med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i för¬ ordningen den 28 maj 1926 (nr 161) omfördelning av automobilskattemcdel
Kungl. Maj:tf proposition nr 34.
Nr 34.
Kungl. Majits proposition till riksdagen med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den 28 maj 1926 (nr 161) omfördelning av automobilskattemcdel; given Stockholms slott den 1 februari 1929.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den 28 maj 1926 (nr 161) om fördelning av automobilskattemedel.
Under Hans Majits
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Th. Bor eib
Bihdng till riksdagens protokoll 1929. 1 sand. 27 liäft. (Nr 34.)
192 89 1
2 Rungl. MajUs proposition nr 34.
Förslag
till
Förordning
om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den 28 maj 1926 (nr 161) om fördelning av automobilskattemedel»
Härigenom förordnas, att 3 § 1 mom. i förordningen den 28 maj 1926 om fördelning av automobilskattemedel skall i nedan angivna del hava följande ändrade lydelse:
3 §•
1 mom. Av landsbygdens andel av skattemedlen fördelas åttiofem procent på följande sätt:
a) Till väghållningsdistrikt, vars samtliga vägar övertagits till underhåll medelst vägkassan, utgår bidrag med trettio procent av distriktets verkliga kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning under nästföregående kalenderår, dock allenast därest vägunderhållet hela det året ålegat vägkassan; och skall därvid i nämnda kostnad jämväl inbegripas all förvaltningskostnad, som icke uppenbarligen avser byggande av väg.
Till grund---förklaras förverkad.
b) Yad av — — — särskilda län.
Denna förordning skall träda i tillämpning vid fördelning av de under budgetåret 1929/1930 influtna automobilskattemedel.
Kanyl. Maj:ta proposition nr 34.
Utdrag av protokollet över kornmunikationsärenden, hållet infor Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den l februari 1929.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Irygger, statsråden Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern,
Malmberg, Lindskog, Bissmark, Johansson.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Borell, fråga om viss ändring i förordningen den 28 maj 1926 (nr 161) om fördelning av automobilskattemedel samt anför:
Till det vid innevarande års statsverksproposition, sjätte huvudtiteln, fogade statsrådsprotokollet över kornmunikationsärenden har jag under punkt 16 anfört, att med hänsyn till den kraftiga stegringen av automobilskattemedlen samt angelägenheten av att bringa de väghållningsskyldiga skälig lättnad det syntes befogat och möjligt att höja det enligt förordningen om fördelning av automobilskattemedel utgående bidraget till vägunderhåll och vinterväghållning från vid sistlidna riksdag beslutade 25 procent till 30 procent avverkliga kostnaden.
Jag anhåller nu att få till närmare behandling upptaga denna fråga.
Inledningsvis torde få erinras, att av de medel, som inflyta genom automobilskatten, gummiringsskatten och bensinskatten, tillfalla — sedan därmed bestritts hälften av de enligt gällande lag angående väghållningsbesvärets utgörande på landet utgående statsbidragen till vägunderhåll och vinterväghållning — 20 procent rikets städer för att användas för deras gatu- och väghållning samt 80 procent landsbygden för att användas företrädesvis till förbättring och underhåll av för den allmänna samfärdseln särskilt betydelsefulla vägar och broar. Inom vardera av dessa grupper avsättes viss andel, att i utjämningssyfte fördelas mellan städerna och länen på sätt Konungen förordnar. Landsbygdens utjämningsandel utgör 15 procent av dess andel i automobilskattemedlen. Nu ifrågavarande väghållningsbidrag utgår från återstående 85 procent av landsbygdens andel, vilka, sedan nämnda bidrag frånräknats, uppdelas på de särskilda länen i förhållande till de belopp, som influtit i automobilskatt från respektive läns landsbygd (Kalmar läns landstingsområden betraktas såsom särskilda län),
4 Kungl. Maj:Is proposition nr 34.
A id 1925 års riksdag väcktes i båda kamrarna lika lydande motioner (I: 34 och II: 43) i syfte att av den andel av automobilskattemedlen, som tillkomme landsbygden, erforderligt belopp skulle ställas till förfogande för att beträffande de väghållningsdistrikt inom landet, där samtliga vägar övertagits till underhåll medelst vägkassan, användas för tilldelning av ett ytterligare väghållningsbidrag å 15 procent utöver det ordinarie bidrag av 30 procent, som utginge enligt gällande väglag. Härtill skulle komma ett ytterligare tilläggsbidrag att utgå efter vissa angivna grunder till sådana särskilt betungade väghållningsdistrikt, vilkas samtliga vägar övertagits till underhåll medelst vägkassan.
I skrivelse nr 6 A, punkt 12, förklarade riksdagen efter en ingående motivering av sin ståndpunkt i frågan, att riksdagen funne vissa billighetsskäl tala för ifrågavarande motionsvis framförda förslag och jämväl hyste deu uppfattningen, att detsamma med vissa — på grundval av verkställda nödiga utredningar — vidtagna modifikationer skulle kunna innebära en godtagbar grund för åstadkommande av eu bättre fördelning och utjämning av automobilskattemedlen. Med hänsyn till vissa anförda omständigheter ansåg dock riksdagen motionerna icke då böra påkalla någon särskild åtgärd från riksdagens sida, men förklarade sig riksdagen vilja framhålla angelägenheten av att vid skeende fördelningar av automobilskattemedel tillbörligen beaktades de väghållningsskyldigas krav att erhålla en rättvis lättnad i eu genom automobiltrafikens tillväxt betydligt ökad väghållningsbörda.
Efter det väg- och vattenbyggnadsstyrelsen av Kungl. Maj:t anbefallts att verkställa utredning i frågan samt styrelsen och särskilt tillkallade sakkunniga den 14 november 1925 därutinnan avgivit betänkande med förslag, avlät Kungl. Maj:t till 1926 års riksdag på grundval härav proposition i ämnet (nr 170). Härvid föreslogs, att till väghållningsdistrikt, som medelst vägkassan övertagit underhållet, skulle utan föregående ansökan utgå av automobilskattemedel ett bidrag motsvarande 10 procent av distriktets verkliga kostnader för vägunderhåll, vinterväghållning och förvaltning, som ej avsåge byggande av väg, att bidraget skulle utgå av den efter utjämningsandelens avsättande förefintliga återstoden av landsbygdens andel i automobilskattemedlen, innan sagda återstod fördelades på länsfonder, samt att storleken av utjämningsandelen skulle nedsättas från 20 till 15 procent av landsbygdens andel av skattemedlen. Propositionen vann riksdagens bifall och ny förordning om fördelning av automobilskattemedel utfärdades den 28 maj 1926. Stadgande om det direkta väghållningsbidraget till vägdistrikten intogs under 3 § 1 mom. a) av förordningen.
I en till 1927 års riksdag avläten proposition (nr 175) föreslog Kungl. Maj:t bland annat att, för tillmötesgående av de gång efter annan framförda kraven på ytterligare lindring i underhållstungan och med hänsyn till ökningen av automobilskattemedlen, det direkta från nämnda medel utgående väghållningsbidraget skulle höjas från av 1926 års riksdag beslutade 10 procent till lo procent av kostnaden. I skrivelse nr 311 förklarade riksdagen
Kungl. AlajUs proposition nr .'it. o
— under erinran om de förslag, som motionsvis framkommit rörande ytterligare höjning av bidraget utöver av Kungl. Maj:t föreslagna 15 procent — att med hänsyn till den stora börda, som vägunderhållet för närvarande utgjorde för de väghållningsskyldiga, enligt riksdagens mening goda skäl förelåge för eu dylik ytterligare höjning. För att emellertid icke i alltför hög grad inkräkta på de övriga ändamål — vägförbättringar in. m. — som automobilskattemedlen avsåge att tillgodose, hade riksdagen ansett sig böra stanna vid eu höjning till 20 procent.
Vid 1928 års riksdag väcktes i båda kamrarna likalydande motioner (1:147 och II: 221) samt därjämte i andra kammaren eu motion (II: 58), däri hemställdes, att förevarande väghållningsbidrag skulle bestämmas till trettiofem procent av den verkliga kostnaden. Riksdagen anmälde i skrivelse nr 110, att riksdagen beslutat sådan ändring av förordningen om fördelning av automobilskattemedel, att det direkta från nämnda medel utgående bidraget skulle höjas till tjugufem procent av väghållningsdistriktets verkliga kostnad, samt att denna ändrade bestämmelse skulle träda i tillämpning vid fördelning av de under budgetåret 1928/1929 influtna automobilskattemedel. Dessa ändrade bestämmelser återfinnas i förordningen den 27 april 1928 (nr 141) om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förenämnda förordning den 28 maj 1926.
Fördelningen av de under budgetåret 1927/1928 influtna autoinobil skattemedlen åskådliggöres av följande sammanställning:
1027—1928 års automobilsJcaltemedel.
33,104,081.97 kr.
Till Yägunderhåll m. m. Till lantbruksstyrclsen Återstod att fördelas mellan
enligt 60 § väglagen (restitution av bensinskatt) städer och landsbygd
4,623,875.52 kr. ' 48,393.49 kr. 28,431,812.96 kr.
Städernas totala andel (20 %) Landsbygdens totala andel (80 %)
5,686,362.00 kr. ' 22,745,450.36 kr.
Utjämningsandelcn (15 %) Återstående andel (85 %) 3,411,817.55 kr. 19,333,632.81 kr.
Vägdistriktens direkta Länens ordinarie andelar väghållningsbidrag (20% 14,228,499.77 kr.
å verklig kostnad)
5,105,133.0 4 kr.
Huru det för väghållningsdistriktens bidrag till vägunderhåll och vinterväghållning avsatta beloppet, 5,105,133.04 kronor, fördela sig å de särskilda länen framgår av följande tabell, därvid till jämförelse meddelas länens ordinarie andelar i skattemedlen:
6 KurujL Maj:ts proposition nr 34.
Län
Vägdistrikts
direkta
väghfillnings-
bidrag
kr.
Länets
ordinarie
andel
kr.
L ii n
län
Stockholms i Uppsala »
! Södermanlands » | Östergötlands » I Jönköpings » I Kronobergs » | Kalmar (norra) » Kalmar (södra) » Gotlands »
Blekinge »
Kristianstads » Malmöhus » Hallands »>
240,50o|lO; 154,761109 214,79581
177,555 63,951 159,665 25 46,003 46
78,725
39,752
72,566
405,222 99 439,216:26 61,454(67
959,182
423,426
581,099
732,614
477,434
402,831
265,937
297,292
150,290
200,366
887,141
1,226,526
323,151
Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro
Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands » Jämtlands Västerbottens Norrbottens
Summa kronor1
Av landsbygdens utjämningsandel må jämlikt förut nämnda förordning den 28 maj 1926 om fördelning av automobilskattemedel enligt dess nuvarande lydelse ett belopp, motsvarande högst en halv procent av landsbygdens totala andel av skattemedlen — för budgetåret 1927/1928 utgörande omkring 114,000 kronor — enligt Konungens förordnande användas till understödjande av sådana forsknings- och undersökningsarbeten, som anses i synnerlig grad befrämja ett ändamålsenligt användande av ifrågavarande skattemedel, och återstoden fördelas, såsom tidigare nämnts, mellan länen på sätt Kungl. Maj:t förordnar. Av landsbygdens totala andel i ovannämnda under budgetåret 1927/1928 influtna skattemedel komma sålunda i avrundat tal
17,6 miljoner kronor att i form av ordinarie andelar och utjämningsandelar tillföras länsfonderna. Jämlikt § 4 i kungörelsen den 22 oktober 1927 med närmare bestämmelser angående fördelningen av automobilskattemedel utgår härav, förutom ersättning till vägsakkunniga hos länsstyrelserna, bidrag dels till förbättring av för automobiltrafiken särskilt viktiga vägar och broar, dels ock till underhåll av sådana av vederbörande vägkassa underhållna vägar och broar, vilkas underhåll på grund av automobiltrafik i synnerlig grad försvåras — däri inbegripes även bidrag till arbetsmaskiner för vägunderhållet in. in. — ävensom till sådan vinterväghållning, som är till särskilt gagn för automobiltrafiken. Till vilket belopp sistnämnda särskilda bidrag till vägunderhåll, arbetsmaskiner och vinterväghållning komma att uppgå, är ej känt, enär länsfondernas medel ännu så länge i stor omfattning stå ofördelade, men torde bidraget förslagsvis kunna uppskattas till högst 2 miljoner kronor. Till rena vägförbättringsarbeten skulle därför av de under budgetåret 1927/1928 influtna automobilskattemedlen återstå omkring 15,5 miljoner kronor. Av budgetårets medel tillgodokomma följaktligen ungefär
KurnjU ,l1aj:ts proposition nr 34. 7
11,7 miljoner kronor vägunderhållet och vinterväghållningen å länens landsbygd.
I förslaget till riksstat för budgetåret 1929/1930 har å inkomstsidan under titeln antomobilskattemedel uppförts ett belopp av 42,000,000 kronor. Till det statsverkspropositionen, sjätte huvudtiteln, bifogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden har jag under punkt 18 anfört, att enligt uppgift från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen 1927 års kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning utgjorde ungefär 34,110,000 kronor, och att en viss ökning av berörda kostnader torde hava ägt rum under år 1928, särskilt som från och med den 1 januari 1928 vägar med en uppskattad underhållskostnad av omkring 2,440,000 kronor lära övertagits till underhåll medelst vägkassan, så att statsbidrag för år 1929 komme att beräknas å verkliga kostnaden för dessa vägars underhåll. Ifrågavarande kostnadssumma för år 1928 har därför av mig ansetts kunna skäligen beräknas till 36,000,000 kronor.
Därest riksdagen finner skäl bifalla Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framlagda förslag, att det ordinarie förslagsanslaget till ytterligare bidrag till vägunderhållet på landet m. in., att direkt utgå av antomobilskattemedel, skall upptagas med ett belopp av 5,400,000 kronor, samt under förutsättning, att det jämlikt förordningen om fördelning av automobilskattemedel till väghållningsdistrikten direkt utgående väghållningsbidraget i enlighet med av mig nu framfört förslag höjes från 25 till 30 procent, skulle de för budgetåret 1929/1930 beräknade automobilskattemedlen komma att approximativt fördelas på sätt åskådliggöres av efterföljande sammanställning:
1929—1930 års automobilslcattemedeL 42,000,000 kr.
Till -vägunderhåll m. m. Återstod att fördelas mellan
enligt 60 § väglagen stiider och landsbygd
5,400,000 kr. 36,600,000 kr.
Städernas totala andel (20 %) Landsbygdens totala andel (SO %)
7,320,000 kr. ' 29,280,000 kr.
lltjiimningsandelen (15 %) Återstående andel (85 %)
4,392,000 kr. 24,888,000 kr.
Vägdistriktens direkta Länens ordinarie andelar
väghållningsbidrag (30 % 14,088,000 kr.
å verklig kostnad)
10,800,000 kr.
De medel, som skola tillgodokomma de särskilda länsfonderna att användas för i § 4 av förutnämnda kungörelse den 22 oktober 1927 angivna ändamål, uppgå efter avsättning av medel till forskningsarbeten m. m. i runt tal till 18,3 miljoner kronor. Därest samma belopp, som ovan beräknats, antages utgå till vägunderhåll m. m., nämligen 2 miljoner kronor, återstå ungefär 16,3 miljoner kronor till rena vägförbättringsarbeten. Av de beräknade automobilskattemedlen för budgetåret 1929/1930 kunna sålunda icke mindre än 18,2 miljoner kronor beräknas komma att tagas i anspråk såsom bidrag till vägunderhåll m. m., därest förevarande förslag om förhöjd bidragsprocent vinner riksdagens bifall, mot endast ungefär
s
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
11,7 miljoner kronor av de under budgetåret 1927/1928 influtna automobilskattemedel. Ökningen utgör alltså 6,5 miljoner kronor. Motsvarande ökning av de för förbättringsarbeten disponibla beloppen uppgår till endast omkring 800,000 kronor.
Uppenbarligen är det av vikt, att automobilskattemedlen i tillräcklig utsträckning komma till användning för åtgärder till vägväsendets höjande genom förbättring och förstärkning av de befintliga vägarna. Genom sådana åtgärder, som höja vägarnas standard, nedbringas nämligen underhållskostnaderna, underlättas vinterväghållningen, minskas fordonsslitningen och driftkostnaderna samt ökas trafiksäkerheten till nytta såväl för vägdistrikten själva som för trafiken. Å andra sidan bör icke förbises, att även det förbättrade underhållet och vinterväghållningen å vägarna är av7 den största betydelse för trafiken genom härav minskade slitnings- och driftkostnader, samt att av automobiltrafiken förorsakad ökad vägslitning föranlett ökning i underhållstungan för de väghållningsskyldige. Det bör även framhållas, att vägdistrikten inför de stegrade kraven från automobiltra.fikens sida på förbättrad väghållning nedlagt ett framgångsrikt arbete på genomförande av en rationell väghållning, möjliggjord bland annat genom distriktens övertagande i stor utsträckning av underhållet och vinterväghållningen, samt att distrikten beredvilligt påtagit sig den härav föranledda utgiftsökningen.
Med hänsyn till den avsevärda stegringen av automobilskattemedlen synes under dessa förhållanden skäl föreligga att tillmötesgå de vid senaste och även årets riksdag framförda önskemålen om ytterligare lindring i väghållningsbördan så till vida, att det direkta från landsbygdens andel av automobilskattemedlen utgående väghållningsbidraget nu liöjes från 25 till 30 procent av verkliga kostnaden för vägunderhåll och vinterväghållning samt förvaltning. Höjningen, som förutsätter ändring i 3 § 1 mom. a) i förordningen om fördelning av automobilskattemedel, torde böra träda i tillämpning vid fördelning av de under budgetåret 1929/1930 influtna automobilskattemedel.
Med hänsyn till vikten av att, såsom jag framhållit, erforderliga åtgärder vidtagas för vägarnas förbättring och förstärkning torde man icke böra genom ytterligare begränsning av bidragsmedlen föranleda, att dessa arbeten måste eftersättas, så mycket mindre som det visat sig alltmer av behovet påkallat att öka bidragsprocenten till förbättringsarbeten utöver två tredjedelar av den beräknade kostnaden i syfte att lätta vägdistriktens börda och underhjälpa genomförandet av relativt dyrbara men för automobiltrafiken viktiga företag. Därest riksdagen .ej har något att därutinnan erinra, har jag också för avsikt att föreslå Kungl. Maj:t sådan ändring av stadgandena i ämnet, att bidragsprocenten till förbättringsarbeten bestämmes till högst tre fjärdedelar av den beräknade kostnaden, där Kungl. Maj.t ej på grund av särskilda skiil finner högre bidrag böra beviljas.
Departementschefen uppläser härefter upprättat förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den 28 maj 1926 (nr 161) om
Kungl. Mdj:ts proposition av -14. 1*
fördelning av automobilskattemedel samt hemställer, att samma förslag måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Fredric Hawerman.
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 27 haft. (Nr 3d.)