Doc 1930:1
KUNGL. MALTS
PROPOSITION
TILL
Riksdagen
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931.
Mimny till riksdagens protokoll 19.'I0. 1 sami.
KUNGL. MALTS
PROPOSITION
TILL
Riksdagen
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931;
Given Stockholms slott den 3 januari 1930.
Jämlikt grundlagens bud avgiver Kungl. Maj:t härmed proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931.
Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokoll angående statsverkspropositionens justering vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att godkänna de i ovannämnda protokoll berörda förslag och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter sålunda:
Inkomsterna.
4 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1930.
Specifikation av statens inkomster.
2.100.000 Kronor
A. Egentliga statsinkomster.
I. Skatter:
1. Mantalspenningar...................
2. Prästerskapets till statsverket indragna tionde . .
3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:
a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,
bevillning............. 155,000,000
b. Utjämningsskatt, bevillning .... 5,200,000
c. Utskiftningsskatt, bevillning . ; . . 100,000
d. Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter, bevillning................ 500,000
e. Stämpelmedel, bevillning..... 50,000,000 210,800,000
4. Automobilskattemedel, bevillning.......... 47,000,000
5. Tullar och acciser:
a. Tullmedel, bevillning....... 145,000,000
b. Tobaksskatt, bevillning...... 62,500,000
c. Brännvinstillverk-
ningsskatt, bevillning 16,500,000
d. Rusdrycksförsäljnings-
medel, bevillning:
«. Partihandelsbolag..... 5,000,000
fi. Detaljhandels-
bolag..... 23,000,000
e. Omsättnings- och ut-
skänkningsskatt å spritdrycker, bevillning ........... 40,000,000
f. Maltskatt, bevillning . 17,000,000 101,500,000 309,000,000
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter................
2. Bidrag till försäkringsrådet och riksförsäkrings-
anstalten......................
3. Avgifter för besiktning av motorfordon ......
4. Avgifter för registrering av motorfordon...... 1,050,000
5. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård
stående egendomar................
6. Inkomst av myntning och justering.........
25,000
1,040,000
430,000
569,950,000
Kungl. Majcts proposition Nr 1 år 1930.
7. Bidrag till bankinspektionen.............. 109,000
8. Bidrag till fondinspektionen............... 66,500
9. Bidrag till sparbanksinspektionen.......... 70,000
10. Bidrag för tillsyn över sparbankerna........ 100,000
11. Kontrollstämpelmedel . .................. 550,000
12. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit 30,000
13. Inkomster av tandläkarinstitutet........... 230,000
14. Terminsavgifter från läroverken............ 900,000
15. Avgifter för granskning av biografbilder..... 125,000
16. Totalisatormedel ...................... 692,000
17. Inkomster av statens lagerhus och fryshus . . . 75,000
18. Inkomster av statens centrala frökontrollanstalt 125,000
19. Fyr- och båkmedel..................... 3,400,000
20. Lotspenningar......................... 3,000,000
21. Patent-och varumärkes-samt registreringsavgifter 1,168,700
22. Bidrag till försäkringsinspektionen.......... 140,000
23. Inkomster av statens provningsanstalt....... 275,000
lil. Diverse inkomster..................................
Säger för egentliga statsinkomster 589,157,667 kronor.
B. Inkomster av statens produktiva fonder.
I. Statens affärsverksamhet (överskott):
1. Postverket, bevillning.................... 13,200,000
Telegrafverket ........................ 21,700,000
Statens järnvägar...................... 36,000,000
Statens vattenfallsverk:
a. Statens kraftverk.......... 15,350,000
b. Statens kanalverk.......... 420,000
c. Statens vattenfallsverks fastig-
hetsförvaltning........... 230,000 16,000,000
Statens domäner....................... 14,200,000
Statens reproduktionsanstalt.............. 15,000
II. Statens aktier:
1. Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag........ 16,000,000
2. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet....... 8,120,000
III. Statens utlåningsfonder (överskott):
1. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby 110,000
2. Allmänna järnvägslånefonden............... 1,625,000
3. Bibanelånefonden....................... —
4. Vattenkraftslånefonden................... 410,000
5. Allmänna byggnadslånefonden.............. 14,300
6. Luftfartslånefonden...................... 50,000
7. Fonden för räntefria studielån ............. 20,000
8. Statens avdikningslånefond................ 700,000
Kronor
14,626,200
4,581,467
101,115,000
24,120,000
6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1930.
Kronor
9. Egnahemslånefonden..................... 7,200,000
10. Fiskerilånefonden ...................... 110,000
11. Dräneringsfonden....................... 100
12. Norrländska nyodlingsfonden.............. 44,000
13. Jordförmedlingsfonden................... 25,000
14. Lånefonden för inköp av ädla avelsston...... 100
15. Täckdikningslånefonden................... 210,000
16. Allmänna nyodlingsfonden................ 20,000
17. Norrländska andelsmejerifonden............ 13,000
18. Kraftledningslånefonden.................. 650,000
19. Gödselvårdslånefonden................... 34,000
20. Hemslöjdslånefonden.................... 6,000
21. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och
bostadsförbättringslånefond .............. 3,000
22. Lånefonden för inköp av renar ............ 100
23. Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond. . . 1,000
24. Spannmålslagerhusfonden................. 2,800
25. Hantverkslånefonden .................... 12,000
26. Rederilånefonden....................... 950,000
27. Industrilånefonden...................... 175,000
IV. Fonden för låneunderstöd (överskott)
12,385,400
1,475,000
V. Statsverkets fond av rusdrycksmedel (överskott)...........
Säger för inkomster av statens produktiva fonder 143,395,400 kronor.
4,300,000
C. Andel i riksbankens vinst
19,000,000
D. I anspråk tagna kapitaltillgångar.
1. Reservationer å anslag för verkliga utgifter........ 877,180
2. Reservationer å anslag för kapitalökning.......... 355,600
3. Statens produktiva fonder:
a. Statsverkets fond av rusdrycksmedel . 1,357,500
b. Övriga fonder................. 25,700 1,383,200
4. Statsverkets kassafond........................ 5,000,000
E. Lånemedel.
1. I anspråk tagna reservationer.................. 5,312,300
2. Återbetalningar ............................ 1,670,205
3. Övriga lånemedel........................... 42,588,048 49,570,553
Summa 808,739,600
Utgifterna.
8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1930.
Verkliga utgifter.
I. Första huvudtiteln. Kungl, hov- och slottsstaterna.
Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1930. 9
10 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1930.
Verkliga utgifter.
II. Andra huvudtiteln. Justitiedepartementet.
Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1930.
11 Beräknat belopp
12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1930.
* Beräknat belopp.
Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1930.
13 Beräknat belopp
14 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1930.
Verkliga utgifter.
lil. Tredje huvudtiteln. Utrikesdepartementet.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1930.
16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1930.
Verkliga utgifter.
IV. Fjärde huvudtiteln. Försvarsdepartementet.
Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1930.
linning lill riksclagei\s protokoll 19.i0. 1 sami.
18 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1930.
Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1930.
19 Beräknat belopp.
20 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1930.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1930.
21 Beräknat belopp.
22 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1930.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1930.
24 Kungl. Maurts proposition Nr 1 år 1930.
Beräknat belopp.
Kungl. Maurts proposition Nr 1 år 1930.
25 Verkliga utgifter.
V. Femte huvudtiteln. Socialdepartementet.
Beräknat belopp.
26 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1930.
Beräknat belopp.
Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1930.
27 Beräknat belopp.
28 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1930.
Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1930.
30 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1930.
Beräknat belopp.
Kungl. Maurts proposition Nr 1 år 1930. 31
Beräknat belopp.
32 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1930.
Verkliga utgifter.
VI. Sjätte huvudtiteln. Kommunikationsdepartementet.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1930.
27 Byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa
delar av Kopparbergs län, reservationsanslag........
Byggande av enskilda utfartsvägar, reservationsanslag Byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan, reservationsanslag ............................................................
Anläggning av enkel bygdeväg från Areavaara över Huuki till Kicksisvaara i Norrbottens län, reservationsanslag ............................................................
Tilläggsbidrag till vissa väganläggnings- och brobyggnads- m. fl. företag, reservationsanslag............
Förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator och vägar i städerna, förslagsanslag, att direkt utgå av automobilskattemedel.... Förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga vägar å landsbygden, förslagsanslag, att
direkt utgå av automobilskattemedel .................
Bidrag till vägunderhållet på landet m. m., förslagsanslag ...................................................................
Ytterligare bidrag till vägunderhållet på landet m. m., förslagsanslag, att direkt utgå av automobil
skattemedel...............................................................
Statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar,
förslagsanslag...........................................................
Understöd åt synnerligt betungade väghållningsdi strikt, reservationsanslag...........................................
Hamnar och farleder:
Statens fiskehamnar, reservationsanslag .................
Statsunderstödda fiskehamnar, reservationsanslag
Handelshamnar och farleder, reservationsanslag.....
Försöksarbeten för upprensning av norra inloppet
till Fårösund, reservationsanslag .........................
Underhåll av fiskehamnar, reservationsanslag.........
Säger för väg- och vattenbyggnadsväsendet
C. Vägtrafikväsendet.
Bidrag till vissa kommunikationsändamål, reservationsanslag ............................................................
Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag ...........
Registrering av motorfordon m. m., förslagsanslag........
Besiktning av motorfordon, förslagsanslag ....................
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
6,000,000
6,000,000
12,000,000
70,000
100,000
8,138,000
32,552,000
1,000
200,000
47,636,000
200,000
850,000
12,167,500] 49,427,500
* 30,000 * 430,000
Säger för vägtrafikväsendet
85,000
460,000
* Beräknat belopp.
Bihang lill riksdagens protokoll 19110.
1 sami.
34 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1930.
Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1930.
36 Kungl. Maurts proposition Nr 1 år 1930.
Verkliga utgifter.
VII. Sjunde huvudtiteln. Finansdepartementet.
Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1930.
38 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1930.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1930.
39 Verkliga utgifter.
VIII. Åttonde huvudtiteln. Ecklesiastikdepartementet.
40 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1930.
Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1930.
42 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1930.
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1930.
44 Kungl. Maurts proposition Nr 1 år 1930.
7 a
7 b
7 c
7 d
7 e
7 f
7g 7 h
99,750
18,000
14,000
4,000
6,000
12.000 Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien Akademien:
Förslagsanslag ................................
Reservationsanslag:
Underhåll och förökande av de under akademiens inseende
ställda samlingar ................
Tryckningskostnader samt utgivande av planschverk över fornsaker och andra märkvärdiga föremål i statens
historiska museum m. m.....
Underhåll och fortsättning av inredningen i statens historiska museum och myntkabinettet ....................................
Undersökning och beskrivning av fäderneslandets fornlämningar ....................................
Transporter, lyshållning och vissa andra expensutgifter ...
Fornlämningars vård ................
Vård och underhåll av Visby ruiner och andra byggnadsminnesmärken........................
Ökade medel för fornminnesvården, reservationsanslag Omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnads-
minnesmärken, reservationsanslag...............................
Ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befatt
ningshavare vid akademien .......................................
Tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter................
Vakthållning för öppethållande av statens historiska
museum ...........................................................
Statens historiska museums upplysnings- och propagandaverksamhet .....................................................
Inventering och konservering av vissa samlingar inom statens historiska museum m. m., reservationsanslag Vård och underhåll av antikvariskt-numismatiska biblioteket, reservationsanslag................................................
Underhåll av antikvariskt-topografiska arkivet, reservationsanslag ......................................................
Instrumentutrustning för akademien, reservationsanslag Vetenskaplig grävningsundersökning av krigargravarna å den s. k. Korsbetningen utanför Visby m. m., reservationsanslag ...........................................................
Restaurering av Linnés födelsehem Råshult, reservationsanslag .................................................
7’000 76,000
175,750
10,000
20,000
44,250
11,850
8,900
1,500
1,600
10.000 10,600
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1930.
45 Beräknat belopp.
46 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1930.
Beräknat belopp.
47 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1930.
Heräknat belopp.
48 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1930.
Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1930.
* Beräknat belopp.
Bihang till riksdagens protokoll 19.'I0. 1 sami.
50 Kungl. Martts proposition Nr 1 år 1930.
Beräknat belopp,
Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1930.
51 Beräknat belopp.
52 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1930.
Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1930.
54 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1930.
Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1930.
55 Beräknat belopp.
56 Kungl. Majit» proposition Nr 1 år 1930.
Käng!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1930.
58 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1930.
Kungl. Maurts proposition Nr 1 år 1930. 59
60 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1930.
Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1930.
* Beräknat belopp.
62 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1930.
Verkliga utgifter.
IX. Nionde huvudtiteln. Jordbruksdepartementet.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1930. 63
Beräknat belopp.
64 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1930.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1930.
65 Fallang till riksdagens protokoll 19,10. 1 sami. 6
66 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1930.
Kongl. Majlis proposition Nr 1 år 1930.
67 Beräknat belopp.
68 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1930.
Beräknat belopp
Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1930.
69 Beräknat belopp.
70 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1930.
M. Rikets allmänna kartverk.
Rikets allmänna kartverk:
Avlöningsstat, förslagsanslag........................
reservationsanslag........
Kartarbeten m. m..
380,000
223,700
603,700
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1930.
72 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1930.
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1930.
73 Verkliga utgifter.
X. Tionde huvudtiteln. Handelsdepartementet.
74 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1930.
* Beräknat belopp.
Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1930.
76 Kongl. Majlis proposition Nr 1 år 1930.
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj ris proposition Nr 1 år 1930.
77 Verkliga utgifter.
XI. Elfte huvudtiteln. Pensionsväsendet.
78 Kungl. Maj:ts proposition Nr i år 193Ö.
Kungl. Majit» proposition Nr 1 år 1930.
80 Kungl. Maurts proposition Nr 1 år 1930.
Verkliga utgifter.
XII. Oförutsedda utgifter.
Verkliga utgifter.
XIII. Riksdags- och revisionskostnader m. m.
Kungl. Maurts proposition Nr 1 år 1930.
81 Verkliga utgifter.
XIV. Räntor å statsskulden m. m.
Ritning till riksdagens protokoll 19.10. 1 sami. 6
82 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1930.
Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1930.
83 Utgifter för kapitalökning.
I. Statens affärsverksamhet.
A. Postverket.
Inköp av inventarier för postverkets behov,
reservationsanslag....................
Posthusbyggnad i kvarteret Blåmannen i
Stockholm, reservationsanslag..........
Inköp för postverkets räkning av fastigheter, reservationsanslag ...................
Säger för postverket
B. Telegrafverket.
Telefonstationsbyggnad i Göteborg (Vasa-
stationen), reservationsanslag........... 69,700
Stationsbyggnad i Varberg, reservationsanslag 245,000
Stationsbyggnad i Skövde, reservationsanslag 126,000
Inköp av fastighet samt uppförande av telefonstationsbyggnad för Östermalm i Stockholm (Östermalmsstationen), reservationsanslag ............................. 700,000
Täckande av viss del av kostnaden för stationsbyggnad vid Kasärntorget i Göteborg, reservationsanslag............... 185,853
Till- och påbyggnad av stationsbyggnaden
i Östersund, reservationsanslag.........! 170,000
Fortsatt utveckling av statens telefon- och
telegrafväsende, reservationsanslag ......j 11,000,000
Att täckas av
lånemedel
Kronor
800,000 * 900,000 80,000
1,780,000
andra statsinkomster Kronor
Säger för telegrafverket 12,496,553
C.
Statens järnvägar.
Nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar:
Bangårdar:
Bangårdsombyggnader:
Omläggning av västra stambanans ingångslinje över Ilammarbyleden samt förbättrade anordningar vid Stockholms centralstation m. m., reservationsanslag..............
620,000
Summa
Kronor
1,780,000
12,496,553
* Beräknat belopp.
84 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1930.
Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1930.
85 Beräknat belopp.
86 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1930.
Utgifter för kapitalökning.
II. Statens utlåningsfonder.
* Beräknat belopp.
Utgifter för kapitalökning.
III. Fonden för låneunderstöd.
Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1930.
87 Utgifter för kapitalökning.
IV. Åtgärder inom jordbrukets område.
* Beräknat belopp.
Utgifter för kapitalökning.
V. Statsverkets fond av rusdrycksmedel.
88 Kongl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1930.
Utgifter för kapitalökning.
VI. Fonden för förlag till statsverket.
Utgifter för kapitalökning.
VII. Fonden för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan
av år 1922.
00 OJ
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1930.
89 Utgifter för kapitalökning.
VIII. Avbetalning å statsskulden.
A. Amortering å vissa lån.
Av staten upptagna obligationslån.
1886 års 3 1/3 % lån, förslagsanslag ........................................ 844,897
1890 års 3 1/3 % lån ................ 1,074,223
2 % * .............
31/.
667,080
Av staten övertagna lån.
Örebro —Svartå järnvägsaktiebolags obligationslån ........................................ 30,000
Järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens obligationslån:
Av år 1898 ................ 57,000
» » 1902 .................... 28,000
Mora—Vänerns järnvägsaktiebolags obligationslån:
Av 7, 1896 .................... 83,000
» V9 1896 » år 1903
. 21,000
112,000 216,000
B. Fonden för statsskuldens amortering.
Avsättning till fonden för statsskuldens amortering, förslagsanslag ........................
C. Nedskrivning av statens järnvägars lånekapital.
Avsättning för nedskrivning av statens järnvägars lånekapital ....................................
Summa
Att täckas av
lånemedel
Kronor
85,000
andra statsinkomster Kronor
2,586,200
331,000
20,882,800
2,400,000
Summa
Kronor
2,917,200
20,882,800
2,400,000
26,200,000
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1930.
91 Totalsumman av de i riksstaten förekommande utgifter uppgår till 808,739,600 kronor eller samma belopp, vartill statsverkets inkomster för budgetåret 1930/1931 här förut beräknats; och erhåller riksstaten följande utseende:
92 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1930.
Riksstat för budget-
Inkomster:
A. Egentliga statsinkomster:
I. Skatter............................. 569,950,000
II. Uppbörd i statens verksamhet............ 14,626,200
III. Diverse inkomster .................... 4,581,467
B. Inkomster av statens produktiva fonder:
I. Statens affärsverksamhet (överskott) ........101,115,000
II. Statens aktier ................... 24,120,000
m. Statens utlåningsfonder (överskott) ........ . 12,385,400
IV. Fonden för låneunderstöd (överskott)....... 1,475,000
V. Statsverkets fond av rusdrycksmedel (överskott) 4,300,000
C. Andel i riksbankens vinst...........................
D. I anspråk tagna kapitaltillgångar.....................
E. Lånemedel ............................
Summa
Kronor
589,157,667
143,395,400
19,000,000
7,615,980
49,570,553
808,739,600
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1930.
året 1930/1931.
94 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1930.
Samtliga de i denna proposition åberopade eller i övrigt med statsregleringen sammanhängande handlingar skola tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.
GUSTAF.
Adolf Dahl.
Kungl. Majit» proposition Nr 1 år 1930.
95 Statsverkspropositionens j ustering.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1930.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog, Bissmark, Johansson, Dahl.
Med åberopande av de förslag till riksdagen, varom, enligt vad som framgår av statsrådsprotokollet för denna dag, vederbörande departementschefer hemställt i avseende å
inkomsterna samt i avseende å
utgifterna, för flera huvudtitlar gemensamma frågor, första till och med elfte huvudtitlarna, oförutsedda utgifter, riksdags- och revisionskostnader m. m., räntor å statsskulden m. m. samt utgifter för kapitalökning, föredrager chefen för finansdepartementet, statsrådet Dahl, ett i överensstämmelse med Kungl. Marits enligt samma protokoll fattade beslut uppsatt förslag till proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931.
Departementschefen hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att godkänna sistberörda förslag och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter på sätt bilaga till detta protokoll utvisar.
Till vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt finner Hans Majit Konungen gott lämna bifall och förordnar tillika, att omförmälda proposition skall i enlighet därmed avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet: Svante Ericsson.
Inkomsterna.
1 Inkomsterna.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1930.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tryggek, statsråden Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog, Bissmark, Johansson, Dahl.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Dahl, anför:
Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj:ts prövning finansplan och inkomstberäkning för hudgetåret 1930/1931 jämte därmed sammanhängande frågor.
Härvid har jag att anmäla dels riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1929 med inkomstberäkning för nämnda budgetår, dels ock fullmäktiges i riksgäldskontoret skrivelse den 31 oktober 1929 med förslagsberäkningar över sådana riksgäldskontorets inkomster och utgifter, som böra upptagas i riksstaten.
Statsregleringens förutsättningar.
I fråga örn det ekonomiska läget kan det gångna året i stort sett anses hava infriat förhoppningen örn en fortsatt gynnsam utveckling av det svenska näringslivet. Bidragande orsaker hava bland annat varit en god tillgång på kapital i förhållande till behovet och en betydande avsättningsökning för svenska varor såväl inom som utom landet. Den produktionsökning, vilken som följd härav uppkom, bidrog att i icke oväsentlig grad minska arbetslösheten. Den industriella verksamheten kunde i motsats till vad fallet var år 1928 fortgå ostörd av arbetskonflikter av större omfattning.
Bihang lill riksdagens protokoll 1930. 1 saini. 1
2 Inkomsterna.
Den goda tillgången på sparkapital ävensom det genom exportökningen framkallade gynnsamma valutaläget bidrog att hålla räntenivån relativt låg. Vårt ekonomiska liv fick emellertid under året erfara nackdelarna av dess allt starkare internationalisering. Trots nämnda fördelaktiga läge såväl å den inhemska kapitalmarknaden som beträffande valutatillgångarna befanns det i samband med räntehöjningarna utomlands i slutet av september påkallat att höja det svenska diskontot från 4till 5 ‘h procent. Den utomlands snabbt inträdande avspänningen i ränteläget medförde dock en återgång av diskontot under loppet av december till 5 procent och från och med 1930 års ingång till 41 /* procent. Även beträffande fondbörsen blev den internationella utvecklingen utslagsgivande, i det, trots frånvaron av spekulativa överdrifter å Stockholmsbörsen, som följd av sammanbrottet i Amerika en markerad kursnedgång inträffade under årets sista kvartal. Nedgången träffade främst de i utlandet noterade svenska värdepapperen, ehuru även övriga fingo vidkännas en avsevärd kursreduktion.
Arbetstiilgången inom den svenska industrien har som antytts varit väsentligt bättre än tidigare. Detta gäller ej endast i jämförelse med år 1928. då den produktiva verksamheten stördes av svårartade arbetskonflikter, utan även i förhållande till de närmast föregående åren. Ehuru arbetstiilgången alltså i stort sett var mycket god, kunde den dock ej för alla produktionsgrenar betraktas som fullt tillfredsställande. Bland de för hemmamarknaden arbetande industrierna ledo sålunda vissa grenar av textil- och läderindustrierna, särskilt under årets första hälft, av en depression, som åtminstone delvis sammanhängde med utländsk konkurrens. Även porslinsindustrien hade stark känning av konkurrensen från utlandet. Å andra sidan kunde t. ex. livsmedelsindustrien, den kemisk-tekniska industrien, tegel- och glasindustrierna samt i synnerhet byggnadsverk samheten uppvisa god arbetstillgång.
För exportindustrien voro avsättningsförhållandena nästan genomgående goda. Däremot var prisutvecklingen för vissa grenar av densamma ofördelaktig. Så var försäljningsresultatet för sågverksindustrien det största som förekommit sedan en följd av år, under det att prisutvecklingen övervägande visade fallande tendens, huvudsakligen som följd av utländsk konkurrens. Pappersmasseexporten var av rekordartad omfattning och prisläget för denna relativt gynnsamt. Utförseln av järnmalm återhämtade sig fullständigt efter den genom arbetsstriden framkallade nedgången under år 1928. En förbättring kunde konstateras för den tidigare hårt betryckta järnhanteringen. Avsättningen på såväl den inhemska som den utländska marknaden steg, och prisläget var särskilt för tackjärn väl hävdat. Det samlade tillverkningsresultatet nådde dock ej upp till förkrigsnivån, och en betydande del av produktionskapaciteten var fortfarande outnyttjad. Den mekaniska verkstadsindustrien åtnjöt liksom år 1928 goda konjunkturer, men en viss stagnation beträffande den
Inkomsterna.
utländska avsättningen kunde konstateras för några grenar av densamma. En synnerligen förmånlig ställning visade några av de ledande varven, vilka voro utnyttjade till det yttersta av sin kapacitet.
Vad som nu sagts gäller för tiden till och nied november månad eller för den del av året, för vilken produktionsuppgifter äro tillgängliga. Den från och med oktober genom börskrisen framträdande osäkerheten rörande konjunkturutsiktema bade alltså ej ännu övat inflytande å produktionsvolymen.
Årets skörderesultat kan betecknas i genomsnitt som något över medelmåttan. Med undantag för bö från odlad jord, som uppvisade en betydande ökning, och för sockerbetor samt potatis och foderrotfrukter, vilka företedde tillbakagång, voro skördekvantiteterna i stort sett av samma storlek som år 1928 och kvaliteten åtminstone i vissa delar av landet överlägsen sagda års. Prisutvecklingen för spannmål var emellertid under året otillfredsställande, så att skördens totalvärde uppskattats till lägre siffra än den för år 1928. På grund av den minskade betodlingen torde under det löpande konsumtionsåret ett ökat behov av utländskt socker komma att göra sig gällande.
Tryckta spannmålspriser och försvårad avsättning till följd av utländsk konkurrens beredde jordbruket allvarliga svårigheter, som särskilt under årets senare del allt starkare framträdde.
Den ökade avsättningen utomlands av våra stora exportartiklar åstadkom en väsentlig böjning av årets totala exportvärde. Även införselvärdet steg något, ehuru relativt obetydligt, varför handelsbalansen, som tidigare i regel brukat utfalla med importöverskott, för år 1929 med all sannolikhet kommer att uppvisa ett exportöverskott på några tiotal miljoner kronor. Utom för trävaror, pappersmassa, järnmalm och vissa slag av järn har utförseln i väsentlig mån stigit beträffande smör, hudar och skinn, vissa lervaror, tändstickor, fartyg och några verkstadsprodukter, såsom kullager och förbränningsmotorer. På importsidan märkas stegrade siffror för stenkol och koks, kautschukvaror, järn och stål, fartyg samt vissa slag .av maskiner och apparater. Däremot bar införseln av vissa slag av livsmedel varit mindre än under år 1928.
Sjöfartens läge undergick ingen förbättring under året. Visserligen stegrades fraktsatserna under issvårigbeterna vid årets början, men sedan dessa upphört, sjönko frakterna åter. Starkt fallande voro på grund av minskat importbehov i Europa under sommaren och hösten de transoceana spannmålsfrakterna.
Den svenska partiprisrörelsen utvecklade sig under året övervägande i fallando riktning, liksom förhållandet var även utomlands. Kommerskollegii partiprisindextal, vilket vid årets början stod i 144 (1913 = 100) bade i november sjunkit till 135. Prisfallet gjorde sig särskilt gällande beträffande vegetabiliska livsmedel, fodermedel, textilvaror samt hudar och läder.
4 Inkomsterna.
Vid ett sammanfattande bedömande av näringslivets gestaltning under år 1929 och dess underlag för inkomstberäkningen ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets antagande, att det ekonomiska utfallet skall överstiga 1928 års resultat.
Beträffande konjunkturutsikterna för budgetåret 1930/1931 erinrar jag, att ett förhandsbedömande härav bär att utgå från läget vid årsskiftet och de tendenser inom näringslivet, som då gjorde sig gällande. Den genom höstens internationella börskris uppkomna situationen skärper svårigheten att förutsäga den ekonomiska utvecklingen.
I Förenta Staterna kan situationen vid årsskiftet närmast betecknas som vacklande inför ovissheten örn utvecklingen och varaktigheten av den genom börskrisen vållade konjunkturavmattningen. Att krisen förorsakat kännbara ekonomiska verkningar i vida kretsar av tidigare välbärgade samhällsklasser synes obestridligt. Konsumtionen av varor — särskilt sådana, som kunna hänföras till lyxartiklar — måste därav påverkas. En påtaglig produktionsminskning för flera viktiga näringsgrenar, däribland stålindustrien, automobilindustrien samt byggnadsverksamheten, kan konstateras. Huruvida den av presidenten föranstaltade aktionen för produktionens stimulering skall komma att få avsedd verkan, tyckes vara föremål för skiftande meningar. Dock synes den övervägande åsikten räkna med att konjunkturavmattningen skall komma att övervinnas relativt snabbt.
I åtskilliga andra länder har läget uppvisat liknande utvecklingstendenser som i Förenta Staterna, ehuru speciella problem i vissa fall givit en särprägel. I England står på dagordningen den ytterst komplicerade kolfrågan, vars lösning är av betydelse ej blott för nämnda land utan även för flera andra europeiska länder. Tyskland lider under kreditåtstramning, vilken verkar tryckande på hela näringslivet.
Vad Sverige beträffar kan — oaktat den ännu bibehållna tillfredsställande produktionsomfattningen — ej undgås intrycket av en viss osäkerhet för åtskilliga industriella verksamhetsområden. Sågverksproduktionen kan befaras lida fortsatt intrång från den ryska konkurrensen, och en förbättring av det svaga prisläget motverkas därigenom. Pappersmasseindustriens utsikter te sig däremot i stort sett gynnsamma. Den ur skilda synpunkter för budgeten betydelsefulla avsättningen av järnmalm beräknas kunna bibehållas minst vid det sistförflutna årets omfattning. De för varuutbytet med utlandet viktiga verkstadsindustrierna torde kunna påräkna en ej försämrad marknad. Vid bedömandet av utsikterna för näringslivet framstår såsom en betydelsefull omständighet förhoppningen örn en i stort sett tryggad arbetsfred. Oroande är emellertid jordbrukets svaga ställning. Även sjöfartsnäringens utsikter anses mindre goda.
Det vill synas, som örn det allvarligaste ovisshetsmomentet skulle utgöras av prisläget. Den tendens till långsam prissänkning, som i flera år gjort sig gällande i länder med guldvaluta, har under de senaste månaderna
Inkomsterna.
skärpts. Emellertid torde man för förhoppning om en reaktion i prisutvecklingen finna stöd i den snabba återgång till lägre räntor, som under den senaste tiden inträffat.
Det bör ej förbises, att, örn den amerikanska krisen — ofrånkomlig förr eller senare — medfört internationella verkningar av svårartad natur, densamma torde innefatta även moment av gynnsam art. Den omfattande kapitalsugning, som börsspekulationen föranlett, har nu släppt sitt tag och kan lämna motsvarande utrymme för tillgodoseende av den produktiva verksamhetens kapitalbehov.
Slutligen riktar sig blicken med förhoppning mot den andra Haagkonferensen, som möjligen genom reglering av återstående efterkrigsprohlem för Tyskland kan stärka förutsättningen för ekonomiskt tillfrisknande hos denna viktiga medlem i världshushållet.
Under förutsättning av att ett svårartat allmänt prisfall kan undvikas torde för Sveriges del, på grund av näringslivets allmänt sett sunda läge, den konjunkturavmattning, som för närvarande är skönjbar, kunna förväntas bliva tämligen snart övergående. För budgetåret 1930/1931 i dess helhet synes anledning icke föreligga att i stort sett räkna med sämre konjunktur än under år 1929.
Finansplanen.
Innan jag övergår till behandlingen av frågan om finansplanen för nästkommande statsreglering och därvid gör början med det föreliggande budgetförslagets utgiftssida, ber jag med hänsyn till kassafondens betydelse för statsregleringen att få meddela följande översikt av fondens utveckling under den senast tilländalupna femårsperioden:
Av sammanställningen framgår, att under de tvenne sistförflutna budgetåren behållningen i kassafonden ökats högst avsevärt eller från 30.9 miljoner kronor vid ingången av budgetåret 1927/1928 till 60.5 miljoner kronor vid utgången av budgetåret 1928/1929. På dessa två år har fonden alltså nära fördubblats. Körande den inverkan, som kassafonden kan röna av utfallet
6 Inkomsterna.
av nu löpande statsreglering, är det uppenbarligen ännu för tidigt att fälla något säkert omdöme. Därest icke någon mera djupgående förändring i konjunkturläget skulle inträda, synes emellertid, såvitt för närvarande kan bedömas, anledning knappast föreligga att räkna med någon större förändring i vare sig ena eller andra riktningen.
I samband med budgetarbetet bär jag låtit inom finansdepartementet företaga en undersökning rörande de s. k. automatiska utgiftsstegringarna och förefintliga möjligheter att begränsa desamma. Detta spörsmål bar gång efter annan berörts i de senare årens statsverkspropositioner, liksom i den offentliga budgetdiskussionen över huvud taget, varvid betonats angelägenheten av att, örn möjligt, hejda budgetens automatiska utsvällning. Några större resultat av de framkomna strävandena hava dock hittills icke vunnits.
Vid den verkställda undersökningen har det befunnits önskvärt att giva begreppet automatisk utgiftsökning en mera begränsad innebörd än den som inlagts däri vid exempelvis den utredning, som utfördes i 1928 års statsverksproposition och varvid medräknades alla sådana utgiftsstegringar, som vore ofrånkomliga, därest statsmakternas tidigare beslutade ställningstaganden skulle fullföljas. Då man alltså medtog såväl omedelbara som medelbara konsekvenser av statsmakternas beslut, omfattade utredningen exempelvis ej blott fortsättningsanslag för byggnadsföretag utan även beräknade anslagshöjningar på grund av personalökningar för drivande av nytillkommande anläggningar o. dyl. Följden av detta beräkningssätt blev, att å ena sidan en mycket stor del av stegringen i budgeten hänfördes till automatisk utgiftsökning, ävensom att å andra sidan denna utgiftsökning efter hand nedgick, i den mån de beslutade byggnadsföretagen o. dyl. beräknades bliva fullbordade. För att få en fastare begränsning av materialet och samtidigt avskära de mera tillfälliga ökningsmomenten har den nu verkställda utredningen omfattat väsentligen sådana utgifter, vilka förändras automatiskt på grund av gällande lagar eller andra bestämmelser. Då de egentliga förvaltningskostnaderna i statsförvaltningen i allmänhet icke äro av sådan natur, har det befunnits vara lämpligast att utesluta nämnda kostnader i sin helhet från undersökningen. Denna har sålunda väsentligen begränsats till anslag — icke avseende förvaltningskostnader i statsverksamheten — vilka utgå enligt sådana grunder, att anslagsbelastningen till huvudsaklig del icke är beroende av fri prövning av Kungl. Maj:t eller vederbörande myndighet eller att prövningen väsentligen är inskränkt till att kontrollera, att föreskrivna villkor för erhållande av statsbidrag, avsättningar till fonder o. dyl. äro uppfyllda.
Såsom delvis kunde förutses, har det visat sig, att under nu rådande förhållanden några nämnvärda resultat till begränsning av sagda auto-, matiska utgiftsstegringar knappast kunna vinnas. Detta förhållande sammanhänger med flera omständigheter, främst därmed att omfat-
Inkomsterna. 1
tande utredningar pågå, vilka skulle föregripas, om nu mera djupgående ändringar företoges i avseende å gällande anslagsgi under. Bland de ämnen, som sålunda äro föremål för utredning genom särskilda utredningsorgan eller genom ämbetsverk och departement, må här allenast nämnas processreformen, folkpensioneringen oell den därmed nära sammanhängande frågan örn organisationen av den sociala hjälpverksamheten, vidare den slutna kroppssjukvården, sjukförsäkringen, det komplex av frågor — bland andra lönereglering för lärare vid kommunala skolor som handhaves av 1928 års lönekommitté, ävensom de invecklade problem, som tillhöra den kommunala skatteutjämningen. Ej minst med hänsyn till den rörande sistnämnda spörsmål pågående utredningen torde man för närvarande få helt avstå från tanken på sådana beskärningar av statsbidrag och dylikt, vilka väsentligen skulle betyda en överflyttning av kostnaderna från staten på landsting eller andra kommunala enheter.
Enligt en verkställd överslagsberäkning, som dock ej kan göra anspråk på exakt riktighet, hava sådana förslagsanslag under verkliga utgifter, vilka äro att anse såsom automatiska i nyss angiven mening, i förhållande till löpande riksstat stegrats med omkring 10 miljoner kronor, därav 5 miljoner kronor falla på de anslag, som utgå av automobilskattemedel. I nämnda ökningsbelopp ingå delvis även rena uppräkningar. Jämväl beträffande övriga förslagsanslag har man, med fortgående på den under senare år beträdda vägen, sökt uppräkna anslagen till sådana belopp, som kunna förväntas verkligen svara mot de blivande utgifterna. Särskilt för fjärde huvudtiteln har denna uppräkning resulterat i betydande anslagsökningar.
När det gällt anslag till nya ändamål och behov, har i riksstatsförslaget återhållsamhet iakttagits. Vissa ansenliga nya anslag under nionde huvudtiteln sammanhöra med åtgärder, som åsyfta lättnad i jordbruksnäringens svåra läge. Vidare har, också till näringslivets fromma, under tionde huvudtiteln ett betydande anslag begärts för ett nytt isbrytarfartyg. Anslag till byggnadsändamal för statens räkning före komma till ett sammanlagt belopp av bortåt 13 miljoner kronor, utvisande en ökning i förhållande till motsvarande anslag å löpande riksstat med omkring 4 miljoner kronor.
Skattebudgetens totalbelopp, som i löpande riksstat utgör 744.9 miljoner kronor, har i riksstatsförslaget stigit till 759.2 miljoner kronor. Att ökningen sålunda kunnat begränsas till 14.3 miljoner kronor beror på den kraftiga nedgången i anslagen till kapitalökning. Denna nedgång sammanhänger väsentligen därmed, att dels avsättningen till fonden för mötande av förluster å Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 minskats med 11 miljoner kronor, dels anslaget å 5.4 miljoner kronor till amortering av 1880 års obligationslån bortfaller i anledning av lånets slutamortering. Anslagen till verkliga utgifter, som enligt löpande riksstat stanna vid tillhopa 689.3 miljoner kronor, hava enligt riksstatsförslaget stigit till
8 Inkomsterna.
717 miljoner kronor eller sålunda med 27.7 miljoner kronor, därav 5 miljoner kronor betingas av motsvarande ökning under inkomsttiteln autom obi Iskattemedel.
Vad angår budgetens inkomstsida vill jag erinra örn att riksräkenskapsverket med hänsyn till det tilländagångna årets gynnsamma ekonomiska läge beräknat en betydande ökning i inkomst- och förmögenhetsskattens avkastning. I fråga örn utbytet av övriga inkomsttitlar, vilka väsentligen äro beroende på förhållandena under det kommande budgetåret, har riksräkenskapsverket ansett sig berättigat att räkna med i stort sett nuvarande inkomstnivå. Från denna utgångspunkt har verket beträffande dessa inkomsttitlar stannat vid en beräknad avkastning, som ungefärligen svarar mot vad samma titlar beräknas lämna enligt löpande riksstat.
I stort sett har jag funnit mig kunna godtaga riksräkenskapsverkets beräkningar. Med hänsyn till den osäkerhet rörande den ekonomiska utvecklingen, som vid årsskiftet framträder, har jag dock, i anslutning till den konjunkturbedömning, varåt jag förut givit uttryck, ansett mig böra på några punkter jämka inkomstberäkningarna nedåt. Men jag har förmenat, att en möjligen inträffande förskjutning ej borde föranleda mera avsevärd nedpressning av de inkomsttitlar, som hänföra sig till det kommande budgetårets konjunktur för näringslivet. Då kassafonden nått en sådan storlek som för närvarande är fallet, bör ett måttligt underskott i statsregleringen, föranlett av en nu ej påräknelig konjunkturförsämring, vara att föredraga framför en sådan beräkning, att — folden händelse en konjunkturförsämring ej inträder — ett betydande överskott å statsregleringen i dess helhet uppkommer och kassafonden uppsamlar ett ej erforderligt tillskott.
I detta sammanhang vill jag omnämna, att jag vid prövningen av frågan om hudgetens finansiering jämväl tagit under övervägande spörsmålet örn rusdrycksmedlens budgetära användning. Erinras må, att med tillämpning av de enligt 1926 års författning gällande regler endast 77 miljoner kronor få under nästa budgetår tagas i anspråk för löpande budgetändamål, medan ett belopp av icke mindre än 23.8 miljoner kronor reserveras för kapitalbildning. En dylik proportion torde vid den nuvarande ordningens tillkomst knappast hava varit åsyftad. Den brett lagda fondering av rusdrycksmedel, som har sitt ursprung i 1913 års lagstiftning, utgick från förutsättningar, som numera icke torde vidhållas ens av alla dem, som främst förordade dylik fondering. En förändring är här enligt min mening påkallad. Då emellertid gällande ordning utgår med budgetåret 1931/1932, och i allt fall inom kort måste bliva föremål för övervägande, har jag icke nu velat ifrågasätta någon ändring i författningen. Men jag har funnit mig föranlåten att föreslå sådan jämkning i den hittillsvarande tillämpningen, att det för amortering av statsskulden tillgängliga beloppet icke i sin helhet disponeras för
Inkomsterna.
fondavsättning utan tages i anspråk jämväl för den normala amorteringen ay statsskulden, utgörande för nästa budgetår omkring 2.9 miljoner kronor.
På budgetförslagets utgiftssida finnes uppfört ett belopp av 5 miljoner kronor till avsättning till fonden för mötande av förluster å Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922. Denna utgift innefattar täckning av en samlad, av tidigare utfästelser föranledd förlust. Med hänsyn till kassafondens ställning anser jag det vara befogat, att för utgiftens bestridande motsvarande belopp tages i anspråk från fonden.
Vad angår inkomsterna enligt budgetförslaget må i övrigt här endast nämnas, att under posten statens aktier i Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet ingår ett belopp av 4.35 miljoner kronor, motsvarande en tillfällig utdelning av 15 procent å statens aktieinnehav, vilken utdelning är avsedd att uttagas under nästkommande budgetår i samband med en tillärnad organisationsförändring i fråga örn bolaget.
Under förutsättning av oförändrade skatter och skattesatser skulle de för nästkommande budgetår påräkneliga statsinkomsterna, andra än lånemedel, enligt mina beräkningar komma att uppgå till omkring 765 miljoner kronor, vilket belopp med ungefär 6 miljoner kronor överstiger förut angivna slutsumma för utgifterna under skattebudgeten. Nämnda belopp, 6 miljoner kronor, står alltså till förfogande för skattesänkning. Jag föreslår i sådant avseende, att beloppet disponeras till nedsättning av inkomstoch förmögenhetsskatten. Härigenom möjliggöres att det procenttal, efter vilket sagda skatt beräknas, kan sänkas med 5 enheter från nuvarande siffran 145 till 140.
Riksstaten.
Riksstatens utveckling från och med budgetåret 1925/1926. För att erhålla en samlad bild av riksstatens utveckling under senare år hava i efterföljande sammanställning angivits de belopp, med vilka den totala budgeten liksom dess båda huvudavdelningar, skattebudgeten och lånebudgeten, uppförts i riksstatsförslaget för budgetåret 1930/1931 samt häremot svarande belopp avseende riksstaterna för budgetåren 1925/1926—1929/1930. I sammanställningen redovisas därjämte de olika huvudslagen av skattebudgetens såväl utgiftsanslag som inkomsttitlar.
Med hänsyn till de budgettekniska omläggningar, som vidtagits i de till redovisningsperioden hörande riksstaterna, hava vid utarbetandet av sammanställningen, med utgångspunkt från riksstatsförslaget, vissa omräkningar måst verkställas beträffande det till riksstaterna för budgetåren 1925/1926—1928/1929 hänförliga siffermaterialet. Genom dessa omräkningar hava vissa i vederbörande riksstater dubbellorda poster utmönstrats och riksstaternas såväl slutsummor som delsummor upptagits till belopp, som medgiva en jämförelse i stort sett med motsvarande i riksstatsförslaget för budgetåret 1930/1931 uppförda summor. Sålunda
10 Inkomsterna.
har för budgetåret 1925/1926 frånräknats viss i anspråk tagen kapitaltillgång från statsverkets fond av rusdrycksmedel samt häremot svarande avsättning till samma fond. För budgetåret 1928/1929 har en liknande kapitaltillgång från fonden för statsskuldens amortering jämte motsvarande utgiftsanslag utmönstrats. Slutligen hava för budgetåren 1926/ 1927—1928/1929 å inkomstsidan redovisad återbetalning av tillfälliga lånemedel samt motsvarande utgiftsanslag frånräknats.
Även efter de sålunda vidtagna omräkningarna av riksstaternas siffermaterial företer sammanställningen vissa brister i avseende å sifferuppgifternas jämförbarhet. Dessa brister hänföra sig väsentligen till den omständigheten, att inkomsttitlar och utgiftsanslag, vilka tidigare redovisats vid sidan av budgeten, tid efter annan upptagits i budgeten och nu redovisas över riksstaten. Att märka är dock, att under hela den bär upptagna perioden automobilskattemedlen och däremot svarande utgiftsanslag varit uppförda å riksstaten.
Anslag, miljoner kronor
Inkomsterna.
11 Med ovan anförda reservationer för jämförbarheten i det sålunda framlagda materialet torde till detsamma få knytas följande påpekanden.
Skattebudgetens anslag till verkliga utgifter förete under redovisningsperioden en jämn stegring. Denna utgör 95.2 miljoner kronor eller i medeltal 19 miljoner kronor per år. Den totala ökningen har alltså varit 15.3 procent, räknad på anslagssumman för budgetåret 1925/1926. För anslagen till utgifter för kapitalökning föreligger även en stegring, som dock icke varit jämn under hela perioden, i det hela uppgående till
14.6 miljoner kronor eller i medeltal 2.9 miljoner kronor per år. Att märka är, att — såsom också framgår av tabellen — de kapitalinkomster, som använts för att bestrida de stegrade kapitalutgifterna, de senaste åren varit relativt obetydliga. Detta innebär med andra ord, att under redovisningsperioden löpande inkomster i allt större utsträckning anvisats till kapitalbildande ändamål eller till avbetalning å skuld.
Skattebudgetens beräknade verkliga inkomster förete under redovisningsperioden en oavbruten stegring. Denna utgör 121.5 miljoner kronor eller 24.3 miljoner kronor per år. Räknad på beloppet av de verkliga inkomsterna för budgetåret 1925/1926 har alltså ökningen varit 19.3 procent. Denna utveckling återspeglas i huvudsak under envar av de särskilda grupperna av verkliga inkomster.
Lånebudgetens omslutning har under redovisningsperioden i stort sett något sjunkit. Framhållas må, att numera skattemedel i betydande omfattning användas vid kapitalbudgetens finansiering.
Skattebudgeten enligt riksstatsförslaget. En jämförelse mellan anslagen till verkliga utgifter i riksstaten för nu löpande budgetår och dylika anslag i det föreliggande budgetförslaget giver följande resultat:
12 Inkomsterna.
Av sammanställningen framgår, att samtliga under I—XIV upptagna huvudtitlar i budgetförslaget utom två utvisa ökning i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår. Ökningen uppgår till sammanlagt
29.6 miljoner kronor. De största stegringarna förekomma å sjätte huvudtiteln med 8.9 miljoner kronor, femte huvudtiteln med 4.4 miljoner kronor, nionde och fjärde huvudtitlarna vardera med inemot 4 miljoner kronor, åttonde huvudtiteln med 3.2 miljoner kronor, tionde huvudtiteln med 1.9 miljon kronor, sjunde huvudtiteln med 1.3 miljon kronor och elfte huvudtiteln med l.i miljon kronor. För andra huvudtiteln är ökningen 0.6 miljon kronor och för den tredje 0.3 miljon kronor. Av de s. k. småhuvudtitlarna utvisar titeln för riksdags- och revisionskostnader m. m. någon höjning. För den första huvudtiteln redovisas en obetydlig minskning. Räntor å statsskulden m. m. nedgå med över 1.8 miljon kronor. För samtliga anslagen till verkliga utgifter erhålles, örn från ökningarna dragas minskningarna, en totalstegring av 27.7 miljoner kronor.
Beträffande arten av denna stegring torde här få påpekas följande. I den angivna stegringen under sjätte huvudtiteln å 8.9 miljoner kronor ingår ökning med 5 miljoner kronor i de anslag, vilka utgå av automobilskattemedel. Denna ökning är direkt föranledd av motsvarande höjning av den med ifrågavarande anslag korresponderande inkomsttiteln. Be-
Inkomsterna.
träffande sjätte huvudtiteln är vidare att märka, att av stegringen ett belopp om 0.4 miljon kronor hänför sig till ett nytt anslag, benämnt ».besiktning av motorfordon», som på inkomstsidan motsvaras av en ny titel å samma belopp. Örn nu nämnda ökningar fråndragas, kommer sjätte huvudtitelns slutsumma att visa stegring med allenast 3.5 miljoner kronor, och femte huvudtiteln framträder då med den största ökningen.
Av ifrågavarande sammanställning framgår vidare, huru stor procentuell stegring envar av budgetförslagets huvudtitlar utvisar i jämförelse med samma huvudtitel enligt riksstaten för budgetåret 1929/1930. Den största procentuella ökningen företer tionde huvudtiteln med 15.8 procent. Därnäst komma sjätte och nionde huvudtitlarna med 14 respektive 13.8 procent. Flertalet övriga huvudtitlar utvisa stegringar på mellan 2.2 och 4.5 procent. Minskningen beträffande räntor å statsskulden m. m. belöper sig till 2.i procent. För samtliga anslagen till verkliga utgifter utgör stegringen 4 procent.
Om från de båda budgetårens ifrågavarande slutsiffror för anslagen till verkliga utgifter dragas beloppen av de anslag, som utgå av automobilskattemedel, samt, beträffande budgetförslaget, även det nyssnämnda nya anslaget under sjätte huvudtiteln, erhålles för budgetåret 1929/1930 ett belopp av 647.3 miljoner kronor och för budgetåret 1930/1931 ett belopp av
669.6 miljoner kronor. Skillnaden utgör sålunda 22.3 miljoner kronor, innebärande för budgetförslaget en stegring av 3.4 procent i förhållande till löpande riksstat.
Det bör slutligen framhållas, att av den för nionde huvudtiteln såsom ökning av anslagen till verkliga utgifter angivna siffran å inemot 4 miljoner kronor ett belopp av 0.8 miljon kronor faller på ett för närvarande endast förslagsvis beräknat anslag för understöd till vissa åtgärder på jordbrukets område. Av detta anslag torde vid den slutliga prövningen en avsevärd del komma att överföras till anslag till utgifter för kapitalökning.
I riksstaten för budgetåret 1929/1930 och i budgetförslaget hava anslagen till utgifter för kapitalökning, att utgå av andra statsinkomster än lånemedel, upptagits med belopp, som framgå av följande jämförande sammanställning:
14 Inkomsterna.
Denna sammanställning utvisar för ifrågavarande anslagsgrupp en summa av 55.6 miljoner kronor i löpande riksstat och 42.2 miljoner kronor i budgetförslaget. Här föreligger alltså en minskning på icke mindre än
13.4 miljoner kronor. Minskningen är väsentligen att hänföra till avsättningen för täckande av förluster å Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922. För detta ändamål är anslag i löpande riksstat uppfört med 16 miljoner kronor, medan det nu föreslagna anslaget begränsats till 5 miljoner kronor. Beträffande övriga anslagsposter må särskilt anmärkas, att anslagen till avbetalning å statsskulden nedgått med 2.4 miljoner kronor.
Under den första huvudgruppen av statsinkomster, de s. k. verkliga statsinkomsterna, inbegripas egentliga statsinkomster, inkomster av statens produktiva fonder och andel i riksbankens vinst.
I det nu föreliggande riksstatsförslaget sluta de egentliga statsinkomsterna å ett belopp av 589.2 miljoner kronor eller endast obetydligt mera än i riksstaten för löpande budgetår, i vilken dessa inkomster äro beräknade till sammanlagt 587.4 miljoner kronor.
Av budgetförslagets inkomstsumma faller enbart på skatterna ett belopp av 570 miljoner kronor. Inkomst- och förmögenhetsskatten förutsättes härav lämna 155 miljoner kronor, därvid jag utgår från att, i enlighet med mitt förut omförmälda förslag, skatten skall uttagas med ett från 145 till 140 nedsatt procenttal av grundbeloppen. För täckande av behovet av skatteutjämningsmedel beräknas av utjämningsskatt ett belopp av 5.2 miljoner kronor bliva erforderligt. Stämpelmedlen hava uppförts till 50 miljoner kronor eller 1.6 miljon kronor mindre än i löpande riksstat, varvid jag räknat med, att den av 1929 års riksdag beslutade friheten från räntestämpeln nu första gången vinner tillämpning vid inkomstberäkningen. I automobilskattemedel beräknas inflyta 47 miljoner kronor. Tullmedlen hava uppförts med 145 miljoner kronor eller 8 miljoner kronor lägre än i löpande riksstat. För innevarande budgetår är i sockerskatt beräknat ett belopp av 1.6 miljon kronor, avseende under budgetåret infly-
Inkomsterna.
tande skatt för socker, som uttagits före den 1 juli 1929; titeln försvinner nu ur budgeten. Tobaksskatten, som i löpande riksstat uppfördes med 66 miljoner kronor — därvid man räknade med en meravkastning å cirka 5 miljoner kronor på grund av omläggning beträffande tiden för skattens inlevererande — upptages i budgetförslaget till 62.5 miljoner kronor. Rusdrycksmedlen äro beräknade till sammanlagt 101.5 miljoner kronor, under det att motsvarande inkomster för innevarande budgetår beräknas till 98u miljoner kronor. Jag erinrar här, att av rusdrycksmedlens summa må, enligt gällande bestämmelser, för löpande utgifter för budgetåret 1930/1931 användas ett belopp av endast 77 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor mindre än vad som av sagda medel står till förfogande för löpande utgifter under budgetåret 1929/1930.
Uppbörd i statens verksamhet har beräknats till 14.6 miljoner kronor.
Inkomst,t.iteln diverse inkomster har upptagits med 4.6 miljoner kronor.
I riksstatsförslaget beräknas inkomsterna av statens produktiva fonder till sammanlagt 143.4 miljoner kronor eller till 7.6 miljoner kronor mera än i löpande riksstat. Av den beräknade inkomsten komma på statens affärsverksamhet 101.1 miljoner kronor, på statens aktier 24.i miljoner kronor — däribland, såsom jag omnämnt i finansplanen, 4.35 miljoner kronor i tillfällig utdelning från Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet — på statens utlåningsfonder 12.4 miljoner kronor, på fonden för låneunderstöd 1.5 miljon kronor samt på statsverkets fond av rusdrycksmedel 4.3 miljoner kronor.
Riksbanksvinsten uppföres för nästkommande riksstat med 19 miljoner kronor.
Den andra huvudgruppen av statsinkomster i skattebudgeten, i anspråk tagna kapitaltillgångar, upptages i riksstatsförslaget med ett belopp av
7.6 miljoner kronor. Detta belopp fördelar sig med 0.9 miljon kronor på »reservationer å anslag för verkliga utgifter», med 0.3 miljon kronor på »reservationer å anslag för kapitalökning», med 1.4 miljon kronor på »statens produktiva fonder», därav största delen från rusdrycksmedelsfonden, och med 5 miljoner kronor på statsverkets kassafond.
Lånebudgeten enligt riksstatsförslaget. En jämförelse mellan anslagen att täckas av lånemedel för nu löpande budgetår och dylika anslag i riksstatsförslaget ter sig sålunda:
16 Inkomsterna.
34,408,300
49,570,553
+ 15,162,253
Sammanställningen utvisar, att lånebudgetens totalsumma stegrats från
34.4 miljoner kronor till 49.5 miljoner kronor eller sålunda med 15.i miljoner kronor.
Denna ökning har till betydande del sin grund i de åtgärder, som avses till jordbruksnäringens stödjande, närmast i form av utlåning för olika ändamål. Härvid må särskilt hänvisas till den i sammanställningen upptagna rubriken »åtgärder inom jordbrukets område». Under denna rubrik hava sammanförts anslagskrav med skilda syften till ett beräknat belopp av tillhopa 10 miljoner kronor. De förslag, varom fråga är, föreligga ännu icke i det skick, att de kunna företagas till slutlig prövning. När så blir fallet, torde det emellertid komma att visa sig, att anslagsäskandena under förevarande rubrik böra uppdelas mellan rubrikerna statens utlåningsfonder och fonden för låneunderstöd.
Även rubriken statens affärsverksamhet företer en avsevärd ökning, med 9.1 miljoner kronor, i förhållande till löpande riksstat. Ökningen fördelar sig med 5 miljoner kronor på telegrafverket, 1.7 miljon kronor på statens järnvägar och 3.9 miljoner kronor på statens vattenfallsverk, varemot postverket visar minskning med 1.5 miljon kronor.
Vad angår övriga anslag å lånebudgeten, ökas anslagen till statens utlåningsfonder med drygt 0.3 miljon kronor och anslagen till fonden för förlag till statsverket med något mera än 0.2 miljon kronor, varemot minskning inträder beträffande fonden för låneunderstöd med 4.5 miljoner kronor.
Beräkning av de särskilda inkomsttitlarna.
Vad angår beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna i det föreliggande budgetförslaget har jag i vissa fall funnit mig böra jämka riksräkenskapsverkets förslag. I fråga örn de inkomsttitlar, beträffande vilka jag ansluter mig till verkets förslagsberäkning, har jag i allmänhet icke ansett något särskilt yttrande från min sida erforderligt.
Inkomsterna.
17 Egentliga statsinkomster. Under rubriken »skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse» återfinnes såsom den största posten inkomst- och förmögenhetsskatten.
För beräkningen i statsverkspropositionen av inkomst- och förmögenhetsskatten för ett vart av åren 1923—1926 har inom finansdepartementet tilllämpats en metod, för vilken utförlig redogörelse meddelats i en bilaga till 1923 års statsverksproposition. För åren från och med 1927 har motsvarande beräkning under medverkan från statistiska centralbyrån verkställts av riksräkenskapsverket.
Såsom utgångspunkt för beräkningarna av det antagliga utfallet av 1930 års skattetaxering har riksräkenskapsverket härvid utnyttjat en av statistiska centralbyrån efter riksräkenskapsverkets hemställan utarbetad sammanställning rörande 1929 års skattetaxering, vilken sammanställning är intagen å sid. 11 i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. Genom vidtagande av vissa höjningar av de i sammanställningen ingående detaljsiffrorna har riksräkenskapsverket nått fram till en uppskattning av utfallet av 1930 års skattetaxering.
En jämförelse mellan taxeringsresultatet för år 1929 och de av riksräkenskapsverket verkställda taxeringsberäkningarna för år 1930 ter sig sålunda:
I sin inkomstberäkning har riksräkenskapsverket närmare motiverat de av verket vidtagna, i tablån redovisade höjningarna av olika inkomst- och avdragsbelopp.
Såsom närmare framgår av tablåns siffermaterial har för 1930 års taxering stegring beräknats inträda beträffande samtliga inkomst- och avdragsposter. För den i de taxerade beloppen för enskilda skatt-
Diliang lill riksdagens protokoll 19110. 1 sami.
18 Inkomsterna.
skyldiga ingående sextiondelen av dessa skattskyldigas förmögenhet har någon ökning ej beräknats.
Slutresultatet av riksräkenskapsverkets beräkning innebär, att de totala beskattningsbara beloppen höjts med 8.5 procent. För enskilda skattskyldiga har beräknats en höjning med 7.3 procent och för aktiebolag m. fl. en höjning med 18.8 procent.
På grundval av de beskattningsbara beloppen beräknar riksräkenskapsverket härefter den debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten sålunda.
Medelskatteprocenten har år 1929 för enskilda skattskyldiga uppgått till 5.33 procent och för aktiebolag m. fl. till 7.52 procent. För 1930 års taxering har riksräkenskapsverket — under förutsättning att skatten utgår oförändrat med 145 procent av grundbeloppen — beträffande enskilda skattskyldiga räknat med oförändrad genomsnittlig skatteprocent, endast avrundad till 5.3 procent, och för bolagen med 7.7 procent. Med nu angivna procentsatser skulle den debiterade skatten för år 1930 uppgå till 124.1 miljoner kronor för enskilda skattskyldiga och 44.6 miljoner kronor för aktiebolag m. fl. eller alltså sammanlagt till 168.7 miljoner kronor. Beräknas skatten inflyta med 95.5 procent av det debiterade beloppet, blir den behållna inkomsten för budgetåret 1930/1931 161.1 miljoner kronor, vilket belopp av riksräkenskapsverket avrundats till 161 miljoner kronor.
Vid anmälan av finansplanen har jag emellertid föreslagit, att det procenttal av grundbeloppen, varmed inkomst- och förmögenhetsskatten skall uttagas för år 1930, skall bestämmas till 140 i stället för 145 för år 1929, med vilken sistnämnda siffra riksräkenskapsverket räknat i sin kalkyl. Med iakttagande av denna ändring nedgå de sist angivna medelskatteprocenten för enskilda skattskyldiga till 5.12 procent och för aktiebolag m. fl. till 7.43 procent. Med dessa procentsatser skulle den debiterade skatten för år 1930 uppgå till 119.<j miljoner kronor för enskilda och 43 miljoner kronor för aktiebolag m. fl. eller alltså sammanlagt till 162.9 miljoner kronor. Den behållna inkomsten av skatten för budgetåret 1930/1931 skulle sålunda, under antagande att 95.5 procent av den debiterade skatten inflyter, komma att uppgå till 155.6 miljoner kronor.
Resultatet av förestående kalkyler har sammanfattats i en tabell »beräkningar angående 1930 års skattetaxering», vilken torde få såsom bilaga I fogas vid detta statsrådsprotokoll.
De av riksräkenskapsverket angivna skälen för höjningarna av de i verkets sammanställning ingående detaljsiffrorna i förhållande till 1929 års taxering synas mig i stort sett väl grundade. Vid beräkning av inkomsten av jordbruksfastighet har riksräkenskapsverket med hänsyn till det allmänna läget inom jordbruket ansett fjorårets kvalitativt förbättrade skörderesultat endast böra föranleda en avjämning uppåt av ifrågavarande inkomstposter. Med avseende härå vill jag icke underlåta påpeka, att statistiska centralbyråns efter avgivandet av riksräkenskaps-
Inkomsterna.
verkets inkomstberäkning offentliggjorda preliminära värdeberäkning av 1929 års skörd visar ett sammanlagt värde av 1,054 miljoner kronor emot 1,139 miljoner kronor år 1928 eller en minskning med 85 miljoner kronor. Visserligen synes erfarenheten visa, att skördeför hållandena ej avsevärt och i varje fall icke omedelbart inverka på taxeringen till inkomst av jordbruksfastighet. I betraktande av de anförda siffrorna för skördens värde synes mig likväl lämpligt att, jämväl för avrundning av inkomsttiteln, sänka det ovan beräknade beloppet för inkomst- och förmögenhetsskatten till 155 miljoner kronor.
För bedömande av det slutresultat, till vilket beräkningen på grundval av riksräkenskapsverkets kalkyler rörande 1930 års skattetaxering sålunda når fram, torde det slutligen vara av intresse att undersöka ifrågavarande inkomsttitels utveckling under en följd av år. I efterföljande tablå har för detta ändamål beräkning verkställts angående storleken av de belopp, med vilka inkomst- och förmögenhetsskatten (exklusive huskatten) avseende budgetåret 1923/1924 och följande budgetår skulle hava debiterats respektive influtit, därest skatten under hela perioden utgått med 140 procent av grundbeloppen.
Såsom framgår av tablån, har utfallet av inkomst- och förmögenhetsskatten från och med budgetåret 1924/1925 till och med innevarande budgetår oavbrutet i avsevärd grad förbättrats, och en fortsatt stegring beräknas även i budgetförslaget. Den genomsnittliga årliga stegringen av den debiterade skatten vid taxeringarna åren 1923—1929 har uppgått till 5.;t procent. 1929 års taxering utvisar en motsvarande stegring örn 4.3 procent. Det av mig beräknade beloppet för den vid 1930 års taxering debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten innebär enligt tablån en stegring från närmast föregående budgetår med 8.8 procent.
1 Skatteintäkten och infiytandeprocenten för budgetåren 1928/1929 och 1929/1930 påverkas av förekomsten av vissa betydande extra ordinära skatterestitutioner.
20 Inkomsterna.
I enlighet med vad sålunda anförts torde avkastningen av inkomstoch förmögenhetsskatten i riksstaten för nästkommande budgetår böra upptagas till 155 miljoner kronor.
Stämpelmedlen lämnade för ett vart av budgetåren 1927/1928 och 1928/ 1929 en behållen avkastning av 59 miljoner kronor. I riksstaten för innevarande budgetår är titeln upptagen till 51.6 miljoner kronor. Därvid har man haft att räkna med minskad intäkt av stämpelavgiften vid köp och byte av fondpapper i följd av sistlidet år beslutad nedsättning till hälften av denna omsättningsskatt, såvitt angår aktier och därmed jämställda fondpapper, ävensom med bortfallandet av stämpelplikten beträffande växlar, båda förändringarna tillämpade från och med löpande budgetårs ingång.
Jag erinrar i detta sammanhang, att 1929 års riksdag jämväl beslutat upphäva stämpelplikten beträffande räntebesked, såvitt angår räntor belöpande från och med den 1 januari 1930, vilket med hänsyn till sättet för inlevereringen av den huvudsakliga uppbörden under denna titel påverkar stämpelmedelsintäkten först från och med nästa budgetår. Denna minskning har uppskattats till 1.7 miljon kronor.
Generalpoststyrelsen har — under förutsättning av att nu gällande eller beslutade stämpelavgifter oförändrade tillämpas — beräknat stämpelintäkten för nästa budgetår till 50 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket åter har funnit, att den av generalpoststyrelsen beräknade stämpeluppbörden för budgetåret 1930/1931 bör kunna upptagas till ett med 1 miljon kronor förhöjt belopp.
Beräkningen av förevarande inkomsttitel erbjuder betydande svårigheter med hänsyn till att under densamma redovisas ett flertal skilda intäkter, vilkas utfall i viss mån röner olika inverkan av konjunkturförhållandena. Av nämnda särskilda grupper av stämpelmedel särskiljas först de som utgå enligt förordningen angående stämpelavgiften, bland vilka de mera betydande enhetliga avgifterna äro de, som hänföra sig till stämplarna för lagfarter och inteckningar samt för emission av aktier, ävensom lottsedelsstämpeln. Av sagda förordning reglerades också förut de nyssnämnda växel- och räntestämplarna. De s. k. expeditionsstämplarna spela sammanlagt en relativt underordnad roll. Vid sidan av den allmänna stämpelförordningen står förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva, vilka skatter uppbäras under förevarande inkomsttitel och lämna det största sammanlagda beloppet till densamma. Vidare uttagas enligt särskilda författningar stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper samt särskild skatt å vissa lotterivinster, av vilken senare hälften avses för skatteutjämningsändamål. Slutligen komma, likaledes enligt fristående författningar, stämpelavgiften för spelkort samt — med provisorisk giltighet — en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor m. fl. lyxvaror.
Inkomsterna.
21 Vad angår utfallet av stämpelmedlen för löpande budgetår har riksräkenskapsverket räknat med 52.6 miljoner kronor. Nu föreliggande uppgifter beträffande stämpelmedelsuppbörden för juli december 1929 i förhållande till samma tid 1928 synas giva vid handen, att denna beräkning är gjord med försiktighet.
Med stöd härav och med beaktande av att räntestämpeln bortfaller med nästa budgetår kunna goda skäl anföras för riksräkenskapsverkets uppfattning att för sistnämnda budgetår räkna med en intäkt rinder stämpelmedelstiteln av 51 miljoner kronor. Med utgångspunkt likväl från vad jag i det föregående anfört örn konjunkturutsikterna torde försiktigheten bjuda att icke förutsätta högre belopp än som av generalpoststyrelsen föreslagits eller sålunda 50 miljoner kronor.
Såsom nämnts utgår en särskild stämpelavgift vid omsättning av vissa lyxvaror. Giltighetstiden för författningen i ämnet, vilken plägat förlängas med ett år i sänder, utgår den 30 juni 1930. Denna stämpelavgift har under de senare åren inbragt endast obetydliga belopp, nämligen omkring 70,000 kronor för år. Då sistlidet års bevillningsutskott tillstyrkte Kungl. Maj:ts förslag örn bibehållande av förevarande stämpelskatt under ytterligare ett budgetår, anknöt utskottet härtill vissa uttalanden och anförde:
»Då stämpelskatt vid förvärv eller import av pärlor och vissa andra slag ;iv lyxvaror år 1919 infördes, avsags med skatten att bereda statsverket en välbehövlig inkomstökning genom att taga i anspråk den skattekraft, som komme till uttryck genom förvärv av vissa slag av utpräglade lyxvaror. Man utgick ifrån att inköp av sådana lyxföremål, som skatten skulle omfatta, betecknade en skattekraft, vilkens särskilda utnyttjande kunde anses berättigat. Emellertid gjordes redan då mot det förslag till lagstiftning i ämnet, som sedan antogs av riksdagen, den anmärkningen, att kontrollen över stämpelpliktens fullgörande icke kunde bliva effektiv. I sådant hänseende framhölls, dels att skattskyldighetens fullgörande, då skattepliktiga varor medfördes från utlandet, måste bliva fullständigt beroende av de resandes pliktkänsla, dels ock att underhandsförsäljning av de skattepliktiga artiklarna syntes vara oåtkomlig för kontroll. Anmärkningar av nu angiven innebörd hava framförts även mot de förslag till fortsatt uttagande av lyxstämpeln, som sedermera varje år förelagts riksdagen. Då den vunna erfarenheten visat, att stämpelavgiften i fråga icke tillför statsverket någon större inkomst, och det numera får anses uppenbart, att beskattningen i själva verket knappast kan komma att fylla någon statsfinansiell uppgift, torde man icke kunna undgå att skänka ökat beaktande åt ovan. berörda, ur skatteteknisk synpunkt anförda skäl. Vid nu angivna förhållanden har inom bevillningsutskottet vid behandlingen av den föreliggande propositionen ifrågasatts, huruvida icke tiden nu vore inne att uppgiva det genom den ifrågavarande beskattningen gjorda försöket att beskatta ett visst slag av lyxkonsumtion.
Bevillningsutskottet har emellertid ansett de sålunda åberopade skalen icke böra vara avgörande, då det gäller ett av Kungl. Majit framlagt förslag örn bibehållande av en ^beskattning, om vilkens principiella berättigande ingen meningsskiljaktighet torde råda.»
22 Inkomsterna.
Då jag delar de synpunkter, som innefattas i här återgivna uttalande av bevillningsutskottet, vill jag nu anmäla, att jag icke har för avsikt att tillstyrka framställning till riksdagen örn fortsatt giltighet av förordningen i ämnet. För beräknandet av intäkten från stämpelmedelstiteln har denna skatt uppenbarligen ingen nämnvärd betydelse. Hänsyn till dess bortfallande torde för den skull i förevarande sammanhang icke behöva tagas.
I enlighet med vad jag nu anfört äro stämpelmedlen i budgetförslaget upptagna till 50 miljoner kronor.
Tullmedlen beräknades för budgetåret 1927/1928 till 126 miljoner kronor och för budgetåret 1928/1929 till 145 miljoner kronor. Den behållna inkomsten utgjorde enligt budgetredovisningarna respektive 142 miljoner kronor och 154 miljoner kronor. För att den förra av dessa siffror skall bliva jämförbar med den behållna inkomsten för budgetåret 1928/ 1929, liksom med det beräknade beloppet i löpande riksstat, 153 miljoner kronor, bör emellertid till densamma läggas ett belopp av 11.9 miljoner kronor, utgörande vid utgången av budgetåret 1927/1928 debiterade men icke influtna tullmedel, vilka avskrivits i samband med omläggning av tullverkets bokföring enligt kassaprincipen. Tullmedlen för budgetåret 1927/1928 skola alltså vid nämnda jämförelse angivas till 153.9 miljoner kronor.
För budgetåret 1930/1931 har generaltullstyrelsen beräknat tullmedlen till 140 miljoner kronor. Denna beräkning har av riksräkenskapsverket höjts till 146 miljoner kronor.
Med ingången av detta budgetår inträdde tullfrihet för apelsiner och citroner samt åtskilliga slag av torkad frukt och från och med den 1 september 1929 jämväl en sänkning av tullen å kaffe. Trots dessa tullsänkningar visar den influtna tulluppbörden under det löpande budgetårets fem första månader en summa, som med 0.7 miljon kronor överstiger tulluppbörden under samma tid föregående år. Härvid är att märka, att under november månad inträffat en osedvanligt stor import av socker, å vilken kommer ett merbelopp i tull av ungefär 1 miljon kronor. Det slutliga utfallet av förevarande inkomsttitel under löpande budgetår påverkas givetvis av konjunkturutvecklingen i fortsättningen.
Beträffande tulluppbörden under nästkommande budgetår kan jag i stort sett ge min anslutning till den av riksräkenskapsverket verkställda beräkningen. Jag har dock funnit försiktighet föranleda, att sagda beräkning sänkes med förslagsvis 1 miljon kronor.
Under hänvisning till vad sålunda anförts beräknar jag tullmedlen för budgetåret 1930/1931 till 145 miljoner kronor.
Tobaksskatten var i riksstaten för budgetåret 1928/1929 uppförd med 61 miljoner kronor och lämnade då en behållen inkomst av 62.4 miljö-
Inkomsterna.
ner kronor. I riksstaten för löpande budgetår är skatten upptagen med 66 miljoner kronor, varav cirka 5 miljoner kronor utgöra en engångsintäkt, föranledd av ändring i avseende å tiden för skattens inleverering till statsverket.
Riksräkenskapsverket har ansett, att inkomsten av tobaksskatten för nästkommande budgetår bör kunna beräknas till ett belopp, som något överstiger den faktiska skatteuppbörden under budgetåret 1928/1929, eller till i jämnat tal 63 miljoner kronor. Enligt vad riksräkenskapsverket erfarit, syntes svårighet ej möta att för ernående av detta inkomstbelopp under budgetåret 1930/1931 vidtaga jämkning uppåt av skattesatsen å viss tobaksvara.
För egen del har jag, efter samråd med ledningen för Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet, ansett mig böra stanna vid att icke föreslå den av riksräkenskapsverket antydda skattejämkningen och beräknar för den skull intäkten av tobaksskatten för nästkommande budgetår till 62.i) miljoner kronor eller ungefär det belopp, som inflöt under budgetåret 1928/1929.
I enlighet med vad jag nu tillstyrkt skulle skatteinkomsterna komma att i riksstaten för budgetåret 1930/1931 upptagas sålunda:
Mantalspenningar ................................................................................ 1,050,000
Prästerskapets till statsverket indragna tionde ............................ 2,100,000
Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:
Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning 155,000,000
Utjämningsskatt, bevillning .................................... 5,200,000
Utskiftningsskatt, bevillning .................................... 100,000
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och
rättigheter, bevillning ............................................ 500,000
Stämpelmedel, bevillning............................................ 50,000,000 210,800,000
Automobilskattemedel, bevillning .................................................... 47,000,000
Tullar och acciser:
Tullmedel, bevillning ................................................ 145,000,000
Tobaksskatt, bevillning ............................................ 62,500,000
Brännvinstillverkningsskatt, bevillning 16,500,000 Rusdrycksförsäljningsmedel, bevillning:
Partihandelsbolag ................................ 5,000,000
Detaljhandelsbolag................................ 23,000,000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å
spritdrycker, bevillning 40,000,000
Maltskatt, bevillning ........................... 17,000,000 101,500,000 309,000,000
Summa kronor 569,950,000.
Under rubriken uppbörd i statens verksamhet finnas vissa med utgiftsanslag fullt korresponderande inkomsttitlar, som böra upptagas till
24 Inkomsterna.
samma belopp som motsvarande anslag. Detta är för närvarande fallet beträffande bidrag till bankinspektionen, fondinspektionen och sparbankinspektionen samt beträffande totalisatormedel, patent-, varumärkes- och registreringsavgifter ävensom bidrag till försäkringsinspektionen. Därjämte skall inkomsttiteln bidrag för tillsyn över sparbankerna till beloppet svara mot hälften av anslaget för tillsyn över sparbankernas förvaltning. Med hänsyn till de belopp, med vilka de i varje särskilt fall korresponderande utgiftsanslagen upptagas i budgetförslaget, påkallas jämkningar i riksräkenskapsverkets beräkningar i vad angår inkomsttitlarna bidrag för tillsyn över sparbankerna, totalisatormedel, patent-, varumärkes- och registreringsavgifter samt bidrag till försäkringsinspektionen.
Enligt vad chefen för kommunikationsdepartementet meddelat mig, kommer det förslag till ny förordning örn motorfordon, som han har för avsikt att vid ett senare tillfälle anmäla för Kungl. Maj:t för proposition till 1930 års riksdag, att påkalla en komplettering av riksstaten med dels ett utgiftsanslag för bestridande av kostnaderna för automobilbesiktningsväsendet, dels ock en inkomsttitel av motsvarande storlek för inflytande förrättningsavgifter. Det belopp, som skulle uppföras å inkomst- och utgiftssidorna, har preliminärt uppskattats till 855,000 kronor för helt, år. Då de nya motorfordonsbestämmelserna äro tänkta att träda i kraft först den 1 januari 1931, bör emellertid för nästkommande budgetår beräknas allenast hälften av berörda belopp eller i avrundat tal 430,000 kronor. I enlighet härmed torde nu under rubriken uppbörd i statens verksamhet böra upptagas en ny inkomsttitel, benämnd »Avgifter för besiktning av motorfordon», med sagda belopp.
Under rubriken uppbörd i statens verksamhet finnes vidare i löpande riksstat uppförd en inkomsttitel »avgifter för registrering av automobiler» med 1 miljon kronor. I riksräkenskapsverkets förslag har sagda titel för nästkommande budgetår upptagits med l.i miljon kronor. Mot denna beräkning har jag ingen erinran att framställa. Chefen för kommunikationsdepartementet har emellertid meddelat mig, att han ämnar tillstyrka ett föreliggande förslag örn borttagande av avgiften för s. k. efterbesiktning av motorfordon. Ett bifall härtill skulle medföra minskning i avkastningen av ifrågavarande inkomsttitel med ett belopp, som för helt år beräknas till i runt tal 100,000 kronor. Då även detta förslag är avsett att genomföras först från och med den 1 januari 1931, skulle dock minskningen för nästa budgetår bliva allenast 50,000 kronor. I riksstatsförslaget torde för den skull inkomsttiteln ifråga, vars benämning synes böra ändras till »Avgifter för registrering av motorfordon», böra upptagas med 1,050,000 kronor.
Inkomsttitlarna under uppbörd i statens verksamhet böra i enlighet med det nu anförda i riksstaten upptagas sålunda:
Inkomsterna.
25 Vattendomstolsavgifter ............................................................ kronor
Bidrag till försäkringsrådet och riksförsäkringsanstalten »
Avgifter för besiktning av motorfordon ............................ »
Avgifter för registrering av motorfordon............................ »
Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående
egendomar.............................. »
Inkomst av myntning och justering .................................... »
Bidrag till bankinspektionen ................................................ »
Bidrag till fondinspektionen.................................................... »
Bidrag till sparbanksinspektionen ....................................... »
Bidrag för tillsyn över sparbankerna ................................ »
Kontrollstämpelmedel................................................................ »
Avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit ........ »
Inkomster av tandläkarinstitutet............................................ »
Terminsavgifter från läroverken............................................ »
Avgifter för granskning av biografbilder............................ »
Totalisatormedel ........................................................................ »
Inkomster av statens lagerhus och fryshus ........................ »
Inkomster av statens centrala frökontrollanstalt................ »
Fyr- och båkmedel................................................................... »
Lotspenningar ............................................................................ »
Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter ........ »
Bidrag till försäkringsinspektionen........................................ »
Inkomster av statens provningsanstalt ............................... »
109.000 66,500
3.400.000 3,000,000 1,168,700
275.000 Summa kronor 14,626,200.
Inkomsttiteln diverse inkomster har av riksräkenskapsverket beräknats till 4,600,000 kronor. Emot denna beräkning har jag intet att erinra. För utjämning av riksstatens inkomstsida torde det av riksräkenskapsverket beräknade beloppet böra minskas med 18,533 kronor och inkomsttiteln i budgetförslaget alltså uppföras med 4,581,467 kronor.
Inkomster av statens produktiva fonder. I riksstaten för löpande budgetår äro överskotten av statens affärsverksamhet upptagna med sammanlagt 102.8 miljoner kronor, därav för postverket 14.5 miljoner kronor, för telegrafverket 21 miljoner kronor, för statens järnvägar 40 miljoner kronor, för statens vattenfallsverk 15.3 miljoner kronor, för statens domäner 12 miljoner kronor och för statens reproduktionsanstalt 20,000 kronor.
Generalpoststyrelsen har beräknat postverkets överskott till 13 miljoner kronor. Sedan vid fastställandet av driftkostnadsstaten för postverket för år 1930 vissa beskärmngar visat sig möjliga att verkställa, synes, i anslutning till vad riksräkenskapsverket i sådant avseende anfört,
26 Inkomsterna.
ifrågavarande överskott kunna i förhållande till generalpoststyrelsens förslag något höjas. Jag föreslår i enlighet härmed, att överskottet i budgetförslaget upptages med 13.2 miljoner kronor.
I överensstämmelse med telegrafstyrelsens förslag har riksräkenskapsverket för nästkommande budgetår beräknat telegrafverkets överskott till 21.5 miljoner kronor. Även vid Kungl. Maj:ts fastställande av driftkostnadsstaten för telegrafverket hava emellertid vissa omkostnadsposter jämkats, varigenom ett något större överskott å verkets rörelse bör kunna hilva disponibelt för budgetändamål. I enlighet härmed beräknar jag sagda överskott till 21.7 miljoner kronor.
Järnvägsstyrelsen har föreslagit, att såsom överskott av statens järnvägar i riksstaten för budgetåret 1930/1931 uppföres ett belopp av 35 miljoner kronor. Beräkningen har gjorts under förutsättning, att den nya sänkta godstaxan träder i kraft den 1 juli 1930. Riksräkenskapsverket har för sin del uppskattat inkomsten från statsbanorna till ett belopp av 37.3 miljoner kronor, som dock av verket avrundats nedåt till 37 miljoner kronor. Jag har funnit mig böra begränsa beräkningen av ifrågavarande inkomst till 36 miljoner kronor.
Överskottet av statens vattenfallsverk är i löpande riksstat beräknat till 15,300,000 kronor, därav 14,680,000 kronor för statens kraftverk, 365,000 kronor för statens kanalverk och 255,000 kronor för statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning. Vattenfallsstyrelsen har beräknat det inkomstöverskott å statens vattenfallsverks rörelse, som borde upptagas i riksstaten för budgetåret 1930/1931, till 15,750,000 kronor, därav 15,100,000 kronor för kraftverken, 420,000 kronor för kanalverken och 230,000 kronor för fastighetsförvaltningen. Det sålunda beräknade överskottet bar påverkats därav, att i det av vattenfallsstyrelsen avgivna förslaget till driftkostnadsstat intagits belopp av sammanlagt 500,000 kronor för avskrivning å bokförda värdena av anläggningarna vid Harsprånget samt vid industri- och bostadsområdena i Porjus.
Mot vattenfallsstyrelsens beräkning av bruttoinkomsterna från statens vattenfallsverk bar riksräkenskapsverket ej funnit skäl till erinran. Beträffande åter driftkostnaderna har verket ställt sig avvisande mot omförmälda förslag till avskrivningar, i vad dessa skulle avse anläggningarna vid Harsprånget, och förordat böjning av överskottsbeloppet för statens vattenfallsverk till i avjämnat tal 16 miljoner kronor.
Efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet har jag ansett mig böra vid beräkningen av överskottet å statens vattenfallsverk under budgetåret 1930/1931 utgå från, att avskrivning sker endast i den av riksräkenskapsverket förutsatta omfattningen. I anslutning härtill torde i riksstatsförslaget ifrågavarande överskott böra upptagas med 16 miljoner kronor, därav för kraftverken 15,350,000 kronor, för kanalverken 420,000 kronor och för fastighetsförvaltningen 230,000 kronor.
Inkomsterna.
27 Domänstyrelsen har beräknat nettoinkomsterna från statens domäner för år 1930 till 12 miljoner kronor att inlevereras under budgetåret 1930/1931. Riksräkenskapsverket har höjt detta belopp till 13 miljoner kronor. Emot denna höjning har jag ingen erinran att göra. Vid fastställande av driftkostnadsstat för domänverket hava emellertid vidtagits nedsättningar på ett par poster, främst beträffande avsättning till förnyelsefonden för återväxtkostnader. Härigenom vinnes, att ifrågavarande överskott å statens domäner kan höjas med 1.2 miljon kronor utöver vad riksräkenskapsverket föreslagit eller till 14.2 miljoner kronor.
Överskottet från statens reproduktionsanstalt har av lantmäteristyrelsen och riksräkenskapsverket beräknats till 20,000 kronor. Med hänsyn till ökad hyreskostnad i anledning av anstaltens förflyttning till ny lokal torde detta belopp böra nedsättas till 15,000 kronor.
Affärsverkens överskott torde alltså i det föreliggande budgetförslaget böra upptagas med följande belopp:
Postverket, bevillning ............................................................................ 13,200,000
Telegrafverket ........................................................................................ 21,700,000
Statens järnvägar.................................................................................... 36,000,000
Statens vattenfallsverk:
Statens kraftverk ........................................................... 15,350,000
Statens kanalverk............................................................ 420,000
Statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning ........ 230,000 16,000,000
Statens domäner ................................................................................... 14,200,000
Statens reproduktionsanstalt ............................................................... 15,000
Summa kronor 101,115,000.
Riksräkenskapsverket har beräknat inkomsten av statens aktier till
19,770,000 kronor. därav för Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag 16,000,000 kronor och för Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet 3,770,000 kronor. Emot denna beräkning har jag intet att erinra.
Emellertid bär jag vid anmälan av finansplanen omförmält, att en tillfällig utdelning å statens aktieinnehav i Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet är avsedd att uttagas under nästkommande budgetår i samband med en tillärnad organisationsförändring i fråga örn bolaget. Min avsikt är att föreslå en väsentlig minskning av preferensaktiekapitalet, varigenom de betydande vinstreglerings- och dispositionsfonderna komma att förlora förutsättningen för sin uppgift att trygga preferensaktiernas utdelning. Av ledningen för bolaget har jag erfarit, att ur synpunkten av bolagets likviditet binder icke möter att i tillfällig utdelning beräkna ett belopp av 4,350,000 kronor, motsvarande 15 procent å statens aktieinnehav. I anledning härav upptager jag ifrågavarande inkomsttitel tili 8,120,000 kronor.
28 Inkomsterna.
Inkomsttitlarna under statens aktier komma vid sådant förhållande att
upptagas på följande sätt:
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag ............................................... 16,000,000
Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet................................................ 8,120,000
Summa kronor 24,120,000.
I avseende å riksräkenskapsverkets beräkningar av inkomsterna från statens utlåningsfonder bar jag ingen ändring att föreslå.
Inkomsterna av statens utlåningsfonder torde alltså i budgetförslaget böra
upptagas med följande belopp:
Lånefonden för tjänstemannasambället vid Mörby............ kronor 110,000
Allmänna järnvägslånefonden ................................................ » 1,625,000
Bibanelånefonden .................................................................... » —
Vattenkraftslånefonden ............................................................ » 410,000
Allmänna byggnadslånefonden............................................... » 14,300
Luftfartslånefonden................................................................... » 50,000
Fonden för räntefria studielån ........................................ » 20,000
Statens avdikningslånefond ................................................... » 700,000
Egnabemslånefonden ................................................................ » 7,200,000
Fiskerilånefonden .................................................................. » 110,000
Dräneringsfonden........................................................................ » 100
Norrländska nyodlingsfonden ................................................ » 44,000
Jordförmedlingsfonden ............................................................ » 25,000
Lånefonden för inköp av ädla avelsston ............................ » 100
Täckdikningslånefonden ........................................................... » 210,000
Allmänna nyodlingsfonden .................................................... » 20,000
Norrländska andelsmejerifonden ............................................ » 13,000
Kraftledningslånefonden ....................................................... » 650,000
Gödselvårdslånefonden ............................................................ » 34,000
Hemslöjdslånefonden ............................................................... » 6,000
Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bostadsför-
bättringslånefond.................................................................... » 3,000
Lånefonden för inköp av renar ............................................ » 100
Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond .................... » 1,000
Spannmålslagerbusfonden ........................................................ » 2,800
Hantverkslånefonden ................................................................ » 12,000
Kederilånef onden........................................................................ » 950,000
Industrilånefonden .................................................................... » 175,000
Summa kronor 12,385,400.
Å fonden för låneunderstöd torde i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag böra beräknas ett överskott av 1,475,000 kronor.
Inkomsterna.
29 Ränteavkastningen av statsverkets fond av rusdrycksmedel, vilken skall avsättas såsom kapitalökning å fonden, torde i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag böra beräknas till 4.3 miljoner kronor.
Andel i riksbankens vinst. Enligt vad förste deputeraden i riksbanken meddelat, torde av riksbanksvinsten för år 1929 för riksstaten kunna tagas i anspråk ett belopp av 19 miljoner kronor, vilket belopp således torde böra uppföras å riksstatsförslagets inkomstsida.
I anspråk tagna kapitaltillgångar. Hithörande kapitaltillgångar hänföra sig till dels reservationer å anslag för verkliga utgifter och för kapitalökning, dels i anspråk tagna tillgångar från vissa fonder.
Efter förslag av Kungl. Majit beslöt 1928 års riksdag, att reservationsanslag må disponeras allenast till och med andra budgetåret efter det, å vars riksstat anslaget blivit sist uppfört, dock med rätt för Kungl. Majit att, då anslagets bortfallande efter nämnda tid skulle vålla särskild olägenhet, låta anslaget kvarstå till vederbörandes förfogande under ytterligare högst ett år. I anslutning till detta riksdagens beslut utfärdade Kungl. Majit den 14 juni 1928 kungörelse (nr 209), innefattande vissa bestämmelser angående äldre reservationsanslag. I denna kungörelse avses med äldre reservationsanslag sådant reservationsanslag, varå behållning kvarstår vid ingången av andra budgetåret efter det, för vilket anslaget blivit i riksstaten sist uppfört (riksstatsåret), och åligger det myndighet, till vars förfogande äldre reservationsanslag ställts, att senast den 30 september under andra budgetåret efter riksstatsåret till Kungl. Majit i finansdepartementet inkomma med utredning angående den behållning, som kan beräknas kvarstå å anslaget vid budgetårets utgång. Vid kungörelsens tillämpning å reservationsanslag, som sist anvisats å riksstaten för något av budgetåren 1923/1924—1926/1927, skall enligt övergångsbestämmelserna såsom riksstatsår anses budgetåret 1927/1928.
Med anledning av ifrågavarande bestämmelser hava nu myndigheter, till vilkas förfogande ställts reservationsanslag, som sist anvisats å riksstat för något av budgetåren 1923/1924—1927/1928, till finansdepartementet inkommit med utredning angående den behållning, som kan beräknas kvarstå å anslaget vid innevarande budgetårs utgång. Sedan dessa framställningar remitterats till riksräkenskapsverket, har detta ämbetsverk framlagt slutlig utredning rörande de behållningar å reservationsanslag, vilka kunna tagas i anspråk för budgeten.
Riksräkenskapsverkets förslag innebär, bland annat, att av behållningen å reservationsanslaget till hästavelns befrämjande ett belopp av 500,000 kronor skall tagas i anspråk för budgetändamål. Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet har jag emellertid icke ansett mig böra beräkna större belopp än 385,000 kronor såsom disponibelt av ifrågavarande reservation.
30 Inkomsterna.
Från kommunikationsdepartementet har anmälts, att för expenser i vägoch vattenbyggnadsstyrelsen i riksstatsförslaget för nästa budgetår är avsett att uppföras ett bestämt anslag å 65,000 kronor, och att i samband härmed det nuvarande reservationsanslaget till expenser för allmänna arbeten föreslås skola bortfalla. I anledning härav torde den vid utgången av budgetåret 1929/1930 å nämnda reservationsanslag förefintliga behållningen, beräknad till 35,000 kronor, kunna tagas i anspråk.
I anslutning till sålunda framlagda förslag äro i följande förteckning upptagna de reservationer, vilka kunna disponeras för finansieringen av riksstaten för budgetåret 1930/1931.
Försvarsdepartementet:
Lantförsvaret.
1925/1926. IV. 2. G.3. Kostnader till följd av uppskjutande tillsvidare av arbetena å uppförande av kasernetablissemang för Södra skånska infanteriregementet .............. 22,259: 54
1926/1927. IV. 3. G. 5.
1926/1927. IV. 3.H.10. 1927/1928. IV. 3.D.4. 1927/1928. IV. 3. G.7.
Sjöförsvaret.
Ny värmeledning i skeppsgossekasernen vid flottans station i Karlskrona 475: 7 9 Torpedsikten och orderapparater m. m............. 21,000: —
Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m. 151,228:03 Klosettanordningar i skeppsgossekasernen i
Karlskrona ...................•_2,989: 8 5 197,953:21
Socialdepartementet:
1926/1927. V. C. 21. Stallbyggnad och bostadshus vid Hälsingborgs hospital............................ 11,837: 9 8
Kommunikationsdepartementet: 1924/1925. VI. D. 14. Nybyggnad för lantmäteri-
kontoret i Västerbottens län................................
1,118: 08
Inkomsterna.
1925/1926. VI. D. 18. 1926/1927. VI. D. 10.
1926/1927. VI. D. 12.
1926/1927. VI. D. 15. 1929/1930. VI. B. 6.
1923/1924. VIII. I. 7. 1926/1927. VIII. I. 8. 1927/1928. VIII. 1.31.
1927/1928. VIII. B. 13.
1927/1928. VIII. C. 13.
1927/1928. VIII. E. 35.
1927/1928. VIII. H. 17.
Utvidgning av länsstyrelsens i Västerbottens län ämbetslokaler Förstärkning av grunden under den södra av riksbankens förra byggnader vid Järntorget i Stockholm ..............................
Anordnande av lokaler i gamla riksdagshuset för vissa socialstyrelsens
byråer m. m. .................
Förbättrade lokaler för lantmäterikontoret i Skaraborgs län m. m. ... Expenser för allmänna arbeten ..........................
4,182: 34
1,326: 9 5
264: 75
5,700: — 35,000: —
Ecklesiastikdepartementet :
Byggnader för dubbelseminarium i Umeå 52,925: —
Byggnader för ett dubbelseminarium i Linköping 143,925: — Ny- och ombyggnader vid skytteanska lappfolkskolan i Tärna m. m. 3,828:2 6
Uppförande i samband med kungl, bibliotekets nuvarande huvudbyggnad av två flygelbyggnader 6,925: — Omredigering och tryckning av redogörelse för de ecklesiastika boställena i Kopparbergs län 139:4 8 Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Iordningställande av ett fotografirum i patologisk-anatomiska in-
stitutionens byggnad ■ 295: 43
Bidrag till täckande av utgifter för allmänna läroverkens ljus- och vedkassor .............................. 3,013: —
47,592: 12
211,051: 17
32 Inkomsterna.
1925/1926. IX. D. 23. 1926/1927. IX. I. 6. 1926/1927. IX. I. 7. 1926/1927. IX. J. 4. 1926/1927. IX. L. 8. 1929/1930. IX. E. 4.
Jordbruksdepartementet:
Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervis-
ningsanstalter ...............
Statsbidrag till hushållningssällskap för jordförmedlingsverksamhet Understöd åt vissa av högkonjunkturens egna-
hemslåntagare ...............
Undervisningskurser i navigation för bohusländ-
ska fiskare .....................
Inbindning av handlingar i lantmäterikontoren i
länen ........................
Hästavelns befrämjande.
8,959: 2 6
12,057: 16
690: —
445: 14
1,594: 09
385,000: — 408,745: 6 5
Summa kronor 877,180:13.
Vid uppförandet å riksstatens inkomstsida av summan av berörda reservationer bör öretalet bortfalla, i följd varav beloppet torde böra upptagas till 877,180 kronor.
Av reservationer å anslag för kapitalökning kunna, likaledes enligt från vederbörande departement och myndigheter inhämtade uppgifter, följande
belopp tagas i anspråk:
1925/1926. II. 1. Allmänna järnvägslånefonden ....................... 355,200
1928/1929. II. 2. Likvidering a v aktier i ett nytt stenkolsaktiebolag å Spetsbergen ...................................... 400
Summa kronor 355,600.
Berörda belopp, 355,600 kronor, torde böra uppföras i riksstaten.
Av rusdrycksmedelsfondens behållning har för ändamål, som vid anmälan av anslagsfrågorna under femte, sjunde och åttonde huvudtitlarna komma att närmare angivas, tagits i anspråk ett belopp av 1,357,500 kronor, som torde böra uppföras i riksstaten.
Under övriga produktiva fonder torde böra uppföras i riksstaten ett belopp av 25,700 kronor, vilket enligt riksräkenskapsverkets inkomstberäkning kan tagas i anspråk för budgeten av allmänna byggnadslånefondens medel.
Såsom jag vid anmälan av finansplanen omförmält, har av kassafonden tagits i anspråk ett belopp av 5,000,000 kronor.
Inkomsterna.
33 I anspråk tagna kapitaltillgångar böra följaktligen å riksstaten för
budgetåret 1930/1931 upptagas sålunda:
Reservationer å anslag för verkliga utgifter.............................. 877,180
Reservationer å anslag för kapitalökning ..................................... 355,600
Statens produktiva fonder:
Statsverkets fond av rusdrycksmedel ....................... 1,357,500
övriga fonder............................................................ 25,700 1,383,200
Statsverkets kassafond...................................................... 5,000,000
Summa kronor 7,615,980.
Lånemedel. Hithörande huvudrubrik är uppdelad i underrubrikerna i anspråk tagna reservationer, återbetalningar och övriga lånemedel.
Vad först angår i anspråk tagna reservationer kunna enligt från vederbörande departement och myndigheter inhämtade uppgifter för finansieringen av 1930/1931 års lånebudget följande till anslag för kapitalökning tidigare anvisade belopp tagas i anspråk:
Summa kronor 5,312,300.
Summa av berörda reservationer, 5,312,300 kronor, torde böra uppföras å riksstatens inkomstsida.
Av återbetalningar kunna enligt från vederbörande departement och myndigheter inhämtade uppgifter följande belopp tagas i anspråk:
Postverket:
Posthus i Hudiksvall (anslag å 1924/1925 års riksstat) ........................................................................ 15,015: 81
Bostadshus för tjänstemän vid postverket, telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk
(gemensamt anslag å 1921 års riksstat) ............ 15,000:— 30,015:81
Telegrafverket:
Bostadshus för tjänstemän vid postverket, telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk (gemensamt anslag å 1921 års riksstat) ... 50,000: —
Bihang lill riksdagens protokoll 1930. 1 sami.
34 Inkomsterna.
Stationsbyggnad i Limhamn (anslag å 1926/
1927 års riksstat) ....................................... 10,000: —
Inköp av tomt för och uppförande av stationsbyggnad i Kalix (anslag å 1926/1927 års riksstat) 650: —
Tillbyggnad av stationsbyggnaden vid Kaserntorget i Göteborg (anslag å 1927/1928 års riksstat) ........................................................................... 58,000: —
Inköp av tomt för och uppförande av stationsbyggnad i Lycksele (anslag å 1927/1928 års
riksstat) .............................................................. 20,000: —
Inköp och bebyggande av vissa fastigheter ......... 13,661: 13
Försäljning av de telegrafverket tillhöriga tomterna 6, 7, 8 och 9 i kvarteret nr XXII Telegrafen i Krylbo jämte tillhörande gatumark
(1929 års riksdags skrivelse nr 103) .............20,000: — 172,311:13
Statens järnvägar:
Ombyggnad av Varbergs bangård (anslag å 1920
års tilläggsstat) ..................................................... 55,121:2 6
Ny lokomotivstation vid örebro (anslag å 1921
års riksstat) .......................................................... 19,762: 21
Spåranordningar i anslutning till förefintliga spårsystem (anslag å 1925/1926 års riksstat) ............ 44,116: 5 3 119,000: —
Statens vattenfallsverk:
Arbeten vid telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk för bekämpande av arbetslösheten (anslag å 1921
års tilläggsstat) .................................................................... 55,700: —
Allmänna järnvägslånefonden................................................. 500,000: —
Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus
(anslag å 1918 års riksstat och tilläggsstat) ........................ 70,678: 74
Fonden för varukredit (anslag å 1921 års tilläggsstat) ......... 145,000: —
Förskotterade kostnader för nybyggnad vid skogshögskolan
(anslag å 1918 års tilläggsstat)............................................... 397,000: —
Täckande av förskjutna kostnader för uppförande av kasernetablissemang för vissa infanteriregementen (anslag å 1918 års tilläggsstat) ...................................................................... 180,500:
Summa kronor 1,670,205: 68.
Summan av berörda återbetalningar torde böra, avjämnad till 1,670,205 kronor, uppföras å riksstatens inkomstsida.
Summan av i anspråk tagna reservationer och återbetalningar uppgår alltså till 6,982,505 kronor. För utgifter för kapitalökning att utgå av
Inkomsterna.
lånemedel hava å lånebudgetens utgiftssida upptagits anslag örn sammanlagt 49,570,553 kronor. Skillnaden mellan sistnämnda och förstberörda belopp, utgörande 42,588,048 kronor, utvisar sålunda erforderliga övriga lånemedel.
Inkomsterna av lånemedel skulle alltså uppföras med följande belopp:
I anspråk tagna reservationer....................................................... 5,312,300
Återbetalningar ............................................................................ 1,670,205
övriga lånemedel ............................................................... 42,588,048
Summa kronor 49,570,553.
Biksräkenskapsverkets åberopade skrivelse den 9 december 1929 och fullmäktiges i riksgäldskontoret skrivelse den 31 oktober 1929 torde få såsom bilagor II och III fogas vid dagens statsrådsprotokoll.
Jag hemställer nu, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
1) besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1930 skall utgå med 140 procent av de i 18 § i förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp;
2) upptaga inkomsterna å riksstaten för budgetåret 1930/1931 enligt följande
Hemställan.
36 Inkomsterna.
Specifikation av statens inkomster.
A. Egentliga statsinkomster.
I. Skatter:
1. Mantalspenningar....................... 1,050,000
2. Prästerskapets till statsverket indragna tionde . . 2,100,000
3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:
a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,
bevillning ............... 155,000,000
b. Utjämningsskatt, bevillning .... 5,200,000
c. Utskiftningsskatt, bevillning. . . . 100,000
d. Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter, bevillning ................... 500,000
e. Stämpelmedel, bevillning ..... 50,000,000 210,800,000
4. Automobilskattemedel, bevillning............ 47,000,000
5. Tullar och accisen
a. Tullmedel, bevillning ........ 145,000,000
b. Tobaksskatt, bevillning....... 62,500,000
c. Brännvinstillverk-
ningsskatt, bevillning 16,500,000
d. Rusdryeksförsäljnings-
medel, bevillning:
a. Partihandels-
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter ...................
2. Bidrag till försäkringsrådet och riksförsäkrings-
anstalten........................... 1,040,000
3. Avgifter för besiktning av motorfordon.......
4. Avgifter för registrering av motorfordon......
5. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård
stående egendomar....................
6. Inkomst av myntning och justering .........
25,000
430.000 1,050,000
600.000 Kronor
569,950,000
Inkomsterna.
7. Bidrag till bankinspektionen.............. 109,000
8. Bidrag till fondinspektionen .............. 66,500
9. Bidrag till sparbanksinspektionen.......... 70,000
10. Bidrag för tillsyn över sparbankerna........ 100,000
11. Kontrollstämpelmedel.................i . 550,000
12. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit 30,000
13. Inkomster av tandläkarinstitutet........... 230,000
14. Terminsavgifter från läroverken........... 900,000
15. Avgifter för granskning av biografbilder..... 125,000
16. Totalisatormedel....................... 692,000
17. Inkomster av statens lagerhus och fryshus . . . 75,000
18. Inkomster av statens centrala frökontrollanstalt 125,000
19. Fyr- och båkmedel.................... 3,400,000
20. Lotspenningar........................ 3,000,000
21. Patent-och varumärkes-samt registreringsavgifter 1,168,700
22. Bidrag till försäkringsinspektionen.......... 140,000
23. Inkomster av statens provningsanstalt....... 275,000
III. Diverse inkomster..................................
Säger för egentliga statsinkomster 589,157,667 kronor.
B. Inkomster av statens produktiva fonder.
I. Statens affärsverksamhet (överskott):
1. Postverket, bevillning................... 13,200,000
2. Telegrafverket........................ 21,700,000
3. Statens järnvägar............... 36,000,000
4. Statens vattenfallsverk:
a. Statens kraftverk.......... 15,350,000
b. Statens kanalverk.......... 420,000
c. Statens vattenfallsverks fastig-
hetsförvaltning........... 230,000 16,000,000
5. Statens domäner............. 14,200,000
6. Statens reproduktionsanstalt.............. 15,000
II. Statens aktier:
1. Luossavaara-Raunavaara aktiebolag........ 16,000,000
2. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet....... 8,120,000
III. Statens utlånings fonder (överskott):
1. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby 110,000
2. Allmänna järnvägslånefonden.............. 1,625,000
3. Bibanelånefonden....................... —
4. Vattenkraftslånefonden................... 410,000
5. Allmänna byggnadslånefonden.............. 14,300
6. Luftfartslånefonden ..................... 50,000
7. Fonden för räntefria studielån............. 20,000
8. Statens avdikningslånefond................ 700,000
Kronor
14,626,200
4,581,467
101,115,000
24,120,000
38 Inkomsterna.
Kronor
9. Egnahemslånefonden..................... 7,200,000
10. Fiskerilånefonden....................... 110,000
11. Dräneringsfonden....................... 100
12. Norrländska nyodlingsfonden............... 44,000
13. Jordförmedlingsfonden ................... 25,000
14. Lånefonden för inköp av ädla avelsston...... 100
15. Täckdikningslånefonden................... 210,000
16. Allmänna nyodlingsfonden................. 20,000
17. Norrländska andelsmejerifonden............. 13,000
18. Kraftledningslånefonden. .................. 650,000
19. Gödselvårdslånefonden................... 34,000
20. Hemslöjdslånefonden .................... 6,000
21. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bo-
stadsförbättringslånefond........ 3,000
22. Lånefonden för inköp av renar............. 100
23. Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond . . 1,000
24. Spannmålslagerhusfonden................. 2,800
25. Hantverkslånefonden..................... 12,000
26. Rederilånefonden....................... 950,000
27. Industrilånefonden...................... 175,000 12 385 400
IV. Fonden för låneunderstöd (överskott)..................... 1,475,000
V. Statsverkets fond av rusdrycksmedel (överskott)............. 4,300,000
Säger för inkomster av statens produktiva fonder 143,395,400 kronor.
C. Andel i riksbankens vinst
19,000,000
D. I anspråk tagna kapitaltillgångar.
1. Reservationer å anslag för verkliga utgifter........ 877,180
2. Reservationer å anslag för kapitalökning.......... 355,600
3. Statens produktiva fonder:
a. Statsverkets fond av rusdrycksmedel . 1,357,500
b. Övriga fonder.................. 25,700 1,383,200
4. Statsverkets kassafond ....................... 5,000,000
7,615,980
E. Lånemedel.
1. I anspråk tagna reservationer.................. 5,312,300
2. Återbetalningar............................. 1,670,205
3. Övriga lånemedel........................... 42,588,048 4g 5?0 503
Summa 808,739,600
Inkomsterna.
39 De av departementschefen sålunda i avseende å beräkningen av statens i det föregående omförmälda inkomster och därmed sammanhängande ämnen gjorda hemställanden och förslag, däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Svante Ericsson.
40 Beräkningar angående 1930 års skattetaxering.
Bilaga I.
Beräkningar angående 1930 års skattetaxering.
(Milj. kronor.)
1 Det procenttal av grundbeloppet, efter vilket skatten beräknas skola utgå, har upptagits, till 140.
290976. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 1
Bilaga II.
Till KONUNGEN
Enligt den för riksräkenskapsverket gällande instruktionen åligger det detta ämbetsverk att årligen till Kungl. Maj:t avlämna förslag till beräknande av statsverkets inkomster vid nästföljande statsreglering ävensom Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 1
2 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931.
upplysningar rörande förhållanden i övrigt av beskaffenhet att böra bringas till Kungl. Maj:ts kännedom i och för uppgörande av proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov.
Då riksräkenskapsverket nu bar att avgiva förslag till beräkning av statens inkomster för budgetåret 1930/1931, vill riksräkenskapsverket inledningsvis erinra örn budgetutfallet för finansåret 1928/1929.
I samband med överlämnandet av budgetredovisningen för budgetåret 1928/1929 bar riksräkenskapsverket med underdånig skrivelse den 27 september 1929 avlämnat nedanstående tablå över budgetutfallet för nämnda
Utfallet av riksstaten
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 3
budgetår, vari jämte uppgifter för budgeten i dess helhet särskild redovisning lämnats för såväl lånebudgeten som budgeten i övrigt (skattebudgeten). I tablån redovisas dels riksstatens siffror, dels budgetredovisningens uppgifter över behållna inkomster respektive nettoutgifter.
Till belysning av de i sagda tablå meddelade siffrorna lämnas härefter en i anslutning till nämnda skrivelse gjord redogörelse för budgetutfallet för skattebudgetens vidkommande.
Den mot kassafonden reglerade delen av budgeten har, såsom av tablån framgår, utfallit med ett nettoöverskott av 16.66 miljoner kronor, var-
för budgetåret 1928/1929.
4 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931.
igenom behållningen å nämnda fond stigit till ett belopp av 60.46 miljoner kronor.
Det till kassafonden överförda nettoöverskottet har framgått såsom skillnaden mellan å inkomsttitlarna redovisat nettoöverskott av 28.27 miljoner kronor och å utgiftsanslagen redovisad nettomerutgift av ll.oi miljoner kronor. Det kassafonden tillförda bruttoöverskottet å inkomsttitlarna har uppgått till 30.88 miljoner kronor och det av kassafonden ersatta underskottet å inkomsttitlarna till 2.61 miljoner kronor. Merutgifterna å anslagen hava brutto uppgått till 18.45 miljoner kronor och besparingarna till 6.S4 miljoner kronor.
De största överskotten i förhållande till beräkningarna utvisade följande titlar:
Inkomst- och förmögenhetsskatt
Stämpelmedel ................................
Tullmedel........................................
Tobaksskatt....................................
Statens järnvägar ........................
Statens domäner............................
3.2 7 miljoner kronor
4.oi » »
8.9 7 » »
1.4 5 » >
9.41 » »
1.97 » »
Större underskott har å ifrågavarande inkomstgrupp endast uppstått å titeln diverse inkomster, med l.oi miljoner kronor.
Vad utgiftssidan angår, föll av hela nettobelastningen å kassafonden,
11.61 miljoner kronor, ett belopp av 5.30 miljoner kronor å fjärde huvudtiteln. Fyra andra huvudtitlar under verkliga utgifter utvisade av kassafonden reglerade brister utöver besparingar till belopp mellan 1 och 2 miljoner kronor.
Vad angår de allmänna reservationsanslag, vilka icke stå i förbindelse med särskilda inkomsttitlar, uppvisade reservationerna, sedan 0.96 miljon kronor omförts till inkomstsidan, en nettoökning av 6.65 miljoner kronor.
Beträffande åter de till speciaibudgeter hänförliga reservationsanslag, vilka anvisats att utgå av särskilda inkomsttitlar, hava de kvarstående reservationerna minskats med 26.79 miljoner kronor. Den stora minskningen av omhandlade reservationer sammanhänger med de av 1929 års riksdag beslutade ändrade reglerna för redovisningen av följande inkomsttitlar och däremot svarande utgiftsanslag, nämligen automobiIskattemedel, bidrag till bankinspektionen, bidrag till fondinspektionen, patent-, varumärkes- och registreringsavgifter samt bidrag till försäkrings inspektionen. Av hithörande inkomsttitlar utvisade automobilskattemedlen en behållen inkomst, som med 9.83 miljoner kronor översteg den i riksstaten beräknade.
Utan förbindelse med vare sig kassafonden eller reservationsanslag stå rusdrycksmedelsinkomsterna med tillhörande speciella utgiftsanslag. Enligt de för budgetåret 1928/1929 gällande bestämmelserna för rusdrycksmedelsinkomsternas användning hava 8I.00 miljoner kronor utgått
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 5
till allmänna budgetändamål samt återstoden enligt fastställda regler fördelats på anslagen för avsättningar till statsverkets fond av rusdrycksmedel och fonden för statsskuldens amortering. De sammanlagda inkomsterna av rusdrycksacciser och av statsverkets fond av rudrycksmedel överstego de i riksstaten beräknade inkomsterna med 2.70 miljoner kronor, med vilket belopp den i riksstaten beräknade avsättningen till fonden för statsskuldens amortering ökats. Sammanlagt hava under budgetåret 1928/1929 genom avsättningar till nämnda båda fonder av löpande rusdrycksmedelsinkomster 18.20 miljoner kronor kapitaliserats.
Såsom bakgrund till beräkningen av inkomsttitlarnas avkastning under budgetåret 1930/1931 bar riksräkenskapsverket i efterföljande sammanställning upptagit tillflödet under budgetåren 1923/1924—1928/1929 å riksstatens inkomsttitlar avseende s. k. verkliga inkomster, d. v. s. egentliga statsinkomster, inkomster av statens produktiva fonder och riksbanksvinsten. Rörande tabellens uppställning må framhållas, att densamma anpassats till den i riksstaten från och med budgetåret 1927/1928 ändrade redovisningen av partihandelsbolagens rusdrycksförsäljningsmedel.
Vid bedömandet av tabellens siffror må uppmärksammas, att automobilskattemedlen uppfördes i riksstaten först från och med budgetåret 1925/1926 ävensom att under budgetåret 1923/1924 redovisades domänmedel jämväl för tidigare år.
6 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931.
En överblick av inkomstförändringarna under de sex budgetår, som förflutit sedan statsregleringsperioden omlades, ger vid handen, att statsinkomsterna i allmänhet uppvisa en fortgående stegring. Den största sammanlagda stegringen ägde rum mellan budgetåren 1926/1927 och 1927/ 1928, då ökningen av inkomsttillflödet för verkliga inkomster uppgick till ej mindre än 34.39 miljoner kronor. På grund av omläggning av tullverkets bokföring var skillnaden i verkligheten ännu större. Under sistförflutna budgetår utgjorde motsvarande stegring 25.09 miljoner kronor. Huvudparten härav hänförde sig till tullmedel, 11.97 miljoner kronor, och till statens järnvägar, 10.15 miljoner kronor. Stegringen av tullmedlen var emellertid endast formell, enär densamma uteslutande framkommit i anledning av nyssberörda ändring i redovisningen av denna inkomsttitel.
Den stegring av avkastningen från åtskilliga inkomsttitlar, som gjort sig gällande under sistförflutna budgetår, har i viss mån fortsatt även under det nu löpande budgetåret.
Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten har enligt statistiska centralbyråns preliminära sammanställningar av årets taxering det beskattningsbara beloppet stigit till 2,691.3 miljoner kronor från 2,461.3 miljoner kronor år 1928. På grund av nedsättning av det procenttal av grundbeloppet, efter vilket skatten utgått, och andra omständigheter har det debiterade skattebeloppet emellertid icke stigit i motsvarande grad.
Beträffande övriga titlar må framhållas, att tullmedlen, örn hänsyn tages till verkställda nedsättningar av tullavgifterna, visa fortsatt stegring. Däremot synas automobilskattemedlen icke komma att utvisa samma gynnsamma utveckling som tillförne. För affärsverken är främst att märka, att statens järnvägar fortfarande utvisa starkt stigande inkomstöverskott. Men även domänverket torde komma att uppvisa ett budgetmässigt överskott.
Vad den nu förestående statsregleringen angår, äro inkomstförhållandena under det snart tilländalupna kalenderåret avgörande för avkastningen av inkomst- och förmögenhetsskatten. Ämbetsverket kommer att vid beräkningen av denna skatt mera i detalj ingå på de olika huvudfaktorer, som härvidlag äro avgörande. Beträffande konjunkturförhållandena i allmänhet torde dock i detta sammanhang höra framhållas en del viktigare omständigheter, vilka äro av betydelse jämväl för bedömandet av utvecklingen under den närmaste framtiden.
Det ekonomiska läget i Sverige har under år 1929 utvecklats synnerligen fördelaktigt. Detta har tagit sig särskilt starkt uttryck i den stegring av produktionsvolymen, som under året inträtt. Det indextal, som beräknas av Svensk finanstidning och som i medeltal för åren 1927 och 1928 låg vid respektive 115 och 110, har under innevarande års tre första kvartal beräknats till respektive 140, 136 och 132 samt står för sistförflutna
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 7
oktober månad i 134. De högsta indextalen hänföra sig till järnmalm, pappersmassa och papper. Någon inverkan på den svenska produktionsvolymens storlek av den inträdda avslappningen i den amerikanska konjunkturen har hittills praktiskt taget icke kunnat spåras.
Arbetstillgången inom industrien har enligt socialstyrelsens beräkningar under de förflutna kvartalen av innevarande år i allmänhet visat förbättring i jämförelse med år 1928. Den för sistförflutna kvartal beräknade genomsnittssiffran för hela industrien överstiger motsvarande siffra för såväl tredje kvartalet 1928 som första och andra kvartalen innevarande år. Även arbetslösheten har i förhållande till föregående år minskats. Några mera omfattande arbetskonflikter hava under innevarande år icke förekommit.
Med den under året inträdda starka stegringen av produktionen sammanhänger den högst avsevärda stegringen i vår export. För de tio första månaderna av innevarande år har exporten uppnått ett värde av 1,473.3 miljoner kronor mot 1,240.5 miljoner kronor år 1928 och 1,310.3 miljoner kronor år 1927. Ökningen utgör i förhållande till ar 1928 232.8 miljoner kronor och i förhållande till år 1927 163.0 miljoner kronor. Samtidigt har importen ökats från 1,280.8 miljoner kronor år 1927 till 1,411.1 miljoner kronor år 1928 och till 1,445.2 miljoner kronor år 1929. Ökningen sistnämnda år utgör i förhållande till år 1928 34.i miljoner kronor och i förhållande till år 1927 164.4 miljoner kronor. Exportens relativt mycket starkare ökning än importens under innevarande år i jämförelse med år
1928 har haft till följd, att handelsbalansen återförts till samma gynnsamma ställning som förelåg under år 1927. Medan perioden januarioktober år 1928 utvisade ett importöverskott av 170.6 miljoner kronor, utvisade samma period under åren 1927 och 1929 exportöverskott örn respektive 29.r> och 28.i miljoner kronor.
Varuomsättningen såväl sjöledes som på järnvägarna har under år
1929 valdt synnerligen livlig. Vad järnvägstrafiken å statens järnvägar angår, har sålunda — även bortsett från lapplandsmalmen — den sammanlagda godsmängden för varje månad av innevarande år varit väsentligt större än under motsvarande tid av såväl år 1921 som år 1928. Även tonnaget för ankommande och avgående lastade fartyg har under 1929 års olika månader i allmänhet varit större än under motsvarande tid av föregående år. Månaderna februari och mars utvisa dock minskning, vilket sammanhänger med de under dessa månader rådande svårartade isförhållandena, vilka i stället föranlett ökning av godstransporterna å järnvägarna.
Årets skörderesultat torde kunna betecknas som i genomsnitt något mer än medelgott. Enligt statistiska centralbyråns preliminära beräkningar ligga visserligen skördekvantiteterna i allmänhet något under föregående är. Men i kvalitativt hänseende utvisar årets skörd en avgjord förbättring.
8 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931.
Medan de för konjunkturutvecklingen typiska indexserierna, avseende produktionsvolym, arbetstillgång, import och export samt varuomsättning, år 1929 uppvisat ett utomordentligt uppsving, jämfört icke blott med 1928, då de stora arbetskonflikterna nedsatte produktionen inom vissa grenar av industrien, utan också i jämförelse med 1927, hava indextalen för grosshandelspriserna allt sedan mitten av år 1928 utvisat en sjunkande tendens. Kommerskollegii index för grosshandelspriserna, som i medeltal för ar 1928 var 148, hade sålunda för oktober innevarande år sjunkit till 138. Vid granskning av prisutvecklingen för olika varugrupper synes framgå, att prisfallet varit större för importvaror än för exportvaror, ett förhållande, vilket delvis kan tjäna som förklaring till den gynnsamma utvecklingen av handelsbalansen under innevarande år.
Går man härefter över till framtidsutsikterna, måste till en början betonas det intima sammanhang, som för närvarande råder mellan konjunkturutvecklingen i skilda länder. Av denna anledning är det icke uteslutet, att det under hösten inträffade avbrottet i den tidigare under året enastående starka konjunkturuppgången i Förenta staterna även kommer att göra sig kännbart hos oss. Även örn en allmän nedgång i produktionsvolym och varuomsättning skulle inträda i Förenta staterna och denna skulle framkalla vissa ogynnsamma återverkningar i Europa, så följer dock ej därav att dessa bliva av samma betydelse för konjunkturutvecklingen i Europas samtliga länder. Skulle en konjunktur avmattning i Europa och jämväl i Sverige inträda under den närmaste framtiden, får dock icke förglömmas, att en depressionsperiod betyder icke så mycket en absolut nedgång i produktion och varuomsättning som fastmer ett avstannande av uppsvinget. Det är ock att märka, att på grund bland annat av den bankpolitik, som numera allmänt följes, verkningarna av ett konjunkturomslag torde kunna neutraliseras snabbare än tidigare skulle varit fallet. Man har alltså anledning antaga, att en konjunkturnedgång kan bliva av jämförelsevis kort varaktighet. En eventuell depression under början av år 1930 kan sålunda tänkas komma att redan under samma års senare del förbytas i en ny konjunkturstegring.
Med beaktande av samtliga nu anförda och andra på frågan inverkande omständigheter synes det riksräkenskapsverket vara berättigat att som utgångsläge för inkomstberäkningen under budgetåret 1930/1931 beträffande sådana inkomsttitlar, vilkas avkastning är beroende av den framtida konjunkturen, räkna med i stort sett nuvarande inkomstnivå.
Beträffande principerna för själva avvägandet av de inkomstbelopp, som skola uppföras i budgeten, bör i detta sammanhang framhållas angelägenheten av att ej onödigt stora omkastningar av riksstatsbeloppen år från år vidtagas. Av hänsyn bland annat till önskvärd stabilitet i beskattningen är det sålunda, örn frågan ses i stort, av betydelse, att ej
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 9
konjunkturuppskattningarna få verka därhän, att riksstatssiffrorna svänga mera än som är oundgängligt.
En tillämpning av nu angivna beräkningsgrund kan givetvis under rådande osäkra konjunkturförhållanden föranleda, att statsregleringen kan komma att utfalla med något underskott. Då kassafonden har sådan storlek som nu är fallet — dryga 60 miljoner kronor — måste det emellertid anses riktigare, att fonden får vidkännas någon minskning än att inkomsttitlarna skola beräknas så knappt, att de komma att tillföra kassafonden en ökning, varav den icke är i behov. Den detaljberäkning av inkomsttitlarna, som riksräkenskapsverket i det följande framlägger, är enligt verkets mening så avvägd, att det på det hela är ungefärligen lika stora utsikter för överskott som för underskott.
A. Egentliga statsinkomster.
I. Skatter.
Mantalspenningar. Denna inkomsttitel har i riksstaten och budgetredovisningen för de senaste budgetåren beräknats till, respektive redovisats med
följande belopp:
För budgetåret 1930/1931 torde denna inkomsttitel med hänsyn till den fortgående stegring, som inkomsterna under de senare budgetåren utvisat, kunna beräknas till 1,050,000 kronor, med vilket belopp titeln uppförts i den härvid såsom bil. A fogade inkomsttabellen.
Prästerskapets till statsverket indragna tionde.
10 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931.
I underdånig skrivelse den 28 september 1929 har kammarkollegium för budgetåret 1930/1931 föreslagit en höjning av förslagsanslaget till ersättning för prästerskapets tionde från 4,560,000 kronor till 4,600,000 kronor samt beräknat inkomsttiteln prästerskapets till statsverket indragna tionde till 2,102,000 kronor.
Riksräkenskapsverket har icke funnit skäl att i annan mån frångå den av kammarkollegium gjorda beräkningen av ifrågavarande inkomsttitel, än att beloppet torde böra jämnas till 2,100,000 kronor.
Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning.
De beräknade och behållna inkomsterna av inkomst- och förmögenhetsskatten hava — bortsett från den tidigare utgående s. k. B-skatten — utgjort:
Det torde böra erinras, att det procenttal av grundbeloppet, efter vilket skatten beräknas, fastställts till 175 för budgetåren 1923/1924 och 1924/ 1925, 170 för budgetåret 1925/1926, 160 för budgetåren 1926/1927 och 1927/ 1928, 150 för budgetåret 1928/1929 samt 145 för budgetåret 1929/1930.
Efter hemställan av riksräkenskapsverket har statistiska centralbyrån på grundval av de till centralbyrån inkomna uppgifterna angående 1929 års skattetaxering utarbetat här nedan intagna tabell över taxeringsresultatet.
Den i tabellen redovisade skattetaxeringen är den första, som verk ställts i enlighet med de år 1928 beslutade nya grunderna för såväl statlig som kommunal inkomstskatt. Vid en jämförelse mellan de i tabellen redovisade inkomst- och avdragsbeloppen och motsvarande uppgifter avseende 1928 års skattetaxering, sådana dessa återfinnas i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930 (sid. 14), måste särskild hänsyn tagas till de förskjutningar, som äro att återföra på vidtagna ändringar dels beträffande grunderna för beskattningen, dels ock beträffande de olika inkomst- och avdragsheloppens redovisning under skilda rubriker.
Bland de mest centrala ändringarna är att anteckna upphävandet av den s. k. kedjebeskattningen av bolagsvinster, vilken inneburit, att aktie-
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 11
1929 års skattetaxering.
(Miljoner kronor.)
bolag och ekonomiska föreningar statligt men ej kommunalt beskattats för inkomst av utdelningar från andra aktiebolag eller ekonomiska föreningar. Härigenom förklaras, att den för aktiebolag redovisade inkomsten av kapital vid årets taxering i avsevärd grad minskats.
I detta sammanhang torde också böra omnämnas den beskärning av de s. k. monopolbolagens — Vin- och spritcentralens, systembolagens och tobaksmonopolets — beskattningsbara inkomster, vilken beskärning skett på det sätt, att den beskattningsbara inkomsten av dessa företag ej får överstiga viss procent av bolagens omsättning. Den härav föranledda
12 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931.
minskningen av monopolbolagens till beskattning upptagna inkomst påverkar den i tabellen för aktiebolag m. fl. redovisade rörelseinkomsten.
Avdrag för värdeminskning av byggnader, som tidigare varit medgivet allenast vid statsbeskattningen, har vid årets taxering tillämpats även vid kommunalbeskattningen. Dessa avdrag hava i tabellen för föregående år upptagits bland de vid den kommunala bevillningstaxeringen icke åtnjutna avdragen, men vid årets taxering redan direkt påverkat inkomsten av fastighet och av rörelse. I tabellen för år 1929 redovisade övriga vid taxeringen till kommunal inkomstskatt ej åtnjutna avdrag hava i anledning härav minskats beträffande såväl aktiebolag som övriga skattskyldiga.
Vidare hava de s. k. ortsavdragen — tidigare orts- och familjeavdrag — ändrats, i det grundavdragen något sänkts samt familjeavdragen gjorts något större och differentierats med hänsyn till dyrortsgrupperingen, så att jämväl sistnämnda avdrag utgått med större belopp i dyrare ortsgrupper. De vidtagna ändringarna hava medfört en viss nedgång i de utnyttjade ortsavdragens sammanlagda belopp.
Slutligen förtjänar omnämnas att gäldränteavdragen, i den mån desamma icke avdragits från fastighets- eller rörelseinkomsten, tidigare redovisats såsom allmänna avdrag men vid årets taxering påförts vederbörande förvärvskälla, i regel förvärvskällan kapital. På grund av denna anordning uppvisar den i tabellen redovisade inkomsten av kapital för enskilda skattskyldiga en avsevärd nedgång samtidigt som de allmänna avdragen vid taxeringen till kommunal inkomstskatt undergått en högst betydande minskning.
Utan samband med de av ändrade beskattningsregler föranledda förskjutningarna har därjämte vid utarbetandet av tabellen för årets taxering omräkning av vissa poster ägt rum. Sålunda har fördelningen av den framräknade inkomsten av fastighet på inkomst av jordbruksfastighet och inkomst av annan fastighet ändrats, varigenom den till annan fastighet hänförliga inkomsten ökats. Vidare har vid beräknandet av till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade inkomster av rörelse för andra skattskyldiga än svenska aktiebolag från det till kommunal inkomstskatt redovisade beloppet avdragits ett väsentligt större belopp än i beräkningen för år 1928. Anledning härtill är att söka i ändrad uppfattning rörande storleken av de inkomster av rörelse, för vilka stat och kommun betala kommunal inkomstskatt men ej statlig inkomst- och förmögenhetsskatt. Även i övrigt hava jämkningar i beräkningsgrunderna vidtagits vid tabellens utarbetande.
Med utgångspunkt från de i tabellen över 1929 års skattetaxering intagna posterna har riksräkenskapsverket sökt utföra beräkning av 1930 års taxeringsresultat.
Beträffande inkomsten av jordbruksfastighet har riksräkenskapsverket med hänsyn till det allmänna läget inom jordbruket ansett årets kvalita-
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 13
tivt förbättrade skörderesultat endast böra föranleda en avjämning uppåt av ifrågavarande inkomstposter för enskilda till 420 miljoner kronor och för aktiebolag m. fl. till 25 miljoner kronor.
Beträffande inkomsten av annan fastighet än jordbruksfastighet räknar riksräkenskapsverket med en höjning för enskilda med 5 miljoner kronor och för aktiebolag m. fl. med 4 miljoner kronor. Det angivna höjningsbeloppet för enskilda sammanfaller med den beräknade höjningen mellan 1927 och 1928 års taxeringar, medan höjningsbeloppet för aktiebolag m. fl. understiger motsvarande beräknade höjning mellan taxeringarna för nämnda år. Inkomstbeloppen hava sålunda för 1930 års taxering beräknats till 190 miljoner kronor för enskilda och till 95 miljoner kronor för aktiebolag m. fl.
Inkomsten av rörelse m. m., som i tabellen för årets taxeringar upptagits till 493.3 miljoner kronor för enskilda och till 414.7 miljoner kronor för aktiebolag m. fl., kommer tvivelsutan i anledning av innevarande års synnerligen goda konjunktur att vid 1930 års taxering förete en betydande stegring. Beträffande enskilda skattskyldiga utgjorde inkomstsi egringen mellan 1927 och 1928 års taxeringar omkring 13 miljoner kronor och torde mellan taxeringarna 1928 och 1929 vid oförändrade skatteoch beräkningsgrunder hava uppgått till minst ett 30-tal miljoner kronor. Då en väsentligt större stegring måste förutsättas inträda vid 1930 års taxering, har riksräkenskapsverket uppskattat rörelseinkomsten för enskilda skattskyldiga till 535 miljoner kronor. För bolagen redovisades en inkomststegring mellan 1927 och 1928 års taxeringar av omkring 35 miljoner kronor. De ändrade skattereglerna samt de under föregående år inträffade arbetskonflikterna, särskilt arbetsavbrottet vid gruvfälten, hava tillsammans medfört, att rörelseinkomsten vid 1929 års taxering företett en visserligen obetydlig nedgång. Årets osedvanligt goda konjunktur och frånvaron av mera omfattande arbetskonflikter torde borga för, att 1930 års taxering kommer att uppvisa en högst betydande stegring av nu ifrågavarande inkomst. Riksräkenskapsverket har för sin del ansett, att bolagens år 1930 taxerade rörelseinkomst bör kunna beräknas till 475 miljoner kronor.
Vad angår inkomsten av tjänst, arbetsanställning m. m. har denna vid årets taxering nått upp till 3,770.8 miljoner kronor, utvisande en stegring i förhållande till föregående år med 168.0 miljoner kronor. Sedan 1924 års taxering har den årliga stegringen för denna inkomstgrupp i medeltal uppgått till omkring 100 miljoner. Med hänsyn till årets goda arbetstillgång och frånvaron av större arbetskonflikter är en avsevärd stegring av löneinkomsterna att påräkna. Då de nya skattebestämmelserna kunna hava bidragit till, att den å förevarande post redovisade höjningen blivit något större än den verkliga inkomstökningen, har emellertid riksräkenskapsverket ansett sig böra stanna vid en antagen inkomstsumma vid 1930 års taxering av 3,920 miljoner kronor, innebärande en
14 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931.
stegring i förhållande till föregående år med omkring 150 miljoner kronor.
Inkomsten av kapital har vid årets taxering, såsom inledningsvis framhållits, nedgått dels på grund av att till övriga inkomstkällor icke hänförliga gäldräntor direkt avdragits av kapitalinkomsten eller redovisats såsom underskott å inkomstkällan kapital, dels för bolagen på grund av kedjebeskattningens avlägsnande. Med hänsyn till att räntenivån år 1929 legat väsentligt högre än under år 1928, torde en avsevärd höjning vara att påräkna vid nästkommande taxering. Riksräkenskapsverket uppskattar inkomsten av kapital för enskilda skattskyldiga till 430 och för aktiebolag m. fl. till 45 miljoner kronor.
Den uppskattade sammanlagda inkomsten kommer enligt ovanstående att uppgå till 6,135 miljoner kronor, därav 5,495 för enskilda och 640 för bolag.
I fråga örn avdragsposterna har beloppet för de allmänna avdragen vid taxeringen till kommunal inkomstskatt — d. v. s. för förlust å viss inkomstkälla, periodiskt understöd, försäkringspremier m. m. — av riks räkenskapsverket höjts från 166.4 miljoner till 175 miljoner kronor. Avdragen för allmänna skatter hava uppskattats till 370 miljoner kronor. Övriga vid taxeringen till kommunal inkomstskatt ej åtnjutna avdrag — d. v. s. för vissa förluster m. m. — hava bibehållits vid 20 miljoner kronor. De sammanlagda avdragen hava sålunda beräknats till 565 miljoner kronor, därav 504 miljoner kronor å enskilda och 61 miljoner kronor å bolag.
De enskilda skattepliktigas förmögenhet torde på grund av den under sista tiden inträdda sänkningen av aktievärdena icke hava ökats. Riksräkenskapsverket har därför beräknat sextiondedelen av den taxerade förmögenheten till ett oförändrat belopp av 260 miljoner kronor.
Det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet har i enlighet med förestående beräkningar av riksräkenskapsverket uppskattats för enskilda till 5,251 miljoner kronor samt för aktiebolag m. fl. till 579 miljoner kronor eller tillsammans med 5,830 miljoner kronor.
Från sist angivna belopp för enskilda skattskyldiga skola avgå ortsavdrag, vilka avdrag beräknats höjda från 2,853.3 miljoner kronor till 2,910 miljoner kronor.
De beskattningsbara beloppen vid 1930 års taxering hava sålunda beräknats till 2,341 miljoner kronor för enskilda skattskyldiga och till 579 miljoner kronor för aktiebolag m. fl. eller tillhopa 2,920 miljoner kronor.
En jämförelse mellan taxeringsresultaten åren 1926—1929 samt de ovan verkställda taxeringsberäkningarna för 1930 lämnas i efterföljande tabell. De i tabellen använda beteckningarna för inkomst- och avdragsbelopp äro anpassade till terminologien i nu gällande skatteförfattningar.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 15
Medelskatteprocenten har 1929 för enskilda skattskyldiga uppgått till 5.33 procent och för aktiebolag till 7.52 procent. För 1930 års taxering har riksräkenskapsverket — under förutsättning, att skatten utgår oförändrat med 145 procent av grundbeloppet — beträffande enskilda skattskyldiga räknat med oförändrad genomsnittlig skatteprocent, endast avrundad till 5.3 procent. Vad angår bolagen representerar årets skatteprocent, även örn hänsyn tages till den genomförda nedsättningen av det procenttal av grundbeloppet, efter vilket skatten utgår, en avsevärd sänkning i förhållande till föregående år. Riksräkenskapsverket anser sig kunna utgå från att åtminstone en mindre del av sänkningen av skatteprocenten är av endast tillfällig natur samt beräknar i överensstämmelse härmed skatteprocenten för bolag vid 1930 års taxering till 7.7 procent.
Med nu angivna procentsatser skulle den debiterade skatten för år 1930 uppgå till 124.1 miljoner kronor för enskilda och 44.6 miljoner kronor för aktiebolag m. fl. eller alltså sammanlagt till 168.7 miljoner kronor.
Vad beträffar storleken av den inkomst- och förmögenhetsskatt, som kan komma att inflyta under budgetåret 1930/1931, anser sig riksräkenskapsverket med hänsyn till erfarenheterna under senare år kunna beräkna, att den behållna inkomsten kommer att uppgå till omkring 95.5 procent av det ovan angivna debiterade beloppet eller 161.1 miljoner kro-
nor.
16 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931.
Riksräkenskapsverket hemställer, att inkomst- och förmögenhetsskatten för budgetåret 1930/1931 upptages till i avjämnat tal 161,000,000 kronor.
Utjämningsskatt, bevillning. Denna inkomsttitel har först med innevarande budgetår uppförts i riksstaten och har för nämnda budgetår beräknats till 4,200,000 kronor. Enligt statistiska centralbyråns preliminära sammanställningar av årets taxering har utjämningsskatt debiterats till ett sammanlagt belopp av omkring 5.o miljoner kronor.
Vidkommande det beräkningsbara beloppet av utjämningsskatten för budgetåret 1930/1931 är detta i främsta rummet beroende på, huru stor del av utjämningsskattens grundbelopp, som enligt Kungl. Maj:ts beslut skall uttagas. Beträffande 1929 års taxering till utjämningsskatt har fastställts, att skatten skall utgå med 85 procent av grundbeloppet. Riksräkenskapsverket förutsätter i sin beräkning, att nämnda procenttal bibehålies oförändrat jämväl för 1930 års skatt.
Med hänsyn till utjämningsskattens konstruktion torde det debiterade skattebeloppet vid 1930 års taxering under angivna förutsättningar kunna beräknas stiga i ungefär samma proportion som framgått vid beräkningen av den debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten. Enligt den av riksräkenskapsverket under dessa antaganden verkställda beräkningen skulle den debiterade inkomsten av utjämningsskatt uppgå till något över
5.4 miljoner kronor. Beräknas härav 95.5 procent inflyta, skulle den behållna inkomsten uppgå till omkring 5.2 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed i tabellbilagan uppfört utjämningsskatten med ett belopp av 5,200,000 kronor.
Utskiftningsskatt, bevillning. Denna inkomsttitel har uppförts i riksstaten från och med budgetåret 1928/1929 och hava inkomsterna å titeln för såväl nämnda budgetår som budgetåret 1929/1930 beräknats till 100,000 kronor. Någon inkomst av utskiftningsskatt har icke influtit under budgetåret 1928/1929. Vid 1929 års taxering har enligt uppgift från statistiska centralbyrån utskiftningsskatt debiterats med ett belopp av 60,455 kronor. Under innevarande budgetår torde följaktligen inkomsttiteln komma att uppvisa en behållen inkomst av ungefär nämn da belopp.
Riksräkenskapsverket har icke funnit anledning föreligga att föreslå ändring av det nuvarande riksstatsbeloppet och har i överensstämmelse härmed i bil. A uppfört utskiftningsskatten med 100,000 kronor.
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, bevillning. De beräknade och behållna inkomsterna av ifrågavarande avgifter hava utgjort:
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 17
Riks räkenskaps ver ket har i inkomsttabellen uppfört bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter med oförändrat belopp, 500,000 kronor.
Den huvudsakliga uppbörden å förevarande inkomsttitel utgöres av stämpelmedel, som av postverket inbetalas till statskontoret. Denna uppbörd utgjorde, efter avdrag av belopp som restituerats genom statskontoret, 57,962,138 kronor för budgetåret 1927/1928 samt 58,027,160 kronor för budgetåret 1928/1929. Härförutom redovisa länsstyrelserna den uppbörd av stämpelmedel jämte ränta, som inflyter i de fall, då anstånd med stämpelskattens erläggande medgivits jämlikt bestämmelserna i § 47 av förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva. Nu berörda uppbörd hos länsstyrelserna har under budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 — efter avdrag av restitutioner — utgjort respektive 1,051,588 och 985,089 kronor.
De i stämpeluppbörden ingående till arvsskatt och skatt för gåva hänförliga avgifterna för bouppteckningar och testamenten, deklarationerna örn gåva ävensom stämpelavgifterna för gåvobrev och fideikommissbrev rörande fast egendom hava, enligt uppgifter från statistiska centralbyrån, under år 1928 uppgått till 17,904,210 kronor mot under år 1927 17,226,761 kronor.
I riksräkenskapsverket tillhandakommen skrivelse av den 12 november 1929 har generalpoststyrelsen rörande stämpelmedlens beräkning anfört:
»Inkomsterna av stämpelmedel hava under de senaste budgetåren varit upptagna å riksstaten med följande belopp, nämligen:
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 2
18 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931.
under budgetåret 1925/1926 » » 1926/1927
» » 1927/1928
» » 1928/1929
44 miljoner kronor,
45 » » ,
49 » » ,
55 » »
Under samma budgetår hava de från postverket inlevererade stämpelmedlen, vilka utgöra den huvudsakliga delen av här ifrågavarande uppbörd, uppgått till, i avrundade tal, respektive 43 miljoner, 45.8 miljoner, 58 miljoner och 58 miljoner kronor.
I skrivelse till riksräkenslcapsverket den 13 november 1928 beräknade generalpoststyrelsen — under förutsättning att då gällande stämpelavgifter komme att oförändrade tillämpas — stämpelintäkterna för budgetåret 1929/1930 till 56.5 miljoner kronor. Kiksräkenskapsverket upptog emellertid i sin inkomstberäkning stämpelmedlen till allenast 56 miljoner kronor. I statsverkspropositionen till 1929 års riksdag uttalade statsrådet och chefen för finansdepartementet, att det syntes befogat att för budgetåret räkna med en stämpeluppbörd av 58 miljoner kronor. Med hänsyn till den sänkning av stämpelavgiften vid köp och byte av aktier, som skulle föreläggas riksdagen, upptogos stämpelmedlen i propositionen till 56 miljoner kronor. Riksdagen, som biföll framlagt förslag beträffande sänkning av nyssnämnda avgifter, beslöt därjämte upphävande av stämpelplikten beträffande växlar och räntebesked från bankinrättningar. Den inkomstminskning, som dessa ändringar i stämpelavgifterna medförde, beräknades till sammanlagt 6.4 miljoner kronor. Med hänsyn härtill blevo i den fastställda riksstaten för budgetåret 1929/1930 såsom inkomster upptagna stämpelmedel till ett belopp av 51.6 miljoner kronor.
Under den gångna delen av budgetåret 1929/1930 hava till statskassan från postverket inlevererats sammanlagt omkring 16 miljoner kronor i stämpelmedel. Under november månad komma att inlevereras ytterligare i runt tal 4.75 miljoner kronor. Styrelsen anser sig för den återstående delen av budgetåret kunna räkna med, att så stort belopp av stämpelmedel kommer att inlevereras, att detsamma tillsammans med den genom länsstyrelserna, jämlikt bestämmelserna i § 47 av förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva inflytande stämpeluppbörd, uppgår till den i riksstaten upptagna summan av 51.6 miljoner kronor. Av denna summa beräknas omkring 1 miljon kronor inflyta i arvsskatt genom länsstyrelserna, Beträffande stämpelintäkterna från postverket är emellertid att märka, att för större aktie- och obligationsemissioner, vilka måste betraktas såsom varande av tillfällig natur, kommer att, enligt vad nu är känt, inflyta ett sammanlagt belopp av icke mindre än 1.4 miljoner kronor.
De av generalpoststyrelsen månad för månad till statskassan inlevererade stämpelmedlen under år 1928 samt till och med november månad 1929 — för sistnämnda månad har leverans av medlen ännu ej skett — framgå av efterföljande tabell.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 19
Såsom framgår av tabellen företer stämpelnppbörden för första kvartalet 1929 i jämförelse med motsvarande kvartal 1928 en ökning av 7.3 procent. Denna ökning är emellertid till största delen beroende på att ett influtet arvsskattebelopp å 852,000 kronor ingår bland de under januari månad 1929 inlevererade stämpelmedlen. Utan medräknande av detta belopp blir ökningen allenast 0.6 procent. Minskningen under de gångna månaderna av budgetåret 1929/1930 Ilar givetvis förorsakats av nedsättningen i fondstämpelavgiften för aktier samt avskaffandet av stämpelavgiften för växlar. Då ifrågavarande förändringar av stämpelavgifterna beräknats medföra en inkomstminskning för budgetåret 1929/1930 av 6.4 miljoner kronor och stämpelmedlen levereras månaden näst efter den, varunder de influtit, kan denna inkomstminskning för den gångna delen av budgetåret beräknas till omkring 2.3 miljoner kronor. Då stämpeluppbörden under ifrågavarande tid, på sätt av förestående tabell framgår, nedgått med nästan precis detta belopp, har således stämpeluppbörden, med verkningar na av de vidtagna ändringarna i stämpelavgifterna borteliminerade, icke visat vare sig uppgång eller nedgång. Även örn hänsyn tages därtill, att verkningarna av upphävandet utav stämpelavgiften för växlar i viss mån sträckt sig även till juni månad (juli månads inleverering), enär bankerna torde mot slutet av förstnämnda månad hava inskränkt sina stämpelinköp, synas de kända uppbördssiffrorna för innevarande budgetår giva anledning till försiktighet vid beräkningen av stämpeluppbörden.
I fråga om stämpelintäkterna för budgetåret 1930/1931 vill generalpoststyrelsen till en början framhålla, att det självfallet är synnerligen svårt att så lång tid i förväg, som nu är förhållandet, beräkna dessa inkomster med någon större grad av tillförlitlighet.
För erhållande av en utgångspunkt vid kalkylerandet av stämpelinkomsterna för nämnda budgetår, torde från inkomsten av stämpelmedel
20 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931.
genom postverket under budgetåret 1929/1930, vilken generalpoststyrelsen ansett sig kunna beräkna till 50.6 miljoner kronor, dragas dels det belopp (1.4 miljoner kronor), som, på sätt ovan angivits, måste beräknas såsom stämpelintäkt av mera tillfällig natur, dels ock den minskning i stämpelinkomsterna, som inträtt därigenom, att skatten å räntebesked jämlikt 1929 års riksdags beslut skall uppköra med utgången av år 1929. Nedgången i stämpelintäkterna av sistnämnda anledning kan, med ledning av de belopp, till vilka stämpelinkomsterna för räntebesked uppgått under de sistförflutna 5 åren, med största sannolikhet beräknas till i runt tal 1.7 miljoner kronor. Utan ökning eller minskning av den så att säga mera normala stämpeluppbörden och med bortseende från stämpelinkomster av mera tillfällig natur, kunna sålunda inkomsterna av stämpelmedlen för budgetåret 1930/1931 kalkyleras till 47.5 miljoner kronor. Styrelsen anser sig dock kunna räkna med någon uppgång i den normala stämpeluppbörden. Beträffande tillfälliga stämpelintäkter kan styrelsen givetvis icke nu förutse, huruvida och i vilken mån ökade dylika kunna komma att tillföras statsverket under budgetåret. I sina kalkyler har styrelsen ansett sig kunna räkna med, att i ökning av den normala stämpeluppbörden och i stämpelinkomster av mera tillfällig natur komma att inflyta sammanlagt
1.5 miljoner kronor, ävensom att stämpeluppbörden genom länsstyrelserna kommer att inbringa samma belopp, vartill denna uppbörd beräknats för innevarande budgetår, eller omkring 1 miljon kronor.
Under dessa antaganden synes, enligt generalpoststyrelsens åsikt, stämpeluppbörden böra i riksstaten för budgetåret 1930/1931 upptagas till 50 miljoner kronor.»
Såsom framgår av förstintagna sammanställning hava stämpelmedlen under de två senast förflutna budgetåren uppgått till 59.o miljoner kronor. Med den allmänna uppfattning rörande konjunkturutvecklingen, från vilken riksräkenskapsverket funnit sig böra utgå, anser ämbetsverket, att stämpelmedlen, därest oförändrade skattesatser tillämpades, jämväl för innevarande och nästföljande budgetår skulle kunna beräknas till ungefärligen samma belopp, som influtit under budgetåren 1927/1928 och 1928/1929. De tillfälliga omständigheter, som enligt generalpoststyrelsen bidragit till de höga inkomsterna under båda dessa budgetår, synas icke riksräkenskapsverket vara av så egenartad natur, att icke liknande förhållanden kunna komma att göra sig gällande även under de båda påföljande budgetåren.
Genom beslut vid 1929 års riksdag hava stämpelavgifterna vid köp och byte av fondpapper från och med den 1 juli 1929 nedsatts till hälften av de vid köp och byte av aktier och därmed jämställda fondpapper gällande stämpelsatserna. Vidare har vid samma riksdag stämpelplikten beträffande växlar och räntebesked upphävts, vad angår växlar från och med den 1 juli 1929 och vad angår räntebesked från och med den 1 januari 1930. De beslutade skatteändringarna hava beräknats medföra en inkomstminskning beträffande budgetåret 1929/1930 av omkring 6.4 miljoner kronor och beträffande budgetåret 1930/1931 av omkring 8.i miljoner kronor. I enlighet härmed skulle alltså stämpeluppbörden kunna, vid oför-
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 21
ändrad inkomst i övrigt, uppskattas för innevarande budgetår till 52.6 miljoner kronor och för budgetåret 1930/1931 till 50.9 miljoner kronor.
Vid den av generalpoststyrelsen verkställda beräkningen av stämpelmedelinkomsterna under budgetåret 1930/1931 har styrelsen med utgångspunkt från att ifrågavarande inkomster under innevarande budgetår skulle inflyta med 51.6 miljoner kronor beräknat stämpeluppbörden under budgetåret 1930/1931 till 50.o miljoner kronor. De av generalpoststyrelsen meddelade uppgifterna rörande stämpeluppbörden genom postverket under perioden juli—november innevarande och föregående år synas emellertid bestyrka, att den av riksräkenskapsverket angivna totala uppbörden för hela budgetåret 1929/1930, 52.g miljoner kronor, är beräknad med tillbörlig försiktighet. I överensstämmelse härmed finner riksräkenskapsverket också, att den av generalpoststyrelsen beräknade stämpeluppbörden för budgetåret 1930/1931 bör kunna upptagas till ett med l.o miljon kronor förhöjt belopp.
Riksräkenskapsverket hemställer följaktligen, att inkomsttiteln stämpelmedel för nästkommande budgetår beräknas till 51,000,000 kronor.
Automobilskattemedel, bevillning.
Under de år denna titel varit uppförd i budgeten, hava de beräknade och redovisade beloppen varit följande:
Beräknad inkomst kronor
Budgetåret 1925/1926 .................... 15,000,000
» 1926/1927 .................... 19,000,000
» 1927/1928 .................... 28,250,000
» 1928/1929 .................... 30,000,000
» 1929/1930 .................... 42,000,000
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 6 november 1929 meddelat, att styrelsen i underdånig framställning angående anslag att äskas av 1930 års riksdag beräknat automobilskattemedlen till 45.o miljoner kronor. Sedan emellertid kännedom vunnits örn de under budgetåret 1928/1929 influtna automobilskattemedlens belopp, ansåge sig styrelsen — med hänsyn tagen till den dittills under åren 1923—1929 synnerligen jämnt fortgående stegringen, vilken stegring sannolikt komme att fortgå under innevarande och nästa budgetår — böra höja beräkningen av automobilskattemedlen för budgetåret 1930/1931 till 49.n miljoner kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 12 november 1929 rörande beräkningen av tullmedlen m. m. för budgetåret 1930/1931 har generaltullstyrelsen, på därom av riksräkenskapsverket framställd begäran, även yttrat sig angående beräkningen av genom tullverket inflytande automobilgummiringskatt och bensinskatt. Styrelsen bar härom anfört följande:
Behållen
inkomst
kronor
21,970,309
24,502,382
31,882,802
39,827,000
Stegring
kronor
2,532,073
7,380,420
7,944,198
22 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931.
»Vad slutligen angår de automobilskattemedel, som uppbäras genom tullverket, hava årsbeloppen av den debiterade uppbörden av nedanstående av dessa medel samt restitutionerna av sådana medel under senaste femårsperioden uppgått till i jämna tusental kronor —• — —:
Under månaderna juli—september 1928/1929 och 1929/1930 hava motsvarande belopp uppgått till i jämna tusental kronor:
Dessa tabeller utvisa, att beträffande hela budgetår inkomsterna av såväl automobilgummiringskatt som bensinskatt alltsedan budgetåret 1924/1925 vari stadda i ständig stegring, men att i fråga örn första kvartalet av innevarande budgetår uppbörden av automobilgummiringskatt varit ungefär densamma som för första kvartalet av sistlidna budgetår och uppbörden av bensinskatt något minskats.
Därest stegringen i årsbeloppen av ifrågakomna medel fortgår till och med budgetåret 1930/1931 — något som bland annat den stadigvarande ökningen i automobilavsättningen giver anledning antaga — och stegringen för vartdera budgetåret sker med åtminstone hälften av det belopp, som utgör medeltalet av stegringarna från år till år sedan budgetåret 1924/1925, komma bruttobeloppen av dessa medel att för budgetåret 1930/1931 i runda tal uppgå till:
automobilgummiringskatt ......................... 7.4 miljoner kronor;
bensinskatt ........................................ 24.5 » »
Restitutionerna av bensinskatt synas kunna för budgetåret 1930/1931 upptagas till ungefär samma belopp som för budgetåret 1928/1929, eller ett belopp av 0.4 miljon kronor. Från de obetydliga restitutionerna av automobilgummiringskatt torde här kunna bortses.
Nettoinkomsterna för budgetåret 1930/1931 av ifrågavarande slag av automobilskattemedel, som uppbäras genom tullverket, torde följaktligen kunna uppskattas till sammanlagt 31.5 miljoner kronor, eller avrundat 32 miljoner kronor.»
Enligt från generaltullstyrelsen senare inhämtade uppgifter har den debiterade uppbörden av automobilgummiringskatt och av bensinskatt under månaderna juli—oktober åren 1927, 1928 och 1929 uppgått till nedan angivna belopp:
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 23
1927 1928 1929
milj. kr. milj. kr. milj. kr.
Gummiringskatt ................................ 1.62 2.04 1.99
Bensinskatt ........................................ 5.63 8.56 8.28
Fördelningen av de sammanlagda intäkterna av automobilbeskattningen under budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 på olika skatteformer framgår av efterföljande, på uppgifter från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen grundade tablå. Den bristande överensstämmelsen mellan i tablån angivna totala skattebelopp och förut meddelade behållna inkomster enligt budgetredovisningen är i huvudsak att återföra på den vid utgången av budgetåret 1927/1928 vidtagna omläggningen av redovisningen av de genom tullverket inflytande automobilskattemedlen.
För bedömandet av ifrågavarande skattetitlars avkastning under innevarande och nästkommande budgetår saknas säkra hållpunkter. Förut meddelade uppgifter rörande debiterade belopp av de genom tullverket uppburna gummiring- och bensinskatterna under innevarande budgetårs fyra första månader tyda emellertid på, att den våldsamma stegring, som automobilskattemedlen under senast förflutna budgetår uppvisat, icke kommer att fortgå under den närmaste framtiden. Den stagnation i inkomsttillflödet, som under de senaste månaderna inträtt, torde dock enligt riksräkenskapsverkets uppfattning vara av övergående natur och delvis beroende av tillfälliga omständigheter. Av automobiltrafikens hittillsvarande utveckling att döma torde nämligen den punkt ännu ej vara nådd, vid vilken hithörande transportmedel erhållit en mot dess inneboende möjligheter svarande användning, utan torde alltjämt — relativt oberoende av den allmänna konjunkturutvecklingen —- en fortgående stegring av nämnda trafik vara att påräkna och följaktligen ökad avkastning av en vid oförändrade skattesatser bunden automobilbeskattning inträda.
Vid avvägandet av automobilbeskattningens påräkneliga avkastning under budgetåret 1930/1931 har riksräkenskapsverket stannat vid att förutsätta, att den sammanlagda inkomstökningen av ifrågavarande skattetitlar under budgetåren 1929/1930 och 1930/1931 skulle ungefärligen motsvara inkomstökningen mellan budgetåren 1927/1928 och 1928/1929. Med denna utgångspunkt skulle automobilskattemedlen under budgetåret 1930/1931 uppgå till i avjämnat tal 47 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket har fördenskull i bil. A. uppfört automobilskattemedlen med 47,000,000 kronor.
24 Rifesräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. Tullmedel, bevillning. De beräknade och redovisade inkomsterna å denna
För att den för budgetåret 1927/1928 angivna siffran för behållen inkomst skall bliva jämförbar med. motsvarande siffror för föregående budgetår, bör till densamma läggas ett belopp av 11,944,799 kronor. För omläggning av tullverkets bokföring enligt kassaprineipen avskrevos nämligen vid utgången av budgetåret 1927/1928 debiterade men icke influtna tullmedel till nämnda belopp. Därest sagda avskrivningsbelopp lägges till den i budgetredovisningen upptagna behållna inkomsten, skulle nämnda inkomst för budgetåret 1927/1928 bliva 153,947,665 kronor eller ungefär samma belopp, till vilket den behållna inkomsten av tullmedel uppgått under budgetåret 1928/1929.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 12 november 1929 har generaltullstyrelsen beträffande beräkningen av tullinkomsterna under budgetåret 1930/1931 anfört följande:
»Till underlag för beräkningen av de belopp, som må kunna inflyta i tullmedel under ifrågavarande budgetår, har styrelsen låtit utarbeta en härjämte bilagd tabellarisk översikt av den debiterade tulluppbörden i miljoner kronor under vart och ett av de senast förflutna fem budgetåren (jämväl fördelad på kvartal) med särskilt angivande av de varuslag, för vilka tullen under något av nämnda år uppgått till minst 1 miljon kronor (bilaga 1). Huru stor procent av hela tulluppbörden tullen för vart och ett av varuslagen utgjort under respektive år, framgår av en likaledes närlagd tabell (bilaga 2). Den debiterade tulluppbörden i kronor under första kvartalet av innevarande budgetår med uppdelning på nyssberörda varuslag ävensom dessa uppbördsposters procent av hela tulluppbörden för kvartalet finnas intagna i en bilagd särskild tabell (bilaga 3). Sammanlagda debiterade tulluppbörden för varje månad från och med räkenskapsåret 1924/1925 till och med september månad 1929 är angiven i en särskild uppgift (bilaga 4).
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 25
Tabell utvisande den debiterade tulluppbörden i miljoner kronor under budgetåren 1924/1925—1928/19291.
Vid de beräkningar, som grundats å uppgifterna i nyssberörda översiktstabell, bar styrelsen trott sig böra utgå från den allmänna förutsättningen, att de goda konjunkturer, som under de senare åren varit rådande, skola på det hela taget bestå jämväl under innevarande och nästkommande budgetår. Ett visst stöd för antagandet, att innevarande budgetårs importsiffror icke alltför mycket skola komma att avvika från nästlidna budgetårs, har styrelsen funnit i de siffror för tullinkomsten under juli—september månader i år, som angivas i den bilagda särskilda uppgiften å den debiterade tullmedelsuppbörden. Vad angår budgetåret 1930/1931 vill
1 Av bilagorna har här endast intagits den lör budgetår upprättade tabellen (bilaga 1 För budgetåret 1928/1929 hava silfrorna i denna tabell angivits vara preliminära.
26 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931.
styrelsen icke lämna oanmärkt, att vissa tecken tyda på att någon nedgång i konjunkturerna kan befaras under nämnda år; men styrelsen har ansett sig icke böra tillägga här avsedda förhållanden sådan betydelse, att desamma böra få utöva något avsevärt inflytande vid utarbetande av nu ifrågavarande beräkningar.
Av översiktstabellen framgår, att tullen för omalen spannmål under de senaste fem budgetåren uppgått till respektive 15.4, 7.6, 8.6, 13.6 och 14 miljoner. kronor. De mot dessa tullbelopp svarande importmängderna hava rönt inverkan av spannmålsskörden inom landet, som under år 1924 varit mindre god, år 1925 mycket god, år 1926 ganska god, år 1927 knappt medelgod samt ar 1928 icke fullt medelgod. Enligt uppgift synes 1929 års skörd hava varit något mer än medelgod, till följd varav tullinkomsterna for opalen spannmål under budgetåret 1929/1930 icke torde böra uppskattas till högie belopp än 10 miljoner kronor. Förutsattes, att skörderesultatet under år 1930 kommer att bliva åtminstone medelgott, torde tullbeloppet för omalen spannmål under budgetåret 1930/1931 kunna uppskattas till medeltalet av tulluppbörden för sådan vara under budgetåren 1926/1927 —1929/1930, således under näraliggande två budgetår, då spannmålsimportens storlek berott på eller beräknats komma att hänföra sig till något över medelgod skörd inom landet, och två budgetår, då spannmålsimporten motsvarats av knappt medelgod skörd. Tullbeloppet för omalen spannmål under budgetåret 1930/1931 skulle vid sådan beräkning komma att uppgå till ...........................................11.6 miljoner kronor.
Därest ändring ej sker i hittillsvarande förhållanden mellan tullsummorna för malen spannmål och omalen spannmål, bör tullbeloppet för maien spannmål kunna för budgetåret 1930/1931 upptagas
......................................... 1-2 miljoner kronor.
Tullinkomsterna för färska och torkade frukter och bär, vilka före innevarande budgetår vid normala skördar inom landet hållit sig vid ungefär 11 miljoner kronor för budgetår, hava givetvis efter den genom kungörelse den 26 juni 1929 (nr 173) införda tullfriheten å apelsiner och citroner samt åtskilliga slag av torkad frukt väsentligt nedgått. Denna nedgång torde enligt gjorda beräkningar kunna uppskattas till omkring 5.4 miljoner kronor. Blir skörden under år 1930 normal, skulle således, därest konsumtionen inom landet av fortfarande tullbelagda frukter och bär bleve i stort sett densamma som före budgetåret 1929/1930. tulluppbörden för dessa varuslag komma att under budgetåret 1930/1931 uppgå till endast omkring
5.6 miljoner kronor. Det torde vid sådant förhållande vara lämpligt att beträffande frukter och bär icke räkna med högre tullinkomst för budgetåret 1930/1931 än .................................... 5.6 miljoner kronor.
För obränt kaffe har tullbeloppet under budgetåren 1924/1925—1927/1928 tämligen konstant hållit sig vid 18 å 19 miljoner kronor trots den med ingången av budgetåret 1926/1927 genomförda tullsänkningen. Under budgetåret 1928/1929 har beloppet nedgått till endast 15.5 miljoner kronor. Vid jämförelse med det näst föregående budgetåret visar sig nedgången väsentligen vara att hänföra till senare hälften av budgetåret 1928/1929. Anledningen till berörda minskning torde åtminstone till någon del vara att finna i den väntade tullnedsättningen å varan. Möjligen kan, att döma av kvartalssiffrorna för nästföregående budgetår, denna tillfälliga minskning anses motsvara ett belopp av 0.6 miljon kronor. Hade införtullningen av kaffe under budgetåret 1928/1929 fortgått normalt, skulle alltså för varan influtit ett tullbelopp av 16.i miljoner kronor. Även örn det kunde
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 27
förutsättas, att den import, som beräknas svara mot detta belopp, utvisar en siffra, som kan godtagas jämväl för importen under budgetåret 1930/1931, skulle tullinkomsten för kaffe under sistnämnda budgetår komma att sluta på ett väsentligt lägre belopp än berörda 16.i miljoner kronor. Den tullsänkning, som enligt kungörelse den 26 juni 1929 (nr 174) från och med den 1 september 1929 inträdde för kaffe, medförde nämligen givetvis nedgång i tullinkomsterna; inkomstminskningen synes kunna uppskattas till ungefär 4.3 miljoner kronor. Uppbörden av tull för kaffe under budgetåret 1930/1931 skulle således, örn konsumtionen bleve densamma som under budgetåret 1928/1929, i stället stanna vid ett belopp av endast 11.8 miljoner kronor. Emellertid torde sannolikt den numera gällande lägre tullen medföra någon stegring i förbrukningen. Med hänsyn därtill synes tullen för kaffe kunna för budgetåret 1930/1931 beräknas till____12 miljoner kronor.
Importen av socker under budgetåret 1930/1931 torde enligt införskaffade uppgifter kunna beräknas komma att uppgå till i runda tal 20,000 ton raffinerat och 60,000 ton oraffinerat socker. Vid sådant förhållande lära tullbeloppen för dessa varuslag kunna för nämnda budgetår uppskattas till ..................................................6.2 miljoner kronor.
Tullen för sirap och melass, vilken under vartdera av budgetåren 1926/1927 och 1927/1928 belöpt sig till 1.2 miljon kronor, har under budgetåret 1928/1929 nedgått till 1 miljon kronor. Det är, med hänsyn till vad siffrorna för samtliga fem senaste budgetår utvisa, dock antagligt, att denna nedgång är av endast tillfällig natur; härpå tyder även tullinkomstsiffran för nämnda varuslag under första kvartalet av innevarande budgetår. Beträffande sirap och melass synes med hänsyn härtill kunna för budgetåret 1930/1931 räknas med lika stor tullinkomst som för något av budgetåren 1926/1927 eller 1927/1928, nämligen ................ 1.2 miljon kronor.
För konserver har tullbeloppet under vartdera av budgetåren 1924/1925 och 1925/1926 utgjort 1.3 miljoner kronor; vart och ett av de tre därpå följande budgetåren visar högre belopp, det senast tilländalupna 1.8 miljoner kronor. Siffran för detta senaste år är dock O.i miljon lägre än siffran för året näst förut. Möjligt är, att även denna nedgång är tillfällig; men lika väl kan den inträdda minskningen i tullinkomsten tyda på att importen av konserver under de senare bugetåren varit högre än normalt och att tullsiffran inom de närmast kommande åren återgår till det läge, den innehade under åren 1924/1925 och 1925/1926. Då emellertid tullsiffran för konserver under första kvartalet av budgetåret 1929/1930 var något högre än siffran för motsvarande kvartal under vart och ett av de nyssnämnda båda åren och densamma som under första kvartalet av budgetåret 1928/1929, kan man måhända våga förutsätta, att tullsiffran för nämnda vara under innevarande budgetår når samma belopp som under senast gångna budgetår, eller 1.8 miljoner kronor. Huruvida för nästinstundande budgetår bör räknas med så högt belopp, synes mera tveksamt; säkrast torde vara att icke upptaga tullbeloppet för konserver för budgetåret 1930/1931 till högre belopp än medeltalet mellan ovannämnda 1.3 och l.s miljoner kronor, eller ............................ 1.6 miljoner kronor.
Införsel av brännvin och sprit har under de senaste fem budgetåren varit synnerligen jämn och hållit sig vid en kvantitet, mot vilken sva-at ett sammanlagt tullbelopp av omkring 4.3 miljoner kronor. Anledning tiL antagande, att siffrorna för berörda import skola i nämnvärd grad förskjuta sig under budgetåret 1930/1931, föreligger icke för närvarande, varför tuli
28 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931.
summan för brännvin oell sprit under sistnämnda budgetår kan upptagas m6d ..................................................... miljoner kronor.
Vinimporten Ilar under liela senaste femårsperioden varit i stigande och under sistförfluten budgetår nått en kvantitet, mot vilken svarar ett tullbelopp av 5.4 miljoner kronor. Stegringen från budgetåret 1926/1927 till budgetåret 1927/1928 bär motsvarat ett tullbelopp av 0.2 miljon kronor samt mellan budgetåret 1927/1928 och budgetåret 1928/1929 0.5 miljon kronor. Det synes därför sannolikt, att en stegring skall komma att visa sig även vid en blivande jämförelse mellan sistnämnda och innevarande budgetårs tullbelopp för vin, särskilt som tullbeloppet för importen under sistförflutna kvartal nått samma höga siffra, som däremot svarande belopp för första kvartalet av budgetåret 1928/1929. Antagligen kommer denna stegring icke att understiga den kvantitet, som motsvarade tullbeloppet för stegringen från budgetåret 1927/1928 till budgetåret 1928/1929, eller 0.5 miljon kronor. Räknas med att under nästa budgetår en fortsatt ökning i vinimporten äger rum, möjligen dock endast med en kvantitet, mot vilken svarar ett tullbelopp av O.i miljon kronor, skulle tullbeloppet för vin under budgetåret 1930/1931 böra upptagas me,d ................................................. 6 miljoner kronor.
Tullsummorna för silke samt vävnader och strumpstolsarbeten av silke hava under en längre tid före budgetåret 1928/1929 visat oavlåtlig stegring. Det sistnämnda året nedgingo de emellertid till 6.7 miljoner kronor från omkring 7 miljoner kronor året därförut. Aven örn tullsummorna för innevarande budgetår skulle kunna uppnå lika hög siffra som för budgetåret 1928/1929 — något som icke motsäges av siffran för det sist tilländalupna* kvartalet — lärer anledning numera icke saknas för antagandet, att en fortsatt nedgång i dessa tullsummor till följd av minskning i importen skall inträda under budgetåret 1930/1931. Det torde med hänsyn därtill vara lämpligt att icke för sistnämnda budgetår uppskatta tullinkomsten för ifrågakomna varuslag till högre belopp än som motsvarar inkomstbeloppet för budgetåret 1926/1927, eller ................ 6.4 miljoner kronor.
För vävnader av ull visar tullbeloppet under senaste femårsperioden än ökning, än minskning. Merendels har beloppet hållit sig vid något under. 3 miljoner kronor. Uhder senaste budgetåret har beloppet nedgått till 2.7 miljoner kronor från 3 miljoner kronor år 1927/1928 och har därmed kommit att understiga motsvarande tullsiffra för varje föregående budgetår under senaste femårsperioden, frånsett året 1925/1926. Det torde vid sådant förhållande icke gärna kunna antagas annat, än att nu ifrågavarande nedgång beror på tillfälliga omständigheter och att alltså en ökning i tullbeloppet för varuslaget är att motse under innevarande budgetår; måhända når dock beloppet endast till siffran för budgetåret 1926/1927, eller 2.8 miljoner kronor. Då storleken av importen av yllevävnader torde få anses i viss mån röna inverkan av myckenheten av importen av vissa varor av silke men införseln av sistberörda varor förutsatts komma att under budgetåret 1930/1931 i någon mån minskas, synes för nu nämnda budgetår kunna räknas med en ytterligare stegring i tullinkomsterna för vävnader av ull, möjligen till samma belopp som för budgetåret 1927/1928, eller • ............................................... 3 miljoner kronor.
Tullsiffrorna för linoleummattor hava under senaste femårsperioden hållit sig vid 1.6 å 1.7 miljoner kronor och torde därför för budgetåret 1930/1931 kunna upptagas till åtminstone, ............ 1.6 miljoner kronor.
Den stegring i importen av hattar, som under en följd av år försiggått,
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 29
synes med senaste budgetåret hava avstannat. Den mot importen svarande tullen slutar nämligen för budgetåret 1928/1929 å samma belopp som för budgetåret 1927/1928, eller 1.8 miljoner kronor. Tullen för lörsta kvartalet av innevarande budgetår utvisar vidare samma belopp som tullen för första kvartalet av budgetåret 1927/1928 och överstiger endast föga tullen för motsvarande kvartal av budgetåret 1928/1929. Det torde därför kunna förmodas, att tulluppbörden för ifrågakomna varuslag skall även under innevarande och nästföljande år hålla sig konstant. Därest denna förmodan visar sig vara riktig, kommer tullsumman för hattar under budgetåret 1930/1931 att uppgå till ...................... 1.8 miljoner kronor.
Beträffande till tulltaxerubriken 643 hänförliga kautschukarbeten har tulluppbörden sedan flera år tillbaka befunnit sig i stadig tillväxt, nämligen från 2 mifjoner kronor under budgetåret 1925/1926 till respektive 2.1, 2.2 och 2.4 miljoner kronor under följande år. Det sistnämnda beloppet är visserligen icke fullt jämförbart med d*e båda övriga, i det att detsamma innefattar tull även för motorvelocipeddelar av kautschuk, vilket varuslag först från och med den 1 maj 1928 genom tulltaxeändring (Sv. ffs. 1928:73) överfördes till förevarande tulltaxerubrik. Men den mot sistnämnda varuslag svarande tullsumman synes icke kunna uppskattas till högre belopp än att även med fråndragande av densamma tullinkomsten för kautschukarbeten under budgetåret 1928/1929 visar ökning i jämförelse med motsvarande inkomst under budgetåret där förut. Stegringen torde nämligen förnämligast vara en följd av den alltjämt tilltagande omsättningen av automobiler och därav härflytande behov av ökad import av reservdelar därtill av kautschuk. Att tillväxten i denna omsättning icke kommer att under de närmaste åren avstanna, torde nog kunna anses sannolikt; huruvida den kommer att ske i samma mån som under den gångna femårsperioden, eller med minst O.i miljon årligen, förefaller däremot vara mera ovisst. Säkrast lärer därför vara att icke för budgetåret 1930/1931 räkna med högre tullinkomst av till tulltaxerubriken 643 för närvarande hänförliga kautschukarbeten än..........2.5 miljoner kronor.
Tullen för balkjärn, hänförligt till tulltaxerubrikerna 726 eller 727, vilken från l.s miljoner kronor budgetåret 1924/1925 vuxit till 2.7 miljoner kronor budgetåret 1927/1928, har under sist tilländalupna budgetår nedgått till 2.4 miljoner kronor. Det låga sammanlagda tullbeloppet för senare hälften av budgetåret 1928/1929 i jämförelse med motsvarande belopp för samma del av budgetåret 1927/1928 kan tyda på att tullinkomsten för ifrågakomna varuslag är på väg att någon tid framåt minskas. Med hänsyn härtill torde denna tullinkomst för budgetåret 1930/1931 försiktigtvis icke böra upptagas med högre belopp än medeltalet av uppbörden under budgetåren 1924/1925 och 1925/1926, således under de budgetår av senaste femårsperioden, som uppvisa uppbördssiffror, lägre än för budgetåret 1928/1929. Dea för ifrågakomna balkjärn under budgetåret 1930/1931 belöpande tulluppbörden bomme därigenom att utgöra
allenast .............................................. 2 miljoner kronor.
För järnplåtar, hänförliga till tulltaxerubriken 734 (varmvalsade av 3 millimeters tjocklek eller däröver), har tullen stigit från l.i miljoner kronor budgetåret 1926/1927 till 1.8 miljoner kronor budgetåret 1927/1928; sistförflutna budgetår har tullen nedgått till 1.7 miljoner kronor. För budgetåren 1924/1925 och 1925/1926 uppgick tullen endast till respektive 0.x och 0.7 miljon kronor. Ehuru tullen för första kvartalet av innevarande budgetår visar en något högre siffra än för motsvarande kvartal av budgetåret
30 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931.
1929/1930, torde det därför vara skäl att för budgetåret 1930/1931 icke räkna med högre uppbörd för ifrågavarande järnplåtar än som motsvarar' tullinkomsten för varuslaget under budgetåret 1928/1929, e^er .......................................... 1-" miljoner kronor.
Beträffande i tulltaxan ej särskilt nämnda maskiner har under senaste femårsperioden stegringen i tulluppbörden varit beständig. Den har konstant hållit sig vid omkring 0.2 miljon kronor för år. Fortsätter stegringen i samma grad ytterligare ett år — vilket icke motsäges av siffrorna för senare hälften av budgetåret 1928/1929 och för första kvartalet av budgetåret 1929/1930 —- skulle tullinkomsten för varuslaget, vilken under nyssnämnda budgetår belöpt sig till 2.5 miljoner kronor, under budgetåret 1929/1930 uppgå till 2.7 miljoner kronor. För budgetåret 1930/1931 torde vara säkrast att icke förutsätta ytterligare stegring i tullbeloppet för ifrågavarande maskiner utan att alltså upptaga detta
med ............................................... 2.7 miljoner kronor.
I fråga örn åkdon och fordon må bemärkas, att, ehuru väsentlig ökning i avsättningen av automobiler inom landet synes hava inträtt, tullbeloppet för dessa varuslag minskats från 8.i miljoner kronor budgetåret 1927/1928 till 7.9 miljoner kronor budgetåret 1928/1929. En tidigare förekommande stegring från år till år i tullsiffrorna för varuslaget fortgår således icke längre. Anledningen härtill är uppenbarligen den, att den inhemska tillverkningen av automobiler i motsvarande grad ökats. Såvitt kan bedömas med stöd av bland annat siffrorna för importen av utländska materialier till automobiler, är en icke obetydlig nedgång i automobilimporten under de närmaste åren att motse till följd av denna stegring i tillverkningen inom landet. Det torde därför vara skäl att icke upptaga tullinkomsten av åkdon och fordon under budgetåret 1930/1931 till högre belopp än^.................................................. 7.4 miljoner kronor.
Nyssberörda ökning av den inhemska automobiltillverkningen medelst huvudsakligen eller delvis utländska materialier har medfört en stegring i tullinkomsterna för införda delar och tillbehör för tillverkning av autornobiler (tulltaxerubrik 1098 Vs, gällande från och med den 1 juli 1927), som med hänsyn till siffrorna för senare hälften av de båda budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 kan uppskattas till 50 procent. Det torde visserligen icke vara antagligt, att den svenska marknaden för automobiler skall kunna under budgetåren 1929/1930 och 1930/1931 tillväxa i lika hög grad som hittills; men helt säkert torde dock kunna motses så gott resultat härutinnan, att den inhemska tillverkningen skall kunna ökas under det förra budgetåret med 30 procent och under det senare med åtminstone 20 procent. Utgår man från att i de inom landet tillverkade automobilerna utländska, delar och tillbehör i fortsättningen ingå i samma proportion som hittills, kommer således beträffande ifrågavarande antom obildelar etc. tullsumman för budgetåret 1930/1931 att sluta på ............4.7 miljoner kronor.
Uppbörden av tull för övriga varuslag ävensom av andra tullmedel, däribland bokföringspenningar, konfiskationer och ersättningar för extra tullförrättningar, har under vart och ett av de senaste fem budgetåren sammanlagt uppgått till respektive 54.9, 56.4, 58.i, 65.7 och 64.7 miljoner kronor. Den fortgående ökning, som under en följd av år förelegat, har således med sistlidna budgetåret avbrutits. Omständigheterna tyda på att detta avbrott icke är blott av tillfällig art. Visserligen är tullinkomstsiffran för sista kvartalet av nyss tilländalupna budgetår väsentligt högre än motsvarande siffra för kvartalet näst förut; men detta förhållande torde vara
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 31
att väsentligen tillskriva blott en förskjutning i importen, beroende på den i början av år 1929 inträffade isblockaden. Sammanlagda tullbeloppet för senare hälften av budgetåret 1928/1929 i jämförelse med tullbeloppet för motsvarande del av budgetåret 1927/1928 visar däremot en nedgång i tullinkomsten av ej mindre än 1 miljon kronor. Med hänsyn bland annat därtill, att tullinkomstsiffran för första kvartalet av innevarande budgetår till och med något överstiger motsvarande siffra för samma kvartal av budgetåret 1928/1929, torde kunna förutsättas, att ifrågavarande tulluppbörd under budgetåret 1929/1930 icke ytterligare nedgår utan åtminstone håller sig vid samma belopp som för budgetåret 1928/1929, således 64.7 miljoner kronor. Räknas med detta belopp även för budgetåret 1930/1931, kommer sammanlagda beloppet av tullen för ifrågakomna övriga varuslag ävensom andra tullmedel följaktligen att för nämnda budgetår uppgå till ........................................ 64.7 miljoner kronor.
Enligt ovan angivna grunder skulle således inkomsterna av tullmedel för budgetåret 1930/1931 kunna beräknas till följande bruttobelopp, nämligen:
a) tull för:
spannmål: omalen........................................................ 11.6 miljoner kronor
eller sammanlagt till 148.2 miljoner kronor
Restitutionerna av tullmedel hava på sätt bilagd sammanställning (bilaga 6) utvisar, under sistförflutna femårsperiod belöpt sig till respektive 2.3, 3.8, 6.7, 5.9 och 8.3 miljoner kronor, därav beträffande de tre senaste budgetåren för utförselbevis respektive 3.6, 1.9 och 2.9 miljoner kronor.
Det restitutionsbelopp, som under budgetåret 1930/1931 kommer att hänföra sig till utförselbevisen, torde, därest, såsom man trott sig kunna räkna med, spannmålsskörden under år 1930 blir åtminstone medelgod, kunna antagas komma att stiga till minst....................3 miljoner kronor.
Även övriga restitutioner av tullmedel torde böra för samma budgetår beräknas till något högre än det belopp, 5.4 miljoner kronor, som utbetalts under det senaste budgetåret. Det torde nämligen kunna förutsättas, att
32 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931.
vissa utvidgningar i rätten att erhålla tullrestitution samt åtskilliga förenklingar i formaliteterna därför, som träda i kraft den 1 januari 1930, skola medföra ökning i anlitandet av tullrestitutionsförfarandet. Beloppet av ifrågavarande övriga restitutioner synes i enlighet härmed kunna upptagas till ........................................... 5.8 miljoner kronor.
Samtliga restitutioner av tullmedel skulle således kunna antagas uppgå till ...............................................8.s miljoner kronor.
Minskas de för budgetåret 1930/1931 beräknade bruttoinkomsterna ......................................148.2 miljoner kronor
med restitutioner av tullmedel .................... Jhs_»_»
skulle alltså ...................................... 139.4 miljoner kronor,
eller avrundat ....................................140 » »
utgöra de nettoinkomster av tullmedel, som kunna väntas inflyta under budgetåret 1930/1931.»
Enligt från generaltullstyrelsen meddelade uppgifter bar den debiterade tulluppbörden under månaderna juli 1924—oktober 1929 uppgått till följande belopp:
Det av generaltullstyrelsen i skrivelsen gjorda uttalandet angående konjunkturutvecklingen sammanfaller väsentligen med den allmänna uppfattning, för vilken riksräkenskapsverket inledningsvis gjort sig till tolk. Enligt denna uppfattning borde tulluppbörden, i den mån densamma icke regleras av särskilda av den allmänna konjunkturutvecklingen oberoende faktorer, beräknas med ledning av den inkomstnivå, till vilken tullmedlen nu nått upp.
Vid beräkningen av tulluppbörden för budgetåret 1930/1931 måste emellertid hänsyn tagas utom till konjunkturutvecklingen jämväl till de av 1929 års riksdag beslutade ändringarna av tullavgifterna samt till de särskilda förhållanden, som reglera tulluppbörden av socker och spann-
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 33
mål. Yad särskilt angår ändringarna i tullavgifterna inneburo dessa dels att från och med 1 juli 1929 tullfrihet infördes å 'apelsiner och citroner samt åtskilliga slag av torkad frukt, dels ock att från och med 1 september 1929 tullavgiften för kaffe sänktes för obränt kaffe från 40 öre till 30 öre och för bränt eller rostat kaffe från 54 öre till 42 öre per kilogram.
Till ledning för beräknandet av tulluppbörden under nästkommande budgetår redovisas i efterföljande tablå den debiterade tulluppbörden under budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 för numera tullfria frukter samt kaffe, socker, spannmål och övriga varuslag. I tablån angivas därjämte för samma varugrupper de tullbelopp, som av generaltullstyrelsen beräknats för budgetåret 1930/1931.
Vad först angår tullinkomsten av kaffe, har generaltullstyrelsen för budgetåret 1930/1931 beräknat denna till 12.o miljoner kronor. Generaltullstyrelsen har härvid utgått från en importkvantitet, som svarar mot en tullinkomst före tullsänkningen av 16.i miljoner kronor. Tullinkomsten av kaffe under budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 har uppgått till respektive 17.7 och 15.5 miljoner kronor. Den nedgång av kaffeimporten, som enligt angivna tullinkomstbelopp ägt rum, torde enligt riksräkenskapsverkets uppfattning till väsentlig del vara av tillfällig natur. I enlighet härmed har riksräkenskapsverket ansett sig kunna höja generaltullstyrelsens beräkning på denna punkt med inemot l.o miljon kronor.
Importen av socker under budgetåret 1930/1931 har generaltullstyrelsen beräknat komma att uppgå till 20,000 ton raffinerat och 60,000 ton oraffinerat socker, motsvarande en tullinkomst av 6.2 miljoner kronor. Under budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 har tullinkomsten av socker uppgått till respektive 6.9 och 9.2 miljoner kronor. Växlingarna i tullinkomstens storlek under olika år äro betingade av den inhemska betodlingens variationer. Såvitt riksräkenskapsverket kunnat bedöma och av inhämtade uppgifter fått bestyrkt, torde objektiva förutsättningar för att sockerimporten under budgetåret 1930/1931 skulle understiga den faktiska importen under sistförfluten budgetår icke föreligga. Under sådana förhållanden har riksräkenskapsverket ansett sig böra beräkna tullinkomsten av socker under budgetåret 1930/1931 till det belopp, till vilket ifrågavarande tullinkomst uppgått under budgetåret 1928/1929 eller till 9.2 miljoner kronor.
Tullbeloppet för spannmål under budgetåret 1930/1931 har generaltull-
Bihang till riksdagens protokoll 19,'10. 1 sami,
34 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931.
styrelsen beräknat till 12.8 miljoner kronor. Mot denna beräkning har riksräkenskapsverket intet att erinra.
Tullinkomsten för gruppen övriga varuslag — omfattande samtliga nu tullbelagda varor utom kaffe, socker och spannmål — har generaltullstyrelsen uppskattat till 117.2 miljoner kronor. Under budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 har tulluppbörden för motsvarande varor uppgått till respektive 114.9 och 116.o miljoner kronor.
I generaltullstyrelsens förslagsberäkning meddelas för nu ifrågavarande varor särskild uppskattning av tulluppbörden för 15 specifika varugrupper samt för en restgrupp. Vid en närmare granskning av generaltullstyrelsens berörda detaljberäkningar har riksräkenskapsverket ansett sig böra höja den beräknade tulluppbörden för grupperna konserver, silke och. vissa arbeten därav, linoleummattor samt balkjärn med sammanlagt 1.5 miljoner kronor. Likaledes har riksräkenskapsverket funnit skäl höja den av generaltullstyrelsen till 64.7 miljoner kronor uppskattade tulluppbörden av förenämnda restgrupp med l.o miljon kronor. Genom de av riksräkenskapsverket vidtagna höjningarna skulle den för nu ifrågavarande varor av generaltullstyrelsen beräknade tulluppbörden, 117.2 miljoner, höjas till 119.7 miljoner kronor. Att den av riksräkenskapsverket vidtagna höjningen av generaltullstyrelsens hithörande beräkning är välgrundad, torde framgå av den betydande stegring — omkring 3 miljoner kronor — som inträtt i tulluppbörden å hithörande varor under innevarande budgetårs fyra första månader i jämförelse med motsvarande tulluppbörd under budgetåret 1928/1929.
I överensstämmelse med vad riksräkenskapsverket sålunda anfört, har ämbetsverket beräknat den debiterade tulluppbörden för budgetåret 1930/1931 till 154.7 miljoner kronor.
Mot generaltullstyrelsens förslag att beräkna restitutionerna av tullmedel för budgetåret i fråga till 8.8 miljoner kronor har riksräkenskapsverket intet att erinra.
Nettoinkomsten av tullmedel beräknar riksräkenskapsverket följaktligen till 145.9 eller efter avrundning 146 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket hemställer, att inkomsttiteln tullmedel för nästkommande budgetår beräknas till 146,000,000 kronor.
Tobaksskatt, bevillning.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 35
De starka stegringarna i tobaksskattens avkastning mellan vissa av budgetåren efter 1923/1924 hava i väsentlig grad föranletts av ändrade skattesatser. Höjningen av riksstatssiffran för budgetåret 1929/1930 är dock att återföra på snabbare inleverering till statsverket av tobaksskatten. För de tre senaste budgetåren har tobaksskattens normala avkastning beräknats till 61.o miljoner kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 november 1929 har aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet, som utgått från oförändrade konjunkturer, beräknat uppbörden å förevarande inkomsttitel för budgetåret 1930/1931 till nyss angivna normalbelopp av 61.o miljoner kronor.
Tobaksskatten, som sedan den 1 juni 1927 utgått efter oförändrade skattesatser, uppgick under budgetåret 1927/1928 till 60.8 och under budgetåret 1928/1929 till 62.4 miljoner kronor. Under innevarande budgetårs fyra första månader hava till statskassan inlevererats 27.3 miljoner kronor tobaksskatt. I denna summa ingår ett belopp av 5.i miljoner kronor avseende under oktober månad till monopolbolaget influten skatt. Avdrages sistnämnda belopp, återstå 22.2 miljoner kronor. Sistnämnda summa för innevarande budgetår svarar mot den till statsverket under de fyra första månaderna av budgetåret 1928/1929 inlevererade skatten, vilken uppgick till 21.6 miljoner kronor. De angivna siffrorna utvisa, att tobaksskatten jämväl efter tidpunkten för nu gällande skattesatsers ikraftträdande varit i stigande och att stegringen fortsätter under innevarande budgetår.
Med hänsyn till vad riksräkenskapsverket sålunda anfört, synes inkomsten av tobaksskatten för nästkommande budgetår kunna beräknas till ett belopp, som något överstiger den faktiska skatteuppbörden under budgetåret 1928/1929, eller till i jämnat tal 63 miljoner kronor. Enligt vad riksräkenskapsverket erfarit, lärer svårighet ej möta att för ernående av detta inkomstbelopp under budgetåret 1930/1931 vidtaga jämkning uppåt av skattesatsen å viss tobaksvara.
I enlighet härmed har riksräkenskapsverket i bil. A. uppfört tobaksskatten med 63,000,000 kronor.
Brännvinstillverkningsskatt, bevillning.
»
36 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931.
Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1929 uppskattat statsverkets inkomst av brännvinstillverkningsskatt under budgetåret 1930/1931 till 16.5 miljoner kronor.
I en till riksräkenskapsverket samtidigt överlämnad promemoria anföres till stöd för denna beräkning följande:
»I riksstaten för budgetåret 1929/1930 är inkomsten av brännvinstillverkningsskatten upptagen till 17.6 miljoner kronor. På grund av oförutsedda förskjutningar i brännvinsleveranserna under såväl nästföregående som innevarande tillverkningsår tillgodoföres statsverket under budgetåret 1929/1930 skattebelopp, som eljest bort inflyta under budgetåren 1928/ 1929 eller 1930/1931. Den behållna inkomsten av brännvinstillverkningsskatten kommer till följd därav att för budgetåret 1929/1930 väsentligt överstiga det beräknade beloppet och sannolikt uppgå till omkring 19.5 miljoner kronor.
Under antagande av den kvantitet råbrännvin, som skall levereras under tillverkningsåret 1930/1931 kommer att utgöra omkring 31 miljoner liter, skulle brännvinstillverkningsskatten under budgetåret 1930/1931 kunna under normala förhållanden beräknas inflyta med i runt tal 20 miljoner kronor. Efter avdrag för restitutioner med omkring 2.3 miljoner kronor skulle den behållna skatteinkomsten bliva omkring 17.7 miljoner kronor. I betraktande av den ovannämnda förskjutningen till innevarande budgetår av erläggandet av vissa skattebelopp, som eljest skolat inflyta under budgetåret 1930/1931, synes inkomsten av brännvinstillverkningsskatten för sistnämnda budgetår icke böra upptagas till högre belopp än 16.5 miljoner kronor.»
Riksräkenskapsverket hemställer, att i enlighet med kontrollstyrelsens förslag brännvinstillverkningsskatten för budgetåret 1930/1931 beräknas till 16,500,000 kronor.
Rusdrycksförsäljningsmedel, bevillning. Å denna titel har till och med budgetåret 1926/1927 redovisats endast detaljhandelsbolagens vinst vid försäljning av rusdrycker. Från och med budgetåret 1927/1928 har emellertid den förändringen vidtagits, att såsom rusdrycksförsäljningsmedel räknas även statsverkets andel i partihandelsbolagens vinstmedel, vilka dessförinnan redovisats under titeln »diverse inkomster». I samband med den sålunda verkställda omläggningen har titeln rusdrycksförsäljningsmedel uppdelats i tvenne undertitlar, benämnda »partihandelsbolag» och »detaljhandelsbolag».
Vad först partihandelsbolagen beträffar, utgöras dessa av aktiebolaget Vin- & spritcentralen och dess dotterbolag, aktiebolaget J. D. Grönstedt & Co. De beräknade och behållna inkomsterna från nämnda bolag hava utgjort:
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 37
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1929 Ilar kontrollstyrelsen beräknat inkomsten av partihandelsbolagen för budgetåret 1930/ 1931 till 4 miljoner kronor. I en till grund för denna beräkning liggande promemoria anföres bland annat följande:
»Nämnda medel äro i riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptagna till
5.oo miljoner kronor. Statsverkets behållna inkomst av sagda medel var under budgetåret 1928/1929 6.,u miljoner kronor. Enligt en på förfrågan kontrollstyrelsen av aktiebolaget Vin- & spritcentralen i skrivelse den 14 november 1929 lämnad uppgift säger sig bolaget med ledning av bokslutet per 30 september 1929 hava anledning att antaga, att rusdrycksförsäljningsmedlen från partihandelsbolagen budgetåret 1929/1930 icke kommer att understiga 5.oo miljoner kronor. Beträffande inleveransen under budgetåret 1930 1931 angiver bolaget enligt samma skrivelse såsom sannolikt belopp en summa av 2.oo miljoner kronor.
Samtidigt som bolaget lämnat dessa uppgifter har det dock icke velat underlåta att hänvisa till de yttranden i motsvarande ämne, bolaget under tidigare år avgivit angående omöjligheten för bolaget att ens någorlunda exakt uppgiva vinstöverskottet under ett kommande verksamhetsår.--
Vid beräknandet av storleken av den vinst, som kommer att inlevereras under budgetåret 1930/1931 på grund av bolagets verksamhet under år 1930, bör ihågkommas, att bolagets verksamhet under år 1930 icke torde komma att undergå någon större förändring, ävensom att bolagets prispolitik, bland annat med hänsyn till uttalanden, som gjordes under behandlingen av propositionen örn höjning av omsättningsskatteprocenten vid 1929 års riksdag, i huvudsak torde bliva densamma. På grund härav och med hänsyn till storleken av det beräknade vinstöverskottet för innevarande budgetår, och försiktigheten i bolagets tidigare kalkyler, torde hinder ej möta att beräkna rusdrycksförsäljningsmedlen från partihandelsbolagen för budgetåret 1930/1931 till 4.oo miljoner kronor.»
Såsom framgår av den ovan intagna tablån har statsverkets andel i partihandelsbolagens vinstmedel under budgetåren 1923/1924—1928/1929 i genomsnitt per år uppgått till 6.2 miljoner kronor och under endast ett budgetår understigit 5.o miljoner kronor. Aktiebolaget Vin- & spritcentralens beräkningar av partihandelsbolagens vinstmedel hava städse präglats av långt driven försiktighet. I inkomstberäkningen för innevarande budgetår hade riksräkenskapsverket upptagit nu ifrågavarande inkomsttitel till 4.ii miljoner kronor, vilket belopp av riksdagen efter förslag från kontroll styrelsen höjdes till 5.o miljoner kronor. Även örn den kalkylerade vinst-
38 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931.
marginalen numera kan beräknas snävare än tillförne, har riksräkenskapsverket, med beaktande av de tidigare gjorda inlevereringarna samt omsättningens storlek, funnit sig böra för budgetåret 1930,1931 upptaga inkomsten av partihandelsbolagen till samma belopp, som beräknats i de två senast fastställda riksstaterna eller till 5.o miljoner kronor.
I fråga örn detaljhandelsbolagens vinst vid försäljning av rusdrycker
I en av kontrollstyrelsen till riksräkenskapsverket överlämnad promemoria anföres rörande beräknandet av rusdrycksförsäljningsmedlen från detalj handelsbolagen följande:
»Nämnda medel äro i riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptagna till
20.oo miljoner kronor. Statsverkets behållna inkomst av sagda medel var under budgetåret 1928/1929 20.ig miljoner kronor. Enligt av systembolagen verkställda approximativa beräkningar torde vinstmedlen för innevarande budgetår komma att uppgå till cirka 22.40 miljoner kronor. Enär emellertid enligt vunnen erfarenhet det definitiva vinstbeloppet som regel brukar med någon miljon överstiga det vid början av fjärde kalenderkvartalet beräknade och därtill, enligt vad av en inom kontrollstyrelsen företagen skatteteknisk utredning framgår, de av bolagen beräknade skattereservationerna av 1929 års vinstmedel i åtskilliga fall äro allt för höga, kommer rusdrycksförsäljningsmedlen från systembolagen för innevarande budgetår att överstiga 23.oo miljoner kronor. Då emellertid den motsedda ökningen av skattetiteln till åtminstone en del är beroende på att prissänkningen å vissa spritdrycker först i början av juli månad verkställdes i detaljhandeln, ehuru partihandelspriserna sänktes redan med mars månads ingång, och konjunkturläget under nästkommande år svårligen kan överblickas, torde, i trots av den ännu alltjämt stigande rusdryckskonsumtionen, försiktigheten bjuda, att nämnda medel tillsvidare beräknas för budgetåret 1930/1931 inflyta med 23.oo miljoner.»
Mot den i promemorian verkställda, av kontrollstyrelsen förordade beräkningen av inkomsten från detaljhandelsbolagen har riksräkenskapsverket intet att erinra.
Riksräkenskapsverket hemställer alltså, att rusdrycksförsäljningsmedlen för budgetåret 1930/1931 i riksstaten uppföras med 5,000,000 kronor för partihandelsbolag och 23,000,000 kronor för detaljhandelsbolag.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 39
Omsättnings- och litskänkningsskatt å spritdrycker, bevillning.
Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1929 beräknat denna skatt för budgetåret 1930/1931 till 39.5 miljoner kronor. I en till grund för denna beräkning liggande promemoria anföres:
»Nämnda medel äro i riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptagna till 38.50 miljoner kronor. Statsverkets behållna inkomst av samma medel under budgetåret 1928/1929 var 37.80 miljoner kronor mot 37.50 miljoner kronor i riksstaten upptagna. Under tiden juli—november 1929 utgör det inlevererade omsättnings- och utskänkningsskattebeloppet 16.53 miljoner kronor mot 15.95 miljoner kronor samma tid budgetåret 1928/1929. Beloppet är sålunda 0.58 miljon kronor större i år än i fjor. Den relativa ökningen av skattebeloppet torde dock för hela budgetåret komma att bliva större än under de hittills gångna fem månaderna. Under juli 1929 skedde nämligen inleverans av de omsättningsmedel, som inflöto under juni, då skattesatsen var 50 procent mot för närvarande 55 procent och då partipriserna voro lägre än år 1928. Under juli i år var i följd härav det inlevererade beloppet endast 3.29 miljoner kronor mot 3.42 miljoner kronor juli i fjor. Ett underskott förelåg då å 0.13 miljon kronor. Under augusti—november var inleveransen i år 13.24 miljoner kronor mot 12.53 miljoner kronor i fjor, och överskottet på fyra månader O.ti miljon kronor. Då det totala skattebeloppet för budgetåret 1928/1929, därest de under mars skedda prissänkningarna ej ägt rum, hade uppgått till cirka 38.50 miljoner kronor, skulle enligt siffrorna för de hittills gångna månaderna av löpande budgetår inleveransen för hela budgetåret 1929/1930 komma att överstiga 40.oo miljoner kronor, d. v. s. bliva drygt 1.50 miljoner kronor högre än det i riksstaten upptagna beloppet. Försiktigheten torde dock måhända bjuda att, under förutsättning av oförändrade skattesatser, denna skattetitel tillsvidare för budgetåret 1930/1931 beräknas till 39.50 miljoner kronor.»
Riksräkenskapsverket, som för sin del icke kan finna skäl föreligga för sänkning av den för budgetåret 1929/1930 i promemorian beräknade inkomsten, föreslår, att omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker för budgetåret 1930/1931 beräknas till 40,000,000 kronor.
40 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931.
Maltskatt, bevillning.
Stegring + Nedgång — kronor
+ 6,948,265 + 443,245
+ 1,016,424
— 350,676
— 745,676
I en av kontrollstyrelsen till riksräkenskapsverket överlämnad promemoria anföres:
»För innevarande budgetår kan den behållna inkomsten av maltskatten med ledning av. debiterade skattebelopp beräknas komma att uppgå till omkring 17.o miljoner kronor eller samma belopp, som i riksstaten upptagits för denna skatteinkomst.
Det avbrott i den tidigare år från år fortsatta stegringen i inkomsten av maltskatten torde böra ses mot bakgrunden av siffrorna för konsumtionen av skattepliktiga och skattefria maltdrycker under senare år, vilka här nedan återgivas.
.Som synes har en stagnation i ökningen i konsumtionen av skattepliktiga maltdrycker inträtt, under det att åtgången av skattefria maltdrycker icke obetydligt ökat. _ Även örn nedgången i konsumtionen av skattepliktiga maltdrycker i viss mån torde hava förorsakats av den under de senaste somrarna rådande ogynnsamma väderleken, torde man för den tid, å vilken den under hudgetåret 1930/1931 inflytande maltskatten har avseende,. icke hava att räkna med någon mera betydande ökning i sagda konsumtion. Vid sådant förhållande synes den behållna inkomsten av maltskatten för hudgetåret 1930/1931 i allt fall icke höra upptagas till högre belopp än 17.5 miljoner kronor.»
Med hänsyn till vad kontrollstyrelsen yttrat angående stagnationen i förbrukningen av skattepliktiga maltdrycker, synes det riksräkenskapsverket knappast föreligga skäl att vidtaga höjning av den för innevarande budgetår fastställda riksstatssiffran. Ämbetsverket hemställer fördenskull, att maltskatten för budgetåret 1930/1931 beräknas till 17,000,000 kronor.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 41 II. Uppbörd i statens verksamhet.
Vattendomstolsavgiiter.
tuera betydligt. För innevarande budgetår kommer detta att framträda ännu starkare, i det att redan under budgetårets fyra första månader å titeln influtit 44,278 kronor. Under sådana förhållanden saknas enligt riksräkenskapsverkets uppfattning skäl att vidtaga någon ändring i det senast fastställda riksstatsbeloppet.
Itiksräkenskapsverket bar fördenskull beräknat vattendomstolsavgifterna för budgetåret 1930/1931 till 25,000 kronor.
Bidrag till försäkringsrådet och riksiörsäkringsanstalten.
I fråga om beräkningen av förevarande inkomsttitel för budgetåret 1930/1931 anför riksförsäkringsanstalten i skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 november 1929:
»Tilläggsavgifter. I försäkringsavgifter enligt lagen örn försäkring för olycksfall i arbete beräknas under budgetåret 1930/1931 komma att inflyta till riksförsäkringsanstalten omkring 12.o miljoner kronor. Lindring i försäkringsavgifter enligt 15 § i samma lag beräknas till omkring
l.o miljon kronor. Tilläggsavgifterna, vilka utgöra 5 procent å summan av dessa båda belopp 13.o miljoner kronor, kunna sålunda beräknas till omkring 650,000 kronor.
Under budgetåret 1928/1929 inlevererades i tilläggsavgifter till statsverket 556,092 kronor 34 öre.
42 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930 1931,
Den för budgetåret 1930/1931 beräknade ökningen beror väsentligen på vid 1928 års riksdag beslutade ändringar i olycksfallsförsäkringslagen, vilka trätt i kraft den 1 januari innevarande år, men vilkas inverkan å storleken av de inflytande avgifterna kommer att göra sig gällande i full utsträckning först under budgetåret 1930/1931.
Bidrag. Summan av de försäkringsavgifter, inklusive förekommande lindringsbelopp enligt 15 § i olycksfallsförsäkringslagen, som under år 1929 komma att inflyta till de ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolagen, kan antagas komma att uppgå till omkring 13.o miljoner kronor. Bidragen, som utgöra 3 procent av försäkringsavgifterna, kunna sålunda beräknas till omkring 390,000 kronor.
Under budgetåret 1928/1929 inlevererades i bidrag 304,029 kronor 5 öre. Under budgetåret 1929/1930 skall enligt försäkringsinspektionens skrivelse till statskontoret den 1 november 1929 inlevereras 308,019 kronor 4 öre.
Den för budgetåret 1930/1931 beräknade ökningen är beroende på den höjning av försäkringsavgifterna, som föranletts av ovannämnda lagändringar.
Tilläggsavgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten jämte bidrag från de ömsesidiga bolagen enligt 16 § i olycksfallsförsäkringslagen torde sålunda under budgetåret 1930/1931 kunna antagas komma att inflyta med ett sammanlagt belopp av omkring 1,040,000 kronor.»
Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed beräknat titeln till 1,040,000 kronor.
Avgifter för registrering av automobiler.
Motorfordonsregistret uppskattar antalet nyregistrerade automobiler och motorcyklar under hudgetåret 1930/1931 till 58,000, därav 40,000 automobiler och 18,000 motorcyklar. De härå belöpande registreringsavgifterna utgöra sammanlagt 690,000 kronor. Härtill komma avgifter för automobiler och motorcyklar, som övergått till ny ägare, avförts ur automobilregistret eller efterbesiktigats. Enligt de av motorfordonsregistret lämnade uppgifterna angående dessa slag av anmälningar skulle avgifterna härför uppgå till 303,000 kronor. Sammanlagt skulle alltså enligt dessa beräkningar komma att inflyta 993,000 kronor.
Sistnämnda belopp torde emellertid enligt riksräkenskapsverkets förmenande vara för lågt beräknat. Med hänsyn till den alltjämt stegrade behållningen å förevarande inkomsttitel — för sistförfluten budgetår
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 43
uppgående till 1,009,062 kronor — och med beaktande av den fortskridande ökningen av motortrafiken torde inkomsten för budgetåret 1930/ 1931 kunna sättas till 1,100,000 kronor.
Riksräkenskapsverket uppför alltså i tabellbilagan avgifter för registrering av automobiler med ett belopp av 1,100,000 kronor.
Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående egendomar.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 6 november 1929 har byggnadsstyrelsen beräknat ifrågavarande hyresmedel för budgetåret 1930/ 1931 till 425,000 kronor.
I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i tabellbilagan upptagit hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående egendomar till 425,000 kronor.
Inkomst av myntning och justering.
Denna inkomsttitel har till och med budgetåret 1928/1929 upptagits till samma belopp som summan av de under sjunde huvudtiteln uppförda reservationsanslagen till mynt- och justeringsverkets drift och till dyrtidstillägg vid mynt- och justeringsverket. Från och med innevarande budgetår har emellertid inkomst- och utgiftstitlarnas beroende av varandra upphört.
De beräknade och influtna beloppen å förevarande inkomsttitel hava
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 november 1929 har myntoch justeringsverket beräknat statsverkets inkomster av myntning och justering för budgetåret 1930/1931 till 750,000 kronor.
44 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931.
Riksräkenskapsverket Ilar i underdånigt utlåtande den 28 november 1929 angående förslag till stat för mynt- och justeringsverket för budgetåret 1930/1931 föreslagit, dels att den förlust, som uppstår för myntoch justeringsverket vid inlösen från riksbanken av nötta mynt och som av myntverket för sagda budgetår beräknats till 398,100 kronor, skulle avföras såsom utgift å förevarande inkomsttitel, dels ock att för vinnande av bättre överensstämmelse med gällande budgetprinciper de hittills inkomsttiteln påverkande kostnaderna för avlöningar till verkmästare, förmän och arbetare samt bränslekostnader, uppgående sammanlagt till ett beräknat belopp av 183,300 kronor, skulle avlyftas från inkomsttiteln och överflyttas till det för mynt- och justeringsverket under sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget. Riksräkenskapsverkets förslag i detta hänseende skulle följaktligen medföra en sänkning av inkomsttitelns belopp med (398,100 — 183,300 =) 214,800 kronor.
Såsom av sammanställningen framgår hava inkomsterna av myntning och justering fluktuerat betydligt. Medelinkomsten under senast förflutna sex budgetår har uppgått till omkring 830,000 kronor. Lägges sistnämnda belopp till grund för beräkningen, synes titeln vid tillämpande av den av riksräkenskapsverket föreslagna omläggningen av inkomstoch utgiftsredovisningen kunna upptagas till 600,000 kronor.
Riksräkenskapsverket har fördenskull i tabellbilagan uppfört inkomst av myntning och justering med 600,000 kronor.
Bidrag till bankinspektionen.
Denna och här närmast efterföljande inkomsttitel hava till och med budgetåret 1928/1929 i riksstaten upptagits till ett sammanlagt belopp lika med summan av de båda reservationsanslagen till bank- och fondinspektionens verksamhet och till dyrtidstillägg vid bank- och fondinspektionen. Från och med innevarande budgetår har emellertid den ändringen i riksstaten vidtagits, att titlarna bidrag till bankinspektionen och bidrag till fondinspektionen uppförts med enahanda belopp som förslagsanslagen till respektive bank- och fondinspektionen. Med anledning härav har riksräkenskapsverket i förslagstabellen uppfört bidrag till bankinspektionen för budgetåret 1930/1931 till det av inspektionen beräknade utgiftsbeloppet 109,000 kronor.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 45
Bidrag till fondinspektionen.
Stegring
kronor
8,577
4,638
30,287
27,956
Med hänvisning till vad ovan anförts beträffande bidrag till bankinspektionen beräknar riksräkenskapsverket bidrag till fondinspektionen för budgetåret 1930/1931 till 66,500 kronor.
Bidrag till sparbanksinspektionen.
Förevarande inkomsttitel uppfördes första gången i riksstaten för innevarande budgetår och med ett belopp av 70,000 kronor, vartill även utgifterna för inspektionen under samma budgetår beräknats.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 21 november 1929 bar sparbanksinspektionen beräknat utgifterna under budgetåret 1930/1931 till
70,000 kronor. Riksräkenskapsverket bar fördenskull i tabellen uppfört bidrag till sparbanksinspektionen till det beräknade utgiftsbeloppet 70,000 kronor.
Bidrag för tillsyn över sparbankerna.
Budgetåret 1924/1925 » 1925/1926
» 1926/1927
» 1927/1928
» 1928/1929
» 1929/1930
Anledningen till att den behållna inkomsten enligt ovanstaende ur budgetredovisningarna hämtade siffror företer rätt avsevärda växlingai är att söka däri, att bidragen, som belöpa på kalenderår, genom förskjutningar vid inlevereringen i vissa fall kommit att avse två års uppbörd. Den stora inkomststegringen under budgetåret 1927/1928 är sålunda endast skenbar liksom den därpå följande nedgåmgen.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 21 november 1929 har sparbanksinspektionen beträffande bidrag för tillsyn över sparbankerna meddelat, att inspektionen inom den närmaste tiden kommer att ingå till
46 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931.
Kungl. Majit med nytt förslag rörande beräkningen av arvodet till de allmänna ombuden, varav hälften skall gäldas av sparbankerna, samt föreslagit, att inkomsten i avvaktan på Kungl. Maj:ts beslut i denna fråga beräknas till samma belopp, som sparbankerna böra hava inbetalt innevarande år i bidrag för år 1928 eller omkring 60,000 kronor.
Då sparbanksinspektionen sålunda förbereder ändring i grunderna för bidragens storlek, synas skäl icke föreligga att nu vidtaga höjning av det i riksstaten för innevarande budgetår uppförda inkomstbeloppet. Riksräkenskapsverket har alltså i bil. A uppfört titeln bidrag för tillsyn över sparbankerna med oförändrat belopp eller 55,000 kronor.
Kontrollstämpelmedel.
Mynt- och justeringsverket har i skrivelse den 11 november 1929 hemställt, att inkomsten av kontrollstämpelmedel under budgetåret 1930/1931 upptages till 500,000 kronor, samt till motivering härför anfört följande:
»En jämförelse mellan influtna kontrollstämpelmedel i Stockholm under tredje kvartalet av vartdera av åren 1926, 1927 och 1928 visar följande uppbördssiffror för respektive tisdperioder, nämligen: 73,418 kronor 23 öre, 87,509 kronor 67 öre och 78,277 kronor 20 öre, under det att motsvarande siffra för samina kvartal av innevarande år är 87,968 kronor 8 öre.
Med hänsyn till att kontrollstämpelmedelsuppbörden under de senare åren visat tendens till stadig stegring och enär ifrågavarande medel under de två senaste budgetåren uppgått till respektive 515,683 kronor och 523,942 kronor, torde man hava rätt antaga, att kontrollstämpelmedelsuppbörden för budgetåret 1930/1931 kommer att uppgå till minst det ovan föreslagna beloppet, eller 500,000 kronor.»
Enligt ovanstående sammanställning uppvisar kontrollstämpelmedelsuppbörden sedan budgetåret 1924/1925 en fortgående stegring och överstiger för sistförflutna budgetår ej oväsentligt det av mynt- och justeringsverket för budgetåret 1930/1931 beräknade minimibeloppet. Jämväl under innevarande budgetår utvisar titeln inkomststegring, uppgående för budgetårets fyra första månader till över 14,000 kronor i jämförelse med budgetåret 1928/1929.
linder sådana förhållanden anser riksräkenskapsverket, att kontrollstämpelmedlen för budgetåret 1930/1931 kunna beräknas till 550,000 kronor.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 47
Avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit.
Rörande beräknandet av uppbörden å förevarande inkomsttitel — som för ett vart av budgetåren 1924/1925—1929/1930 upptagits till 30,000 kronor — anföres i en till riksräkenskapsverket från kontrollstyrelsen överlämnad promemoria följande:
»Genom resolution den 30 november 1928 har Kungl. Maj:t meddelat dåvarande partihandlaren med skattefri sprit aktiebolaget Skattefri sprit förnyat tillstånd för tiden 1 januari 1929—31 december 1933 till partihandel med dylik sprit samt förklarat, att för åtnjutande av detta tillstånd skulle i tillämpliga delar gälla de i nästföregående resolution den 14 december 1923 intagna villkor och bestämmelser. Till följd härav åligger det bolaget att, så länge detsamma ensamt idkar partihandel med skattefri sprit, bestrida, i enlighet med av Kungl. Majit meddelade bestämmelser, förutom andra kostnader även den beräknade kostnaden folden statliga uppsikten över handeln med skattefri sprit med ett av Kungl. Majit efter kontrollstyrelsens hörande för varje budgetår bestämt belopp. Det belopp, bolaget på grund härav förpliktats inbetala för budgetåret 1929/1930, utgör enligt kungl, brevet till statskontoret den 20 juni 1929 30,000 kronor. Enär några omständigheter av beskaffenhet att föranleda ändring av detta belopp icke hava inträtt, bör ifrågavarande inkomsttitel för budgetåret 1930/1931 upptagas med oförändrat belopp eller
30,000 kronor.»
Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed beräknat titeln till 30,000 kronor.
Inkomster av tandläkarinstitutet.
Efter att tidigare hava redovisats såsom uppbördsmedel för vederbörande utgiftsanslag till institutet uppfördes ifrågavarande inkomster såsom särskild inkomsttitel under rubriken »Uppbörd i statens verksamhet» första gången i riksstaten för budgetåret 1928/1929. Under sagda budgetår uppgick nettouppbörden å förevarande inkomsttitel till 253,353 kronor. För innevarande budgetår har titeln beräknats till 200,000 kronor.
I skrivelse till kanslersämbetet för rikets universitet den 29 juli 1929 har institutets lärarråd beräknat inkomsten för budgetåret 1930/1931 till
232,000 kronor. Rörande grunderna för denna beräkning har lärarrådet bland annat anfört följande:
»På grund av det stora tilloppet av elever samt den omständigheten att relativt många elever behöva mer än fyra terminer för att avsluta sina studier vid tandläkarinstitutet, hava elevavgifterna under budgetåret 1928—1929 uppgått till 132,290 kronor. Med de tillgängliga lärarkrafterna och utrymmet av de lokaler, som för närvarande stå till institutets förfogande, torde kunna sägas att bristningsgränsen är nådd, och att mottaga ökat antal elever är uteslutet. Enligt lärarrådets mening bör inkomsten av elevavgifter sättas till högst 120,000 kronor.
Patientavgifterna, som för budgetåret 1928/1929 beräknats till 125,000 kronor, hava delvis på grund av den nya debiteringen uppgått till 107,537
48 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931.
kronor. För budgetåret 1929/1930 bava de beräknats till 75,000 kronor och lärarrådet anser, att de böra uppföras till 95,000 kronor för budgetåret 1930/1931. Förhållandet är nämligen det, att patientantalet nedgått under de senare åren beroende på, att de privata tandklinikerna ökat i antal och i allmänhet hållit relativt billiga priser. För att icke ställa institutet inför möjligheten, att ej få ett tillräckligt klientel för undervisningen, kan därför lärarrådet se sig nödsakat att inom den närmaste framtiden justera avgifterna för patientbehandlingen. Att sätta inkom sten från patientavgifter högre än 95,000 kronor synes därför lärarrådet icke vara tillrådligt.
På grund av patientantalets nedgång hava garderobsavgifterna, som beräknats till 4,000 kronor, nästan givit denna summa eller 4,030 kronor 90 öre, under budgetåret 1928/1929. Klokheten bjuder att de uppföras till samma belopp, vartill de beräknats uppgå under budgetåret 1929' 1930 eiler till 3,500 kronor.
Hyresmedlen hava under sistnämnda budgetår uppgått till 8,550 kronor. För budgetåret 1929/1930 hava de uppförts till 8,500 kronor och så bör göras även för budgetåret 1930/1931.
Då bidraget från Stockholms stad torde böra upptagas till samma belopp som förut eller till 5,000 kronor, får lärarrådet alltså framlägga följande tablå över tandläkarinstitutets inkomster under budgetåret 1930/1931.
Inkomster genom
Elevavgifter, förslagsvis................
Patientavgifter, förslagsvis............
Garderobsavgifter, förslagsvis ....
Hyresmedel....................................
Bidrag från Stockholms stad
institutets verksamhet:
............... kronor 120,000
................ » 95,000
................ *_3.500 kronor 218,500
........................................... » 8,500
........................................... » 5,000
Summa kronor 232,000»
I anslutning till vad i skrivelsen anförts, har riksräkenskapsverket i tahellbilagen uppfört inkomster av tandläkarinstitutet till ett avjämnat belopp av 230,000 kronor.
Terminsavgifter från läroverken.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1929 i fråga örn beräkningen av inkomsterna å denna titel under budgetåret 1930/1931 har skolöverstyrelsen anfört följande:
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 49
»Terminsavgiften till statsverket utgör vid de allmänna läroverken 20 kronor för lärjunge i realskolan och 30 kronor för lärjunge å gymnasiet. Från avgiften meddelas befrielse helt och hållet för obemedlad lärjunge och med hälften för mindre bemedlad.
I innevarande års riksstat är ifrågavarande inkomstbelopp upptaget till 740,000 kronor. Detta belopp torde emellertid vara för lågt, enär överstyrelsen vid beloppets beräknande icke tagit hänsyn till den omständigheten, att vid de förutvarande statssamskolorna terminsavgifterna från och med den 1 juli 1928 inbetalas till statsverket i stället för såsom tidigare till vederbörande kommun.
Lärjungeantalet vid de allmänna läroverken innevarande hösttermin är 6,627 lärjungar å gymnasiet och 22,309 lärjungar i realskolan. Näst kommande läsår, då, enligt vad nu kan beräknas, antalet klassavdelningar kommer att ökas med 86 å realskolan oell 25 å gymnasiet, torde lärjungeantalet bliva något högre än innevarande läsår. Överstyrelsen anser sig böra räkna med 30,000 lärjungar, varav 7,000 lärjungar å gymnasiet och 23,000 lärjungar i realskolan. Att ökningen i lärjungeantalet i realskolan, trots den betydliga ökningen i antalet klassavdelningar, icke uppskattas högre, sammanhänger med att nyorganiserade avdelningar, till vilka elevtillströmningen visat sig vara betydligt mindre än till de gamla avdelningarna, förekomma i större antal nästa läsår än det innevarande.
Det sammanlagda beloppet av till statsverket inbetalade terminsavgifter från det sålunda för läsåret 1930/1931 beräknade antalet lärjungar skulle, örn inga befrielser från eller nedsättningar i terminsavgift meddelades, belöpa sig till 2 X (20 X 23,000 + 30 X 7,000) = 1,340,000 kronor.
Nu bruka emellertid befrielser och nedsättningar av avgiften i viss utsträckning beviljas. Enligt vad en inom överstyrelsen verkställd utredning givit vid handen, har under budgetåren 1923—1929 de i budgetredovisningarna uppgivna inkomsterna av terminsavgifter från läroverken utgjort följande procenttal av de inkomster, som skulle erhållits, därest inga befrielser meddelats.
Av de sålunda lämnade uppgifterna framgår, att man torde kunna beräkna det i verkligheten utgående terminsavgiftsbeloppet till omkring 2/3 av det, som skulle utgå, därest inga befrielser eller nedsättningar meddelades. Beloppet skulle alltså för budgetåret 1930/1931 kunna beräknas till 2/3 av 1,340,000 kronor, d. v. s. 893,333 kronor 34 öre eller i runt tal
890,000 kronor. Överstyrelsen får därför föreslå, att förevarande inkomsttitel i riksstaten för budgetåret 1930/1931 upptages med detta belopp.»
Riksräkenskapsverket har, i anslutning till vad skolöverstyrelsen sålunda anfört och med skälig avjämning beräknat terminsavgifter från läroverken med ett till 900,000 kronor höjt belopp.
Mimny till riksdagens protokoll 1930. 1 sami.
50 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning lör budgetåret 1930/1931.
Denna inkomsttitel har till och med budgetåret 1928/1929 upptagits till samma belopp som summan av de under åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslagen till statens biografbyrå och till dyrtidstillägg vid byrån. Från och med innevarande budgetår har emellertid inkomstoch utgiftstitlarnas beroende av varandra upphävts.
Rörande beräknandet av förevarande inkomsttitel för budgetåret 1930/ 1931 bar föreståndaren för statens biografbyrå i skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1929 anfört:
»att det är mycket svårt att med någon större grad av säkerhet nu uttala sig örn bur inkomsterna under titeln 'Avgifter för granskning av biografbilder’ under budgetåret 1930/1931 komma att te sig. Ljudfilmen har först på senaste tiden börjat att i något större utsträckning komma till användning i Sverige, men efterhand vinner den säkerligen allt större insteg. Detta tillika med de ovissa förhållandena inom filmbranschen i IT, S. A. vållar en avsevärd ovisshet även inom facket i vårt land.
De nu tilländagångna första fyra månaderna av innevarande budgetår ba, vid jämförelse med motsvarande tid i fjor, visserligen icke företett någon sjunkande tendens ifråga örn filmtillförseln, snarare tvärtom. Men utan tvivel är det säkrast att räkna med något minskad tillförsel för 1930/1931. Statens biografbyrås inkomster under budgetåret 1928/1929 utgjorde cirka 148,000 kronor. Med samma taxor borde man kunna för 1930/1931 beräkna en inkomst av åtminstone 132,000 kronor. Men numera har, ifrån den 1 dennes, taxan för s. k. skolfilm helt bortfallit och för tecknade bilder reducerats med 75 procent. Det torde vara skäligt att med hänsyn härtill från nämnda siffra avdraga 7,000 kronor, varigenom totalinkomsten av granskningsavgifterna för 1930/1931 skulle komma att uppgå till 125,000 kronor. Måhända kan det dock låta försvara sig att beräkna inkomsten högst 10,000 kronor härutöver.»
Riksräkenskapsverket får för sin del förorda, att avgifter för gransk^ ning av biografbilder upptagas till 125,000 kronor.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 51
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 november 1929 Ilar stuteriöverstyrelsen anfört följande:
»Under budgetåret 1928/1929 uppgingo de till statsverket inlevererade totalisatormedlen till 701,476 kronor 30 öre, influtna under 114 tävlingsdagar, då vadhållning medelst totalisator ägt rum. Under 47 tävlingsdagar senare halvåret 1929 hava statsverkets andelar av totalisatormedlen uppgått tillhopa till 496,799 kronor 5 öre. Motsvarande inkomster under senare halvåret 1928 utgjorde 330,294 kronor 65 öre.
Av ovanstående uppgifter, jämförda med dem, som stuteriöverstyrelsen meddelat i sin skrivelse till eder den 15 november 1928, framgår, att totalisatorverksamheten alltjämt befinner sig i ökad utveckling. Huru länge detta förhållande kommer att fortfara, undandrager sig enligt överstyrelsens mening varje verkligen grundad beräkning, och överstyrelsen kan därför icke göra något annat uttalande i ämnet, än att inkomsterna under hudgetåret 1929/1930 å riksstatstiteln TotalisatorinedeF sannolikt icke komma att understiga 700,000 kronor.»
I underdånigt utlåtande den 6 innevarande december i anledning av remiss angående redovisningen i riksstaten av totalisatormedlen har riksräkenskapsverket anslutit sig till ett av statskontoret i ärendet framlagt förslag. Enligt detta förslag skulle totalisatormedlen, sedan dessa jämlikt stuteriöverstyrelsens framställning tagits i anspråk för samtliga anslag till stuteriväsendet, underkastas samma budgetära förfarande, som numera tillämpas i fråga örn inkomsttitlarna »Bidrag till bankinspektionen», »Bidrag till fondinspektionen» ävensom »Patent- och varumärkessamt registreringsavgifter» jämte mot dessa titlar korresponderande anslag. Detta innebär för totalisatormedlens vidkommande, att inkomsterna via ett med samma belopp i riksstaten uppfört förslagsanslag överföras till en särskild fond och att från denna fond därefter bestridas utgifterna för de olika anslagsändamål, som falla under stuteriväsendet. Statskontoret har föreslagit, att anslaget till stuteriväsendet för budgetåret 1930/ 1931 upptages till 661,200 kronor.
Riksräkenskapsverket hemställer i överensstämmelse härmed, att jämväl inkomsttiteln totalisatormedel upptages till sistnämnda belopp eller 661,200 kronor.
Inkomster av statens lagerhus och fryshus.
»
52 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931.
Statens lagerhus och fryshusstyrelse har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 26 oktober 1929 beräknat inkomsterna av de under styrelsens förvaltning stående anläggningarna till följande belopp:
Hyror av bostäder vid centralfryshuset i Hallsberg ................ kronor 2,800
Hyra av spannmålslagerhuset i Eskilstuna................................ » 500
Inkomst av fem spannmålslagerhus ............................................ » 70,000
Summa kronor 73,300.
Riksräkenskapsverket har i tabellbilagan upptagit inkomsterna å förevarande titel med oförändrat belopp, 75,000 kronor.
Inkomster av statens centrala frökontrollanstalt.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 26 oktober 1929 har statens centrala frökontrollanstalt meddelat, att förevarande inkomster för budgetåret 1930/1931 med säkerhet torde kunna beräknas till 125,000 kronor.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av statens centrala frökontrollanstalt för budgetåret 1930/1931 till 125,000 kronor.
Fyr- och båkmedel.
Generaltullstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 12 november 1929 angående beräkningen av fyr- och båkmedlen anfört bland annat följande:
»Den debiterade uppbörden av fyr- och båkmedel samt restitutionerna därav uppgingo--— under senaste femårsperioden samt första kvar-
talet av innevarande budgetår till följande belopp i jämna tusental kronor, nämligen:
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 53
Uppbörden, som under en följd av år hållit sig vid ungefär 3 miljoner kronor, har således under hudgetåret 1928/1929 stigit till 3.4 miljoner kronor. Under de tre första månaderna av innevarande budgetår har uppbörden belöpt sig till omkring 965,000 kronor mot endast 876,000 kronor under motsvarande månader av budgetåret 1928/1929. Den stegring, som alltså på sista tiden inträtt med avseende å ifrågavarande uppbörd, synes knappast kunna förutsättas komma att ytterligare fortgå. Ovisst torde med hänsyn till det allmänna osäkra fraktläget till och med vara, om innevarande hudgetårs uppbörd ens kan komma att nå siffran för budgetåret 1928/1929. Försiktigheten torde därför bjuda att för budgetåret 1930/1931 åtminstone icke räkna med större uppbörd av fyr- och båkmedel än som belöpt för budgetåret 1928/1929, således 3.4 miljoner kronor.»
I anslutning till vad generaltullstyrelsen sålunda anfört har riksräkenskapsverket beräknat inkomsttiteln till 3,400,000 kronor.
Lotspenningar.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 november 1929 har lotsstyrelsen angående beräknandet av inkomster för budgetåret 1930/1931 av lotspenningar bland annat anfört följande:
»Den för månaderna juli—september innevarande år till Eder redovisade inkomsten av lotspenningar Ilar uppgått till 742,120 kronor 54 öre, under det att motsvarande period år 1928 den redovisade inkomsten utgjorde 766,616 kronor. Dessa två belopp äro dock icke utan vidare jämförbara. I båda beloppen ingå visserligen såväl statsverkets andel i influtna lotspenningar för respektive juni—augusti månader som ock lotspersonalens andel för respektive juni och juli månader, medan sistnämnda belopp därjämte upptager lotspersonalens andel för augusti månad 1928. Motsvarande summa för augusti månad 1929 har emellertid ännu icke redovisats, enär under innevarande budgetår vederbörlig omföring av lots-
54 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931.
personalens andel sker först vid en förhållandevis senare tidpunkt än under föregående budgetår. Därest summan av under juli—september månader 1929 redovisade lotspenningar ökas med beloppet av lotspersonalens andel för sistlidna augusti månad eller 119,341 kronor 66 öre, erhålles dock det belopp, 861,462 kronor 20 öre, som bör läggas till grund för en jämförelse med det för månaderna juli—september 1928 redovisade beloppet.
Då en sådan jämförelse giver vid banden, att en icke obetydlig ökning i lotspenninginkomsterna ägt rum, finner sig lotsstyrelsen kunna beräkna inkomsterna å riksstatstiteln »Lotspenningar» under budgetåret 1930/1931 till samma belopp, varmed lotspenningarna upptagits i riksstaten för budgetåret 1928/1929, eller 3,000,000 kronor, oaktat den behållna inkomsten för sistnämnda budgetår icke uppgått till motsvarande belopp. Lotsstyrelsen får emellertid framhålla, att styrelsen vid beräkningen givetvis förutsatt, att under budgetåret 1930/1931 ej mindre den nuvarande provisoriska förhöjningen av 50 procent av taxorna å lotspenningarna får bestå än även nu gällande bestämmelser angående lotsavgifters beräknande få äga tillämpning.»
Riksräkenskapsverket bar i tabellbilagan uppfört inkomsten av lotspenningar med 3,000,000 kronor.
Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 november 1929 har patent- och registreringsverket anfört, att på grund av den sänkning av patent- och var umar kesavgif terna, som genomförts från och med innevarande budgetår, verkets årsinkomster komma att minskas med inemot 400,000 kronor, medförande en nedgång av den behållna inkomsten å förevarande inkomsttitel för budgetåret 1930/1931 till ett beräknat belopp av 1,200,000 kronor.
Förevarande inkomsttitel motsvaras från oell med budgetåret 1929/1930 av ett under tionde huvudtiteln uppfört förslagsanslag till patent- och registreringsverket.
Då riksräkenskapsverket saknar kännedom örn det belopp, varmed förslagsanslaget till bestridande av patent- och registreringsverkets omkostnader kommer att uppföras i riksstaten för budgetåret 1930/1931, bar ämbetsverket i tabellbilagan uppfört patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter med oförändrat belopp 1,162,700 kronor.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 55
Bidrag till försäkringsinspektionen.
Den betydande nedgången i den behållna inkomsten under budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 har föranletts därav, att genom kungörelse den 27 juni 1927 (nr 261) avgiftssatsen för försäkringsanstalternas bidrag till bestridande av kostnaden för försäkringsinspektionen nedsatts. Härigenom hava inkomsterna å titeln kommit att avsevärt understiga de för försäkringsinspektionen beräknade kostnaderna, vilka sammanfalla med ■de i sammanställningen upptagna, beräknade inkomstbeloppen av bidrag till försäkringsinspektionen. Merkostnaderna hava täckts av inkomstöverskott från tidgare budgetår.
Från och med budgetåret 1929/1930 motsvaras inkomsttiteln av ett förslagsanslag till försäkringsinspektionen, varvid inkomsttitelns belopp avvägts med hänsyn till det för bestridande av inspektionens kostnader anvisade anslaget.
Då för beräknandet av inkomsttiteln hänsyn alltjämt torde få tagas till de med inspektionens verksamhet förenade utgifterna för budgetåret 1930/1931, har riksräkenskapsverket i inkomsttabellbilagan upptagit bidrag till försäkringsinspektionen till det belopp, vartill utgifterna å anslaget till försäkringsinspektionen beräknats i riksstaten för innevarande budgetår, eller till 131,700 kronor.
Inkomster av statens provningsanstalt.
Ifrågavarande inkomsttitel motsvaras på riksstatens utgiftssida av ett för provningsanstaltens verksamhet uppfört iörslagsanslag. Inkoinstti-
56 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931.
teln och utgiftsanslaget äro emellertid icke upptagna till lika höga belopp och äro formellt oberoende av varandra.
För budgetåret 1930/1931 har provningsanstalten beräknat uppbörden å titeln till 270,000 kronor. Riksräkenskapsverket finner icke anledning föreligga till ändring av det i riksstaten för innevarande budgetår uppförda inkomstbeloppet och beräknar fördenskull inkomster av statens provningsanstalt för budgetåret 1930/1931 till 275,000 kronor.
lil. Diverse inkomster.
De behållna och redovisade inkomsterna å förevarande titel gjort:
hava ut-
Stegring Nedgång — kronor
2,209,420
3,219,247
7,062,629
5,931,705
7,975,652
Den stora nedgången å inkomsttiteln från budgetåret 1926/1927 till budgetåret 1927/1928 sammanhänger därmed, att från och med sistnämnda budgetår statens andel i vinsterna av bolagen för partihandel med rusdrycker överflyttats till särskild inkomsttitel. För båda de nämnda budgetåren bar därjämte minskning i behållningen förorsakats av stora restitutioner av krigskonjunkturskattemedel. Detta framgår närmare av efterföljande sammandragstabell över diverseinkomsttiteln för budgetåren 1926/1927—1928/1929.
Beträffande de olika posterna i denna tabell och deras beräkning för budgetåret 1930/1931 må framhållas följande.
Försäljningsmedel för tomter och fastigheter redovisades särskilt första gången under budgetåret 1928/1929 och då med ett belopp av 357,958 kronor. Då huvuddelen av detta inkomstbelopp är av tillfällig natur, har riksräkenskapsverket för budgetåret 1930/1931 beräknat denna post till allenast 50,000 kronor.
Expeditionsavgifter, som huvudsakligen inflyta till utrikesdepartementet, har av nämnda departement beräknats till 200,000 kronor. Då uppbörden av expeditionsavgifter hos andra myndigheter uppgår endast till smärre belopp, har riksräkenskapsverket icke ansett sig böra vidtaga någon höjning av det av utrikesdepartementet beräknade beloppet.
Intressemedel och kursvinster utgöras till huvudsaklig del av uppbörd
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 57
hos riksgäldskontoret. För budgetåret 1930/1931 har riksgäldskontoret beräknat räntor å uppköpta svenska statsobligationer och utländska statspapper samt kursvinster utöver kursförluster till närmare 575,000 kronor. Därjämte har kontoret beräknat, att inflytande räntemedel å utlämnade hjälpkrediter komma att uppgå till 400,000 kronor. Sistnämnda ränteinkomster hava under budgetåren 1926/1927—1928/1929 influtit med respektive 648,512 kronor 51 öre, 680,853 kronor 73 öre och 383,178 kronor 93 öre. Å andra sidan höra från de beräknade sammanlagda inkomsterna, uppgående till bortåt 975,000 kronor, dragas beräknade ränteutgifter å medel, som för förvaltning överlämnats till riksgäldskontoret från statens domänverk och statens reproduktionsanstalt m. m. Dessa utgifter hava av riksgäldskontoret uppskattats till omkring 225,000 kronor. Såsom netnoinkomster av intressemedel och kursvinster från riksgäldskontoret skulle följaktligen kunna beräknas ett belopp av 750,000 kronor.
I enlighet med 1927 års malmavtal skall trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund till statsverket betala ett belopp å 13,227,820 kronor 56 öre med minst en sjättedel varje år med början den 1 januari 1932. Nämnda belopp skall emellertid förräntas efter 5 procent från och med den 1 januari 1928. Ränteinkomsterna ä dessa fordringar uppgå, innan
58 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931.
avbetalningarna påbörjats, till 661,391 kronor 3 öre. På grund av förbiseende har ifrågavarande avbetalning för år 1928 icke blivit tillförd diverseinkomsttiteln utan titeln för inkomster från Lnossavaara—Kiirunavaara aktiebolag. Rättelse Ilar emellertid vidtagits under innevarande budgetår.
De ränteinkomster m. m. från riksgäldskontoret oell trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund, som kunna förväntas under budgetåret 1930/ 1931 skulle alltså belöpa sig till 1,411,391 kronor. Med hänsyn till att även andra ämbetsverk pläga redovisa ränteinkomster, anser sig riksräkenskapsverket kunna räkna med en behållen inkomst för budgetåret 1930/1931 å 1,500,000 kronor.
Bötesmedel synas med hänsyn till uppgången under budgetåret 1928/ 1929 kunna uppföras med ett belopp av 1,750,000 kronor.
Återbetalda medel för hemför skaff ande av krigsfångar från Ryssland och Sibirien hava från och med budgetåret 1925/1926 regelbimdet tillgodoförts titeln, ehuru med starkt växlande belopp. Riksräkenskapsverket har under hand inhämtat, att sagda återbetalningar kunna under budgetåret 1930/1931 beräknas komma att uppgå till omkring 35,000 kronor.
Inkomsten av indragna sportler beräknar riksräkenskapsverket med hänsyn till uppbörden under de båda sistförflutna budgetåren till 570,000 kronor.
Överskottsmedel från folkhushållning skommissionen tillfördes diverseinkomsttiteln under budgetåret 1925/1926 med 1,592,737 kronor 12 öre. Å nämnda medel, som hos statskontoret redovisas under en särskild fondtitel benämnd »Statens folkhuskållningskommissions fond», förefunnos den 30 juni 1929 dels ett banktillgodohavande å 608,958 kronor 96 öre dels utestående fordringar uppgående till ett sammanlagt belopp av 298,670 kronor 38 öre.
Då uppkommande kostnader för det återstående avvecklingsarbetet böra utgå från fonden, synes ett mindre belopp böra reserveras härför under det att återstoden av behållningen i riksbanken bör ställas till statsregleringens förfogande. Riksräkenskapsverket beräknar detta belopp till
550,000 kronor.
I nådigt brev den 27 september 1924 angående överflyttande på statskontoret av folkhushållningskommissionens avvecklingskommitterades verksamhet har Kungl. Maj:t föreskrivit, att efter avvecklingens slutförande befintlig behållning skall överlämnas till riksgäldskontoret. Sedan de för kristidskommissionernas verksamhet disponerade lånemedlen numera till fullo guldits, synes det riksräkenskapsverket vara en onödig omgång att statskontoret skall överlämna berörda 550,000 kronor till riksgäldskontoret för att detta ämbetsverk skall redovisa beloppet såsom inkomst å diverseinkomsttiteln. Det naturligaste tillvägagångssättet är givetvis, att statskontoret direkt genom insättning å statsverkets giroräkning tillgodoför titeln beloppet.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 59
Industrikommissionens medel, vilka ävenledes redovisas hos statskontoret å ett konto för »Statens industrikommissions fond», uppgingo den 30 juni 1929 till ett belopp av 50,295 kronor 46 öre, i sin helhet innestående i bank. Alldenstund varken inkomster eller utgifter redovisats å fonden under budgetåret 1928/1929, anser riksräkenskapsverket, att hela den kvarstående behållningen kan disponeras för statsregleringen för budgetåret 1930/1931. Även i avseende å dessa medel bör statskontoret, utan hinder av vad som föreskrivits i nådigt brev den 30 september 1921 angående avvecklingen av industrikommissionens ekonomiska verksamhet m. m., redovisa beloppet å titeln diverse inkomster.
Sista inkomstposten i tabellen är »Diverse». Denna rubrik utgör sam, manfattning av flera smärre poster av olika slag. Riksräkenskapsverket beräknar med ledning av utfallet under budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 denna post till 300,000 kronor.
Vad härefter angår de poster, för vilka tabellen utvisar utgifter överstigande inkomsterna, torde man för budgetåret 1930/1931 kunna räkna med ett gemensamt belopp för restitutioner å äldre skatter.
Av den stora utgiften för krigskonjunkturskatten under budgetåret 1927/1928 hänföra sig 4.5 miljoner kronor till bokföringsmässig avskrivning bos länsstyrelserna av under tidigare år verkställda avkortningar, vilka icke avförts i kassaräkenskaperna. Efter ingången av innevarande budgetår hava restitutionerna av krigskonjunkturskatt i betydlig grad nedgått. Under månaderna juli—september 1929 hava utgifterna endast belöpt sig till 6,247 kronor emot 358,434 kronor under motsvarande tid i fjor. För att möta de restitutioner av krigskonjunkturskattemedel, som kunna komma att skjutas över till det nya budgetåret, beräknar riksräkenskapsverket ett belopp av 400,000 kronor, vilket torde kunna innesluta jämväl restitutioner av extra inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning av fast egendom samt av inkomst ävensom av andra äldre skatter.
De beräkningar, för vilka här ovan redogjorts, sammanfattar riksräkenskapsverket sålunda:
Försäljningsmedel för tomter och fastigheter kronor 50,000
Expeditionsavgifter .................................................................... » 200,000
Intressemedel och kursvinster ................................................ » 1,500,000
Bötesmedel .................................................................................... » 1,750,000
Återbetalda medel för hemförskaffande av krigsfångar från
Ryssland och Sibirien ........................................................... » 35,000
Indragna sportler » 570,000
Folkhushållningskommissionens överskottsmedel » 550,000
Industrikommissionens överskottsmedel ................................ » 50,295
Diverse
Avgå restitutioner å äldre skatter
.............. » 300,000
Summa kronor 5,005,295
.............. » 400,000
Återstå kronor 4,605,295.
60 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931.
Riksräkenskapsverket beräknar med stöd av vad ovan anförts den behållna inkomsten för budgetåret 1930/1931 å titeln diverse inkomster till ett avjämnat belopp av 4,600,000 kronor.
B. Inkomster av statens produktiva fonder.
I. Statens affärsverksamhet.
Postverket, bevillning. Överskott från postverket har i riksstaten beräknats och enligt budgetredovisningen influtit med:
Budgetåret 1923/1924 » 1924/1925
» 1925/1926
» 1926/1927
» 1927/1928
» 1928/1929
» 1929/1930
Ökningen för budgetåret 1926/1927 hänför sig till omläggning av tiden för inlevereringen av överskottsmedlen.
Generalpoststyrelsen har i underdånig skrivelse den 12 november 1929 med förslag till beräkning av det inkomstöverskott av postverkets rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1930/1931, anfört följande:
»I sin skrivelse till Konungen den 13 november 1928 angående beräkning av inkomstöverskottet av poströrelsen för budgetåret 1929/1930 föreslog generalpoststyrelsen, att överskottet för sistnämnda budgetår skulle upptagas till samma belopp som det i riksstaten för budgetåret 1928/1929 uppförda, eller 13 miljoner kronor. Därvid hade generalpoststyrelsen utgått ifrån, att för tiden från och med den 1 juli 1929 en sänkning skulle företagas av vissa postavgifter, vilka ansåges böra regleras. Under denna förutsättning beräknades det ekonomiska resultatet av poströrelsen under kalenderåret 1929 sålunda:
inkomster ...................... 74,7 miljoner kronor
utgifter ........................ 61.2 » »
överskott 13.5 miljoner kronor.
Skillnaden mellan det beräknade överskottsbeloppet för år 1929 och motsvarande belopp för budgetåret 1929/1930 var beroende därpå, att de föreslagna portosänkningarna skulle för år 1929 medföra inkomstminskning endast under senare halvåret, medan desamma skulle inverka Då hela budgetåret 1929/1930.
I enlighet med generalpoststyrelsens förslag upptogs i statsverkspropositionen postverkets överskott för sist angivna budgetår till 13 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 61
Efter av generalpoststyrelsen avgivna närmare förslag i fråga om reglering av vissa postavgifter avlät Kungl. Majit proposition (nr 233) till 1929 års riksdag angående införande av lokalporto för korsband, borttagande av minimiavgiften för ilpaket samt nedsättning av avgifterna för utgivarkorsband i allmänhet och för kommissionärskorsband. Vid frågans behandling i bevillningsutskottet ansåg emellertid utskottet, att — i avvaktan på resultatet av en undersökning beträffande kostnaderna för en var av postverkets olika rörelsegrenar, vilken undersökning generalpoststyrelsen förklarat sig skola företaga — det icke vore lämpligt, att ändringar företoges i postavgifterna; och beslöt riksdagen i enlighet med bevillningsutskottets uttalade uppfattning. På grund därav upptogs i riksstaten för budgetåret 1929/1930 överskottet av poströrelsen med det belopp, 14.-, miljoner kronor, till vilket överskottet av generalpoststyrelsen beräknats under förutsättning av oförändrade postavgifter.
Generalpoststyrelsen har nu verkställt förnyade beräkningar rörande postverkets driftsresultat under år 1929. Därvid bär det visat sig, att den ojämförligt största inkomstposten, nämligen frankoteckensuppbörden. under första kvartalet 1929 icke ökat utan fastmera företett en nedgång i jämförelse med motsvarande kvartal 1928. Denna nedgång är dock förklarlig. Uppenbarligen har den förorsakats av de under sistlidna vinter, till följd av isblockaden vid de svenska kusterna, inträdda trafikrubbningarna. Under andra kvartalet 1929 steg visserligen frankoteckensuppbörden åter, men ökningen var väsentligt mindre än för samma kvartal föregående år. Under tiden efter den 1 juli 1929 har emellertid frankoteckensuppbörden visat en relativt kraftig uppgång. Det slutliga driftsresultatet för år 1929 kan givetvis ännu ej fullt säkert kalkyleras, men det vill synas, som örn överskottet icke skulle komma att till fullo uppgå till det tidigare beräknade beloppet. Generalpoststyrelsen håller emellertid före, att det i allt fall skall bliva möjligt för styrelsen att under budgetåret 1929/1930 till statsverket inleverera så stort belopp, att det i riksstaten för budgetåret upptagna överskottet av postmedel, 14.5 miljoner kronor, skall uppnås.
Vid beräkningen av det inkomstöverskott av poströrelsen, som bör lipp tagas i riksstaten för budgetåret 1930/1931, har generalpoststyrelsen utgått ifrån, att nuvarande postavgifter komma att bibehållas oförändrade under budgetåret. Resultatet av den under innevarande år företagna undersökningen beträffande kostnaderna för en var av postverkets olika rörelsegrenar — i avvaktan på vilket resultat riksdagen icke ansett lämpligt, att ändringar utan alldeles särskilda skäl vidtoges i nuvarande postavgifter — kan nämligen icke förväntas föreligga förrän i början av år 1930. . Givetvis komma därefter en del kompletterande undersökningar att bliva nödvändiga och generalpoststyrelsen måste, såsom ligger i sakens natur, hava tillräcklig tid för närmare överväganden, innan styrelsen kan taga definitiv ståndpunkt, i ena eller andra hänseendet, till de vunna resultaten. Det torde under sådana omständigheter icke bliva möjligt för generalpoststyrelsen att avgiva ett eventuellt förslag rörande ändring av postavgifterna så tidigt, att det kan föreläggas 1930 års riksdag.
Vad beträffar frankoteckensuppbörden, som representerar 80 procent av postverkets sammanlagda inkomster, synes den procentuella stegringen för år 1929 bliva mindre än under föregående är. På sätt general-
62 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931.
poststyrelsen tidigare och senast i sin skrivelse den 13 november 1928, med förslag till beräkning av inkomstöverskottet av poströrelsen för budgetåret 1929/1930, framhållit, måste detta emellertid anses såsom fullt naturligt på grund av stegringen av de absoluta uppbördsbelopp, på vilka ökningen beräknas. I sådant hänseende erinrade styrelsen i ovan omförmälda skrivelse därom, att ett ökningsbelopp, som utgjort 4 procent å 1922 års reducerade uppbörd, endast motsvarade ungefär 3.:i procent å 1927 års reducerade uppbördssiffra. I detta sammanhang anser generalpoststyrelsen sig böra framhålla, att för den rörelsegren, som företer den ojämförligt största ökningen, nämligen postgirorörelsen, huvudparten av inkomsterna tillföras postverket i annan ordning än genom avgifter, som redovisas medelst frankotecken.
Såsom ligger i sakens natur, kan frankoteckensuppbörden, vilken är i synnerligen hög grad beroende av det allmänna konjunkturläget, icke med någon större grad av exakthet beräknas för längre tid i förväg. Generalpoststyrelsen, som vid sina beräkningar ansett sig kunna utgå ifrån, att nu rådande konjunkturer skola bliva i huvudsak oförändrade under år 1930, har till ledning vid kalkylerandet av nu förevarande inkomstpost från landets samtliga postmästare införskaffat yttranden rörande postmästarnas åsikter — grundade på personlig erfarenhet örn förhållandena inom respektive postområden — rörande den inkomst av frankoteckensuppbörden, som må förväntas inflyta under år 1930. Gjord sammanställning av dessa yttranden visar, att postmästarna kalkylerat med en ökning, från år 1929 till år 1930, av omkring 2.i procent för sistnämnda år. Stegringen av uppbörden under innevarande år torde komma att uppgå till ungefär nämnda procentsats. Starka skäl i övrigt tala även för att icke räkna med större ökning under år 1930 än som av postmästarna antagits. Generalpoststyrelsen har dock, ehuru med tvekan, ansett sig för år 1930 kunna räkna med samma ökning som den, med vilken styrelsen kalkylerade vid uppgörande av inkomstberäkningen för år 1929, eller 1.500,000 kronor.
Vidkommande övriga inkomster av inrikes rörelsen, nämligen postavgifter för tidningsabonnemang samt för befordringen av utgivarkors band och tidningsbilagor, avgifter för fackavläggning, registrering av ankomna värdeförsändelser, bokföring av postavgifter m. m., har generalpoststyrelsen för år 1930 räknat med en sammanlagd ökning av inemot
100.000 kronor.
Vid beräknandet av inkomsterna av utrikes rörelsen har det visat sig sannolikt, att någon ökning av portoandelarna för utrikes försändelser kommer att inträda. I fråga örn transitersättning torde inkomster och utgifter komma att i det närmaste uppväga varandra.
Ersättningen för stämpelväsendets handhavande minskas givetvis i någon mån till följd av att försäljningen av bank- och växelstämplar upphört. För postverkets bestyr med kronoskatteuppbörden å landsbygden beräknas inflyta ungefär enahanda belopp, som för samma bestyr tillförts postverket under år 1929. Ersättningen för postverkets bestyr med utbetalning av folkpensioner kan däremot antagas komma att bliva något högre till följd av inträdande ökning av antalet pensionstagare. I gottgörelse för inkassering av radiolicensavgifter torde postverket under år 1930 komma att tillföras ungefär lika stort belopp som under år 1929.
Ersättningen för postsparbanksgöroniålens handhavande utgöres av dels gottgörelse för de direkta merutgifter, som åsamkas postverket för
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 63
postsparbankens räkning, dels ock ersättning för postsparbanksgöromålens handläggande å postanstalterna. Den sammanlagda ersättningen har för år 1929 beräknats till omkring 1,600,000 kronor, av vilket belopp ungefär 850,000 kronor utgöra gottgörelse för direkta merutgifter och
750.000 kronor ersättning för postsparbanksgöromålens handläggande å postanstalterna. Sistnämnda ersättningsbelopp är genom Kungl. Maj:ts beslut den 10 december 1926 fastställt att gälla för åren 1927—1929. För att erhålla en utgångspunkt vid beräknandet av ersättningsbeloppet för tiden efter ovan angivna period har generalpoststyrelsen under innevarande år låtit verkställa en ny, ingående utredning. Sagda utredning överlämnades av generalpoststyrelsen till Kungl. Majit med skrivelse den 3 augusti 1929, därvid styrelsen omförmälde, att styrelsen ansåg sig icke kunna taga definitiv ställning till i utredningen framlagda förslag beträffande ersättningens beräknande förr, än resultatet av den i det föregående omnämnda undersökningen angående postverkets kostnader för olika rörelsegrenar förelåge. På grund härav framlade styrelsen i sagda skrivelse allenast förslag i fråga örn det belopp, varmed postsparbanken ansågs böra ersätta postverket för här ifrågavarande bestyr under år 1930; för detta år fann styrelsen ett ersättningsbelopp av en miljon kronor skäligt. Vid de nu verkställda beräkningarna har sagda ersättning upptagits till det sålunda föreslagna beloppet. För täckande av de direkta merutgifterna beräknas under år 1930 ett belopp av 1,100,000 kronor bliva erforderligt. Sistnämnda summa är i det samtidigt härmed avgivna förslaget till driftkostnadsstat för år 1930 inräknad i anslagsbeloppen å vederbörande utgiftstitlar. Sammanlagt beräknas sålunda postverkets inkomster av postsparbanksrörelsen för år 1930 till 2,100,000 kronor.
Postverkets Inkomster från 'postgirorörelsen utgöras av dels gottgörelse för kostnaderna för rörelsegrenen efter avdrag för i postgirorörelsen influtna portobelopp, dels ock verkets andel av vinsten å postgirorörelsen. I ersättning för postverkets kostnader i och för postgirorörelsen Ilar verket för år 1928 tillgodoförts ett belopp av i runt tal 1,350,000 kronor. Ersättningsbeloppet beräknas för år 1929 komma att stiga till omkring
1.775.000 kronor. På grund av den fortsatta kraftiga utveckling av postgirorörelsen, som är att förvänta, måste givetvis kostnaderna för denna rörelse ökas även under år 1930. Kostnaderna i fråga, som i förslaget till driftkostnadsstat för sist anförda år äro inräknade å de olika utgiftstitlarna, hava nu av generalpoststyrelsen för år 1930 kalkylerats till
2.200.000 kronor. Jämlikt § 12 i Kungl. Maj:ts förordning elen 11 juli 1924 (nr 378) angående postgirorörelsen, sådan sagda paragraf lyder jämlikt förordningen den 24 maj 1928 (nr 143), må av vinsten å postgirorörelsen, enligt Kungl. Majlis bestämmande, årligen avsättas högst hälften till en reservfond. Vinsten av postgirorörelsen för år 1930 beräknas å vederbörande byrå till ungefär samma belo])]) som för år 1929 eller i runt tal 200,000 kronor. Av detta belopp förutsätter generalpoststyrelsen, att hälften skall komma att avsättas till reservfond. Styrelsen har därför såsom vinst av postgirorörelsen upptagit ett belopp av allenast 100,000 kronor. Det sammanlagda belopp, till vilket generalpoststyrelsen kalkylerat inkomsterna av postgirorörelsen för år 1930 utgör följaktligen 2,300,000 kronor.
Slutresultatet av de utav generalpoststyrelsen nu gjorda beräkningarna utvisar en inkomstsiffra för år 1930 av 77.i miljoner kronor. Det sam-
64 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931.
tidigt härmed av generalpoststyrelsen avgivna förslaget till driftkost nadsstat för postverket för samma år upptager en slutsumma av 64.i miljoner kronor.
Det ekonomiska resultatet av poströrelsen under år 1930 beräknas alltså ställa sig på följande sätt:
inkomster...................... 77.i miljoner kronor
driftkostnader.................. 64.i » »
överskott 13 miljoner kronor.
Av förestående överskottsbelopp beräknas 4 miljoner kronor kunna inlevereras under budgetåret 1929/1930. Återstoden eller 9 miljoner kronor skulle således komma att inlevereras under budgetåret 1930/1931. Under sistnämnda budgetår torde därjämte kunna utav överskottet av poströrelsen för 1931 inlevereras ett belopp av omkring 4 miljoner kronor. Det sammanlagda överskottsbeloppet av poströrelsen, som kan beräknas bliva tillfört statskassan under budgetåret 1930/1931, utgör sålunda 13 miljoner kronor.
Generalpoststyrelsen föreslår, att inkomstöverskottet av poströrelsen upptages i riksstaten för budgetåret 1930/1931 till 13 miljoner kronor.»
Generalpoststyrelsen har vid beräkningen av postverkets överskott utgått från att nu rådande konjunkturer skola bliva i huvudsak oförändrade under år 1930. Denna uppfattning sammanfaller nära med den av riksräkenskapsverket inledningsvis utvecklade. Riksräkenskapsverket finner det dock tveksamt, örn man under nämnda förutsättning bör räkna med en så stor uppgång av frankoteckensuppbörden, som generalpoststyrelsen angivit. Det vill å andra sidan synas, att med det utgångsläge, som legat till grund för beräknandet av postmedlen å nu gällande riksstat, bruttoinkomsterna för budgetåret 1930/1931 borde i sin helhet visa högre slutsumma än den generalpoststyrelsen beräknat. Vidare vill riksräkenskapsverket framhålla, att den av styrelsen föreslagna höjningen av driftkostnadsstaten icke synes stå i rimligt förhållande till inkomststegringen. Därest fördenskull — på sätt skedde vid fastställandet av driftkostnadsstaten för år 1929 — någon beskärning av statförslaget kommer att av Kungl. Majit beslutas och örn därtill, såsom synes motiverat, avsättningen till reservfond för postgirorörelsen begränsas till ett lägre belopp än av generalpoststyrelsen förutsatts, torde överskottet från postverket kunna i förhållande till styrelsens förslag något höjas. Innan staten fastställts, kan emellertid riksräkenskapsverket ej påyrka någon åtgärd i sådan riktning.
I enlighet med vad sålunda anförts finner sig riksräkenskapsverket böra i bil. A upptaga postverket med ett belopp av 13,000,000 kronor.
Telegrafverket. Överskottet från telegrafverket har i riksstaten beräknats och enligt budgetredovisningen influtit med:
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 65
I underdånig skrivelse den 15 november 1929 med förslag till beräkning av inkomstöverskottet av telegrafverkets rörelse anför telegrafstyrelsen följande:
»Storleken av telegrafverkets inkomster och deras årliga stegring under senaste tioårsperioden framgår av följande tablå:
För år 1929 beräknar telegrafstyrelsen nu enligt närslutna bilaga inkomsterna till omkring 93,300,000 kronor, innebärande en ökning från år 1928 med 2,620,068 kronor eller 2.9 procent. Den i förhållande till de närmaste föregående åren relativt låga inkomstökningen förklaras av de taxesänkningar, som ägde rum vid slutet av år 1928 och i början av år 1929 och vilka för år 1929 beräknats belöpa sig till cirka 1,750,000 kronor.
Inkomsterna för år 1930 kunna beräknas till 95,300,000 kronor, motsvarande en ökning från år 1929 av 2,000,000 kronor eller 2.1 procent.
Telegrafstyrelsen har därvid räknat med sänkning av vissa avgifter, rörande vilka det enligt gällande telefonreglemente tillkommer styrelsen att besluta. Styrelsen har sålunda beslutat att helt borttaga mellanavgiften för väggapparat samt att sänka mellanavgiften för bordsapparat. Dessutom har styrelsen beslutat vidtaga uppmjukningar av taxeområdesgränserna, varigenom förut avgiftsbelagda samtal komma att utväxlas utan särskild samtalsavgift.
Driftkostnaderna för år 1929, vilka i driftkostnadsstaten äro upptagna till 70,178,000 kronor, komma enligt nu verkställda beräkningar att uppgå till omkring 72,120,000 kronor. I det förslag till stat för telegrafverkets
Bihang lill riksdagens protokoll lillio. 1 sami.
66 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931.
driftkostnader år 1930, som samtidigt härmed avgives, hava samma kostnader upptagits till 73,840,000 kronor.
överskottet av telegrafverkets rörelse har under senaste tioårsperioden utgjort:
Enligt ovan gjorda beräkningar över inkomster och driftkostnader skulle överskottet för år 1929 bliva omkring 21,200,000 kronor och för år 1930 omkring 21,500,000 kronor. Enär det kapital, som under år 1930 skall förräntas, torde kunna uppskattas till cirka 325,000,000 kronor, skulle avkastningen för år 1930 således motsvara omkring 6.6 procent.»
Den i skrivelsen åberopade bilagan är av följande innehåll:
Telegrafverkets inkomster 1928—1930.
(tusental kronor)
Rörande de för år 1928 redovisade inkomsterna har i bilagan anmärkts, att utöver angivna belopp ett överskott av hyror utöver omkostnader för telegrafverkets fastigheter örn 145,000 kronor tillkommer.
På grund av vad sålunda anförts, har telegrafstyrelsen föreslagit, att telegrafverket i riksstaten för budgetåret 1930/1931 upptages med 21.5 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 67
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1929 har telegrafstyrelsen anfört, att de förutsättningar, från vilka styrelsen utgått vid sina beräkningar, varit, att någon större förändring i konjunktur Terna eller någon större rubbning i löneskalorna icke komme att ske, att oförändrad levnadskostnadsindex av 170 ägde bestånd samt att de: nuvarande taxorna icke ändrades i annan mån än som angivits i telegrafstyrelsens ovan återgivna underdåniga skrivelse.
Riksräkenskapsverket, som ej har något att erinra mot de förutsättningar från vilka telegrafstyrelsen i sin inkomstberäkning utgått, hemställer, att inkomsterna från telegrafverket för budgetåret 1930/1931 beräknas till 21,500,000 kronor.
Statens järnvägar, överskottet från statens järnvägar har i riksstaten beräknats och enligt budgetredovisningen influtit med:
Järnvägsstyrelsen har i underdånig skrivelse den 4 innevarande december med förslag till beräkning av den behållna inkomsten av statens järnvägar för budgetåret 1930/1931 anfört följande:
»För innevarande räkenskapsår föreligga exakta uppgifter enligt bokföringen över inkomsternas, utgifternas och behållningens storlek till och med september månad; för oktober månad föreligga jämväl motsvarande uppgifter, örn ock preliminära; för november och december finnas slutligen gjorda förhandsberäkningar. Nedanstående detaljerade sammanställning av statens järnvägars inkomster, utgifter och överskott under första och andra halvåret 1929, sådana de tidigare beräknats och sådana de blivit eller, vad det senare halvåret angår, numera väntas bliva, lämnar viss vägledning för beräkning av blivande behållning under år 1930 och under budgetåret 1930/1931.
68 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931.
Beräknade och uppnådda ekonomiska resultat för år 1929.
Förestående tablå ger vid banden, att det ekonomiska resultatet av statens järnvägars rörelse under år 1929 kommer att bliva väsentligt bättre än enligt gjorda förhandsberäkningar. Hur förbättringen uppkommit framgår närmare av följande sammanställning.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 69
Inkomsterna under år 1929 ha sålunda, om hänsyn ej tages till de ännu ej kända resultaten för årets två sista månader, ökats med 9 miljoner kronor över de beräknade, medan samtidigt utgifterna reducerats med 1 miljon. Resultatet har härvid förbättrats med ej mindre än 10 miljoner kronor. Den stora inkomstökningen beror till större delen på, att den väsentliga förbättring i konjunkturerna för näringslivet, som under hösten år 1928 inträdde, fortsatt även under år 1929, som därjämte uppvisar en god skörd. Till en väsentlig del är inkomstökningen emellertid att tillskriva även det förhållandet, att 1929 års stränga vinter under flera månader framtvang inställande av sjöfarten å vissa leder, där den vanligen kan upprätthållas även vintertid. Tages hänsyn härtill, så visar det sig, att den statens järnvägar under vanliga sjöfartsförhållanden tillkommande trafiken under år 1929, åtminstone fram till och med oktober månad, får anses hava varit i stigande.
För år 1930 torde man, särskilt med hänsyn till blivande utställning i Stockholm, kunna räkna med viss ökning av persontrafikinkomsterna. Beträffande posttrafiken har man att utgå från inkomsten under senare halvåret 1929. I fråga örn godstrafiken, vars omfattning är i hög grad beroende av konjunkturerna för näringslivet, bliva beräkningarna rätt ovissa. Den under hösten 1929 inträdda nedgången för börsnoteringar på industriaktier synes varsla örn, att toppen på nuvarande goda konjunktur nu är nådd. Å andra sidan väntas ju, att en eventuell nedgång i produktionen närmast skall drabba vad man brukar sammanfatta under begreppet lyxindustri, medan vårt lands standardindustrier väntas bliva mindre berörda. Att man i en beräkning för år 1930 icke bör räkna med de godstrafikinkomster, som år 1929 tillförts statens järnvägar på grund av detta års säregna seglationsförhållanden, är tydligt. Försiktigheten bjuder emellertid, att med hänsyn till ovissheten angående konjunkturutvecklingen även i övrigt räkna med något lägre inkomster. För årets senare hälft har man även att taga i betraktande den beslutade taxesänkningen, vilken uppskattats innebära en nettoinkomstminskning per år av 10 miljoner kronor. Beträffande slutligen trafiken av
70 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931.
lapplandsmalm kunna inkomsterna härav beräknas med ledning av från Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag ingången uppgift över trafikens planmässiga omfattning.
Vad utgifterna angår, utgår styrelsen från ett förslag till kostnadsstat, som föreligger och som styrelsen under någon av närmaste dagar skall till Kungl. Maj: t avgiva.
Under angivna förutsättningar beräknas 1930 års ekonomiska resultat för statens järnvägar, inklusive viss förvaltad enskild järnväg och automobiltrafiken i Bohuslän, bliva följande.
Beträffande slutligen första halvåret av år 1931 saknas hållpunkter för en närmare beräkning av blivande inkomster, utgifter och överskott. Styrelsen finner därför lämpligast att räkna med samma trafikomfattning och samma utgifter, som upptagits i förestående beräkning för januari—juni 1930, varvid emellertid inkomsterna med hänsyn till förestående taxesänkning få reduceras med 5 miljoner kronor.
Statens järnvägars överskott för budgetåret 1930/1931 beräknas jämligt vad ovan anförts till följande belopp:
Tiden 1 juli—31 december 1930 .................................... 20. i miljoner kronor
» 1 januari—30 juni 1931........................................ 13.9 » »
Summa 34. o miljoner kronor.
Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 71
Sedan viss beslutad omföring i statens järnvägars räkenskaper vid årsskiftet 1929/1930 genomförts av 240 miljoner kronor från disponerat kapital av lånemedel till vissa andra slag av kapitalmedel, får statens järnvägars andel i riksgäldskontorets räntebörda under budgetåret 1930/ 1931 beräknas till omkring 33 miljoner kronor. Statens järnvägars vinst, utgörande förräntning av annat kapital än lånemedel, får då för sagda budgetår preliminärt beräknas till 1 miljon kronor.
Styrelsen får emellertid framhålla ovissheten av förestående beräkningar. Det har visat sig, att en förbättring i konjunkturerna under år 1929 i förening med osedvanligt ogynnsamma seglationsförhållanden under sagda år åstadkommit en ökning av inkomsterna med 9 miljoner kronor utöver de beräknade. En försämring i konjunkturerna eller andra till trafikminskning ledande förhållanden, såsom till exempel större arbetskonflikter, kunna emellertid giva motsvarande utslag i motsatt riktning. Detta förhållande är så mycket mera betänkligt, som statens järnvägar, särskilt sedan nu beslutad taxesänkning trätt i kraft, arbetar med en vinstmarginal, som är ytterst låg.
Det belopp, som för budgetåret 1930/1931 skall av statens järnvägars överskottsmedel inbetalas till statsverket, omfattar intjänta överskottsmedel, icke för motsvarande månader, utan för tiden 1 juni 1930—31 maj 1931. Denna olikhet i tidshänseende har för ifrågavarande budgetår särskild betydelse, enär avsett är, att den nya sänkta taxan skall träda i kraft den 1 juli 1930. Därest Kungl. Maj:t ej besluter en partiellt tidigare tillämpning av den nya taxan, beräknas sålunda denna komma att påverka statens järnvägars inbetalningar till statsverket under endast 11 månader av ifrågavarande budbetår. Med hänsyn härtill får styrelsen föreslå, att som inkomst av statens järnvägar i riksstaten för budgetåret 1930/1931 uppföres ett belopp av 35,o miljoner kronor, fördelat nied 21 miljoner kronor på år 1930 och 14 miljoner kronor på år 1931.»
Järnvägsstyrelsen har vid sin uppskattning av statsbaneinkomsterna för nästa budgetår ansett sig böra, med hänsyn till ovissheten angående konjunkturutvecklingen, räkna med något lägre inkomster än under år 1929, även bortsett från den reduktion som bör göras för det inkomsttillskott, som till följd av de säregna seglationsför hållan delia under början av innevarande år tillförts statens järnvägar. Ehuruväl järnvägsstyrelsen icke direkt förutsatt något konjunkturomslag, har den av styrelsen företagna beräkningen dock tagits till med viss säkerhetsmarginal.
Under månaderna november 1928—oktober 1929 har överskottet av statsbanedriften uppgått till omkring 49.5 miljoner kronor. För nästa budgetår bör till en början reduktion göras med hänsyn till den beslutade taxesänkningen. Då denna inverkar allenast på 11 månader av det nya budgetåret, skulle nied den av järnvägsstyrelsen antagna verkan av taxenedsättningen inkomstminskningen belöpa sig till 9.2 miljoner kronor. Den tillfälliga inkomst, som statens järnvägar i början av året erhållit genom överflyttning av godstrafik från sjöfarten, torde med ledning av de månatliga inkomstsiffrorna kunna beräknas till omkring 3 miljoner kronor. Inkomsterna under ovan angivna tolvmånadersperiod böra så-
72 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931.
lunda minskas med sammanlagt 12.2 miljoner kronor till 37.3 miljoner kronor.
Med den av riksräkenskapsverket i inledningen till inkomstberäkningen framförda åsikten rörande den allmänna inkomstnivå, efter vilken statsinkomsterna böra beräknas för nästa budgetår, kan riksräkenskapsverket icke förorda en så stor nedräkning av järnvägsmedlen, som föreslagits av järnvägsstyrelsen. Riksräkenskapsverket förbiser härvid icke, att statens järnvägar äro jämförelsevis känsliga för en konjunkturomsvängning. Men detta gäller givetvis också för det fall, att efter en tillfällig nedgång under nästkommande års förra del en konjunkturförbättring skulle komma att inträda mot årets slut.
Med hänsyn till nu anförda omständigheter finner riksräkenskapsverket icke skäl föreligga att sänka det ovan angivna beloppet 37.3 miljoner kronor för statsbaneinkomsterna under nästa budgetår mera än som erfordras för jämning till helt miljontal. Riksräkenskapsverket får sålunda för sin del förorda, att inkomsterna av statens järnvägar för budgetåret 1930/1931 beräknas till 37,000,000 kronor.
Statens vattenfallsverk. överskottet för statens vattenfallsverk har i riksstaten beräknats och enligt budgetredovisningen influtit med:
Den starka stegringen av inkomsterna för budgetåret 1927/1928 i jämförelse med inkomsterna för föregående budgetår samt den efter förstnämnda budgetår inträdda inkomstminskningen beror väsentligen på den anhopning av överskottsmedel, som den under budgetåret 1927/1928 vidtagna omläggningen med snabbare inbetalning av överskotten medfört under övergångsåret. I den för budgetåret 1928/1929 redovisade behållna inkomsten ingår ett engångsbelopp av 671,959 kronor på grund av viss fastighetsförsäljning.
I underdånig skrivelse den 14 november 1929 angående förslag till beräkning av inkomstöverskottet å statens vattenfallsverks rörelse anför vattensfallsstyrelsen bland annat följande:
»Statens vattenfallsverks beräknade driftöverskott för kalenderåret 1930 framgår av nedanstående uppställning:
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 73
I överensstämmelse med vad som anföres i samtidigt avlåten skrivelse angående förslag till stat för statens vattenfallsverks driftkostnader m. m. under år 1930, har här ovan under fastighetsförvaltningen gruppen 'fastigheter vid Lule älv’ uteslutits med anledning av att ifrågavarande förvaltningsgrupp upphört såsom särskild underavdelning i samband där med, att under innevarande år de till nämnda förvaltningsgrupp hörande fastigheter och anläggningar fördelats på Porjus kraftverk och de till fastighetsförvaltningen hörande 'diverse fastigheter’.
Vid beräkningen av driftöverskotten för de olika kraftverken har ej iakttagits den fördelning av inkomsterna mellan de till det s. k. centralblocket hörande kraftverken, d. v. s. Trollhätte, Älvkarleby och Motala kraftverk samt Västerås kraftverk med västra stamlinjen, som skall äga rum i samband med vederbörande bokslut, men inverkar denna omständighet emellertid icke på den totala summan av inkomsterna.
Vid beräkningen av driftkostnaderna har antagits, att dyrtidstilläggen till tjänstemännen under år 1930 komma att utgå efter samma procenttal, som gäller under innevarande års sista kvartal.
Det beräknade överskottet har influerats av att i ovannämnda förslag till driftkostnadsstat intagits belopp av sammanlagt 500,000 kronor för avskrivning å bokförda värdena av anläggningarna vid Harsprånget samt vid industri- och bostadsområdena i Porjus.
Av ovannämnda på kalenderåret 1930 belöpande driftöverskott hava
3,600,000 kronor från kraftverken tagits i anspråk för riksstaten för budgetåret 1929/1930. Å andra sidan torde av 1931 års driftöverskott 3,700,000 kronor från kraftverken kunna avses för riksstaten för budgetåret 1930/
74 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931.
1931. För sistnämnda budgetår kan således beräknas en inleverering till statsverket, som med 100,000 kronor överstiger det beräknade driftöverskottet för år 1930.
I överensstämmelse med det sålunda anförda får vattenfallsstyrelsen i underdånighet avgiva följande förslag till beräkning av det inkomstöverskott å statens vattenfallsverks rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1 juli 1930—30 juni 1931:
Statens vattenfallsverk:
Kraftverk.....................
Kanalverk .................
Fastighetsförvaltning
Säger för statens vattenfallsverk kronor 15,750,000.»
Mot beräkningen av bruttoinkomsterna från statens vattenfallsverk har riksräkenskapsverket ej funnit skäl till erinran. Beträffande åter driftkostnaderna har riksräkenskapsverket fäst sig vid det av vattenfallsstyrelsen omnämnda förslaget att använda sammanlagt 0.5 miljon kronor för avskrivning å bokförda värdena av anläggningarna vid Harsprånget samt vid industri- och bostadsområdena i Porjus. Riksräkenskapsverket har visserligen icke haft tillfälle att taga närmare kännedom örn sagda avskrivningsfråga, men ämbetsverket] håller före, att detta spörsmål får bedömas på samma sätt som det av järnvägsstyrelsen i dess inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929 framlagda förslaget örn extra amortering av malmbanekapitalet. Riksräkenskapsverket framhöll beträffande sistnämnda förslag, bland annat, att en dylik amorteringsåtgärd icke borde företagas isolerad utan borde ingå såsom ett led i en för hela affärsverksförvaltningen genomförd omvärdering av det i dessa verk nedlagda statskapitalet. Denna riksräkenskapsverkets uppfattning gillades av Kungl. Majit (1928 års statsverksproposition, inkomsterna sid. 28). Till de sålunda framhållna principiella betänkligheterna kommer i nu förevarande fall, att, därest den av vattenfallsstyrelsen ifrågasatta nedskrivningen anses böra göras, tvekan kan hysas, örn nedskrivningen bör ske genom användning av vattenfallsstyrelsens egna inkomster eller efter anvisande av anslag å riksstaten, vare sig över fonden för statsskuldens amortering eller genom särskilt anslag för ändamålet.
Även örn man principiellt ställer sig avvisande mot berörda förslag, kan dock enligt erhålla upplysningar statsregleringen icke tillföras hela ifrågavarande belopp, 0.5 miljon kronor. En del av de anläggningar och byggnader, som avses med förslaget, hava nämligen genom rivning eller flyttning förlorat eller minskat i värde i sådan utsträckning, att en nedskrivning är ofrånkomlig. Under dessa förhållanden har riksräkenskapsverket ej ansett sig kunna förorda större höjning av överskottsbeloppet för statens vattenfallsverk än att detsamma upptages till i avjämnat tal 16,000,000 kronor.
kronor 15,100,000 » 420,000
» 230,000
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 75 Statens domäner, överskottet för domänverket har i riksstaten beräknats
och enligt budgetredovisningen influtit med:
Det stora beloppet för budgetåret 1923/1924 förklaras av att domänverket genom särskilda åtgärder sattes i tillfälle att inleverera överskottsmedel även för tidigare år. Med inkomsterna för tiden efter nämnda budgetår är järn förligt det i siffran för budgetåret 1923/1924 ingående vinstbeloppet för år 1923, 9,991,740 kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1929 bar domänstyrelsen rörande beräknandet av förevarande titel anfört följande:
»De inkomster, som tillföras statens domäners fond, utgöras i huvudsak av inkomster från statsskogarna ävensom, i mindre utsträckning, av inkomster från statens jordbruksdomäner. Under det att inkomsterna för de senare äro jämförelsevis konstanta, kunna däremot inkomsterna från statsskogarna visa högst väsentliga växlingar under skilda år allt efter utvecklingen av läget på världsmarknaden för trävaror och papper. Att med någon större grad av visshet nu kunna förutsäga detta läge under år 1930 är givetvis icke möjligt. Under den förutsättningen emellertid att trävaruprisen under år 1930 icke komma att undergå några större förskjutningar i jämförelse med prisen under innevarande år, uppskattar styrelsen nettoinkomsterna från statens skogar och domäner för år 1930 till 12 miljoner kronor att inlevereras till statskontoret under budgetåret 1930/1931.»
Enligt vad riksräkenskapsverket inhämtat, beräknas överskottet av domänverkets rörelse för år 1929 icke bliva lägre än för år 1928, för vilket år överskottet uppgick till 13.o miljoner kronor. Beträffande det överskott, som för år 1930 kan förväntas uppstå å domänverkets rörelse, vill riksräkenskapsverket såsom sin mening framhålla, att skäl knappast föreligga att beräkna nämnda överskott till lägre belopp än som uppstått för år 1928 eller som numera beräknas för år 1929.
Riksräkenskapsverket har fördenskull i inkomsttabellen uppfört statens domäner med ett belopp av 13,000,000 kronor.
Statens reproduktionsanstalt.
76 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931.
I underdånig skrivelse den 5 november 1929 med förslag till beräkning av inkomstöverskottet å statens reproduktionsanstalts rörelse har lantmäteristyrelsen anfört bland annat följande:
»Under förutsättning att någon ändring icke vidtages i fråga örn anstaltens tjänstebrevsrätt tillåter sig lantmäteristyrelsen, i överensstämmelse med av direktören för anstalten avgivet förslag i ämnet samt i likhet med vad som skett för budgetåren 1928/1929 och 1929/1930, föreslå, att anstaltens inkomstöverskott i riksstaten för budgetåret 1930/1931 upptages till
20,000 kronor.»
Riksräkenskapsverket hemställer, att i enlighet med lantmäteristyrelsens förslag inkomsten från statens reproduktionsanstalt för budgetåret 1930/1931 beräknas till 20,000 kronor.
II. Statens aktier.
Luossav aar a—Kiirunavaara aktiebolag. För nedanstående budgetår har utdelningen från detta bolag sammanlagt beräknats till och influtit med följande belopp:
Det av 1927 års riksdag antagna förslaget till avtal mellan staten och Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag m. fl. innebär helt nya bestämmelser rörande malmbrytningens storlek samt beräkningen av royalty och vinstutdelning m. m. ävensom bortfallande av den tidigare uppdelningen av inkomsttiteln. På grund av arbetskonflikt under en stor del av år 1928 kunde malmbrytningen då endast bedrivas i reducerad omfattning, vilket i hög grad påverkat inkomsten för budgetåret 192S/1929. Rätteligen borde den i budgetredovisningen ingående, i sammanställningen ovan intagna behållna inkomsten varit 661,391 kronor lägre, enär detta belopp felaktigt tillförts nu ifrågavarande inkomsttitel i stället för titeln diverse inkomster. Under innevarande budgetår har emellertid rättelse härutinnan vidtagits.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 december 1929 har Luossavaara Kiirunavaara aktiebolag till grund för beräknandet av förevarande titel meddelat, att enligt av bolaget gjorda beräkningar nedfraktningen av malm från bolagets gruvor i Kiiruna, Luossavaara och Malmberget under bokföringsåret 1 oktober 1929—30 september 1930 kan antagas komma att omfatta en sammanlagd kvantitet av omkring 8,280,000 ton. Härå belöpande, staten tillkommande royalty av 1 krona 50 öre per ton skulle utgöra 12.42
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 77
miljoner kronor, som enligt gällande avtal vore att inbetala den 30 september 1930. Härutöver har bolaget beräknat utdelning för sagda verksamhetsår kunna lämnas å de staten tillhöriga preferensaktierna med ett belopp av cirka 4.40 miljoner kronor, vilken utdelning skulle komma att utbetalas i slutet av december 1930.
I skrivelsen har emellertid framhållits, att ifrågavarande beräkningar givetvis icke kunde vara annat än i hög grad approximativa, och att förestående uppgifter måst lämnas under reservation för sådana eventuellt inträffande förändringar i de antagna förutsättningarna för beräkningarna, som icke kunde förutses. Vidare har påpekats, att den mycket avsevärda ökning, som det ovan angivna utdelningsbeloppet utvisade i förhållande till den staten tillkommande utdelningen för året 1928—1929, till stor del hade sin grund i bortfallandet under det nu började bokföringsåret av betydande normala skatteutgifter, vilket i sin ordning vore en följd av det ogynnsamma resultatet av bolagets verksamhet under strejkåret 1927—1928.
Enligt vad riksräkenskapsverket erfarit, har staten innevarande år taxerats till kommunal inkomstskatt m. fl. kommunala utskylder på grund av den från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag under år 1928 uppburna royaltyn. Sagda beskattningsåtgärd har visserligen ännu ej varit föremål för prövning i sista instans, vadan det är ovisst, huruvida taxeringen kommer att stå fast. Blir emellertid så förhållandet, böra enligt gällande allmänna regler utskylderna ifråga, såsom i beskattningshänseende närmast hänförliga till inkomst av rörelse, bestridas från nu förevarande inkomsttitel. Att verkställa någon tillförlitlig uppskattning av de utskylder, som vid fullföljande av det vid årets taxering tillämpade förfarandet kunna komma att påföras staten för budgetåret 1930/1931, låter sig icke göra. Det synes likväl vara skäl att redan nu räkna med ett icke obetydligt avdrag å inkomsten för bestridande av ifrågakommande skatteutgifter. Riksräkenskapsverket anser fördenskull, att det av bolaget beräknade inkomstbeloppet, tillsammans 16.8 2 miljoner kronor, bör reduceras med den del som överskjuter helt miljontal.
I enlighet med det ovan anförda har riksräkenskapsverket ansett sig böra i bil. A upptaga statens inkomst från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag till 16,000,000 kronor.
Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet.
Nedgång
kronor
2,<>10,000 2,010,000 2,010,000
78 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931.
Nedgången av inkomsten av statens stamaktier i tobaksmonopolbolaget har föranletts av vidtagna överflyttningar av statens inkomster av tobaksförbrukningen från aktieutdelning i monopolbolaget till tobaksskatt.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 november 1929 har aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet uppskattat den staten under budgetåret 1930/1931 tillkommande utdelningen å stamaktiekapitalet till samma belopp som för innevarande budgetår.
Riksräkenskapsverket har i sin förslagsberäkning upptagit titeln med oförändrat belopp 3,770,000 kronor.
De aktieinkomster, för vilka ovan redogjorts, äro hänförliga till statens aktieinnehav, redovisat å fonden för statens aktier. Tillgångarna å nämnda fond utgöras emellertid även av aktier i andra företag än de båda nu nämnda bolagen. De största aktieposterna i övrigt bestå av aktier i aktiebolaget Jordbrukarbanken med 19,779,400 kronor och i Ostkustbanans aktiebolag med 15,000,000 kronor. Riksräkenskapsverket har förfrågat sig hos sagda bolag, huruvida någon utdelningsbar inkomst vore att förvänta under budgetåret 1930/1931. Det förra bolaget har i skrivelse den 16 november 1929 förklarat sig icke för närvarande kunna göra något uttalande, huruvida någon utdelning å bankens aktier kan påräknas under budgetåret 1930/1931. Det senare bolaget har i skrivelse den 28 oktober 1929 meddelat, att statsverket icke kan för budgetåret 1930/1931 påräkna någon utdelning å tecknade aktier i bolaget. Under] sådana omständigheter lärer någon inkomst från nämnda bolag icke böra upptagas i riksstaten för budgetåret 1930/1931.
III. Statens utlåningsfonder.
överskotten från statens utlåningsfonder hava sammanlagt för nedanstående år beräknats till, respektive redovisats med följande belopp:
I enlighet med riksräkenskapsverket delgivna, i statskontoret respektive riksgäldskontoret verkställda beräkningar har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen upptagit nedanstående belopp såsom överskott från statens utlåningsfonder:
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 79
Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby kronor 110,000
Allmänna järnvägslånefonden.................................................... » 1,625,000
Bibanelånefonden ....................................................................... » —
Vattenkraftslånefonden................................................................ » 410,000
Allmänna byggnadslånefonden ............................................... » 14,300
Luftfartslånefonden .................................................................... » 50,000
Fonden för räntefria studielån ............................................... » 20,000
Statens avdikningslånefond ........................................................ » 700,000
Egnahemslånefonden.................................................................... » 7,200,000
Fiskerilånefonden ....................................................................... » 110,000
Dräneringsfonden ........................................................................ » 100
Norrländska nyodlingsfonden.................................................... » 44,000
Jordförmedlingsfonden ................................................................ » 25,000
Lånefonden för inköp av ädla avelsston................................ » 100
Täckdikningslånefonden ............................................................. » 210,000
Allmänna nyodlingsfonden ........................................................ » 20,000
Norrländska andelsmejerifonden................................................ » 13,000
Kraftledningslånefonden ............................................................ » 650,000
Gödselvårdslånefonden ................................................................ » 34,000
Hemslöjdslånefonden.................................................................... » 6,000
Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bostadsför-
bättringslånefond .................................................................... » 3,000
Lånefonden för inköp av renar ................................................ » 100
Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond........................ » 1,000
Spannmålslagerhusfonden............................................................ » 2,800
Hantverkslånefonden.................................................................... » 12,000
Rederilånefonden ........................................................................ » 950,000
Industrilånefonden........................................................................ » 175,000
Sammanlagt skulle överskotten från statens utlåningsfonder sålunda komma att uppgå till 12,385,400 kronor.
IV. Fonden för låneunderstöd.
Riksgäldskontoret har heräknat förevarande titel för budgetåret 1930/1931 till 1,475,000 kronor. I detta belopp ingå dels 863,863 kronor 41 öre, ut-
80 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931.
görande räntor å lån till Ostkustbanans aktiebolag, dels ock 300,000 kronor, utgörande ränta å lån till aktiebolaget Svenska arn eri kai i nj en.
Riksräkenskapsverket har i enlighet med riksgäldskontorets beräkning i inkomsttabellen upptagit ifrågavarande titel med 1,475,000 kronor.
V. Statsverkets fond av rusdrycksmedel.
överskotten från denna fond hava utgjort:
Avkastningen av denna fond har i enlighet med av statskontorets fondbyrå gjord beräkning av riksräkenskapsverket upptagits till 4,300,000 kronor.
C. Andel i riksbankens vinst.
Beräkning av denna inkomstpost torde icke förväntas av riksräkenskapsverket.
D. I anspråk tagna kapitaltillgångar.
I underdånig skrivelse den 25 november 1929 har riksräkenskapsverket föreslagit, att beträffande anslag till verkliga utgifter måtte för budgetens finansiering tagas i anspråk obehövliga reservationer å anslag med ett sammanlagt belopp av 463,591 kronor 5 öre. Av reservationer å kapitalökningsanslag, anvisade av andra statsinkomster än lånemedel, har riksräkenskapsverket samtidigt beräknat såsom disponibla för riksstaten för budgetåret 1930/1931 tillhopa 355,600 kronor.
Stuteriöverstyrelsen har i underdånig framställning den 31 augusti 1929 ifrågasatt, att av behållningen av totalisatormedlen — vilka framdeles borde anlitas för bestridande av samtliga utgifter för stuteriväsendet — skulle tagas i anspråk så stort belopp, att därmed täcktes statsverkets utgifter för stuteri väsendet under budgetåren 1928/1929 och 1929/
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning lör budgetåret 1930/1931. 81
1930 till den del, som hittills bestritts medelst andra statsinkomster än totalisatormedel. Enligt stuteriöverstyrelsens förslag skulle detta ske på sådant sätt, att kassafonden vid utgången av innevarande budgetår tillfördes ifrågavarande belopp. Riksräkenskapsverket har emellertid i underdånigt utlåtande den 6 december 1929, uttalat sig för att av de totalisatormedel, vilka redovisas såsom reservation å anslaget IX E 4, Hästavelns befrämjande, ett till 500,000 kronor jämnat belopp tages i anspråk för budgeten för 1930/1931. Ämbetsverket föreslår fördenskull nu, att sistnämnda belopp lägges till den ovan angivna summan för reservationer å anslag för verkliga utgifter, vilka enligt verkets beräkning kunna anses disponibla för statsregleringen.
I en riksräkenskapsverket tillhandakommen förslagsberäkning över riksgäldskontorets inkomster har beräknats att av allmänna byggnadslånefondens medel 25,700 kronor kunna tagas i anspråk för budgeten.
Riksräkenskapsverket har på grund av vad sålunda anförts i inkomsttabellen uppfört förestående kapitaltillgångar med följande belopp:
Reservationer å anslag för verkliga utgifter............................ kronor 963,591
Reservationer å anslag för kapitalökning ................................ » 355,600
Statens produktiva fonder:
Statsverkets fond av rusdrycksmedel .................................... » —
Övriga fonder................................................................................ » 25,700
E. Lånemedel.
I enlighet med de genom den senast antagna riksstaten fastställda principerna i fråga örn lånemedlens budgetmässiga redovisning har riksräkenskapsverket i efterföljande framställning sammanfört påräkneliga äldre lånemedel under grupperna: i anspråk tagna reservationer och återbetalningar. Beträffande övriga lånemedel torde beräkning icke förväntas från riksräkenskapsverket.
Vad först angår i anspråk tågna reservationer bar riksräkenskapsverket i underdånig skrivelse den 25 november 1929 föreslagit, att ett belopp av 5,312,300 kronor, utgörande reservationer å anslag täckta av lånemedel, skall tagas i anspråk för budgeten.
Under rubriken återbetalningar böra enligt förslagsberäkningen över riksgäldskontorets inkomster för budgetåret 1930/1931 upptagas följande till riksgäldskontoret återlevererade, för sina ursprungliga ändamål ej erforderliga lånemedel, nämligen:
Bihang lill riksdagens protokoll 1930. 1 sami.
82 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931.
Postverket.
Posthus i Hudiksvall (anslag å 1924/1925 års riksstat)........ kronor 15,015: 81
Telegrafverket.
Inköp och bebyggande av vissa fastigheter ........ kronor 13,661: 13
Försäljning av de telegrafverket tillhöriga tomterna 6, 7, 8 och 9 i kvarteret nr XXII Telegrafen i Krylbo jämte tillhörande gatumark (1929 års riksdags skrivelse nr 103) .... » 20,000: —
Statens järnvägar.
Ombyggnad av Varbergs bangård (anslag å 1920
års tilläggsstat) .................................................... kronor 55,121: 2 6
Ny lokomotivstation vid Örebro (anslag å 1921
års riksstat) ........................................................ » 19,762: 21
Spåranordningar i anslutning till förefintliga spårsystem (anslag å 1925/1926 års riksstat) ........ » 44,116: 53 119,000: -
Allmänna järnvägslånefonden ................................................................ 500,000: —
Fonden för anordnande av spannmålslag er hus och kylhus (anslag å .
1918 års riksstat och tilläggsstat).................................................... 70,678: 74
Fonden för varukredit (anslag å 1921 års tilläggsstat) .................... 145,000: —
Förskotterade kostnader för nybyggnad vid skogshögskolan (anslag å
1918 års tilläggsstat) ....................................................................... 397,000: —
Täckande av förskjutna kostnader för uppförande av kasernetablissemang för vissa infanteriregementen (anslag å 1918 års tilläggsstat) 180,500: —
Summa 1,460,855: 68
I underdånig skrivelse den 24 september 1929 har generalpoststyrelsen i fråga om behållningar å äldre reservationsanslag, som ställts till postverkets förfogande, anmält följande tillgång å anslag, som tidigare avförts ur budgetredovisningen:
»Behållning, 130,962 kronor 4 öre, å det belopp av 500,000 kronor, som jämlikt kungl, brev den 9 december 1921 och den 31 mars 1922 ställts till generalpoststyrelsens förfogande för beviljande av bostadslån åt tjänstemän vid postverket, vilket belopp utgått av de av 1920 års riksdag å 1920 års tilläggsstat samt för 1921 beviljade anslagen örn sammanlagt
17,500,000 kronor till uppförande av bostadshus för tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.
Av sagda belopp har å riksstaten för budgetåret 1929/1930 disponerats ett belopp av 65,000 kronor, vilket belopp av generalpoststyrelsen inlevererats till riksgäldskontoret. Under innevarande budgetår beräknas i amorteringar å utlämnade bostadslån inflyta omkring 15,000 kronor, vadan vid utgången av budgetåret ett belopp av i runt tal 80,000 kronor kan beräknas förefinnas å anslaget.
Såsom generalpoststyrelsen i sin skrivelse till Konungen den 28 september 1928 anfört, synes av de inflytande amorteringarna å utlämnade bostadslån ett ej alltför snävt belopp böra vara disponibelt för vederbörande verk för att, i händelse så bliver nödvändigt, verket må kunna övertaga bostadshus, som uppförts med tillhjälp av bostadslån. Det be-
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 83
lopp, som på grund härav bör stå till generalpoststyrelsens disposition, bär av styrelsen beräknats till omkring 65,000 kronor. Ett belopp av
15.000 kronor torde följaktligen under budgetåret 1930/1931 kunna av generalpoststyrelsen inlevereras till riksgäldskontoret.»
Med anledning av vad generalpoststyrelsen sålunda anfört bar riksräkenskapsverket beräknat, att ett belopp å 15,000 kronor av ifrågavarande medel kan tillföras lånebudgeten.
Telegrafstyrelsen har i underdånig skrivelse den 27 september 1929 med redovisning angående äldre reservationsanslag bland annat anfört:
»I brev den 9 december 1921 medgav Kungl. Majit, att av det utav 1920 års riksdag beviljade anslaget till uppförande av bostadshus för tjänstemän vid telegrafverket finge disponeras högst 300,000 kronor för utlämnande till sådana tjänstemän av bostadslån, som kunde komma att beviljas före 1922 års utgång. Lån utlämnades till sammanlagt hela detta belopp.
Vid 1928 års slut hade för återbetalning av ett lån samt i amorteringar å övriga lån influtit 64,494 kronor. Härav har styrelsen för avsikt att före den 1 juli 1930 inleverera 50,000 kronor. Återstoden torde böra reserveras, för den händelse styrelsen skulle bliva nödsakad övertaga någon med bostadslån behäftad fastighet.»
Även förevarande återleverering till riksgäldskontoret anser riksräkenskapsverket böra beräknas såsom disponibel för 1930/1931 års lånebudget.
I sin ovanberörda underdåniga skrivelse den 27 september 1929 har telegrafstyrelsen meddelat, att å följande anslag kvarstående anslagsrester med de smärre jämkningar, vilka bero av byggnadsstyrelsens blivande slutredovisningar för respektive byggen, kunna väntas till statsverket inlevereras före den 1 juli 1930, nämligen:
1926/1927 Ufk I B 1, Stationsbyggnad i Limhamn........................ kronor 10,000
1926/1927 Ufk I B 2, Inköp av tomt för och uppförande av stationsbyggnad i Kalix ................................ » 650
1927/1928 Ufk I B 1, Tillbyggnad av stationsbyggnaden vid Kaserntorget i Göteborg................................ » 58,000
1927/1928 Ufk I B 4, Inköp av tomt för och uppförande av stationsbyggnad i Lycksele............................ » 20,000
Summa kronor 88,650
I underdånigt utlåtande den 30 september 1929 angående behållning å och fortsatt anlitande av vissa äldre reservationsanslag har vattenfallsstyrelsen yttrat:
»I detta sammanhang anser sig vattenfallsstyrelsen böra framhålla, att utav vissa äldre reservationsanslag, varå visserligen icke kvarstodo några behållningar vid ingången av budgetåret 1929/1930, likväl torde komma att genom planerade avskrivningsåtgärder frigöras vissa belopp, som kunna tagas i anspråk för riksstaten för budgetåret 1930/1931. Såsom närmare utvecklas i vattenfallsstyrelsens utlåtande angående överrevisorernas berättelse rörande granskningen av 1928 års förvaltning, har sty-
84 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931.
reisen nämligen för avsikt att i förslagen till driftkostnadsstat för år 1930 och en följd av år framåt föreslå avskrivningar med driftmedel å kraftstationsanläggningarna vid Harsprånget samt å anläggningar och husbyggnader vid industri- och bostadsområdena i Porjus. Dessa avskrivningar, som för år 1930 skulle uppgå till 500,000 kronor, skulle för samma år innebära ett frigörande av dels 370,000 kronor utav de å riksstaten för budgetåret 1923/1924 och å tidigare riksstater anvisade anslagen för kraftstationsanläggningen vid Harsprånget, dels 100,000 kronoi utav det å 1920 års tilläggsstat anvisade anslaget av 1,700,000 kronor till förstärkning av rörelsekapitalet för statens vattenfalls verks fastighetsförvaltning, dels och 30,000 kronor utav de å 1920 års tilläggsstat och 1921 års riksstat anvisade anslagen av tillhopa 17,500,000 kronor till uppförande av bostadshus för tjänstemän vid kommunikationsverken.
Därest nämnda förslag godkännes, torde vattenfallsstyrelsen komma att även i bokslutet för år 1929 vidtaga avskrivningar å ifrågavarande anläggningar med belopp, vars storlek emellertid blir beroende av det ekonomiska resultatet av kraftverksrörelsen under samma år och därför ännu icke kan angivas. I varje fall kommer styrelsen att i 1929 års bokslut avskriva de till 55,700 kronor bokförda anläggningskostnader för bostadsområdet i Porjus (för flyttning av kraftledning), vilka bestritts av det å 1921 års tilläggsstat anvisade anslaget av 9,000,000 kronor för sådana arbeten vid kommunikationsverken, som kunde påkallas för be kämpande av arbetslösheten. Denna avskrivning, varigenom motsvarande del av nyssnämnda anslag frigöres, motiveras därav att ifrågavarande anläggningskostnad numera icke motsvaras av något verkligt värde.»
Ifrågavarande avskrivningar, med undantag av avskrivningen i 1929 års bokslut å bostadsområdet i Porjus, torde bliva föremål för särskilt beslut av Kungl. Maj:t. Ehuruväl riksräkenskapsverket i sitt yttrande ovan angående beräkningen av överskottet å statens vattenfallsverk förutsatt, att en del av de i förslaget till driftkostnadsstat för år 1930 upptagna avskrivningarna kommer till stånd, bar verket i saknad av möjlighet att närmare bedöma storleken av de belopp, som sålunda kunna komma att avskrivas, icke i nu förevarande sammanhang kunnat beräkna någon återleverering av lånemedel på grund av sagda avskrivningar. Däremot bör det belopp å 55,700 kronor, som vattenfallsstyrelsen har för avsikt att i årets bokslut avskriva å det bokförda värdet av bostadsområdet i Porjus, uppföras såsom disponibel lånemedelstillgång för budgetåret 1930/1931.
Med anledning av vad riksräkenskapsverket ovan anfört, har ämbetsverket i inkomsttabellen uppfört inkomster av lånemedel sålunda:
I anspråk tagna reservationer ................................................ kronor 5,312,300
Återbetalningar .......................................................................... » 1,670,205
Övriga lånemedel ...................................................................... » _
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 85
Beträffande de båda inkomsthuvudgrupper, vilka i sin helhet beräknas av riksräkenskapsverket, har i enlighet med det förut anförda resultatet blivit, att för budgetåret 1930/1931 de egentliga statsinkomsterna beräknats till 597,206,100 kronor samt inkomsterna av statens produktiva fonder till 138,450,400 kronor, medan i nu gällande riksstat motsvarande inkomster upptagits till 587,438,309 kronor respektive 135,789,600 kronor.
Stockholm den 9 december 1929.
Underdånigst Erik Stridsberg.
P. S. Runemark.
86 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931.
Bil. A.
Statsverkets inkomster.
l
Kronor
A. Egentliga statsinkomster.
I. Skatter:
1. Mantalspenningar .......................... 1,050,000
2. Prästerskapets till statsverket indragna tionde . . 2,100,000
3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:
a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,
bevillning................. 161,000,000
b. Utjämningsskatt, bevillning .... 5,200,000
c. Utskiftningsskatt, bevillning. . . . 100,000
d. Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter, bevillning ..................... 500,000
e. Stämpelmedel, bevillning ..... 51,000,000 217,800,000 i
4. Automobilskattemedel, bevillning............. 47,000,000
5. Tullar och accisen
a. Tullmedel, bevillning ........ 146,000,000
b. Tobaksskatt, bevillning....... 63,000,000
c. Brännvinstillverkningsskatt, be-
villning ......... 16,500,000
d. Rusdrycksförsälj-
ningsmedel, bevillning:
u. Partihandelsbolag...... 5,000,000
Detaljhandelsbolag...... 23,000,000
e. Omsättnings- och ut-
skänkningsskatt å spritdrycker, bevillning ......... 40,000,000
f. Maltskatt, bevillning 17,000,000 101,500,000 310,500,000
578,450,000
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter..................... 25,000
2. Bidrag till försäkringsrådet och riksförsäkringsan-
stalten............................... 1,040,000
3. Avgifter för registrering av automobiler........ 1,100,000
4. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård
stående egendomar...... 425,000
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931. 87
5. Inkomst av myntning och justering ........ 600,000
6. Bidrag till bankinspektionen........... 109,000
7. Bidrag till fondinspektionen........... 66,500
8. Bidrag till sparbanksinspektionen........ 70,000
9. Bidrag för tillsyn över sparbankerna...... 55,000
10. Kontrollstämpelmedel............... 550,000
11. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit 30,000
12. Inkomster av tandläkarinstitutet......... 230,000
13. Terminsavgifter från läroverken......... 900,000
14. Avgifter för granskning av biografbilder..... 125,000
15. Totalisatormedel ................. 661,200
16. Inkomster av statens lagerhus och fryshus . . . 75,000
17. Inkomster av statens centrala frökontrollanstalt 125,000
18. Fyr- och båkinedel................ 3,400,000
19. Lotspenningar................... 3,000,000
20. Patent- och varumärkes- samt registreringsav-
gifter....................... 1,162,700
21. Bidrag till försäkringsinspektionen........ 131,700
22. Inkomster av statens provningsanstalt...... 275,000
III. Diverse inkomster.....................
Säger för egentliga statsinkomster 597,206,100 kronor.
Kronor
14,156,100
4,600,000
B. Inkomster av statens produktiva fonder.
I. Statens affärsverksamhet (överskott):
1. Postverket, bevillning.................
2. Telegrafverket.....................
3. Statens järnvägar...................
4. Statens vattenfallsverk:
a. Statens kraftverk.......... 15,350,000
b. Statens kanalverk.......... 420,000
c. Statens vattenfallsverks fastighets-
förvaltning ............. 230,000
5. Statens domäner................. .
6. Statens reproduktionsanstalt.............
II. Statens aktier:
13.000. 000 21,500,000
37.000. 000
16,000,000
13,000,000
20,000
1. Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag......... 16,000,000
2. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet....... 3,770,000
III. Statens utlåningsfonder (överskott):
1. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby 110,000
2. Allmänna järnvägslånefonden............. 1,625,000
3. Bibanelånefonden................... —
4. Vattenkraftslånefonden................ 410,000
5. Allmänna byggnadslånefonden............ 14,300
100,520,000
19,770,000
88 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931.
2907S1. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.
Riksgäldsfulhuliktiges yttrande ang. riksgäl dskontorets ställning. 1
Bilaga III.
Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Finansdepartementet.
Fullmäktige i riksgäldskontoret få härmed överlämna förslagsvis uppgjorda beräkningar över de riksgäldskontorets inkomster och utgifter“under tiden 1 juli 1930—30 juni 1931, som böra upptagas i riksstaten för nämnda budgetår.
Stockholm den 31 oktober 1929.
KARL HILDEBRAND.
G. KOBB.
ANDERS ANDERSON.
John Hägglund.
Bihang lill riksdagens protokoll 1930.
I sami■
2 Riksgäldsfullmäktiges yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
Förslagsberäkning över riksgäldskontorets inkomster och utgifter, som böra upptagas i riksstaten för budgetåret 1930/1931.
Inkomster.
A. Egentliga statsinkomster. lil. Diverse inkomster................ kr. 750,000: —
B. Inkomster ay statens produktiva fonder.
HL Statens utlåningsfonder (överskott).
2. Allmänna järnvägslånefonden ............................................ kr. 1,625,000: —
3. Bibanelånefonden ............................................................. —
5. Allmänna byggnadslånefonden ........................................... » 14,300: —
IV. Fonden för låneunderstöd (överskott) ... » 1,475,000: —
D. I anspråk tagna kapitaltillgångar.
2. Reservationer å anslag för kapitalökning.................... kr. 355,200: —
3. b. övriga fonder*.................................................................... » 25,700: —
E. Lånemedel.
1. I anspråk tagna reservationer ............................................ kr. 1,457,300: —
2. Återbetalningar....................................................................... » 1,460,856: —
Utgifter.
Verkliga utgifter.
XIII. Riksdags- och revisionskostnader m. m.
1. Riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för
riksdagens hus, förslagsanslag ................... kr. 3,300,000: —
2. Avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riks-
dagsförvaltningen, förslagsanslag . ... ........... » 480,000: —
3. Kontorsexpenser, inlösningsprovisioner och andra om-
kostnader för statsskulden, förslagsanslag.................... » 300,000: —
Allmänna byggnadslånefonden.
Riksgäldsfullmäktiges yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 3
Riksdagsbiblioteket:
4. Avlöningar, arvoden m. m., vikariatsersättningar
och expenser, förslagsanslag.......... kr. 57,000: —
5. Riksdagsbibliotekets komplettering och
utvidgning, reservationsanslag...... » 22,000: —
6. Kostnader för tryckning av ny upp-
laga av bibliotekets katalog, förslagsanslag ...................................... » 14,000: —
7. Kostnader för bindning av en del av
den nya katalogupplagan, reservationsanslag ........................................ » 2,800: — kr.
8. Avlöningar, resekostnader och expenser för justitieom-
budsmannen och hans expedition, förslagsanslag »
9. Avlöningar, resekostnader och expenser för militieom-
budsmannen och hans expedition, förslagsanslag »
Summa kr.
95,800: —
65,000: —
65,000: — 4,305,800: —
XIV. Räntor å statsskulden m. m. A. Ben fonderade statsskulden.
Av staten upptagna obligationslån.
Lån hos statsinstitutioner och fonder.
23. Ränta å lån hos statens pensionsan-
stalt, förslagsanslag kr. 4,660,000: —
24. » » » » postverkets pensions-
fond, förslagsanslag ■» 390,000: —
4 Riksgäldsfullmäktiges yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
25. Ränta å lån hos telegrafverkets pen-
sionsfond, förslagsanslag ................ kr. 460,000: —
26. » » » » statens järnvägars
pensionsfond, förslagsanslag ........... » 322,000: —
27. » » » » vattenfallsverkens
förnyelsefonder, förslagsanslag ........ » 1,090,000: —
28. » » » » pensionsförsäkrings-
fonden, förslagsanslag ........................ » 506,000: — jjr.
7,428,000: —
Av staten övertagna lån.
29. Ränta å Örebro—Svartå järnvägsaktiebolags obligationslån ................... kr. 10,560: —
Räntor å järnvägsaktiebolaget Malmö -Kontinentens obligationslån:
49,040: —
117,540: —
Övrig fonderad statsskuld.
35. Årsanslaget till Hans Maj:t Konungen,
reservationsanslag............................ kr. 300,000:
36. Ränta å köpeskillingen för fastigheten
nr 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm, reservationsanslag ............. » 90,000:
37. Ränta å konung Carl XIII:s hemgifts-
kapital, reservationsanslag ......... »
38. Ränta å Göta kanals reparationsfond »
7,500: — 7,045:- »
177,140:
404,545: —
Säger för den fonderade statsskulden kr. 83,975,996: —
B. Den tillfälliga statsskulden. 1. Diskont å växlar, förslagsanslag ..............................
kr.
C. Fonder m. m.
1. Ränta å pensionsfonden, förslagsanslag ........................ kr.
2. Ränta å byggnadsfonden för riksdags- och riksbanks-
hus, förslagsanslag ................................................. »
3. Ränta å Bergsjö bredspårsfond, förslagsanslag ........... »
4. Ränta å medgiven och beräknad, ännu icke verkställd
upplåning, förslagsanslag............................................. »
70,000: —
8,000: -
8,400: —
1,100: —
900,004
Säger för fonder m. m. kr. 917,504
Summa kr. 84,963,500
Riksgäldsfullmäktiges yttrande ang. riksgäldskontoret» ställning. 5
Utgifter för kapitalökning.
VII. Avbetalning å statsskulden.
A. Av staten upptagna obligationslån.
1. 1886 års 3 V, % lån, förslagsanslag kr. 844,897: —
2. 1890 » 3 V» % » » 1,074,223: —
3. 1899 » 3 Vs % » » 667,080: — kr. 2,586,200: —
B. Av staten övertagna lån.
1. örebro—Svartå järnvägsaktiebolags obligationslån ......................................... kr. 30,000: —
Järn vägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens obligationslån:
C. Fonden för statsskuldens amortering.
1. Avsättning enligt 1 § i förordningen angående statsverkets fond av rusdrycksmedel, förslagsanslag.......
D. Nedskrivning av statens järnvägars lånekapital.
1. Nedskrivning av statens järnvägars lånekapital ........ kr. 2,400,000: —
Summa kr. 5,317,200: —
Rörande ovan beräknade inkomster och utgifter för budgetåret 1930/1931 torde följande böra framhållas.
Beträffande beräkningen av inkomsterna:
Under inkomsttiteln »Diverse inkomster» hava upptagits beräknade räntor å uppköpta svenska statsobligationer och utländska statspapper, kursvinster utöver kursförluster, inkomster för försålt riksdagstryck, värdet av preskriberade kuponger m. m. Därjämte hava under nämnda titel upptagits räntor till belopp av 400,000 kronor, som beräknas inflyta å från anslaget till »Varukredit åt vissa nödlidande länder» utlämnade hjälpkrediter. De sammanlagda inkomsterna under titeln beräknas i runt tal uppgå till 975,000 kronor, varifrån likväl böra dragas beräknade utgifter för omkostnader för järnvägslån ävensom för räntor å medel, som för förvaltning överlämnas
* Ej beräknad av fullmäktige.
6 Riksgäldsfullmäktiges yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
till riksgäldskontoret från statens domänverk och statens reproduktionsanstalt, m. m. Dessa utgifter uppskattas till 225,000 kronor. Nettoinkomsten å titeln »Diverse inkomster» beräknas följaktligen, vad angår riksgäldskontoret, belöpa sig till 750,000 kronor.
Under titeln »Fonden för låneunderstöd (överskott)» hava upptagits förfallande räntor å från nämnda fond utlämnade lån, som kunna beräknas inflyta under budgetåret. I det beräknade beloppet ingår dels 863,863 kronor 41 öre, utgörande räntor å lån till Ostkustbanans aktiebolag, dels ock
300,000 kronor, utgörande ränta å lån till aktiebolaget Svenska amerikalinjen.
Å anslag, som av riksdagen anvisats för avsättning till allmänna järnvägslånefonden, kvarstod vid utgången av budgetåret 1928/1929 en reservation å 1,812,500 kronor. Härav utgjorde 36,500 kronor ej disponerad återstod av anslag å riksstaten för budgetåret 1923/1924 och 1,776,000 kronor återstod av anslag å riksstaterna för budgetåren 1924/1925 och 1925/1926. Förenämnda belopp å 36,500 kronor skall i sin helhet utgå av lånemedel. Av beloppet 1,776,000 kronor äro 1,420,800 kronor likaledes avsedda att täckas av lånemedel, under det att 355,200 kronor skola utgå av andra statsinkomster än lånemedel. Då anledning torde saknas att vidare i budgetredovisningen balansera ifrågavarande anslagsreservation, torde densamma böra tillgodoföras statsregleringen genom beloppets upptagande å riksstaten för budgetåret 1930/1931. Den del av reservationen, 355,200 kronor, som hänför sig till anslag att täckas av andra statsinkomster än lånemedel, har därför i förevarande förslagsberäkning uppförts under rubriken »/ anspråk tagna kapitaltillgångar. Reservationer å anslag för kapitalökning», under det att den del av reservationen, 1,457,300 kronor, som är avsedd att täckas av lånemedel, upptagits under rubriken »Lånemedel. I anspråk tagna reservationer».
Under rubriken »Lånemedel. Återbetalningar» hava upptagits följande till riksgäldskontoret återlevererade, för sina ursprungliga ändamål ej erforderliga lånemedel, nämligen:
Postverket.
Posthus i Hudiksvall (anslag å 1924/1925 års riksstat) .... kr. 15,015:81
Telegrafverket.
Inköp och bebyggande av vissa fastigheter kr. 13,661: 13 Försäljning av de telegrafverket tillhöriga tomterna 6, 7, 8 och 9 i kvarteret nr XXII Telegrafen i Krylbo jämte tillhörande gatumark (1929 års riksdags skrivelse nr 103) » 20,000: —
Statens järnvägar.
Ombyggnad av Varbergs bangård (anslag å
1920 års tilläggsstat) ................................. kr. 55,121: 2 6
Ny lokomotivstation vid örebro (anslag å
1921 års riksstat)............................................ » 19,762:21
Spåranordningar i anslutning till förefintliga
spårsystem (anslag å 1925/1926 års riksstat) » 44,116: 5 3
Riksgiildsfullmäktiges yttrande ang. riksgäldskontorcts ställning, 7
Allmänna järnväg släne förnäm ........................................... kr.
Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kulkus
(anslag å 1918 års riksstat och tilläggsstat) ................... »
Fonden för varukredit (anslag å 1921 års tilläggsstat) .... » Förskotterade kostnader för nybyggnad vid skogshögskolan
(anslag å 1918 års tilläggsstat) ............................................ »
Täckande av förskjutna kostnader för uppförande av kasernetablissemang för vissa infanteriregementen (anslag å 1918 års tilläggsstat) .............................................. »
500,000: —
70,678: 7 4 145,000: —
397,000: — 180,500: —
Summa kr. 1,460,855: 6 8.
Summan av berörda återbetalningar har avrundats till 1,460,856 kronor.
Beträffande beräkningen av utgifterna:
Det under rubriken »Riksdags- och revisionskostnader m. to.» uppförda anslaget till »Avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen» har med hänsyn till belastningen å anslaget under budgetåret 1928/1929 höjts med 15,000 kronor till 480,000 kronor.
Styrelsen för riksdagsbiblioteket har i skrivelse till fullmäktige den 27 sistlidna augusti anhållit, att fullmäktige i sin förslagsberäkning ville under kostnader för riksdagsbiblioteket, utan att någon ändring för övrigt i staten föresloges,
dels beräkna anslaget till riksdagsbibliotekets komplettering och utvidgning, nu 18,000 kronor, till 22,000 kronor,
dels uppföra ett förslagsanslag å 14,000 kronor till bestridande av de slutliga tryckningskostnaderna för den under utgivning varande nya upplagan av bibliotekets katalog,
dels ock ett reservationsanslag av 2,800 kronor till bindning av en del av den nya katalogupplagan.
Styrelsen bar uppgivit sig skola beträffande nämnda äskanden inkomma till riksdagens vederbörande utskott med särskild framställning.
Anslagen för riksdagsbiblioteket hava upptagits i enlighet med biblioteksstyrelsens hemställan.
Övriga anslag under rubriken »Riksdags- och revisionskostnader» äro upptagna med oförändrade belopp.
I fråga örn beräkningen av anslagen under »Räntor å statsskulden to. to.» torde böra framhållas, att anslagen till ränta å 1880 års 3 % lån och
till ränta å 1919 års 6 % lån utgått, enär det förra lånet slutamorteras den 1 april 1930 och det senare lånet uppsagts till inlösen den 15 december 1929. I stället har tillkommit ett nytt anslag för ränta å 1929 års 4 l/.l % lån, vilket anslag med hänsyn till den nu beräkneliga obligationsförsäljningen å detta lån uppförts med 1,800,000 kronor och betecknats såsom förslagsanslag.
Anslagen för förräntning av lånen hos statsinstitutioner och fonder hava med hänsyn till inträffad och förutsedd ytterligare ökning av ifrågavarande medelsplaceringar i riksgäldskontoret beräknats till högre belopp än i 1929/ 1930 års riksstat. Anmärkas bör, att anslaget till ränta å lån hos vattenfallsverkens förnyelsefonder, vilket tidigare hänförts till ränteanslagen för den tillfälliga statsskulden, nu uppförts bland anslagen under den fonderade statsskulden; efter utgången av innevarande budgetår kommer ifrågavarande lån att överföras från den tillfälliga till den fonderade statsskulden.
Under rubriken »Fonder m. m.» har upptagits ett nytt förslagsanslag,
8 Riksgäldsfullmäktiges yttrande äng. riksgäldskontorets ställning.
nämligen för ränta å Bergsjö bredspårsfond. Till denna fond, vilken upplades i riksgäldskontoret i slutet av december 1928, skola enligt av Kungl. Majit den 27 juli 1927 godkänd plan föras de avsättningar, som Ostkustbanans aktiebolag har att under en följd av år verkställa för främjande av ombyggnad av järnvägen Bergsjö—Edsäter till normalspårig. Fonden skall av riksgäldskontoret förräntas efter 5 %.
Å förslagsanslaget till »Ränta å medgiven och beräknad, ännu icke verkställd upplåning» har uppförts ett belopp, motsvarande ränteutgiften å den upplåning — till belopp av omkring 20 miljoner kronor — som torde erfordras utöver den, till vilken hänsyn ovan tagits vid beräkningen av ränteanslagen för 1929 års statslån och för lånen hos statsinstitutioner och fonder. Vid anslagets beräkning har vidtagits den jämkning, som erfordrats för utjämnande av ränteanslagens slutsumma.
Totalsumman av de för budgetåret 1930/1931 beräknade ränteanslagen uppgår till 84,963,500 kronor. I jämförelse med motsvarande belopp i riksstaten för budgetåret 1929/1930 utvisar denna summa en minskning å 1,846,900 kronor.
Beträffande anslagen under rubriken »Avbetalning å statsskulden» torde böra framhållas, att anslaget för amortering av 1880 års 3 J/2 % statslån på grund av lånets slutamortering utgått.
Stockholm den 29 oktober 1929.
ANDERS ROSWALL.
Sten Widlund.
290411. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.
Utgifterna.
1 Utgifterna.
För flera huvudtitlar gemensamma frågor.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1930.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog, Bissmark, Johansson, Dahl.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Dahl, föredrager följande för flera huvudtitlar gemensamma frågor och anför:
1. Ekonomiseringsarbetet inom statsförvaltningen.
Till en början må, i överensstämmelse med vad som skett i de senare årens statsverkspropositioner, en kortfattad redogörelse lämnas för besparingsarbetet inom statsförvaltningen.
För det till 1928 års utgång bedrivna arbetet härutinnan tillåter jag mig hänvisa till 1929 års statsverksproposition »För flera huvudtitlar gemensamma frågor», sid. 1—4.
Såsom av den därstädes lämnade redogörelsen framgår, upptog min företrädare i ämbetet i statsråd den 31 december 1928 frågan örn åtgärder för vinnande av ökad ekonomisering i statens verksamhet. I enlighet med departementschefens förslag fann Kungl. Maj:t därvid gott att dels besluta, att 1926 års besparingssakkunniga och 1927 års besparingsnämnd skulle upphöra med sin verksamhet med utgången av februari månad 1929, dels ock bemyndiga chefen för finansdepartementet att tillkalla sammanlagt högst fem ekonomisakkunniga att under ledning av nämnde departementschef, var för sig där ej för särskilt fall annorlunda bestämdes, verkställa undersökningar och avgiva förslag i huvudsakligt syfte att åstadkomma ökad ekonomisering inom olika grenar av statsförvaltningen.
Med stöd av detta bemyndigande uppdrog departementschefen åt generaltulldirektören A. E. M. Ericsson att fullfölja den av 1926 års besparingssakkunniga omhänderhavda uppgiften att pröva vissa centrala verks och myndigheters organisation och arbetssätt, åt generaldirektören E. R. Stridsberg att omhändertaga frågan örn åtgärder för vinnande av större plan- Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 1
2 Utgifterna.
mässighet och ekonomisering i statens upphandlingsväsen jämte andra i samband därmed stående spörsmål, åt disponenten Wiking Johnsson att verkställa granskning i avseende å vissa grenar av statens affärsdrivande verk liksom ock av annan statens fabriks- och verkstadsrörelse samt åt amiralen H. V. M. von Krusenstierna och direktören H. G. E. Hammar att upptaga spörsmålet örn det mest ändamålsenliga ordnandet av till sjöförsvaret hörande myndigheters ekonomiska förvaltning samt åvägabringande i övrigt inom marinen av största möjliga ekonomisering.
Genom de sålunda av min företrädare i ämbetet förordade och av Kungl. Maj:t godkända åtgärderna i avseende å arbetet för vinnande av besparingar och inskränkningar inom administrationen har alltså arbetet, som tidigare varit lagt efter bredare linjer, i fortsättningen inriktats på vissa mera speciella uppgifter och varje utredningsuppgift har begränsats till ett på förhand angivet område.
Innan 1926 års besparingssakkunnigas och 1927 års besparingsnämnds verksamhet i enlighet med Kungl. Maj:ts beslut upphörde med utgången av februari månad 1929, inkommo de i slutet av år 1928 och i början av år 1929 med vissa utredningar och förslag. Besparingssakkunniga avgåvo sålunda, förutom ett flertal utlåtanden i mindre ärenden, förslag angående besparingar och förenklingar i statistiska centralbyrån, socialstyrelsen, kammarkollegium och kommerskollegium, vilka förslag sedermera föranledde propositioner till 1929 års riksdag. Av dessa biföll riksdagen i huvudsak propositionerna angående statistiska centralbyrån, kammarkollegium och kommerskollegium, under det att förslaget rörande socialstyrelsen, i avvaktan på ytterligare utredning i vissa hänseenden, avslogs. Besparingsnämnden avlämnade, jämte vissa yttranden rörande byggnadsfrågor vid statens sinnessjukhus m. m., utlåtanden angående verkställd granskning av myntoch justeringsverkets organisation och verksamhet samt av telegrafverkets verkstadsrörelse i Nynäshamn. Förslagen härutinnan äro för närvarande beroende på Kungl. Maj:ts prövning. Härjämte avlät nämnden, sedan inom densamma företagits undersökning av verksamheten vid statens järnvägars centralverkstäder i örebro, en promemoria i ämnet till chefen för statens järnvägar. Enligt vad jag inhämtat, har någon åtgärd i anledning av denna promemoria ännu ej vidtagits.
Beträffande det av ekonomisakkunniga hittills fullgjorda arbetet må nämnas följande:
Av generaltulldirektören Ericsson och disponenten Johnsson har granskning företagits av statens vattenfalls verks organisation. Utlåtande i denna fråga har numera avgivits. Avsett är, att förslag i ämnet skall föreläggas innevarande års riksdag. Förstnämnde ekonomisakkunnige har därjämte igångsatt undersökning rörande lotsstyrelsen. Utlåtande härom torde komma att föreligga inom sådan tid, att proposition jämväl i detta ärende kan avlåtas till 1930 års riksdag. Närmast härefter torde patent- och registreringsverkets organisation komma att underkastas granskning.
Utgifterna. 3
Den sakkunnige för frågan om åtgärder för vinnande av större ekonomisering och planmässighet i statens upphandlingsväsende m. m., generaldirektören Stridsberg, vilken efter därom gjord framställning den 9 november 1929 entledigats från sitt uppdrag, har dessförinnan avlämnat utredningar och förslag angående dels centralisering av pappersanskaffningen för statsverkets behov m. m., dels ock kostnaderna för städning inom statens ämbetsverk m. m. Vidare har av den sakkunnige överlämnats en promemoria angående vissa åtgärder och synpunkter till vinnande av ekonomisering och planmässighet vid statens upphandlingsväsende. Dessa frågor äro beroende på Kungl. Maj:ts prövning.
Amiralen von Krusenstierna och direktören Hammar, vilka med skrivelse den 21 september 1929 avgivit utredning och förslag rörande marinens upphandlingsväsen samt framlagt förslag örn anställande av vissa försök i syfte att ernå större koncentration av örlogsvarvens upphandlingar m. m., beräkna att under närmaste tiden slutföra sitt uppdrag. I överläggningarna angående vissa flottans varv berörande organisationsfrågor, huvudsakligen frågor angående arbetarnas löneförhållanden, har disponenten Johnsson deltagit.
2. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila
statsförvaltningen.
Vissa grupper av såväl ordinarie som icke-ordinarie personal, vilka ännu icke erhållit definitiv lönereglering, torde såsom hittills böra komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring under budgetåret 1930/1931. Denna fråga föreligger emellertid ännu ej i det skick, att den kan underställas Kungl. Maj:ts slutliga prövning, vadan särskild proposition i ämnet först senare kommer att kunna föreläggas årets riksdag. I följd härav torde de för ändamålet erforderliga medlen nu i avvaktan på denna proposition böra under de särskilda huvudtitlarna allenast beräknas å riksstaten.
Verkställda överslagsberäkningar hava givit vid handen, att de särskilda anslagen under de olika huvudtitlarna för tillfällig löneförbättring rander budgetåret 1930/1931 åt ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare kunna beräknas till följande avrundade belopp, nämligen:
4 Utgifterna.
Hemställan om beräkning av de på varje huvudtitel belöpande anslagsbeloppen torde vid behandlingen av de olika huvudtitlarna få göras av vederbörande departementschefer.
3. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare.
Genom kungörelse den 22 juni 1923 (nr 276) angående tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare stadgades i huvudsak, att under budgetåret 1923/1924 skulle till vissa ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare vid de i kungörelsen angivna verk och inrättningar — vilka samtliga då icke erhållit ny definitiv lönereglering — utgå tillfälligt lönetillägg, dock att lönetillägg icke skulle utgå till de tre preparatorer vid naturhistoriska riksmuseet, vilka för budgetåret 1923/1924 av riksdagen beviljats personliga avlöningstillägg. Där vid något i samma kungörelse omförmält verk eller inrättning vore anställda icke-ordinarie befattningshavare, vilka i fråga örn tjänsteställning och avlöning vore att likställa med sådana ordinarie befattningshavare, som i kungörelsen avsåges, ägde Kungl. Majit efter framställning av vederbörande verk eller inrättning bestämma, örn och med vilket belopp tillfälligt lönetillägg finge utgå. Utgiften för det tillfälliga lönetillägget skulle avföras av statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. (numera benämnd statens pensionsanstalt) och flottans pensionskassa å de medel, av vilka dessa anstalters omkostnader i övrigt bestridas, samt av övriga verk och inrättningar å de för budgetåret 1923/1924 under vederbörande huvudtitlar anvisade extra förslagsanslag till tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare.
Bestämmelserna angående dessa tillfälliga lönetillägg hava sedermera förlänats fortsatt giltighet med de ändringar, som betingats av att vid 1925—1927 årens riksdagar ny definitiv lönereglering genomförts för ett flertal av ifrågavarande verk och inrättningar. Alltsedan budgetåret 1928/1929 återstå endast följande inrättningar, vid vilka tillfälliga lönetillägg utgå, nämligen vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte, tekniska läroverken i Örebro, Malmö och Härnösand, tekniska elementarskolorna i Norrköping och Borås, elektrotekniska fackskolan i Västerås, lantbruksinstitutet vid Ultuna, lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp samt flottans pensionskassa.
Då förslag örn ny definitiv lönereglering för de befattningshavare, som för närvarande åtnjuta tillfälliga lönetillägg, icke kommer att föreläggas 1930 års riksdag, synes billigheten kräva, att befattningshavarna ifråga erhålla dylika tillägg jämväl under budgetåret 1930/1931 efter enahanda grunder som under budgetåret 1929/1930.
För täckande av kostnaderna för de tillfälliga lönetilläggen under bud-
Utgifterna.
getåret 1929/1930 har riksdagen å riksstaten för nämnda budgetår såsom extra förslagsanslag anvisat under åttonde huvudtiteln 4,600 kronor samt under nionde huvudtiteln 1,500 kronor. De tillfälliga lönetilläggen till vaktmästarna vid flottans pensionskassa utgå fortfarande av pensionskassans medel.
Närmare förslag örn de på ifrågavarande huvudtitlar belöpande anslag till tillfälliga lönetillägg för budgetåret 1930/1931 torde vid behandlingen av de särskilda huvudtitlarna få framställas av vederbörande departementschefer.
Jag hemställer nu alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
dels besluta, att till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte, tekniska läroverken i Örebro, Malmö och Härnösand, tekniska elementarskolorna i Norrköping och Borås, elektrotekniska fackskolan i Västerås, lantbruksinstitutet vid Ultuna, lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp samt flottans pensionskassa skola under budgetåret 1930/1931 utgå tillfälliga lönetillägg enligt enahanda bestämmelser som för budgetåret 1929/1930;
dels förklara, att ifråga örn tillerkännande av tillfälliga lönetillägg åt icke-ordinarie befattningshavare skall för budgetåret 1930/1931 gälla vad i sådant hänseende blivit för budgetåret 1929/1930 beslutat;
dels ock besluta, att nu ifrågavarande tillfälliga lönetillägg skola bestridas, vad angår flottans pensionskassa, av pensionskassans medel och i övrigt av under vederbörande huvudtitlar för ändamålet uppförda extra förslagsanslag.
4. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl.
Den prisstegring, som inträffade någon tid efter världskrigets utbrott, föranledde riksdagen att år 1916 bevilja krigstidshjälp till vissa statens befattningshavare. Från och med år 1917 infördes vid sidan av krigstidshjälpen även ett krigstidstillägg, utgående för nämnda år med ett till viss procent å de kontanta avlöningsförmånerna beräknat, nedåt och uppåt begränsat belopp. För år 1918 utgick krigstidstillägget med dels viss s. k. grundplåt, dels procentuellt tillägg. Från och med år 1919 har emellertid tillämpats ett system, enligt vilket statens befattningshavare och med dem likställda efter glidande skala åtnjutit lönetillskott under benämningen dyrtidstillägg; tilläggen hava reglerats periodvis i förhållande till ett levnadskostnaderna följande s. k. grundtal. En redogörelse för de modifika-
Grundema för dyrtids-
i lildagen.
” Utgifterna.
tioner i systemet, som vidtagits under tiden därefter, intill dess vid 1923 års riksdag de grunder för dyrtidstilläggen antogos, som fortfarande i huvudsak gälla, återfinnes i propositionen nr 5 till 1924 års riksdag.
Dessa grunder äro, i vad de angå befattningshavare i statens tjänst, intagna i kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 265). Enligt kungörelsen utgå dyrtidstilläggen för olika stora avlöningsbelopp efter ett och samma procenttal. Beträffande befattningshavare med oreglerad avlöning är detta procenttal hälften av talet för levnadskostnadsökningen sedan ingången av augusti månad 1914; för befattningshavare med nyreglerad avlöning utgår dyrtidstillägget efter ett 18 enheter lägre procenttal. Dyrtidstillägget utgår ej å högre belopp än 650 kronor i månaden för oreglerad och 800 kronor i månaden för nyreglerad avlöning. Förhöjning av dyrtidstillägget på grund av försörjningsplikt gent emot barn under 16 års ålder tillkommer befattningshavare vid oreglerade verk med 5 kronor och vid reglerade verk med 4 kronor för månad och barn. För befattningshavare under 25 år och utan försörjningsplikt, som nu nämnts, nedsättes dyrtidstillägget med en tiondel.
De vid samma riksdag antagna allmänna grunderna för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer hava, bortsett från en detaljändring vid 1924 års riksdag, endast så till vida ändrats, att dyrtidstillägget enligt ny kungörelse i ämnet av den 18 juni 1925 (nr 275) för samtliga pensioner utmätes efter samma grunder, som tidigare varit gällande enbart för nyreglerade pensioner. Sistnämnda ändring tillkom i samband med den vid 1925 års riksdag genomförda pensionsregleringen avseende äldre pensioner, varvid pensionärer med oreglerade pensioner bland annat erhöllo särskild förhöjning så avpassad, att vid tillämpande av de för nyreglerade pensioner gällande dyrtidstilläggsgrunderna de sammanlagda pensions- och dyrtidstilläggsförmånerna blevo av i huvudsak oförändrad storlek. I övrigt bibehölls det år 1923 utformade systemet för dyrtidstilläggen oförändrat. Dyrtidstillägget utgår sålunda i förhållande till ett på visst sätt beräknat tilläggsunderlag. För pensioner å 150 kronor för månad eller därutöver utgöres tilläggsunderlaget av pensionens belopp, dock högst 400 kronor i månaden. Där pensionsbeloppet understiger 150 kronor för månad, lägges därtill ett belopp av 30 kronor i månaden; dock må tilläggsunderlaget i sådant fall icke överstiga 150 kronor och ej heller 160 procent av pensionen. Dyrtidstillägget utgår i förhållande till tilläggsunderlaget efter ett procenttal, som med 16 enheter understiger hälften av talet för levnadskostnadsökningen. Därjämte åtnjuta de pensionärer, som hava minderåriga barn att försörja, fasta barntillägg örn 4 kronor för månad och barn under 16 års ålder.
Gällande kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl. är utfärdad den 15 juni 1923 (nr 267). Liksom beträffande f. d. befattningshavare lägges för här ifrågavarande pensionärer till grund för
Utgifterna. 7
dyrtidstilläggens beräkning ett för månad utmätt tilläggsunderlag. För pensioner å lägst 125 kronor i månaden utgöres tilläggsunderlaget av pensionens belopp. Understiger pensionen 125 kronor i månaden, motsvarar tilläggsunderlaget summan av pensionen och ett belopp av 30 kronor; dock att underlaget ej må överstiga 125 kronor och ej heller 160 procent av pensionsförmånen. Beträffande innehavare av oreglerad pension beräknas dyrtidstillägget efter ett procenttal motsvarande hälften av talet för levnadskostnadsökningen. För innehavare av nyreglerad pension utgår dyrtidstillägget efter ett 13 enheter lägre procenttal. För änka med ett eller flera barn ökas dyrtidstillägget med en tiondel för varje barn. Ett barn eller två syskon utan pensionsberättigad moder likställas med änka utan barn. För tre eller flera minderåriga syskon utan pensionsberättigad moder ökas dyrtidstillägget med en tiondel för varje syskon utöver två.
De procenttal, efter vilka dyrtidstilläggen utgå, fastställas med ledning av det vid varje kvartalsskifte uträknade talet för levnadskostnadsökningen.
Förutom till de statens befattningshavare och pensionärer, vilka inbegripas under de nu nämnda kungörelserna, utgår dyrtidstillägg även till åtskilliga andra personalgrupper, bland vilka må nämnas lärare vid vissa statsunderstödda läro- m. fl. anstalter (kungörelser den 22 juni 1923, nr 305— 307, och den 22 juni 1928, nr 231), föreståndare och lärare vid lantmanna-, lanthushålls- och lantbruksskolor (kungörelse den 29 juni 1921, nr 476) samt pensionerade båtsmän m. fl. (kungörelse den 5 april 1929, nr 57).
Börande de bestämmelser, som anses böra gälla för dyrtidstillägg åt statens befattningshavare efter den 30 juni 1930, har framställning inkommit från styrelsen för Sveriges statstjänstemannanämnd.
Såsom framgår av den lämnade redogörelsen hava nuvarande föreskrifter rörande dyrtidstilläggen i huvudsakliga delar varit i tillämpning sedan den 1 juli 1923. Jag erinrar örn, att Kungl. Majit den 29 juni 1928 tillsatt en kommitté -— 1928 års lönekommitté — med uppdrag att verkställa utredning och avgiva förslag i avseende å bland annat dyrtidstilläggens inarbetande i de fasta löne- och pensionsbeloppen. I avvaktan på resultatet av denna kommittés arbete torde några ändringar i gällande bestämmelser örn dyrtidstillägg icke böra företagas, utan torde bestämmelserna böra bibehållas oförändrade även för nästkommande budgetår.
Kostnaderna för dyrtidstilläggen under budgetåret 1930/1931 komma att bliva beroende av indexställningen för levnadskostnaderna under budgetårets olika kvartal. Indextalens förskjutningar under senare år belysas av efterföljande tablå:
Departements-
chefen.
Kostnads-
frågan.
8 Utgifterna.
Enligt tablån utgjorde för de tre senast förflutna budgetåren, 1926/1927— 1928/1929, levnadskostnadsindex i medeltal respektive 171, 170.8 och 171.5. Genomsnittet av dessa tre tal är 171.i. Under innevarande budgetår har levnadskostnadsindex legat under detta tal och vid kvartalsskiftena 1 juli, 1 oktober och 1 januari varit respektive 169, 170 och 167. I enlighet med denna sjunkande tendens hos index hava också affärsverken"vid beräknande av medel för dyrtidstillägg i verkens driftkostnadsstater för kalenderåret 1930 i allmänhet räknat med en levnadskostnadsindex] av 170. När det gäller att under huvudtitlarna å riksstaten för budgetåret 1930/1931 beräkna förekommande dyrtidstilläggsanslag, synes dock för närvarande tillräcklig anledning icke föreligga att utgå från en lägre levnadskostnadsindex än i medeltal 171, vilket innebär, att den faktiska utgiftsbelastningen under budgetåren 1926/1927—1928/1929 i stort sett kan läggas till grund för bestämmandet av anslagsbeloppen för nästkommande budgetår.
De i enlighet härmed beräknade kostnaderna för dyrtidstilläggen fördela
sig på följande sätt:
Milj. kr.
Dyrtidstillägg vid affärsverken .................................................................... 28.9
Dyrtidstillägg i övrigt: Milj. kr.
1. Allmänna anslagen till dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst å huvudtitlarna II—X ................................ 26.3
2. Statsunderstödda undervisningsanstalter.................................... 22.4
3. övriga dyrtidstillägg å huvudtitlarna II—X ........................ 0.8
4. F. d. befattningshavare samt änkor och barn m. fl............. 9.7
5. Pensionerade båtsmän m. fl......................................................... l.i 60.3
Summa 89.2.
Senare i dag komma vederbörande departementschefer att i enlighet härmed föreslå upptagande å riksstaten för budgetåret 1930/1931 av erforderliga anslag till dyrtidstillägg.
Utgifterna.
9 Dyrtidstillägg åt befattningshavare och pensionärer vid postverket, tele- Sättet för grafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner och bestridande* statens reproduktionsanstalt eller vid av nämnda verk övertagna företag eller inrättningar utgå för närvarande av de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas. Detsamma gäller beträffande dyrtidstillägg åt befattningshavare vid bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen, patent- och registreringsverket samt försäkringsinspektionen ävensom i avseende å dyrtidstillägg åt befattningshavare vid flottans pensionskassa och statens pensionsanstalt. Där arbetslönerna vid arméns eller marinens verkstäder och fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade i grundlöner och dyrtidstillägg, skola kostnaderna för dyrtidstilläggen bestridas från vederbörande underhålls- eller anskaffningsanslag. Yad sålunda gäller torde även böra äga tillämpning för budgetåret 1930/1931.
I detta sammanhang ber jag få påpeka, att, enligt vad chefen för kommunikationsdepartementet lär komma att föreslå, dyrtidstillägg för vissa nya befattningshavare inom den lokala vägorganisationen skola utgå av automobilskattemedel. Vidare torde chefen för jordbruksdepartementet komma att tillstyrka, att samtliga kostnaderna för stuteriväsendet skola bestridas av totalisatormedel, vilka skola över ett för ändamålet uppfört förslagsanslag tillföras en särskild fond. Vid denna omläggning böra även kostnaderna för dyrtidstilläggen inräknas i utgiftsanslaget för stuteriväsendet och dessa kostnader i likhet med övriga dithörande utgifter bestridas från fonden ifråga.
Under åberopande av vad i det föregående anförts får jag hemställa, att Hemställan. Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen besluta,
att dyrtidstillägg åt befattningshavare och pensionärer vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner och statens reproduktionsanstalt eller vid av nämnda verk övertagna företag eller inrättningar samt dyrtidstillägg åt befattningshavare vid bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen, stuteriöverstyrelsen samt statens hingstdepåer och stuteri ävensom patent- och registreringsverket, försäkringsinspektionen, flottans pensionskassa och statens pensionsanstalt skola utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas, så ock att dyrtidstillägg åt vägingenjörer, biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter skola utgå av automobilskattemedel,
samt att, där arbetslönerna vid arméns och marinens verkstäder och fabriker m. fl. anläggningar äro upp-
10 Utgifterna.
delade i grundlöner och dyrtidstillägg, kostnaderna för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande underhålls- eller anskaffningsanslag.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Svante Ericsson.
290108. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.
Första huvudtiteln. [1.]
1 Första huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1930.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog, Bissmark, Johansson, Dahl.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Dahl, anmäler härefter de frågor, som tillhöra regleringen för budgetåret 1930/1931 av utgifterna under riksstatens första huvudtitel, innefattande anslagen till hov- och slottsstaterna, och anför därvid följande:
A. Kungl, hovstaten.
1. Kungl. Maj:ts hovhållning, oförändrat ordinarie anslag ......................................................................................... kronor 800,000.
[1.] 2. Förstärkning av anslaget till Kungl. Maj:ts hovhållning. Till
förstärkning av anslaget till Kungl. Maj:ts hovhållning har riksdagen från och med år 1921 anvisat visst belopp, som tidigare belöpt sig till
200,000 kronor, för år räknat, men från och med budgetåret 1923/1924 utgått med 150,000 kronor.
Då de till Kungl. Maj:ts hovhållning anslagna medel äro i behov av Departementsenahanda förstärkning för budgetåret 1930/1931 som för innevarande budget- chefenår, får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till förstärkning av anslaget till Kungl. Maj:ts hovhållning för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av ............................................... kronor 150,000.
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 saini.
I
2 Första huvudtiteln. [2—3.]
Departements• chefen.
3. Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hovhållning och handpenningar för Hennes Kungl. Höghet Kronprinsessan, oförändrat ordinarie anslag .................................................................. kronor 192,000.
[2.] 4. Förstärkning av de till Hans Kungl. Höghet Kronprinsens
hovhållning anslagna medel. Till förstärkning av de till Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hovhållning anslagna medel har riksdagen från och med år 1921 anvisat visst belopp, som tidigare utgjort 90,000 kronor, för år räknat, men från och med budgetåret 1923/1924 utgått med 70,000 kronor.
Då de till Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hovhållning anslagna medel äro i behov av enahanda förstärkning för budgetåret 1930/1931 som för innevarande budgetår, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till förstärkning av de till Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hovhållning anslagna medel för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag
av ............................................................. kronor 70,000.
5. Hans Kungl. Höghet Hertigen av Västergötland, oförändrat ordinarie anslag ........................................................... kronor 26,000.
6. Hans Kungl. Höghet Hertigen av Närke, oförändrat
ordinarie anslag...................................................................... kronor 26,000.
7. Ved och kol för de kungl, hoven, oförändrat ordinarie anslag............................................................................... kronor 50,000.
[3.] 8. Täckande av motsedd brist å anslaget till ved och kol för
de kungl, hoven. Kostnaderna för uppvärmning av de kungl, slotten äro avsedda att bestridas av det å riksstaten uppförda ordinarie anslaget till vpd och kol för de kungl, hoven, vilket alltsedan år 1858 kvarstått vid 50,000 kronor. Jämte det ordinarie anslaget har riksdagen från och med år 1918 på förslag av Kungl. Majit till täckande av motsedd brist å samma anslag anvisat viss förstärkning, som för budgetåren 1926/1927 och 1927/1928 utgjort respektive 95,000 kronor och 90,000 kronor samt för budgetåret 1928/1929 liksom för innevarande budgetår 85,000 kronor. För ifrågavarande ändamål uppgå alltså numera de ordinarie och extra anslagsmedlen till sammanlagt 135,000 kronor.
Nu har riksmarskalksämbetet i skrivelse den 29 augusti 1929 angående anslagsäskanden för hov- och slottsstaterna gjort framställning örn anvisande jämväl för budgetåret 1930/1931 av ett extra anslag å 85,000 kronor till förstärkning av anslaget till ved och kol för de kungl, hoven.
Första huvudtiteln. [3 — 4.]
3 I en vid riksmarskalksämbetets framställning fogad skrivelse har ståthållarämbetet å Stockholms slott framhållit, att förevarande extra anslag, som de senare åren blivit nedsatt, icke syntes kunna ytterligare reduceras, så mycket mindre som värmeledningen vid Ulriksdals slott numera utsträckts jämväl till slottets flyglar, varför bränsleåtgången här komme att ökas.
Jämväl för budgetåret 1930/1931 erfordras förstärkning av anslaget till ved och kol för de kungl, hoven. Utgifterna för ändamålet hava för budgetåret 1928/1929 uppgått till i runt tal 135,000 kronor, vilket belopp även anvisats för innevarande budgetår. Med hänsyn till vad ståthållarämbetet å Stockholms slott anfört, torde man jämväl för budgetåret 1930/1931 böra, i enlighet med riksmarskalksämbetets förslag, beräkna sammanlagda anslagsbehovet till nämnda belopp. Då det ordinarie anslaget utgör 50,000 kronor, skulle alltså till täckande av motsedd brist å anslaget behöva anvisas ett belopp av 85,000 kronor.
Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till täckande av motsedd brist å anslaget till ved och kol för de kungl, hoven för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av................... kronor 85,000.
9. Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl, slotten, oförändrat ordinarie anslag..... kronor 56,400.
| 4.] 10. Förstärkning av anslaget till underhåll och vård av möbler
samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl, slotten. Till förstärkning av ordinarie anslaget till underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl, slotten har riksdagen från och med år 1920 anvisat visst belopp, som för innevarande budgetår, liksom för vart och ett av de sistförflutna fyra budgetåren, uppgått till 25,000 kronor.
I sin skrivelse den 29 augusti 1929 har riksmarskalksämbetet hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till förstärkning av förevarande anslag för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 25,000 kronor.
Riksmarskalksämbetet har därvid överlämnat en framställning i ämnet från chefen för husgerådskammaren, som dels åberopat vad han tidigare anfört i fråga örn behovet av ett från 20,000 kronor till 25,000 kronor förhöjt förstärkningsanslag — vilket yttrande finnes återgivet i 1925 års statsverksproposition, första huvudtiteln, sid. 6 — och dels framhållit, att behovet av anslag för husgerådskammaren för budgetåret 1930/1931 komme att vara detsamma som för innevarande budgetår.
Departements-
chefen.
4 Första huvudtiteln. [4—5.]
Departements-
chefen.
Med tillstyrkande av riksmarskalksämbetets förevarande framställning hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till förstärkning av anslaget till underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl, slotten för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av ....................... kronor 25,000.
11. Kungl, hovstallets utfodring, oförändrat ordinarie anslag .................................................................................. kronor 15,000.
B. Kungl, slottsstaten.
Stockholms slott.
1. Reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl, hoven upplåtna byggnader, oförändrat ordinarie anslag ..................... kronor 63,000.
[5.] 2. Förstärkning av anslaget till reparationer å Stockholms slott
m. fl. för de kungl, hoven upplåtna byggnader. Till förstärkning av det ordinarie anslaget till reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl, hoven upplåtna byggnader hava sedan åtskilliga år anvisats extra anslag, vilka tidigare uppgått till 63,000 kronor för år men för ett vart av de fyra sistförflutna budgetåren samt för innevarande budgetår bestämts till 50,000 kronor. I 1929 års statsverksproposition återgavs en utredning av slottsarkitekten generaldirektören I. Tengbom rörande behovet av förstärkningsanslag till reparationer å slottet, vari hemställdes örn ett extra anslag av 63,000 kronor för innevarande budgetår.
I sin skrivelse den 29 augusti 1929 har nu riksmarskalksämbetet — med överlämnande av en av ståthållarämbetet å Stockholms slott gjord framställning i ämnet och under erinran om vad ämbetet tidigare anfört i denna fråga — hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till förstärkning av ordinarie anslaget till reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl, hoven upplåtna byggnader för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 63,000 kronor.
Ståthållarämbetet har i sin skrivelse meddelat, att på grund av otillräckliga anslag en del önskvärda ordinarie underhållsarbeten årligen måst eftersättas. Kostnaden för de arbeten av denna art, som vid början av ett vart av nedan angivna budgetår återstått outförda, har beräknats till följande belopp i
Första huvudtiteln. [5—6.] 5
budgetåret 1924/1925 ............................................................ kronor 30,008
» 1925/1926 » 58,952
» 1926/1927 » 54,750
» 1927/1928 » 125,800
» 1928/1929 ............................................................. » 121,600
» 1929/1930 » 138,400.
I anslutning till dessa uppgifter har ståthållarämbetet yttrat följande.
Även om det nu begärda förstärkningsanslaget å 63,000 kronor beviljades för de ordinarie underhållsarbetena, kvarstode större restaureringsarbeten, för vilka särskilda anslag framdeles måste begäras. Dessa arbeten vore: restaurering av slottskapellet med södra valvet; återställande av en stor del representationsrum, deras plafonder, övriga målningar, stucker och väggar; inläggande av golv av sten i trädgårdssalongen samt delar i portiker och valv; iordningställande av slottsmuseum i källaren; samt en del yttre stensättning och uppsnyggningsåtgärder, icke ingående i den yttre restaureringen. Kostnaden för samtliga dessa arbeten kunde beräknas till omkring 250,000 kronor, vilka medel dock kunde fördelas på en följd av år.
Såsom framgår av den av ståthållarämbetet lämnade redogörelsen har den beräknade kostnadssumman för sådana önskvärda ordinarie underhållsarbeten å Stockholms slott m. fl. för de kungl, hoven upplåtna byggnader, vilka på grund av otillräckliga anslag icke kunnat komma till utförande, år för år ökats och uppgår nu till inemot 140,000 kronor. Med hänsyn härtill och till vad ståthållarämbetet i övrigt anfört finner jag det väl motiverat, att ifrågavarande förstärkningsanslag höjes till tidigare belopp, 63,000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till förstärkning av anslaget till reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl, hoven upplåtna byggnader för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av ................................................. kronor 63,000.
3. Polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid Stockholms slott, oförändrat ordinarie anslag kronor 33,750.
[6.] 4. Förstärkning av anslaget till polis-, lys- och renhållning
samt brandväsendet vid Stockholms slott. Till förstärkning av det ordinarie anslaget till polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid Stockholms slott har riksdagen anvisat extra anslag, som för innevarande budgetår uppgår till 26,300 kronor.
Departements-
chefen.
6 Första huvudtiteln. [6—7.]
I riksmarskalksämbetets skrivelse den 29 augusti 1929 har ämbetet, i enlighet med hemställan från ståthållarämbetet å slottet, gjort framställning örn förstärkning för budgetåret 1930/1931 av det ordinarie anslaget till polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid Stockholms slott med samma belopp, som anvisats till förstärkning för innevarande budgetår, eller 26,300 kronor.
ifrågavarande förstärkningsanslag alltjämt lärer vara oundgängligen erforderligt, tillstyrker jag riksmarskalksämbetets framställning, allenast med den jämkningen att anslaget, för utjämning av huvudtitelns slutsumma, torde böra uppföras med 26,350 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till förstärkning av anslaget till polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid Stockholms slott för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av............................................................ kronor 26,350.
Övriga kungl, slott.
[7.] 5* Underhåll m. m. av övriga kungl, slott. För underhåll m. m. av de kungl, lustslotten, nämligen Drottningholms slott, Gripsholms och Ulriksdals slott, Haga lustslott och park samt Strömsholms och Rosersbergs slott, har från och med budgetåret 1927/1928 varit uppfört ett ordinarie reservationsanslag av 86,000 kronor. Därjämte har för ett vart av nämnda och följande budgetår anvisats ett extra reservationsanslag å
20.000 kronor till ny- och ombyggnader samt större reparationer vid slotten. Ytterligare hava för ifrågavarande ändamål bidrag till lustslotten utgått av Djurgårdskassans överskottsmedel. Dessa bidrag hava för vartdera av budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 utgjort 65,000 kronor, varav
50.000 kronor tillgodoförts det ordinarie anslaget och 15,000 kronor det extra. För innevarande budgetår har riksdagen medgivit, att av Djurgårdskassans den 30 juni 1929 befintliga överskottsmedel må till anslagen överföras ett belopp av 80,000 kronor med 65,000 kronor till det ordinarie och 15,000 kronor till det extra anslaget.
Ståthållar- Med sin skrivelse den 29 augusti 1929 har riksmarskalksämhetet ämriksmlr°Ch överlämnat de från ståthållarämbetena för lustslotten ingivna framställskalksämbetet ningarna örn statsanslag för budgetåret 1930/1931. Vid den följande behovet Cftir redogörelsen för dessa framställningar torde anslagsäskandena få upptagas budgetåret under jämförelse med de för innevarande budgetår av Kungl. Majit fast- 1930/1931. ställda staterna.
Första huvudtiteln. [7.]
7 Drottningholms slott. En sammanställning av inkomster och utgifter vid Drottningholms slott i enlighet med dels den av Kungl. Majit fastställda staten för budgetåret 1929/1930, dels ståthållarämbetets beräkning av staten för budgetåret 1930/1931 ter sig sålunda:
Summa 136,500 152,000
Enligt en av ståthållaren i samråd med slottsarkitekten år 1923 gjord utredning angående behovet av årligt statsanslag för Drottningholms slott beräknades utgifterna för slottets underhåll till 30,000 kronor och för parkens underhåll, utöver från trädgården inflytande medel, till 40,000 kronor.
Till stödjande av sin nu förevarande framställning örn anslag till Drottningholms slott har ståthållarämbetet å slottet överlämnat ett av slottsarkitekten avgivet yttrande, däri denne, efter erinran örn nämnda utredning och örn att han för innevarande budgetår hemställt örn erforderliga medel för tillgodoseende av de vid utredningen beräknade anslagsbehoven, vidare anfört följande.
Av de sedermera beviljade medlen för innevarande budgetår komme endast 24,000 kronor på underhållet av slottsbyggnaderna, däri inbegripna även teaterbyggnaden, Kina slott m. fl. byggnader. Att detta vore för lågt syntes få anses obestridligt. För parkens underhåll tillgängliga medel hade blivit än mer kringskurna, då dessa vore beroende av inkomster från trädgården, vilken senaste år lämnat mindre avkastning. Drottningholm vore sålunda synnerligen illa tillgodosett med avseende å underhållsanslag. Missförhållandet vore desto mera framträdande, som slottet med park alltmer utvecklats till en populär tillflyktsort för breda lager av storstadens befolkning. Att denna betydelsefulla tillgång utnyttjades av en allt större publik,
8 Första huvudtiteln. [7.]
såsom nu skedde, måste ju i icke ringa mån bidraga till en stegring av underhållskostnaderna.
Det borde vara ett allmänt intresse, att medel icke saknades för ett värdigt uppehållande av denna betydelsefulla nationaltillgång och att allt gjordes för dess vårdande och förkovran.
På grund av bristande medel hade emellertid mycket måst försummas. Att taga igen detta med de i och för sig otillräckliga underhållsanslagen vore naturligtvis uteslutet. Slottsarkitekten hade därför påbörjat en utredning rörande de engångskostnader, som kunde anses erforderliga för det nödvändiga iståndsättandet av byggnader och park, och syntes det, att framställning i sinom tid borde göras örn särskilda anslagsmedel för sådana arbeten, på samma sätt som vid Stockholms slott under senare åren skett.
För det närvarande ville slottsarkitekten inskränka sig till en anmälan örn dessa förhållanden samt hemställa, att framställning örn riksdagsanslag måtte göras till sådana belopp, att de i tidigare beräkningar lågt angivna underhållskraven kunde tillgodoses, d. v. s. att för slottsbyggnadernas underhåll kunde avses minst 30,000 kronor och att för underhållsarbeten för parken med vägar, parkeringsplatser m. m. kunde avses minst 40,000 kronor.
Under hänvisning till slottsarkitektens yttrande och under åberopande av utav ståthållarämbetet ytterligare anförda skäl har ståthållarämbetet hemställt, att för underhåll av Drottningholms slott och park måtte för budgetåret 1930/1931 av statsmedel anvisas ett belopp av 95,500 kronor.
Gripsholms slott. De ordinarie anslagsmedlen till Gripsholms slott utgöra för nu löpande budgetår 24,000 kronor, medan de dessförinnan utgått med endast 9,000 kronor.
Den sålunda vidtagna höjningen betingades helt av behovet av ökade medel för underhåll av slottet m. fl. byggnader. Till grund för höjningen åberopades i sistlidet års statsverksproposition en av slottsarkitekten verkställd utredning av ifrågavarande medelsbehov. Därvid hade — med bortseende från kraven på utförande av de dittills eftersatta underhållsarbetena, vilkas bekostande borde göras till föremål för ytterligare utredning — det årliga behovet av underhållsmedel beräknats, under förutsättning att slottet och dess byggnader befunne sig i gott skick. Enligt utredningen skulle underhållet av själva slottet draga en kostnad av 30,000 kronor, beräknat efter 1 procent av slottets byggnadsvärde, 3,000,000 kronor, samt underhållet av övriga byggnader en kostnad av 7,000 kronor, beräknat efter 11/s procent av dessas värde. Sistnämnda belopp hade ståthållarämbetet ansett icke kunna nedbringas, men beträffande underhållskostnaderna för själva slottet hade ståthållarämbetet — då frågan örn kostnaderna för verkställande av eftersatta reparationsarbeten borde behandlas särskilt för sig och en ökning av underhållskostnaderna för slottet borde av statsfinansiella skäl i möjligast grad begränsas — ansett, att underhållet nu borde beräknas efter endast 71 procent av byggnadsvärdet eller till 22,500 kronor. Då till detta belopp lades ovannämnda underhållskostnad för övriga byggnader 7,000 kronor, hade
9 Första huvudtiteln. [7.]
ståthållarämbetet funnit, att underhållet av Gripsholms slott med tillhörande byggnader för närvarande krävde ett årligt anslag av 30,000 kronor.
I följande sammanställning återgives den av Kungl. Majit fastställda staten för Gripsholms slott för budgetåret 1929/1930 och därjämte den av ståthållarämbetet i dess skrivelse den 19 augusti 1929 föreslagna staten för budgetåret 1930/1931.
I sistnämnda skrivelse har ståthållarämbetet anfört bland annat följande.
Med det till 24,000 kronor ökade statsanslaget hade till slottets med tillhörande byggnaders underhåll under nu löpande budgetår kunnat disponeras något över 18,000 kronor. Enligt den av ståthållarämbetet för budgetåret 1930/1931 föreslagna staten disponerades för samma ändamål — under förutsättning av ett statsanslag av 30,000 kronor — ett belopp av 19,700 kronor. Skulle statsanslaget nedsättas till 24,000 kronor, kunde endast 14,000 kronor beräknas för slottets och tillhörande byggnaders underhåll. Detta ogynnsamma förhållande berodde huvudsakligen på att från skogen linge, enligt fastställd hushållningsplan, uttagas produkter endast för 10,000 kronor, under det att med särskilt tillstånd och av särskild anledning under vart och ett av senast förflutna två år fått uttagas för 15,000 kronors värde.
Ståthållarämbetet har, under åberopande av vad sålunda anförts, hemställt, att för budgetåret 1930/1931 måtte anvisas ett ordinarie statsanslag av 30,000 kronor.
10 Första huvudtiteln. [7.]
Ulriksdals slott. De ordinarie anslagsmedlen för Ulriksdals slott hava i staterna för budgetåren 1927/1928—1929/1930 upptagits med 28,000 kronor. Ståthållarämbetet har erinrat, att en under år 1926 gjord utredning angående behov av underhållsmedel för Ulriksdals slott och park givit vid handen, att ett årligt statsanslag av 33,520 kronor vore av behovet påkallat, under förutsättning att 4,000 kronor årligen finge uttagas genom försäljning av grus och sand. Under samma förutsättning har ståthållarämbetet
— under påpekande att ämbetet för vartdera av budgetåren 1928/1929 och 1929/1930 för ifrågavarande ändamål äskat anslagsmedel med 31,500 kronor
— nu hemställt, att för underhåll av Ulriksdals slott och park för budgetåret 1930/1931 måtte anvisas ordinarie anslagsmedel å sistnämnda belopp i enlighet med följande sammanställning:
Stat för Föreslagen stat
budgetåret för budgetåret
1929/1930 1930/1931
Inkomster. Kronor Kronor
Ordinarie anslagsmedel ............................................... 28,000 31,500
Arrenden, hyror och tomtören .................................... 31,755 32,000
Intressemedel ................................................................... 100 —
Inkomster av elektrisk energi .................................... 500 500
Försäljningsmedel för sand och grus ........................ 4,000 4,000
Summa 64,355 68,000
Utgifter.
Löner, arvoden och pensioner m. m......................... 14,450 14,500
Underhållskostnader ................................................... 32,485 36,600
Värme, lyse och renhållning ....................................... 5,000 4,000
Ränta och amortering å lån för reparationer av
Beylon .................................................................. 4,400 4,400
övriga utgifter................................................................ 8,020 8,500
Summa 64,355 68,000
Haga lustslott och värk. De i staten för Haga lustslott och park upptagna ordinarie anslagsmedlen utgöra numera 10,000 kronor. Då en hel del arbeten i Hagaparken under årens lopp på grund av bristande medel blivit eftersatta, har ståthållarämbetet emellertid ansett, att ett årligt statsanslag av 14,500 kronor vore av nöden. Ståthållarämbetet bär alltså hemställt, att till underhåll av Haga lustslott och park måtte för budgetåret 1930/1931 anvisas ordinarie anslagsmedel av 14,500 kronor jämlikt följande
sammanställning:
Stat för Föreslagen stat
budgetåret för budgetåret
1929/1930 1930/1931
Inkomster. Kronor Kronor
Ordinarie anslagsmedel ............................................... 10,000 14,500
Arrenden, hyror och tomtören ................................... 24,675 24,700
Intressemedel ................................................................... 7,600 7,600
Bidrag av Stockholms stad till Hagaparkens underhåll 10,000 10,000
Inkomster av elektrisk energi .................................... 300 300
Summa 52,575
57,100
Första huvudtiteln. [7.] 11
Utgifter.
Löner, arvoden och pensioner m. m......................... 18,318 18,500
Underhållskostnader....................................................... 23,037 27,600
Värme, lyse och renhållning........................................ 4,200 4,000
övriga utgifter...................................................... 7,020_7,000
Summa 52,575 57,100
Strömsholms slott. Med erinran att under de senare åren av statsmedel årligen utgått 6,000 kronor för underhåll av Strömsholms slott, har ståthållarämbetet framhållit, att dessa medel vore mer än väl behövliga för underhåll av slottet och parken. På grund härav har ståthållarämbetet hemställt, att i enlighet med följande sammanställning måtte för Strömsholms slott för budgetåret 1930/1931 anvisas ett belopp av 6,000 kronor:
Rosersbergs slott. Ståthållarämbetet har hänvisat till att sedan många år till underhåll av Rosersbergs slott utgått ordinarie anslagsmedel av
3,000 kronor. Med de inkomster, arrenden och avkastningen av skogen lämnade, hade underhållet kunnat nödtorftigt ske, så länge slottet stöde obebott. En del önskvärda restaureringsarbeten hade dock måst anstå. Ståthållarämbetet ville likväl icke för närvarande framställa krav på ökat underhållsanslag utan hemställde, att jämväl för budgetåret 1930/1931 måtte anvisas 3,000 kronor i enlighet med följande sammanställning:
12 Första huvudtiteln.
[7.]
Stat för budgetåret 1929/1930 Kronor
Föreslagen stat för budgetåret 1930/1931 Kronor
Utgifter.
Nyanskaffning och underhåll av inventarier
Parkens underhåll Skogen
Löner och pensioner Diverse omkostnader Byggnaders underhåll
9.500 2,000 3,110
1,000
9.500 2,000 3,200
1,000
Summa 18,410
18,500
Riksmarskalksämbetet har i avseende å medelsbehovet för de kungl, lustslotten för egen del anfört följande:
»Riksmarskalksämbetet, som prövat de av ståthållarämbetena gjorda framställningarna, har funnit desamma väl grundade och har intet att erinra emot de gjorda beräkningarna. Ståthållarämbetena hava, enligt riksmarskalksämbetets förmenande, sökt i möjligaste mån begränsa anspråken på statsverket och hava icke begärt mera, än vad som synes vara absolut nödvändigt. Då hittills utgående statsanslag för lustslotten icke varit tillräckliga för att med de så kraftigt stegrade priserna på arbetskraft och material i fullt värdigt skick vidmakthålla de olika slottens många och stora byggnader och vidsträckta parker, torde en minskning i dessa anslag givetvis icke vara tänkbar; och ehuru riksmarskalksämbetet visserligen beaktar önskvärdheten av att i möjligaste mån hålla statsanslaget för slotten inom dess hittillsvarande storlek, Anner ämbetet sig dock böra även innevarande år, i likhet med vad ämbetet i underdånig skrivelse den 23 augusti 1928 framhöll, med hänsyn till den utredning rörande behov av ökat anslag för Gripsholms slott, som blivit verkställd och som här ovan omförmälts, för egen del understryka de av vederbörande ståthållarämbete och slottsarkitekt gjorda uttalanden örn nödvändigheten av ökat statsanslag för Gripsholms slott. Det under riksstatens första huvudtitel upptagna anslag till ’ny- och ombyggnader samt större reparationer vid övriga kungl, slott’ 20,000 kronor jämte 15,000 kronor av Djurgårdskassans överskottsmedel, eller tillhopa
35,000 kronor, lärer — sedan därav jämlikt nådigt brev den 27 juni 1929 ett belopp av 15,000 kronor anvisats till bestridande av kostnader för införande av värme-, varmvatten- och avloppssystem inom Ayglarna till Ulriksdals slott — till återstående del komma att fullt tagas i anspråk för bekostande av åtskilliga nödvändiga reparations- m. A. arbeten vid de olika slotten, varom riksmarskalksämbetet torde — i likhet med vad under senaste år ägt rum — framdeles få hos Eders Kungl. Majit göra underdånig framställning.»
Beträffande sistnämnda riksstatsanslag har riksmarskalksämbetet åberopat vad ämbetet i skrivelse den 23 augusti 1928 anfört rörande önskvärdheten av att å det för lustslotten avsedda reservationsanslaget lämpligt årligt belopp ställdes till ämbetets disposition för reparationer eller ombyggnadsarbeten utom ordinarie underhållet samt anhållit, att ett anslag av 20,000 kronor måtte för detta ändamål ställas till riksmarskalksämbetets förfogande.
Första huvudtiteln. [7.]
13 Riksmarskalksämbetet har över sina framlagt följande sammanställning:
Drottningholms slott, brist ....................
Gripsholms » » ......................
Ulriksdals » » .....................
Haga » » ......................
Strömsholms » » .....................
Rosersbergs » » ......................
framställningar och beräkningar
kronor 95,500 » 30,000
» 31,500
» 14,500
» 6,000 » 3,000
kronor 180,500.
Till riksmarskalksämbetets förfogande för reparationer eller
ombyggnader utom ordinarie underhållet begäras kronor 20,000
Summa kronor 200,500.
Såsom förut nämnts har Djurgårdskassan för vartdera av budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 av behållningen vid respektive budgetårs ingång lämnat bidrag till de kungl, lustslotten med 65,000 kronor. Av behållningen vid ingången av innevarande budgetår utgår motsvarande bidrag för detta budgetår med 80,000 kronor. Den för budgetåret fastställda staten för Djurgårdskassan har följande utseende:
Inkomster.
Utgifter.
Avlöningar och pensioner
Expenser.........................................................
Vägarna .........................................................
Renhållning Skogen och sågen
Byggnader ....................................................
Inventarier.....................................................
Vatten- och avloppsledningar
Vattenavgifter ........................................
Brandförsäkringar
kronor 59,500
» 10,400
» 113,000
» 31,000
» 14,000
» 80,000
» 7,000
» 6,000
» 3,500
» 3,000
Riksmarskalksämbetet om täckande av medelsbehovet för budgetåret 1930/1931.
14 Första huvudtiteln. [7.]
Strandskoning .........................................................................
Parker och jordbruk.................................................................
Stallet ..........................................................................................
Djurgårdens ladugård ........................................................
Till förräntning och amortering av vissa Djurgårdskassan åvilande, ur Djurgårdsfonden upptagna lån:
enligt kungl, brev den 30 maj 1924 ...... kronor 45,000
enligt kungl, brev den 12 mars 1926 .... » 7,500
Inleverering till statskontoret ...............................................
Rosendals trädgård ...................................................................
Elektriska ledningar .................................................................
Kungl, begravningsplatsen vid Haga ....................................
Skatter.........................................................................................
Diverse och oförutsedda utgifter ............................................
kronor
1,000
41,000
8,800
3,000
52,500
80,000
13.000 3,500 2,300
25.000 Summa kronor 572,500.
I sin skrivelse med anslagsäskanden för budgetåret 1930/1931 har riksmarskalksämbetet — med hänsyn till de ökade inkomster, som från och med den 1 april 1929 uppkommit för Djurgårdskassan genom höjning av avgifterna för utarrenderade områden — ansett sig kunna utgå från, att av Djurgårdskassans överskottsmedel skall under budgetåret 1930/1931 kunna dels fullgöras räntor och amorteringar av tidigare hos statskontoret ur Djurgårdsfonden upplånade medel till täckande av vissa behov vid de kungl, slotten med 52,500 kronor, dels ock såsom bidrag till de kungl, lustslottens underhåll utbetalas ett belopp av 80,000 kronor.
För budgetåret 1930/1931 har riksmarskalksämbetet alltså föreslagit, att av Djurgårdskassans behållning den 30 juni 1930 skall lämnas bidrag till de kungl, lustslotten med samma belopp som för innevarande budgetår eller med 80,000 kronor.
Med utgångspunkt härifrån har inom Djurgårdsförvaltningen uppgjorts följande vid riksmarskalksämbetets skrivelse fogade förslagsstat för Djurgårdskassan för budgetåret 1930/1931, varvid jämväl upptagits motsvarande siffror för innevarande budgetår:
Första huvudtiteln. [7.]
15 Sedan från det av riksmarskalksämbetet beräknade behovet av statsmedel för de kungl, lustslotten, 200,500 kronor, avgått beräknat bidrag från överskott i Djurgårdskassan den 30 juni 1930, 80,000 kronor, skulle alltså erforderligt tillskott av anslag å riksstaten utgöra 120,500 kronor. Kiksmarskalksämbetet, som förklarat sig tillfullo inse vikten av att icke betunga statsverket med några utgifter utöver vad som nödvändigt erfordras för fullgörandet av det riksmarskalksämbetet anförtrodda uppdraget att handhava vården och förvaltningen av dessa statens värdefulla egendomar och övriga tillhörigheter, har alltså hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att under riksstatens första huvudtitel för budgetåret 1930/1931 bevilja för drift, underhåll och reparationer av de kungl, lustslotten ett sammanlaet medelsbelopp av 120,500 kronor.
Sedan riksmarskalksämbetet inkommit med sin förevarande framställning Byggnadsväg anslagsäskanden för nästkommande budgetår, har byggnadsstyrelsen angående med skrivelse den 10 oktober 1929 avgivit utredning och framlagt förslag elektrisk örn införande av elektrisk uppvärmning i Gripsholms slott till skyddande av den staten tillhöriga, dyrbara tavelsamling, som finnes inrymd i slottet. slott. Senare i dag lärer chefen för kommunikationsdepartementet komma att närmare redogöra för denna framställning samt i samband därmed tillstyrka, att för budgetåret 1930/1931 anslag äskas under sjätte huvudtiteln till bestridande av anläggningskostnaden för nämnda värmeledning.
Vad däremot angår de årliga kostnaderna för värmeledningens drift böra desamma givetvis, därest anläggningen kommer till stånd, uppföras å utgiftsstaten för Gripsholms slott och medel därtill sålunda beredas under första huvudtiteln. Sagda årskostnader, som i huvudsak utgöras av avgifter för elektrisk energi, hava av byggnadsstyrelsens utredningsman uppskattats till omkring 8,800 kronor, men av byggnadsstyrelsen ansetts böra, till dess tillräcklig erfarenhet vunnits rörande värmebehov och strömåtgång, beräknas till 10,000 kronor. Under förutsättning att arbetena med installationen av anläggningen kunde påbörjas omkring den 1 juli 1930, skulle anläggningen
16 Första huvudtiteln. [7.]
Departementschefen.
kunna tagas i bruk påföljande höst, varför medel till driftkostnaderna skulle erfordras redan under nästkommande budgetår.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att för de kungl, lustslottens räkning två anslag äro uppförda å riksstaten för nu löpande budgetår, nämligen dels ett ordinarie reservationsanslag å 86,000 kronor till slottens ordinarie underhåll m. m., dels ett extra reservationsanslag å 20,000 kronor till ny- och ombyggnader samt större reparationer vid slotten. Såsom ytterligare bidrag till täckande av medelsbehovet tages ett belopp av tillhopa
80,000 kronor i anspråk av Djurgårdskassans överskottsmedel. Detta belopp är fördelat med 65,000 kronor på det ordinarie och 15,000 kronor på det extra anslaget. För det ordinarie underhållet av de kungl, lustslotten stå alltså inalles 151,000 kronor till förfogande och för ny- och ombyggnader samt större reparationer vid slotten tillhopa 35,000 kronor.
För täckande av det ordinarie underhållsbehovet vid lustslotten har nu riksmarskalksämbetet ansett, att för budgetåret 1930/1931 ett belopp av 180,500 kronor är erforderligt. Detta innebär i jämförelse med motsvarande siffra i de av Kungl. Majit för innevarande budgetår fastställda staterna en ökning av 29,500 kronor, vilket belopp fördelar sig med 15,500 kronor på Drottningholms slott, 6,000 kronor på Gripsholms slott, 3,500 kronor på Ulriksdals slott och 4,500 kronor på Haga lustslott och park.
Däremot har riksmarskalksämbetet icke ansett behövligt att för större ombyggnader och reparationer utom det ordinarie underhållet räkna med högre belopp än 20,000 kronor. I detta sammanhang tillåter jag mig erinra örn att av de medel örn tillhopa 35,000 kronor, som för ifrågavarande ändamål stå till förfogande för nu löpande budgetår, ett belopp av 15,000 kronor avses till förstärkning av det i årets riksstat uppförda extra reservationsanslaget till anordnande av värme-, varmvatten- och avloppssystem inom flyglarna till Ulriksdals slott. Sistnämnda anslagsbehov kommer att för nästkommande budgetår bortfalla.
Att de kungl, lustslotten jämte tillhörande trädgårds- och parkanläggningar tillfredsställande vidmakthållas finner jag vara en plikt, som bjudes av såväl pietet som kulturella hänsyn. Den ökning i anslagsmedlen, som riksmarskalksämbetet äskar, synes vara motiverad, ökningen torde kunna åvägabringas sålunda, att hela det av Djurgårdskassans överskottsmedel disponibla bidraget, 80,000 kronor, tillgodoföres det ordinarie anslaget, vilket därutöver i budgeten höjes med 14,500 kronor.
Till riksmarskalksämbetets äskanden bör läggas det belopp till täckande av årskostnaden för drivande av den ifrågasatta nya värmeanläggningen vid Gripsholms slott, varom byggnadsstyrelsen gjort hemställan. Storleken av sagda belopp har, såsom förut nämnts, av styrelsen beräknats till 10,000 kronor. Mot denna beräkning har jag icke anledning till erinran. Med hänsyn härtill torde, därest i enlighet med chefens för kommunikationsdepartementet framställning nämnda anläggning beslutas, det ordinarie
Första huvudtiteln. [7—8.] 17
underhållsanslaget till de kungl, lustslotten böra höjas med ytterligare
10.000 kronor.
I enlighet med vad sålunda anförts böra de ordinarie underhållsmedlen till de kungl, lustslotten för nästkommande budgetår beräknas till 190,500 kronor. För täckande härav skulle det ordinarie reservationsanslaget till underhåll m. m. av nämnda slott upptagas med (86,000 + 14,500 + 10,000) 110,500 kronor och av det från Djurgårdskassan disponibla överskottet
80.000 kronor överföras till samma anslag.
Det extra reservationsanslaget för ny- och ombyggnader samt större reparationer vid ifrågavarande slott torde böra äskas med det av riksmarskalksämbetet föreslagna beloppet av 20,000 kronor. Härom gör jag hemställan under nästföljande punkt.
Jag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
dels höja ordinarie reservationsanslaget till underhåll m. m. av övriga kungl, slott
nu.................................................................... kronor 86,000
med ................................................................ » 24,500
till.................................................................... » 110,500,
dels ock medgiva, att av Djurgårdskassans den 30 juni 1930 befintliga överskottsmedel må under budgetåret 1930/1931 till förenämnda anslag överföras ett belopp av 80,000 kronor.
[8.] 6. Ny- och ombyggnader samt större reparationer vid övriga
kungl, slott. Under åberopande av vad jag under punkten 7 anfört, får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att för ny- och ombyggnader samt större reparationer vid övriga kungl, slott för budgetåret 1930 1931 anvisa ett extra reservationsanslag av ................ kronor 20,000.
Sammanlagda beloppet av de under första huvudtiteln uppförda ordinarie anslagen skulle alltså uppgå till 1,402,650 kronor. Enär för budgetåret 1930/1931 å denna huvudtitel krävas extra anslag till belopp av 439,350 kronor, skulle huvudtitelns slutsumma sålunda komma att för nämnda tidsperiod uppgå till ett belopp av 1,842,000 kronor. För budgetåret 1929/1930 uppgår slutsumman till 1,848,500 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet!
Svante Ericsson.
Witling lill riksdagens protokoll Milo. I sami.
Punkt
18 Första huvudtiteln,
Sid.
Nr
Sammandrag och register
till
Första huvudtiteln för budgetåret 1930/1931.
Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.
Andra huvudtiteln. [1.]
1 Andra huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1930.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog, Bissmark, Johansson, Dahl.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bissmark, anmäler de frågor, som tillhöra regleringen för budgetåret 1930/1931 av utgifterna under riksstatens andra huvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet. Därvid anför departementschefen — under förklaring att han kommer att angiva jämväl de ordinarie anslag, beträffande vilka han ej har att föreslå någon förändring — följande:
1. Statsministern, iönefyllnad, oförändrat ordinarie anslag kronor 6,000.
2. Statsråden utan departement, oförändrat ordinarie
3. Departementschefen, oförändrat ordinarie anslag........ kronor 24,000.
fl.] 4. Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli. Nu gällande stater för justitiedepartementet hava följande utseende:
A. Departementet.
anslag
kronor 72,000.
Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., för-
kronor 119,600
slagsanslag
............. » 18,200
Summa kronor 137,800.
Bihang lill riksdagens protokoll 1930. 1 sami.
2 Andra huvudtiteln. [1.]
Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag...................................................... kronor 17,300
Summa förslagsanslag kronor 155,100.
Antalet ordinarie befattningar i departementet är bestämt på följande sätt:
Befattningshavare å ordinarie stat.
Befattning Lönegrad
Kansliavdelningen:
1 statssekreterare och expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlönings-
reglementet ............................................................................................ —
2 kansliråd ................................................................................................ B 30
1 förste kanslisekreterare ........................................................................ B 26
2 andre kanslisekreterare ....................................................................... B 21
1 registrator............................................................................................. B 15
Lagavdelningen:
1 chef för lagavdelningen, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet — 1 ledamot å lagavdelningen, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —
1 förste expeditionsvakt .................................................................... B 7
1 kanslibiträde ...... B 7
2 expeditionsvakter.................................................................................. B 5
3 kontorsbiträde!!................................................................................. B 4
För tjänstgöring i statsrådsberedningen:
1 förste expeditionsvakt.......................................................................... B 7
1 expeditionsvakt................................................................................... B 5
Befattningshavare å övergångsstat.
1 förste kanslisekreterare ....................................................................... B 26
1 registrator.......................................................................................... B 22
Såsom av staten framgår är departementet för närvarande uppdelat på två avdelningar, kansliavdelningen och lagavdelningen.
Kansliavdelningen står under ledning av statssekreteraren-expeditionschefen. Utom så vitt lagärenden beträffar fullgör denne de åligganden och utövar de befogenheter, som enligt instruktionen för befattningshavarna i statsdepartement uppdragits åt statssekreterare och expeditionschef. I vad lagärenden angår tillkomma nämnda åligganden och befogenheter chefen för lagavdelningen.
Kansliavdelningen är uppdelad på två byråer, benämnda första och andra byrån, med ett kansliråd som chef för varje byrå. Å den första
Andra huvudtiteln. [1.] 3
byrån handläggas bland annat ärenden angående städernas jurisdiktion, fångvården, fideikommiss m. m. och å den andra byrån ärenden angående rikets domstolar med undantag av stadsdomstolarna, medborgarrätt, utlänningars fastighetsförvärv m. m.
Till tjänstgöring å första byrån äro indelade en förste kanslisekreterare, som självständigt föredrager ärenden angående antagande av släktnamn och tillstånd till äktenskap och adoptioner, samt en andre kanslisekreterare och en halvtidsamanuens. Å andra byrån tjänstgöra en andre kanslisekreterare och en halvtidsamanuens.
Å lagavdelningen tjänstgöra en ordinarie och två extra ledamöter, de senare avlönade från särskilt för ändamålet beviljat extra anslag, ävensom en heltidsamanuens, vilken biträder en av de extra ledamöterna med Svensk författningssamlings utgivande.
En av de viktigaste ändringarna i departementets organisation, som vidtogos genom 1917 års departementalreform, var förenämnda uppdelning å två skilda avdelningar med var sin chef. Lämpligheten av denna tudelning och behovet av två jämställda chefer har under senare år vid flera tillfällen varit föremål för övervägande. Då under föregående års höst statssekreterar-expeditionschefsbefattningen blev ledig, ansågs frågan örn departementets uppdelning å avdelningar jämte därmed sammanhängande organisationsspörsmål böra upptagas till allsidig utredning. Med föranledande härav bemyndigade Kungl. Maj:t mig att tillkalla en person att såsom sakkunnig inom departementet verkställa utredningen, varjämte Kungl. Maj:t förklarade, att med återbesättande av statssekreterar-expeditionschefsbefattningen skulle tillsvidare anstå samt att under tiden förordnande skulle meddelas angående uppehållande av allenast en expeditionschefstjänst. Vidare erhöll jag bemyndigande att under samma tid meddela förordnande örn bestridande av övriga med statssekreterar-expeditionschefsbefattningen förenade göromål.
Därefter tillkallade jag f. d. justitierådet Birger Ekeberg att verkställa förutnämnda utredning. Sedan denna utredning numera avslutats, tilllåter jag mig att underställa Kungl. Maj:t detta ärende, därvid till en början må lämnas en redogörelse för vad som föregick 1917 års beslut även som för vissa senare uttalanden i frågan.
I sitt den 15 februari 1917 avgivna betänkande rörande reglering av löneförhållanden m. m. vid statsdepartementen yttrade 1902 års löneregleringskommitté angående justitiedepartementets delning på två avdelningar följande:
»Inom samtliga statsdepartement torde numera till handläggning förekomma ärenden, som avse lagstiftning i vidsträcktare mening. I motsättning till dem bruka de i övrigt inom departementen förekommande ärendena betecknas såsom administrativa.
Denna uppdelning äger emellertid för närvarande sin avgjort största betydelse för justitiedepartementet. Detta förhållande beror, såsom på-
Lönereglering skommittén.
4 Andra huvudtiteln. [1.]
tagligt är, dels därpå, att till justitiedepartementet hänvisats huvuddelen av lagstiftningen i dess helhet, och dels därpå, att denna del omfattar de områden av rättsordningen, vilka anses såsom de centrala och allmängiltigaste och vilka fördenskull tillagts sådan betydelse, att inom desamma godkända huvudgrundsatser måste noggrant beaktas vid all lagstiftning i övrigt.
Tilläggas må härvid, att riktigheten av vad nu framhållits icke skulle rubbas därigenom, att en sådan överflyttning av lagstiftningsärenden från justitiedepartementet till andra departement genomfördes, som av landshövding Schotte föreslagits uti hans den 28 maj 1915 avgivna betänkande angående statsdepartementens verksamhetsområden och arbetsformer.
Givet är, att det här i fråga örn justitiedepartementet berörda förhållandet, vilket bestått från tiden för departenmntalordningens införande, måst taga sig uttryck i departementets organisation. Alltifrån nämnda tid har ock på departementets stat funnits upptagen en befattningshavare, med vilken avsetts att tillföra departementet framstående sakkunskap för handhavandet av dess lagstiftningsuppgifter. Och såsom förhållandena i förevarande avseende sedermera utvecklats hava de lett därtill, att med saklig motsvarighet i verkligheten en del av departementet betecknas såsom en dess särskilda avdelning för lagärenden. Till åtskillnad därifrån plägar den återstående delen av departementet, vilken har att handlägga övriga ärenden — de administrativa — benämnas departementets (egentliga) kansli.
Beaktar man, hurusom senare tiders snabba och starka samhälleliga utveckling medfört en däremot svarande ökning av lagstiftningsarbetets intensitet och omfattning, och uppmärksammas därvid tillika, att det vederbörliga handhavandet, så vitt på departementet ankommer, av detta lagstiftningsarbete måste såväl förutsätta en särskild utbildning hos dem, som därmed betrotts, som ock taga deras uppmärksamhet och arbetstid fullt ut i anspråk, så skall det säkerligen finnas helt naturligt, att avdelningen för lagärenden kommit att med avseende å såväl sin personal som sitt arbete intaga en i förhållande till departementets kansli väsentligen fristående ställning.
Vid nu antydda förhållanden är det tydligen ingalunda självfallet, att den, vilken med framgång förmår att såsom närmast ansvarig chef leda och övervaka ävensom deltaga i arbetet å lagavdelningen, också äger de erforderliga förutsättningarna för motsvarande ställning å kansliavdelningen. Påtagligen gäller detsamma reciprokt beträffande ledaren av kansliets arbete, expeditionschefen: och vad sålunda sagts örn respektive avdelnings chef äger uppenbart i sin mån tillämpning jämväl i fråga örn varderas personal i övrigt.
Ej heller synes, åtminstone organisatoriskt sett, någondera avdelningen kunna tilläggas övervägande betydelse i förhållande till fyllandet av de uppgifter, som tillkomma eller, så vitt för närvarande kan bedömas, skola komma att tillhöra justitiedepartementet.
Det visar sig således, att de båda gent emot varandra väsentligen fristående avdelningar, å vilka på grund av arbetsuppgifternas fördelning efter olika grundkaraktär och krav justitiedepartementets arbete fullgöres, böra från synpunkten av den för departementet lämpliga organisationen anses inbördes likvärdiga. Denna uppfattning har även, såsom framgår av den föregående historiska redogörelsen, vid flera tillfällen
5 Andra huvudtiteln. [1.]
kommit till uttryck därutinnan, att de båda avdelningarnas chefer förklarats böra fullt jämställas med varandra. Såsom känt, är så också i det
hela fallet. . , , , , „ , , „ .
Med det förhållande, att chefen för justitiedepartementet såsom ledamot av statsrådet alltmera kommit att företräda en viss politisk memngsriktning, är det naturligen angeläget och nödvändigt, att arbetet inom paval den ena som den andra av departementets ifrågakomna båda avdelningar står i tillbörlig samklang med denna meningsriktning. Omsorgen örn, att detta bliver händelsen, vilar med vår nuvarande departementsorgamsation ensamt på departementschefen, dock naturligen med hjälp, i man som kan ske, av kollegerna i statsrådet. Givetvis bör departementschefen därjämte äga att påräkna lojal medverkan från departementsavdelmngarnas chefer liksom från dessas personal i övrigt.»
Kommittén övergick därefter till att behandla, frågan örn inrättande av en statssekreterare än st inom departementet och uttalade därom bland annat:
»Då det nu, på sätt landshövding Schotte föreslagit och kommittén tillstyrker, är avsett att inom det förevarande liksom inom övriga departement anställa en statssekreterare med uppgift att särskilt för det politiska arbetet vara departementschefens närmaste arbetshjälp, så framställer sig spörsmålet, på vad sätt denne nye befattningshavare bör inrymmas i justitiedepartementets organisation.
I detta hänseende har av landshövding Schotte anförts, att det knappast kunde ifrågasättas att i detta departement anställa både en statssekreterare och en expeditionschef samt att tillika bibehålla en särskild chef för lagavdelningen. Vid sådant förhållande vore de möjliga anordningarna att antingen förena statssekreterarbefattningen med chefsämbetet å lagavdelningen eller ock sammanslå statssekreterar- och expeditionschefsbefattningarna på det sätt, att statssekreteraren finge att handhava jämväl expeditionschefsgöromålen.
Ett förenande av statssekreterarbefattningen med chefsskapet för lagavdelningen skulle, framhållen det, medföra, att en del riksdagspropositioner, t. ex. andra huvudtitelns andel av propositionen angående statsverkets tillstånd och behov, måste utarbetas av expeditionschefen, så att de politiska uppgifterna komme att bliva fördelade på två personer. Sådant borde emellertid undvikas. Vidare kunde med den ifrågavarande anordningen befaras, att chefen för lagavdelningen icke finge så odelat, som önskligt vore, ägna sig åt lagarbetet. Av dessa skäl ansåge landshövding Schotte, att statssekreteraren i justitiedepartementet också borde handhava expeditionschefsgöromålen och att alltså särskild expeditionschef ej borde anställas i detta departement.
Lika med landshövding Schotte anser kommittén, att uppgifterna såsom statssekreterare och chef för justitiedepartementets lagavdelning icke kunna uppdragas åt samma person.
Väl håller kommittén för otvivelaktigt, att den politiska grundåskådningen äger stor betydelse även för det lagarbete, som skall äga rum inom nämnda avdelning. Även chefskapet för lagavdelningen bör alltså anses äga en ej oväsentlig politisk karaktär, vadan pa denna punkt i och för sig icke synes föreligga hinder för en förening av befattningarna såsom statssekreterare och lagavdolning,schef.
Men å andra sidan vill kommittén särskilt framhålla, hurusom chefskapet för lagavdelningen förelägger innehavaren därav ett så krävande och
6 Andra huvudtiteln. [1.]
mångskiftande arbete, att det måste taga all hans arbetstid och uppmärksamhet fullt ut i anspråk. Vidare bör uppmärksammas, att under beredning varande lagärenden ej sällan äro av den vittomfattande och tidskrävande beskaffenhet, att ett personombyte på lagavdelningens chefsplats — något som kanske kunde ifrågakomma oftare, därest statssekreteraren innehade denna plats, än eljest behövde bliva fallet — säkerligen skulle visa sig förenat med olägenhet.
Däremot håller kommittén före, att expeditionschefstjänsten i justitiedepartementet långt bättre låter sig förenas med statssekreterarbefattningen till en tjänst.
Bland expeditionschefens nuvarande uppgifter ingår ju, såsom landshövding Schotte erinrat, att handhava en del av departementets politiska arbete, särskilt sammanfattandet av de från departementet utgående propositioner till riksdagen, vilka icke framgå ur arbetet å departementets lagavdelning, t. ex. departementets andel i statsverkspropositionen, propositioner rörande fångvården o. s. v. Denna del av expeditionschefens göromål är ju just av natur att böra tillhöra den nya statssekreterarbefattningen.»
Beträffande chefen för lagavdelningen yttrade kommittén i annat sammanhang:
»I fråga örn chefens för lagavdelningen ställning har kommittén redan ur vissa synpunkter yttrat sig härovan, då justitiedepartementets båda avdelningar och frågan örn statssekreterarens inordnande i departementets organisation behandlades. I samma ämne har, såsom den historiska delen av detta betänkande utvisar, från statsmakternas sida vid olika tillfällen givits, uttryck för den uppfattning, att ifrågavarande chefsbefattning utgjorde en av administrationens viktigaste poster och i fråga örn arbetets krävande beskaffenhet måste anses fullt jämförlig med expeditionschefens.
_ Uti den. ställning, som sålunda i allmänhet och särskilt i förhållande till expeditionschefen tillägges chefen å lagavdelningen, bör enligt kommitténs mening någon ändring icke anses föranledas därav, att expeditionschefstjänsten, vid bifall till vad kommittén förordat, sammanföres med den nytillkommande statssekreterarbefattningen. Detta sammanförande får således icke anses innebära något tillbakaskjutande av lagavdelningschefen eller något steg till hans underordnande under statssekreteraren-expeditionschefen.
Såsom avsett är beträffande sistnämnda befattningshavare, bör chefen för lagavdelningen, liksom för närvarande är fallet, anställas medelst förordnande. Förut har framhållits, att ifrågavarande chefsbefattning måste anses till ej oväsentlig del äga politisk karaktär. En liknande uppfattning synes ock, såsom den historiska redogörelsen utvisar, hava kommit till uttryck från statsmakternas sida och torde åtminstone delvis ligga till grund för den sedan lång tid gällande ordningen i förevarande avseende.
Kommittén har emellertid tillika härovan antytt, hurusom det vore att förutse, att ett ombyte å platsen såsom chef för lagavdelningen skulle mindre ofta anses av förhållandena påkallat och lämpligt än som kanske kunde bliva händelsen beträffande statssekreterarbefattningen. Det synes sålunda vara att antaga, att allt framgent lagavdelningens chef skall i regel komma att kvarstå å sin plats, så länge själva arbetets krav och
Andra huvudtiteln. [1.] *
förutsättningar göra det lämpligt, för att därefter övergå till någon med fullmakt försedd beställning.
Med hänsyn ej minst till den större säkerhet i avseende a kvarstannande i befattningen, som lagavdelningens chef torde kunna påräkna x jämförelse med innehavaren av statssekreterarens tjänst, anser kommittén den förre befattningshavarens arvode icke böra bestämmas till lika högt belopp som det för den senare tillstyrkta, utan finnér kommittén till fyllest, att chefen för lagavdelningen bibehålies vid sin nuvarande jamnställighet beträffande avlöningens storlek med expeditionschef. — — — —
Beträffande vad i övrigt för närvarande gäller för ifrågavarande chefsbeställning har kommittén icke funnit anledning att föreslå ändring i vidare mån, än att den nuvarande beteckningen å beställningens innehavare, byråchef för lagärenden, med hänsyn till den däri ingående antydan örn byråindelning — något som ju för närvarande icke är avsett för justitiedepartementets vidkommande — må utbytas mot beteckningen chef för justitiedepartementets lagavdelning.»
Vid föredragning den 14 april 1917 av frågan örn reglering av löneförhållanden m. m. vid statsdepartementen anslöt sig dåvarande chefen för justitiedepartementet, vad själva organisationsfrågan angick, till kommittéförslaget men hemställde, att arvodet åt chefen för laga! delningen måtte sättas lika högt som det för statssekreteraren-expeditionschefen föreslagna och att de båda cheferna måtte jämväl med avseende å benämningen likställas med varandra. Såsom skäl för sin ståndpunkt anförde departementschefen i huvudsak följande:
»Av de på justitiedepartementets föredragning ankommande ärenden äro de, som förberedas å lagavdelningen, otvivelaktigt av särskild vi . Chefen för denna avdelning är att betrakta som justitieministerns närmaste medhjälpare vid utövandet av den huvudgren av denne ministers verksamhet, som lagstiftningsarbetet utgör. Hans biträde tages i anspråk, då det gäller att uppdraga riktlinjer för och utforma en ny lagstiftning eller ändringar i den bestående. Den alltmer vidgade omfattningen av vår tids lagstiftningsarbete har emellertid medfört, att chefen för lagavdelningen fått allt mindre tid att ägna sina krafter åt självständiga lagstiftningsuppgifter av större omfattning. Hans verksamhet har allt mer utvecklats till att, under justitieministern, ledel lagstiftningsarbetet i dess helhet, genom råd och upplysningar understödja lagarbete, som omedelbart utföres av andra, samt — särskilt då detta arbete varit anförtrott at personer, som förut ej i någon större utsträckning sysslat med lagstiftning _ granska de utarbetade förslagen, innan de remitterats till lagrådet eller underställts "Kungl. Maj:ts prövning. Chefen för justitiedepartementets lagavdelning kan sägas med avseende å den del av .Justitieministerns riksdagsarbete, som måste betraktas såsom den utan jämlörelse viktigaste, i stort sett intaga en sådan ställning som avsetts för statssekre-
Att chefen för lagavdelningen till sill departementschef intagci denna ställning, har liven beaktats av kommittén. Denna framhåller ju, att ifrågavarande chefsbefattning måste anses till ej oväsentlig del äga politisk karaktär och håller i överensstämmelse därmed före, att befattningen bör, liksom för närvarande är fallet, tillsättas endast på förord-
Departementschefen 1917.
Departementschefen 1923•
8 Andra huvudtiteln. [1.]
nande. Men då det därefter gäller att föreslå den avlöning, som bör tillkomma lagavdelningscliefen, likställer kommittén denne icke med de föreslagna statssekreterarna — i justitiedepartementet statssekreterarenexpeditionschefen —, utan med expeditionscheferna i de andra departementen, vilka befattningshavare icke skulle få något med det politiska arbetet att göra utan bliva rent administrativa ämbetsmän och såsom sådana erhålla den säkra ställning, som fullmakt å tjänsten innebär.
Såsom huvudsakligt skäl för att kommittén sålunda låtit lagavdelningschefen intaga en ur avlöningssynpunkt mindre gynnad ställning har anförts, hurusom det vore att förutse, att ett ombyte å platsen såsom chef för lagavdelningen skulle mindre ofta komma att anses av förhållandena påkallat och lämpligt, än som kanske kunde bliva händelsen med statssekreteraren-expeditionschefen i departementet. Riktigheten av denna uppfattning synes mig oviss. Väl hyser jag den åsikten, att täta ombyten av lagavdelningschef icke äro önskvärda, liksom ej heller av statssekreterare. Men örn man jämför arten av det arbete, som ifrågavarande båda tjänstemän i justitiedepartementet hava att utföra, ur synpunkten av dess inverkan på ett gott samarbete med departementschefen, torde få medgivas, att möjligheten till slitningar, som störa ett lugnt samarbete och som kunna göra ett ombyte befogat, är väl så stor beträffande chefen för lagavdelningen som i fråga örn statssekreteraren-expeditionschefen. Med avseende härå är jag böjd för det antagandet, att posten som chef för justitiedepartementets lagavdelning icke bör anses mindre osäker än befattningen som statssekreterare-expeditionschef.»
Vad departementschefen föreslog i arvodesfrågan blev av riksdagen bifallet, varemot riksdagen i anslutning till löneregleringskommitténs uppfattning ansåg de båda cheferna böra benämnas »statssekreterare och expeditionschef» och »chef för lagavdelningen».
Frågan örn departementets organisation berördes sedermera i statsverkspropositionen till 1923 års riksdag av dåvarande departementschefen, som därvid yttrade:
»En viss ytterligare besparing torde emellertid beträffande departementet kunna genomföras utan att dock framträda i form av anslagsminskning. Utgifterna för vikariatsersättningar inom departementet hava under de senaste åren uppgått till avsevärda belopp. Det från och med år 1922 i departementets stat uppförda särskilda förslagsanslaget till dylika ersättningar, 2,500 kronor, har också väsentligen överskridits. Att vikariatsersättningarna uppgått till högre belopp än beräknats är bland annat att tillskriva det förhållandet, att statssekreteraren-expeditionschefen varje år under flera månader måst beviljas ledighet från expeditionschefsgöromålen för utarbetande av statsverkspropositionen och andra på honom ankommande propositioner. Behovet av dylik ledighet skulle emellertid väsentligen minskas, örn statssekreteraren i stället bereddes erforderlig hjälp av andra arbetskrafter inom departementet med förberedelserna till de propositioner, för vilka han bär ansvaret. En sådan anordning synes mig kunna genomföras inom ramen av de nuvarande befattningshavarnas antal. Härigenom skulle, utom besparingen å vikariatsanslaget, vinnas, att statssekreteraren-expeditionschefen finge mera kontinuerligt ägna sig åt expeditionschefsgöromålen. Detta har jag ansett vara ett önske-
9 Andra huvudtiteln. [1.]
mål av den vikt, att jag för dess uppnående planerat en genomgripande omorganisation av departementet. Prövningen härav har jag emellertid funnit böra tillsvidare anstå dels på grund av dess samband med vissa frågor, vilka icke lämpligen kunnat nu upptagas, dels ock i avvaktan på erfarenhet, huruvida en tillfredsställande ordning kan uppnås på den väg jag nyss antytt.»
Slutligen bör i detta sammanhang nämnas, hurusom i statsverkspropo- Departements-
, , , , , . chefen 1926.
sitionen till 1926 års riksdag dåvarande departementschefen, i sammanhang med viss omorganisation av lagavdelningen, föreslog, att chefen skulle erhålla benämningen »statssekreterare och chef för lagavdelningen». Såsom skäl härför anfördes, att lägeheten städse varit placerad i statssekreterares löneställning och med avseende å det för justitiedepartementet så viktiga lagstiftningsarbetet utövar en statssekreterares verksamhet. I denna del vann emellertid departementschefens förslag ej riksdagens bifall.
Den föregående framställningen visar, hurusom man vid uppgörande Departementsav förslaget till nu gällande ordning utgick ifrån, att inom justitiedepar- ch^n. tementet, liksom inom övriga departement, borde anställas »en statssekreterare med uppgift att särskilt för det politiska arbetet vara departementschefens närmaste arbetshjälp». Ett närmare övervägande ägnades därvid frågan, på vad sätt denne nye befattningshavare borde inrymmas i departementets organisation. Då man stannade vid att förena denna befattning med expeditionschefens, blev emellertid resultatet, att justitiedepartementet i motsats till övriga departement i verkligheten erhöll icke en statssekreterare utan två. Ställningen såsom chef för lagavdelningen, som redan från början i avlöningshänseende likställdes med statssekreterartjänsterna, är nämligen, såsom vid hithörande frågors behandling upprepade gånger framhållits, med hänsyn till tjänsteåliggandenas art en typisk statssekreterarebefattning.
Justitiedepartementet saknar sålunda vad övriga departement äga, nämligen en högsta chef närmast under departementschefen. Departementets uppdelning på två självständiga avdelningar med jämnställda chefer är redan ur organisatorisk synpunkt mindre tillfredsställande; anordningen medför både utåt och inåt en viss osäkerhet. Även ur andra synpunkter kunna erinringar göras mot en dylik organisation. Mindre vikt tillmäter jag härvid den besparing, som står att vinna genom en omorganisation; denna torde nämligen i huvudsak stanna vid skillnaden mellan löneförmånerna för en statssekreterare och för en expeditionschef (2,000 kronor) tillika med viss minskning av vikariatsersättningarna. Av större betydelse är enligt min mening att, örn jag så får säga, ekonomisera med själva chefsposterna — att ej upprätthålla flera statssekreterarämbeten än nödigt är. Att på värdigaste sätt rekrytera dessa är så vanskligt, att
10 Andra huvudtiteln. [1.]
de lämpliga kandidaterna såvitt möjligt ej böra tagas i anspråk för mindre krävande uppgifter.
Frågan är sålunda, huruvida justitiedepartemenets arbetsuppgifter verkligen äro av beskaffenhet att kräva två ämbetsmän av statssekreterartyp. Att lagcbefens arbete är av den art, som föresvävade statsmakterna vid statssekr eter ar tjänster nas inrättande, lärer kunna betygas av envar, som äger förtrogenhet med arbetsförhållandena inom departementet. Såsom av departementschefen framhölls i statsverkspropositionen till 1917 års riksdag, har lagchefens verksamhet alltmer utvecklats till att avse ledningen, under justitieministern, av lagstiftningsarbetet i dess helhet. Det kan utan överdrift sägas, att han bekläder en av de mest krävande och ur politisk synpunkt betydelsefulla posterna inom Kungl. Maj:ts kansli. Att detta förhållande även får komma till uttryck genom hans tjänstetitel är enligt min mening i och för sig ett önskemål.
Örn sålunda chefen för lagavdelningen reellt redan intager och även formellt bör intaga ställning av statssekreterare, blir svaret på den här behandlade frågan beroende därpå, huruvida en särskild statssekreterare är erforderlig med hänsyn till de ärenden, som tillhöra kansliavdelningen. För att säkrare kunna bedöma omfattningen av dessa ärenden har jag låtit upprätta följande två tablåer, utvisande dels sidantalet å de propositioner, som årligen utgått från kansliavdelningen, dels antalet ärenden av skilda slag, som årligen handlagts av statssekreteraren-expeditionschefen.
Uppgift å sidantalet å propositioner, som under nedannämnda år utgått från
kansliavdelningen.
Andra huvudtiteln. [1.]
11 Uppgift å ärenden, handlagda av statssekreteraren och expeditionschefen I Justitiedepartementet åren 1918—1928.
Statssekreterarens befattning nied de särskilda ärendena har helt naturligt varit av växlande art. Vad statsverkspropositionen angår har statssekreteraren i regel personligen nedlagt så mycket arbete på dess förberedande och utformning, att han under ett par månader varje höst nödgats för detta ändamål taga en sammanhängande ledighet från de honom såsom expeditionschef åliggande göromålen. Andra propositioner har han däremot vanligen handlagt vid sidan av nyssnämnda göromål. Att detta i så stor utsträckning kunnat ske, oaktat expeditionschefsbefattningen är ganska betungande, har sin förklaring däri, att nu ifrågavarande propositioner i allmänhet antingen avse frågor av mindre komplicerad natur, för vilkas behandling inom departementet tillgängliga arbetskrafter i stor utsträckning tagas i anspråk, eller ock äro förberedda av särskilda sakkunniga, vilkas biträde med fördel kunnat anlitas jämväl vid ärendenas slutliga prövning inom departementet.
Att expeditionschefsbefattningen varje år under ett par månader, från sett tiden för expeditionschefens semesterledighet, utövas av en tillförordnad expeditionschef måste betecknas såsom en ej ringa olägenhet. Särskilt inom det departement, som har rättsvården sig anförtrodd, är kontinuiteten i ärendenas skötsel av största betydelse. För att såvitt möjligt minska nämnda olägenhet har under senare år den ordningen tillämpats, att den ordinarie expeditionschefen även under de tider, då han åtnjutit ledighet för att kunna mera odelat ägna sig åt statssekreterargöromålen, närvarit vid iirendenas föredragning inför departementschefen. Därigenom är visserligen åtskilligt vunnet, men uppenbarligen är det ett önskemål, att expeditionschefen får tillfälle att i största möjliga utsträckning
12 Andra huvudtiteln. [1.]
öva den mera ingående kontroll över ärendenas handläggning, som förutsätter ett studium av handlingarna. Från denna synpunkt är det sålunda önskvärt, att expeditionschefen vinner en avsevärd lättnad i sitt arbete med de på honom ankommande propositionerna. Lika uppenbart är det, att handläggningen av lagärendena skulle förryckas genom en omorganisation, som tvunge chefen för lagavdelningen att åt dessa propositioner ägna den tid, som statssekreteraren-expeditionschefen för närvarande nedlägger å dem.
För min del är jag emellertid av den uppfattningen, att man här dess bättre icke är ställd i valet mellan de båda nämnda, var för sig otillfredsställande alternativen. Det arbete, som statssekreteraren för närvarande personligen nedlägger särskilt å statsverkspropositionen, är nämligen till stor del av den art, att det utan olägenhet kan anförtros åt andra arbetskrafter inom departementet. Dessa tagas väl redan nu i anspråk för utarbetande av propositioner, men icke i den utsträckning, som lärer vara möjligt och lämpligt. Inom de departement, där statssekreterargöromålen äro mest betungande, vore det icke möjligt att på den begränsade tid, som står till buds, färdigställa statsverkspropositionen, örn denna skulle i sin helhet utarbetas av statssekreteraren. Det förberedande arbetet måste uppdelas på lämpliga krafter, som stå till förfogande, och statssekreterarens uppgift får delvis, stundom helt och hållet begränsas till att giva direktiv och öva kontroll. Till stor del plägar arbetet utföras av en såsom statssekreterarens biträde anställd förste kanslisekreterare eller på byråerna, mellan vilka uppgifterna utskiftas i anslutning till kompetensfördelningen i övrigt. Anlitandet av sistnämnda utväg medför den fördelen, att propositionernas förberedande kan läggas i händerna på de tjänstemän, som under handläggningen av de löpande ärendena vunnit största erfarenhet och detaljkännedom på varje särskilt område.
Det kan icke med fog göras gällande, att utarbetandet av statsverkspropositionen i vad den avser justitiedepartementet skulle vara särskilt krävande. Det ligger i arbetsuppgifternas egen natur, att detta departements budget till stora delar år efter år framträder i tämligen oförändrat skick. Detta gäller särskilt det betydande parti, som angår rättsskipningen. Naturligtvis förekomma även här stundom ganska stora förändringar, och mycket genomgripande sådana äro att förvänta i samband med en blivande rättegångsreform. Men i sådana undantagsfall måste nästan alltid anlitas särskild sakkunskap, varför ökningen i de ordinarie krafternas arbetsbörda ej blir så avsevärd, som det kunde förmodas. För justitiedepartementet synes det mycket väl lämpa sig att i större utsträckning än för närvarande sker fördela arbetet med statsverkspropositionen på den nuvarande kansliavdelningens båda byråer. Kanslirådens sakkunskap och erfarenhet bör härvid först och främst tillgodogöras. Örn dessa skulle hava att i avsevärt större utsträckning än för närvarande ägna sig åt denna uppgift, bleve det väl nödvändigt, att de under någon
13 Andra huvudtiteln. [1.]
tid erhölle befrielse från föredragningsskyldighet, som i stället knnde anförtros åt andra tjänstemän å byråerna. För kontinuiteten vore det uppenbarligen på bästa sätt sörjt, örn ledighet för expeditionschefen i största möjliga utsträckning undvekes.
I motsvarande ordning borde i regel även andra på kansliavdelningen nu ankommande propositioner förberedas, vilka icke vore av den beskaffenhet, att särskilda arbetskrafter måste anlitas.
På den sålunda angivna vägen kunde en mycket väsentlig lättnad vinnas i de göromål, som för närvarande upptaga kansliavdelningens chef i dennes egenskap av statssekreterare. Det återstår emellertid att avgöra, huru det bör förhållas med den alltjämt erforderliga ledningen av arbetet med och kontrollen över kansliavdelningens propositioner. Örn arbetet därmed utan inskränkning lades å chefen för lagavdelningen, skulle det kunna menligt inverka på ledningen av lagstiftningsarbetet. Må vara, att berörda åligganden i och för sig äro föga betungande; de äro dock av annan art än dennes huvudsakliga uppgifter, vartill kommer, att de måste fullgöras under den del av året, då enligt erfarenhetens vittnesbörd lagstiftningsarbetet är mest brådskande. Med hänsyn härtill har jag haft under övervägande, huruvida det icke borde anförtros åt expeditionschefen att övervaka och slutligt svara för utarbetandet av ifrågavarande propositioner. Örn sysslandet därmed anordnades praktiskt, kunde det icke i nämnvärd utsträckning föranleda behov av ledighet från de löpande göromålen. I och för sig behövde denna anordning ej heller föranleda, att expe ditionschefen finge bibehålla statssekreterares ställning.
Det synes mig dock innefatta en bättre lösning av denna organisationsfråga, örn chefen för lagavdelningen jämväl i nu förevarande hänseende i princip får intaga samma ställning som statssekreterare i andra departement, medan det lämnas åt departementschefen att, naturligtvis efter samråd med sin närmaste man, bestämma örn de jämkningar beträffande arbetets fördelning, som kunna betingas av göromålens växlande art och omfång och de särskilda befattningshavarnas lämplighet för den ena eller andra uppgiften. Ehuru tillströmningen av löpande ärenden numera är betydande, kan expeditionschefen, åtminstone sedan han vunnit tillräcklig erfarenhet i ämbetet, få tid över för andra uppgifter, och det kan naturligtvis förväntas, att han tages i anspråk för arbetet med propositionerna i den utsträckning det lämpligen kan ske. Något hinder skulle sålunda icke föreligga att för visst fall eller tillsvidare åt honom anförtro övervakandet av nämnda arbete och detta även såvitt statsverkspropositionen angår. Det bör tillläggas, att den av mig förordade organisationsförändringen överhuvud är ägnad att underlätta ett rationellt tillgodogörande av departementets arbetskrafter.
Emot tanken att förvandla den nuvarande chefsposten på kansliavdelningen till en expeditionschefstjänst har stundom gjorts gällande, att svårigheter till följd därav kunde uppstå ur rekryteringssynpunkt. Jag är
14 Andra huvudtiteln. [1.]
den förste att erkänna, att särskilda krav i flera hänseenden böra ställas på expeditionschefen i justitiedepartementet. Med hänsyn till departementets rättsvårdande uppgifter är det angeläget, att han äger grundlig domarerfarenhet, och då han har att handlägga viktiga personalfrågor beträffande domstolarna, är det synnerligen önskvärt, att han själv tjänstgjort icke blott i underrätt utan även i hovrätt och i justitierevisionen. För min del är jag emellertid övertygad, att skickliga aspiranter till befattningen alltjämt komma att stå till buds. Jag förordar alltså, att å departementets stat uppföres — i stället för en statssekreterareexpeditionschef och en chef för lagavdelningen — en statssekreterare och en expeditionschef.
Med den föreslagna förändringen beträffande de båda chefsposterna följer, att uppdelningen av departementet å kansli- och lagavdelningarna upphör. Detta förhållande föranleder, att ledamoten å lagavdelningen bör erhålla en annan tjänstetitel, och föreslår jag i detta hänseende ledamot för lagärenden.
Efter en omorganisation av departementet på nu angivet sätt kan anslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän sänkas med 2,000 kronor.
I detta sammanhang tillåter jag mig att jämväl upptaga en fråga, som påkallar en mindre utgift å anslaget till icke-ordinarie befattningshavare m. m. Alltsedan 1917 har en portvakt med en årlig ersättning av 400 kronor varit anställd i kanslihuset, vilket uppdrag varit anförtrott åt en expeditionsvakt i socialdepartementet. Sedan den expeditionsvakt i socialdepartementet, som innehaft portvaktsplatsen, under föregående år befordrats till förste expeditionsvakt i socialdepartementet, har jag i samråd med chefen för socialdepartementet den 23 april 1929 förordnat en extra expeditionsvakt i justitiedepartementet att från och med den 1 oktober 1929 tills vidare uppehålla portvaktssysslan mot åtnjutande av därför bestämd ersättning. Då justitiedepartementets anslag till avlöningar till ickeordinarie befattningshavare m. m. är så knappt tillmätt, att det ej lämnar rum för bestridande av förevarande ersättning, lärer anslaget böra höjas med ett mot ersättningen svarande belopp eller 400 kronor.
Anslagsberäkningen å anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare i justitiedepartementet m. m. skulle alltså bliva följande:
Grundavlöning till extra ordinarie tjänstemän, högst . .. kronor 12,390 Avlöningsförhöjningar till extra ordinarie tjänstemän m. m.,
förslagsvis ........................................................................ » 726
Extra befattningshavare m. m., renskrivniDg m. m., högst » 5,400
Summa kronor 18,516
Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
dels bestämma antalet ordinarie befattningar i justitiedepartement på följande sätt:
Andra huvudtiteln. [1.]
15 Befattningshavare å ordinarie stat.
Befattning Lönegrad
1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlönings-
reglementet .................................................... —
1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlönings-
reglementet ....................................................... —
1 ledamot för lagärenden, arvode enligt 5 § i av-
löningsreglementet ............................................ —
2 kansliråd............................................................ B 30
1 förste kanslisekreterare....................................... B 26
2 andre kanslisekreterare..................................... B 21
1 registrator ........................................................... B 15
1 förste expeditionsvakt.......................................... B 7
1 kanslibiträde...................................................... B 7
2 expeditionsvakter ................................................ B 5
3 kontorsbiträden ................................................... B 4
För tjänstgöring i statsrådsberedningen:
1 förste expeditionsvakt......................................... B 7
1 expeditionsvakt ............................................... B 5
Befattningshavare å övergångsstat.
1 förste kanslisekreterare...................................... B 26
1 registrator ........................................................... B 22
dels godkänna följande stater för justitiedepartementet, att tillämpas från och med den 1 juli 1930:
Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag .................................... kronor 117,600
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag... » 18,600
Summa kronor 136,200
Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag .................. kronor 17,300
Summa förslagsanslag kronor 153,500;
dels ock sänka det i riksstaten under andra huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli från dess
nuvarande belopp ................................ kronor 155,100
med 1,600 kronor till .......................... » 153,500.
16 Andra huvudtiteln. [2—4.]
[2.] 5. Extra ledamöter för lagärenden. Riksdagen har efter framställ-
ning av Kungl. Majit från och med budgetåret 1926/1927 årligen anvisat ett extra anslag å 24,000 kronor till avlönande av två extra ledamöter å lagavdelningen i justitiedepartementet. Behov av sådana ledamöter föreligger även för nästkommande budgetår. På grund härav och under hänvisning till vad jag under närmast föregående punkt föreslagit örn viss omorganisation av departementet får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till avlönande av två extra ledamöter för lagärenden i justitiedepartementet för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag å ....................................... kronor 24,000.
6. Departementschefens ombud för tillsyn å tryckta skrifters allmängörande, oförändrat ordinarie förslagsanslag ........................ kronor 14,000.
[3.] 7. Handsekreterare åt statsministern. Alltsedan år 1913 har riks-
dagen på extra stat anvisat anslag till en handsekreterare åt statsministern. Detta anslag har utgått med 3,000 kronor örn året, intill dess det av 1921 års riksdag i samband med den av samma riksdag beslutade löneregleringen för statsdepartementen m. m. höjdes till 4,000 kronor för år.
För nu nämnda ändamål erfordras jämväl i fortsättningen anslag å sistberörda belopp. Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till avlönande av en handsekreterare åt statsministern för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag å................................................................ kronor 4,000.
B. Lagberedningen m. m.
[4.] 1 och 2. Lagberedningen. Till lagberedningen har å extra stat
för varje år från och med 1903 anvisats särskilt reservationsanslag. Anslaget uppgick för ett vart av åren 1903—1919 till 50,000 kronor, för vartdera av åren 1920 och 1921 till 60,000 kronor samt för år 1922, då löneregleringen för den centrala statsförvaltningen trädde i kraft och nödvändiggjorde en betydande höjning av anslagsbeloppet, till 75,000 kronor. På grund av förefintliga reservationer å anslaget kunde detsamma begränsas för 1923 års första halvår till 25,000 kronor, för budgetåret 1923/1924 till 58,000 kronor och för budgetåret 1924/1925 till 55,000 kronor. För budgetåret 1925/1926 utgick anslaget med 75,000 kronor. För vartdera av budgetåren 1926/1927 och 1927/1928 var anslagsbeloppet bestämt till 70,000 kronor. För budgetåret 1928/1929 liksom för innevarande budgetår har anslagsbeloppet bestämts till 74,000 kronor.
Andra huvudtiteln. [4.]
17 Från och med budgetåret 1924/1925 har därjämte anvisats extra förslagsanslag för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning till lagberedningens personal, vilken ersättning under budgetåret 1923/1924 bestritts från förenämnda reservationsanslag och därförut från andra huvudtitelns allmänna anslag till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Nämnda förslagsanslag, som för vart och ett av budgetåren 1924/1925 och 1925/1926 uppgick till 6,500 kronor, har från och med budgetåret 1926/1927 utgått med ett årligt belopp av 8,000 kronor.
Beredningen, vars personal numera utgöres av en ordförande samt tre ledamöter, har för sin verksamhet under år 1929 avgivit en redogörelse, vilken såsom bilaga (A) torde få åtfölja statsrådsprotokollet.
Å det för beredningens verksamhet anvisade reservationsanslaget förefanns den 1 juli 1929 en besparing av omkring 8,800 kronor. Örn härtill lägges det för budgetåret 1929/1930 beviljade reservationsanslaget å 74,000 kronor, erhålles ett belopp av omkring 82,800 kronor, vilket står till förfogande för bestridande av utgifterna/ för! ändamålet under innevarande budgetår. Då, enligt vad verkställda beräkningar giva vid handen, beredningens ifrågavarande utgifter under samma budgetår torde komma att uppgå till omkring 78,000 kronor, bör besparingen å anslaget den 1 juli 1930 kunna antagas icke komma att understiga 4,800 kronor.
Kostnaderna för beredningens verksamhet under budgetåret 1930/1931 torde, frånsett den dyrtidstillägg motsvarande ersättningen till beredningens personal, kunna uppskattas till 78,800 kronor. Vid denna beräkning bar jag utgått ifrån att kostnaden för tryckning av betänkande, som beredningen kan komma att avlämna under budgetåret, bestrides, såsom alltsedan 1918 varit fallet, från andra huvudtitelns förslagsanslag till tryckningskostnader. Vid sådant förhållande synes med hänsyn till den beräknade besparingen böra för ändamålet å nästkommande budgetårs stat äskas ett anslag av 74,000 kronor eller samma belopp, som beviljats för innevarande budgetår. Härjämte bör för det kommande budgetåret, liksom i nu gällande riksstat, upptagas ett särskilt förslagsanslag till dyrtidstilläggsersättning å
8,000 kronor.
I enlighet med vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
dels att för fortsatt uppehållande av lagberedningens verksamhet för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
reservationsanslag å.................................... kronor 74,000,
dels ock att för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning till lagberedningens personal för samma budgetår anvisa ett extra förslagsanslag å ................................................ kronor 8,000.
Bihang till riksdagens protokoll 19110. 1 sami. 2
18 H Andra huvudtiteln. [5.] |
[5.] 3 och 4. Dalautredningen. Till Dalautredningen har å extra stat
från och med budgetåret 1923/1924 årligen anvisats ett särskilt reservationsanslag. För det första året uppgick anslaget till 54,000 kronor, för vart och ett av budgetåren 1924/1925 och 1925/1926 till 62,000 kronor, för budgetåret 1926/1927 till 65,000 kronor, för budgetåret 1927/1928 till 45,000 kronor och för budgetåret 1928/1929 till 35,000 kronor. För innevarande budgetår är anslagsbeloppet 17,000 kronor.
Från och med budgetåret 1924/1925 har därjämte anvisats extra förslagsanslag för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning till utredningens personal, vilken ersättning under budgetåret 1923/1924 bestreds från förenämnda reservationsanslag. Sagda förslagsanslag uppgick för vart och ett av budgetåren 1924/1925 och 1925/1926 till 4,000 kronor samt för vart och ett av budgetåren 1926/1927—1928/1929 till 5,000 kronor. För det nu löpande budgetåret är anslagsbeloppet bestämt till 4,000 kronor.
Utredningens ledare har till sitt förfogande en jurist och en lantmätare jämte fyra tillkallade sakkunniga ortsrepresentanter. Dessutom hava i arbetet, i vad det avser Leksands socken, deltagit två av socknen valda ombud.
För sin verksamhet under år 1929 bar utredningen avgivit en redogörelse, vilken såsom bilaga (B) torde få åtfölja statsrådsprotokollet.
I statsverkspropositionen till 1929 års riksdag (andra huvudtiteln, sid. 5 o. f.) finnes intagen en av utredningen uppgjord plan för utredningens fortsatta bedrivande jämte kostnadsberäkning. I anslutning härtill uttalade jag, att jag funne det önskvärt, att det egentliga lagstiftningsarbetet på ifrågavarande område snarast möjligt komme till stånd, samt att man vore berättigad utgå ifrån att förslag till sådan lagstiftning kunde framläggas vid 1932 års riksdag. Riksdagen biträdde detta uttalande under framhållande, att riksdagen förväntade, att förslag i ämnet kunde föreläggas riksdagen vid den av departementschefen angivna tidpunkten. Enligt vad jag inhämtat torde ock förslag i ämnet bliva färdigt till angivna tidpunkt.
Vidkommande kostnaderna för utredningens fortsatta bedrivande framhöll jag vidare, i överensstämmelse med vad Dalautredningen uttalat, att det vore vanskligt, att redan då bedöma anslagsbehovet för tiden efter innevarande budgetår och att man därför försiktigtvis borde räkna med det av utredningen angivna årliga kostnadsbeloppet eller 41,500 kronor, men att det emellertid förefölle sannolikt, att genom eventuell besparing och begränsning i kostnaderna anslagsbehovet skulle visa sig lägre än det sålunda beräknade.
Å det för utredningens verksamhet anvisade reservationsanslaget förefanns den 1 juli 1929 en besparing av omkring 35,500 kronor. Lägges härtill det för innevarande budgetår anvisade anslaget å 17,000 kronor, erbålles ett belopp av cirka 52,500 kronor, vilket står till förfogande för sistnämnda budgetår. Då utgifterna under detta budgetår beräknas uppgå till omkring
37,000 kronor, synes man kunna utgå ifrån att å reservationsanslaget
Andra huvudtiteln. [5—6.] 19
kommer att den 1 juli 1930 förefinnas en besparing av omkring 15,500 kronor.
Utgifterna för budgetåret 1930/1931 torde, frånsett den dyrtidstillägg motsvarande ersättningen till utredningens personal, böra beräknas till 40,500 kronor. Att ytterligare minska utgifterna lärer på grund av önskemålet örn framläggande av lagförslag i ämnet till 1932 års riksdag icke vara möjligt. Med hänsyn till den beräknade besparingen synes sålunda erforderligt att för ändamålet å sistnämnda budgetårs stat äska ett anslag av
25,000 kronor. Härjämte bör, liksom i nu gällande riksstat, till dyrtidstillägg motsvarande ersättning åt utredningens personal upptagas ett särskilt anslag, vilket torde kunna bestämmas till 3,000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
dels att för fortsatt uppehållande av Dalautredningens verksamhet för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
reservationsanslag å.................................... kronor 25,000,
dels ock att för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning till utredningens personal för samma budgetår anvisa ett extra förslagsanslag å ... kronor 3,000.
C. Justitiekanslersämbetet.
1. Justitiekanslersexpeditionen, oförändrat ordinarie förslagsanslag ....................................................................................... kronor 46,400.
D. Domstolarna.
Högsta domstolen och regeringsrätten.
1. Högsta domstolen, oförändrat ordinarie förslagsanslag kronor 513,500.
2. Regeringsrätten, oförändrat ordinarie förslagsanslag kronor 237,500.
[6.] 3. Extra expeditionsvakt vid högsta domstolen. Till förstärk-
ning av antalet ordinarie expeditionsvakter vid högsta domstolen har riksdagen årligen från och med år 1920 beviljat ett extra anslag, varigenom kunnat anställas en extra expeditionsvakt utöver den ordinarie, av en förste expeditionsvakt och två expeditionsvakter bestående vaktmästarpersonalen vid domstolen. Denna förstärkning har ansetts behövlig åtminstone så länge högsta domstolen, för avarbetande av den förefintliga arbetsbalansen, i betydligt större utsträckning än enligt tidigare gällande bestämmelser
20 Andra huvudtiteln. [6 — 7.]
tjänstgör på tre avdelningar. Då det icke lider något tvivel, att så kommer att bliva händelsen även under nästa budgetår, och med hänsyn därtill ett indragande av befattningen, enligt vad jämväl verkställd undersökning givit vid handen, icke nu kan ifrågakomma, synes nödvändigt, att medel anvisas för anställande av en extra expeditionsvakt även under nämnda tid. Det sålunda erforderliga anslaget torde böra bestämmas till enahanda belopp som för närvarande utgår för ändamålet, eller 2,208 kronor, motsvarande avlöning enligt 3:e löneklassen, ortsgrupp G, i 5:e lönegraden av den för icke-ordinarie befattningshavare vid allmänna civilförvaltningen gällande löneplanen.
Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till avlönande av en extra expeditionsvakt vid högsta domstolen för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag å............................................... kronor 2,208.
Nedre justitierevisionen.
4. Nedre justitierevisionen, oförändrat ordinarie förslagsanslag........................................................................................ kronor 440,000.
[7.] 5. Tillfällig förstärkning av arbetskrafterna i nedre justitierevi-
sionen. Riksdagen har efter framställningar av Kungl. Majit från och med år 1916 beviljat medel för tillfällig förstärkning av nedre justitierevisionens arbetskrafter. Denna förstärkning har från början av budgetåret 1923/1924 bestått av fyra tillförordnade revisionssekreterare, en tillförordnad protokollssekreterare, en amanuens och två tillförordnade kontorsbiträden. Därjämte har alltsedan år 1913 till avlönande av en extra expeditionsvakt i nedre justitierevisionen anvisats visst belopp. De för omförmälda båda ändamål erforderliga medlen, nämligen för det förra 54,700 kronor och för det senare 2,208 kronor, voro till och med budgetåret 1926/1927 i riksstaten upptagna såsom två särskilda extra anslag. Av budgettekniska skäl sammanfördes emellertid anslagen därefter till ett extra anslag å 56,908 kronor.
Förenämnda förstärkning av nedre justitierevisionens arbetskrafter har föranletts av den utökning av högsta domstolens arbetstid, som infördes genom lagen den 14 maj 1915 (nr 139) angående högsta domstolens tjänstgöring på avdelningar. Utökningen av arbetstiden var avsedd att äga bestånd, intill dess arbetsbalansen i domstolen nedbragts till normalt omfång, vartill på sin tid beräknades åtgå sju å åtta år.
Till upplysning rörande de till högsta domstolen under senare år inkomna målen samt balansens ställning tillåter jag mig hänvisa till följande tabell i
Andra huvudtiteln. [7.]
21 Enligt vad förestående siffror giva vid handen, har balansen å såväl revisions- som besvärsmål till och med år 1922 varit i stadigt sjunkande för att under åren därefter till och med år 1928 åter småningom öka. Siffrorna från det senaste året visa emellertid någon minskning av balansen å revisionsmål. Såsom en väsentlig anledning till den jämförelsevis höga balansen i högsta domstolen har tidigare angivits den starka tillströmningen av mål till domstolen, ett förhållande vilket i sin tur förorsakats av de särskilda åtgärder, som vidtagits för avarbetande av de i hovrätterna förefintliga stora balanserna av mål och den därav beroende i jämförelse med den normala betydligt ökade arbetsproduktionen från dessa domstolars sida. På sätt jag i det följande beträffande hovrätterna får tillfälle att närmare utveckla, hava emellertid arbetsbalansema i hovrätterna numera praktiskt taget avarbetats, i följd varav berörda anordningar inom hovrätterna endast i begränsad omfattning ansetts behöva bibehållas. Man torde därför icke för framtiden behöva räkna med lika stark tillströmning av mål från hovrätterna till högsta domstolen som under de senare åren.
Emellertid lärer det ur rättsvårdens synpunkt ej vara tillrådligt att, så länge balansen i högsta domstolen icke mera väsentligt nedgått, vidtaga ändring beträffande den ordning för högsta domstolens arbete, som infördes genom berörda lag den 14 maj 1915. Härav följer, att ifrågavarande förstärkning av arbetskrafterna i nedre justitierevisionen, däri inbegripet jämväl omförmälda ökning av expeditionsvaktpersonalen, måste anses erforderlig åtminstone under de närmaste åren.
Då med avseende å anslagsbeloppet någon ändring icke synes påkallad, hemställer jag alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
1 Ungefärlig siffra.
Hovrätten.
22 Andra huvudtiteln. [7.]
att för tillfällig förstärkning av nedre justitierevisionens arbetskrafter med fyra tillförordnade revisionssekreterare, en tillförordnad protokollssekreterare, en amanuens, två tillförordnade kontorsbiträden och en extra expeditionsvakt för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag å .................................................................... kronor 56,908.
Hovrätterna.
Svea hovrätt.
6. Svea hovrätt. Efter de vid 1928 års riksdag beslutade ändringarna i hovrätternas organisation samt vid 1929 års riksdag beslutad jämkning i Svea hovrätts stat är ordinarie förslagsanslaget till Svea hovrätt i gällande riksstat uppfört med 843,000 kronor.
I skrivelse den 27 augusti 1929 har hovrätten gjort framställning om de äskanden beträffande hovrätten, som syntes böra föreläggas 1930 års riksdag. Hovrätten har därvid inledningsvis erinrat örn att av de två extra divisioner, som under senare tid varit inrättade vid hovrätten, den ena från och med den 1 april 1929 varit indragen, varemot den andra, sedan riksdagen för innevarande budgetår anvisat medel för dess fortbestånd, alltjämt vore i verksamhet. Sedan hovrätten vidare framhållit, att chefen för justitiedepartementet vid behandlingen av andra huvudtiteln i föregående års statsverksproposition på anförda skäl förklarat sig icke kunna förorda ett av hovrätten framställt förslag, huruvida icke den ena av de dåvarande båda extra divisionerna borde från och med början av budgetåret 1929/1930 uppföras å ordinarie stat, anför hovrätten, att efter frågans senaste behandling av statsmakterna en omständighet tillkommit, som syntes vara ägnad att ytterligare framhäva behovet av en stadigvarande organisation på nio divisioner. Hovrätten yttrar därefter huvudsakligen följande:
Hovrätten syftade på de föreskrifter till förebyggande av arbetsbalans, som kommit till stånd genom kungörelser den 5 april 1929 örn vissa ändringar i hovrätternas arbetsordningar.
Dessa ändringar innebure, bland annat, att de till avgörande föreliggande målen — även vademålen — skulle, bortsett från vissa begränsade undantag, föredragas, innan ledighet för vederbörande division inträffade under sommarferier, eller julferierna toge sin början. I princip hade alltså fastslagits, att någon egentlig arbetsbalans framdeles icke vidare skulle ifrågakomma, i sammanhang varmed emellertid i arbetsordningarna uttalats, att örn, med hänsyn till uppkommen väsentlig ökning av antalet inkommande mål eller eljest, svårighet skulle möta att iakttaga de påbjudna bestämmelserna, hovrätt skulle äga att örn förhållandet göra anmälan hos Kungl. Majit, som förklarat sig då vilja vidtaga de åtgärder, till vilka omständigheterna kunde giva anledning.
Den i arbetsordningarna sålunda uttalade principen örn hovrätternas åliggande att inom en snävt begränsad tid till behandling företaga de inkommande målen vore naturligtvis ur rättsvårdens synpunkt synnerligen till-
Andra huvudtiteln.
talande. Kunde denna princip upprätthållas, innebure detta ett undanröjande, såvitt anginge hovrätterna, av varje befogad anledning till klagan över långsamhet i rättsskipningen. Långt ifrån säkert vöre emellertid, huruvida principen i längden skulle visa sig möjlig att fasthålla. I fråga därom torde, vad Svea hovrätt beträffade, visserligen kunna hävdas, att, så länge antalet inkommande mål holle sig någorlunda inom de senare årens siffror, hovrättens nuvarande nio divisioner vore tillräckliga, för att utan eftersättande av arbetets kvalitet, åstadkomma målens avgörande i mån som de inkomme. Men uppenbart vore, icke blott att, i händelse av en mera väsentlig ökning av de inkommande målens antal, särskilda åtgärder måste tillgripas, utan ock att, därest någon av de nuvarande divisionerna skulle bortfalla, den nya principen snart måste uppgivas. Med en organisation på åtta divisioner skulle hovrätten under år 1928 icke hava mäktat avgöra en myckenhet vademål motsvarande det under året inkomna antalet av 1,640. Under den dittills förflutna delen av 1929 hade visserligen de inkommande vademålens antal i någon mån minskats. Men denna minskning torde få anses i väsentlig mån uppvägd av en inträffad ökning av besvärsmål, av vilka för övrigt, som bekant, på senaste tiden inkommit åtskilliga av synnerligen omfattande beskaffenhet. Att längre fram totalsumman av inkommande mål skulle sjunka vore föga sannolikt. Skulle, mot förmodan, vademålssiffran ytterligare nedgå, torde i alla händelser, av många tecken att döma, antalet besvärsmål komma att avsevärt stiga, varvid vore att märka, att denna siffra redan nu med omkring femtio procent överstege den, som vore för handen under åren före världskriget.
Vad sålunda och i övrigt anförts har synts hovrätten giva vid handen, att goda skäl talade för den av hovrätten under år 1928 gjorda och nu upprepade framställningen örn den extra divisionens uppförande på ordinarie stat.
Skulle emellertid, anför hovrätten, ur statsfinansiella synpunkter eller av annan anledning denna framställning icke heller nu finnas kunna vinna beaktande, ansåge hovrätten det av angivna skäl oundgängligt, att utväg bereddes för den nuvarande extra divisionens fortbestånd under budgetåret 1930/1931. För detta ändamål erfordrades, med tillämpning av nu gällande principer, ett anslagsbelopp av 54,200 kronor.
Såsom jag uttalade vid behandlingen av förevarande anslag i föregående års statsverksproposition, synes det mig alltjämt vara för tidigt att draga bestämda slutsatser rörande frågan, huruvida en organisation på allenast åtta divisioner skulle för hovrättens del icke vara tillfyllest. Visserligen lärer totalantalet av de under sistförflutna året till hovrätten inkomna målen av olika slag icke i förhållande till närmast föregående års siffror förete någon nämnvärd minskning. Men det synes likväl nödvändigt att på grundvalen av ytterligare någon tids erfarenhet konstatera, att man icke har att räkna med den nedgång i tillströmningen av mål, som skulle möjliggöra den extra divisionens bortfallande. I dessa tider, då besparingsarbete pågår på statens olika verksamhetsområden, måste försiktighet iakttagas beträffande tjänsters uppförande på ordinarie stat.
Departementschefen.
24 Andra huvudtiteln. [8 — 9.]
Härtill kommer den av mig föregående år berörda frågan örn den blivande rättegångsreformens inverkan på hovrätternas organisation.
På grund av vad jag sålunda anfört kan jag icke heller i år biträda hovrättens framställning örn den extra divisionens uppförande på ordinarie stat. Däremot torde det vara nödvändigt, att medel beräknas för den nuvarande extra divisionens fortbestånd jämväl under budgetåret 1930/1931. Härtill torde jag få återkomma under en följande punkt.
Beträffande förevarande anslag hemställer jag alltså, att det måtte uppföras med oförändrat belopp:
Svea hovrätt, oförändrat ordinarie förslagsanslag ............ kronor 843,000.
[8.] 7. Extra ledamot i Svea hovrätt. Med anledning därav, att en
vid Svea hovrätt bildad avdelning tjänstgör såsom krigshovrätt, har sedan åtskilliga år tillbaka av riksdagen beviljats särskilda anslag för extra arbetskrafter vid Svea hovrätt.
Anslaget utgick för budgetåret 1928/1929 med 13,176 kronor men sänktes för innevarande budgetår till 8,580 kronor. Med anslaget bestrides numera allenast avlöning till en extra ledamot. En närmare redogörelse för detta anslagsbehov återfinnes i 1927 års statsverksproposition (se andra huvudtiteln, sid. 9 o. f.), och får jag i anslutning till nämnda redogörelse därjämte åberopa vad jag senare kommer att yttra vid behandling av anslaget till civil personal vid regements- och stationskrigsrättema.
I enlighet med Svea hovrätts i förutnämnda skrivelse den 27 augusti 1929 gjorda framställning tillstyrker jag, att anslag för ändamålet för nästkommande budgetår upptages med samma belopp som för innevarande budgetår.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till avlönande av en extra ledamot i Svea hovrätt för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag å............................................................ kronor 8,580.
Göta hovrätt.
[9.] 8. Göta hovrätt. Ordinarie förslagsanslaget till Göta hovrätt är i riksstaten uppfört med ett belopp av 418,000 kronor. I fråga örn användningen av det till hovrätten anvisade ordinarie anslaget gäller enligt Kungl. Maj:ts brev den 8 maj 1925 och den 14 juni 1928, att antalet ordinarie befattningar i hovrätten jämte de för vederbörande befattningar avsedda löne-
grader skall vara bestämt på följande sätt:
Befattning Lönegrad
1 president ................................................................................................ \ 3
20 hovrättsråd ................................................................................................ j} 30
1 sekreterare ................................................................................................ B 27
Andra huvudtiteln. [9.]
25 Befattning
1 advokatfiskal .............
1 aktuarie.........................
8 fiskaler .........................
2 notarier.........................
1 förste expeditionsvakt
3 expeditionsvakter........
7 kontorsbiträden ........
Lönegrad
B 24 B 22 B 22 B 22 B 7 B 5 B 4
samt att å övergångsstat skola vara upptagna följande befattningar, nämligen :
Befattning
1 arkivarie...........
2 notarier ...........
1 expeditionsvakt
Lönegrad
B 22 B 22 B 5.
Kungl. Majit bar vidare den 14 juni 1928 fastställt följande ordinarie stater för hovrätten att tillämpas från och med den 1 juli 1928:
A. Ordinarie aviöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 342,700
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................... » 1,700
Arvoden å 1,500 kronor till fyra divisionsordförande samt
å 500 kronor till fyra vice ordförande å division ...... » 8,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. .. » 40,000
Renskrivningskostnad, förslagsanslag .................. » 2,000
Summa kronor 394,400.
B. Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag .............................. kronor 23,600.
I skrivelse den 20 augusti 1929 har hovrätten gjort framställning örn de anslag, som syntes erforderliga för upprätthållande av hovrättens verksamhet för budgetåret 1930/1931.
Hovrätten har däri anfört, bland annat, att av hovrättens fyra notarier en avlidit och en under augusti månad 1929 bomme att avgå ur tjänsten, vadan således endast två återstode, att arkivarietjänsten i hovrätten enligt Kungl. Majits beslut komme att indragas vid nuvarande innehavarens avgång (denne vore född den 11 december 1863), att de egentliga arkivariegöromålen och vården av hovrättens arkiv därefter skulle övertagas av sekreteraren, och att såväl vederbörande sakkunniga i sitt den 30 oktober 1926 avgivna betänkande angående ändringar i hovrätternas organisation, arbetssätt och löneförhållanden m. m. som ock hovrätten i sitt den 8 december 1926 däröver avgivna utlåtande ansett, att hos den tjänsteman.
Hovrätten.
26 Andra huvudtiteln. [9.]
Departements-
chefen.
sorn skulle komma att övertaga arkivariegöromålen, borde anställas ett biträde med kansliskrivares löneställning.
Under åberopande härav bar hovrätten hemställt, att å personalstaten för hovrätten måtte uppföras dels — i enlighet med bestämmelserna i 2 § av den för hovrätten gällande arbetsordning — för hela budgetåret 1930/1931 två kanslibiträden, dels ock senast för tiden den 12 december 1930—den 30 juni 1931 en kansliskrivare.
I och för bedömande av frågan örn anslaget till Göta hovrätt för nästkommande budgetår torde det vara nödvändigt att erinra örn vissa vid 1928 års riksdag beslutade ändringar i hovrättens organisation och en under år 1929 inträffad förändring i fråga örn övergångsstaten.
I statsverkspropositionen till 1928 års riksdag upptog min företrädare i ämbetet under rubriken »Hovrätterna» (se andra huvudtiteln, sid. 12 o. f.) till behandling det av förenämnda sakkunniga den 30 oktober 1926 avgivna betänkandet, innefattande förslag till ändringar i hovrätternas organisation, arbetssätt och löneförhållanden. Departementschefen fann därvid på anförda skäl den mera genomgripande omorganisation av hovrätternas verksamhet, som i sakkunnigförslaget åsyftades, icke böra för det dåvarande genomföras men uttalade sig för vissa mindre omfattande organisatoriska förändringar beträffande hovrätterna. Sålunda förordade departementschefen nämnda sakkunnigas, av Göta hovrätt i dess utlåtande över betänkandet tillstyrkta förslag, att arkivarietjänsten vid nämnda hovrätt indroges. Innehavaren av tjänsten borde dock överföras å övergångsstat med bibehållen tjänstgöringsskyldighet. Beträffande frågan huru de göromål, som åvilade arkivarien, borde mellan andra befattningshavare fördelas anslöt sig departementschefen till den uppfattningen, att de egentliga arkivariegöromålen kunde övertagas av sekreteraren. Det härigenom uppkommande behovet av ökat biträde vid sekreterarexpeditionen ansåg departementschefen kunna tillgodoses genom överflyttande dit av det kontorsbiträde, som tjänstgjort å arkivarieexpeditionen. Därest ytterligare biträdeshjälp bomme att hos sekreteraren erfordras, syntes vid behov böra anlitas extra arbetskraft.
Departementschefen tillstyrkte vidare för Göta hovrätts del indragning av 2 av hovrättens 4 notariebefattningar; dock borde övertaliga notarier alltjämt tagas i anspråk för fullgörande av notariegöromålen och följaktligen uppföras å övergångsstat med tjänstgöringsskyldighet. I stället för de till indragning föreslagna notarietjänsterna borde i mån av avgång från desamma anställas motsvarande antal kanslibiträden. Dessa tjänster syntes emellertid icke böra uppföras å ordinarie stat, utan borde för desamma kunna tagas i anspråk extra ordinarie personal.
Slutligen förordade departementschefen beträffande Göta hovrätt de sakkunnigas förslag örn indragning av en expeditionsvaktsbefattning.
27 Andra huvudtiteln. [9.]
Innehavaren av denna tjänst borde likaledes uppföras å övergångsstat nied tjänstgöringsskyldighet.
Departementschefens sålunda angivna, av Kungl. Majit godkända förslag om indragning av ifrågavarande ordinarie befattningar bifölls av riksdagen.
Genom förberörda brev den 14 juni 1928 förordnade därefter Kungl. Majit, att från och med den 1 juli 1928 skulle, med uteslutande av en å Göta hovrätts ordinarie stat uppförd arkivariebefattning i lönegraden B 22, två notariebefattningar i lönegraden B 22 och en expeditionsvaktsbefattning i lönegraden B 5, å övergångsstat för hovrätten upptagas samma befattningar.
Sedermera har emellertid en å hovrättens ordinarie stat kvarstående notarie avlidit, med anledning varav Kungl. Majit genom beslut den 1 mars 1929 föreskrivit, att till den sålunda lediga notariebefattningen skulle överflyttas en av de två å övergångsstaten uppförda notarierna. Härefter återstod sålunda såsom tjänstgörande å sistnämnda stat allenast den ene notarien.
Såsom hovrätten i sin skrivelse anfört, har den å övergångsstaten kvarstående notarien avgått från tjänsten under augusti 1929, och skall den å samma stat uppförda arkivarien vid uppnådd pensionsålder avgå den 11 december 1930. Ur hovrättens övergångsstat kan sålunda uteslutas båda notariebefattningarna samt från och med den 1 januari 1931 även arkivariebefattningen. Därjämte kan anslaget till samma stat minskas med belopp motsvarande avlöningar till två notariebefattningar. Någon sänkning av anslaget på grund av att en notarie genom beslutet den 1 mars 1929 överfördes från övergångsstaten till den ordinarie staten har nämligen tidigare icke kunnat ske. Vidare behöver avlöning till arkivarien beräknas endast för första hälften av budgetåret 1930/1931. En besparing motsvarande halva nämnde befattningshavares lön kan alltså göras.
På grund av nu angivna förhållanden skulle sålunda ordinarie förslagsanslaget till Göta hovrätt kunna minskas med lönen till två notarier och halva lönen till en arkivarie eller med sammanlagt (6,984 + 6,984 -f- 3,492) 17,460 kronor. Från anslaget till hovrättens övergångsstat skall alltså från och med den 1 januari 1931 avlönas endast en expeditionsvakt.
Emellertid torde av skäl, som jag i det följande kommer att utveckla, anslaget till Göta hovrätt icke böra minskas med hela sistberörda belopp.
I sin skrivelse har hovrätten såsom nämnt anhållit, att å personalstaten för hovrätten måtte uppföras dels för hela budgetåret 1930/1931 två kanslibiträden dels ock senast för tiden den 12 december 1930—den 30 juni 1931 en kansliskrivare.
Beträffande denna framställning må påpekas, att enligt departementschefens uttalande i 1928 års statsverksproposition dels de kanslibiträden, som bomme att anställas i stället för indragna notarier, icke borde upp-
28 Andra huvudtiteln. [9.]
föras å ordinarie stat utan innehava extra ordinarie anställning, dels det i fråga om sekreterarexpeditionen vore tillfyllest att dit överflytta kontorsbiträdet å arkivarieexpeditionen, samt att ytterligare där erforderlig biträdeshjälp borde anskaffas genom anlitande av extra arbetskraft.
Med hänsyn härtill och då ännu icke tillräcklig erfarenhet får anses vunnen i fråga örn de beslutade anordningarna, synes i hovrättens stat för närvarande icke böra beräknas medel för ytterligare ordinarie arbetskraft.
Beträffande härefter frågan örn anslag till de icke-ordinarie befattningshavare, som av förberörda anledning erfordras, bör till en början undersökas, huruvida icke redan den i ordinarie avlöningsstaten nu ingående anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. å
40,000 kronor lämnar tillgång därtill. Kostnaden i nu förevarande avseende torde tills vidare kunna inskränkas till 5,604 kronor, innefattande avlöningen till 2 e. o. kanslibiträden i lönegrad 7, löneklass 9, enligt den för icke-ordinarie befattningshavare gällande löneplan, med placering å D-ort, till vilken hovrättens förläggningsort, Jönköping, hänförts.
Sistberörda belopp utgör alltså den ökade belastningen å anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.
Emellertid har en väsentlig avbelastning å sistnämnda anslagspost skett därigenom, att den extra division, som funnits inrättad vid hovrätten, upphört med slutet av vårsessionen 1929. Enligt Kungl. Maj:ts brev den 14 juni 1928 angående tillfällig förstärkning av Göta hovrätts arbetskrafter utgick nämligen från ifrågavarande anslagspost följande arvoden och avlöningar till befattningshavare vid den extra divisionen:
1 ordförandearvode ....................... kronor 1,500
1 vice ordförandearvode .................. » 500
arvode till 1 amanuens .................... » 3,200
avlöning till 1 e. o. kontorsbiträde ........ » 1,836
Summa kronor 7,036.
I och med den extra divisionens indragning hava nämnda arvoden och avlöningar bortfallit. I ändamål att jämväl efter samma divisions upphörande söka motverka uppkomsten av arbetsbalanser har Kungl. Majit emellertid genom beslut den 3 maj 1929 på framställning av Göta hovrätt föreskrivit, att hovrätten skulle äga från och med den 10 juni 1929 förordna två s. k. referentfiskaler, samt att sådan fiskal skulle äga uppbära ett tilläggsarvode örn femhundra kronor för år räknat att utgå från anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare. Minskningen å förevarande anslagspost uppgår följaktligen till 6,036 kronor.
Då kostnaden för inrättande av omförmälda biträdestjänster, enligt vad förut anförts, skulle uppgå till sammanlagt 5,604 kronor, men nyssnämnda avbelastning utgör 6,036 kronor, kräves alltså av denna anledning ingen höjning av anslagsposten till icke-ordinarie befattningshavare m. m.
Andra huvudtiteln. [9.]
29 Såsom jag i det föregående anfört skulle till följd av indragning av en arkivariebefattning och två notariebefattningar en besparing å sammanlagt 17,460 kronor kunna göras å anslaget till hovrätten för nästkommande budgetår. Då det emellertid torde vara välbetänkt — särskilt med hänsyn till önskvärdheten att hålla arbetsbalansen nere — att ej beräkna anslaget så knappt, att medel saknas för avlönande, örn så skulle erfordras, av ytterligare icke-ordinarie personal, särskilt referentfiskaler, förordar jag, att nedsättningen av anslaget till Göta hovrätt begränsas till
15,000 kronor. Härigenom skulle anslagsposten till icke-ordinarie befattningshavare m. m. komma att ökas med 2,460 kronor.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört, får jag alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels ur övergångsstaten för Göta hovrätt utesluta från och med den 1 juli 1930 två notariebefattningar i lönegraden B 22 samt från och med den 1 januari 1931 en arkivariebefattning i samma lönegrad;
dels godkänna följande ordinarie stater för Göta hovrätt att tillämpas från och med den 1 juli 1930:
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag ........................................ kronor 342,700
Vikar ia tsersättningar, förslagsanslag .... » 1,700
Arvoden å 1,500 kronor till 4 divisionsordförande samt å 500 kronor till 4
vice ordförande å division................... » 8,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m................................. » 42,460
Renskrivningskostnad, förslagsanslag ... » 2,000
Summa kronor 396,860.
B. Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag .................... kronor 6,140
dels ock minska ordinarie förslagsanslaget till Göta hovrätt från dess nuvarande belopp .... kronor 418,000 med 15,000 kronor till ............................ » 403,000.
30 Andra huvudtiteln. [10.]
Hovrätten över Skåne och Blekinge.
9. Hovrätten över Skåne och Blekinge. Ordinarie förslagsanslaget till hovrätten över Skåne och Blekinge är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört nied 212,700 kronor.
I skrivelse den 24 oktober 1929 har hovrätten hemställt, att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen göra framställning därom, att en kanslibi trädesbefattning i lönegrad B 7 måtte uppföras å hovrättens ordinarie avlöningsstat från och med budgetåret 1930/1931.
Till stöd för sin framställning har hovrätten åberopat, att enligt § 2 i hovrättens arbetsordning för hovrättens båda divisioner funnes gemensamt anställda en notarie och ett kanslibiträde för notariegöromålens utförande, vilken kanslibiträdesbefattning dock icke blivit uppförd å ordinarie stat. Ifrågavarande anordning hade nu blivit prövad och under den tid densamma varit i tillämpning befunnits väl fylla sitt ändamål. Då den nu gällande ordningen för notariegöromålens utförande alltså torde komma att fortfarande äga bestånd och kanslibiträde sålunda alltjämt bliva anställt i hovrätten, torde denna befattning, i likhet med kontorsbiträdesbefattningarna, böra uppföras å ordinarie stat med avlöning för sådan tjänst i lönegrad B 7.
Under åberopande av vad jag under föregående punkt anfört beträffande motsvarande framställning av Göta hovrätt finner jag mig förhindrad för närvarande tillstyrka, att ifrågavarande kanslibiträde uppföres å ordinarie stat.
Beträffande förevarande anslag hemställer jag alltså, att det måtte uppföras med oförändrat belopp:
Hovrätten över Skåne och Blekinge, oförändrat ordinarie förslagsanslag ............................................ kronor 212,700.
Övriga anslag till hovrätterna.
[10.] 10. Tillfällig förstärkning av arbetskrafterna i vissa hovrätter.
I hovrätterna finnas följande antal ordinarie divisioner, nämligen i Svea hovrätt åtta, i Göta hovrätt fyra och i hovrätten över Skåne och Blekinge två.
Den särskilt under kristiden exceptionellt stegrade tillströmningen av mål till hovrätterna förorsakade därstädes uppkomsten av betydande balanser, särskilt av vademål. För balansernas avarbetande hava samtliga hovrätter under senare åren förstärkts med extra arbetskrafter. Sålunda voro i början av år 1929 inrättade i Svea hovrätt två extra divisioner och i Göta hovrätt en dylik division, varjämte i hovrätten över Skåne och Blekinge tjänstgjorde en extra ledamot och två adjungerade fiskaler. Till bestridande av
31 Andra huvudtiteln. [10.]
kostnaderna för den hovrätterna sålunda tillförda tillfälliga förstärkningen var i riksstaten för budgetåret 1928/1929 uppfört ett extra anslag å 157,000 kronor.
Med hänsyn till den väsentligt förbättrade situationen i fråga om arbetsbalansen, som framgick av lämnade uppgifter angående ställningen den 1 december 1928, upptog jag vid förevarande frågas behandling i föregående års statsverksproposition (se andra huvudtiteln, sid. 21 o. f.) till undersökning, huruvida möjlighet förelåge att för innevarande budgetår vidtaga minskning av de hovrätterna tillförda extra arbetskrafter.
Vad då först beträffar Svea hovrätt framhöll jag, att hovrätten meddelat, att den egentliga arbetsbalansen kunde väntas bliva i det närmaste avarbetad redan omkring den 1 april 1929, och uttalade jag, att man alltså torde kunna utgå ifrån, att efter sistnämnda dag — försåvitt icke mot förmodan tillströmningen av mål skulle avsevärt ökas — den ena av hovrättens extra divisioner ej vidare skulle vara behövlig, varemot det icke torde bliva hovrätten möjligt att, åtminstone inom den närmaste tiden, undvara den återstående extra divisionen. Med hänsyn härtill hemställde jag, att medel för innevarande budgetår äskades för hovrättens förstärkning med en extra division.
I fråga örn Göta hovrätt erinrade jag därom, att Kungl. Majit genom beslut den 7 december 1928 medgivit, att den extra divisionen finge bibehållas till och med den 31 mars 1929. Som emellertid hovrätten förklarat sig icke anse uteslutet, att den extra divisionens bibehållande under förra halvåret 1929 kunde komma att framstå såsom behövligt, uttalade jag, att vid utgången av nämnda tid den föreliggande balansen i varje fall torde kunna väntas praktiskt taget avverkad, i följd varav för tiden därefter således icke förelåge något behov av extra arbetskrafter.
Vidkommande slutligen hovrätten över Skåne och Blekinge fann jag, åtminstone för det dåvarande, indragning av den arbetsförstärkning, som vore anordnad vid sagda hovrätt, icke böra ifrågasättas, helst berörda anordning i betraktande av denna hovrätts organisation, måste anses motsvara ett mera stadigvarande behov. För innevarande budgetår ansågs följaktligen medel till extra arbetskraft i samma utsträckning som hittills erforderliga.
En förstärkning av hovrätterna med tillfälliga arbetskrafter på sätt sålunda angivits beräknades — under förutsättning att hovrätternas ordinarie anslag till icke-ordinarie befattningshavare, i likhet med vad för det dåvarande vore fallet, i viss utsträckning anlitades för ändamålet — komma att för budgetåret 1929/1930 kräva följande extra kostnader, nämligen
för Svea hovrätt................................................................................ kronor 54,200
» hovrätten över Skåne och Blekinge .................................. .» _12,800
Summa kronor 67,000.
32 Andra huvudtiteln. [10.]
Kungl. Maj:ts i enlighet härmed framlagda förslag godkändes av riksdagen, som för tillfällig förstärkning av arbetskrafterna i vissa hovrätter för budgetåret 1929/1930 anvisade ett extra anslag å 67,000 kronor.
Till utredning av frågan huruvida jämväl för nästkommande budgetår erfordras anslag till förstärkning av arbetskrafterna i hovrätterna tillåter jag mig hänvisa till de i föregående års statsverksproposition under andra huvudtiteln (sid. 20 o. f.) intagna tabeller, utvisande antalet under senare år inkomna och avgjorda mål samt balansernas storlek vid årsskiftena.
Tillika får jag erinra därom, att den 1 december 1928 utgjorde balansen av oavgjorda vademål och instämda mål i Svea hovrätt 871, i Göta hovrätt 436 och i hovrätten över Skåne och Blekinge 201 samt av oavgjorda besvärsmål respektive 604, 318 och 72. Motsvarande siffror utgjorde den 1 december 1929 enligt från hovrätterna inkomna uppgifter i fråga örn oavgjorda vademål och instämda mål respektive 789, 311 och 148 samt beträffande oavgjorda besvärsmål respektive 578, 206 och 58. I dessa siffror ingå dels de mål, i vilka skriftväxlingsproceduren ännu ej avslutats, dels ock ett antal föredragna mål, i vilka dom eller utslag ej expedierats. Den verkliga balansen vid nämnda tidpunkter är följaktligen åtskilligt lägre än siffrorna utvisa.
Av omförmälda tabeller och sist anförda siffror framgår, att under senare år balansen i det stora hela oavbrutet nedgått, så att densamma numera kan anses praktiskt taget avarbetad. Under sådana omständigheter kan ifrågasättas, huruvida behov fortfarande finnes av förstärkning av hovrätternas arbetskrafter.
Vad då först angår Svea hovrätt är att märka, att hovrätten i dess tidigare omförmälda skrivelse den 27 augusti 1929 framhållit, att det torde för hovrätten vara omöjligt, att med en organisation å allenast åtta divisioner avgöra det för närvarande under ett år inkommande antalet mål. Då alltså, därest extra divisionen indrages, ny arhetsbalans inom hovrätten kan befaras uppkomma, lärer det vara nödvändigt att jämväl för nästkommande budgetår beräkna medel för dylik division. Jag hemställer därför, att medel för sådant ändamål måtte beviljas med samma belopp som för innevarande budgetår eller 54,200 kronor.
I fråga åter örn Göta hovrätt lärer, därest den under punkt [9] av mig gjorda hemställan örn höjning av anslaget till ieke-ordinarie befattningshavare m. m. vinner bifall, anledning saknas att anslå medel till ytterligare arbetskrafter.
Beträffande hovrätten över Skåne och Blekinge torde någon indragning av den arbetsförstärkning, som förefinnes vid hovrätten, icke böra ske redan av den anledning att, såsom jag förut omnämnt, sagda anordning torde få anses motsvara ett mera stadigvarande behov. Medel till avlönande av en extra ledamot m. m. med 12,800 kronor torde därför jämväl nu böra äskas.
33 Andra huvudtiteln. [10—12.]
Nu förevarande anslag skulle alltså för nästkommande budgetår upptagas med samma belopp som för innevarande budgetår.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för tillfällig förstärkning av arbetskrafterna i vissa hovrätter för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag å ........................................................ kronor 67,000.
Häradsrätterna.
[11.] 11. Justitiestat under Svea hovrätt. Anslaget till justitiestat
under Svea hovrätt minskades av 1929 års riksdag på Kungl. Marits förslag från 384,187 kronor med 5,000 kronor till 379,187 kronor. Även beträffande anslagets belopp för nästkommande budgetår har jag en mindre sänkning att föreslå. Sedan nämligen 1929 års riksdag i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag beslutat, att Nätra och Nordingrå domsaga skulle från och med den 1 januari 1930 uppdelas å Själevads och Arnäs samt Ångermanlands södra domsagor sålunda, att Nätra tingslag tillädes den förra domsagan, som därefter skulle benämnas Ångermanlands norra domsaga, och Nordingrå tingslag tillädes den senare domsagan, kan förevarande anslag från och med budgetåret 1930/1931 minskas med ett belopp av 5,600 kronor, motsvarande förut utgående lön och tjänstgöringspenningar till häradshövdingen i Nätra och Nordingrå domsaga.
Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att minska det i riksstaten uppförda ordinarie anslaget till justitiestat under Svea hovrätt från dess
nuvarande belopp..................................... kronor 379,187
med 5,600 kronor till................................ » 373,587.
12. Justitiestat under Göta hovrätt, oförändrat ordinarie
anslag................................................................................................ kronor 267,313.
13. Justitiestat under hovrätten över Skåne och Blekinge, oförändrat
ordinarie anslag ............................................................................ kronor 108,913.
[12.] 14. Partiell löneförbättring för häradshövdingarna. Till bere-
dande av partiell löneförbättring åt häradshövdingarna har riksdagen sedan åtskilliga år tillbaka beviljat extra anslag. För ett vart av budgetåren 1923/1924—1927/1928 utgick anslaget med 194,700 kronor. För budgetåret 1928/1929 bestämdes anslaget till 134,800 kronor.
Den partiella löneförbättringen utgår med dels lönefyllnad och dels resekostnadsbidrag. För bestämmande av lönefyllnadens belopp har tillämpats en fallando skala, grundad i huvudsak på storleken av häradshövdin- Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 saini.
34 Andra huvudtiteln. [12.]
garnäs nettoinkomster (se härom närmare i propositionen nr 334 till 1920 års riksdag, sid. 10 o. f.). Enligt vad som förutsattes vid beviljandet av anslaget för budgetåret 1923/1924 utgingo lönetillskotten till de olika häradshövdingarna med oförändrade belopp under närmast följande femårsperiod eller till och med budgetåret 1927/1928. För budgetåret 1928/1929 verkställdes en omräkning av beloppen, grundad på av häradshövdingarna för åren 1923—1926 lämnade statistiska uppgifter rörande sportelinkomster. och förvaltningsutgifter i respektive domsagor. På grundval av denna beräkning anvisades av 1928 års riksdag förenämnda anslag å 134,800 kronor, och förutsattes därvid, i likhet med vad dittills varit fallet, att de för de särskilda domsagorna avsedda beloppen borde bliva oförändrat gällande för en tidsperiod av fem år, såvida icke dessförinnan en definitiv lönereglering för häradshövdingarna mellankomma.
I överensstämmelse härmed torde, då frågan örn en definitiv lönereglering för häradshövdingarna ansetts böra tillsvidare anstå, den partiella löneförbättringen för de särskilda häradshövdingarna utgå med enahanda belopp som under budgetåret 1928/1929, dock med viss av domsagoregleringar föranledd jämkning. Redan för nu löpande budgetår nedsattes av sådan anledning anslaget med 4,800 kronor till 130,000 kronor, och även för nästkommande budgetår synes en sänkning kunna ske. På grund av den förut under punkt [11] omnämnda domsagoregleringen, varigenom Nätra och Nordingrå domsaga uppdelats å Själevads och Arnäs samt Ångermanlands södra domsagor, bortfaller nämligen den lönefyllnad å 3,200 kronor, som utgått till häradshövdingen i förstnämnda domsaga, varför förevarande anslag nu bör minskas med sistnämnda belopp.
En ytterligare minskning av anslaget kan ifrågasättas. Vid behandling av förevarande anslag i föregående års statsverksproposition (se andra huvudtiteln, sid. 24) omnämnde jag, att anslaget kunde något minskas med anledning av omreglering av vissa domsagor inom Västmanlands och Skaraborgs län. Sagda minskning skulle enligt de av Kungl. Majit den 14 juni 1928 för de nyreglerade domsagorna fastställda lönefyllnadsbeloppen utgöra 6,200 kronor. Hela detta belopp ansågs dock icke böra redan då tagas i beräkning. Vid avlåtande av propositionen angående omförmälda domsagoregleringar (se prop. nr 137/1928, sid. 24) hade nämligen, i anledning av en utav den blivande häradshövdingen i Västmanlands mellersta domsaga uttalad farhåga, att övergången från den av honom då innehavda Västmanlands södra domsaga till förstnämnda domsaga skulle bliva för honom ekonomiskt oförmånlig, framhållits, att, örn mot förmodan så skulle bliva fallet, dylik olägenhet syntes kunna avhjälpas genom jämkning i den häradshövdingen tillkommande partiella löneförbättringen. Med hänsyn härtill syntes försiktigheten bjuda att tillsvidare icke uttaga hela omförmälda besparing, utan ansågs nedsättningen i anslaget för budgetåret 1929/1930 lämpligen böra begränsas till 4,800 kronor.
35 Andra huvudtiteln. [12—13.]
Huruvida ytterligare lönefyllnad bör tillerkännas häradshövdingen i Västmanlands mellersta domsaga kan emellertid ännu icke avgöras. Detta lärer kunna ske tidigast under våren innevarande år, då ett års erfarenhet rörande domsagans sportelinkomster föreligger. På grund härav torde ej heller för kommande budgetår böra uttagas den återstående besparingen eller 1,400 kronor.
Sänkningen av anslaget torde alltså böra begränsas till 3,200 kronor och anslaget sålunda uppföras med 126,800 kronor.
Jag hemställer förty, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till partiell löneförbättring för häradshövdingarna för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag å ................................................................. kronor 126,800.
[13.] 15. Bidrag till domsagornas förvaltning. Efter framställning av
Kungl. Majit har riksdagen från och med år 1919 i form av extra förslagsanslag beviljat medel till bestridande av vissa bidrag till kostnaderna för domsagornas förvaltning i huvudsaklig överensstämmelse med särskilda riksdagen delgivna grunder. Bestämmelserna härutinnan återfinnas dels i en av Kungl. Majit den 12 juni 1925 utfärdad stadga (nr 166) med vissa föreskrifter angående domsagornas förvaltning, den så kallade domsagostadgan, i vissa avseenden ändrad och kompletterad genom kungörelser den 4 juni 1926 (nr 187), den 20 maj 1927 (nr 157) och den 14 juni 1928 (nr 187), dels ock i en av Kungl. Majit sistsagda dag utfärdad kungörelse (nr 188) angående assessors i hovrätt tjänstgöring vid underdomstol å landet.
Medel för ifrågavarande ändamål erfordras jämväl för nästkommande budgetår. Beträffande de för förslagets användande gällande bestämmelser har hovrättsrådet K. J. Ekman i en till Kungl. Majit ställd skrivelse hemställt örn revision i vissa avseenden av desamma. Denna revision skulle huvudsakligen avse föreskrifterna i domsagostadgans 24 §, att för behörighet att i full utsträckning förvalta häradshövdingämbete erfordras två års tjänstgöring såsom biträde åt häradshövding, och att den, som icke tjänstgjort såsom ledamot eller fiskal i hovrätt, icke må hålla flera än tre allmänna tingssammanträden, samt stadgandet i 26 § första stycket, att den, som efter förordnande förvaltat häradshövdingämbete tre år, ej må, in, nan han tjänstgjort såsom ledamot eller fiskal i hovrätt under sammanlagt ett år eller såsom revisionsekreterare, erhålla ytterligare förordnande att uppehålla häradshövdingämbete och stadgandet i samma paragrafs andra stycke, att den, som förvaltat häradshövdingämbete och tjänstgjort såsom fiskal eller ledamot i hovrätt eller såsom revisionssekreterare under tillhopa fyra år, ej må erhålla ytterligare förordnande att upphålla häradshövdingämbete, med mindre han är assessor i hovrätt eller Kungl. Majit för särskilt fall medgivit, att dylikt förordnande må meddelas honom.
36 Andra huvudtiteln. [13.]
Den förra paragrafen, som i sin senare nu angivna del trätt i tillämpning vid början av 1928, borde, enligt vad i nämnda skrivelse yrkades, ändras därhän, att dels behörighet inträdde efter ett och ett halvt års tjänstgöring, dels ock att i bestämmelsen avsedd person finge hålla sex tingssammanträden. Den senare paragrafen ävensom föreskriften i 2 § andra stycket i kungörelsen angående assessorers tjänstgöring, att förordnande att tjänstgöra såsom biträdande domare icke annat än i undantagsfall må meddelas assessor, borde helt utgå.
Sedan Föreningen Sveriges häradshövdingar berette tillfälle att yttra sig över berörda skrivelse, hava rikets hovrätter efter remiss avgivit utlåtanden däröver samt över häradshövdingeföreningens yttrande. Med hänsyn till vad i nämnda yttranden anförts bär jag ej funnit skäl att i anledning av berörda hemställan för närvarande föreslå någon ändring i omförmälda bestämmelser. Ej heller i övrigt har jag att föreslå någon ändring i de för anslagets användning gällande grunder.
I detta sammanhang torde jämväl böra anmärkas, att hovrättsrådet Ekman påyrkat åtgärder, som möjliggjorde en prövning och gallring av domaraspiranterna på ett väsentligt tidigare stadium än domsagostadgan nu gåve vid handen. I anledning härav har Kungl. Maj:t genom beslut den 6 december 1929 förordnat, att det inom Svea hovrätt tillsvidare skall åligga en viss division att under presidentens ledning verkställa förberedande prövning av aspiranter^.
Anslaget, som för vart och ett av budgetåren 1924/1925—1927/1928 utgick med 500,000 kronor, höjdes, då nämnda belopp visat sig otillräckligt, för budgetåret 1928/1929 till 550,000 kronor. Jämväl för innevarande budgetår har anslaget bestämts till sistnämnda belopp.
Beträffande anslagets storlek för nästkommande budgetår är att märka, att någon avbelastning av anslaget kan väntas ske på grund av att den under punkt [11] berörda domsagoregleringen torde medföra minskning i avlöningarna till notarier (se prop. nr 155/1929, sid. 16). Att på grund härav vidtaga någon nedsättning av anslaget finner jag — särskilt med hänsyn till de överskridanden av anslaget, som ägt rum — dock icke tillrådligt.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till bestridande av vissa bidrag till kostnaderna för domsagornas förvaltning i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som finnas upptagna i gällande domsagostadga jämte övriga i ämnet meddelade bestämmelser, för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag å ........ kronor 550,000.
Andra huvudtiteln. [14.]
37 Vattendomstolarna.
[14.] 16. Vattendomstolarna. Sedan vattenlagen nied 1919 års ingång
trätt i kraft, hava anslag av riksdagen beviljats för upprätthållande av verksamheten vid vattendomstolarna. Från och med budgetåret 1926/1927 har till bestridande av arvoden och ersättningar åt befattningshavare vid vattendomstolarna m. m. anvisats ett extra förslagsanslag å 235,000 kronor.
I statsverkspropositionen till 1927 års riksdag (se andra huvudtiteln, sid. 18 o. f.) lämnade dåvarande departementschefen en redogörelse för innebörden av ett utav vissa av rikets vattenrättsdomare i februari 1926 framlagt förslag till omorganisation av vattendomstolarna, varvid även ifrågasatts sådana ändringar i vattenlagen, att vattenöverdomstolen såsom mellaninstans för vattenmålen skulle bortfalla och jämväl i övrigt den överinstans tillkommande befattning med dessa mål skulle begränsas. Departementschefen uttalade därvid, att förslaget — som närmast tillkommit i anledning av det av 1924 års riksdag uttalade önskemålet, att Kungl. Majit måtte taga under omprövning, huruvida icke genom organisatoriska förändringar i vattendomstolarnas verksamhet kostnaderna för dessa skulle kunna nedbringas — med hänsyn till åtskilliga av vattenöverdomstolen mot förslaget framställda anmärkningar borde, innan slutlig ståndpunkt toges till detsamma, underkastas fortsatt ingående behandling. I detta hänseende erinrades vidare av samme departementschef i statsverkspropositionen till 1928 års riksdag (se andra huvudtiteln, sid. 58) örn den utredning, som ännu påginge angående väg- och vattenbyggnadsstatens omorganisation, och den inverkan denna frågas lösning komme att hava för rekryteringen av vattendomstolarnas tekniska personal, vilket förhållande även framhållits uti en av rikets vattenrättsdomare ingiven, den 15 december 1927 dagtecknad skrivelse. Med hänsyn härtill ansåg departementschefen lämpligt, att med avgörande av nu förevarande fråga finge anstå, till dess statsmakterna fattat beslut i anledning av de framkomna förslagen angående väg- och vattenbyggnadsstatens omorganisation.
Sistnämnda skäl föranledde jämväl mig att vid denna frågas behandling i statsverkspropositionen till föregående års riksdag (se andra huvudtiteln, sid. 27) låta spörsmålet örn vattendomstolarnas omorganisation anstå. Vid sistnämnda riksdag har emellertid omorganisation av väg- och vattenbyggnadsstaten beslutats. Denna nya organisation innebär, bland annat, att de nuvarande distriktscheferna och distriktsingenjörerna skola från och med den 1 juli 1930 ersättas av vägingenjörer i de särskilda länen och för hela riket avsedda inspektörer. Dessa nya befattningshavare kunna antagas bliva fullt upptagna av sina tjänster, så att en kombination mellan dessa och vattenrättsingenjörsbefattningarna torde bliva omöjliggjord. Vid förenämnda tidpunkt måste således finnas en sådan organisation av vattendomstolar-
38 Andra huvudtiteln. [14—15.]
na, att man kan hava garanti för att, där de nuvarande vattenrättsingenjörerna övergå på den nya vägstaten, dessas befattningar bliva tillfredsställande besatta. Med anledning härav har inom justitiedepartementet frågan örn vattendomstolarnas organisation upptagits till förnyad utredning. Denna utredning har ännu ej hunnit slutföras. I avvaktan på slutligt ståndpunkttagande till denna fråga torde i förslaget till riksstat för budgetåret 1930/1931 allenast beräknas visst belopp. Enligt vad hittills verkställda undersökningar giva vid handen torde anslaget för närvarande lämpligen böra upptagas till 250,000 kronor.
Ender åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till bestridande av arvoden och ersättningar åt befattningshavare vid vattendomstolarna m. m. för budgetåret 1930/1931 såsom extra förslagsanslag beräkna ett belopp av .................................................... kronor 250,000.
Krigsrätterna.
[15.] 17. Civil personal vid regements- och stationskrigsrätterna. Extra anslaget till avlönande av civil personal vid regements- och stationskrigsrätterna har i riksstaten för ett vart av budgetåren 1928/1929 och 1929/1930 upptagits med 108,000 kronor. Enligt den 18 maj 1928 för krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler fastställda avlöningsstater, avsedda att tillämpas från och med den 1 juli 1928 så länge anslag för ifrågavarande ändamål utgår, tages i anspråk ett belopp av 107,175 kronor. Återstoden av anslaget har reserverats för eventuell mindre jämkning i staterna.
Truppförbandens och därmed även krigsrätternas antal hade före ingången av budgetåret 1928/1929 nedgått till vad som jämlikt 1925 års organisation av försvarsväsendet förutsatts. Personalbehovet vid krigsrätterna kan alltså tillsvidare väntas bliva i huvudsak detsamma som för närvarande. Ur nu berörda synpunkt föreligger således ej anledning att för nästkommande budgetår beräkna anslaget till annat belopp än det för löpande budgetår utgående. Ej heller av annan anledning torde ändring härutinnan påkallas. Väl har den kommitté, åt vilken Kungl. Majit den 31 augusti 1920 uppdragit att verkställa utredning, huruvida krigsdomstolarna i fredstid skulle kunna avskaffas, liksom även de den 15 juni 1922 tillkallade sakkunniga för verkställande av utredning och upprättande av förslag beträffande en fullständig omarbetning av gällande strafflag för krigsmakten slutfört de dem lämnade uppdrag, varefter de av kommittén och de sakkunniga avgivna betänkandena gjorts till föremål för överarbetning inom justitiedepartementet. Behandlingen av dessa ärenden har emellertid med utgången av år 1926 avbrutits. Med hänsyn till
Andra huvudtiteln. [15.]
den blivande rättegångsreformen synes det icke vara lämpligt att särskilt för sig till behandling upptaga frågan om krigsdomstolarnas organisation. Det nära sambandet mellan berörda organisationsfråga och spörsmålet örn omarbetning av strafflagen för krigsmakten torde böra föranleda därtill, att jämväl sistnämnda spörsmål får vila i avbidan på det fortsatta arbetet med domstolsorganisationen. Vid sådant förhållande kan ännu icke avgöras, när förslag i angivna hänseenden kunna komma att föreläggas riksdagen. Nuvarande anordning av krigsdomstolarna torde följaktligen bliva beståndande jämväl under budgetåret 1930/1931.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till avlönande av civil personal vid regementsoch stationskrigsrätterna för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag å ............................ kronor 108,000.
18. Avlöning till å äldre stat kvarstående auditör, oförändrat ordinarie
anslag.................................................................................................... kronor 4,000.
19. Arvoden åt civil personal vid särskilda krigsrätter m. m., oförändrat ordinarie förslagsanslag .................................................... kronor 10,000.
E. Rättegångsväsendet i allmänhet.
1. Ersättning åt domare, vittnen och parter. Enligt 5 kap. i sinnessjuklagen den 19 september 1929 (nr 321) må — för vinnande av utredning angående omständigheter av betydelse för frågan, huruvida någon, som är intagen för vård eller observation å sinnessjukhus eller för vård å sinnessjukavdelning vid fångvården, är i behov av sådan vård — personer, vilka kunna antagas äga kännedom örn dylika omständigheter, vid domstol höras såsom vittnen eller upplysningsvis. Angående ersättning till den, som kallats till sådant förhör, gäller vad angående ersättning av allmänna medel till vittnen i brottmål finnes stadgat. Ersättningen skall dock alltid stanna å statsverket.
I enlighet med vad föredragande departementschefen vid anmälan i statsrådet den 8 februari 1929 av förslaget till sinnessjuklag m. m. (se prop. 87/1929, sid. 154) förutsatte, torde kostnaderna för nu omförmälda förhör böra utgå av anslaget till domare, vittnen och parter. Med hänsyn till den jämförelsevis ringa kostnad, omkring 1,000 kronor, som dessa förhör beräknas medföra, anser jag mig ej böra föreslå ökning av anslaget. Jag får därför anmäla anslaget till upptagande i staten för budgetåret 1930/1931 med oförändrat belopp:
Ersättning åt domare, vittnen och parter, oförändrat ordinarie förslagsanslag ............................................................................................. kronor 500,000.
40 Andra huvudtiteln.
2. Kostnader, som enligt lagen om fri rättegång skola gäldas av allmänna medel. Till bestridande av kostnader, som enligt lagen örn fri rättegång skola gäldas av allmänna medel, bär från och med budgetåret 1926/1927 i riksstaten upptagits ett särskilt ordinarie förslagsanslag. Tidigare bestredos dessa kostnader från anslaget till ersättning åt domare, vittnen och parter. Nu ifrågavarande anslag var för budgetåret 1926/1927 uppfört med 260,000 kronor. Detta belopp visade sig emellertid vara otillräckligt, i det att nettoutgifterna från anslaget under sagda budgetår uppgingo till nära 450,000 kronor. En höjning av anslagsbeloppet befanns därför nödvändig. Med hänsyn dels till den korta tid anslaget i riksstaten upptagits under särskild rubrik dels ock därtill, att inom justitiedepartementet utredning igångsatts för att utröna, huruvida icke statsverkets kostnader för ifrågavarande ändamål skulle kunna genom ändrade grunder för åtnjutande av fri rättegång eller eljest nedbringas, ansågs dock ökningen kunna begränsas till 40,000 kronor. I enlighet härmed uppfördes anslag i riksstaten från och med budgetåret 1928/1929 med ett till 300,000 kronor förhöjt belopp.
Även under sistnämnda budgetår har ett betydande överskridande av anslaget ägt rum; nettoutgifterna från anslaget under sagda tid belöpte sig till omkring 565,000 kronor. Tydligt är därför att, örn bestämmelserna för åtnjutande av fri rättegång bibehållits oförändrade, en ytterligare väsentlig ökning av anslaget varit ofrånkomlig. Emellertid har genom lag den 14 juni 1929 (nr 158), vilken trätt i kraft den 1 juli 1929, följande huvudsakliga ändringar i nämnda bestämmelser ägt rum. Fri rättegång får ej beviljas, därest det måste anses vara av synnerligen ringa betydelse för den fattige parten, att hans talan vinner prövning. Rättegångsbiträde för talans utförande får i regel ej förordnas, förrän parten varit personligen tillstädes i målet. Med denna bestämmelse har avsetts att förekomma, att rättegångsbiträde förordnas i mål, där behov av biträde för parten ej föreligger. Parts rätt att välja biträde har begränsats till advokat, som ej är avlägset boende. Därjämte hava vissa inskränkningar skett i rättegångsbiträdets rätt till ersättning. Vidare hava genom ändring i tillämpningsföreskrifterna till lagen örn fri rättegång (kung. den 14 juni 1929, nr 159) vissa föreskrifter lämnats i syfte att garantera en sorgfälligare prövning av ansökningarna örn fri rättegång ävensom att förhindra statsverkets betungande med oskäliga kostnader för delgivning av stämning, vittnesinkallelser m. m.
Att nu med någon tillförlitlighet beräkna den verkan i ekonomiskt hänseende, som de sålunda vidtagna ändringarna i bestämmelserna för åtnjutande av fri rättegång kunna medföra, torde ej vara möjligt. Även örn man kan utgå från att en ej oväsentlig nedgång i utgifterna lärer komma att äga rum, synes det vara tvivelaktigt, örn minskningen bliver så stor, att nuvarande anslagsbelopp kommer att visa sig tillfyllest. Emellertid synes någon tids erfarenhet rörande verkningarna av de ändrade bestämmelserna böra avvaktas, innan ändring sker i anslagets belopp. I betrak-
41 Andra huvudtiteln. [16.]
tande härav har jag funnit mig för närvarande böra anmäla detsamma till upptagande i riksstaten med oförändrat belopp:
Kostnader, som enligt lagen örn fri rättegång skola gäldas av allmänna medel, oförändrat ordinarie förslagsanslag.................................• kronor 300,000.
[16.] 3. Understöd åt offentliga rättshjälpsanstalter. Till bestridande
av understöd åt offentliga rättshjälpsanstalter har riksdagen från och med år 1920 anvisat anslag å extra stat. Anslaget, som är av förslagsanslags natur, har från oell med budgetåret 1923/1924 utgått med ett belopp av 50,000 kronor för år. Föreskrifter rörande anslagets disposition äro meddelade i kungörelsen den 12 september 1919 (nr 639). Utgifterna från anslaget hava under budgetåret 1928/1929 utgjort i runt tal 45,500 kronor.
I fråga örn de ändamål, för vilka understöd må utgå till offentlig rättsbjälpsanstalt, meddelas närmare föreskrifter i § 2 av förenämnda kungörelse. Enligt mom. 1 av sagda paragraf kan understöd erhållas dels till bestridande av samtliga för verksamheten nödvändiga utgifter för postporto, telefon och telegram, dels ock till resekostnadsersättning enligt fjärde klassen i 1907 års resereglemente, motsvarande rese- och traktamentsklass II D i gällande resereglemente. Enligt paragrafens mom. 2 kan ersättning heredas för intill hälften av det belopp, som återstår, sedan från anstaltens sammanlagda årsutgifter till avlöningar, skrivmaterialier och tryckningskostnader dragits ersättningsbelopp, som tillgodokommit anstalten på grund av domstolsbeslut eller eljest för lämnat biträde i rättegång. Slutligen kan enligt mom. 3 i samma paragraf ersättning få åtnjutas för bestridande av engångsutgifter, som äro förenade med anstaltens upprättande, dock ej i något fall över 3,000 kronor.
Under senare hälften av år 1929 hava på grund av Kungl. Maj:ts beslut jämlikt bestämmelserna i § 2 mom. 1 och 2 i förutnämnda kungörelse anvisats såsom understöd för år 1928 följande belopp i jämna krontal:
Ehuru de senast utgående understöden sålunda sammanlagt något understiga anslagsbeloppet, synes dock, med hänsyn, bland annat, till att