angående rätt för kontorsbiträdet Leila K:son Lindberg att för placering i löneklass tillgodoräkna viss tjänstetid

Kungl. Maj:ts proposition nr 17.

1 Nr 17.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående rätt för kontorsbiträdet Leila K:son Lindberg att för placering i löneklass tillgodoräkna viss tjänstetid; given Stockholms slott den 9 januari 1930.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Sven Lubeck.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 januari 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog, Bissmark, Johansson, Dahl.

Departementschefen, statsrådet Lubeck anför:

Med skrivelse den 25 juli 1929 har länsstyrelsen i Värmlands län överlämnat en till Kungl. Majit ställd skrift, däri kontorsbiträdet hos länsstyrelsen Leila K:son Lindberg gjort viss framställning rörande tillgodoräknande av tjänstetid och placering i löneklass såsom kontorsbiträde.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 14 haft. (Nr 17.)

49 30

2 Kungl. Majus proposition nr 17.

Av handlingarna i ärendet inhämtas följande.

Leila Lindberg — som är född år 1902 — erhöll den 1 januari 1922 konstitutorial såsom kontorsbiträde vid länsstyrelsen i Värmlands län. Med tillämpning av 10 § i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, förklarades hon genom beslut den 28 januari 1928 av länsstyrelsen berättigad att från och med den 1 januari 1928 åtnjuta lön enligt 6:e löneklassen i den i reglementet intagna löneplanen. På därom gjord ansökan erhöll sedermera Leila Lindberg av länsstyrelsen avsked från sin befattning med utgången av juni månad 1929. Genom beslut den 10 juli 1929 blev hon emellertid, efter därom gjord ansökning, ånyo av länsstyrelsen konstituerad att därstädes vara kontorsbiträde.

I sin förenämnda skrift har sökanden anfört, att kort efter det att hon fått det begärda avskedet, i hennes hem inträffat oförutsedda svårigheter av ekonomisk art, vilka nödgat henne att ånyo söka den av henne tidigare innehavda befattningen. Med hänsyn till sålunda föreliggande omständigheter har Leila Lindberg hemställt, att hon måtte för placering i löneklass få tillgodoräkna sig sin tidigare tjänstgöring hos länsstyrelsen och sålunda få åtnjuta lön enligt samma löneklass, som hon tillhörde, då hon erhöll avsked från befattningen, d. v. s. enligt 6:e löneklassen i nämnda löneplan.

I sin berörda skrivelse den 25 juli 1929 har länsstyrelsen tillstyrkt bifall till framställningen.

Till följd av remiss har statskontoret den 21 augusti 1929 avgivit utlåtande i ärendet och därvid anfört i huvudsak följande.

Enligt statskontorets mening syntes det visserligen i regel icke böra förekomma, att medgivande lämnades befattningshavare, som varit ordinarie befattningshavare men lämnat statstjänsten, att efter återgång till sådan tjänst i löneturshänseende få tillgodoräkna föregående anställningstid.

I detta fall syntes emellertid starka billighetsskäl föreligga för utverkande av särskild lönetursrätt åt sökanden, och i betraktande av de föreliggande säregna omständigheterna syntes några mera vittgående konsekvenser av en sådan åtgärd ej behöva befaras. Sökanden hade nämligen, enligt vad statskontoret inhämtat, redan innan tjänsten ånyo förklarats till ansökan ledig gjort hänvändelse till länsstyrelsen i syfte att få kvarbliva vid sin befattning, ehuru länsstyrelsen icke ansett sig kunna villfara denna hennes begäran. Vidare hade hennes ansökan att ånyo erhålla tjänsten inlämnats till länsstyrelsen, innan hon lämnade densamma. Därutöver kunde framhållas en ytterligare omständighet, som gjorde, att hennes ställning i lönehänseende genom avskedstagandet försämrats i högre grad, än vad som hade behövt bliva fallet. Därest länsstyrelsen hade förordnat henne att uppehålla ifrågavarande eller likvärdig befattning under tiden 1—10 juli 1929, skulle hon nämligen hava i en följd uppehållit likvärdig befattning i statens tjänst alltsedan 1 januari 1922 och sålunda jämlikt § 11 i avlöningsreglementet för ordinarie befattningshavare av länsstyrelsen kunnat förklaras berättigad att för placering i löneklass tillgodoräkna 4 år 6 månader. Därigenom hade den inträdda löneminskningen kommit att omfatta endast en löneklass i stället för två, vilket nu enligt gällande avlöningsbestämmelser bleve fallet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 17.

3 Då emellertid avlöningsreglementet för ordinarie befattningshavare den 22 juni 1921 (nr 451) vore antaget av Kungl. Majit och riksdagen gemensamt, syntes Kungl. Majit icke utan riksdagens medgivande kunna bevilja sökanden särskild lönetursrätt.

Med hänsyn till vad sålunda anförts har statskontoret hemställt, att Kungl. Majit måtte hos riksdagen göra framställning örn rätt för sökanden att för placering i löneklass tillgodoräkna hela tiden från och med den 1 januari 1922 till och med den 30 juni 1929, under vilken tid hon varit ordinarie kontorsbiträde.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd, som den 15 oktober 1929 avgivit infordrat utlåtande i ämnet, har i likhet med statskontoret uttalat den uppfattningen, att ett bifall till ansökningen förutsatte särskild framställning till riksdagen. Örn ock vissa billighetsskäl skulle kunna anföras för ett tillmötesgående av sökandens framställning, vore dock enligt lönenämnden förevarande ärende icke av den vikt och betydelse, att tillräckliga skäl före funnes för Kungl. Majit att, på sätt statskontoret föreslagit, till riksdagen avlåta proposition i ämnet.

En reservant i lönenämnden har ansett bestämmelserna i 11 § 1 mom. av gällande avlöningsreglemente kunna tolkas på sådant sätt, att sökanden enligt desamma skulle kunna få tillgodoräkna sig sin föregående tjänstgöringstid såsom kontorsbiträde, i den mån denna tid överstege tre år.

I 11 § 1 mom. i förenämnda avlöningsreglemente stadgas, att örn den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran till ordinarie tjänst, innehar sådan anställning i statens tjänst, som i avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, må för bestämmandet av hans begynnelselön i denna tjänst och sedermera för hans uppflyttning till högre löneklass tillgodoräknas honom den tid utöver tre år, under vilken han efter fyllda 18 år i en följd innehaft dylik anställning. Enär sökanden, då hon för andra gången erhöll ordinarie tjänst, icke innehade någon som helst statstjänst, kan hon uppenbarligen icke med stöd av detta stadgande för placering i löneklass få tillgodoräkna sig någon del av sin tidigare tjänstgöring såsom ordinarie kontorsbiträde. Ej heller med tillämpning av något annat stadgande i avlöningsreglementet kan sådant tillgodoräknande ifrågakomma. Ett bifall i en eller annan form till sökandens framställning lärer därför, på sätt även av statskontoret och av lönenämndens majoritet framhållits, endast kunna ske efter inhämtande av riksdagens medgivande till undantag från de allmänna reglerna. En dylik åtgärd synes mig emellertid motiverad med hänsyn till de särskilda omständigheterna i detta fall. Leila Lindberg hade, enligt vad av handlingarna framgår, innan tjänsten efter beviljandet av hennes avskedsansökan ledigförklarats hemställt att få kvarstanna i densamma, och sedan ledigförklaring det oaktat skett, hade hon, innan tjänstetiden utgått, ansökt att återfå sin befattning. Det synes då obilligt, att Leila Lindberg vid sitt av inträffade ogynnsamma förhållanden föranledda

Departements-

chefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 11.

återinträde i tjänst efter endast några dagars uppehåll skulle i lönehänseende komma i en sämre ställning, än örn lion kvarstått i sin befattning.

Det sålunda förordade särskilda medgivandet torde böra erhålla den omfattning statskontoret avsett.

Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kontorsbiträdet hos länsstyrelsen i Värmlands län Leila Risön Lindberg må för placering i löneklass tillgodoräkna sig tiden från och med den 1 januari 1922 till och med den 30 juni 1929, under vilken tid hon varit ordinarie kontorsbiträde hos länsstyrelsen.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Åke Karlholm.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1980.