Doc 1930:171
Kungl. Maj:ts proposition Nr 171.
1 Nr 171.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av tullverkets andel av en till Råå fiskeläges skifteslag hörande samfällighet: given Stockholms slott den 28 februari 1930.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Marits
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Adolf Dahl.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 28 februari 1930.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden Lubeck, Beskow, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog, Bissmark, Johansson, Dahl.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Dahl, anför:
Såsom ägare till fastigheten nr 10 Råå i Hälsingborgs stad är tullverket delägare i en allmänningsjord med därtill hörande strandrätt, som tillhör Råå fiskeläges skifteslag.
Bihang till riksdagens protokoll 1930■ 1 sami. 13S höft. (Nr 171.)
2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 171.
Enligt köpekontrakt den 11 juli 1929 träffades mellan styrelsen för förvaltningen av den till nämnda skifteslag körande allmänningsjorden, å ena, ock Hälsingborgs stads drätselkammare, å andra sidan — under förkekåll av såväl delägarnas godkännande enligt lagen den 13 juni 1921 örn förvaltning av kysamfälligketer ock därmed jämförliga samfällda ägor ock rättiglieter som jämväl stadsfullmäktiges i Hälsingborg godkännande — avtal örn försäljning till staden med full äganderätt och gravationsfritt av nämnda allmänningsjord i dess helhet med vad därtill lagligen körde och tillvinnas kunde mot en köpeskilling av 100,000 kronor samt på kland andra följande villkor i övrigt. Staden skulle, omedelbart efter det stadsfullmäktiges beslut örn godkännande av kontraktet vunnit laga kraft, vidtaga åtgärder för avstyckande av de i kontraktet närmare angivna markområdena samt för relaxering av desamma besvärande penninginteckningar ävensom, såvitt på staden ankomme, bedriva dessa åtgärder så, att såväl avstyckningen som relaxeringen kunde vara fullt färdiga inom tre år från det stadsfullmäktiges beslut örn godkännande av kontraktet vunnit laga kraft. Köpeskillingen, som skulle erläggas antingen kontant eller medelst skuldebrev, löpande med 5 procent årlig ränta ock ställda att betalas tre månader efter uppsägning, skulle gäldas sedan staden erhållit lagfart ock områdena blivit befriade från penninginteckningar. Staden skulle ensam vidkännas kostnaden för lagfart å fånget, stämpelavgiften däri inberäknad, ävensom för erforderliga avstyckningsförrättningar.
Den 5 september 1929 hölls extra bystämma med delägarna i Råå fiskeläges skifteslag, och beslöts därvid att godkänna förenämnda avtal. Tullförvaltaren i Hälsingborg, B. Borg, som i egenskap av tullverkets ombud var närvarande vid bystämman, deltog icke i beslutet.
Vid sammanträde den 15 oktober 1929 beslöto stadsfullmäktige i Hälsingborg godkänna ifrågavarande köpekontrakt; ock har detta beslut numera vunnit laga kraft.
I skrivelse den 21 oktober 1929 till generaltullstyrelsen hemställde tullkammaren i Hälsingborg, att — enär den inledda försäljningen av allmänningsjorden icke syntes leda till något förfång för tullverkets intressen utan i stället tillförde statsverket en inkomst ock då den överenskomna köpeskillingen därtill kunde anses skälig —• försäljningsavtalet måtte godkännas, såvitt anginge tullverkets andel i allmänningsjorden.
Generaltullstyrelsen har i skrivelse den 8 november 1929, under erinran att enligt 7 § i förenämnda lag den 13 juni 1921 beslut örn försäljning av samfälld äga, i vilken boställe eller annat allmänt hemman hade del, icke finge träda i verkställighet utan att tillstånd därtill för hemmanet lämnats i vederbörlig ordning, vidare anfört, att generaltullstyrelsen för egen del biträdde den av tullkammaren i Hälsingborg uttalade uppfattningen, att den andel i ifrågavarande allmänningsjord, som kunde belöpa på den tullverket tillhörande fastigheten, nr 10 Råå, vore för tullverket obehövlig och att den överenskomna köpeskillingen, 100,000 kro-
Kungl. Maj:ts proposition Nr 171.
nor, finge anses skälig; och har generaltullstyrelsen, med överlämnande av ärendet tillhörande handlingar, underställt detsamma Kungl. Maj:ts prövning med hemställan örn godkännande av avtalet, såvitt detsamma rörde nyssnämnda andel av allmänningsjorden.
Länsstyrelsen i Malmöhus län har den 5 december 1929, efter hörande av överlantmätaren i länet, avgivit infordrat utlåtande i ärendet och därvid förordat godkännande av avtalet.
Då av de till Kungl. Majit överlämnade handlingarna icke framgick, huru stor andel av ifrågavarande samfällighet tillkommer tullverket såsom ägare av fastigheten nr 10 Råå, har lantmäteristyrelsen hörts i ärendet; och har styrelsen i utlåtande den 19 februari 1930 anfört bland annat följande.
Örn äganderätten till vissa områden av ifrågavarande samfällighet hade vid domstolarna förevarit tvist, som slutligt avgjorts genom högsta domstolens dom den 8 februari 1919. Högsta domstolen hade därvid funnit den omtvistade marken eller dels den s. k. strandmalen och dels tio andra särskilda områden, vilka vid en år 1800 förrättad, den 2 juni 1801 fastställd gatu- och tomtdelning i Råå fiskeläge lämnats oskiftade, utgöra en samfällighet för nämnda fiskeläge såsom ett skifteslag, varför av kronan i rättegången framställt anspråk på enskild äganderätt till marken ogillades. Denna mark inginge, i den mån den fortfarande vore i skifteslagets ägo, i den ifrågavarande försäljningen. Försäljningen omfattade dessutom dels all skifteslaget tillhörande strandrätt, dels den mark, som vid den år 1801 fastställda delningsförrättningen och sedermera avsatts till gator, vägar och allmänna platser inom fiskeläget jämte den s. k. vallen, i den mån dessa jordområden alltjämt tillhörde skifteslaget, dels ock den till skifteslaget hörande mark, som efter år 1801 uppstått genom landvinning och fortfarande vore samfälld.
Rörande tullverkets åtkomst av fastigheten Råå nr 10 har lantmäteristyrelsen yttrat. Av ett bestyrkt utdrag ur »Hälsingborgs sjötullskammares brevkoncept för åren 1813—1818 samt 1821» inhämtades, att vederbörande tullförvaltare i en den 20 oktober 1816 dagtecknad skrivelse, med vilken han sade sig översända värderingsinstrumentet rörande »det av fiskaren Sven Eriksson i Råå fiskeläge till salu utbjudna honom tillhörande hus och tomt under nr 10», intygat, att »huset med tomten såsom
nära beläget sjön och rätta lossningsstället--— är fördelaktigt och
bekvämt för bevakningsbetjäningens uppseende å kusten därstädes». Skrivelsen slutade med ett tillstyrkande av ifrågavarande hus- och tomtköp till det i värderingsinstrumentet upptagna beloppet 233 riksdaler 16 skillingar banko. I en senare, den 9 februari 1817 dagtecknad skrivelse till »Överdirektörsämbetet» omförmäldes, bland annat, att sjötullskammaren »enligt högvederbörligt förordnande blivit anbefalld att utbetala 233 rdr 16 sk. b:o för ett för kustbevakningens räkning å Råå fiskeläge inköpt hus och tomt». Några ytterligare handlingar rörande tullverkets åtkomst av berörda fastighet funnes, enligt uppgift, icke. Mantalsläng-
4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 171.
derna för åren 1816—1818 angåve Sven Eriksson såsom innehavare av gatehuset Råå läge nr 10, men från och med år 1819 vore i sagda längder »Tulldirektionen» upptagen såsom ägare av gatehuset.
I fråga örn storleken av den andel i ifrågavarande allmänning, som kan anses tillhöra tullverket, har lantmäteristyrelsen anfört följande.
Vid gatu- och tomtdelningen i Råå fiskeläge hade för kronogatehuset nr 10, som åsatts en ränta av 16 skillingar 6 runstycken, utlagts fyra med resp. nr 34, 35, 36 och 37 betecknade skiften. Det med sistnämnda nummer betecknade markskiftet hade lagts intill fastighetens bebyggda och skattlagda område (gatehusets egentliga område). I jordregistret för Raus socken (upplagt den 20 december 1917) hade av vederbörande domhavande vid fastigheten Råå läge 101 antecknats följande: »Gatehuset är krono under generaltullstyrelsens disposition, men har därifrån avsöndrats 'Mellanfallet’, varå uppbud första gången meddelades 1843 den 10 juni, § 131, utan att någon åtkomst för säljaren visats». Med Mellanfallet åsyftades förutnämnda med nr 35 betecknade mark skifte. Detta vore i jordregistret redovisat såsom avsöndring med registernummer 102. Sistnämnda fastighet och dess stamfastighet 101 vore de enda inskrivningarna på upplägget i jordregistret för ifrågavarande gatehus. Enligt vad framginge av handlingarna och karta rörande en år 1864 verkställd rågångsförrättning hade emellertid från gatehuset nr 10 avsöndrats jämväl det med nr 34 betecknade markskiftet, vilket då innehades under gatehuset nr 40 i Råå. Ehuru upplysning saknades därom, att det gatehuset nr 10 tillagda, med nr 36 betecknade markskiftet blivit från gatehuset avsöndrat, syntes sagda skifte likväl icke ingå i tullverkets fastighet. Denna omfattade enligt förut anförda 1816 års skrivelse, jämförd med dels 1880 års förrättningshandlingar och karta, dels protokoll och karta rörande år 1921 verkställd »gränsbestämnings- och arealavmätningsförrättning inom fastigheten nr 10 Råå i Hälsingborg», gatehusets Råå läge nr 10 egentliga område jämte det därmed sammanhängande markskiftet nr 37. Då tullverket alltså vore innehavare av stamfastigheten Råå läge nr 10 samt med de därifrån skedda avsöndringar icke veterligen följt någon andel i samfälligheter, syntes följaktligen hela den på berörda gatehus belöpande andel uti de försålda samfälligheterna tillkomma tullverket ensamt. De gatehus, till vilka samfälligheterna antagits höra, finge anses sig emellan äga andel däri efter samma grund, som gällt vid 1800 års gatu- oell tomtindelning, d. v. s. den i skillingar och runstycken angivna räntan. För de ifrågavarande gatehusen utgjorde räntan tillhopa 9 riksdaler 5 skillingar och för gatehuset nilo 16 skillingar 6 runstycken. Efter dessa grunder belöpte på gatehuset Råå läge nr 10 33/874 eller, uttryckt i decimalbråk, närmast O.03775 andel i de Råå fiskeläges skifteslag tillhörande samfälligheter. Av den vid försäljningen av ifrågavarande samfälligheter bestämda köpeskillingen 100,000 kronor syntes sålunda höra tillkomma tullverket för fastigheten Råå nr 10 ett belopp av 3,775 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 171.
5 Generaltullstyrelsen har förklarat, att den andel i den till Råå skifteslag hörande, genom köpekontraktet den 11 juli 1929 till Hälsingborgs stad försålda samfälligheten, som belöper på den tullverket tillhöriga fastigheten nr 10 Råå, är för tullverket obehövlig. Vidare hava såväl generaltullstyrelsen som länsstyrelsen i Malmöhus län vitsordat, att den enligt nämnda köpekontrakt överenskomna köpeskillingen av 100,000 kronor kan anses skälig. Enligt lantmäteristyrelsens utredning skulle av denna köpeskilling å tullverkets andel i samfälligheten belöpa 3,775 kronor.
På grund av vad i ärendet blivit upplyst finner jag mig böra tillstyrka, att ifrågavarande avtal godkännes av kronan. Emellertid torde, med hänsyn till vad lantmäteristyrelsen anfört i fråga örn tullverkets åtkomst av fastigheten nr 10 Råå, godkännandet meddelas under det förbehåll, att kronan fritager sig från all annan hemulsskyldighet än förpliktelse att, därest den på samma fastighet belöpande andelen av samfälligheten skulle komma att frånvinnas staden eller dess rättsinnehavare, återbära av kronan uppburen andel av köpeskillingen.
Beträffande sättet för redovisning i statsverkets räkenskaper av inflytande andel av köpeskillingen torde dessa medel, i överensstämmelse med vad tidigare ägt rum i liknande fall, lämpligen höra i tullverkets röken skaper uppdebiteras under inkomsttiteln »tullmedel».
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte genom proposition föreslå riksdagen medgiva,
att den tullverket tillhöriga andelen av ifrågavarande, till Råå fiskeläges skifteslag hörande samfällighet må på de i det föregående angivna villkor försäljas.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Einar Regnér.
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 138 käft. (Nr 171.)
Departements-
chefen.