med förslag till förordning om ändrad lydelse av 126 § 1 och 2 mom. taxeringsförordningen den 28 september 1928

Kungl. Maj:ts proposition Nr 69.

1 Nr 69.

Kungl. Majus proposition till riksdagen med förslag till förordning om ändrad lydelse av 126 § 1 och 2 mom. taxeringsförordningen den 28 september 1928; given Stockholms slott den 31 januari

1930.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till förordning om ändrad lydelse av 126 § 1 och 2 mom. taxeringsförordningen den 28 september 1928 (nr 379).

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Adolf Dahl.

Bihang till riksdagens protokoll 1930.

1 sami.

5't hafi. (Nr 69.)

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 69.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 126 § 1 och 2 mom. taxeringsförordningen den 28 september 1928 (nr 379).

Härigenom förordnas, att 126 § 1 och 2 mom. taxeringsförordningen den 28 september 1928 skola, 2 mom. i nedan intagen del, erhålla följande ändrade lydelse:

126 §.

1 mom. Vid handläggning i kammarrätten av mål angående fastighetstaxering eller virkestaxering skola deltaga tre av rättens ledamöter, därav minst två ordinarie, av vilka sistnämnda en efter Kungl. Maurts förordnande skall föra ordet, samt beträffande fastighetstaxeringsmål två av de särskilda ledamöter, örn vilka i 2 mom. förmäles, och beträffande virkestaxeringsmål två av de i samma mom. omförmälda särskilda ledamöter, vilka äga sakkunskap beträffande värdering av virke samt skogsmark och växande skog; dock må utevaro av en av de särskilda ledamöterna icke hindra måls avgörande, därest tre äro örn slutet ense.

2 mom. Kungl. Majit förordnar för högst fem år i sänder minst sju, högst tio i praktiska värv förfarna män med god kännedom örn fastighetsförhållandena i allmänhet att efter kallelse inträda såsom ledamöter i kammarrätten vid handläggning av mål, som i 1 mom. avses. Av dessa personer skola minst tre äga sakkunskap beträffande värdering av virke samt skogsmark och växande skog, minst två beträffande värdering av jordbruksfastighet i övrigt och minst två beträffande värdering av annan fastighet. Avgår sådan person under den tid, för vilken han blivit utsedd, förordnar Kungl. Majit annan person i hans ställe.

Vad i---kammarrätten.

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1930.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 69.

3 Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 31 januari 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tryggek, statsråden Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog, Bissmark, Johansson, Dahl.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Dahl, anför:

I 126 § taxeringsförordningen den 28 september 1928 meddelas bestämmelser örn särskild sammansättning av kammarrätten vid handläggning av mål angående fastighetstaxering eller virkestaxering. Enligt 2 mom. av denna paragraf förordnar Kungl. Majit för fem år i sänder sju i praktiska värv förfarna män med god kännedom örn fastighetsförhåilandena i allmänhet att efter kallelse inträda såsom ledamöter i kammarrätten vid handläggning av mål angående fastighetstaxering eller virkestaxering. Av dessa personer skola tre äga sakkunskap beträffande värdering av virke samt skogsmark och växande skog, två beträffande värdering av jordbruksfastighet i övrigt och två beträffande värdering av annan fastighet.

Enligt 1 mom. av samma paragraf skola vid handläggning i kammarrätten av mål angående fastighetstaxering eller virkestaxering deltaga tre av rättens ordinarie ledamöter (d. v. s. kammarrättsråd), av vilka en efter Kungl. Maj:ts förordnande skall föra ordet, samt beträffande fastighetstaxeringsmål två särskilda ledamöter och beträffande virkestaxeringsmål två av de särskilda ledamöter, vilka äga sakkunskap beträffande värdering av virke samt skogsmark och växande skog. Utevaro av en av de särskilda ledamöterna hindrar dock icke måls avgörande, därest av övriga ledamöter tre äro örn slutet ense.

Med stöd av 3 mom. av omförmälda paragraf har Kungl. Majit den 26 april 1929 utfärdat kungörelse med särskilda föreskrifter angående handläggning i kammarrätten av mål angående fastighetstaxering och virkestaxering. För handläggning av fastighets- och virkestaxeringsmål har med tillämpning av bestämmelserna i nämnda kungörelse organiserats en särskild avdelning av kammarrätten, den s. k. fastighetstaxeringsavdelningen. Avdelningen består, förutom av de särskilda ledamöterna, av fyra kammarrättsråd, av vilka tre deltaga i handläggningen av varje sär-

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 69.

skilt mål. Föredragningen å avdelningen ombesörjes av assessorer i kammarrätten, till antalet för närvarande fyra, vilka såsom icke-ordinarie ledamöter av kammarrätten icke äga behörighet att deltaga i avgörandet av dessa slag av mål. Av skäl, som jag förut i dag närmare angivit till det vid propositionen nr 68 angående anslag till kammarrätten m. m. fogade statsrådsprotokollet, till vilket jag härutinnan torde få hänvisa, har det emellertid till vinnande av ökning i kammarrättens arbetsresultat ansetts önskvärt, att å avdelningen föredragande assessor tillerkännes ledamots ställning i de av honom föredragna målen. För genomförande av en sådan anordning erfordras sådan ändring i 126 § 1 mom. taxeringsförordningen, att vid handläggning i kammarrätten av mål av nu förevarande slag skola deltaga tre av rättens ledamöter, därav minst två ordinarie.

I skrivelse den 16 januari 1930 har kammarrätten vidare ifrågasatt sådan ändring av 126 § 2 mom. taxeringsförordningen, att antalet av de särskilda ledamöter, Kungl. Majit har att förordna, skulle bestämmas till minst sju och högst tio, av vilka ledamöter minst tre skulle äga sakkunskap beträffande värdering av virke samt skogsmark och växande skog, minst två beträffande värdering av jordbruksfastighet i övrigt och minst två beträffande värdering av annan fastighet. De nya tre ledamöterna skulle enligt kammarrättens mening, i den mån de komme att förordnas, erhålla förordnande endast för tiden till utgången av löpande femårsperiod. Till stöd för detta sitt förslag har kammarrätten anfört följande.

Å fastighetstaxeringsavdelningen hade hittills handlagts huvudsakligen mål angående taxering av annan fastighet och endast i ringa omfattning mål angående taxering av jordbruksfastighet, under det att icke något mål angående taxering av skogsmark och växande skog eller virkestaxering ännu där handlagts. Förarbeten till föredragning av mål angående taxering av jordbruksfastighet hade i betydande utsträckning utförts.

Under arbetets gång hade inom avdelningen gjorts den erfarenheten, att planläggningen av målens föredragning till en viss grad försvårades därigenom, att de ledamöter, som på grund av den speciella sakkunskap de ägde horde deltaga i handläggningen av vissa mål, icke alltid stöde till förfogande å den tid, då det med hänsyn till arbetets jämna gång vore mest önskvärt, att målen bleve handlagda.

Undantagsvis — särskilt i fall av jäv för den ene av de båda till tjänstgöring inkallade ledamöterna eller på grund därav, att särskild ledamot varit hindrad att tjänstgöra hel sessionsdag — hade förekommit, att mål avgjorts av fyra ledamöter. En dylik utväg att lösa föreliggande svårigheter hade fastighetstaxeringsavdelningen av formella skäl icke ansett sig äga befogenhet att mera regelmässigt anlita, lika litet som avdelningen ur saklig synpunkt funnit det lämpligt.

5 Kungl. Maj:ts proposition Nr 61).

En betydande lättnad skulle ur organisatorisk synpunkt otvivelaktigt vinnas, om ett något större antal särskilda ledamöter stöde till kammarrättens förfogande än för närvarande vore fallet, exempelvis tio. Det stöde visserligen för kammarrätten fullt klart, att fastighetstaxeringsavdelningen borde vara så sammansatt, att enhetligheten vid målens avgörande därav främjades, samt att med hänsyn härtill de särskilda ledamöternas antal borde i möjligaste mån begränsas och samma särskilda ledamöter i regel deltaga i likartade måls avgörande. De särskilda ledamöternas antal borde dock icke begränsas i sådan grad, att arbetets organisation och jämna gång bleve därav lidande, något som för framtiden kunde befaras i ännu större utsträckning än hittills bliva fallet.

Av vad kammarrätten anfört framgår, att ordnandet av arbetet å fastighetstaxeringsavdelningen försvårats därigenom att de ledamöter, som på grund av den speciella sakkunskap de äga bort deltaga i handläggningen av vissa mål, icke alltid stått till förfogande å den tid, då det med hänsyn till arhetets jämna gång varit mest önskvärt att målen blivit handlagda, samt att kammarrätten ansett det lämpligt att till undanröjande av denna olägenhet antalet särskilda ledamöter ökades med tre. Lika med kammarrätten finner jag en sådan ökning av antalet särskilda ledamöter vara erforderlig och icke vara ägnad att äventyra den enhetlighet vid målens avgörande, som framstått som ett önskemål vid organiserandet av fastighetstaxeringsavdelningen. Jag ansluter mig därför i princip till kammarrättens förslag. Beträffande den tid, som förordnande för särskild ledamot skall omfatta, synes kammarrätten hava förutsatt att, under det ledamöter till ett antal, som motsvarar minimiantalet, eller sju, skulle liksom hittills förordnas för en period av fem år, räknad från och med året näst efter det, då allmän fastighetstaxering ägt rum, övriga tre ledamöter skulle, i den mån de komme att utses, förordnas till utgången av löpande femårsperiod. Det synes mig böra såsom önskemål vidhållas, att mandaten för särskilda ledamöter regelmässigt omfatta tidrymden emellan de allmänna fastighetstaxeringarna. Med hänsyn till vunnen erfarenhet om svårighet att för så lång tid som fem år förvärva särskilda ledamöter med framstående kompetens har jag emellertid funnit tillrådligt att vidtaga den jämkning i författningstexten, att förordnande meddelas för högst fem år.

Föredragande departementschefen uppläser härefter ett inom finansdepartementet upprättat förslag till förordning örn ändrad lydelse av 126 § 1 och 2 mom. taxeringsförordningen den 28 september 1928 (nr 379) samt hemställer, att förslaget måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

nilian// lill riksdagens protokoll 19'I0. 1 sami. 5b höft. (Nr 09.)

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 69.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Regenten lämna bifall och förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: Olga Gjörloff.

&0063G. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 19.10.