lagen.nu
Prop. 1930:71

('med anhållan om riksdagens yttrande rörande vissa av den inter\xad nationella arbetsorganisationens konferens år 1929 fattade beslut',)

Typ
Proposition
Källa
weburn.kb.se

Kungl. Majlis proposition nr 71. 1

Nr 71.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med anhållan om riksdagens yttrande rörande vissa av den inter­ nationella arbetsorganisationens konferens år 1929 fattade beslut; given Stockholms slott den 24 januari 1930.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över social­ ärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed anhålla om riksdagens yttrande angående de i nämnda protokoll omförmälda, av den internationella arbetsorganisationens konferens år 1929 vid dess tolfte sammanträde fattade besluten. Under Hans Maj:ts Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Sven Lubeck.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24 januari 1930.

Närvarande: Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog, Bissmark, Johansson, Dahl. Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen för handelsdepartementet anför chefen för socialdepartementet, statsrådet Lubeck: Fredsfördraget i Versailles av den 28 juni 1919 mellan de allierade och associerade makterna, å ena, samt tyska riket, å andra sidan, vars del I om­ fattar förbundsakten för nationernas förbund, innehåller i del XIII ett socialpolitiskt reformprogram samt tillika bestämmelser örn den institution, internationella arbetsorganisationen, som har till uppgift att förverkliga detta program. Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 56 haft. (Nr 71.) 1944 29

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

Av berörda bestämmelser framgår bland annat, att organisationens be­ slutande församling, den internationella arbetskonferensen, har att beträf­ fande förslag, som äro uppförda på dess dagordning, välja mellan två former för godtagande. Antingen skall beslutet resultera i ett förslag till internationell konvention, avsedd att ratificeras av organisationens med­ lemmar, eller ock skall det utmynna i en rekommendation, avsedd att leda till lagstiftnings- eller andra åtgärder.

I fråga örn verkställighet av konferensens beslut stadgas, att varje med­ lem av organisationen skall vara förbunden att inom ett år från avslutandet av ett konferenssammanträde underställa därå antagna rekommendationer och konventionsförslag den eller de myndigheter, till vilkas kompetensom­ råden respektive frågor höra, för deras omgestaltande till lag eller vidta­ gande av andra åtgärder. Örn det till följd av exceptionella omständigheter är omöjligt att fullgöra nyss berörda förpliktelse inom ett år, skall den full­ göras snarast möjligt och under intet förhållande senare än 18 månader från sammanträdets avslutande. Därest en rekommendation ej leder till någon lagstiftningsåtgärd eller annat åtgörande för dess genomförande eller om ett konventionsförslag icke vinner vederbörande myndighets eller myn­ digheters bifall, skall respektive medlem av organisationen icke vara under­ kastad någon vidare förpliktelse med hänsyn därtill.

Närmare upplysningar örn internationella arbetsorganisationen och dess verksamhet hava lämnats i propositionen nr 361 till 1921 års riksdag. Därutipnan kan även hänvisas till ett genom delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet på Kungl. Maj:ts uppdrag år 1928 utgivet arbete »Internationella arbetsorganisationen. I. Allmän del».

Den internationella arbetsorganisationens tolfte sammanträde hölls i Genéve under tiden 30 maj—21 juni 1929. Antalet representerade stater utgjorde 50, av vilka 36 sänt fullständiga delegationer, d. v. s. två regeringsombud samt ett ombud från vardera av arbetsgivar- och arbetarsidorna. Sverige deltog i sammanträdet med en fullständig delegation.1) Konferensen, som huvudsakligen sysselsatte sig med arbetarskyddsfrågor, antog dels förslag till två konventioner, nämligen angående skydd mot olycksfall för arbetare, sysselsatta med lastning eller lossning av fartyg, samt angående angivande av vikten å tyngre kollin, som transporteras å fartyg, dels och fyra rekom mendationer, nämligen angående förebyggande av olycksfall i arbete, an­ gående ansvarighet i fråga örn säkerhetsanordningar å motordrivna maskiner, angående ömsesidighet i fråga örn skydd mot olycksfall för arbetare, syssel-

>. Genom Kungl. Maurts beslut den 3 maj 1929 hade att deltaga i konferensen från svensk sida utsetts: såsom regerings ombud: t. f. statssekreteraren B. G. Hj. Hammarskjöld och byråchefen J. A. E. Molin med socialrådet E. K. Sjöstrand, yrkesinspektrisen K. Hessel­ gren, t. f. byråchefen N. Gr. Nilsson och byråassistenten, sjökaptenen E. A. F. Eggert såsom experter, såsom arbetsgivarombud direktören I. O. Larson med ombudsmannen hos järnbruksförbundet, e. o. hovrättsnotarien K. Wistrand och ombudsmannen hos Norrlands stuvarförbund, fil. doktorn K. G. Hagberg såsom experter samt såsom arbetarombud lands­ organisationens ordförande J. A. J. Thorberg med förtroendemannen för svenska transport­ arbetarförbundet Ch. G. Lindley, förtroendemannen för svenska handelsarbetarförbundet J. A:son Lundgren och redaktören S. Backlund såsom experter.

Kungl. Majus proposition nr 71. 3 satta med lastning eller lossning av fartyg, samt angående hörande av fack­ liga organisationer vid utarbetande av bestämmelser rörande säkerhet för arbetare, sysselsatta med dylikt arbete.

Med skrivelse från utrikesdepartementet den 8 oktober 1929 bar till social­ departementet överlämnats en av generalsekreteraren bos nationernas för­ bund i enlighet med Versaillestraktaten insänd bestyrkt avskrift av ifråga­ varande konventionsförslag och rekommendationer.

Originaltexterna till konferensens beslut ävensom genom delegationens för det internationella socialpolitiska samarbetet försorg utarbetade översätt­ ningar av desamma torde få såsom bilagor (Bilagor A och B) fogas till stats­ rådsprotokollet i detta ärende. I fråga om beslutens innehåll får jag, i den mån redogörelse därför ej lämnas i det följande, hänvisa till nämnda bilagor.

Av konferensbesluten anhåller jag att först få till behandling upptaga Skydd mot konventi orts fm 'sl åge t angående skydd mot olycksfall för arbetare, sysselsatta med olycksfall

för arbetare,

lastning eller lossning av fartyg,1) samt de i samband med detta konventions­ sysselsatta förslag stående rekommendationerna angående ömsesidighet i fråga örn skydd med lastning

eller lossning

mot olycksfall för sådana arbetare2) ävensom angående hörande av fackliga orga­ av fartyg. nisationer vid utarbetande av bestämmelser rörande säkerhet för arbetare, syssel­

satta med dylikt arbete.3)

Med hänsyn till berörda konventions stora omfattning torde jag beträffande Konventionsdensamma böra lämna en kortfattad redogörelse för det huvudsakliga inne­ förslaget. hållet, medan jag beträffande detaljerna hänvisar till bilagorna.

Konventionen avser enligt § 1 allt arbete med lastning eller lossning av fartyg, nyttjade till havs- eller inre sjöfart — med undantag för krigsfartyg_ som i land eller ombord utföres vare sig i hamn eller i docka eller vid lastbiygga, kaj eller annan liknande plats. Enligt § 15 äger dock en stat att medgiva fullständiga eller partiella avvikelser från konventionens be­ stämmelser i fråga örn varje docka, lastbrygga, kaj eller annan liknande plats, där arbetsförrättning endast tillfälligtvis utföres eller där trafiken är obetydlig och begränsad till mindre fartyg samt i fråga om vissa fartyg eller vissa slag av fartyg eller fartyg, som icke uppnå visst lägre tontal, ävensom i de fall, då. det pa grund av klimatiska förhallanden ställer sig omöjligt att i praktiken kräva uppfyllandet av bestämmelserna i denna konvention.

I §§ ^ 9 samt § 11 lämnas mycket detaljerade bestämmelser örn huru anordningar och redskap å fartyg samt i land skola vara beskaffade i syfte att olycksfall för arbetarna skola undvikas. Att dessa bestämmelser gjorts så utförliga sammanhänger därmed att, såsom i det följande skall närmare ut­ vecklas, ett av syftena med konventionen är att ett fartyg från en stat, som ratificerat konventionen, skall i främmande hamnar kunna utan vidare anses försett med tillräckliga skyddsanordningar, så att kontroll däröver i den främmande hamnen icke behöver utövas, detta till fördel såväl för far­ tyget som för myndigheterna i det land, där fartyget befinner sig. T § 10

‘) Svensk översättning, se sid. 81.

’) » » » » ao.

8) » » » » 90.

4 Kungl. Majda proposition nr 71. stadgas vidare, att endast tillräckligt kompetenta och pålitliga personer få användas för skötande av lyft- och transportinrättningar m. m. Enligt § 12 ankommer det på varje stat att föreskriva nödiga försiktighetsmått för arbe­ tare, som komma i beröring med eller i närheten av ämnen, vilka äro farliga för deras liv eller hälsa, eller som hava att arbeta å platser, där dylika ämnen hava förvarats. I § 13 lämnas bestämmelser i olika hänseenden rö­ rande åtgärder för att hjälp vid olycksfall må kunna skyndsamt och effektivt lämnas. I § 16 slutligen återfinnas vissa övergångsbestämmelser. Enligt dessa skola de bestämmelser i konventionen, som beröra fartygs byggnad och permanenta utrustning, omedelbart tillämpas å fartyg, vilkas byggande påbörjas efter dagen för konventionens ratificering, samt inom fyra år efter nämnda dag å alla äldre fartyg, dock att sagda bestämmelser skola jämväl före övergångstidens utgång tillämpas även å sist avsedda fartyg, i den mån så är skäligt och i praktiken utförbart. Övriga bestämmelser skola alltså omedelbart efter ratifikationen tillämpas beträffande alla fartyg.

Slutligen innehåller konventionen, såsom brukligt, bestämmelser angående ratifikation, ikraftträdande m. m. samt angående revision. Dessa bestämmelser avvika i vissa hänseenden från dem, som återfinnas i äldre konventioner; anledningen härtill är den nya ordning, som vid konferenssammanträdet beslöts angående formerna för revision av konventioner och därmed sam­ manhängande frågor. Här torde jag icke behöva ingå på denna fråga, för vilken jag tidigare i annat sammanhang i korthet redogjort (proposition år 1930 nr 31 sid. 13).

Förberedande Innan jag härefter övergår till en närmare behandling av nämnda konhandläggning. ventionsförslag och rekommendationer vill jag erinra, att internationella arbetsbyrån i enlighet med gällande bestämmelser före konferensens sammanträde utsände ett frågeformulär till de olika regeringarna rörande spörsmålet an­ gående skydd för arbetarre mot olycksfall vid nyssnämnda slag av arbete. Ändamålet härmed var, att de svar, som inkommo från regeringarna, skulle bilda grundval för utarbetande inom arbetsbyrån av en rapport i frågan även­ som förslag till konvention. I enlighet med beslut vid nordiskt socialpolitiskt möte i Hälsingfors i augusti 1928 hölls i Stockholm i oktober samma år ett möte av sakkunniga från de fyra nordiska länderna för undersökning av frågan örn möjligheten av överensstämmande svar på detta frågeformulär från de nordiska staterna. Vid sistnämnda möte konstaterades enighet rö­ rande de allmänna linjerna för besvarandet. Formuläret besvarades av svenska regeringen den 1 december 1928. Svaret överensstämde i allt väsentligt med resultaten vid nämnda sakkunnigmöte — mötets beslut följdes i viktigare delar jämväl av övriga nordiska stater — samt med ett av delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet avgivet yttrande. Delegationen hade, innan den fattade sitt beslut, inhämtat utlåtanden i ärendet av social styrelsen, kommerskollegium, svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges fartygsbefälsförening samt landssekretariatet. Socialstyrelsen hade i sin ord­ ning hört yrkesinspektörerna och kommerskollegium förste fartygsinspektörerna. Uttalanden hade även gjorts av svenska hamnförbundet, Norrlands

Kungl, Majus proposition nr 71. 5

och södra Sveriges stuvarförbund, svenska eldare- och sjömansunionerna sami transportarbetareförbundet.

I svaret på internationella arbetsbyråns formulär anförde svenska regeringen beträffande frågor av större betydelse i huvudsak följande.

Med hänsyn till den särskilt stora yrkesfara, som lastning och lossning av fartyg i allmänhet medförde för de Härmed sysselsatta arbetarna, syntes goda skäl föreligga för att frågan örn åtgärder till minskning av denna fara upptoges till internationell reglering. Emellertid ställde sig lämfdigheten och möjligheten av en sådan reglering ganska olika, allt efter som fråga vore örn arbete ombord eller örn arbete i land. Det förra arbetet vore, i den mån det utfördes av andra än å fartyget anställda, av utpräglat inter­ nationell karaktär och sjmtes utan större svårighet kunna underkastas reg­ lering av nämnda art. För fartyg, som besökte olika länders hamnar, skulle en dylik reglering med därur härflytande, någorlunda likartade internatio­ nella bestämmelser givetvis vara till fördel. Annorlunda vore förhållandet med det lastnings- och lossningsarbete, som utfördes i land. I fråga om detta arbete saknade kravet på internationell enhetlighet väsentligen bety­ delse, eftersom detsamma i de flesta fall icke utfördes av besättningen å far­ tyg utan verkställdes av arbetare i de hamnar, som fartyget anlöpte. Här­ till bomme, att olika nationella och lokala förhållanden och sedvänjor i de skilda länderna kunde resa hinder mot ett strikt genomförande av för ett .flertal stater gemensamma normer. Att låta den ifrågasatta konventionen reglera även allt sådant arbete av ifrågavarande slag, som utfördes i land, syntes därför icke lämpligt. Däremot torde det finnas anledning att i en rekommendation fästa staternas uppmärksamhet på de skyddsåtgärder, som lämpligen borde vidtagas i förevarande avseende. Dock syntes under kon­ ventionen jämväl böra inbegripas sådant lastnings- och lossningsarbete i land, som omedelbart sammanhängde med arbete av dylikt slag ombord. — Det närmare utformandet av bestämmelserna örn vilket arbete, som så­ lunda i förevarande hänseende skulle likställas med arbete ombord, syntes lämpligen kunna överlämnas åt den nationella lagstiftningen.

Efter besvarande av de frågor i formuläret, som rörde de speciella skyddsanordningarna, anfördes i svenska regeringens svar vidare följande.

Vid utarbetandet av frågeformuläret torde man sannolikt väsentligen hava haft i tankarna arbetsförhållandena å större fartyg och i större hamnar. De av regeringen lämnade svaren rörande föreslagna skyddsbestämmelser vore jämväl avfattade med hänsyn till dylika arbetsförhållanden. I vårt land och väl även på andra håll idkades emellertid fraktfart med ett stort antal helt små fartyg, och lastning och lossning förekomma på platser med obetydlig eller alls ingen hamnanläggning. I sådana fall måste det uppenbarligen många gånger ställa sig omöjligt att iakttaga de tillämnade skyddsbestäm­ melserna. Sådan omöjlighet kunde också vid vissa tillfällen eller å vissa orter föranledas av naturförhållanden eller av omständigheter av teknisk natur. I konventionen och en ifrågasatt rekommendation borde därför intagas bestämmelser, som möjliggjorde för den nationella lagstiftningen att medgiva undantag beträffande mindre fartyg samt lastnings- och lossnings­ platser med obetydlig eller allenast tillfällig trafik ävensom för sådana fall, då på grund av klimatiska elior andra naturförhållanden eller tekniska om­ ständigheter tillämpning av de allmänna bestämmelserna icke skäligen kunde påfordras. De principer, som följts vid meddelande av dylika undantagsbe­ stämmelser, bordo genom vederbörande regerings försorg bringas till inter­ nationella arbetsbyråns kännedom.

Regeringen ingick därefter i sitt svar på en speciell fråga, som under

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

ärendets förberedande behandling tillmätts särskild betydelse och som jag redan i det föregående något berört, nämligen den som avser ömsesidighet beträffande godkännande av andra länders s ky d d s b est; i m melyer och kontroll­ åtgärder å förevarande område. I detta hänseende erinras i regeringens svar först därom, att den 28 januari 1926 mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge ingåtts en konvention rörande fartygs sjövärdighet och ut­ rustning. vilken konvention — vanligen kallad Köpenhamnkonventionen — i vissa delar modifierats genom deklaration den 11 juni 1928. Genom dessa överenskommelser hava nämnda stater godkänt varandras skyddsbestämmelser och kontrollåtgärder i berörda avseende. När ett fartyg, hemmahörande i en av dessa stater, besöker hamn i ett annat av dem, underkastas det så­ lunda i regel ej kontroll i vidare mån än som erfordras för konstaterande att fartyget är försett med de i hemlandets lagstiftning föreskrivna certifi katén eller däremot svarande bevis beträffande sjövärdighetsutrustning. Denna ömsesidighet angives uttryckligen även gälla föreskrifterna angående fartygs för lastning och lossning avsedda inrättningar och redskap. Utan hinder härav äger emellertid envar av de avtalsslutande staterna rätt att under vissa angivna förutsättningar tillfälligtvis förbjuda lastnings- eller loss­ ningsarbete ä fartyg, hemmahörande i någon annan av de anslutna staterna. Därest påtagligt missförhållande icke genast avhjälpes på tillfredsställande sätt, skall konsuln för det land, där fartyget är hemmahörande, underrättas för vidtagande av erforderliga åtgärder.

Rörande denna överenskommelse och därmed sammanhängande förhål­ landen anfördes nu i regeringens svar på frågeformuläret följande.

Tillämpningen av de återgivna reciprocitetsreglerna hade givit tillfreds­ ställande resultat. Med hänsyn härtill syntes det önskvärt, att den däri uttryckta ömsesidighetsprincipen bringades i tillämpning i sä stor utsträck­ ning som möjligt. Det vore möjligt, att den nu åsyftade konventionen komme att erbjuda lämpligt tillfälle härtill. Avsikten vore nämligen uppenbarligen, att konventionen skulle komma att innehålla ett sådant system av bestäm­ melser i ämnet, att fartyg, tillhörande de stater, som ratificerade konven­ tionen, komme att erbjuda fullt tillfredsställande arbetsförhållanden vid last­ ning och lossning. Det läge då nära till hands att ömsesidigt erkänna detta förhållande och så vitt möjligt bespara sjöfarten olägenheterna av kontroll i främmande hamnar över fartygens arbetarskyddsanordningar. I överensstäm­ melse härmed kunde ifrågasättas att i konventionen intaga en bestämmelse av innebörd att varje fartyg, som vore registrerat i någon av de fördragsslutande staterna och försett med där föreskrivet certifikat eller med annat intyg att fartyget i förevarande hänseenden motsvarade i respektive stat gällande bestämmelser i allmänhet, skulle i var och en av de övriga fördragsslutande staterna vara undantaget från kontroll beträffande dessa förhållanden. Ömsesidighetsprincipen i fråga örn kontroll å fartygens arbetarskyddsanordningar skulle otvivelaktigt vara ägnad att undanröja åtskilliga olägenheter, som dittills besvärat sjöfarten olika länder emellan, och starka skäl talade följ­ aktligen för att på sätt nu antytts omförmälda princip komme till uttryck i den ifrågasätta konventionen. Därest man emellertid skulle hava anledning befara, att införandet av en sådan bestämmelse i konventionen av en eller annan anledning skulle kunna inverka ogynnsamt på medlemsstaternas benä­ genhet att ratificera konventionen, skulle man i stället lämpligen kunna i denna endast göra ett uttalande till förmån för ömsesidighetsprincipens till-

Kungl. Majus proposition nr 71. 7

lämpning och samtidigt i en rekommendation uppmana medlemsstaterna att till denna princips förverkligande sins emellan träffa särskilda avtal av nyss angivna innebörd. Härigenom skulle vinnas, att staterna skulle äga möjlighet att i varje särskilt fall pröva effektiviteten av de inom olika stater föreskrivna skyddsanordningarna.

De av svenska regeringen sålunda — i samförstånd med regeringarna i övriga nordiska länder — i olika hänseenden framhållna synpunkterna rönte i många hänseenden beaktande i det konventionsförslag, som med ledning av regeringarnas svar upprättades inom internationella arbetsbyrån, något som även framgår av arbetsbyråns rapport i frågan.1) I den mån så icke skett, sökte de svenska regeringsrepresentanterna i det utskott, som vid arbetskonj'erenseus sammanträde behandlade frågan, att verka härför. I vad angår de i regeringssvaret påyrkade undantagen för sjöfart, som i olika hänseenden är av mindre omfattning, antogs av utskottet en sådan avfattning av den allmänna undan­ tagsbestämmelsen — den i det föregående återgivna § 15 — att densamma ansågs medgiva undantag från konventionens bestämmelser i erforderlig om­ fattning. Yad däremot angår utsträckningen av det arbete, som skall inne­ fattas under konventionen, lyckades man trots upprepade försök icke undgå, att konventionen kom att omfatta även sådant lastnings- och lossningsarbete i land, som icke direkt sammanhänger med motsvarande arbete ombord. Huvudsakliga skälet till konferensens ståndpunkt därutinnan torde hava varit svårigheten beträffande en riktig och för olika länder någorlunda enhetlig gränsdragning. Yad angår ömsesidighetsprincipen, hade arbetsbyrån i sin rapport avböjt att vare sig i konvention eller rekommendation upptaga frågan därom. I detta hänseende väcktes emellertid förslag från de nordiska län­ dernas regeringsrepresentanter. Meningarna i frågan voro mycket delade såväl inom vederbörande utskott som inom konferensen i dess helhet. För att man icke skulle riskera ett negativt resultat, ansågs det då lämpligast att falla tillbaka på den av svenska regeringen alternativt förordade linjen, näm­ ligen att upptaga frågan till behandling i en särskild rekommendation. Det uppnåddes också, att vederbörande utskott samt konferensen enhälligt beslöto antaga den förut omförmälda rekommendationen angående ömsesidighet i fråga om skydd mot olycksfall för arbetare, sysselsatta med lastning eller lossning av fartyg. I denna rekommendation heter det, att arbetskonferensen erkänner, att ifrågavarande konvention, på samma gång som den har till huvudsyfte att bereda skydd åt arbetarna, erbjuder ett tillfälle för parterna att på basis av konventionen utfärda bestämmelser, vilka sinsemellan förete en viss likformighet, och att utsträcka principen örn ömsesidigt erkännande av inspektions- och undersökningscertifikat. Efter att vidare hava fäst med­ lemsstaternas uppmärksamhet på de principer, som fastställts i Köpenhamnkonventionen, riktar konferensen i rekommendationen en enträgen hemställan till medlemsstaterna att de, efter att hava ratificerat nu förevarande konvention och utfärdat bestämmelser till genomförande av densamma, måtte rådföra sig med varandra i syfte att få till stånd överenskommelser om ömsesidighet,

Rapport sur la promotion des ouvriers ocoupés au chargement ou au déchargement des navires contre les accidents; Genéve, Buteau International du Travail, 1929.

H Kungl. Majus proposition nr 71.

under villkor att dessa överenskommelser trygga det nyss angivna huvudsyftet med konventionen.

Över det av arbetskonferensen antagna konventionsförslaget och rekom­ mendationerna i frågan hava utlåtanden infordrats från socialstyrelsen och kommerskollegium, vilka båda ämbetsverk — efter inhämtande av yttranden från ett flertal enskilda sammanslutningar — i ärendet avgivit ett gemen­ samt utlåtande, samt från delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet.

Avgivna ytt­ I det av socialstyrelsen och kommerskollegium avgivna utlåtandet rörande kon­ randen över konventions- ventionsförslaget hänvisas till en början till en vid ärendets beredning hos forslaget. ämbetsverken upprättad, utlåtandet bilagd promemoria rörande de lagstift­ ningsåtgärder, som skulle bliva en följd av konventionsförslagets ratificering. Enligt promemorian skulle för åstadkommande av överensstämmelse mellan hos oss redan gällande bestämmelser och konventionen ändring icke er­ fordras i någon författning av natur att böra antagas av Kungl. Majit och riksdagen gemensamt. Däremot krävas ett flertal ändringar i och tillägg till andra författningar, framför allt förordningen den 20 maj 1927 angående fartygs byggnad och utrustning, kommerskollegii kungörelse den 30 juni 1927 med särskilda byggnads-, material- och utrustningsbestämmelser för fartyg, förordningen den 23 december 1915 angående vissa säkerhetsåtgärder vid nyttjande av fartyg samt förordningen den 31 december 1914 med härmare föreskrifter angående tillsyn å fartyg. Dessutom ifrågasattes i promemorian utfärdande av en särskild författning, innehållande ordningsföreskrifter av olika slag, som icke vare sig röra befintligheten eller beskaffenheten av fartygs inrättningar och redskap eller i främsta rummet avse till skeppstjänst hänförligt arbete. En dylik författning har ansetts kunna utfärdas i admini­ strativ ordning med stöd av 5 a § i sjölagen samt 7 § i arbetarskyddslagen.

Socialstyrelsen och kommerskollegium hava nu i sitt utlåtande förklarat sig anse, att de enligt promemorian erforderliga lagstiftningsåtgärderna icke vore av sådan art eller omfattning, att de borde utgöra hinder för ratifice­ ring av konventionen. Konventionsbestämmelserna hade i så stor utsträck­ ning motsvarighet i redan gällande föreskrifter i vederbörande sjöfartssäkerhetsförfattningar, att de erforderliga ändringarna icke kunde anses vara av principiell natur utan närmast skulle innebära en komplettering av redan förefintlig lagstiftning. Av socialstyrelsen hade i samråd med kommerskol­ legium den 9 mars 1921 utfärdats anvisningar angående skydd mot yrkesfara vid lastning och lossning av fartyg. I dessa anvisningar återfunnes ett flertal av de detaljföreskrifter, som innefattades i konventionsförslaget. Anvisnin­ garna hade visserligen endast verkat på övertygelsens väg och i rådgivande form men dock i avsevärd utsträckning tillämpats vid den tillsyn å stuveriarbetet, som utövades av yrkesinspektionens befattningshavare. Vid sådant förhållande skulle den ifrågasatta nya författningen i viss mån endast inne­ bära ett stadfästande av vad som redan i praxis tilllämpades.

Ämbetsverken hava vidare särskilt framhållit, att bedömandet av kon­ ventionsförslagets innebörd med avseende å svensk lagstiftning vore grundat på förutsättningen av tillämpning av § 15 i förslaget i hela den utsträckning, sådant kunde för svenska förhållanden befinnas nödigt och lämpligt.

Kungl. Maj:ls proposition nr i I. o

Innan jag redogör för ämbetsverkens ståndpunkt i själva ratifikationsfrågan, torde jag böra återgiva innehållet i de yttranden, som av ämbets­ verken före avgivande av deras utlåtande inhämtats från vissa enskilda orga­ nisationer, nämligen Sveriges allmänna sjöfartsförening, Sveriges redare­ förening, Sveriges fartygsbefälsförening, svenska hamnförbundet, svenska ar­ betsgivareföreningen samt landssekretariatet.

Sveriges allmänna sjöfartsförening anför, att den granskning av konventionsförslaget, som medhunnits, givit vid handen, att detsamma i stor omfatt­ ning gåve uttryck åt önskemål, som i svensk lagstiftning redan i full ut­ sträckning vunnit beaktande, vadan i åtskilliga hänseenden, som i förslaget berördes — även för det fall att detsamma skulle utan avvikelser enligt § 15 från svensk sida godkännas — någon ändring i åsyftade lagstiftning icke skulle erfordras. I andra hänseenden åter förutsatte otvivelaktigt ett odtagande av förslaget mera eller mindre djupgående ändringar. Frågan Suruvida och i vad mån dylika ändringar kunde vara av förhållandena,

sådana de tedde sig ur svensk synpunkt, påkallade, borde göras till föremål för närmare utredning.

Sveriges redareförening — sorn haft vissa anmärkningar att framställa mot ärendets internationella behandling och ansett, att frågan icke bort upptagas till behandling av internationella arbetsorganisationen — har där­ efter anfört följande.

Då emellertid ett konventionsförslag nu förelåge, måste man, oavsett för­ slagets lämplighet för sitt syfte, hava det förhållandet i åtanke, att, därest de större sjöfartsnationerna ratificerade konventionen med den lydelse den­ samma erhållit eller med vissa ändringar däri och jämväl anslöte sig till den vid konferensen antagna rekommendationen angående ömsesidighet, Sverige näppeligen torde kunna undvika att för sin del ansluta sig till den­ samma, enär de svenska fartygen eljest kunde befaras bliva utsatta för tra­ kasserier i utlandet, medförande uppehåll och extra utgifter för desamma. Särskilt torde de åtgärder man i Storbritannien komme att vidtaga med anledning av konventionen noggrant böra följas, innan ratificering skedde i Sverige. Skulle Storbritannien icke komma att ratificera konventionen av den anledning, att dess bestämmelser i vissa punkter ej stöde i överens­ stämmelse med de brittiska föreskrifterna, bleve det praktiska värdet av en ratificering från svensk sida i hög grad förringat, enär de engelska inspektionsmyndigheterna det oaktat kunde befaras kräva, att svenska fartyg, som anlöpte engelska hamnar, skulle vara försedda med lastnings- och lossningsanordningar i överensstämmelse med de engelska föreskrifterna.

Det vore givetvis av vikt, att en anslutning till konventionen från svensksida kunde ske så snart som möjligt, efter det att de större sjöfartsländerna och framför allt Storbritannien ratificerat densamma, då i annat fall en före­ fintlig olikhet i lagstiftningarna i olika länder kunde komma att medföra olägenheter. För att möjliggöra detta borde framför allt en undersökning beträffande de författningsändringar samt de ändringar i inspektionsväsen­ det, som erfordrades för ett antagande av konventionen från svensk sida, snarast möjligt ske. Sedan en dylik undersökning slutförts, förutsatte föreningen, att resultatet därav måtte bliva föremål för dess utlåtande.

Såsom helhetsintryck av konventionsförslaget har föreningen vidare fram­ hållit, att detsamma mäste sagås hava erhållit en alltför detaljerad avfattning teir att kunna i orubbat skick antagas av ett större antal stater. Det syntes även, som om man insett detta genom att i § 15 av konventionen bereda

10 Kungl. Majus proposition nr 71.

möjlighet till fullständig eller partiell avvikelse från konventionens bestäm­ melser. Skulle emellertid de stater, som ratificerade konventionen, icke an­ sluta sig till rekommendationen om ömsesidighet och med stöd av denna paragraf göra sådana undantag från konventionens bestämmelser, att ett ömsesidigt erkännande av lagstiftningen i respektive länder därigenom komme att äventyras, ansåge föreningen, att hela konventionen förfelat sitt syfte, varför denna fråga, innan ratificering från svensk sida vidtoges, noggrant borde tagas i övervägande.

Sveriges fartygsbejälsför etling har genom sin styrelse framhållit, att för­ slaget i huvudsak icke innehölle annat än vad som i praktiken redan nu tillämpades i vårt land eller i länder, vilka besöktes av våra fartyg, när det gällde själva fartyget och anordningar å detta, varför ett lagstadgande härom icke skulle medföra nämnvärd förändring. I vad det gällde anordningar utanför fartyget ansåge styrelsen dessa ej allenast välbetänkta utan i hög grad av behovet påkallade.

Styrelsen har därför tillstyrkt, att Sverige för sin del måtte godtaga för­ slaget till konvention.

Svenska hamnförhundet har anfört, att ehuru det enskilda landets myn­ digheter erhållit möjlighet att i vissa fall ersätta konventionens föreskrifter med andra lika betryggande och att under vissa förutsättningar (§ 15) med­ giva fullständiga eller partiella avvikelser i fråga örn obetydligare platser, faran icke syntes utesluten, att man gått alltför långt i generalisering, och att därigenom en anpassning efter behovet i de särskilda fallen försvårats eller förhindrats, genom att föreskrifter, vilka hade sitt egentliga berättigande med avseende å större hamnanläggningar, ovillkorligen också skulle tillämpas för de mindre, och tvärtom.

Beträffande särskilda punkter i konventionsförslaget har hamnförbundet anfört följande.

Det skydd, som konventionen åsyftade, avsåge enligt § 1 hvarje person, som användes till sådan arbetsförrättning», som i punkt 1 avsåges. Av uttrycket »användes till» framginge, åtminstone efter svenskt språkbruk (jämför också motsvarande uttryck i § 2 i lagen den 17 juni 1916 örn försäkring för olycks­ fall i arbete), att endast personer, som arbetade för annans räkning, kunde ingå under begreppet »arbetare» enligt den sålunda givna definitionen. Gentemot egna företagare bestode sålunda icke samma förpliktelser. Det förefölle, som om en dylik ståndpunkt vore mindre egentlig, då det svårligen skulle kunna påvisas något skäl, varför det skulle vara lovligt att tillhanda­ hålla sämre material för den, som själv lossade eller lastade sitt gods, respek­ tive såsom självständig företagare ledde dylikt arbete, i båda fallen utan att vara ägare till ifrågakomna fartyg eller i hamnen befintliga anordningar, än för den, som av sådan person användes till samma arbete. Den, som enligt konventionen hade att svara för däri föreskrivna säkerhetsanordningar, be­ hövde ju och torde i fråga örn de svenska hamnarna i regel heller icke vara identisk med arbetsgivaren.

Beträffande § 5, som handlar örn vissa anordningar ombord å fartyg och fördenskull icke hade speciellt intresse för hamnförbundet, erinrades allenast med avseende å stadgandet rörande skyldighet att tillhandahålla lejdare, att det syntes erforderligt att förklaring lämnades, vem som avsåges med benämningen »entreprenör». Avsåges härmed den, som såsom egen före­ tagare ledde ifrågakomna arbete, den för vars räkning arbetet utfördes eller ännu någon annan? Det troliga syntes vara, att tillhandahållandet av be­ rörda redskap kunde alltefter förhållandena ankomma på än den ene och än den andre av dessa personer.

Kungl. Majda proposition nr 71. 11

Bestämmelserna i § ,9, som handlar örn lyftinrättningar, erbjöde exem­ pel på fall, där större möjlighet till anpassning vore önskvärd. Det knnde sålunda upplysas, att exempelvis för Stockholms del en bestämmelse örn ingående undersökning av alla lyftinrättningar så ofta som var tolfte månad icke ansetts erforderlig. De garantier, som den av hamnens vederbörande ingenjörer och övrig tekniska personal utövade ständiga tillsynen och kon­ trollen innebure, hade ansetts i stor utsträckning kunna ersätta dylik in­ gående undersökning. Enligt gällande föreskrifter, vilka godkänts av yrkes­ inspektionen, behövde sådan verkställas allenast en gång var adertonde månad i fråga örn massgodskranar och vart annat år i fråga om styckegods­ kranar. Någon bestämmelse, som på grund av nu anförda synpunkter medgåve avvikelse från den föreslagna regeln, syntes fördenskull påkallad.

Den del — $ 13 — som handlar örn första hjälpen vid olycksfall i arbete, syntes likaledes vara alltför generellt hållen för svenska förhållanden. A ena sidan erinrades örn att i § 55 av förordningen den 20 maj 1927 angående fartygs byggnad och utrustning funnes en allmän föreskrift, att fartyg skulle vara försett med läkemedel och förbandsartiklar, en omständighet, som i de flesta fall torde göra särskilt förråd av dylika i land mindre behövligt. A andra sidan torde svårigheter möta att å varje arbetsplats hålla en person med kompetens att lämna första hjälpen viel olycksfall såväl i fråga örn större städer med vidsträckta kajer och hamnområden, som i fråga örn avsides liggande arbetsplatser, vilka någon enstaka gång anlöptes av fartyg. Be­ träffande städerna torde också föreskriften vara obehövlig med hänsyn till de hjälpmedel, som allmänt stöde till buds vid inträffande olycksfall, och med avseende å de mindre platserna syntes föreskriften alltför betungande, helst som de möjligheter att bevilja undantag från konventionens föreskrifter, som lämnades i § 15, icke omfattade platser med visserligen obetydlig trafik men besökta av andra än mindre fartyg.

Svenska arbetsgivareföreningen har begränsat sitt yttrande till att avse den inrikes sjöfarten och arbetet i land samt med denna utgångspunkt anfört följande.

Vid behandlingen av det förslag till konvention, som underställdes delega­ tionen för det internationella socialpolitiska samarbetet, hade arbetsgivarnas representanter hävdat, att den mängd av detaljer, som förefunnes i konventionsförslaget, vore olämplig i en internationell konvention och säker­ ligen skulle leda till allvarsamma olägenheter. Detta omdöme, riktigt i avseende på det ela föreliggande förslaget, gällde örn möjligt i ännu högre grad örn den ifrågavarande konventionen, som genom en mångfald ändrings­ förslag vid behandlingen blivit försedd med ytterligare detaljföreskrifter. Konventionen torde i själva verket vara den detaljrikaste, som någonsin ut­ gått från arbetsbyrån. Vöre alltför detaljerade föreskrifter i internationella konventioner i allmänhet olämpliga, syntes de emellertid icke alls vara på sin plats, då det som här gällde ett fack, där icke blott arbetsplatsen väx­ lade från dag till dag, men där även dessa arbetsplatser sinsemellan före­ tedde stora olikheter. Konventionens text syntes därjämte icke hava den skärpa och klarhet, som måste fordras av internationella konventioner, detta med säkerhet beroende på att tiden för konventionsbehaudlingen varit allt­ för inskränkt och konferensombudens kompetens i värjo fall icke varit till fyllest i den massa rent tekniska detaljer, som konventionen nu omfattade. Det torde för övrigt icke hava saknats exempel på att vid konferensen när­ varande teland hade mot varandra avvikande uppfattningar i olika punkter.

Det kunde ifrågasättas, om icke konventionens antagande av konferensen innebure ett avsteg från av konferensen förut bestämd ordning. Varje konventionsförslag skulle nämligen enligt denna ordning före antagandet vara

12 Kungl. Majus proposition nr 71.

föremål för två läsningar, vilket icke torde hava varit fallet med de i kon­ ventionen intagna bestämmelserna angående inrikes sjöfart. Ej heller hade det frågeformulär, som fastställts och vilket besvarats, innehållit några frågor rörande den inrikes sjöfarten, på grund varav dessa svar i regel hade for­ mulerats med tanke på det sjögående tonnaget. Konventionen syntes i huvudsak vara skriven med tanke på större fartyg, och många av dess be­ stämmelser vore i verkligheten icke alls tillämpliga på den inrikes sjöfartens i regel mindre fartyg och särskilda förhållanden. Fartygens i den inre sjö­ farten ofta speciella konstruktion, varierande efter olika länder och förhållan­ den, talade otvivelaktigt för att frågan om insjö- och kustflottans arbetares skydd mot olycksfall icke borde göras till föremål för en internationell konvention Manchett läggas under de enskilda staternas jurisdiktion. Visserligen gåve § 15 de olika staterna rättighet att undantaga den inrikes sjö­ farten, men en ratificering av konventionen skulle i varje fall innebära ett godkännande av en oriktig princip, och det syntes för övrigt synnerligen litet tilltalande, att man, för att ernå en riktig tillämpning av konventionen, måste vidtaga anordningar för att delvis sätta den ur kraft.

Vad nu sagts örn den inrikes sjöfarten torde även gälla för konventionens bestämmelser angående landarbetet. De lokala förhållandena spelade här en ännu större roll, och de många detaljerade bestämmelserna komme här att verka örn möjligt ännu mera besvärande, än då fråga vore örn inrikes sjöfart. Att i en konvention sammanföra det arbete, som skedde ombord pa fartyg, och det arbete, som skedde i land, torde näppeligen vara riktigt. Likartade bestämmelser för fartygen kunde kanske i viss utsträckning för­ svaras, men att internationellt reglera skyddsförhållandena under landarbetet i hamnarna, på sätt som försökts i konventionen, komme säkerligen att för­ orsaka. allvarsamma olägenheter. Arbetarna i hamnarna skulle nämligen kunna vägra att verkställa dem ålagt arbete på grund av rena bagateller, t. ex. örn ett skyddsräck kring en lucka var någon cm. för lågt eller en lejdares steg hade någon cm. för liten bredd. Med den tillämpning av lagar och förordningar, som här i landet av ålder varit bruklig, torde säkerligen en stor del utländska fartyg bliva utsatta för dylik arbetsvägran, då myndig­ heterna i deras hamnar kunde komma att tolka konventionens bestämmelser betydligt mindre noga än våra myndigheter. Konventionen tenderade säker­ ligen att endast bliva en konvention för de stater, där man ansåge, att lagar och förordningar vore till för att efterlevas.

5 ad åtminstone vårt land anginge syntes det otvivelaktigt, att vederbörande arbetares möjligheter till lagskydd ej skulle minskas genom att bestämmel­ serna rörande landarbete uteslötes ur konventionen.

\ad som saknades i konventionen vore en bestämmelse, som förklarade, att fartyg, tillhörande de stater, som ratificerat konventionen, utan vidare skulle godkännas vid besök i hamnar, tillhörande andra stater, som ratificerat. Den rekommendation i sådan riktning, som antagits av konferensen, innebure icke någon förpliktelse för konferensens medlemmar att anordna någon nationeH lagstiftning i ämnet. Örn ifrågavarande ömsesidighetsklausul skulle införas i konventionen, torde i någon mån de olägenheter i form av arbets­ vägran, som nyss relaterats, kunna neutraliseras. På grund av vad sålunda anförts, och då här i landet fartygs- och yrkesinspektionen lämnade till­ räcklig garanti för att arbetarnas berättigade anspråk på skydd för olycks­ fall under arbetet bleve tillgodosett, bär arbetsgivareföreningen hemställt, att socialstyrelsen måtte hos Kungl. Majit hemställa, det nu ifrågavarande konventionsförslag icke måtte bliva föremål för ratifikation.

Landssekretariatet slutligen har anfört, att svenska transportarbetarför­ bundets styrelse på därom gjord Kamställning i skrivelse till landssekre-

Kungl. Majus proposition nr 71. 13 tariatet meddelat, att styrelsen visserligen helst skulle hava sett, att vissa paragrafer och moment fått en klarare formulering och att en del från arbetarsidan framförda önskemål blivit accepterade av konferensen, men att styrelsen likväl, i betraktande av att förslaget utgjorde en grundstomme, på vilken den nationella lagstiftningen kunde bygga vidare, i den mån behov därav visade sig föreligga, ville för sin del tillstyrka ratificering av föreliggande konventionsförslag. Landssekretariatet delade förbundsstyrelsens mening, att föreliggande konventionsförslag hade en sådan innebörd, att det borde för Sveriges del ratificeras. Det stora antal olycksfall, som förekomme vid lastning och lossning av fartyg, manade med alldeles särskild stj-rka till vidtagande av åtminstone de åtgärder, som föresloges i konventionsförslaget, för att därmed söka förebygga olycksfall inom detta arbetsområde.

I anledning av vad Sveriges redareförening i ärendet yttrat av innebörd, att det vore av vikt, att svensk ratificering kunde ske så snart som möjligt efter det att de större sjöfartsnationerna och framför allt Storbritannien rati­ ficerat konventionen, hava härefter socialstyrelsen och kommerskollegium fram­ hållit, att konventionens stadganden i huvudsak överensstämde med i Stor britannien gällande föreskrifter i ämnet, varför av konventionen föranledda författningsändringar skulle bringa den svenska lagstiftningen i bättre över­ ensstämmelse med den engelska, än vad nu vore fallet. Av föreningen i före­ varande sammanhang uttalade farhågor med avseende å särskilt engelska inspektionsmyndiglieters behandling av svenska fartyg i engelska hamnar syntes vid sådant förhållande icke kunna anses äga starkare grund. Olägenheter av det slag föreningen anfört torde för övrigt så mycket mindre vara att befara, som det finge anses sannolikt, att såväl brittiska som andra utländska myndig­ heter komme att godkänna i överensstämmelse med konventionen träffade anordningar å fartyg, hemmahörande i länder, som ratificerat konventionen. I sådant syfte borde ock av vederbörande svenska myndigheter i samband med ratificering av konventionen vidtagas särskilda åtgärder för ernående av ut­ ländska inspektionsmyndigheters godkännande av lastnings- och lossningsanordningar å svenska fartyg, som uppfyllde här i landet stadgade fordringar. Tidigare gjorda försök i sådan riktning hade strandat på den omständig­ heten, att den svenska lagstiftningen på området icke ansetts vara till­ räckligt fullständig. Detta hinder skulle sannolikt undanröjas genom den komplettering av den svenska sjöfartssäkerhetslagstiftningen, som skulle bliva en följd av konventionens ratificering.

Delegationens för det internationella socialpolitiska samarbetet yttrande inne­ håller beträffande förevarande konventionsförslag i huvudsak följande.

Konventionsförslaget innehölle ett betydande antal, delvis i detalj pre­ ciserade föreskrifter, vilkas iakttagande otvivelaktigt i en del fall skulle komma att medföra besvär och kostnader för bl. a. stuveri- och rederi­ företagen samt hamnmyndigheterna. Å andra sidan borde beaktas, att l-isken för olycksfall vore särdeles stor vid lastnings- och lossningsarbete samt att konventionsförslagets bestämmelser väsentligen syntes gå in under arbetavskyddslagens allmänna stadgande i 3 § rörande arbetsgivares skyldighet att bereda sina arbetare skydd mot olycksfall i arbetet. I stor utsträckning torde väl även konventionsförslagets bestämmelser redan iakttagas i praktiken.

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

Såsom i viss mån talande för anslutning från Sveriges sida kunde jämväl framhållas, att vårt land i samverkan med de övriga nordiska staterna tagit en framträdande del i konventionsförslagets utformande, såväl på ett mera förberedande stadium som vid dess slutbehandling, och därvid i stor ut­ sträckning fått sina förslag beaktade. Slutligen förtjänade måhända också nämnas, att Sverige genom tillämpning av konventionsförslagets bestämmelser, som väsentligen motsvarade Englands t Dock Regulations», skulle bereda sig möjlighet att bl. a. med sistnämnda land träda i förhandling örn sådant avtal örn ömsesidighet, som åsyftades i det sista stycket av rekommendatio­ nen angående ömsesidighet i fråga om skydd mot olycksfall vid arbete med lastning eller lossning av fartyg.

Delegationen har således ansett sig böra förorda ratificering av förevarande konvention. Mot detta beslut anmälde två av delegationens medlemmar, herrar von Sydow och Heyman, reservation under åberopande av vad i frågan anförts av svenska arbetsgivareföreningen i dess nyss återgivna yttrande.

Statistiska Till komplettering av utredningen beträffande ifrågavarande konventionsuppgifter. förslag ina anföras några siffror rörande olycksfallsfrekvensen inom det arbete, som behandlats i den förevarande konventionen. Enligt en statistisk redogörelse i »Sociala meddelanden» över inträffade olycksfall inom stuveriyrket, baserad på de anmälningar, vilka från polismyndigheterna genom yrkesinspektörerna insänts till socialstyrelsen, utgjorde det sammanlagda antalet dylika olyckor för år 1928 2,099, varav 14 med dödlig utgång. För de fyra närmast föregående åren voro motsvarande siffror:

ÅrAntal olycksfallDärav med dödlig utgång
19241,49711
19251,68014
19261,6665
19272,03913

Sammanlagda antalet olycksfall under femårsperioden 1924—1928 utgjorde alltså 8,981, varav med dödlig utgång 57.

Av olycksfallens fördelning på orsaker framgår, att största antalet eller 380 hava på annat sätt än genom fall av personer eller föremål inträffat vid lossning och lastning för hand, 276 olycksfall hava förorsakats genom vinschar ombord, 159 fall genom nedfallande eller nedrasande last, 152 genom utslirande av last ur längor eller ras ur kolmått o. d., 139 genom föremåls fall, 137 genom kolmått, gripskopor o. d., 112 genom transportredskap, 108 genom personers fall (vid lossning och lastning för hand), 77 genom ställ­ ningar, stegar, bockar, banor o. d., 59 på grund av fall från däck och kaj, 55 genom kättingslängor, stroppar etc., 55 genom fall i vattnet eller från brygga o. d., 54 genom fall genom luckor ned i lastrum, 48 genom bandbärningsredskap, 41 genom nedfallande föremål, som icke ägt samband med lossningen och lastningen, 35 genom förtöjningsredskap, 21 genom luckor och skärstockar och 19 olycksfall på grund av kranar i land. Endast 4 fall tillskrivas nedfallande lossnings- och lastningsmaterial.

Kungl. Maj:ts proposition nr 71. 15

Yad angår rekommendationen angående ömsesidighet i fråga om skydd mot Rekommenolycksfall vid lastning eller lossning av fartyg hava socialstyrelsen och kommerskollegium i sitt gemensamma yttrande erinrat, att denna rekommendation, för sidighet i vars innehåll jag tidigare redogjort, tillkommit på initiativ från nordiskt håll, fråga om ursprungligen åsyftande att få en dylik klausul införd i texten till konven- ‘olycksfall tionen angående skydd vid lastnings- och lossningsarbete. Den vore baserad vid lastning på en princip, som kommit till uttryck i Köpenhamnkonventionen av år 1926 fartyg'9 i dess reciprocitetsklausul. En liknande princip hade även upptagits i en i London år 1929 sluten konvention angående sjösäkerhetsfrågor. För Sveriges vidkommande syntes enligt ämbetsverken, så snart beslut örn ratifikation av arbetsorganisationens konvention fattats, åtgärder böra vidtagas i syfte att åvägabringa överenskommelser med övriga ratificerande stater örn sådan ömsesidighet, som i denna rekommendation åsyftades.

Delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet har i samma fråga anfört, att det icke syntes kunna råda någon tvekan örn att Sverige, under förutsättning att konventionen ratificerades, borde söka få till stånd sådana överenskommelser, som åsyftades i rekommendationen, med de stater, med vilka vårt land uppehölle livligare sjöfartsförbindelser.

I detta sammanhang må framhållas, att internationella arbetskonferensen även antog en resolution, i vilken anhålles örn upprättandet av en internatio­ nell teknisk kommission med uppdrag att utarbeta ett normalreglemente, vilket må kunna tjäna till ledning för regeringarna vid utarbetande eller ändring av bestämmelser i ämnet, så att dessa bringas i överensstämmelse med konventionsförslaget. Det påpekades vid ärendets behandling, att i den mån en sådan kommission lyckades att åvägabringa större likformighet i detaljfrågor, den icke endast skulle främja arbetarskyddet utan också under­ lätta arbetet på upprättande av ett på ömsesidighet grundat system.

Beträffande rekommendationen angående hörande av fackliga organisationer Rekommen­

dation an­

vid utarbetande av bestämmelser rörande säkerhet för arbetare, sysselsatta med

gående hö­

lastning eller lossning av fartyg, hava såväl socialstyrelsen och kommerskollegium rande av som nyssnämnda delegation i sina yttranden framhållit, att det till vägagångs- fackliga orgasätt vid utarbetande av bestämmelser till tryggande av arbetets säkerhet, "utalbetamU som rekommendationen åsyftade att få tillämpat, sedan länge iakttagits i av hestäm- Sverige, varför rekommendationen icke syntes påkalla någon särskild åtgärd. ™e Arbetarnas

säkerhet vid lastning eller lossning av

fartyg.

Den omfattande utredning, som först i anledning av arbetsbyråns fråge- Departementsformulär och sedermera på grundval av konventionsförslaget vidtagits i chefen. förevarande spörsmål, har givit vid handen, att i stort sett enighet råder därom, att ett genomförande av konventionens bestämmelser för Sveriges vidkommande skulle ur social synpunkt vara till gagn. De fördelar, en an­ slutning till konventionen skulle medföra, bestå främst i en ökning i skyddet för de arbetare, som äro sysselsatta med lastnings- eller lossningsarbete.

Kungl. Majus proposition nr 71. En förstärkning av detta skydd är synnerligen önskvärd nied hänsyn till den stora olycksfallsrisk, som för närvarande i allmänhet är förknippad med dylikt arbete. Förstärkningen skulle närmast åstadkommas därigenom, att i den mån konventionen vinner anslutning från stater, vilkas fartyg pläga besöka svenska hamnar, större trygghet skulle vinnas för att dessa fartyg äro försedda med tillfredsställande säkerhetsanordningar. Därjämte skulle en ratifikation av konventionen nödvändiggöra vissa jämkningar i föreskrif­ terna beträffande anordningar på svenska fartyg och i vårt lands hamnar. Ehuru icke av mera omfattande innebörd, kunna dock dessa jämkningar väntas i en del hänseenden leda till ökat yrkesfareskydd för svenska hamn­ arbetare och för sjöfolk i inhemsk trafik. Jämväl beträffande svenska sjö­ män i utrikes trafik, vare sig de arbeta på svenska eller utländska fartyg, torde konventionen icke bliva utan betydelse, i det att de ombord anställda, till vilkas rutinmässiga verksamhet i många fall hörer arbete vid vinschar samt av- och påluckning m. m., skulle komma att både direkt och indirekt bliva delaktiga av det ökade skydd mot yrkesfara, som genom konventionens bestämmelser är avsett att i första hand beredas stuveriarbetarna.

Därjämte skulle en konvention av ifrågavarande innebörd bliva av be­ tydelse för sjöfartsnäringen. Det måste nämligen medföra en avsevärd lättnad, örn enhetliga regler gälla i olika länder beträffande skyddsanordningar ombord på fartyg. Därigenom undvikes, att myndigheterna i ett främ­ mande land för medgivande av lastning eller lossning framställa anspråk på särskilda, stundom kanske kostsamma anordningar. Såsom angivits i det föregående, hava från en del representanter för näringslivet framförts vissa farhågor för menliga verkningar för vårt land av det införande av mera de­ taljerade och i viss mån längre gående bestämmelser i den svenska lagstift­ ningen, som skulle följa av en ratifikation från Sveriges sida. Några större kostnader torde dock icke behöva vållas av konventionsbestämmelsernas genom­ förande. Nyss angivna fördelar synas i varje fall vad angår den svenska sjöfartsnäringen i dess helhet väl kunna uppväga eventuella olägenheter.

Sist antydda fördelar kunna uppenbarligen i full utsträckning vinnas endast i den mån den s. k. reciprocitetsprincipen vinner allmän anslutning, varav ju enligt det föregående skulle följa, att fartyg från ett land, som ratificerat konventionen, skulle i andra konventionsstater bliva föremål för tillsyn endast i så måtto, att vederbörande kontrollmyndighet övertygade sig örn att fartyget vore försett med nödiga inspektions- och undersökningscertifikat. Ur denna synpunkt kan det anses såsom en viss brist, att denna princip icke vunnit uttryck i själva konventionen och således blivit omedel­ bart bindande för alla ratificerande stater. Genom ett system med separata överenskommelser sådant som det, vilket förordats i rekommendationen, bär man å andra sidan möjlighet att beträffande varje särskilt land under­ söka, huruvida sådana omständigheter föreligga, att reciprocitet i förevarande avseende är önskvärd. Härtill kommer, att örn reciprocitetsprincipen skulle hava intagits i konventionen, detta, framför allt ur sist anförda synpunkt, sannolikt skulle hava hos flera länder, vilka för oss i detta sammanhang äro

Kungl. Maj:ts proposition nr 71. 17 av betydelse, framkallat tvekan om eller föranlett dröjsmål med ratificering. Givet är emellertid, att det ligger i vårt lands intresse att i så stor utsträckning som möjligt söka åstadkomma särskilda överenskommelser örn reciprocitetsprincipens tillämpning. Underhandlingar i sådant syfte torde därför med det snaraste böra upptagas.

I detta sammanhang vill jag något beröra vad som anförts därom att vårt land borde dröja med ratifikation, till dess viktigare sjöfarande stater, särskilt England, ratificerat. Denna invändning finner jag, lika med social­ styrelsen och kommerskollegium, sakna berättigande. Genom anslutning till konventionen skulle vårt lands lagstiftning bland annat erhålla den större fullständighet och den närmare anslutning till gällande engelska regler, som äro en ovillkorlig förutsättning för att den från rederinäringens sida eftersträvade överenskommelsen med detta land skall kunna komma till stånd.

På sålunda anförda skäl är jag av den principiella uppfattningen, att Sveri­ ges anslutning till en konvention i förevarande ämne är önskvärd. Det återstår att undersöka, huruvida några särskilda, i det nu föreliggande förslaget ingå­ ende stadganden äro av beskaffenhet att böra avhålla från en dylik anslutning.

Därvidlag är först att märka att, såsom framhållits i det av socialpolitiska delegationen avgivna yttrandet, Sveriges och de med Sverige samverkande nordiska staternas önskemål blivit i stor utsträckning tillgodosedda i konventionsförslagets slutliga avfattning. Av de i svenska regeringens svar på frågeformuläret framförda, mera betydelsefulla önskemålen är det egentligen endast ett, där konventionsförslaget står i strid med regeringens sålunda uttryckta uppfattning. Jag avser här den bestämmelse, enligt vilken kon­ ventionsförslaget omfattar allt arbete i land, som är hänförligt till lastning eller lossning, och alltså icke endast de delar av sådant arbete, som äga omedelbart samband med arbete ombord. Det arbete saken närmast gäller är sådant, som sammanhänger med begagnande av kranar eller andra lyftinrättningar, placerade i land, eller av anordningar i övrigt för transport av gods från fartyg till magasin och dylikt. Emellertid hava de sakkunniga myndigheterna i sina senast avgivna yttranden icke ansett konventionens bestämmelser i denna del innebära någon avsevärd olägenhet. Tilläggsstadganden torde, i den mån det erfordras, kunna i administrativ väg med­ delas med stöd av arbetarskyddslagen eller ock åstadkommas genom frivilliga överenskommelser med vederbörande hamninnehavare.

Vad svenska arbetsgivareföreningen anfört rörande olägenheter av konven­ tionens utsträckande till allt arbete i land synes mig icke bindande. Det före­ faller för övrigt, som örn det av föreningen som bevis å dylika olägenheter an­ förda exemplet icke äger det samband med arbetet i land, som föreningen synes hava förutsatt. Detta exempel bevisar däremot fördelarna av att, så­ som enligt föreliggande förslag, reciprocitetsprincipens tillämpning blir be­ roende av särskilda överenskommelser, vilka torde böra begränsas till stater, där man, såsom föreningen uttrycker det, anser att lagar och förordningar äro till för att efterlevas. Jag kan icke dela föreningens uppfattning att, om ömsesidiglietsklausulen infördes i konventionen och alltså bleve gällande

Bihang till riksdagens protokoll 1930. I sami. 96 haft. (Nr 71.) 1944 29 2

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

gentemot alla stater, som ratificera denna, de avsedda olägenheterna på grund av landarbetets medtagande skulle neutraliseras.

Ehuru jag lika med arbetsgivareföreningen anser, att svenska arbetares möjligheter till lagskydd ej skulle försämras, därest bestämmelserna örn landarbete uteslötes ur konventionen, har jag således funnit, att den omständig­ heten att detta arbete nu medtagits icke bör utgöra hinder för ratifikation.

Yad angår de speciella bestämmelserna i konventionsförslaget i övrigt äger det visserligen sin riktighet, att konventionsförslaget är ovanligt om­ fattande och detaljerat. Detta sammanhänger emellertid i hög grad med önskemålet om underlättande av ömsesidighetsavtal olika stater emellan, vilket önskemål ju även för Sveriges del äger stor aktualitet. Utan en dylik, genom konventionen bunden utförlighet och överensstämmelse i detaljer torde de flesta stater nämligen vara obenägna att sluta dylika ömsesidighetsavtal.

Ytterligare är endast att anföra, att jag lika med vederbörande myndig­ heter utgår från att undantagsbestämmelserna i § 15 i konventionsförslaget skola tillämpas i sådan omfattning, att de bestämmelser i förslaget, som uppenbarligen äro avsedda och lämpade endast för den större sjöfarten, icke komma att tynga insjöfarten och därmed jämförlig trafik. Något mindre tilltalande torde icke, såsom svenska arbetsgivareföreningen förmenat, kunna anses ligga i en dylik, under förarbetena och av konventionen själv förut­ sedd tillämpning. De påpekanden, som på vissa speciella punkter gjorts av svenska hamnförbundet, torde vara av beskaffenhet att kunna beaktas vid den blivande utformningen av de författningsändringar, som böra bliva en följd av Sveriges anslutning till konventionen.

Yad angår dylika författningsändringar visar den föreliggande utredningen, att de formellt måste bliva ganska omfattande, ehuru de i sakligt hänseende endast äro av mindre betydelse, bland annat därför att föreskrivna anord­ ningar redan i stor utsträckning tillämpas. Såvitt av den verkställda utred­ ningen kan bedömas, torde dessa författningsändringar icke till någon del vara av beskaffenhet att böra genomföras i form av civillagstiftning eller eljest under riksdagens direkta medverkan; skulle detta emellertid visa sig på någon punkt vara fallet, torde det icke möta svårighet att ett kommande år vidtaga en sålunda påkallad jämkning i gällande regler. Jag vill erinra, att konventionen icke blir bindande förrän ett år efter verkställd ratifikation.

Det arbete, som erfordras för utarbetande av ifrågavarande författnings­ ändringar, är av omfattande beskaffenhet. För undvikande av onödig tidsutdräkt har jag därför — efter samråd med chefen för handelsdepartementet — för avsikt att senare i dag hemställa örn uppdrag åt socialstyrelsen och kommerskollegium att inkomma med förslag till erforderliga författningar. Förarbetena torde böra ske i nära samverkan med vederbörande enskilda organisationer. Det är också avsett att, för bibehållande av önskvärd över­ ensstämmelse i lagstiftningen inom de nordiska länderna, ett möte av sak­ kunniga från dessa länder skall inom kort hållas för överläggningar i frågan.

Såsom framgår av det anförda har jag funnit övervägande skäl tala för att ifrågavarande konventionsförslag från svensk sida ratificeras redan inne­ varande år.

Kungl. Maj:ts proposition nr 71. 19

Yad angår de till konventionsförslaget anslutna rekommendationerna har jag också redan såsom min uppfattning angivit, att åtgärder snarast böra vidtagas för åstadkommande i lämplig omfattning av sådana särskilda överenskom­ melser, som avses i rekommendationen angående ömsesidighet i fråga örn skydd mot olycksfall för arbetare, sysselsatta med lastning eller lossning av fartyg. I fråga örn rekommendationen angående hörande av fackliga organisa­ tioner vid utarbetande av bestämmelser rörande säkerhet för arbetare, syssel­ satta med lastning eller lossning av fartyg, delar jag ämbetsverkens uppfattning, att enär rekommendationen icke innehåller något utöver vad som här är allmänt vedertagen praxis, rekommendationen icke bör föranleda till någon åtgärd.

Jag övergår härefter till konventionsförslaget angående angivande av vikten Konventions-

förslag

å tyngre kollin, sorn transporteras å fartyg'). Detta har till huvudsakligt

angående

syfte att undanröja riskerna för olycksfall, vållade av att vid dylik transport angivande

av vikten å

anordningar av otillräcklig styrka användas för lyftande eller förflyttning av

tyngre kollin,

tyngre gods. För sådant ändamål stadgar förslaget, att varje kolli eller som trans­ föremål med en bruttovikt av 1,000 kilo eller däröver, som transporteras å porteras å

fartyg.

hav eller inre vattenled, skall vara försett med märke angivande vikten. An­ svaret för märkningen skall åligga regeringen i det land, från vilket kollit eller föremålet avsändes, och det ligger i denna regerings hand att bestämma, huru­ vida skyldigheten att angiva vikten skall åligga avsändaren eller någon annan.

Aven i denna fråga hade internationella arbetsbyrån tillställt regeringarna frågeformulär. I sitt svar på detta anförde den svenska regeringen i huvud­ sak följande.

Ehuru den ifrågasatta förpliktelsen otvivelaktigt i en del fall skulle kunna bliva till nytta, syntes dock dess betydelse ej kunna förväntas bliva synner­ ligen stor. Allt slags massgods —- vilket utgjorde den alldeles övervägande delen av de varor, som transporterades med fartyg — skulle ju lämnas oberört av den ifrågasatta förpliktelsen, och det mindre styckegodset skulle också fritagas från viktmärkningen, oaktat dess anhopning till okänd vikt i samma slinga eller dylikt tvdligtvis kunde medföra samma risk som enstaka tunga kollin. Yikten av dylika kollin, som i någon större omfattning vore föremål för skeppning, syntes ofta vara väl känd utan märkning. Den åsyftade föreskriften skulle givetvis medföra besvär för lastavsändarna med flera, och ett lämpligt anordnande av en lagstiftning i ämnet och kontrollen å dess tillämpning syntes kunna förväntas möta vissa svårigheter. Svenska rege­ ringen vore därför tveksam, huruvida en ^förpliktelse av ifrågasatt slag borde införas genom internationell reglering. Åtminstone syntes en dylik förplik­ telse ej böra göras till föremål för en konvention utan allenast för en re­ kommendation.

De yttranden, som sedermera avgivits rörande det på grundval av rege­ ringarnas svar utarbetade och av arbetskonferensen antagna konventionsför­ slaget, äro av i huvudsak följande innehåll.

Social styrelsen har till en början hänvisat till en skrivelse från styrelsen till socialdepartementet den 22 juli 1926, vari styrelsen redogjort för verkställd utredning i ämnet och som resultat därav anfört, att utsättande av vikten i många fall syntes vara lämpligt. Beträffande massgods ävensom gods, vilket vore förpackat i standardemballage såsom mjöl och spannmål etc., papper och

') Svensk översättning, so sid. 79.

20 Kungl. Maj.is proposition nr 71.

pappersmassa i balar, cement m. m., syntes emellertid ett angivande av vikten vara onödigt. Socialstyrelsen har efter återgivande härav nu anfört, att då berörda kategorier av gods skulle komma att falla utanför konventionen, någon erinran mot konventionens innehåll icke vore att göra vad beträffar dess om­ fattning. Fullgörandet av viktmärkningen syntes böra åligga avsändaren av godset. Någon större olägenhet av förpliktelsens införande torde icke kunna anses uppstå för avsändaren; frakten för tyngre gods utginge nämligen i allmänhet efter vikt, och dylikt gods måste därför i varje fall vägas före avsändandet. Under åberopande av vad sålunda anförts har socialstyrelsen tillstyrkt ratifikation av ifrågavarande konventionsförslag.

Delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet har i sitt ut­ låtande anfört följande.

Det syntes icke kunna förnekas, att en allmänt genomförd viktmärkning av tyngre kollin, som vore föremål för transport å fartyg, måste anses önsk­ värd med hänsyn till säkerheten för de arbetare, som hade att taga befatt­ ning med transporten. Ehuru sådan märkning redan i stor utsträckning förekomme, torde det dock kunna befaras, att en generell förpliktelse därtill i en del fall skulle föranleda olägenheter. Möjligt syntes även, att utform­ ningen av lagstiftning i ämnet kunde möta vissa betänkligheter. Med hän­ syn därtill vore delegationen icke beredd att för Sveriges del tillstyrka anslutning till förevarande konvention, utan syntes, innan ståndpunkt därtill toges, böra närmare utredas, huru en dylik åtgärd skulle verka, samt even­ tuellt även förslag till erforderlig lagstiftning framläggas.

Sedermera har kommerskollegium avgivit utlåtande i ämnet och därvid överlämnat yttranden från Sveriges industriförbund, svenska hamnförbundet, Sveriges redareförening, kanalflottans rederiförening, södra Sveriges stuvareförbund och Stockholms speditörförening.

I de av kommerskollegium sålunda åberopade yttrandena har anförts i huvudsak följande.

Industriförbundet hade för sin del icke funnit sig böra avstyrka det ifråga­ varande märkningstvångets införande genom svensk lagstiftning.

Svenska hamnförbundet behjärtade konventionsförslagets syfte och hade ej något att erinra mot att, därest konvention av ifrågavarande slag antoges, viktgränsen sattes till 1,000 kg. Av principiella skäl och med hänsyn till ansvaret ansåge dock förbundet mindre lämpligt att tillåta, att genom nationell lagstiftning medgåves angivande av endast approximativ vikt. Förbundet ville mycket kraftigt framhålla angelägenheten av att viktmärkningsskyldiglieten och kontrollen ej lades på hamnarna. Aven örn så icke skedde, befarade förbundet, att särskilt beträffande inrikesgodset konventionsförslagets an­ tagande skulle medföra ökade kostnader för hamnarna och dessutom försvåra trafiken i hamnarna.

De båda hörda redareföreningarma och södra Sveriges stuvareförbund hade icke ansett sig kunna tillstyrka konventionsförslagets antagande och hade till stöd härför anfört i stort sett samma motivering. Denna motivering innehölle i huvudsak, att man måste förutsätta, att ej alla stater, anslutna till internationella arbetsorganisationen, komme att ratificera konventionen, varjämte måste beaktas, att exempelvis Amerikas Förenta stater, vilka ex­ porterade ansenliga mängder styckegods, ej vore anslutna till arbetsorga­ nisationen, varför de skulle vara obundna av konventionen. Det osäkerhetstillstånd, som därigenom skulle uppkomma, skulle kunna medföra ökade risker och alltså motverka konventionens syfte. Man måste även förut-

Kungl. Maj:ts proposition nr 71. 21

sätta, att märkningen skulle komma att utföras olika, vilket jämväl skulle öka osäkerketstillståndet.

Stockholms speditör för erling Ilar framhållit, att det framställda förslaget — vad anginge export-godset — för Sveriges del icke torde medföra nämn­ värda förändringar utöver nu tillämpad praxis vid försändning av tyngre kollin, som i regel sedan flera år tillbaka brukade förses med stämpel örn såväl brutto- som nettovikt. Även örn tyngre godssändningar som regel åtföljdes av utförliga specifikationer, däri vikterna funnes angivna, skulle givetvis ett konsekvent genomfört märkningstvång vara till gagn vid om­ lastning.

Speditörföreningen har därför uttalat sin anslutning till konventionsförslaget, under förutsättning att detsammas genomförande icke gjordes särskilt betungande för exportörerna.

För egen del har kommerskollegium därefter anfört:

Kollegium vore av den uppfattningen, att en internationell viktmärkningsskyldighet beträffande tyngre gods — främst maskingods — som transporterades å fartyg av olika slag, kunde vara av värde såväl ur arbetarskyddssynpunkt som vid lastning och lossning. Emot principen om sådan viktmärkningsskyldighet hade heller inga gensagor blivit resta. Ehuru en viktgräns av 1,500 kg. måhända kunnat vara tillräcklig, ville kollegium dock ej framställa invändning mot att gränsen nedsattes till 1,000 kg., särskilt som ingen av de hörda organisationerna haft något att erinra mot sist­ nämnda viktgräns.

De invändningar mot konventionen, som i vissa av de i ärendet avgivna yttrandena anförts, riktade sig främst mot omfattningen och den praktiska tillämpningen av den ifrågasatta konventionen.

Vidkommande först frågan rörande omfattningen av anslutningen till en eventuell konvention av ifrågavarande slag, torde från svensk sida böra upp­ ställas såsom villkor för biträdande av konventionen, att samtliga de stater, från vilka - Sverige i nämnvärd omfattning importerade märkningspliktigt gods, jämväl biträdde densamma — givetvis oberoende av huruvida de vore medlemmar i internationella arbetsorganisationen eller ej.

Den interna lagstiftning, som ett biträdande av konventionen nödvän­ diggjorde för Sveriges del, torde, i händelse av ratifikation, böra bliva föremål för särskild utredning, varför kollegium icke torde äga anledning att nu närmare ingå på spörsmål rörande dylik lagstiftnings utformning. Även utan en närmare utredning därutinnan torde dock kunna fastslås, att icke obetydliga svårigheter torde komma att föreligga för genomförande av en effektiv lagstiftning på området. Olika åsikter kunde göra sig gällande rörande vem viktmärkningsskyldigheten skulle åvila, den ursprungliga svenska avsändaren (tillverkaren, varuägaren) eller avlastaren, eller eventuellt någon annan. Därest godset ursprungligen avsänts från utlandet, kunde givetvis, exempelvis i händelse av skada vid lossning i svensk hamn på grund av uraktlåten eller felaktig märkning, svårigheter uppstå beträffande utkrävande av ansvar härför.

Att för utövande av kontroll över viktmärkningens behöriga fullgörande tillskapa särskilda organ eller eljes vidtaga särskilda åtgärder syntes kolle­ gium möta betänkligheter och vara ägnat att föranleda kostnader, som kunde bliva större, än behovet rimligen krävde. Bland annat borde i detta samman­ hang bemärkas, att tullverket ej såsom regel toge någon befattning med importgods, förr än detsamma avlastats.

Konventionsförslagets medgivande åt den interna lagstiftningen att i undan­ tagsfall medgiva märkning med endast approximativ vikt borde ej giva anled­ ning till erinran, då diirigenom ej medgåves något undantag från märknings-

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

tvånget i och för sig utan endast ett av särskilda undantagsförhållanden betingat angivande av approximativ i stället för exakt vikt.

Kommerskollegium hade icke något att erinra mot att det föreliggande konventionsförslaget vunne tillslutning för Sveriges del, under förutsättning att ratifikation av konventionen från svensk sida ej skedde, med mindre densamma dessförinnan hade ratificerats eller samtidigt ratificerades av övriga Östersjöstater, samtliga stater vid Nordsjön samt Frankrike, Spanien, Italien och Amerikas förenta stater.

Departements­ De ifrågasatta konventionsbestämmelserna torde, såsom i flertalet av de chefen. avgivna yttrandena anförts, kunna vara av viss betydelse för arbetarnas skyddande mot olycksfall. Bestämmelsernas genomförande skulle, enligt vad utredningen givit vid handen, sannolikt icke heller medföra större olägen­ heter för trafiken. I och för sig synes det därför önskvärt, att dessa be­ stämmelser bliva gällande i vårt land. För att konventionen skulle få någon större betydelse för vårt lands vidkommande fordras emellertid, såsom kommerskollegium erinrat, att de stater, med vilka Sverige har livligare handelsutbyte, ävenledes skrida till ratifikation, en förutsättning, som ännu ej föreligger. Såsom socialpolitiska delegationen anfört, förefinnes vidare ännu icke tillräcklig utredning i den i vissa hänseenden svåra frågan rö­ rande innehållet i den lagstiftning, som måste bliva en följd av konventio­ nens ratifikation. Under sådana förhållanden är jag för närvarande icke be­ redd att förorda, att konventionen ratificeras från svensk sida.

Rekommen­ I svar den 1 december 1928 i anledning av frågeformulär från internatio­

dation an­

nella arbetsbyrån beträffande åtgärder från internationella arbetsorganisatio­

gående före­

byggande av nens sida i spörsmålet angående förebyggande av olycksfall i arbete anförde

olycksfall 1

svenska regeringen — även i denna del efter visst samråd med representanter

arbete.')

för övriga nordiska stater — i principfrågan i huvudsak följande.

Med hänsyn till det i alla länder förekommande stora antalet olycksfall i arbete samt de svåra lidanden för arbetarna och den tunga ekonomiska be­ lastning för produktionen, som därav föranleddes, måste det anses väl moti­ verat, att internationella arbetskonferensen antoge en rekommendation, som gåve uttryck åt en moralisk skyldighet ej blott för arbetsgivare och arbetare utan även för regeringarna och allmänheten att bemöda sig att med alla medel och med alla krafter strida för förebyggande av olycksfall i arbete. Beträffande re­ kommendationens omfattning kunde man tveka örn lämpligheten av att låta re­ kommendationen utan åtskillnad avse alla möjliga åtgärder till förebyggande av olycksfall i arbete. Samhällets ingripande på detta område vore åtminstone i flertalet industriländer av ganska gammalt datum, och principerna för detta ingripande syntes numera i stort sett hava kommit till ett så allmänt er­ kännande och förverkligande, att deras framhållande från internationella arbetsorganisationens sida kunde synas mindre påkallat. Dessutom syntes det icke vara uteslutet, att deras angivande i rekommendationen kunde vara ägnat att i viss mån undanskymma och minska intresset för de nyare åt­ gärder på området, som till väsentlig del sammanfattades under beteck­ ningen safety-first-rörelsen och som tillika upptagits i rekommendationen. De åsyftade, allmänt tillämpade principerna borde givetvis fortfarande upp­ rätthållas och utvecklas, men med hänsyn till den på många håll stagne-

') Svensk översättning, se sid. 74.

Kungl. Majda proposition nr 71. 23 rande eller till och med ökande olycksfallsfrekvensen syntes det vara ange­ läget att utan dröjsmål även få till stånd en omfattande och rationell tilllämpning av dessa nyare åtgärder, vilka av en del erfarenheter att döma ingåve förhoppningar örn en betydande effektivitet. Rekommendationen borde alltså antingen begränsas till dessa nyare åtgärder eller också borde dessa betonas och närmare belysas.

Det skulle föra för långt att redogöra för svenska regeringens svar på alla de punkter, i vilka frågor framställts från arbetsbyrån. Jag torde emeller­ tid senare få anledning att i största korthet redogöra för innebörden av svaret i vissa av dessa punkter.

På grundval av de olika regeringarnas svar på omförmälda frågeformulär utarbetades inom arbetsbyrån en rapport i ämnet1). Över den rekommenda­ tion, som sedermera antogs av konferensen och som nu föreligger till be­ handling, inhämtades utlåtanden från socialstyrelsen, kommerskollegium och delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet ävensom, med hänsyn till vissa i rekommendationen berörda frågor, från riksförsäkringsanstalten och skolöverstyrelsen.

Jag anhåller nu att få lämna en redogörelse för vad sålunda infordrade utlåtanden innehålla rörande olika i rekommendationen behandlade frågor.

Vad först angår rekommendationen i allmänhet, har socialstyrelsen hänvisat till skrivelse från styrelsen den 13 oktober 1928 till nyssnämnda delegation, i vilken skrivelse socialstyrelsen upplyst, att antalet anmälda olycksfall i arbete inom landet år 1925 uppgått till nära 70,000 och att kostnaderna för lagstadgad ersättning i anledning av dessa olycksfall sannolikt belöpte sig till sammanlagt omkring 20,000,000 kronor örn året. Därefter har styrelsen anfört bland annat följande.

Vid bedömande av olycksfallskostnaderna borde även beaktas den mate­ riella skada, som ofta vore förknippad med ett olycksfall, det avbrott i arbetet i större eller mindre utsträckning med åtföljande produktionsminsk­ ning, som ej sällan inträffade, m. m. Med hänsyn till de stora ekonomiska värden, som ginge till spillo genom olycksfallen, och allt det mänskliga lidande, som vore oskiljaktigt förbundet med dessa, syntes tvekan icke på något håll kunna råda örn angelägenheten av att de mest allvarliga ansträng­ ningar gjordes för att avsevärt och varaktigt reducera olycksfallens antal och omfattning. Det anmälda antalet olycksfall hade under de senaste åren oavbrutet varit i stigande. Visserligen syntes detta förhållande till över­ vägande del bero på att anmälningsplikten under årens lopp blivit allt mera allmänt iakttagen. Likväl torde förhållandet böra till en del tillskrivas den alltjämt fortgående industrialiseringen, den städse tilltagande användningen av maskinella hjälpmedel på alla områden samt den ökade arbetstakten. Detta vore i sin mån ägnat att ytterligare understryka nödvändigheten och vikten av en effektiv verksamhet till förebyggande av olycksfallen i arbete. Socialstyrelsen hade därför ansett, att en rekommendation i ämnet borde antagas.

Jämväl kommerskollegium har hänvisat till vad kollegium yttrat i skrivelse — den 22 september 1928 — till den socialpolitiska delegationen. I denna skrivelse hade anförts bland annat följande.

') Kapport sur la prévention des accidents du travail; Genéve, Bureau International du Travad, 1929.

24 Kungl. Majus proposition nr 71.

Den moraliska skyldighet, som ålåge såväl de direkt berörda parterna, arbetare och arbetsgivare, som statens övervakande organ att på allt sätt bemöda sig örn att förebygga olycksfall i arbetet, vore numera allmänt er­ känd i alla civiliserade länder. Allmänhetens intresse för åtgärder i sådant syfte vidmakthölles även i regel genom pressens meddelanden örn inträffade olycksfall. I den mån en rekommendation av internationella arbetskonferensen kunde vara ägnad att ytterligare understryka vikten av strävandena i sålunda avsedd riktning, vore detta givetvis önskvärt. Från de länders sida, vilka redan genomfört en någorlunda tillfredsställande lagstiftning örn arbetarskydd, syntes ett visst intresse förefinnas, även ur rent egoistisk syn­ punkt, att likartade bestämmelser vunne tillämpning på andra håll och sär­ skilt beträffande länder, vilka i industriellt hänseende vore att anse såsom konkurrenter. En industriell verksamhet, bedriven utan alla restriktioner med hänsyn till yrkesfara och risker för olycksfall, kunde nämligen på sätt och vis av företag, vilka själva tillbörligen iakttoge dylika hänsyn, betraktas såsom en slags form av illojal konkurrens.

I sitt förevarande utlåtande har kollegium därefter anfört i huvudsak föl­ jande.

Bekommendationen vore i sin avfattning så allmänt hållen och berörde i övrigt så speciellt yrkesinspektionens verksamhetsområde, att kollegium sak­ nade anledning att, utöver vad redan anförts, ingå på någon närmare be­ handling av flertalet punkter däri. I den mån ett iakttagande av rekom­ mendationens anvisningar kunde bidraga till genomförandet av åtgärder, ägnade att minska olycksfallsfrekvensen, måste detta — alldeles oavsett andra synpunkter, som talade härför — anses ligga i industriens eget välförstådda intresse.

Delegationen för det internationella social politiska samarbetet har anfört föl­ jande.

I stort sett syntes rekommendationen, vars slutgiltiga avfattning i avse­ värd mån överensstämde med den svenska regeringens svar å arbetsbyråns frågeformulär i ämnet, kunna anses tillfredsställande och väl ägnad att främja strävandena för tillgodoseendet av arbetets säkerhet. Den innehölle ej särdeles mycket av beskaffenhet att beröra lagstiftningen på området utan vore väsentligen inriktad på att genom en del nyare idéer och anord­ ningar praktiskt möjliggöra en mer intensiv och verksam kamp för nämnda ändamål. Örn den än icke kunde förväntas omedelbart framkalla några större reformer, torde den sannolikt bliva ett värdefullt stöd för utveck­ lingen på området. Yad särskilt anginge svenska förhållanden överensstämde rekommendationen i mycket med principer och tillvägagångssätt, som redan vore godtagna hos oss, men den företedde också en del olikheter, synner­ ligast däri att vissa av de förordade åtgärderna endast mer eller mindre ofullkomligt vore genomförda hos oss.

I annat sammanhang har delegationen vidare anfört:

Bekommendationen innehölle ett flertal hemställanden, vilka mer eller mindre saknade motsvarighet i våra förhållanden men vilkas förverkligande skulle vara ägnat att i avsevärd mån förbättra arbetets säkerhet. Delega­ tionen ansåge sig emellertid icke kunna framlägga några utformade, direkta förslag tili åtgärder i anledning av rekommendationen, utan torde detta lämpligen böra få ankomma på de myndigheter och andra institutioner, vilkas uppgifter närmast berördes av respektive hemställanden. I enlighet härmed ville delegationen föreslå, att rekommendationen måtte beaktas vid den fortsatta revisionen av arbetarskyddslagen ävensom att den för känne-

Kungl. Majus proposition nr 71. 25 dom och vederbörligt beaktande måtte överlämnas till vederbörande myndig­ heter och enskilda sammanslutningar.

Endast ett fåtal förslag i rekommendationen stöde i strid med den svenska arbetarskyddslagens regler. I övervägande mån vore emellertid dessa regler förenliga med principerna för nämnda lagstiftning och förtjänade möjligen beaktande vid dennas fortsatta revision. Den i punkt 18 av rekommenda­ tionen upptagna regeln strede emellertid, örn med »andra organ för kontroll» etc. endast avsåges lokala dylika, mot en av de viktigare av nyss åsyftade principer och syntes icke böra giva upphov åt någon lagstiftningsåtgärd. För det fall att innebörden av punkt 15 vore att förstå såsom ett förordande av en detaljerad lagstadgad reglering rörande arbetets säkerhet, gällde det­ samma beträffande denna punkt.

Rekommendationens innehåll omfattar fyra delar. Jag ämnar nu till be­ handling upptaga dessa var för sig.

Den första delen handlar örn undersökning av orsakerna till olycksfall samt av de härvid inverkande faktorerna, varjämte behandlas frågan om utarbetande av statistik över olycksfall och delgivning därav åt internationella arbetsbyrån med tanke på det framtida utarbetandet av ett konventionsförslag i ämnet. Sålunda förordas bland annat en mera ingående och specialiserad statistik rörande olycks­ fallen i arbete, anordnad efter såvitt möjligt internationellt enhetliga grunder, samt metodiska undersökningar på området, utförda av officiella institutioner med eventuellt biträde av institutioner, upprättade av de särskilda industrigre­ narna, och under medverkan av arbetsgivar- och arbetarorganisationer, vederbö­ rande inspektionsmyndigheter samt tekniska föreningar och anstalter för olycks­ fallsförsäkring. Vidare liemställes, att nu åsyftade undersökningar måtte ut­ sträckas till att jämväl beakta arbetarnas fysiska, fysiologiska och psykologiska förhållanden ävensom att medlemsstaterna måtte uppnrantra vetenskapliga undersökningar rörande metoderna för yrkesrådgivning och yrkesval. Staterna uppmanas även att ombesörja utgivande av monografier rörande orsakerna till olycksfall och dessas förebyggande inom vissa industrier eller industri­ grenar eller vid vissa arbeten samt att delgiva internationella arbetsbyrån resultaten av verkställda utredningar.

I dessa hänseenden innehöll den svenska regeringens svar på frågeformuläret, att det visserligen icke i allmänhet men i avseende å särskilda sysselsätt­ ningar eller hjälpmedel kunde finnas önskvärt att få till stånd undersök­ ningar till utfinnande av bästa möjliga skyddsmedel. Vidare anfördes, att en noggrann och lämpligt anordnad statistik vore av stor betydelse för olycksriskernas bestämmande och motverkande. En strävan mot en inter­ nationell enhetlighet i statistiken måste därför anses påkallad.

Socialstyrelsen har i samma sak anfört i huvudsak följande.

Det vore givetvis av största vikt, att vid undersökningar rörande olycks­ fallens orsaker hänsyn foges till fysiska och psykologiska omständigheter beträffande arbetarna. Dylika undersökningar krävde emellertid en betydande apparat, och i vårt land hade man hittills väsentligen sökt tillgodogöra sig de resultat på området, som vunnits utomlands. Givetvis vore (let önskvärt, att dylika undersökningar bedreves under samverkan med förefintliga tekniska institutioner, representanter för arbetsgivare och arbetare samt intresserade

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

försäkringsinrättningar. Beträffande olycksfallsstatistiken vore en djup­ gående specialisering ofrånkomlig, därest den skulle kunna bliva till verklig nytta för skyddsarbetet. En sådan statistik funnes icke i vårt land, men det vore synnerligen angeläget, att den komme till stånd.

Några med stöd från det allmänna bedrivna vetenskapliga forskningar rörande de bästa metoderna för yrkesrådgivning oell yrkesval förekomme icke lios oss. Inom ingenjörsvetenskapsakademien följde man emellertid vad som skedde utomlands på det arbetsvetenskapliga forskningsområdet i allmänhet och uppmärksammade därvid även undersökningarna rörande yrkesrådgivning och yrkesval. De väsentliga resultaten av dessa forskningar beaktades även av socialstyrelsen. Någon härutöver syftande åtgärd syntes för närvarande icke påkallad. I detta sammanhang har socialstyrelsen även erinrat örn att 1928 års riksdag på därom av Kungl. Maj:t gjord framställ­ ning medgivit, att anslaget till den offentliga arbetsförmedlingen i riket finge till viss del användas till understödjande av sådana anordningar vid arbetsförmedlingsanstalterna, som vidtagits för underlättande av yrkesval och an­ visande av arbete åt ungdom (kungörelse den 8 juni 1928 nr 193). Börande de praktiska anordningarna för genomförande av detta statsmakternas beslut hade socialstyrelsen och skolöverstyrelsen i april 1929 avlåtit en detaljerad cirku­ lärskrivelse till skolmyndigheter och arbetsförmedlingsanstalter. Det vore för tidigt att nu yttra sig örn resultatet av dessa åtgärder. Med all sanno­ likhet komme det emellertid att visa sig önskvärt att ytterligare utveckla den verksamhet, som sålunda försöksvis påbörjats.

Kommerskollegium har även i denna del hänvisat till yttrande av den 22 september 1928, däri kollegium anfört bland annat följande.

Här avsedda åtgärder ankomme för vårt lands del på den statliga yrkes­ inspektionens organ. I den mån dessa kunde för bearbetande av vissa vare sig generella eller mera speciella yrkesfareproblem lämpligen söka sam­ verkan med andra statliga eller statsunderstödda myndigheter och institu­ tioner eller med industrisammanslutningar, vöre även detta givetvis önskvärt och till gagn för saken. Då arbetet på nedbringande av olycksfallsfrekvensen i väsentlig mån måste bygga på erfarenhetsrön från inträffade olycksfall och häröver förd statistik, måste alla rimliga åtgärder, vilka möjliggjorde eller underlättade olycksfallsstatistikens internationalisering med hänsyn till dess uppställning m. m., anses önskvärda.

Riksför säkring sanstalten har i sitt yttrande redogjort för det sätt, varpå den svenska olycksfallsstatistiken bearbetas, och därefter anfört, att anstalten ansåge, att ytterligare åtgärder för säkerställande av insamlandet och an­ vändningen av upplysningar i de hänseenden, som angåves under förevarande punkt, icke, såvitt vårt land anginge, vore av behovet påkallade. Beträffande åter de anbefallda metodiska undersökningarna torde sådana, utöver vad som inginge i riksförsäkringsanstaltens statistik, hittills ej hava förekommit. Då djdika särskilda undersökningar givetvis kunde vara ägnade att ytterligare belysa hithörande förhållanden, hade riksförsäkringsanstalten intet att erinra mot rekommendationen i denna del. Undersökningar rörande de mänskliga faktorernas inverkan på olycksfallens frekvens och svårighetsgrad inginge icke i riksförsäkringsanstaltens statistik och torde ej heller vara möjliga att åvägabringa på grundval av det material, som stöde anstalten till buds. Därest emellertid sådana särskilda undersökningar, som nyss omförmäldes, skulle komma till stånd, torde därvid uppmärksamhet böra ägnas jämväl åt nyssnämnda faktorers inverkan.

Yad anginge spörsmålet örn fastställande av enhetliga grunder för olycks-

Kungl. Majus proposition nr 71. 27

fallsstatistiken, vilka såvitt möjligt skulle medgiva ett komparativt studium av de olika ländernas statistik, ansåge riksförsäkringsanstalten önskvärt, att kontakt upprätthölles med internationella arbetsbyrån i ifrågavarande syfte. Anstalten erinrade, att vissa frågor rörande nämnda statistik varit föremål för behandling vid den socialstatistiska konferensen i Genéve år 1923 samt att riksförsäkringsanstalten den 5 januari 1925 till socialstyrelsen avgivit infordrat yttrande i anledning av de vid konferensen i ämnet fattade beslut.

Skolöverstyrelsen bär i sitt yttrande erinrat örn ett tidigare framlagt förslag rörande inrättande av ett statligt psykotekniskt institut i Sverige, med vilket förslag i främsta rummet avsetts att man jämväl i vårt land skulle kunna upptaga studier av den nya riktning inom den tillämpade psykologiens vetenskap, genom vilken det förväntades bliva möjligt att på ett mera exakt sätt göra ett lämpligt urval bland människomaterialet för olika arbetsuppgifter. Ifråga­ varande framställning hade emellertid icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet har anfört:

Det syntes ej kunna förnekas, att förhållandena i Sverige i föreva­ rande avseenden knappast motsvarade rekommendationens önskemål. Vårt lands statistik över olycksfallen i arbete torde sålunda ej kunna anses fylla de krav, som rekommendationen uppställde och som mycket väl stämde med vad regeringen yttrat i ämnet i sitt svar å arbetsbyråns frågeformulär. Någon avsevärd metodisk forskningsverksamhet rörande olycksfallsriskerna och deras motverkande utövades ej här i landet, och något statligt initiativ till främjande av undersökningar rörande de »mänskliga faktorernas» be­ tydelse för olycksfallsfrekvensen eller rörande metoderna för yrkesrådgivgivning och yrkesval hade, såvitt delegationen hade sig bekant, ej heller förekommit. Visserligen vore den vetenskapliga forskningen icke av samma betydelse för främjandet av arbetets säkerhet som av dess sundhet, och givet­ vis kunde ej Sverige på ifrågavarande område tävla med de stora industri­ länderna, men beaktansvärda resultat skulle sannolikt kunna ernås, örn myndigheter och andra institutioner, vilkas uppgifter eller verksamhet gjorde dem ägnade därför, bereddes erforderliga medel för bedrivande av en mer effektiv verksamhet för tillgodoseende av här åsyftade ändamål.

Den andra delen av rekommendationen behandlar olika metoder för sam­ verkan mellan de i säkerhetsfrågan intresserade parterna — yrkesinspektör^ arbetsgivare och arbetare —liksom olika sidor av safety-first-rörelsen, såsom inrättandet av säkerhetsorgan inom företagen samt väckande av arbetarnas intresse för Raken. Betydelsen av undervisning i ämnet såväl för arbetarna själva som för ungdomen i allmänhet framliålles också, liksom även vikten av den första hjälpen vid olycksfall och anordnandet av ambulanstjänst. I fråga örn åtgärder för ökad spridning och förbättrat beaktande av kunskaperna om skydd mot olycksfall i arbete förordar rekommendationen bl. a. upp­ tagande av undervisning diiri i olika slag av undervisningsanstalter, upprät­ tande av permanenta arbetarskyddsutställningar med rådgivnings- och upp­ lysningsverksamhet, spridning av lämpliga publikationer samt anordnande av kurser och filmframställningar på området ävensom besök vid industriella företag.

Svenska regeringen hade i dessa delar svarat, att ett fortgående syste­ matiskt samarbete mellan alla intresserade parter måste anses vara av den

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

allra största betydelse för ett framgångsrikt bekämpande av olycksfallen i arbete. Av särskild vikt vore måhända ett dylikt samarbete mellan arbets­ givare och arbetare, vilket också av safety-first-rörelsen syntes tillmätas en grundläggande betydelse. Önskvärdheten av ifrågavarande samarbete borde starkt betonas i rekommendationen. Ett väsentligt mål för nyssnämnda rörelse vore att väcka och underhålla intresse för angelägenheter rörande arbetarskyddet.

Socialstyrelsens yttrande innehåller i denna del följande.

Ett väl utvecklat samarbete mellan samtliga intresserade parter och sär­ skilt mellan arbetsgivare och arbetare måste anses vara av den allra största betydelse för ett framgångsrikt arbete till bekämpande av olycksfallen i ar­ bete. Det kunde i detta sammanhang erinras, att arbetsfredsdelegationen i sin den 27 september 1929 avgivna rapport oförbehållsamt uttalat sig för ett organiserat samarbete mellan arbetsgivare och arbetare till befrämjande av arbetets säkerhet. Periodiska konferenser, avseende särskilda industrier eller industrigrenar, mellan yrkesinspektionen samt arbetsgivarnas och ar­ betarnas representativa organisationer, hade hittills icke hållits i vårt land. Utan tvivel skulle emellertid dylika konferenser kunna vara till stor nytta för verksamheten till förebyggande av olycksfall i arbete. För ernående av bästa möjliga utbyte av dem vore det emellertid önskvärt, att erforderlig statistik rörande olika industrigrenar upprättades. Nödiga åtgärder i sådant syfte syntes därför böra vidtagas. Säkerhetsorganisation vid enskilda företag syntes hos oss förekomma i jämförelsevis ringa omfattning men torde få anses som ett av de allra viktigaste medlen i arbetet till förebyggande av olycksfall inom industrien. En samverkan i angivna sjdte mellan arbets­ givare och arbetare och mellan dessa och vederbörande statsorgan samt övriga intresserade parter borde därför på allt sätt främjas.

Önskemålet att arbetsorganisationens medlemmar skulle vinnlägga sig örn att på olika sätt väcka arbetarnas intresse för och vinna deras med­ verkan vid arbetet till förhindrande av olycksfall vore givetvis beaktansvärt. Förhållandevis litet gjordes emellertid i vårt land i angivna avseende.

Yad i rekommendationen uttalades rörande arbetarnas fostran i fråga örn förebyggande av olycksfall genom arbetsgivarna samt arbetarnas organisationer kunde icke lämpligen av staten befrämjas på annan än frivillighetens väg och närmast då, på sätt hittills skett, genom av yrkesinspektionen och dess chefsmyndighet bedriven upplysnings- och propagandaverksamhet.

Yad angår skolväsendet vore önskemålen i viss mån redan beaktade, men det syntes med hänsyn till ämnets vikt angeläget, att desamma ytterligare tillgodosåges särskilt i fråga örn anstalter för teknisk eller därmed likartad yrkesutbildning.

Kommerskollegium har även i denna del hänvisat till sitt yttrande av den 22 september 1928, däri kollegium anfört bland annat följande.

Allt avseende borde givetvis fästas vid de moderna vetenskapliga under­ sökningarna på hithörande områden, exempelvis rörande trötthetsmomentets inflytande på olycksfallsfrekvensen, inverkan av en mer eller mindre effektiv belysning, de psykotekniska undersökningsmetodernas tillämplighet i nu be­ rörda syften o. s. v. Resultaten av sådana undersökningar borde på lämp­ ligt sätt under medverkan av de statliga tillsyningsorganen bringas till de intresserade parternas kännedom. Kollegium hade tidigare uttalat sig för samverkan under lämpliga former mellan arbetsgivare och arbetare för ned­ bringande av olycksfallsrisken såsom ett av de områden, där den s. k. industri-

Kungl. Maj:ts proposition nr 71. 29

ella demokratien, genomförd på frivillighetens grund, kunde Lava sitt sär­ skilda berättigande.

Itilcsförsäkringsanstalten har i sitt yttrande redogjort för den verksamhet till skyddsteknisk upplysning och undervisning, som utfördes av den med statsmedel understödda föreningen för arbetarskydd, samt framhållit, att syftemålet med rekommendationen i förevarande del för vårt lands vidkom­ mande bäst torde främjas genom en vidare utveckling av nämnda förenings verksamhet.

Vidare har anstalten understrukit, att en redan i ungdomen påbörjad upp­ fostran till aktgivande på arbetets faror och intresse för deras förebyggande vore av synnerligen stor betydelse. Det syntes vara i hög grad önskvärt, att arbetet på en dylik uppfostran fortsattes och ytterligare utvecklades.

Skolöverstyrelsen har erinrat örn det av socialstyrelsen berörda beslutet av 1928 års riksdag örn utvidgad användning av anslaget till den offentliga arbetsförmedlingen i riket. I detta hänseende har skolöverstyrelsen uttalat, att styrelsen vågade hoppas, att de vidtagna åtgärderna småningom skulle utvecklas och komma att främja det syfte, som avsåges med rekommenda­ tionens uttalande i frågan.

Vad angår spörsmålet om ökad upplysning i arbetarskyddsfrågor har skol­ överstyrelsen därefter redogjort för den behandling, som ägnades dessa eller närliggande ämnen i följande slag av läroanstalter, nämligen folkskolor, fortsättningsskolor, allmänna läroverk, kommunala flickskolor, anstalter för yrkesundervisning, lärlingsskolor och handelsgymnasier. Härefter har skol­ överstyrelsen anfört, att av det sålunda anförda syntes hava framgått, att de i rekommendationen angivna önskemålen i avseende å skolundervisningen för Sveriges vidkommande redan vore i det väsentliga beaktade. Däremot hade önskemålet örn psykotekniska lämplighetsprövningar till ledning för yrkesvalet ännu icke blivit så tillgodosett i Sverige, som det syntes förtjäna.

Det av delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet avgivna yttrandet innehåller i denna del följande.

Åtgärderna i Sverige för spridande av kunskaper rörande skydd mot olycks­ fall i arbete syntes ej kunna anses särdeles tillfredsställande. Ämnet vore icke synnerligen beaktat vid den tekniska undervisningen, och av arbetarskyddsutställningar funnes endast den ganska obetydliga, i Stockholm av för­ eningen för arbetarskydd anordnade. Övriga i rekommendationen angivna sätt för tillgodoseende av nu ifrågavarande syfte torde endast sporadiskt komma till tillämpning. Även beträffande åtgärderna på förevarande område torde det gälla, att rekommendationens förverkligande väsentligen vore en anslags­ fråga. Särskilt ville delegationen framhålla önskvärdheten av att tanken på arbetarskyddsutställningar kunde förverkligas på ett mer tillfredsställande sätt och i vidsträcktare omfattning än för närvarande. Yad angår de förslag i rekommendationen, som avsåge att främja syftet att få till stånd samarbete eller stärka befintligt sådant mellan alla parter och institutioner, i främsta rummet vederbörande arbetsgivare och arbetare samt deras organisationer, vilka strävandena till ökad säkerhet i arbetet kunde angå, utgjorde denna samarbetstanke en av de bärande principerna inom safety-first-rörelsen. Denna tanke vore visserligen numera i Sverige icke främmande för nyss åsyftade parter och institutioner, men ensidigt skulle otvivelaktigt vara, att densamma komme till ökat beaktande. Ett medel härför vore stärkt propaganda för nyssnämnda rörelse genom yrkesinspektionen och föreningen för arbetarskydd, vilka båda i någon mån redan utövat sådan. Måhända skulle det även vara lämpligt att göra den för fullföljande av arbetsfredsdelegationens verksam­ het tillsatta kommittén uppmärksam på ifrågavarande förhållanden.

30 Kungl. Majlis proposition nr 71.

Ben tredje delen av rekommendationen rör sig örn de lagbestämmelser, som böra antagas för tryggande av en tillfredsställande grad av säkerhet. Det förordas bland annat, att i allmänhet planer för uppförande eller omänd­ ring av industriella anläggningar underställas granskning av kompetent myn­ dighet för konstaterande, huruvida planerna motsvara säkerhetsföreskrifterna. Därjämte förordas i punkt 18, att, i den män de olika ländernas administra­ tiva och judiciella organisation det medgiver, yrkesinspektörer eller andra kompetenta personer skola äga befogenhet att föreskriva enskilda arbets­ givare vad de hava att göra för att iakttaga sina skyldigheter, dock med rätt för dem att vädja till överordnad myndighet eller hänskjuta saken till skiljedom. Vidare förordas stadgande örn skyldighet för arbetarna att på riktigt sätt använda samt förbud mot att avlägsna föreskrivna skyddsanord­ ningar ävensom införande av föreskrifter om medverkan från arbetarna för tryggande av säkerhetsföreskrifternas tillämpning.

Svensina regeringens svar innehöll i förstnämnda hänseende, att ett åläggande för arbetsgivarna att underställa yrkesinspektionen planerna för ny- eller om­ byggnad av industriella anläggningar givetvis i och för sig vore mycket önsk­ värt och ägnat att förekomma fel, som sedermera icke kunde avhjälpas. En dylik granskning hade emellertid betydelse framför allt i hygieniskt avseende, i det att själva byggnadsplanerna beträffande olycksfallsrisken i regel spe­ lade en liten roll, utom i vad anginge utrymningsmöjligheterna vid eldsvåda. Det ifrågasatta åläggandet skulle emellertid onekligen i många fall verka omotiverat besvärande och leda till försening av byggnadsarbetet. För yrkesinspektionen skulle ett dylikt åläggande av mera generell giltighet med­ föra mycket betungande arbete, och yrkesinspektionens organ skulle i viss mån betagas möjligheten att efteråt påkalla åtgärder.

Vad angår frågan örn rätt för yrkesinspektörerna att med bindande verkan meddela föreskrifter, anfördes i svaret, att den svenska lagens regler, jämlikt vilka yrkesinspektörerna endast hade att meddela råd och anvisningar, under det att det ankomme på högre myndighet att meddela bindande föreskrifter, befunnits mycket lämpliga för bevarande av ett gott förhållande mellan arbetsgivare och inspektionsorgan samt fungerat mycket tillfredsställande. Det funnes således icke anledning att förorda andra regler än de här gäl­ lande.

Arbetarnas deltagande i verksamheten för förebyggande av olycksfall borde regleras genom lagbestämmelser. Till förverkligande härav förordades lag­ stiftning örn arbetarrepresentation med ungefär den gestaltning och de upp­ gifter, som redan gällde för arbetarombuden enligt den svenska lagstiftningen. Arbetarna borde vidare genom lagstadganden åläggas att efterkomma gäl­ lande skyddsbestämmelser.

Innan jag redogör för yttrandena i denna del vill jag inskjuta att, bland annat på grund av detta svenska regeringens svar samt ingripande från de nordiska ländernas regeringsrepresentanter, rekommendationen erhöll det i förhållande till det frågeformuläret bifogade förslaget modifierade innehåll, som framgår av den nyss lämnade redogörelsen.

Socialstyrelsen har i frågan anfört:

Den svenska arbetarskyddslagstiftningen torde få anses trygga en till­ fredsställande säkerhetsstandard. De i rekommendationen uppställda kraven på arbetsgivaren beträffande tillsyn över arbetets trygghet kunde även anses

Kungl. Marits proposition nr 71. 31

på tillfyllestgörande sätt tillgodosedda av den svenska lagstiftningen. Enligt 26 § lagen om arbetarskydd vore vederbörande yrkesinspektör eller berg­ mästare skyldig att på begäran av arbetsgivare granska förslag till ny-, oineller tillbyggnad. Denna bestämmelse syntes dock knappast motsvara vad i rekommendationen åsyftades. Detta skulle nog däremot kunna anses bliva fallet, därest, som styrelsen tidigare ifrågasatt, en sådan ordning infördes, att vederbörande myndighet, som hade att lämna byggnadslov, före ärendets avgörande beredde yrkesinspektören eller bergmästaren tillfälle att avgiva yttrande.

Itekommendationens innehåll i punkt 18 vore ej fullt klart. För den hän­ delse innebörden av rekommendationen skulle vara, att de lokala, inspekte­ rande organen skulle äga meddela för arbetsgivaren bindande föreskrifter, syntes denna princip såsom stridande mot hos oss alltsedan yrkesinspek­ tionens tillkomst gällande ordning, vilken i stort sett visat sig tillfreds­ ställande, icke böra vinna beaktande i den svenska lagstiftningen.

Vad i övrigt anfördes i denna del av rekommendationen vore i allt vä­ sentligt redan gällande i vårt land.

Kommerskollegium har i sitt utlåtande hänvisat till sin skrivelse till social­ politiska delegationen den 22 september 1928, däri anförts följande.

Den ifrågasatta obligatoriska förhandsgranskningen ur synpunkten av minskning av risken för olycksfall förekomme för närvarande i ett flertal länder i fråga örn vissa industrier, vilka ansåges förbundna med särskild risk, såsom sprängämnesindustrien och tillverkningen av eldfarliga oljor. Att utsträcka detta granskningstvång till industriella anläggningar i allmän­ het syntes knappast kunna anses motiverat, då därigenom ett alltför besvä­ rande band skulle läggas på den industriella företagsamheten utan någon garanti för motsvarande nytta. En sådan anordning torde även få anses innebära, att större krav ställdes på den statliga yrkesinspektionen, än som denna rimligtvis kunde anses böra motsvara.

Kollegium har därefter i sitt nu avgivna utlåtande förklarat sig fortfarande vara av den uppfattningen, att en sådan mer eller mindre obligatorisk förhands­ granskning genom yrkesinspektionens organ ur risksynpunkt av industriella byggnadsplaner icke vore med hänsyn till förhållandena i vårt land lämplig eller önskvärd. För en industriell företagare, som önskade på förhand rådföra sig med yrkesinspektionen rörande anordningarna inom en planerad industriell anläggning i syfte att minska riskerna för olycksfall eller i övrigt förbättra villkoren för arbetets bedrivande, t. ex. ur hygienisk synpunkt, funnes ju enligt i Sverige gällande lag örn arbetarskydd tillfälle att erhålla sådan förhandsprövning.

Iliksfiir säkring sari stcilt(:n har i fråga örn inverkan av att arbetarna genom sitt handlingssätt bidragit till skadans vållande hänvisat till tidigare ytt­ rande av innebörd, att enligt svensk lag ersättningen till den skadade finge skäligen nedsättas, därest »olycksfallet föranletts därav, att den skadade ej ställt sig till efterrättelse gällande anordning eller föreskrift om åtgärder för undvikande av olycksfall» och omständigheterna tillika varit »sådana, att han därigenom måste anses hava gjort sig skyldig till grov vårdslöshet». Dylik nedsättning finge även ske, när olycksfallet föranletts därav, att den skadade varit av starka drycker berusad.

Anstalten har tillagt, att stadgandet i fråga ansåges principiellt tillämp­ ligt icke blott, då arbetaren överträtt en viss föreskrift av arbetsgivaren, t. ex. ett förbud att, under det att maskin vore i gång, pålägga rem eller före­ taga smörjning, utan även då han utan giltigt skäl borttogo eller ändrade befintlig skyddsanordning, även örn i sistnämnda fall något bestämt förbud mot en dylik åtgärd icke givits. Uttrycket »gällande anordning eller före-

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

skrift» ansåges innebära, att anordningen eller föreskriften skulle vara vid­ makthållen. Där en viss lämnad föreskrift allmänt icke efterföljdes och detta kunde anses hava skett med arbetsledningens goda minne, tillämpades så­ lunda i regel icke nedsättning av ersättningarna, liksom icke heller i fall, där skyddsanordningar av arbetarna allmänt borttoges och rubbades, utan att detta föranledde anmärkning från arbetsledningen. Hithörande frågor måste emellertid bedömas från fall till fall.

Socialstyrelsen har i sist berörda fråga anfört:

Den allmänna princip, för vilken denna del av rekommendationen vore ett uttryck, syntes icke täckas av det allmänna stadgandet i 3 § i arbetarskydds­ lagen, att det ålåge arbetarna att iakttaga tillbörlig försiktighet och jämväl i övrigt låta sig angeläget vara att, i vad på dem ankomme, medverka till förekommande av olycksfall i arbetet — den enda bestämmelse i berörda lag, som kunde åberopas i förevarande sammanhang. Indirekt torde emeller­ tid principen i viss mån kunna anses hava blivit beaktad i vår lagstiftning genom de av riksförsäkringsanstalten åberopade bestämmelserna i olycks­ fallsförsäkringslagen. Då otvivelaktigt vägande skäl kunde anföras för en tillämpning av principen i större omfattning än sålunda kunde anses äga rum, syntes frågan härom böra beaktas vid arbetarskyddslagens revision.

I den fjärde delen av rekommendationen hänvisas till den roll, som vad beträffar säkerhetsfrågor spelas av inrättningar för olycksfallsförsäkring, och särskilt till de anordningar, enligt vilka vid försäkringspremiernas faststäl­ lande hänsyn tages till de åtgärder, som vid de olika företagen vidtagits för arbetarnas skydd.

I svenska regeringens svar hade anförts, att sättet för bestämmande av pre­ mierna för försäkring mot olycksfall i arbete otvivelaktigt kunde, örn åt detta bestämmande ägnades tillbörlig omsorg med beaktande av omständig­ heterna i varje särskilt fall, hava en fördelaktig inverkan på arbetets säker­ het. Eörsäkringsanstalterna syntes böra, ej minst i eget intresse, medverka till förebyggande av olycksfall i arbete, vilket de lämpligen kunde göra bl. a. genom stödjande av forskningsarbetet på arbetarskyddets område och av safety-first-röreisen.

Socialstyrelsen har i sitt yttrande förklarat sig anse önskemålet örn för­ säkringspremiernas anpassning jämväl efter riskerna i de särskilda företagen vara hos oss tillgodosett. Styrelsen har vidare understrukit vikten av försäkringsanstalternas medverkan och ansett, att Kungl. Majit lämpligen ome­ delbart kunde vidtaga den åtgärden, att exemplar av rekommendationen överlämnades till samtliga berörda försäkringsanstalter för beaktande sär­ skilt i detta hänseende.

JRiksfärsäkrings anstalten har rörande denna del av rekommendationen fram­ hållit följande.

Enligt den svenska olycksfallsförsäkringslagen, 15 § första stycket, skall avgift för försäkring »bestämmas till belopp, som med hänsyn till arbetets farlighet i allmänhet och till de särskilda förhållanden, under vilka det bedrives, efter försäkringstekniska grunder prövas vara erforderligt för be­ täckande av den risk, som försäkringen avser». Detta stadgande innebure tydligen skyldighet för vederbörande försäkringsinrättning att vid bestäm­ mande av premierna taga hänsyn till de åtgärder, som vid de särskilda före­ tagen vidtagits till arbetarnas skyddande.

Kungl. Majus proposition nr 71. 33

Härav framginge, att för vårt lands vidkommande några speciella åtgärder icke vore erforderliga i förevarande syfte.

Olycksfallsförsäkringsanstalternas medverkan vid arbetet för förebyggande av olycksfall vore enligt anstaltens åsikt av stor betydelse.

Vad särskilt anginge propaganda bland arbetsgivare, bade riksförsäkringsanstalten, i den mån förhållandena det medgivit, sökt att väcka arbets­ givarnas intresse för arbetet till förebyggande av olycksfall.

Den i förevarande rekommendation behandlade frågan är ur olika syn­ Departements­

chefen. punkter av den allra största betydelse även för vårt land, där antalet olycks­ fall i arbete alltjämt är statt i kraftigt stigande. Detta har varit anledningen till att jag så pass utförligt, som skett, redogjort för densamma och för de avgivna yttrandena. Av den sålunda lämnade redogörelsen framgår, att förevarande rekommendation innehåller ett mycket omfattande program för motverkande av olycksfall i arbete. Svenska regeringen hade i sitt svar å arbetsbyråns frågeformulär förordat, att man måtte begränsa sig till att i rekommendationen framhålla vikten av de mera moderna strävandena på området, framför allt den s. k. safety-first-rörelsen. Detta krav har endast delvis beaktats. Ehuru nyssnämnda rörelse i många hänseenden rönt behörigt •— och i förhållande till det först utarbetade förslaget ökat — beaktande i rekommendationen, framlägges nämligen samtidigt ett flertal önskemål, som hos oss liksom i de flesta andra kulturländer sedan länge i huvudsak vunnit sin lösning. I vissa hänseenden föreslås därvid i rekommendationen en annan reglering än den, som i vårt land är gällande och i praktiken befunnits lämplig; i sådana delar bör tydligen rekommendationen icke föranleda någon åtgärd från svensk sida. Emellertid innehåller rekommendationen även i nu avsedda partier ett antal punkter, där, såsom framgått av de föregående redogörelserna för avgivna ytt­ randen, en del återstår att göra i vårt land. Därvidlag bör tydligen rekommen­ dationen noggrant hållas i ögonsikte vid det fortsatta arbetet på området. Så­ lunda har bland annat genom rekommendationen uppmärksamheten blivit fäst på vissa brister i vår olycksfallsstatistik, i våra metoder för undersökning av olycksfallens orsaker, i anordningarna för yrkesval på psykotekniska grunder och för undervisning örn olycksfallsrisker, särskilt i vad angår arbetarskyddsutställningar. Det skall bliva mig angeläget att föranstalta därom, att dessa frågor hos vederbörande ämbetsverk ägnas fortsatt uppmärksamhet.

I anslutning till den uppfattning, som tidigare uttryckts av svenska re­ geringen, anser jag emellertid, att den största betydelsen av rekommenda­ tionen ligger i dess kraftiga och förbehållslösa förordande av sådana åtgärder, som innebära, att yrkesinspektionens organ ävensom arbetsgivare och ar­ betare skola i samförstånd och samverkan arbeta för avlägsnande av olycks­ fallsrisker och uppfostran till försiktighet. Den skada, som i vårt land år­ ligen vållas genom olycksfall i arbete, är mycket stor, och erfarenheten lärer hava visat, att man med hittillsvarande metoder för olycksfallsbegränsning knappast mäktat hålla jämna steg med riskökningen på grund av ökad arbets­ intensitet, nya arbetsmetoder m. m. Safety-first-rörelsen åsyftar främst att för kampen mot olycksfallen mobilisera arbetarnas eget intresse och erfaren-

Dihang till riksdagens protokoll 1830. 1 sami. 56 haft. (Nr 71.) 194429 3

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 71. heter. Vad därutinnan kan göras är dels spridande av ökad upplys­ ning, dels åstadkommande av samverkan från arbetarnas sida beträffande skyddsverksamheten. I båda hänseendena har man att i stor utsträckning lita till medverkan från arbetarnas egna organisationer. Med den växande förståelsen från arbetarsidan för samförståndssträvandena inom industrien torde man kunna påräkna en dylik medverkan. Såsom i olika sammanhang framhållits, är detta ett område, som alldeles särskilt ägnar sig för frivilligt samarbete inom industrien; saken har också varit föremål för den s. k. arbetsfredsdelegationens uppmärksamhet, såsom framgår av dess rapport och i det föregående anmärkts.

Emellertid böra tydligen jämväl staten och dess organ medverka, i den mån det är möjligt. Tillfälle till prövning härav beredes framför allt vid det fortsatta övervägandet av frågan örn arbetarskyddslagens revision.

I detta sammanhang torde jag böra något uppehålla mig vid frågan örn sådan revision. Det av socialstyrelsen år 1925 framlagda förslaget till re­ viderad arbetarskyddslag innehöll, jämte det att arbetstidsbestämmelserna in­ arbetats däri, en hel del nyheter både i materiellt och formellt hänseende. De sakliga ändringsförslagen inneburo framför allt, att lagstiftningen skulle utvidgas att allmänt omfatta även jordbruksnäringen, att föreskrifterna örn arbetarombud vid industriella inrättningar för samråd med yrkesinspektionen skulle bliva obligatoriska, att vissa åldersgränser för minderåriga skulle höjas samt ändrade bestämmelser meddelas örn minderårigas nattarbete ävensom att regler skulle införas om förbud mot försäljning av maskiner utan sådana skyddsanordningar, som föreskrivits för deras användande — det sista alltså samma fråga, som berörts i en av de nu föreliggande rekommendationerna.

Socialstyrelsens betänkande föranledde icke förslag till 1926 års riksdagmen gjordes senare på föranstaltande av min närmaste företrädare i ämbetet till föremål för en genomgående överarbetning inom socialdepartementet, varvid förslaget i sakligt hänseende på åtskilliga punkter modifierades. Ar­ betet fullföljdes emellertid icke därhän, att förslag i ämnet framlades för riksdagen.

Då jag haft att taga ståndpunkt till denna fråga, har jag ansett mig icke kunna förorda, att socialstyrelsens förslag, ens i dess inom departementet jämkade form, lades till grund för framställning till riksdagen. Skälen här­ till hava framför allt varit följande. Yad angår reglernas utsträckande be­ träffande jordbruket har jag funnit den nuvarande tidpunkten icke vara lämp­ lig för åtgärder, som skulle innebära nya pålagor för denna näring. Ett försäljningsförbud för oskyddade maskiner skulle visserligen medföra ökad trygghet för säkerhetsföreskrifternas iakttagande men samtidigt innebära en del praktiska olägenheter, på sätt jag i det följande torde få utveckla vid behandlingen av rekommendationen i ämnet. I fråga slutligen örn de skärpta bestämmelserna rörande utseende av arbetarombud synes det be­ rättigat att hysa tvekan örn lämpligheten av att nu gå fram på lagstift­ ningens väg därutinnan. Detta är en punkt, där företagsledning och ar­ betare böra kunna mötas i förtroendefull samverkan, och genom åtgärder

Kungl. Maj:ts proposition nr 71. 35

på frivillighetens väg torde i längden mera stå att vinna än genom lagstadgat tvång.

Yad nu anförts innebär emellertid givetvis icke, att jag skulle anse, att frågan om ändringar i arbetarskyddslagen bör avskrivas. Såsom redan antytts, bör man i stället hava i sikte de möjligheter till förbättringar av olycksfallsskyddet, som genom författningsändringar av praktisk innebörd kunna vinnas. Mycket torde emellertid därvid kunna uträttas genom begag­ nande av de möjligheter till utfärdande av föreskrifter i administrativ väg, som lagstiftningen redan nu erbjuder Kungl. Majit och yrkesinspektionens chefsmyndighet.

I vissa i rekommendationen berörda hänseenden synas för övrigt åtgärder omedelbart vara möjliga, framför allt för att stärka intresset på olika håll för hithörande spörsmål. Viktigt är därvid att söka åstadkomma ett när­ mare samarbete mellan olycksfallsförsäkringsinrättningarna, yrkesinspektionen och företagens ledning. I sådant syfte har i årets statsverksproposition föreslagits anvisande av medel till bestridande av kostnader för besök å särskilda arbetsställen av representanter för riksförsäkringsanstalten i sam­ verkan med vederbörande yrkesinspektör och arbetsgivare. Vad särskilt angår en hithörande fråga, där omedelbart ingripande vore önskvärt, näm­ ligen utbyggande av yrkesinspektionen, är emellertid förhållandet, att en dylik utbyggnad mycket nära sammanhänger med den ännu i viss mån svävande frågan om inspektionens slutliga organisation och därmed i sam­ band stående, svårlösta och vittutseende löneregleringsspörsmål.

Sammanfattningsvis vill jag alltså framhålla, att ehuru den nu behand­ lade rekommendationen icke synes böra eller kunna omedelbart medföra några mera genomgripande åtgärder från statsmakternas sida, densamma enligt mitt förmenande bör på olika håll bliva föremål för allvarlig upp­ märksamhet i det fortsatta arbetet till olycksfallsriskernas minskning.

I rekommendationen angående ansvarighet i fråga om säkerhetsanordningar Rekom­ å motordrivna maskiner *), hemställes, att medlemsstaterna måtte godtaga och mendation

angående

tillämpa den principen, att det bör vara genom lag förbjudet att leverera ansvarighet eller installera motordrivna maskiner, som icke äro försedda med i lag i fråga örn

säkerhets­

föreskrivna skyddsanordningar. Rekommendationen skulle icke inverka på anordningar arbetsgivarnas skyldighet att tillse, att maskiner, som användas i deras före­ å motor­

drivna

tag, äro skyddade på sätt lagen föreskriver, utan avser endast att utgöra

maskiner.

ett ytterligare medel för tryggande av att sådant skydd i verkligheten före­ finnes.

I svenska regeringens svar på vederbörande frågeformulär från interna, tionella arbetsbyrån — däri ifrågasattes en konvention i ämnet — an­ fördes, att den ifrågasatta lagstiftningsåtgärden ej lämpligen syntes kunna ifrågakomma i andra fall, än där en maskins anordning och utrustning i sltyddsavseende vore fullständigt reglerade i lagstiftningsväg, något som i Sverige endast undantagsvis förekoinme. Regeringen kunde således icke

’) Svensk översättning, se sid. 81.

36 Kungl. Majis proposition nr 71.

förorda, eli konvention i ämnet utan allenast en rekommendation, begränsad så att den endast avsåge ansvarighet vid leverans eller installering av sådana motordrivna maskiner, som icke motsvarade beträffande dem utfärdad special­ lagstiftning.

Rörande denna rekommendation hava yttranden infordrats från kommers­ kollegium, socialstyrelsen samt delegationen för det internationella social­ politiska samarbetet.

Vid det av kommerskollegium avgivna yttrandet voro fogade utlåtanden i frågan av industriförbundet och fullmäktige i järnkontoret.

Industriförbundet har i sitt utlåtande upplyst örn att svenska arbetsgivare­ föreningen, arbetsgivarnas ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolag och industri­ förbundet under våren 1929 tillsatt en särskild kommitté med uppdrag att undersöka orsakerna till den stegring av olycksfallsfrekvensen, som under de senare åren inträffat, samt att föreslå åtgärder för dess minskning. I samband med kommitténs arbete hade särskilt tillkallade sakkunniga gjort undersökningar rörande de nuvarande skyddsanordningarna inom industrien samt framkommit med förslag till förbättringar därutinnan.

Denna kommitté hade ansett sig böra rekommendera åt industriföretagen att, då så lämpligen kunde ske, i leveranskontrakt angående nya maskiner inrycka bestämmelser rörande desammas förseende med sådana skyddsanord­ ningar, som föreskrivits av yrkesinspektionen eller som eljest därutöver av företagen själva ansåges önskvärda. Detta kommitténs förslag stöde således i full samklang med syftet med rekommendationen.

Industriförbundet bär vidare anfört, att införandet av obligatoriska för­ fattningsbestämmelser i nu berörda syfte dock enligt industriförbundets mening vore olämpligt såsom medförande åtskilliga nackdelar. Vid tillverk­ ning av en maskin på beställning läte saken visserligen ordna sig, enär köparen i så fall vore i tillfälle att precisera sina önskemål beträffande i lag föreskrivna eller eljest önskvärda skyddsåtgärder. Men i fråga örn leverans av maskiner av standardtyp ställde sig saken helt annorlunda. Ändringar å eller speciella anordningar vid sådana maskiner mötte ofta svårigheter att få utförda genom tillverkaren, och de ställde sig i varje fall betydligt kost­ sammare, än om beställaren själv läte utföra desamma, varvid i övrigt nödig hänsyn till maskinens uppställning o. s. v. kunde tagas. Enhetliga före­ skrifter i olika länder rörande skyddsåtgärder vore i varje fall en nödig för­ utsättning för att rekommendationen gåves praktisk tillämpning, då härigenom införandet av internationellt standardiserade typer möjliggjordes. För när­ varande varierade dessa bestämmelser starkt, och det vore orimligt att be­ gära, att tillverkarna skulle upplägga skilda typserier för olika länders, ofta nog mycket begränsade, anskaffningsbeliov. Vissa, speciellt amerikanska till­ verkare av standardmaskiner vägrade för övrigt att iakttaga av beställaren uppgivna, från standardtypen avvikande skyddsanordningar.

Med framhållande slutligen av att någon nämnvärd förbättring i skyddshänseende, utöver den som för vårt lands vidkommande redan vunnes såsom ett resultat av yrkesinspektionens verksamhet, icke torde kunna uppnås medelst genomförande av rekommendationen, har industriförbundet ansett sig icke kunna förorda, att Sverige biträdde densamma.

Fullmäktige i järnkontoret hava framhållit, att några olägenheter här i landet icke försports av gällande bestämmelser, och att med den noggranna inspektion, som utövades av vår yrkesinspektion, det syntes vara tämligen uteslutet, att en maskin — även örn den vid leveransen icke vore försedd

Kungl. Maj:ts proposition nr 71. 37

med erforderliga skyddsanordningar — foges i bruk utan att dylika skydds­ anordningar anbragts. Då sålunda en tillämpning för vårt land av det ifråga­ varande förslaget icke syntes påkallad eller behövlig, hava fullmäktige av­ styrkt, att detsamma skulle föranleda någon lagstiftningsåtgärd i Sverige.

För egen del har kommerskollegium härefter anfört, att kollegium icke kunnat undgå att finna de anförda betänkligheterna mot att den antagna rekommen­ dationen skulle föranleda några särskilda lagstiftningsåtgärder i angivet syfte i vårt land väl grundade. Även örn ett obligatoriskt stadgande, varigenom leverans eller installation av motordrivna maskiner förbjödes, med mindre desamma vore försedda med här föreskrivna skyddsanordningar, kunde tänkas effektivt genomfört för inom landet tillverkade maskiner, bleve detta uppenbarligen förenat med betydande svårigheter och kostnader i fråga örn från utlandet levererade maskiner av därstädes tillverkade standardtyper. Det syntes vara att befara, att en bestämmelse av ifrågavarande art skulle kunna komma att — exempelvis beträffande vissa slag av amerikanska arbets­ maskiner, använda inom verkstadsindustrien — verka såsom en onödig extra pålaga på köparen, kanske rent av som ett importhinder.

Då vidare av industriförbundets yttrande framginge, att man inom ledande industrikretsar i vårt land hade sin uppmärksamhet fäst på hithörande för­ hållanden och redan vidtagit åtgärder för genomförande på övertygelsens väg och genom frivillig överenskommelse av nödiga mått och steg i den riktning rekommendationen avsåge, i den mån sådant läte sig praktiskt realisera, har kollegium hemställt, att ifrågavarande rekommendation — vilken måste sägas förutsätta internationellt godkända skyddsåtgärder, som ännu ej förelåge — icke måtte föranleda något förslag till ändrad eller utvidgad lagstiftning på ifrågavarande område.

Socialstyrelsen har i sitt yttrande erinrat, att någon bestämmelse i det avseende, varom i rekommendationen vore fråga, icke funnes i vår lagstift­ ning men att socialstyrelsen i sitt år 1925 avgivna förslag till revision av arbe­ tarskyddslagen beaktat önskemålet att få tillverkare och försäljare av maskiner på något sätt förpliktade att medverka till skyddslagstiftningens förverk­ ligande. I förslaget hade nämligen upptagits ett stadgande av innehåll att, i fall Kungl. Majit med stöd av lagen utfärdat förbud mot användande av visst slag av maskin eller redskap eller del därav eller mot dess användande med eller utan viss anordning, ingen finge till annan försälja eller till be­ gagnande upplåta föremål, vars användande vore sålunda förbjudet.

Socialstyrelsen har nu ansett, att därest ett dylikt stadgande infördes i arbetarskyddslagen, den i rekommendationen förordade principen syntes bliva för Sveriges vidkommande pä ett lämpligt sätt tillgodosedd.

Delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet har anfört:

Tanken på att genom lagstiftning förmå maskintillverkare och maskinför­ säljare att medverka till arbetets säkerhet vore otvivelaktigt beaktansvärd och hade även kommit till uttryck vid svenskt lagstiftningsarbete, senast i socialstyrelsens år 1925 avgivna förslag till reviderad lag örn arbetarskydd. I motiveringen till den däri intagna bestämmelsen i ämnet framhölles emeller­ tid bland annat, att tillfredsställande resultat av dylik medverkan endast kunde förväntas i de fall, då maskinens skyddsutrustning vore i detalj reglerad.

Rekommendationen syntes således förtjäna att uppmärksammas men endast med ungefär den begränsade tillämpning, som angåves i nyssberörda lag­ förslag. Kungl. Majlis beslut i frågan syntes alltså lämpligen kunna gå ut på att rekommendationen borde beaktas vid den fortsatta revisionen av arbetarskyddslagen.

38 Kungl. Majus proposition nr 71. Departements­ Såsom framgått av det föregående, har den i förevarande rekommendation chefen. behandlade frågan beaktats i det av socialstyrelsen upprättade förslaget till reviderad arbetarskyddslag. Då jag ansett mig icke böra för riksdagen fram­ lägga förslag i frågan, har detta framför allt berott på de praktiska olägen­ heter av förslagets genomförande, som framhållits i de återgivna yttrandena. Därjämte må anföras, att ifrågavarande skyddsanordningar stundom torde lämpligare anbringas hos vederbörande återförsäljare eller hos köparen själv, som kan taga hänsyn till lokala förhållanden och kanske till kostnadens ned­ bringande använda förut till andra maskiner använda skyddsanordningar. Jag har således funnit någon åtgärd i anledning av rekommendationen icke nu böra vidtagas.

Under åberopande av vad jag i det föregående i skilda hänseenden anfört får jag hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte till riksdagen avlåta proposition med

anhållan örn riksdagens yttrande angående omförmälda, av den

internationella arbetsorganisationens konferens vid dess tolfte

sammanträde i Genéve år 1929 antagna konventionsförslag och

rekommendationer.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Alce Natt och Bag.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 71. 39

Bilaga A.

Originaltexterna.

Recommandation concernant la Recommendation concerning the prevention cles accidents prevention of industrial du travail. accidents.

La Conférence générale de reorga­ The General Conference of the In­ nisation internationale du Travail de ternational Labour Organisation of la Société des Nations, the League of Nations,

Convoquée å Genéve par le Having been convened at Geneva

Conseil ^Administration du Bu- by the Governing Body of the

reau international du Travail, et International Labour Office, and

s’y étant réunie le 30 mai 1929 having met in its Twelfth Session

en sa douziéme session, on 30 May 1929, and

Aprés avoir décidé d’adopter Having decided upon the adop­

diverses propositions concernant tion of certain proposals with re­

la prevention des accidents du gard of the prevention of indust­

travad, premiére question inscrite rial accidents, which is the first

a l’ordre du jour de la session, et item on the Agenda of the Ses­

sion, and

Aprés avoir décidé que ees Having determined tliat these

propositions prendraient la forarn proposals shall tahe the form of

d’une recommandation, a recommendation, adopte, ce vingt-et-uniéme jour de adopts, this twenty-first day of June juin mil neuf cent vingt-neuf, la re­ of the year one tliousand nine hund­ commandation ci-aprés ä soumettre ä red and twenty-nine, the following I examen des Membres de reorganisa­ Recommendation, to be submitted to tion internationale du Travad, en vue the Members of the International La­ de lui faire porter edet sous forme bour Organisation for consideration de loi nationale ou autrement, con- with a view to effeet being given to formément aux dispositions de la it by national legislation or otherwise Partie XIII du Traité de Versailles in accordance with the provisions of et des Parties correspondantes des Part XIII of the Treaty of Versailles autres Traités de Paix: and of the corresponding Parts of the

other Treaties of Peace:

Considérant que le Préambule de Whereas the protection of workers la Partie XIII du Traité de Versailles against injury allsing out of their et des autres Traités de Paix cite au employment is instanced by the nombre des améliorations quil est Preamble to Part XIII of the Treaty urgent d’apporter aux conditions de of Versailles and to the correspon­ travail la protection des travailleurs ding Parts of the other Treaties of contre les accidents résultant du tra­ Peace as one of the iinprovements in vad; industrial conditions which are ur-

gently required;

Considérant que les accidents du Whereas industrial accidents not travail non seulement constituent line only calise suffering and distress source de privations et de souffrances among workers and their families, pour les travailleurs et leurs familles, bilt also represent an imposant ma­ mais encore représentent line perto terial loss to society in general; économique importante pour la communauté en général;

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

Considéi'ant que la Conférence In­ Whereas the International Labour ternationale du Travail a adopté en Conference in 1923 adopted a Recom- 1923 une recommandation concernant mendation concerning the general les principes généraux de 1’organisa- principles for the organisation of sy­ tion de services dinspection du tra­ stems of inspection, in winch it is vad, dans laquelle il est stipulé no- laid down inter alia that inspection, tamment que 1’activité de 1’inspection in order to become progressively more död, poul- devenir de plus en plus effective “sliould be increasingly diefficace, s orienter toujours davantage rected towards securing the adoption «vers 1’emploi des méthodes de sécu- of the möst suitable safety methods rité les plus appropriées pour préve- for preventing accidents and diseases nir les accidents et les maladies, pour with a view to rendering work less rendre le travail moms dangereux, dangerous, more liealthy, and even plus salubre, plus aisé méme, par une less exhausting, by the intelligent intelligente compréhension, par l’édu- understan ding, education and co-operacation et la collaboration de tous les tion of all concerned”; intéressés»;

Considérant, par suite, qu’il y a Whereas it is desirable that these intérét ä rappeler, dans 1’intérét com­ measures aud methods winch expemun des Membres, les principes et rience in the various countries has les méthodes qui, d’aprés 1’expérience shown to be möst effective in enabdes divers pays, paraissent les plus ling the number of accidents to be propres ä amener une diminution du reduced and theil' gravity mitigated nombre des accidents, amsi qu’une sliould be put on record för the nmatténuation de leur gra vite; tual advantage of the Members;

Considérant, dautre part, que la Whereas a Resolution was adopted Conférence internationale du Travail at the 1928 Session of the Interna­ a adopté, ä sa session de 1928, une tional Labour Conference in -winch resolution dans laquelle elle déclarait the Conference declared its opinion notamment qua son avis, il était that the time had come to attempt temps d’essayer datteindre un degré to reach a higlier standard of safety plus élevé de securité par 1’applica- by the development of new methods tion de nouvelles méthodes et que and that the greatest advance could les plus grands progrés dans Gette be made on the lines of the Safety voie seraient obtenus si l’on s'inspi- First Movement, althougli it could rait du mouvement Safety First, bien not supersede the notion of the State que ce mouvement ne puisse pas se in prescribing and enforcing regulasuperposer a 1’action de l’Etat pour tions for the prevention of accidents; la prescription et l’exécution des réglements sur la prévention des acci­ dents;

Apres avoir reconnu au préalable Considering that it is of the highest qu’il est de la plus haute inqiortance importance that ali persons or bodies, que toutes les personnes ou institu­ including emplojera, workers, emplotions, y compris les employeurs et yers’ and workers’ organisations, Goles travailleurs, ainsi que les organi­ vernments and the general public, sations des employeurs et des tra­ sliould lise theil- best endeavours and vailleurs, les Gouvernements et le evely means in their power to help public en général s’efforcent pär tous to prevent industrial accidents; les moyens et de tout leur pouvoir de contribuer ;i la prévention des accidents;

La Conférence générale recommande The General Conference recoma chaque Membre de 1’Organisation mends that eacli Member of the In-

Kungl. Maj:ts proposition nr 71. 41

internationale elia Travail de prendre ternational Labour Organisation sliould en considération les principes et régles take tile following principles and rules suivants, poul’ la prevention des into considération for tile prevention accidents dans les établissements in­ of accidents in industrial undertakings. dustriel. Sent considérés Domme The following in partieular are contels notamment: sidered as Buch:

a) les mines, carriéres et industriös (a) Mines, quarries, and otber works extraetives de toute nature; for tke extraetion of minerals from

the earth;

b) les industries dans lesquelles (b) Industries in windi artides are des produits sont manufaeturés, mo- manufaetured, altered, cleaned, repaidifiés, nettojés, réparés, décorés, ache- red, ornamented, finished, adapted for vés, préparés pour la vente, ou dans sale, braken up or demolislied, or in lesquelles les matiéres subissent line winch materials are transformed; intransformation, y compris la construc- eluding shipbuilding and tile genera­ tion des navires, les industries de tion, transformation, and transmission démolition de materiel, amsi que la of electricity or motive power of any produetion, la transformation, et la kind; transmission de la force motrice en general et de l’électricité;

e) la construction, la reconstruc- (c) Construction, reconstruction, tion, 1’entretien, la reparation, la mo- maintenance, repair, alteration or dedification ou la démolition de tous molition of any building, railway, båtiments ou édifices, cliemins de fer, tramway, harbom, dock, pier, canal, tram wajs, ports, docks, jetées, eanaux, inland waterway, road, tunnel, bridge, installations pour la navigation inté- viaduet, sewer, dram, well, telegraphic rieure, routes, tunnels, ponts, viaduos, or telephonic installation, electrical égouts collecteurs, égouts ordinaires, undertaking, gas work, waterwork or puits, installations télégrapliiques ou other work of construction, as well téléplioniques, installations électriques, as the préparation for or laying the usines a gaz, distribution d’eau, ou foundations of any suell work or autres travaux de construction, amsi strueture; que les travaux de préparation et de fondation précédant les travaux cidessus;

d) le transport de personnes ou (d) Transport of passengers or goods de marchandises par routes, voie fer- by road, rail, sea or inland waterway, rée ou voie d’eau, maritime ou inté- ineluding the handling of goods at rieure, y compris la manutention des docks, quays, wliarves or warehouses, marchandises dans les docks, quais, bilt exeluding transport by hand. wharfs et entrepöts, ;i 1’exception du transport ä la main.

La Conférence, en outre, considé- The Conference, considering furtlier rant que la prévention des accidents that the prevention of accidents is as est tout aussi nécessaire dans 1’agri- necessary in agrieulture as in indu­ culture que dans les établissements strial establisliments, recommends industriel, recommande ii cliaque that eacli Member of the Internatio­ Membre de 1’Organisation internatio­ nal Labour Organisation sliould apply nale du Travad d’appliquer la pré- the It e c o m m e n d a ti o n to agrieulture, sente recommandation a Pagriculture, talang into account the special con­ tout en tenant compte des conditions ditions of agrieultural work. spéciales du travad agricole.

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

I. I.

1. Considérant que la base de l’étude 1. Wkereas tile foundations of tile de la prevention des accidents est study of accident prevention are a) la rechercke des causes des acci­ (a) enquiry into tke causes and dents et des circonstances dans les- circumstances of accidents, quelles ils sont survenus, b) 1’étude, au moyen de statistiques (b) tke study, by means of statissur les accidents de ckaque industrie, tics of accidents in eack industry as considérée dans son ensemble, des a vilcie, of tke special dangers winck risques spéciaux quille présente, des exist in tke several industriös, tke «lois» qui régissent la fréquence des “laws” determining tke incidence of accidents et, en comparant les stati­ accidents and, by comparison över a stiques d’années successives, des effets series of years, tke effect of measures des mesures preses pour les éviter. taken to avoid tliem. La Conférence recommande que Tke Conference recommends tkat ckaque Membre prenne les mesures eack Member skould take tke neces­ d’ordre législatif ou administratif né- sär steps, by means of legislative or cessaires pour assurer dans les meil- administrative action, effectively to leures conditions la reunion et l’utili- ensure tke collection and utilisation sation des informations envisagées of tke above information. ci-dessus. La Conférence recommande, en Tke Conference also recommends outre, que dans chaque pays il soit tkat metliodical investigation skould procédé a des investigations métko- be carried out in eack country by diques qui pourraient étre effectuées public services assisted, wkere it appar des institutions officielles assistées, pears desirable, by institutions or lorsque cela apparaitra désirable, par committees set up by individual branles institutions ou commissions créées ches of industry. par les diverses branckes d’industrie. Les institutions officielles devraient The public services skould havé recourir ä la collaboration des orga­ recourse to tke collaboration of the nisations professionnelles des em- industrial organisations of employers ployeurs et des travailleurs et des and workers and of the services resservices ckargés du contröle de la ponsible for tke supervision of acci­ prévention des accidents, amsi que, dent prevention, as well as, where le cas échéant, des associations teck- desirable, of tecknical associations and niques et des institutions ou des accident Insurance institutions or comsociétés dassurance contre les acci­ panies. dents. Il est également désirable que la It is also desirable tkat industrial collaboration des associations pro­ associations of employers and workers fessionnelles des employeurs et des should collaborate in the institutions travailleurs soit étendue aux institu­ for accident prevention in the indivi­ tions pour la prévention des accidents dual branches of industry. des branckes particuliéres d’industrie. 2. L’expérience acquise et les étu- 2. As experience and research kave des déjä entreprises ayant démontré sliown tkat tke incidence and gravity que la fréquence et la gravité des of accidents do not depend merely accidents dépendent non seulement ujion the dangers inherent in tke des dangers inkérents au genre de work or in the kind of equipment or travail, a la nature des installations the various appliances in lise. but et aux engins divers utilisés, mais also on pliysical, physiological and aussi de facteurs pkysiques, pkysio- psychological factors, tke Conference

Kungl. Majda proposition nr 71. 43

logiques et psycliologicjues, la Con- recommends that in addition to tile férence recommande qu en outre des investigations mentioned in paragraph investigations mentionnées au para- 1 in connection with material faetors, graplie 1 et portant sur des éléments these other faetors sliould also be inmatériels, d’autres investigations soient vestigated. entreprises également au sujet de ees autres faeteurs.

3. L’aptitude professionelle de l’ou- 3. Sinne the suitability of the vrier et 1’intérét qu’il pörte ä son worker for Ilis work and the interest travail étant des faeteurs d’une im- winch lie takes in Ilis work are faetors portance cajiitale au point de vue de of primary importance for the pro­ la sécurité, il est essentiel que les motion of safety, it is imposant that Membres encouragent les recherches the Members sliould encourage scien­ scientifiques relatives aux meilleures tifik research into the best metliods méthodes d’orientation et de sélection of vocational guidance and selection professionnelles et ä leur application and theil- practical application. pra ti que.

4. Attendu qu’il est essentiel pörn 4. Sinne it is imposant for the le développement de 1’oeuvre de pre­ furtlierance of accident prevention vention des accidents de divulguer that the results of the investigations dans la plus large mesure les resul­ referred to in paragraphs 1 and 2 tats des recherches mentionnées aux should be made known as widely as paragraphes 1 et 2 et qu’il importe possible, and sinne it is also desirable en outre de permettre au Bureau in­ that the International Labom- Office ternational du Travad d’étendre le should be in possession of tile infor­ champ de ses études sur la preven­ mation necessary to enable its work tion des accidents en lui fournissant in connection with accident prevention toutes directives utiles, la Conférence to be extended, the Conference recomrecommande que les resultats les plus mended that the more important re­ importants de ees recherches soient sults of tile investigations should be communiqués au Bureau international communicated to the International du Travad, qui les utilisera pour ses Labom- Office for use in its work and travaux et ses pnblications. publications.

Il est également ä souhaiter que It is also desirable that thero should les institutions ou organisations de be international consultation and exrecherches des divers pays industriel change of results between the research procédent internationalement ä des institutions or organisations in the consultations et a des éclianges de several industrial countries. vues sur les résultats obtenus.

5. Les Membres devraient établir 5. The Members should establish des services centraux pour réunir et central departments to collect and coordonner les statistiques relatives collate statistics relating to industrial aux accidents du travail et communi- accidents and should communicate to quer au Bureau international du Tra­ the International Labom Office all vail toutes les statistiques dont ds available statistics on industrial ac­ disposent sur les accidents du travad cidents in their respective countries. survenus dans leurs pays respectifs. They should also, with a view to the Ils devraient en outre, en vue de la subsequent préparation of a Braff préparation ultérieure d’un projet de Convention, keep in tunch with the convention, établir et développer nette International Labom Office in freming statistique, en se tenant en contact and developing their industrial acci­ avec le Bureau international du Tra­ dent statistics, with a view to arriving vail dans le but de cliercher a fixer at uniform hases winch would as fäl­ certaines hases uniformes permettant, as possible allow of a comparative

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

dans la mesure du possible, de corn- study of tile statistics of tke different parer les statistiques des différents countries. pays.

II. II.

6. Lexpérience dans les divers pays 6. In view of tile satisfactory results ayant démontré que l’on peut attendre which experience in different countries les resultats les plus satisfaisants de has skown to follow from co-operation la collaboration de toutes les parties between all parties interested in the intéressées en matiére de prevention prevention of industrial accidents, desaccidents,et notamment des patrons particularly between employers and et des ouvriers, il est essentiel que workers, it is important tliat the Memles Membres fassent tout ce qui est bers skould do all in tkeir power to en leur pouvoir poul- développer et develop and encourage suck co-ope­ favoriser une telle collaboration deja ration, as recommended in the Kepréconisée par la recommandation sur commendation on systems of inspek­ 1’inspection du travad adoptée en 1923. tion adopted in 1923.

7. La Conférence recommande que 7. It is recommended tkat in every dans chaque industrie ou partie d’in- industry or brandi of industry, so tal­ dustrie le service de 1’inspection du as circumstances require, periodical travail ou tout autre organisme com- conferences skould be held between pétent et les organisations represen­ tke State inspection service, or other tatives des employeurs et des travail- competent bodies, aud the represen­ leurs intéressés tiennent des confé- tative organisations of employers and rences périodiques dans la mesure workers concerned: (a) to consider ou les circonstances 1’exigeront, afin: and review tke position in tke industry a) d’étudier et de passer en revue la as regards the incidence and gravity situation de ladite industrie en ce qui of accidents, tke working and effecconcerne la fréquence et la gravité tiveness of tke measures laid down by des accidents, le fonctionnement et law, or agreed upon between tke State 1’efficacité des mesures qui ont été or other competent bodies and repre­ prescrites par la loi ou acceptées pär sentatives of tke industry, or tried b}' I’Etat ou par tout autre organisme individual employers, and (b) to discuss compétent d’un commun accord avec proposals for barther improvement. les representants de 1’industrie intéressée, ou mises ä l’essai individuellement par des employeurs et b) de dis­ cher toutes propositions damélioration.

8. La Conférence recommande en 8. It is harther recommended tliat outre que les Membres encouragent tke Members skould actively aud conactivement et d une maniére continue tinuously encourage tke adoption of 1’adoption des mesures favorables ä measures for the promotion of safety, 1’amélioration de la sécurité, notam­ in particular (a) ilie establishment in ment: a) la constitution dans les éta- the works of a safety organisation blissements d’une organisation de la which skould include arrangements sécurité agissant en particulier par for a works investigation of every les moyens suivants: enquétes par accident occurring in tke works, and tout établissement sur les accidents tke consideration of tke metkods to <jui y surviennent, examen des métlio- be adopted for preventing a recurdes ä adopter pour en éviter le re- rence; the systematic supervision of tour; contröle systématique des éta- tke works, mackinery and plant for tke blissements, des machines et des ins- purpose of ensuring safety, and in par-

Kungl. Majus proposition nr 71. 45

tallations en vue dassurer la sécu- ticular of seeing that all safeguards and rité et, en particulier, de vérifier si ether safety appliances are maintained tons les appareils de protection et in proper order and position; tile exautres dispositifs de sécurité sont tenus planation to new, and especially young, dans l’état et dans la position qni workers of the possible dangers of conviennent; explication aux nouveaux tile work or the machinery or plant ouyriers, et surtout aux jeunes, des connected with theil- work; the or­ dangers auxquels ils sont exposés jiar ganisation of first aid and transport leur travail ou par les machines ou för injured workers; and the encourageles installations avec lesquelles ce tra­ ment of suggestions from the per­ vail les met en contact; organisation sons employed for rendering work des premiers secours et des moyens sater; (b) cooperation in the promo­ de transport des blessés; encourage- tion of safety between the management ment donné aux suggestions venant and tile workers in individual works, des travailleurs en vue daccroitre la and of employers’ and workers’ orga­ sécurité du travad; b) la collaboration nisations in the industry with each de la direction et des travailleurs de other and with the State and with chaque établissement, des organisa­ ether appropriate bodies by suell me­ tions patronales et ouvriéres de cha- thoda and arrangements as may appear que industrie et leur coopération avec best adapted to the national condil’Etat et les autres organismes inté- tions aud aptitudes. The following ressés en vue d’améliorer la sécurité methods are suggested as examples par les métliodes et dispositions qui for consideration by tliose concerned: peuvent sembler les mieux adaptées appointment of a safety supervisor for å la situation et aux possibilités des the works, establislnnent of works sa­ divers pays. Les méthodes suivantes fety committees. sont proposées comme exemple et poul- examen aux intéressés: nomina­ tion dun controleur de sécurité, ins­ titution de comités de sécurité dans l’établissement.

9. La Conférence recommande que 9. It is reconnnended that the Memles Membres s’efforcent d eveiller et bers should do all in their power to de maintenir 1’intérét des travailleurs awaken and maintain the interest of poul’ la prévention des accidents et the workers in the prevention of acci­ d’assurer leur collaboration ä cette dents and ensure their co-operation prévention, au moyen de cours, de by means of leetures, publications, publications, de projections cinémato- cinematograph films, visits to indu­ graphiques, de visites d’établissements strial establishments, aud by suell industriels, ainsi que par tous autres other means as they may find möst moyens appropriés. appropriate.

10. La Conférence recommande que 10. It is recommended that the l’Etat procéde ä 1’établissement ou State should establish or promote the encourage la citation d expositions establishment of permanent safety expermanentes de sécurité oii seront ex­ hibitions where the best appliances, posés les meilleurs appareils, dispo­ arrangements and methods for presitifs et méthodes employés pour pré- venting accidents and promoting safe­ venir les accidents et faire progresser ty can be seen (and in the case of la sécurité (lorscju il s’agit de dispo­ machinery, seen in action) and advice sitifs de protection des machines, leur and information given to employers, efficaeité polina étre déinontrée en works officials, workers, students in pratique); des conseils et des rensei- the engineering and technical schools, gnements y seront donnés aux chefs and otbers. cVentreprise, au personne! de direc-

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

tion. aux travailleurs, aux étudiants des écoles d’ingénieurs et des écoles techniques et aux autres personnes intéressées.

11. Attendu que les ouvriers, par 11. In view of tile fact that the la maniére dont ils se comportent sur workers, by their conduct in the facles lieux du travail, peuvent et doivent tory, can and should contribute to a contribuer, dans une large mesure, au large extent to the success of protecsuccés des mesures de prévention, il tive measures, the State should use importe que l’Etat use de son in- its influence to secure (a) that emfluence a) poul’ que les employeurs ployers should do all in their power s etforcent par tous les moyens en leur to improve the education of their pouvoir de parfaire l’éducation de workers in regard to the prevention leurs ouvriers en matiére de préven­ of accidents, and (b) that the workers’ tion des accidents, et b) pour que les organisations should by using their organisations ouvriéres coopérent ä influence with their members co-ope- Gette oeuvre par une aution appropriée rate in this work. auprés de leurs membres.

12. La Conférence recommande quen 12. The Conference recommends outre des mesures prévues aux para- that, in addition to measures taken graphes précédents, l’Etat prévoie, in pursuance of the preceding paradans des industriös ou branches d’in- graphs, the State should arrange for dustrie déterminées ou dans des tra- monographs on accident causation and vaux particuliers, 1’établissement de prevention in partieular industriös or monographies sur les causes et la branches of industry or partieular proprévention des accidents, qui seront cesses to be prepared by the State préparées par les services d’inspection inspection service or other competent du travail ou par torrt autre organisme autliorities, embodying the experience compétent; ees monographies devront obtained as to the best measures for étre le résumé de 1’expérience acquise preventing accidents in the industry sur les meilleures mesures ä prendre or process, and to be published by pour prévenir les accidents dans 1’in- the State for the information of emdustrie ou les travaux en question, et ployers, works officials and workers devront étre publiées par l’Etat pour in the industry and of employers’ and 1’information des chefs d’entreprise, workers’ organisations. du personnel de direction, des travail­ leurs de la dite industrie, et des or­ ganisations demployeurs et de travail­ leurs.

13. En raison de 1’importance de 13. In view of the importance of 1’oeuvre éducative mentionnée au para- the work of education referred to in graphe précédent et pour donner a the preceding paragraph, and as a cette oeuvre une base solide, la Con­ foundation for such education, the férence recommande que les Membres Conference recommends that the Mem­ introduisent dans les programmes des bers should arrange for the inclusion écoles primaires quelques lejons de in the eumenia of the elementar}" nature ä donner aux enfants le senti­ scliools of lessons designed to inculment de la prudence et, dans ceux cate habits of carefulness, and in the des cours post-scolaires, des notions curricula of continuation scliools les­ sur la prévention des accidents et sur sons in accident prevention and first les premiers secours a donner en cas aid. Instruction in the prevention of d’accident. Un enseignement métho- industrial accidents should be given dique de la prévention des accidents in vocational scliools of all grades, du travad devrait étre donné dans les wliere the importance of the subject

Kungl. Maj:ts proposition nr 71. 47

écoles professionnelles de toutes caté- botli from tile economic and moral gories, ou il conviendrait dattirer standpoints sliould be impressed upon 1’attention des éléves sur 1’importance tile pupils. de Gette prévention tant au point de vue économique quau point de vue moral.

14. En raison de la grande impor- 14. In view of tile great vahle of tance que présente, au point de vue immediate first-aid treatment in lessedes suites des accidents, la rapidité ning tile gravity of the consequences avec laquelle les premiers soins peu- of accidents, measures sliould be taken vent étre donnés, des mesures de- to ensure that tile necessary material vraient étre prises pour que, dans toutes for first aid should be kept ready for les entreprises, le matériel nécessaire lise in ali undertakings and that first pour les premiers secours soit tenu aid by properly trained persons should prét ä étre utilisé et que ees premiers be given. It is also desirable that secours soient assurés par des per- arrangements should be made to en­ sonnes dument qualifiées. Il est éga- sure that in case of serious accidents lement désirable que des mesures the services of a doctor are available soient prises alin qu’en cas d’accident as soon as possible. Arrangements grave, les services d’un médecin puis- should also be made for providing sent étre obtenus aussitöt que pos- ambulance services for the rapid tran­ sible. Des services d’ambulance dev- sport of injured persons to hospital ront également étre prévus pour le or to their hörnes. transport rapide des blessés ä l’höpital ou ä leur domicile.

Il conviendrait de veider attentive- Special attention should also be ment ä ce que les médecins regoivent paid to the theoretical and practical un entrainement spécial tbéorique et training of doetors in the treatment of pratique pour le traitement des lésions injuries due to accidents. résultant d’accidents.

III. III.

15. Attendu que tout systéme effi- 15. As any effeetive system of accace de prévention des accidents doit cident prevention should rest on a reposer sur une base législative, la basis of statutory requirements the Conférence recommande que chaque Conference recommends that each Membre prescrive dans ses lois les Member should prescribe by law the mesures voulues pour assurer un measures required to en sure an adedegré de sécurité suffisant. quate standard of safety.

16. Il devrait étre stipulé par la 16. It should be provided by law loi que 1’employeur est tenu d’amé- that it is the duty of the employer to nager et de gérer son exploitation de equip and manage his undertaking in telle maniére que les ouvriers soient such a way that the workers are adesuffisamment protégés, en tenant comp- quately proteeted, regard being had te de la nature de l’exploitation et de to the nature of the undertaking and 1’état de la technique, et qu il doit the state of technical progress, as également veider a ce que les ouvriers well as to see that the workers in his soient instruits des dangers de leur employment are instrueted as to the travad, s’il en existe, et connaissent dangers, if any, of their occupation les prescriptions ii observer pour éviter and in the measures to be observed les accidents. by them in order to avoid accidents.

17. Il est désirable en général que 17. It is in general desirable that les plans de construction ou de trans- plans for the construction or substan-

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

formation des établissements indus- tial alteration of industrial establishtriels soient soumis, en temps utile, ments should be submitted in due å 1’examen de 1’autorité compétente, time to the competent authority, in alin de constater si ees plans sont de order that it may be ascertained natura ä satisfaire alix prescriptions whether the plans are such as to salégislatives visées plus haut. Cet tisfy the statutory requirements reexamen aura lieu le plus rapidement ferred to above. The plans should possible, pour ne pas retarder les tra- be examined as rapidly as possible vaux de construction. in order not to delay the execution

of the work.

18. Dans la mesure oii 1’organisa- 18. So far as the administrative tion administrative et juridique de and legal systems of each country chaque pajs le permet, les fonetion- allow, officials of the inspection ser­ naires de 1’inspection du travad ou vice or other body responsible for les autres organes de contröle de supervising the enforcement of the 1’application des prescriptions législa­ statutory requirements for the pro­ tives et réglementaires concernant la tection of workers against accidents protection des travailleurs contre les should be empowered to give orders accidents devraient avoir le pouvoir in partieular casas to the emplover de prescrire au patron, dans cliaque as to the steps to be taken by him cas partieulier, ce qu il doit faire pour to fulfil his obligations, subject to a remplir ses obligations, sous réserve right of appeal to a lagher administra­ dun droit de recours ä 1’autorité tive authority or to arbitration. administrative supérieure ou a bar­ bar åge.

En cas de dangel- imminent, borgane In case of imminent dangel- the de contröle devrait avoir le pouvoir supervising authority should be em­ d’exiger bexécution immédiate des powered to require immediate commesures ordonnées, nonobstant le pliance with the orders, not withstandroit de recours. ding the right of appeal.

19. En raison de 1’importance que 19. lii view of tile importance of présente, au point de vue de la pre­ the conduct of the wolker in connecvention des accidents, la maniére dont tion with accident prevention, the law se comportent les ouvriers, les lé- should provide that it is the daity of gislations nationales devraient stipuler the worker to comply with the statutory que ceux-ci sont tenus de se confor- requirements on accident prevention mer aux regements sur la prévention and particularly to refrain from redes accidents et en partieulier de ne moving safety devices without per­ pas enlever les dispositifs de protec­ mission and to use them properly. tion sans autorisation et de les utiliser convenablement.

20. La Conférence recommande 20. It is recommended that before qu’avant d’édicter d’une maniére dé- administrative orders or regulations finitive les réglements administratifs for the prevention of accidents in any pour la prévention des accidents dans industry are finally issued by the une industrie queleonque, 1’autorité competent authority, opportunity compétente donne aux organisations should be given to the representative representatives d’employeurs et de organisations of employers and wor­ travailleurs intéressés la possibilité de kers concerned to submit their views lui soumettre leur point de vue. for the consideration of the competent

authority.

21. Des dispositions législatives 21. Statutory or administrative ou administratives devraient prévoir provision should be made enabling la collaboration des travailleurs en vue the workers to collaborate in securing

Kungl. Majus proposition nr 71. 49

dassureiTapplicationdesprescriptions the observance of tile safety regularelatives ä la sécurité suivant les mo- tions by the methods best suited to dalités lex mieux appropriées ä chaque each country: for example, the appointpays: par exemple, nomination d’ou- ment of qualified workers to positions vriers compétents a certains pöstes des in the ofiicial inspection service; reservices d’inspection du travad; re­ gulations authorising the workers to gements autorisant les travailleurs ä call for a visit from an official of the demander la visite d un fonctionnaire inspection service or other competent du service d’inspection ou d un autre body when they consider suell a course service compétent lorsqu ils le jugent desirable, or requiring the employer désirable ou obligent l’employeur a to give workers or theil’ representa­ permettre aux travailleurs ou a leurs tives an opportunity of seeing the representants d’entrer en rapport avec inspector when lie is visiting the 1'inspecteur lorsque celui-ci visite undertaking; inclusion of workers’ 1’entreprise; nomination de represen­ representatives in safety committees tants des travailleurs dans des comités for securing the enforcement of the de sécurité chargés d’assurer 1’applica- regulations and establishing the causes tion des regements et d etablir les of accidents. causes des accidents.

IY. IV.

22. La Conférence recommande 22. The Conference recommends que l’Etat s’efforce dobtenir que les tliat the State sliould endeavour to institutions ou sociétés d’assurance secure that accident insurance insti­ contre les accidents tiennent compte, tutions or companies take into account, dans la fixation de la prime de chaque in assessing the premium for an under­ entreprise, des mesures qui y sont taking, the measures taken therein for prises poul- la protection des travail- the protection of the workers, in order leurs, de maniére ii encourager les to encourage the development of safety employé urs ä perfectionner les me­ measures by employers. sures de sécurité.

23. L’Etat devrait encourager les 23. The State sliould lise its ininstitutions ou les sociétés dassu- fluence with accident insurance in­ rance contre les accidents ii contribuer stitutions and companies to co-operate ä 1’oeuvre de prevention des accidents, in the work of accident prevention by notamment par les moyens suivants: suck means as the following: comcommunication aux services dinspec- munication of information on causes tion du travad ou aux autres organes and consequences of accidents to the de contröle intéressés, de données inspection service or other supervising relatives aux causes et aux suites des authorities concerned ; co-operation in accidents; collaboration aux institu­ the institutions and committees retions et commissions prévues au pa- ferred to in paragraph 1 and in the ragraphe 1 et au mouvement «Saf etty Safety First Movement in general; First» en général; avances aux advances to employers for the adop­ employeurs pour l’adoption ou l’amé- tion or improvement of safety applilioration dappareils de sécurité; pri- ances; the award of prizes to workmes aux travailleurs, ingénieurs, etc., men, engineers and otbers who, by qui, pär leurs inventions ou leurs their inventions or ideas, contribute idées, auraient contribué d une fägen substantially to the avoidance of acci­ effeetive ;i prévenir les accidents; dents; propaganda among employers propagande parmi les employeurs et and the public; advice on safety le public; conseils relatifs aux mesures measures, contributions to safety mu­ de sécurité; subventions aux musées seums and institutions for instruetion et aux oeuvres d’enseignement con- in accident prevention. sacrés a la prevention des accidents.

/lilläng till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 56 haft. (Nr 71.) 1944 29 4

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

Projet de eonvention concernant Dratt eonvention eoneerning the

1’indication du poids sur les marking of the weight on heavy

gros edis trausportés par paekages transported by bateau. vessels.

La Conférence générale del’Organi­ The General Conference of the In­ sation internationale du Travad de la ternational Labour Organisation of Société des Nations, the League of Nations,

Convoquée ä Genéve par le Having been convened at Ge­

Conseil d administration du Bu- neva by the Governing Body of

reau international du Travail, et the International Labour Office,

s’y étant rennie le 30 mai 1929 and having met in its Twelfth

en sa douziéme session, Session on 30 May 1929, and

Apres avoir déeidé d’adopter Having decided upon the adop­

diverses propositions relatives ä tion of certain proposals with

1’indication du poids sur les gros regard to the marking of the

edis transportés par bateau, weight on heavy paekages trans­

question comprise dans le pre­ ported by vessels, which is in-

mier point de l’ordre du jour de cluded in the first item of the

la session, et Agenda of the Session, and

Apres avoir déeidé que ees Having determined that these

propositions prendraient la forme proposals shall take the form of

d’un projet de eonvention inter­ a draft international eonvention,

nationale, adopte, ce vingt-et-uniéme jour de adopts, this twenty-first day of June juin mil neuf cent vingt-neuf, le projet of the year one thousand nine hundred de eonvention ci-aprés ä ratifier par and twenty-nine, the following Draft les Membres de 1’Organisation inter­ Convention for ratifikation by the nationale du Travail conformément Members of the International Labour aux dispositions de la Partie XIII du Organisation, in accordance with the Traité de Versailles et des Parties provisions of Part XIII of the Treaty correspondantes des autres Traités de of Versailles and of the correspon- Paix: ding Parts of the other Treaties of

Peace:

Article 1. Artide 1.

Tout edis ou objet pesant mille Any package or object of one thou­ kilogrammes (une tönne métrique) ou sand kilograms (one metric ton) or plus de poids brut, consigné dans les more gross weight consigned witton limites du territoire de tout Membre the territory of any Member which ratifiant la présente eonvention et ratifies this Convention for transport destiné a étre transporté par mer ou by sea or inland waterway shall havé voie navigable intérieure, devra, avant had its gross weight plainly and d’étre embarqué, porter 1’indication de durably marked upon it on the outside son poids, marquée a 1’extérieur de before it is loaded on a ship or fagon claire et durable. vessel.

La législation national pourra, In exceptional cases where it is dans les oas exceptionnels ou il est diffieult to determine the exaet weight, difficile de déterminer le poids exaet, national laws or regulations may autoriser 1’indication du poids approxi­ allow an approximate weight to be mativ marked.

Kungl. Maj:ts proposition nr 71. 51

L’obligation de veider a 1’observa- The obligation to see thut tins tion de cette disposition n’incombera requirement is observed sliall rest qu’au Gonvernement du pays d’ou le solely upon the Government of tile cobs ou objet est expédié, ä l’exclu- country from winch the package or sion du Gouvernement de tout autre object is consigned, and not on the pays que ce cobs pourra traverser Government of a country througli poul- arriver ä destination. winch it passes on the way to its des­

tination.

Il appartiendra aux législations It shall be left to national laws or nationales de décider si 1’obbgation regulations to determine whether the de marquer le poids de la maniére obligation for having the weight ci-dessus indiquée doit incomber ä marked as aforesaid shall fall on the l’expéditeur ou ä quelqu’un d’autre. consignor or on some other person

or body.

Artide 2. Artide 2.

Les ratilications officielles de la The formal ratifications of this présente convention dans les condi­ Convention under the conditions set tion prévues ä la Partie XIII du forth in Part XIII of the Treaty of Traité de Versailles et aux Parties Versailles and in the corresponding correspondantes des autres Traités de Parts of the other Treaties of Peace Paix seront communiquées au Secré- sliall be communicated to the Secretaire général de la Société des Nations tary-General of the League of Nations et par lui enregistrées. for registration.

Artide 3. Artide 3.

La présente convention ne bera This Convention shall be binding que les Membres de 1’Organisation only upon those Members whose ra­ internationale du Travad, dont la tifications havé been registered with ratification aura été enregistrée au the Secrétariat. Secrétariat.

Elle entrera en vigueur douze mois It shall come into force twelve apres que les ratifications de deux months after the date on winch the Membres auront été enregistrées par ratifications of two Members of the le Secrétaire général. International Labour Organisation

havé been registered with the Secre-

tary-General.

Par la suite, cette convention Thereafter, this Convention shall entrera en vigueur pour chaque Mem­ come into force for any Member bro douze mois apres la date ou sa twelve months after the date on which ratification aura été enregistrée. its ratification has been registered.

Artide 4. Artide 4.

Aussitot que les ratifications de As soon as the ratification of two deux Membres de 1’Organisation in­ Members of the International Labour ternationale du Travad auront été Organisation havé been registered enregistrées au Secrétariat, le Secré­ with the Secrétariat, the Secretarytaire général de la Société des Nations General of the League of Nations notifiera ce fait a tous les Membres sliall so notify all the Members of de 1’Organisation internationale du the International Labour Organisation. Travail. Il leur notifiera également He sliall likewise notify them of the 1’enregistrement des ratifications qui registration of ratifications which may lui seront ultérieurement communi­ be communicated subsequently by quées par tous autres Membres de other Members of the Organisation. 1’Orgamsation.

52 Kungl. Majus proposition nr 71.

Artide 5. Artide 5.

Tont Membre ayant ratifié la pré- A Member winch has ratified this sente convention peut la dénoncer ä Convention may denounce it after tile I expiration d’une période de dix an- expiration of ten years from tile date nées apres la date de la mise en vi- on which tile Convention frest comes gueur initiale de la convention, par into force, by an Act communicated un aete communiqué au Secrétaire to the Secretary-General of the League general de la Société des Nations, et of Nations for registration. Such depar lui enregistré. La dénonciation nunciation shall not take effeet until ne prendra eilet qu’une année apres one year after the date on which it avoir été enregistrée au Secrétariat. is registered with the Secretariat.

Tout Membre ayant ratifié la pré- Each Member which lias ratified sente convention qui, dans le délai this Convention and which does not, d’une année apres 1’expiration de la wittan the year following the expirapériode de dix années mentionnée au tion of the period of ten years menparagraplie précédent, ne fern pas tioned in the preceding paragrapli, usage de la faeulté de dénonciation exercise the riglit of denunciation prévue par le present article, sera lié provided for in this Article, will be pour une nouvelle période de dix bound for another period of ten years années et, par la suite, pourra dénon­ and, tliereafter, may denounce this cer la présente convention å 1’expira- Convention at the expiration of each tion de chaque période de dix années period of ten years under the terms dans les condition s prévues au pre­ provided for in this Article. sent article.

Artide 6. Artide 6.

A 1’expiration de chaque période At the expiration of each period de dix années a compter de 1’entrée of ten years after the coming into en vigueur de la présente convention, force of this Convention, the Goverle Conseil d administration du Bureau ning Body of the International Labour international du Travail devra pre­ Office shall present to the General senter ä la Conférence générale un Conference a report on the working rapport sur 1’application de la pré­ of this convention and shall consider sente convention et decidera s’il y a the desirability of placing on the lieu d’inscrire a l’ordre du jour de la Agenda of the Conference the question Conférence la question de sa revision of its revision in whole or in part. totale ou partille.

Artide 7. Artide 7.

Au cas ou la Conférence interna- Should the Conference adopt a new tionale adopterait une nouvelle con­ Convention revising this Convention vention portant revision totale ou par- in whole or in part, the ratification tielle de la présente convention, la by a Member of the new revising ratification par un Membre de la nou­ Convention shall ipso jure involve de­ velle convention portant revision en- nunciation of this Convention witliout trainerait de plein droit dénonciation any requirement of delay, notwithde la présente convention sans condi­ standing the provisions of Article 5 tion de délai nonobstant 1’article 5 above, if and wilen the new revising ci-dessus, sous réserve que la nou­ Convention sliall havé come into force. velle convention portant revision soit entrée en vigueur.

A partir de la date de 1’entrée en As from the date of the coming vigueur de la nouvelle convention por- into force of the new revising Con­ ant revision, la présente convention vention, the present Convention shall

Kungl. Maj:ts proposition nr 71. 53

cesserait d étre ouverte a la ratifica- cease to be open to ratification by tion des Membres. tke Members.

La présente convéntion demeurerait Nevertlieless, tbis Convéntion shall toutefois en vigueur dans sa forme remain in force in its actual form and et teneur pour les Membres qui l’au- content for those Members winck kave raient ratifiée et qui ne ratifieraient ratified it but kave not ratified tile pas la nouvelle convéntion portant re­ revising Convéntion. vision.

Article 8. Artide 8.

Les textes francis et anglais de Tke French and English texts of la présente convéntion feront foi l’un tkis Convéntion shall both be authéntic. et 1’autre.

Recommandation concernant la Recommendation concerning resresponsabilité relative aux dispo- ponsibility for the protection of sitifs de sécurité des machines power-driven niacliinery. innes par ane force mécanique.

La Conférence générale de l’Orga- Tke General Conference of the nisation internationale du Travail de International Labour Organisation of la Société des Nations, tke League of Nations,

Convoquée ä Genéve par le Having been convened at Ge­

Conseil d administration du Bu- neva by the Governing Body of

reau international du Travail, et the International Labour Office,

s’y étant réunie le 30 mai 1929 and having met in its Twelfth

en sa douziéme session, Session on 30 May 1929, and

Apres avoir décidé dadopter Having decided upon the adop­

diverses propositions concernant tion of certain proposals with

la responsabilité relative aux dis- regard to responsibility for the

positifs de sécurité des machines protection of power-driven machi-

miles par line force mécanique, nery which is ineluded in the

question comprise dans le premier first item on the Agenda of the

point de l’ordre du jour de la Session, and

session et,

Apres avoir décidé que ees pro­ Having determined tliat these

positions prendraient la forme proposals skall take the form of

d’une recommandation, a recommendation, adopte, ce vingt-et-uniéme jour de juhl adopts, this twenty-first day of June mil neuf cent vingt-neuf, la recom­ of the year one thousand nine hundred mandation ci-aprés a soumettre ä l’exa- and twenty-nine, the following Recommen des Membres de 1’Organisation mendation, to be submitted to the internationale du Travail, en vue de Members of the International Labour lui faire porter effet sous forme de Organisation for consideration with loi nationale ou autrement, conformé- a view to effeet being given to it by ment aux dispositions de la Partie national legislation or otherwise, in XIII du Traité de Versailles et des accordance with the provisions of Part Parties correspondantes des autres XIII of the Treaty of Versailles and Traités de Paix: of the corresponding Parts of the

other Treaties of Peace:

54 Kungl. Majlis proposition nr 71.

I.

I.

En vue dassurer plus efficacement, In order more effectively to ensure, dans 1’intérét de la sécurité des travail- in the interest of the safety of the leurs, 1’observation des prescriptions workers, that the requirements prede la législation nationale relatives scribed by national laws or regulations aux dispositifs de sécurité des machi- for the protection of power-driven nes mues par une force mécanique machinery used in the country conutilisées dans le pays méme, et sans cerned are properly complied with, préjudice de 1’obligation qui doit dans and without prejudice to the respontous les cas incomber ä 1’employeur sibility which sliould in any case rest de sassurer que les macbines utilisées and remain on the employer for seeing dans son entreprise sont équipées that any machinery used in his underconformément ä ees prescriptions, taking is proteeted in accordance with

national laws or regulations,

La Conférence recommande que The Conference recommends that chaque Membre adopte et applique each Member adopt and apply to as dans la plus largo mesure possible great an extent as possible the prinle principe qu’il devrait étre interdit ciple that it sliould be prohibited by par la loi de fournir ou d’installer law to supply or inställ any machine des machines mues par une force intended to be driven by mechanical mécanique destinées ä étre utilisées power and to be used within its tersur son territoire si elles ne sont pas ritory, unless it is furnished with the pourvues des dispositifs de sécurité safety appliances required by law for exigés par la législation nationale the operation of machines of that type. lorsque ees machines sont en service.

Le paragraphe précédent s’applique The previous paragraph applies to a tout équipement électrique faisant any electrical equipment forming part partie de la machine. of such a machine.

II. II.

Chaque Membre devrait tenir le Each Member should keep the In­ Bureau international du Travail au ternational Labom- Office informed of courant des mesures prises par lili the measures taken by it to apply poul- appliquer le principe susmen- the abovementioned principle and of tionné et des résultats de cette appli- the re sill ts of its application. cation.

Projet de convention concernant la Dratt convention concerning tile pro­ protection des travailleurs occupés au tection against accidents of workers chargement ou au décliargement des employed in loading or unloading bateaux eontre les accidents. ships.

La Conférence générale de 1’Orga­ The General Conference of the In­ nisation internationale du Travail de ternational Labom Organisation of la Société des Nations, the League of Nations,

Convoquée a Genéve par le Having been convened at Ge­

Conseil d’administration du Bu­ neva by the Governing Body of

reau international du Travail, et the International Labom Office,

s’y étant réunie le 30 mai 1929, and having met in its Twelfth

en sa douziéme session, Session on 30 May 1929, and

Kungl. Maj:ts proposition nr 71. 55

Apres avoir décidé dadopter Having decided upon tile adop­

diverses propositions relatives ä tion of certain proposals with re­

la protection des travailleurs oc- gard to the protection against

cupés au chargement ou au dé- accidents of workers employed

ehargement des bateaux contre in loading or unloading ships,

les accidents, seconde question winch is the second item on the

inscrite ä l’ordre du jour de la Agenda of the Session, and session, et

Apres avoir décidé que ees Having determined that these

propositions prendraient la forare proposals shall tahe the form of

d’un pr oj et de convention inter­ a dratt international convention, national,

adop te, ce yingt-et-uniéme jour de juin adopts, this twenty-first day of June mil neuf cent vingt-neuf, le projet de of the year one thousand nine hundred convention ci-aprés ä ratifier par les and twenty-nine, the following Dratt Membres de 1’Organisation interna- Convention for ratification by the tionale du Travad conformément aux Members of the International Labom’ dispositions de la Partie XIII du Organisation, in accordance with the Traité de Versailles et des Parties provisions of Part XIII of the Treaty correspondantes des autres Traités de of Versailles and of the corresponding Paix: Parts of the odler Treaties of Peace:

Artide 1. Artide 1.

Aux fins de la présente convention: Por the purpose of this Convention:

1) le ternre «opérations» signifie et (1) the term »processes» means and comprend tout ou partie du travad ineludes all or any part of the work effeetué, ä terré ou a bord, pour le performed on sköre or on board ship cbargement ou le déchargement de of loading or unloading any ship tout bateau affeeté a la navigation whether engaged in maritime or in­ maritime ou intérieure, ä 1’exclusion land navigation, exeluding ships of des båtiments de guerre, dans tout war, in, on, or at any maritime or port maritime ou intérieur, sur tout inland port, harbom, dock, wharf, dock, wharf, quai ou autre endroit quay or similar place at which suell analoque ou ce travad est effeetué; et works is carried on; and

2) le terme «travailleur» comprend (2) the term »wolber» means any toute personne emplojée aux dites person employed in the processes. opérations.

Artide 2. Artide 2.

Toutes voies daccés réguliéres pas- Any regular approacli över a dock, sant par un bassin, wharf, quai ou wharf, quay or similar premises which autre lieu semblable et que les tra­ workers havé to lise for göing to or vailleurs ont ä utiliser pour se rendre from a working place at which the a l emplacement de travail ou sont processes are carried on and every effectuées les opérations ou pour en such working place on sköre shall be revenir, ainsi que tous emplacements maintained with due regard to the de travad situés a terré, devront étre säfe ty of the workers using them. maintenus dans un état propre a assurer la sécurité des travailleurs qui les utdisent.

En partieulier, lii partieular,

1) tous lieux de travad ii terré et (1) every said working place on toutes parties dangereuses des voies sköre and any dangerous parts of any d accés précitées y conduisant ii par- said approacli tliereto from the nearest

56 Kungl. Majus proposition nr 71.

tir du ellemin public le plus proclie, highway shall be safely and efficiently devront étre pourvus d’un éclairage lighted; efficace et sans danger;

2) les wharfs et les quais seront (2) wharves and quays shall be kept suffisamment débarrassés de marchan- sufficiently clear of goods to maintain dises pour maintenir un libre passage a clear passage to the means of access vers les moyens d’accés visés ä l’ar- referred to in Article 3; ticle 3;

3) lorsqu’un passage est laissé le (3) where any space is left along long du bord du quai ou du wharf, the edge of any wharf or quay, it il devra avoir au moine 90 centimétres shall be at least 3 feet (90 cm.) wide de largo (3 pieds) et étre libre de and clear of all obstruetions other thån tous obstacles autres que les construc- fixed struetures, plant and appliances tions Aves, les apparens et les engins in use; and en usage;

4) dans la mesure ou ce sera pra- (4) so far as is practicable having ticable, eu égard au trafic et au ser­ regard to the traffic and working, vice,

a) toutes parties dangereuses de (a) all dangerous parts of the said

ees voies daccés et lieux de approaches and working places

travail (par exemple: ouvertures, (e. g. dangerous breaks, corners

tournants et bords dangereux) and edges) shall be adequately

devront étre munis de gardes- fenced to a height of not less

corps appropriés dune hauteur thån 2 feet 6 inches (75 cm.);

d’au moms 75 centimétres (2

pieds 6 pouces);

b) les passages dangereux sur les (b) dangerous footways över brid­

ponta, caissons et vännes de ges, caissons and dock gates

bassin devront étre munis de shall be fenced to a height of

chaque cöté, jusqu’k une hau­ not less thån 2 feet 6 inches

teur d’au moms 75 centimétres (75 cm.) on each side and the

(2 pieds 6 pouces) de gardes- said fencing shall be continued

corps continués a chaque extré- at both ends to a sufficient

mité, sur une longueur suffi- distance which shall not be

sante qui naura pas a dépasser required to exceed 5 yards

4 m. 50 (5 yards). (4 m. 50).

Article 3. Artide 3.

1) Lorsquun bateau est mouillé (1) Wilen a slup is lying alongside prés d’un quai ou d’un autre båtiment a quay or some other vessel for the en vue des opérations ä effeetuer, des purpose of the processes, there shall moyens daccés offrant des garanties be säfe means of access for the use de sécurité devront étre a la dispo­ of the workers at suell times as they sition des travailleurs pour ce rendre havé to pass to or from the ship, sur le bateau ou en revenir, a moms unless the condition are such that que les circonstances soient telles they would not be exposed to undue qu’ils puissent le faire, en 1’absence risk if no special appliance were pro­ de dispositifs spéciaux, sans étre ex­ vided. posés inutilement a des risques d’accidents.

2) Ces moyens daccés devront con- (2) The said means of access shall sister: be:

a) lorsque ce sera raisonnablement (a) where reasonably practicable,

praticable, en l’échelle de coupée the ship’s accommodation lad-

Kungl. Majus proposition nr 71. 57

du bateau, en une passerelle ou der, a gangway or a similar

un dispositif analogue; construction;

b) dans les autres cas, en une (b) in other cases a ladder.

échelle.

3) Les dispositifs spécifiés ä la lettre (3) The appliances specified in paraa) du paragraplie 2) du présent article grapli (2) (a) of tilis Article skall be devront avoir une largeur d’au moms at least 22 mölles (55 cm.) wide, pro- 55 centimétres (22 pouces); ils devront perly secured to prevent thern disétre solidement iixés de fagon a ne placement, not inclined at too steep pouvoir se déplacer; leur inclinaison an angle, constructed of materials of ne devra pas étre trop forte et les good quality and in good condition, matériaux employés pörn- leur con- and securely fenced througliout to a struction devront étre de bonne qua- clear height of not less thån 2 feet lité et en bon état; ils devront étre 9 inches (82 cm.) on both sides, or in munis des deux cötés sur toute leur tile case of the ship’s accommodation longueur d’un garde-corps efficace ladder securely fenced to the same d’une liauteur nette d’au moins 82 cm. height on one side, provided that the (2 pieds 9 pouces) ou, s’il s’agit de other side is properly proteeted by l'échelle de coupée, munis d’un garde- the ship’s side. corps efficace de la méme hauteur d’un seul cote ä la condition que l’autre cöté soit efficacement protegé par le dane du bateau.

Toutefois, tous dispositifs de Gette Provided that any appliances as nature en usage a la date de la rati- aforesaid in lise at the date of the fication de la présente convention ratification of this Convention shall pourront rester en service: be allowed to remain in use:

a) poul- ceux qui sont munis sur (a) ontil the fencing is renewed if les deux cötés de garde-corps d’une they are fenced on both sides to a hauteur nette d’au moins 80 centi­ clear height of at least 2 feet 8 inches métres (2 pieds 8 pouces), jusqu’ä ce (80 cm.); que ceux-ci soient renouvelés;

b) pörn- ceux qui sont munis sur (b) for one year from the date of les deux cötés de garde-corps d une ratification if they are fenced on both liauteur nette d’au moins 75 centi­ sides to a clear height of at least 2 métres (2 pieds 6 pouces), pendant feet 6 inches (75 cm.). une année ä dater de la ratification de la présente convention.

4) Les échelles spéciiiées ä la lettre (4) The ladders specified in parab) du paragraphe 2) du présent article graph (2) (b) of this Article shall be seront dune longueur et dune soli- of adequate length and strength, and dité suffisantes et convenablement properly secured. assujetties.

5) a) Des dérogations aux disposi­ (5) (a) Exception to the provisions tions du présent article pourront étre of tilis Article may be allowed by the accordées par les autorités compé- competent autliorities when they are tentes chaque fois qu’elles estimeront satisfied that the appliances specified que les dispositifs spécifiés ne sont in the Article are not req lured for pas indispensables ä la sécurité des the safety of the workers. travailleurs.

b) Les dispositions du présent ar­ (b) The provisions of tilis Article ticle ne s’appliqueront pas aux plate- shall not apply to cargo stages or formes ou passerelles de manutention cargo gangways when exclusively used lorsqu’elles sont exelusivement em- for the processes. ployées poul- les opérations.

58 Kungl. Majus proposition nr 71.

6) Les travailleurs ne devront pas (6) Workers skall not lise, or be utiliser et ne pourront étre tenus required to use, any other means of d’utiliser d’autres moyens d’accés que access thån the means specified or ceux qui sont spécifiés on autorisés allowed by tilis Article. pär le present article.

Article 4. Artide 4.

Perar le oas ou les travailleurs When the workers havé to proceed doivent se rendre par eau sur un bateau to or from a slup by water for the ou en revenir a 1’occasion des opéra- processes, appropriate measures shall tions, des mesures appropriées devront be prescribed to ensure their säfe étre prévues pour assurer la séeurité transport, ineluding the conditions to de leur transport y compris la déter- be complied with by the vessels used mination des oonditions auxquelles for this purpose. doivent satisfaire les embarcations utilisées pour ce transport.

Artide 5. Artide 5.

1) Lorsque les travailleurs ont a (1) When the workers havé to carry effectuer les opérations dans des cales on the processes in a hold the depth dont le fond est situé ä plus de 1 m. of which from the level of the deck 50 (5 pieds) du niveau dir pont, des to the bottom of the hold exceeds moyens d’accés offrant des garanties 5 feet (1 m. 50), there shall be säfe de séeurité devront étre mis a lem- means of access from the deck to the disposition. hold for their use.

2) Ces moyens d’accés consisteront (2) The said means of access skall ordinairement en line échelle et celle- ordinarily be by ladder, which skall ci ne sera considérée comme présen- not be deemed to be säfe unless it tant des garanties de séeurité que: complies with the following condi­

tions:

a) s’il y a un espace suffisant der- (a) leaves sufficient free space he­

riére les échelons, cet espace land tile rungs, which in the

devant étre dali moms 11 cm. case of ladders on bulkkeads

V2 (4 pouces dans le cas des and in trunk liatchways shall

échelles posées contre les cloi- not be less thån 4'/2 inekes

sons ou dans les écoutilles de (ll*/2 cm.), or has throughout

tambour, ou si tous les échelons rungs of proper width for firm

ont line largeur propre ä offrir foothold and handhold; un appui solide aux pieds et aux mains;

b) si elle n’est pas placée en re- (b) is not recessed under the deck

trait sous le pont jillis qu il n’est more thån is reasonably neces-

raisonnablement nécessaire pour sary to keep it clear of the

quille n’empiéte pas sur les liatchway; écoutilles;

c) si elle est continuée par et est (c) is continued by and is in line

dans la méme ligné que des with arrangements for secure

dispositifs offrant un appui so­ handhold and foothold on the

lide aux pieds et aux mains, coamings (e. g. cleats or cups);

placés sur les surbaux des écou­

tilles (par exemple des taquets

ou tasseaux);

d) si les dispositifs visés ä 1’alinéa (d) the said arrangements on the

précédent font saillie dali moms coamings stand out not less

Kungl. Majus proposition nr 71. 59

11 cm. V2 (4 pouces V2) et sont thån 4*/2 mölles (IIV2 cm-) f°r

larges d’au moms 25 cm. (10 a width of 10 mölles (25 cm.);

pouces); and

e) si, au cas ou il existe des échelles (e) if separate ladders are provided

distinctes entre les ponts infé- between tile lower decks, tile

rieurs, ees échelles sont, dans said ladders are as far as prac-

la mesure du possible, dans la ticable in line with tile ladder

méme ligné que l’échelle partant from the top deck. du pont supérieur.

Toutefois, lorsqu’en raison de la Wliere, however, owing to the con­ construction du bateau, on ne pourrait struction of the slup, the provision raisonnablement exiger 1’installation of a ladder would not be reasonably d’une échelle, les autorités compé- practicable, it shall be open to the tentes auront la faeulté dautoriser competent authorities to allow other d’autres moyens d’accés, ä la condi­ means of access, provided that they tion que ees moyens d’accés remplis- comply with the conditions laid down sent, dans la mesure ou elles sont in tilis Article for ladders so far as applicables, les conditions prescrites they are applicable. pour les échelles par le présent artide.

3) Un espace suffisant pour per- (3) Sufficient free passage to the mettre d’atteindre les moyens d’accés means of access sliall be leff at the devra étre laissé libre prés des sur- coamings. baux des écoutilles.

4) Les tunnels des arbres devront (4) Shaft tunnels shall be equipped étre munis des deux cötés de poi- with adequate handhold and foothold gnées et d’appuie-pieds appropriés. on both sides.

5) Lorsquune échelle devra étre (5) Wilen a ladder is to be used utilisée dans la cale d’un bateau non in tile hold of a vessel winch is not ponté, il appartiendra ä 1’entrepreneur decked it shall be the duty of the des opérations de fournir cette échelle. contractor undertaking the processes Elle devra étre munde ä sa partie su- to provide such ladder. It shall be périeure des crochets pouvant s’appli- equipped at the top with hooks for quer sur les surbaux ou d’autres dis- fastening it on to the coamings or positifs permettant de la fixer soli- with other means for firmly securing it. dement.

fi) Les travailleurs ne pourront uti- (6) The workers shall not use, or liser ni étre tenus d’utiliser des moyens be required to use, other means of daccés autres que ceux qui sont spé- access thån the means specified or cifiés ou autorisés dans le présent allowed by tilis Article. article.

7) Les bateaux existant ä la date (7) Ships existing at the date of de la ratification de la présente con- ratification of tilis Convention shall vention seront exemptés des conditions be exempt from compliance with the de dimensions imposées par les dis­ measurements in paragraph 2 (a) and positions du paragraphe 2 (alinéas a (d) and from the provisions of para­ et d) et des prescriptions du para­ graph 4 of this Article for a period graphe 4 du présent article, pendant not exceeding four years from the un délai n’excédant pas quatre ans a date of ratification of this Convenpartir de la date de cette ratification. tion.

Artide ti. Artide 6.

Pendant que les travailleurs sont While the workers are on a ship å bord du bateau pour effeetuer les for the purpose of the processes, no opérations, on ne devra laisser ouverte hatchway of a cargo hold winch ex-

60 Kungl. Majds proposition nr 71.

et sans dispositif de protection aucune ceeds 5 feet (1 m. 50) in depth from écoutille de cale ä marchandises de tile level of the deck to the bottom plus de 1 m. 50 (5 pieds) de prof on­ of the hold and winch is accessible deur, mesurée depuis le niveau du to the workers shall be left open and pont jusquau fond de la cale, et qui unprotected, bilt every such hatchway est accessible aux travailleurs; chacune winch is not protected to a clear height des écoutilles dont il sagit et qui of 2 feet 6 inches (75 cm.) by the n’est pas protégée jusqu a line hauteur coamings shall elther be securely fennette d’au moins 75 cm. (2 pieds, 6 ced to a height of 3 feet (90 cm.) if pouces) par les surbaux, devra étre en- the processes at that hatchway are tourée d’un garde-corps efficace jusqu’ä not impeded thereby or be securely line hauteur de 90 cm. (3 pieds) si cela covered. ne gene pas les operations en cours sur l’écoutille ou étre efficacement fermée.

Des mesures semblables seront pri- Similar measures shall be taken ses en cas de besoin pour protéger wilen necessary to protect any other toutes autres ouvertures dans le pont openings in a deck which might lie qui pourraient présenter un danger dangerous to the workers. pour les travailleurs. Provided that the requirements of

Toutefois, les dispositions de cet this Article shall not apply when a artide ne sappliqueront pas lorsqu’une proper and sufficient watch is being surveillance convenable et suffisante kept. est établie.

Artide 7. Artide 7.

Lorsque les operations doivent étre When the processes havé to be effectuées a bord d’un bateau, les carried on on a ship, the means of moyens d’accés ä ce bateau amsi que access tliereto and all places on board tous les endroits du bord ou les tra­ at which the workers are employed vailleurs sont occupés ou peuvent étre or to which they may be required to appelés ä se rendre au cours de leur proceed in the course of theil- emoccupation devront étre efficacement ployment shall be efficiently lighted. éclairés.

Les moyens d’éclairage utilisés de­ The means of lighting shall be such vront étre tels quils ne puissent as not to endanger the safety of the mettre en danger la sécurité des tra­ workers nor to interfere with the na­ vailleurs, ni géner la navigation d'autres vigation of other vessels. bateaux.

Artide 8. Artide 8.

En vue dassurer la sécurité des In order to ensure the safety of travailleurs lorsqu’ils sont occupés a the workers when engaged in remoenlever ou a mettre en place les pan- ving or replacing liatcli coverings and neaux d ecoutilles amsi que les barrots beams used for hatch coverings, et galiotes servant a couvrir les écou­ tilles,

1) les panneaux d’écoutilles amsi (1) hatch coverings and beams used que les barrots et galiotes servant a for hatch coverings shall be maintained couvrir les écoutilles seront entretenus in good condition; en bon état;

2) les panneaux d ecoutilles seront (2) hatch coverings shall be fitted munis de poignées appropriées ä leur with adequate hand grips, having re­ dimension et å leur poids; gard to their size and weight;

Kungl. Majus proposition nr 71.

3) les barrots et galiotes servant a (3) beams used for hutch coverings couvrir les écoutilles seront munis, shall havé suitable gear for removing poul- leur enlévement et remise en and replacing them of suell a diameter place, de dispositifs tels que les tra- as to render it unnecessary for workers vailleurs naient pas besoin de monter to go upon them for tile purpose of sur ees barrots et galiotes pour y fixer adjusting suell gear; les dispositifs dont il s’agit;

4) tous les panneaux d’écoutilles, (4) all hatch coverings and före and barrots et galiotes devront, pour autant aft and thwart-ship beams shall, in qvills ne sont pas interchangeables, so far as they are not interchangeable, étre marqués clairement pour indiquer be kept plainly marked to indicate le pont et 1’écoutille auxquels ils the deck and hatch to winch they appartiennent ainsi vpve leur position belong and theil' position therein; sur ceux-ci;

5) les panneaux d’écoutilles ne pour- (5) hatch coverings shall not be used ront étre employés pour la construc- in the construction of cargo stages tion de plate-formes servant ä la ma- or for any otlier purpose winch may nutention de la cargaison, ni pour exposé them to damage. tout autre but qui les exposerait ä étre endommagés.

Artide 9. Artide 9.

Des mesures appropriées seront Appropriate measures shall be preprises pour que les apparens de le- scribed to ensure that no hoisting vage ainsi que tous engins accessoires, macliine, or gear, whetlier fixed or fixes ou mobiles, ne soient employés loose, used in connection therewitli, pour les opérations, a terré ou ä bord is employed in the processes on shore d un bateau, que sils se trouvent en or on board ship unless it is in a état de fonetionner sans danger. säfe working condition.

En partieulier, In partieular,

1) avant leur mise en service, les (1) before being taken into use, the dits apparens et les engins fixes ä said machines, fixed gear on board bord considérés comme leurs acces­ ship accessory thereto as defined by soires par les législations nationales national laws or regulations, and chains ainsi que les cbaines et cåbles mé- and wire ropes used in connection talliques dont 1’usage est lié ä leur therewitli, shall be adequately exafonetionnement, devront, par les soins mined and tested, and the säfe wor­ dune personne compétente et dans king load tliereof certified, in the les conditions prescrites, étre dument manner prescribed and by a compevérifiés et essayés et leur maximum tent person; de charge étre attesté par un certificat; (2) after being taken into use, every

2) apres sa mise en service, tout hoisting macliine, whetlier used on appareil de levage utilisé a terré ou shore or on board ship, and all fixed å bord, et tous engins fixes å bord gear on board ship accessory thereto considérés comme ses accessoires par as defined by national laws or regula­ les législations nationales, sera exa- tions shall be thorouglily examined miné a fond ou inspeeté dans les or inspeeted as follows: conditions suivantes:

a) seront examinés ä fond, tous les (a) to be thorouglily examined every

quatre ans et inspeetés tous les four years and inspeeted every

douze mois: les mats de charge, twelve months: derricks, goose

pivots et colliers de mats et de necks, mast bands, derrick bands,

mats de charge, oeillets, pantoires, eyebolts, spåns and any otlier

62 Kungl. Majus proposition nr 71.

et tous autres engins fixes dont fixed gear the dismantling of

le démontage est particuliérement winch is specially diffieult;

difficile;

b) seront examinés ä fond tous les (b) to be thoroughly examined every

douze mois: tous apparens de twelve months: all hoisting ma-

levage (tels que les graes, treuils), chines (e.g. cranes, winches),

moufles, manilles, et tous autres blocks, shackles and all other

engins accessoires qui ne seront accessory gear not ineluded

pas visés sous la lettre a). in (a).

Tous engins mobiles (par exemple All loose gear (e.g. chains, wira ropes, les chaines, cåbles métalliques, an- rings, hooks) shall be inspeeted on neaux, erochets) feront l’objet (Tune each occasion beföra use unless they inspection préalable, chaque fois qu’ils havé been inspeeted within tile preseront mis en usage, — sauf dans le vious three months. cas ou ils auraient été inspectés depuis moins de trois mois.

Les chaines ne devront pas étre Chains shall not be shortened by raccourcies au moyen de noeuds, et tying knots in them and précautions des précautions seront prises pour shall be taken to prevent injury to éviter qu’elles ne soient endommagées them from shard edges. par frottement contre des arétes vives.

Les ceillets ou épissures des cåbles A thimble or loop splice made in métalliques devront comporter au any wire rope shall havé at least moins trois tours avec un toran entier three tucks with a whole strand of du cable et deux tours avec la moitié rope and two tucks with one half of des fils coupés dans chaque toran. the wires cut out of each strand; Toutefois, cette prescription ne devra provided that this requirement shall pas avoir pour effetdempécher 1’usage not operate to prevent the use of dune autreforme d’épissure d’une effi- an other form of splice which cail be cacité aussi évidente que celle qui est shown to be as efficient as the form stipulée par la présente disposition. hereby prescribed.

3) Les chaines et tels engins simi- (3) Chains and such similar gear as laires que spécifient les législations is specified by national laws or regunationales (par exemple les erochets, lations (e.g. hooks, rings, shackles, anneaux, boucles, émerillons) devront, swivels) shall, unless they havé been ä moins qu’ils naient été soumis ä subjeeted to such other sufficient tel autre traitement suffisant que peu- treatment as may be prescribed by vent prescrire ees législations natio­ national laws or regulations, be annenales, étre recuits, sous le contröle aled under the supervisition of a comd’une personne compétente dans les petent person as follows: conditions ci-aprés:

a) Chaines et engins précités qui (a) In the case of chains and the sont ä bord du bateau: said gear carried on board ship: v

1° chaines et engins réguliérement (i) half inch (12*/2 mm.) and smaller

utilisés de 12 millimétres et demi chains or gear in general use

(un demi-pouce) ou moins, une once at least in every six

fois tous les six mois; months;

2° tous autres chaines et engins (y (ii) all other chains or gear (includ-

compris les chaines de pantoire, ing span chains but exeluding

mais ä 1’exclusion des chaines- bridle chains attached to derricks

brides attachées aux mäts de or masts) in general use once at

charge ou aux mats) réguliére­ least in every twelve months: ment utilisés, une fois tous les douze mois:

Kungl. Majus proposition nr 71. 63

Toutefois, dans le cas des engins Provided that in the case of such de cette nature utilisés exclusivement gear used solely on cranes and otlier sur les graes et autres appareils de hoisting appliances worked by hand, levage å main, 1 intervalle prévu au twelve montlis shall be substituted sous-paragraphe 1° sera de douze mois for six months in sub-paragraph (i) au lieu de six et l’intervalle prévu and two years for twelve montlis in ou sous-paragraphe 2° sera de deux sub-paragraph (ii); ans au lieu de douze mois;

De méme, dans le cas ou 1’autorité Provided also that, if the competent compétente estime, eli raison des di­ authority is of opinion that Ölving to mensions, de la structure, des maté- the size, design, material or infreriaux ou de la rareté d’utilisation de quency of use of any of the said gear lous engins précités autres que les otlier thån cliains the requirements chaines, que 1’observation des pres- of this paragrapli as to annealing are criptions du présent paragraphe con- not necessary for the protection of cernant les recuissons n’est pas né- the workers, it may, by certificate in cessaire pour la protection des tra- ivri tili g (winch it may at its discretion vailleurs, cette autorité peut, au moyen revoke) exempt such geal- from the d’un certificat écrit (quille peut ré- said requirements subject to such voquer a son gré), exempter ees en­ conditions as may be specified in the gins de 1'application des dites prescrip- said certificate. tions, sous réserve des conditions qui peuvent étre fixées dans le certificat.

b) Chaines et engins précités qui (b) In the case of cliains and the ne sont pas å bord: said gear not carried on board slup:

Des mesures seront prévues pour Measures shall be prescribed to assurer la recuisson de ees chaines secure the annealing of the said cliains et engins. and gear.

c) Chaines et engins précités qui (c) ln the case of the said chains sont ou non ä bord: and gear whether carried on board

Les chaines et engins qui auront ship or not, which havé been lengthété rallongés, modifiés ou réparés par ened, altered or repaired by welding, soudure devront étre essayés et véri- they sliall thereupon be tested and refiés de nouveau. examined.

4) On conservera ä terré ou a bord, (4) Such duly authenticated records suivant les cas, des procés-verbaux as will provide sufficient prima fade dument authentiques qui constitue- evidence of the säfe condition of the ront une présomption suffisante de la machines and gear concerned sliall be sécurité du fonetionnement des appa­ kept, on sköre or on the ship as the reils et des engins dont il s’agit; ees case may be, specifying tile säfe procés-verbaux devront indiquer le working ioad and the dates and results maximum de charge autorisé, ainsi of the tests and examinations referred que la date et le résultat des essais to in paragraplis (1) and (2) of this et vérifications visés aux paragraphes Article and of the annealings or otlier 1) et 2) du présent article et des re­ treatment referred to in paragrapli (3). cuissons ou autres traitements visés au paragraphe 3).

Ces procés-verbaux devront étre Such records skall, on the applicaprésentés par la personne qui en est tion of any person authorised för the chargée ;i la demande de torde per­ purpose, be produced by the person sonne qualifiée a cet effei in charge thereof.

5) On devra marquer et maintenir (5) The säfe working load shall be sur toutes les graes, mats de charge kept plainly marked on all cranes, et chaines d’élingues, ainsi que sur deidricks and chain slings and on any

64 Kungl. Majus proposition nr 71.

tous engins de levage similaires uti- similar lioisting gear used on board lisés ä bord, tels qu’ils sont spécifiés slup as specified by national laws or par les législations nationales, l’indi- regulations. The säfe Avorking load cation distincte du maximum de marked on chain slings sliall either charge autorisé. Le maximum de be in plain figures or letters upon charge indiqué sur les cliaines d’é- the chains or upon a tablet or ring lingues sera marque en chiffres ou en of durable material attached securely lettres apparents sur les chaines elles- thereto. mémes ou bien sur uno plaque ou anneau en matiére durable solidement attaché a ees chaines.

6) Tous les moteurs, rouss dentées, (6) All motors, cogwheels, chain and appareils de transmission ä chaine ou friction gearing, shafting, live electric a frottement, conducteurs électriques conductors and steam pipes shall sous tension et tuyaux de vapeur (unless it can be shown that by their devront (a moins qu il ne soit prouvé position and construction they are que par leur position ou leur con- equally säfe to every Avorker employed struetion ils présentent, du point de as they would be if securely fenced) vue de la sécurité de tous les tra- be securely fenced so far as is praetivailleurs employés, les mémes garan- cable without impeding the säfe ties que sils étaient efficacement working of the slup. protégés) étre munis de dispositifs de protection dans la mesure ou cela est pratiquement réalisable sans nuire a la sécurité de la manoeuvre du bateau.

7) Les graes et les treuils devront (7) Cranes and winches shall be étre pourvus de dispositifs efficaces provided Avith effeetive appliances to empéchant la charge de descendre prevent the accidental descent of a accidentellement pendant qu’ils 1’enlé- load Avhile in process of being lifted vent ou qu’ils 1’abaissent. or loAvered.

8) Des mesures appropriées devront (8) Appropriate measures shall be étre prises pour empécher la vapeur taken to preAent • exhaust steam from d’échappement et, dans la mesure du and, so far as practicable, live steam possible, la vapeur vive de tout treuil to any crane or Armell obscuring any ou grue de géner la visibilité en tout part of the Avorking place at Avhich a lieu de travail ou un travailleur est Avorker is employed. occupé.

Article 10. Artide 10.

Seules les personnes suffissament Only sufficiently competent and compétentes et dignes de consance reliable persons sliall be employed devront étre employées a la conduite to operate lifting or transporting mades appareils de levage ou de trans­ chinery whether driven by mechanical port, qu’ils soient mus mécanique- po aver or othervA'ise, or to give signals ment ou d’une autre fagon, ou å faire to a driver of suell machinery, or to des signaux aux conducteurs de ees attend to cargo falls on Avincli ends appareils, ou encore å surveiller le or Armell drums. cartahu actionné par les tambours ou poupées de treuils.

Artide 11. Artide 11.

1) Aucune charge ne devra rester (1) No load sliall be leff suspended suspendue ä un apparell de levage si from any lioisting machine unless la marche de cet apparell n’est pas there is a competent person aetually

Kungl. Maj:ts proposition nr 71. 65

sous le contröle effectif dune per­ in charge of the machine wilde the sonne compétente pendant que la load is so leff. charge est ainsi suspendue.

2) Des mesures appropriées devront (2) Appropriate measures shall be étre prévues pour qu’une personne prescribed to provide for the employsoit chargée de faire des signaux si ment of a signaller where this is ne­ sa présence est nécessaire å la sécu- cessär for the safety of the workers. rité des travailleurs.

3) Des mesures appropriées devront (3) Appropriate measures shall be étre prévues pour éviter qu’on emploie prescribed with the object of pre vent­ des méthodes de travad dangereuses ing dangerous methods of working in dans 1’empilement ou le désentasse- the stacking, unstacking, stowing and ment, 1’arrimage ou le désarrimage unstowing of cargo, or handling in de la cargaison, ou la manutention connection therewith. qui s’y rapporte.

4) Avant de mettre en usage une (4) Before work is begun at a hatcli écoutille, on devra enlever tous the beams thereof shall be removed, les barrots et galiotes, å moms que unless the hatch is of sufficient size cette écoutille nåd des dimensions to preelude danger to the workers suffisantes pour éviter aux travailleurs from a load striking against the beams; tout dangel- résultant du choc de la provided that when the beams are charge contre les barrots et galiotes. not removed they sliall be securely Dans les cas ou ceux-ci peuvent étre fastened to prevent thed' displacelaissés en place, ils devront étre so- ment. lidement assujettis, pour éviter qu’ils se déplacent.

5) Toutes précautions devront étre (5) Précautions shall be taken to prisea pour que les travailleurs puis- facilitate the escape of the workers sent facilement évacuer les cales ou when employed in a hold or on les entreponts lorsqu’ils y sont occu- ’tween decks in dealing with coal or pés ä charger ou décharger du char- other bulk cargo. bon ou d’autres cargaisons en vrac.

6) Aucuneplate-forme ne serautilisée (6) No stage skall be used in the pour les opérations si elle dest pas processes unless it is substantially fortement et solidement construite, and firmly constructed, adequately convenablement étayée et, dans les supported and where necessär se­ cas ou oest nécessaire, solidement curely fastened. fixée.

Pour le transport de la charge entre No truck skall be used for carrying le navire et la terré, on ne pourra cargo between slup and sköre on a faire usage d un charriot å bras dans stage so steep as to be unsafe. le cas ou la plate-forme est inclinée au point de présenter un danger.

Les plate-formes devront, si cela est Stages skall where necessär be nécessaire, étre recouvertes d’une mä­ treated with suitable material to pre­ tare appropriée pour empécher les vent the workers slipping. travailleurs de glisser.

7) Lorsque 1’espace de travad dans (7) When the working space in a une enie est limité au carré de 1’écou- hold is confined to the square of the tille, on ne devra pas tixer de crocliets hatch, hooks skall not be made fast aux liens ou autres attachés entou- in the bands or fastenings of kales rant les hålles de coton, laine, liége, of Gotton, wool, cork, gunny bags or sacs de jute ou autres marchandises other similar goods (nor can-hooks similaires, ni tixer des griffes ä des on barrels), except for the purpose of tonneaux, snuf dans le but damorcer breaking out or making up slings.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 56 höft. (Nr 71.) mi os 5

66 Kungl. Majus proposition nr 71.

le désarrimage ou poul- rassembler la charge dans 1’élingue.

8) Aucun engin de levage quel qu’il (8) No gear of any description shall soit ne devra étre chargé au dela du be loaded beyond the säfe working maximum de charge au torise sauf dans loud, except on special occasions exdes cas spéciaux faisant l’objet de la pressly authorised by the owner or part du propriétaire ou de son agent, his responsible agent of widell a red’une autorisation expresse dont on cord shall be kept. conservera procés-verbal.

9) Les graes utilisées a terré et ä (9) In the case of shore cranes with puissance variable (par exemple par varying capacity (e.g. raising and lowerrelévement ou abaissement de la fledie, ing jib with load capacity varying la capacité de charge variant suivant according to the angle) an automatic I angle) devront étre munies d’un in- indicator or a table showing the säfe dicateur automatique ou d’un tableau working loads at the corresponding indiquant les maximums de charge inclinations of the jib shall be provi­ correspondant alix inclinaisons de la ded on the crane. fledie.

Årticle 12. Artide 12.

Les législations nationales devront National laws or regula tion s shall prévoir les précautions considérées prescribe suell précautions as may be nömme indispensables poul’ assurer deemed necessary to ensure the proper convenablement la protection des tra- protection of the workers, having re­ vailleurs, en tenant compte des cir- gard to the circumstances of each case, constances de chaque cas particulier, when they havé to deal with or work quand ils ont a travailler au contact in proximity to goods which are in ou ä proximité de matiéres qui sont tliemselves dangerous to life or health dangereuses pour leur vie ou leur by reason either of their inlierent na­ santé, soit par leur nature méme, soit ture or of their condition at the time, ä cause de l’état dans lequel elles se or work where suck goods havé been trouvent ä ce moment, ou quand ils stowed. ont ä travailler dans des endroits ou de telles matiéres ont séjourné.

Artide 13. Artide 13.

Sur les docks, wharfs, quais et At docks, wliarves, quays and si­ autres lieux semblables fréquemment milar places which are in frequent lise utilisés pour les operations, les moyens for the processes, suell facilities as de secours que les législations natio­ having regard to local circumstances nales devront prévoir, en tenant compte shall be prescribed by national laws des circonstances locales, seront amé- or regulations shall be available för nagés de telle fagon que les premiers rapidly securing the rendering of firstsoins puissent étre rapidement assu- aid and in serious cases of accident rés et pour que, dans les cas d’acci- removal to the nearest place of treatdent sérieux, 1’intéressé puisse étre ment. Sufficient supplies of first-aid rapidement transporté a l’höpital le equipment shall be kept permanently plus proche. line provision suffisante on the premises in such a condition and de matériel de premier secours devra in such positions as to be fit aud étre conservée en permanence sur les readily accessible for immediate use lieux dont il s’agit, dans lin état et during working bours. The said supp­ dans des endroits tels qu ils soient lies shall be in charge of a responsible facilement accessibles et puissent étre person or persons, who shall inelude utilisés immédiatement au cours des one or more persons competent to

Kungl. Majlis proposition nr 71. (57

heures de travad. Ces provisions de render first-aid, aud whose services matériel de premier secours devront shall also be readily available during étre placées sous la surveillance d’une working bours. ou de plusieurs personnes responsables, comprenant ane ou plusieurs personnes aptes ä donner les premiers soins et prétes ä assurer immédiatement leur service pendant les heures de travail.

Des mesures appropriées devront At suell docks, wharves, quays and également åtre prises sur les docks, similar places as aforesaid appropriate wharfs, quais et autres lieux sem- provision shall also be made for the blables, ci-dessus mentionnés, pour rescue of immersed workers from drowporter secours alix travailleurs qui ning. tomberaient h 1’eau.

Article 14. Artide 14.

Aucune personne n aura le droit Any fencing, gangway, geal-, ladder, d’enlever ni de déplacer des gardes- life-saving means or appliance, light, corps, passerelles, dispositifs, échelles, mark, stage or other thing wliatsoever appareils ou moyens de sauvetage, required to be provided under this lumiéres, inscriptions, plate-formes ou Convention shall not be removed or tous autres objets prévus par les dis­ interfered with by any person except positions de la présente convention, when duly authorised or in case of sauf si elle y est dument autorisée necessity, and if removed shall be ou en cas de nécessité; les objets restered at the end of the period for dont il s’agit devront étre remis en ■winch its removal was necessary. place ä 1’expiration du délai pour lequel leur enlévement a été nécessaire.

Artide 15. Artide 15.

Chaque Membre pourra accorder It shall be open to each Member des dérogations totales ou partielles to grant exemptions from or excepaux dispositions de la présente con­ tions to the provisions of this Con­ vention en ce qui concerne tout dock, vention in respect of any dock, wharf, wharf, quai ou autre lieu semblable quay or similar place at winch the ou les opérations ne sent effectuées processes are only occasionally carried qu’occasionnellement, ou dans lequel on or the traffic is small and confined le trätte est restreint et limité å de to small ships, or in respect of cer­ petits bateaux, ou bien en ce qui tain special ships or special classes concerne certains bateaux spéciaux ou of ships or ships below a certain small certaines catégories spéciales de ba­ tonnage, or in cases where as a result teaux, ou les bateaux n’atteignant pas of climatic conditions it would be imun certain tonnage, de méme que dans practicable to require the provisions les cas ou, par suite des conditions of this Convention to be carried out. climatiques, on ne pourrait exiger pratiquement l’observation des dispo­ sitions de la présente convention.

Le Bureau international du Travail The International Labour Office devra étre informé des dispositions sliall be kept informed of the provi­ en vertu desquelles les dérogations sions in virtue of which any exemp­ totales ou partielles mentionnées ci- tions and exceptions as aforesaid are dessus seront accordées. all owed.

68 Kungl. Majus proposition nr 71.

Artide 16. Artide 16.

Sous réserve des exception stipu- Except as herein otherwise provi­ lées dans d’autres artides, les mesures ded, tbe provisions of tilis Conven­ prévues pär la présente convention tion windi affeet tbe construction or qui affectent la construction ou l’équi- permanent equipment of tile slup sball pement permanent dn bateau devront apply to ships tbe building of winch sappliquer sans délai aux bateaux is commenced after tbe date of rati­ dont la construction aura été commen- fication of tbe Convention, and to all cée apres la date de la ratification de otber sbips within fours years after la présente convention et elles devront tbat date, provided tbat in the means’appliquer ä tous les autres bateaux time tbe said provisions sball be app­ dans un délai de quatre ans ä pärth låd so far as reasonable and praetide cette date. Toutefois, avant l’ex- cable to such otber sbips. piration de ce délai les dites mesures devront étre appliquées ä ees autres bateaux poul- autant que cela sera raisonnable et pratiquement réalisable.

Artide 17. Artide 17.

Åtin dassurer 1’application effeetive In order to ensure tbe due ende tous reglemente établis en vue de forcement of any regulations prescrila protection des travailleurs contre bed for tbe protection of the workers les accidents, against accidents,

1) les dits réglements devront dé- (1) Tbe regulations shall dearly terminer clairement les personnes ou define tbe persons or bodies who are organismes auxquels incombe l’obli- to be responsible for compliance with gation d’en observera les prescriptions; the respective regulations;

2) des dispositions devront étre (2) Provision sball be made for an prises pour instituer un systéme d’ins- efficient system of inspection and for pection efficace et pour fixer les penalties for breacbes of the regula­ sanetions applicables en cas de viola- tions; tion des réglements;

3) les textes ou des resumés des (3) Copies or summaries of tbe re­ réglements devront étre affichés ä des gulations sball be posted up in pro­ endroits bien visibles des docks, wharfs, minent positions at docks, wbarves, quais et autres lieux semblables fré- quays and similar places wbicb are in quemment utilisés pour les opéra- frequent rise for tbe processes. tions.

Artide 18. Artide 18.

Les ratifications officielles de la Tbe format ratifications of tbis Con­ présente convention dans les condi­ vention under tbe conditions set forth tion prévues ä la Partie XIII du in Part XIII of the Treaty of Ver­ Traité de Versailles et aux Parties sailles and in tbe corresponding Parts correspondantes des autres Traités de of the otber Treaties of Peace sball Paix seront communiquées au Secré- be communicated to tbe Secretarytaire général de la Société des Na­ General of the League of Nations for tions et par lui enregistrées. registration.

Artide 19. Artide 19.

La présente convention ne liera que Tbis Convention sball be binding les Membres de 1’Organisation Inter­ only upon tbose Members wbose rati­ nationale du Travail, dont la ratifica­ fications havé been registered with tion aura été enregistrée au Secré- tbe Secretariat. tariat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 71. 69

Elle entrera en vigueur douze mois It shall come into force twelve apres que les ratifications de deux months after the date on widell the Membres auront été enregistrées par ratifications of two Members of the le Sécrétaire géneral. International Labom’ Organisation

bave been registered with the Secre-

tary-General.

Par la suite, cette convention en­ Thereafter, tilis Convention shall trera en vigueur pour chaque Membre come into force for any Member twelve douze mois apres la dale ou sa rati- months after the date on which its fication alira été enregistrée. ratification lias been registered.

Article 20. Artide 20.

Aussitöt que les ratifications de As soon as the ratifications of two deux Membres de 1’Organisation in- Members of the International Labom’ ternationale du Travail auront été en­ Organisation havé been registered registrées au Secrétariat, le Secrétaire with the Secrétariat, the Secretarygénéral de la Société des Nations no- General of the League of Nations shall tifiera ce fait å tous les Membres de so notify all the Members of the In­ 1’Organisation internationale du Tra­ ternational Labour Organisation. He vail. Il leur notifiera également l’en- shall likewise notify them of the reregistrement des ratifications qui lili gistration of ratifications which may seront ultérieurement communiquées be communicated subsequently by par tous autres Membres de l’Orga- other Members of the Organisation. nisation.

Artide 21. Artide 21.

Tout Membre ayant ratifié la pré- A Member which lias ratified tilis sente convention peut la dénoncer ä Convention may denounce it after the 1’expiration d une période de dix an- expiration of ten years from the date nées ajirés la date de la mise en vi­ on which the Convention first Gomes gueur initiale de la convention, par into force, by an act communicated un aete communiqué au Secrétaire to the Secretary-General of the League général de la Société des Nations, et of Nations for registration. Such par lili enregistré. La dénonciation denunciation shall not take effeet until ne prendra effet qu’une année apres one year after the date on which it avoir été enregistrée au Secrétariat. is registered with the Secrétariat.

Tout Membre ayant ratifié la pré- Each Member which lias ratified sente convention qui, dans le délai this Convention and which does not, dune année apres 1’expiration de la wuthin the year following the expira­ période de dix années mentionnée au tion of the period of ten years menparagrapbe précédent, ne fera pas tioned in the preceding paragrapli, osage de la faeulté de dénonciation exercise the right of denunciation pro­ prévue par le présent article, sera lié vided for in this Article, will be boum! pour line nouvelle période de cinq for another period of five years and, années et, par la suite, pourra dé­ thereafter, may denounce this Con­ noncer la présente convention a l’ex- vention at the expiration of each pe­ piration de chaque période de cinq riod of five years under the terms pro­ années dans les conditions prévues vided for in this Article. au présent article.

Artide 22. Artide 22.

A 1’expiration de chaque période de At the expiration of each period of dix années a compter de l’entrée en ten years after the coming into force vigueur de la présente convention, le of this Convention, the Governing

70 Kungl. Majlis proposition nr 71.

Conseil ^administration du Bureau Body of tile International Labominternational du Travad devra pre­ Office shall present to tbe General senter k la Conférence générale un Conference a report on the working rapport sur 1’application de la pré- of this Convention and shall consider sente convention et decidera s’il y a the desirability of placing on the lieu d’inscrire k 1’ordre dir jour de la Agenda of the Conference the question Conférence la question de sa revision of its revision in wimle or in part. totale ou partille.

Artide 23. Artide 23.

Au cas ou la Conférence internatio- Should the Conference adopt a new nale adopterait une nouvelle convention Convention revising this Convention portant revision totale ou partielle de in whole or in part, the ratification la présente convention, la ratification by a Member of the new revising par un Membre de la nouvelle con­ Convention shall ipso jure involve vention portant revision entrainerait denunciation of this Convention withde plein droit dénonciation de la out any requirement of delay, notprésente convention sans condition withstanding the provisions of Artide de délai nonobstant 1’article 21 ci- 21 above, if and when the new revi­ dessus, sous réserve que la nouvelle sing Convention shall havé come into convention portant revision soit entrée force. en vigileus

A pärth' de la date de 1’ entrée en As from the date of the coming vigueur de la nouvelle convention into force of the new revising Con­ portant revision, la présente conven­ vention, the present Convention shall tion cesserait d’étre ouverte k la rati­ cease to be open to ratification by fication des Membres. the Members.

La présente convention demeurerait Nevertheless, this Convention shall toutefois en vigueur dans sa forme et remain in force in its actual form and teneur pour les Membres qui 1’auraient content for those Members winch ratifiée et qui ne ratifieraient pas la havé ratified it bilt havé not ratified nouvelle convention portant revision. the revising Convention.

Artide 24. Artide 24.

Les textes frangais et anglais de The French and English texts la présente convention feront foi l’un of this Convention sliall both be et 1’autre. authentic.

Reeommandation concernant la réei- Reeomniendation eoncerning reeiprocité en matiére lie protection des procity as regards the protection travailleurs occupés au charge- against aecidents of workers ment ou au déchargement einployed in lunding or des kateaux. unloading ships.

La Conférence générale de 1’Orga­ The General Conference of the nisation internationale du Travad de International Labom- Organisation of la Société des Nations, the League of Nations,

Convoquée k Genéve par le Con­ Having been convened at Ge­

seil d’administration du Bureau neva by the Governing Body of

international du Travail, et s’y the International Labom Office,

étant réunie le 30 mai 1929 en sa and having niet in its Twelfth

douziéme session, Session on 30 May 1929, and

Kungl. Majlis proposition nr / 1. 71

Apres avon' décidé d’adopter Having decided upon the adop­

diverses propositions concernant tion of certain proposals with re­

la réciprocité en matiére de pro- gard to reciprocity as regards the

tection des travailleurs occupés protection of workers employed

au chargement ou au décharge- in loading or unloading ships,

ment des bateaux, question com- which is ineluded in the second

prise dans le deuxiéme point ä item of the Agenda of the Session,

Nordre du jour de la session, et and

Apres avoir décidé que ees pro­ Having determined thut these

positions prendraient la forare proposals should take the form

d une recommandation, of a recommendation, adopte, ce vingt-et-uniéme jour de juin adopts, tilis twenty-first day of June mil neuf cent vingt-neuf, la recom­ of the year one thousand nine hundred mandation ci-aprés ä soumettre a and twenty-nine, the following Becom- 1’examen des Membres de reorganisa­ mendation, to be submitted to the tion internationale du Travad, en vue Members of the International Labour de Itai faire porter effet sous forum Organisation for consideration with a de loi nationale ou autrement, con- view to effeet being given to it by formément aux dispositions de la national legislation or otlierwise, in Partie ATTI du Traité de Versailles accordance with the provisions of et des Parties correspondantes des Part XIII of the Treaty of Versailles autres Traités de Paix: and of the corresponding Parts of

the other Treaties of Peace:

La Conférence, The Conference,

Beconnaissant que la convention Becognizing that the Convention concernant la protection des travail­ concerning the protection against leurs occupés au chargement ou au accidents of workers employed in load­ déchargement des bateaux contra les ing or unloading ships, while having accidents, tout en ayant pour prin­ as its main object the protection cipal objet la protection des travail­ against accidents of the said workers, leurs intéressés, offra en limme temps at the same time affords an opportupour les Membres 1’occasion d’élaborer nity for regulations being prepared et d’édicter des réglements présentant and issued by the Members which entra eux une certaine uniformité, sur should secure reasonable uniformity la base de ladhé convention, et offra on the basis of the Convention and aussi 1’occasion d’étendre le principe for extension of the principle of reci­ de la reconnaissance réciproque des procity in the mutual recognition of certificats d’inspection et de vérifica- certificates of inspection and examina­ tion, tion; and

Bappelant ä ce sujet l’attention Becalling in tilis connection the des Membres sur les principes sti- principles laid down in the Copenpulés dans la Convention de Copen- hagen Convention of 28 January 1926 liague du 28 janvier 1926 sur la navi- on the seaworthiness and equipment gabilité et l’équipement des navires, of ships as niodified by the Declaramoditiée pär la Déclaration du 11 tion of 11 June 1928: juin 1928,

Leur recommande expressément, Strongly recommends that, follow­ apres qu’ils auront ratifié la conven­ ing the ratification of, and issuing tion concernant la protection des tra­ of regulations as aforesaid based upon, vailleurs occupés au chargement ou the Convention concerning the pro­ au déchargement des bateaux contra tection against accidents of workers les accidents, et édieté des réglements employed in loading or unloading basés sur ses dispositions, de conférer ships, the Members which havé rati-

72 Kungl. Maj.ts proposition nr 71.

entre eux en vue cTaboutir a des fied tile • said Convention sliould enter accords de réciprocité, ä la condition into conference for the purpose of que ees accords assurent 1’objet prin­ securing agreement for reciprocity, cipal de la convention qui est la subject to all such agreements måläng sécurité du personne!. secure the main object of the Con­

vention, namely the safety of the

persons employed.

Recommandation concernant la con­ Recommendation concerning the con­ sultation des organisations profes- sultation of workers’ and employers’ sionneiles poul- 1’établissement des organisations in the drawing up of regements sur la sécurité des tra- regulations dealing with the safety vailleurs occupés au chargement ou of workers employed in loading au déchargement des bateaux. or unloading slups.

La Conférence générale de 1’Orga­ The General Conference of the In­ nisation internationale du Travail de ternational Labour Organisation of la Société des Nations, the League of Nations,

Convoquée ä Genéve par le Having been convened at Ge­ Conseil d’administration du Bu- neva by the Governing Body of reau international du Travail, et the International Labour Office, s’v étant réunie le 30 mai 1929 and having met in its Twelfth en sa douziéme session, Session on 30 May 1929, and

Apres avoir décidé dadopter Having decided upon the adop­ diverses propositions concernant tion of certain proposals with la consultation des organisations regard to the consultation of professionnelles pour l’établisse- workers’ and employers’ organisa­ ment des réglements sur la sécu­ tions in the drawing up of regu­ rité des travailleurs occupés au lations dealing with the safety of chargement ou au déchargement workers employed in loading or des bateaux, question comprise unloading ships, which is ineluded dans le deuxiéme point ä 1’ordre in the second item of the Agenda du jour de la session, et of the Session, and

Apres avoir décidé que ees pro­ Having determined that these positions prendraient la forme proposals should take the form d’une recommandation, of a recommendation, adopte ce vingt-et-uniéme jour de juin adopts, this twenty-first day of June mil neuf cent vingt-neuf, la recom­ of the year one thousand nine hundred mandation ci-aprés ä soumettre a and twentv-nine, the following Becom- 1’examen des Membres de 1’Organisa­ mendation, to be submitted to the tion internationale du Travad en vue Members of the International Labour de lui faire porter edet sous forme Organisation for consideration with a de loi nationale ou autrement con- view to effeet being given to it by formément aux dispositions de la national legislation or otherwise in Partie XIII du Traité de Versailles accordance with the provisions of et des Parties correspondantes des Part XIII of the Treaty of Versailles autres Traités de Paix: and of the corresponding Parts of

the other Treaties of Peace:

La Conférence, The Conference, Ayant adopté un projet de conven­ Having adopted a Dratt Conven­ tion concernant la pretention des tra- tion concerning the protection against

Kungl. Majus proposition nr 71. 73

vailleurs occupés ali chargement ou aecidents of workers employed in loadau déchargement des bateaux contre ing or unloading ships, and les aecidents,

et désireuse de donner aux Mem- Desiring to indicate for the guibres une indication qui puisse les dance of the Members a method of guider dans 1’application de ladite bringing the Convention into opera­ convention dans leurs pays respectifs, tion in their respective countries,

Compléte ce projet de convention Supplements this Draft Convention par la recommandation suivante: by the following Recommendation:

Pour 1’élaboration de tous nouveaux That the authorities responsible réglements ä édicter en exécution de for the making of regulations for the la convention précitée, les autorités protection against aecidents of workers chargées d’établir la réglementation employed in loading or unloading de la protection des travailleurs occu­ ships should, either directly or through pés au chargement ou au décharge­ any special joint machinery recognised ment des bateaux contre les aecidents, for the purpose, consult the workers’ devraient procéder ä la consultation and employers’ organisations concerdes organisations patronales et ouvrié- ned, if any, in their respective count­ res intéressées pouvant exister dans ries in the drawing up of new regula­ leurs pays respectifs. Cette consulta­ tions under the above-mentioned Draft tion devrait s’éffectuer soit direete- Convention. ment, soit au moyen d’organismes mixtes spécisfrux reconnus ä cet effei.

74 Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

Bilaga B.

Översättning.

Rekommendation angående förebyggande av olycksfall i arbete.

Generalkonferensen av nationernas förbunds internationella arbetsorga­ nisation,

vilken av styrelsen för internationella arbetsbyrån sammankallats till

Genéve och där samlats den 30 maj 1929 till sitt tolfte sammanträde,

samt beslutit antaga vissa förslag angående förebyggande av olycks­

fall i arbete, vilken fråga uppförts såsom den första på dagordningen

för sammanträdet,

ävensom beslutit, att dessa förslag skola taga form av en rekommen­

dation, antager denna, den tjugoförsta dagen i juni år ettusennioliundra och tjugo­ nio efterföljande rekommendation att underställas internationella arbetsorga­ nisationens medlemmar för att av dem tagas i övervägande med hänsyn till dess förverkligande genom nationell lagstiftning eller på annat sätt jämlikt bestämmelserna i del XIII av fördraget i Versailles och motsvarande delar av de övriga fredsfördragen.

I betraktande av att inledningen till del XIII av fredsfördraget i Versailles och motsvarande delar av de övriga fredsfördragen bland de förbättringar i arbetsförhållandena, vilka äro en trängande nödvändighet, upptager arbetar­ nas skyddande mot olycksfall i arbete;

i betraktande av att olycksfall i arbete icke blott utgöra en källa till för­ luster och lidanden för arbetarna och deras familjer utan tillika represen­ tera en betydande ekonomisk förlust för samhället i dess helhet;

i betraktande av att internationella arbetskonferensen år 1923 antagit en rekommendation angående de allmänna grunddragen för anordnandet av yr­ kesinspektion, i vilken bl. a. föreskrives, att inspektionens verksamhet, för ernående av allt större effektivitet, bör allt mer inriktas på »användandet av de lämpligaste säkerhetsmetoder att förekomma olycksfall och sjukdomar samt genom intelligent förståelse, uppfostran och samverkan av alla intresserade göra arbetet mindre farligt, mer hälsosamt och även mindre ansträngande»;

i betraktande av att det i medlemsstaternas gemensamma intresse är av vikt att erinra örn de principer och metoder, vilka enligt de olika ländernas erfarenhet synas mest ägnade att åstadkomma minskning av antalet olycks­ fall och lindring av deras beskaffenhet;

i betraktande vidare av att internationella arbetskonferensen vid sitt sam­ manträde år 1928 antagit en resolution, i vilken den bl. a. förklarar, att en­ ligt dess åsikt tiden vore inne att söka uppnå en högre grad av säkerhet genom tillämpandet av nya metoder samt att de största framstegen på denna väg skulle uppnås, örn man framginge efter de linjer, som utstakats av »safetyfirst»-rörelsen, även örn denna icke kan ersätta statens ingripande genom utfärdandet och genomförandet av föreskrifter rörande förebyggande av olycksfall;

efter att hava erkänt, att det är av största vikt att alla personer och in­ stitutioner, däri inbegripet arbetsgivare, arbetare, arbetsgivar- och arbetar­ organisationer, regeringar och den stora allmänheten, med alla medel och med all makt bemöda sig att bidraga till förebyggandet av olycksfall;

hemställer generalkonferensen, att varje medlem av internationella arbets­ organisationen måtte beakta följande grundsatser och regler för förebyggande av olycksfall i industriella företag. Som sådana företag betraktas särskilt följande:

Kungl. Majus proposition nr 71. 75

a) gruvor, stenbrott och andra anläggningar för utvinnande av mineral;

b) företag, inom vilka varor tillverkas, förändras, rengöras, repareras, ut­ smyckas, färdigställas eller beredas till försäljning eller inom vilka råämnen omgestaltas, däri inbegripet skeppsbyggeri oell företag för förstöring av före­ mål, ävensom framställning, transformering och överförande av drivkraft i allmänhet och av elektricitet;

c) uppförande, ombyggnad, underhåll, reparation, förändring eller rivning av alla slag av byggnader, järnvägar, spårvägar, hamnar, dockor, vågbrytare, kanaler, anläggningar för inre sjöfart, vägar, tunnlar, broar, viadukter, kloa­ ker, vattenavlopp, brunnar, telegraf- och telefonanläggningar, elektriska an­ läggningar, gas- och vattenverk eller andra byggnadsarbeten ävensom förbe­ redelse- och grundläggningsarbeten för här ovan åsyftade arbeten;

d) transport av passagerare eller gods å lands- eller järnväg, till sjöss eller å inre vattenväg, däri inbegripet handhavande av gods å kajer och bryggor samt i dockor och magasin med undantag likväl av transport för hand.

Konferensen, som vidare anser att förebyggande av olycksfall är lika nöd­ vändigt inom jordbruket som i industriella företag, hemställer till varje med­ lem av internationella arbetsorganisationen att tillämpa denna rekommenda­ tion å jordbruket med hänsyn likväl tagen till jordbruksarbetets särskilda förhållanden.

I.

1. I betraktande av att grundvalen för studiet av olycksfalls förebyggande bildas av

a) efterforskande av orsakerna till olycksfallen och av de omständigheter, under vilka de inträffa,

b) undersökning, medelst statistik över olycksfallen inom varje industri betraktad som en helhet, av de särskilda risker, som industrien erbjuder, av de »lagar» som bestämma olycksfallens frekvens samt, genom jämförelse mellan statistiken för flera på varandra följande år, av verkningarna av de åtgärder, som vidtagits för att undvika olycksfallen,

hemställer konferensen, att varje medlemsstat måtte vidtaga de åtgärder av legislativ eller administrativ natur, som erfordras för att på bästa sätt trygga insamlandet och utnyttjandet av de ovan avsedda upplysningarna.

Konferensen hemställer vidare, att i varje land måtte av officiella in­ stitutioner företagas metodiska undersökningar med biträde, där så anses önskvärt, av institutioner eller kommissioner, upprättade av de olika industri­ grenarna.

De officiella institutionerna böra anlita medverkan av arbetsgivarnas och arbetarnas fackliga organisationer samt av de myndigheter, som hava att öva tillsyn över olycksfalls förebyggande, ävensom i förekommande fall av tekniska föreningar och inrättningar eller bolag för olycksfallsförsäkring.

Det är jämväl önskvärt att de fackliga arbetsgivar- och arbetarorganisa­ tionernas medverkan utsträckes till institutionerna för olycksfalls förebyg­ gande inom de särskilda industrigrenarna.

2. Då vunnen erfarenhet och företagna undersökningar visat, att olycks­ fallens frekvens och svårighetsgrad bero icke endast av de risker, som be­ tingas av arbetets art, anordningarnas beskaffenhet och de använda olika hjälpmedlen, utan jämväl av arbetarnas fysiska, fysiologiska och psykolo­ giska förhållanden, hemställer konferensen, att utom de undersökningar, som omnämnas i puukt 1 och åsyfta materiella förhållanden, undersökningar jäm­ väl måtte företagas rörande dessa andra faktorer.

3. Då arbetarens lämplighet för yrket och lians intresse för arbetet äro faktorer av största betydelse ur säkerhetssynpunkt, är det av vikt, att med­ lemmarna uppmuntra vetenskapliga undersökningar rörande de bästa meto­ derna för yrkesrådgivning och yrkesval samt deras praktiska tillämpning.

76 Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

4. Då det är av väsentlig betydelse för främjandet av verksamheten för förebyggande av olycksfall, att kännedom om de i punkterna 1 och 2 omnämnda undersökningarnas resultat i största utsträckning sprides, och då det vidare är av vikt att internationella arbetsbyrån kommer i besittning av alla de upplysningar, som erfordras för vidgande av området för dess forskningar rörande olycksfalls förebyggande, hemställer konferensen, att de viktigare resultaten av undersökningarna måtte delgivas internationella arbetsbyrån för att av denna utnyttjas i dess verksamhet och publikationer.

Det är jämväl önskvärt, att de institutioner eller organisationer för under­ sökningar, som finnas i de olika industriländerna, anordna internationella rådplägningar och meningsutbyten rörande de vunna resultaten.

5. Medlemmarna böra upprätta centrala tjänsteorgan för insamlande och sammanställande av statistik rörande olycksfall i arbete samt delgiva inter­ nationella arbetsbyrån all statistik, varöver de förfoga rörande olycksfall i arbete, inträffade i deras resp. länder. De böra därjämte med hänsyn till det framtida utarbetandet av ett konventionsförslag vid upprättandet och ut­ vecklandet av denna statistik uppehålla förbindelsen med internationella arbetsbyrån för att söka nå fram till vissa enhetliga grunder, vilka såvitt möjligt medgiva ett jämförande studium av de olika ländernas statistik.

II.

6. Då erfarenheten i de olika länderna visat, att man kan vänta de mest tillfredsställande resultat av samarbetet mellan alla i frågan om före­ byggande av olycksfall intresserade parter, särskilt arbetsgivare och arbetare, är det av vikt, att medlemmarna göra allt vad som står i deras makt för att utveckla och främja dylikt samarbete, vilket också redan förordats i den år 1923 antagna rekommendationen angående yrkesinspektionen.

7. Konferensen hemställer, att i varje industri eller industrigren pe­ riodiska konferenser måtte, i den mån omständigheterna det medgiva, hållas mellan yrkesinspektionen eller annat kompetent organ och representativa organisationer av vederbörande arbetsgivare och arbetare i syfte att: a) under­ söka och granska läget inom industrien i fråga beträffande olycksfallens frekvens och svårhetsgrad, verkningssättet och effektiviteten av de åtgärder, som föreskrivits i lag eller godkänts av staten eller annat kompetent organ i samförstånd med representanter för vederbörande industri eller som för­ söksvis införts av enskilda arbetsgivare; b) överlägga örn förslag till förbätt­ ringar.

8. Konferensen hemställer vidare, att medlemmarna måtte verksamt och stadigvarande uppmuntra vidtagandet av åtgärder för främjande av säker­ heten, särskilt a) upprättande inom företagen av ett säkerhetsorgan med speciellt följande funktioner: undersökning genom företaget av där inträffade olycksfall och granskning av metoderna för förebyggande av deras uppre­ pande; systematisk tillsyn över anläggningar, maskiner och anordningar i ändamål att trygga säkerheten och särskilt att kontrollera, att skydds- och andra säkerhetsanordningar hållas i gott stånd och finnas på sin plats; upp­ lysande av nyanställda och särskilt unga arbetare örn de faror, för vilka de utsättas genom arbetet eller maskinerna eller de anordningar, med vilka de genom arbetet bringas i beröring; anordnandet av den första hjälpen vid olycksfall och transport av skadade; uppmuntran av förslag från personalens sida rörande ökad säkerhet i arbetet; b) samarbete mellan ledningen och arbetarna i resp. företag samt mellan arbetsgivar- och arbetarorganisationerna inom vederbörande industri ävensom dessas samverkan med staten och andra vederbörande organ i ändamål att förbättra säkerheten genom sådana

Kungl. Majus proposition nr 71. 77

metoder och anordningar, som kunna anses bäst lämpade efter förhållandena och möjligheterna i de olika länderna. Följande metoder föreslås såsom exempel att tagas under omprövning av vederbörande, nämligen tillsät­ tande av en säkerhetsinspektör och upprättande av säkerhetsnämnder inom företagen.

9. Konferensen hemställer, att medlemmarna måtte bemöda sig att upp­ väcka och vidmakthålla arbetarnas intresse för förebyggandet av olycksfall och försäkra sig örn deras medverkan härutinnan medelst kurser, publika­ tioner, filmframställningar, besök vid industriella företag och andra lämpliga åtgärder.

10. Konferensen hemställer, att staten måtte upprätta eller främja upprättandet av ständiga säkerhetsutställningar, där de bästa apparater, anord­ ningar och metoder för förebyggande av olycksfall och främjande av säker­ het förevisas (med möjligheter till praktisk demonstration i fråga örn skydds­ anordningar vid maskiner); råd och anvisningar skola där lämnas åt före­ tagschefer, ledande personal, arbetare, elever i ingenjörs- och tekniska skolor samt andra intresserade.

11. I betraktande av att arbetarna genom det sätt, varpå de förhålla sig på arbetsplatsen, i stor utsträckning kunna och böra bidraga till framgång för de förebyggande åtgärderna, är det av vikt, att staten använder sitt in­ flytande till tryggande av att a) arbetsgivarna göra allt, som står i deras makt, för att förbättra arbetarnas uppfostran i fråga örn förebyggande av olycksfall och b) att arbetarorganisationerna medverka härtill genom lämplig inverkan på sina medlemmar.

12. Konferensen hemställer, att staten, utom de i föregående punkter an­ givna åtgärder, måtte beträffande vissa industrier eller industrigrenar eller särskilda arbeten ombesörja monografier rörande orsakerna till och förebyg­ gandet av olycksfall, vilka framställningar skola utarbetas av yrkesinspek­ tionen eller annat kompetent organ; i dessa monografier böra sammanfattas de erfarenheter, som vunnits rörande de bästa medlen att förebygga olycks­ fall inom industrien eller vid arbetet i fråga, och böra de av staten publiceras till upplysning för företagschefer, ledande personal och arbetare inom resp. industri samt för organisationer av arbetsgivare och arbetare.

13. Med hänsyn till betydelsen av den i föregående punkt omnämnda upplysningsverksamheten och för att åt denna giva en säker grund hemställer konferensen, att medlemmarna måtte i folkskolornas läroplaner upptaga några lektioner, ägnade att hos barnen inplanta känslan för försiktighet, och i läro­ planerna för fortsättningsskolor de grundläggande begreppen om förebyggande av olycksfall och den första hjälpen vid olycksfall. Metodisk undervisning rörande förebyggande av olycksfall i arbete bör meddelas i yrkesskolor av alla slag, och bör därvid elevernas uppmärksamhet lämpligen fästas på be­ tydelsen av den förebyggande verksamheten ur såväl ekonomisk som mora­ lisk synpunkt.

14. Med hänsyn till den stora betydelse, som i avseende å olycksfallens följder måste tillmätas den snabbhet, varmed den första vården kan lämnas, böra åtgärder vidtagas till säkerställande att i alla företag erforderlig materiel för lämnande av den första hjälpen finnes tillgänglig för omedelbart bruk och att denna hjälp lämnas av vederbörligen kvalificerade personer. Det är jämväl önskvärt, att åtgärder vidtagas för att vid allvarliga olycksfall läkar­ hjälp må kunna erhållas så snart som möjligt. Ambulanstjänst bör även vara anordnad för snabb transport av skadade till sjukhus eller till deras hem.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att läkarna erhålla särskild teore­ tisk och praktisk utbildning i behandling av skador förorsakade av olycksfall.

78 Kungl. Ma,j:ts proposition nr 71.

III.

15. I betraktande av att varje effektivt system för olycksfalls förebyg­ gande bör vila på lagstadgad grund, hemställer konferensen, att varje med­ lem måtte i sin lagstiftning föreskriva de åtgärder, vilka erfordras för tryg­ gande av en tillfredsställande grad av säkerhet.

16. I lag bör stadgas, att arbetsgivaren är skyldig att anordna och sköta sitt företag på sådant sätt, att arbetarna, med hänsyn tagen till företagets natur och teknikens ståndpunkt, beredas tillräckligt skydd, samt att han till­ lika bör tillse, att arbetarna upplysas örn riskerna i sitt arbete, där sådana förekomma, och örn vad som bör iakttagas av dem för undvikande av olycks­ fall.

17. Det är i allmänhet önskvärt, att planer för uppförande eller omänd­ ring av industriella anläggningar i vederbörlig tid underställas granskning av kompetent myndighet för konstaterande, huruvida planerna äro av be­ skaffenhet att motsvara de ovan åsyftade lagbestämmelserna. Denna gransk­ ning bör äga rum så skyndsamt som möjligt för att icke fördröja byggnads­ arbetet.

18. I den mån varje lands administrativa och judiciella organisation så medgiver, böra yrkesinspektionens tjänstemän eller andra organ för kontroll över tillämpningen av lagar och förordningar rörande skydd för arbetarna mot olycksfall äga befogenhet att i varje särskilt fall föreskriva för arbets­ givaren, vad han har att göra för att iakttaga sina skyldigheter, med rätt likväl för honom att vädja till överordnad administrativ myndighet eller skiljedom.

I händelse av överhängande fara bör kontrollorganet äga att oberoende av vädjorätten kräva omedelbart vidtagande av föreskrivna åtgärder.

19. Med hänsyn till betydelsen, ur synpunkten av olycksfalls förebyg­ gande, av det sätt, varpå arbetarna förhålla sig, bör den nationella lagstift­ ningen föreskriva skyldighet för arbetarna att efterkomma författningarna rörande förebyggande av olycksfall samt särskilt stadga, att arbetarna icke utan tillstånd få borttaga skyddsanordningar och att de skola använda dem på riktigt sätt.

20. Konferensen hemställer, att innan vederbörande myndighet utfärdar slutgiltiga administrativa bestämmelser rörande förebyggande av olycksfall inom en industri, den måtte bereda tillfälle för representativa organisationer av vederbörande arbetsgivare och arbetare att framlägga sina synpunkter.

21. Bestämmelser i lag eller förordning böra föreskriva medverkan från arbetarnas sida för tryggande av tillämpningen av säkerhetsföreskrifterna på sätt för varje land är mest lämpligt, exempelvis genom: befordran av kompe­ tenta arbetare till vissa befattningar inom yrkesinspektionen; bestämmelser som ge arbetarna rätt att påkalla besök av tjänsteman hos inspektionen eller annan behörig myndighet, då de finna detta önskvärt, eller som förpliktar arbetsgivaren att bereda arbetarna eller deras representanter tillfälle att träda i förbindelse med inspektören, då denne besöker företaget; tillsättande av representanter för arbetarna i säkerhetsnämnder, som hava att trygga säker­ hetsföreskrifternas tillämpning och fastställa orsakerna till olycksfall.

IV.

22. Konferensen hemställer, att staten måtte söka åvägabringa, att de sär­ skilda bolag och andra inrättningar för olycksfallsförsäkring vid premiernas fastställande för företagen taga hänsyn till de åtgärder, som i dessa vid­ tagits för arbetarnas skydd, och därigenom uppmuntra arbetsgivarna att förbättra säkerhetsanordningarna.

Kungl. Majus proposition nr 71. 79

23. Staten bör uppmuntra bolag och andra inrättningar för olycksfallsför­ säkring att medverka i arbetet för förebyggande av olycksfall genom bl. a. följande medel: meddelande till yrkesinspektionen eller andra behöriga kon­ trollorgan av uppgifter rörande olycksfallens orsaker och följder; samverkan med de institutioner och kommissioner, som avses i punkt 1, samt med safetyfirst-rörelsen i allmänhet; lån åt arbetsgivare för införande eller förbättring av säkerhetsanordningar; premier åt arbetare, ingenjörer m. fl., vilka genom sina uppfinningar eller idéer på ett verksamt sätt bidraga till att förebygga olycksfall; propaganda bland arbetsgivare och allmänheten; råd beträffande säkerhetsåtgärder; understöd åt säkerhetsmuseer och anstalter för undervis­ ning örn förebyggande av olycksfall.

Förslag till konvention angående angivande av vikten å tyngre kollin, som transporteras å fartyg.

Generalkonferensen av nationernas förbunds internationella arbetsorga­ nisation,

vilken av styrelsen för internationella arbetsbyrån sammankallats till

Genéve och där samlats den 30 maj 1929 till sitt tolfte sammanträde,

samt beslutit antaga vissa förslag angående angivande av vikten å

tyngre kollin, som transporteras å fartyg, en fråga, vilken innefattas i

den första punkten på dagordningen för sammanträdet,

ävensom beslutit, att dessa förslag skola taga form av ett förslag till

internationell konvention, antager denna, den tjugoförsta dagen i juni år ettusenniohundra och tjugo­ nio efterföljande förslag till konvention att ratificeras av internationella ar­ betsorganisationens medlemmar jämlikt bestämmelserna i del XIII av för­ draget i Versailles och motsvarande delar av de övriga fredsfördragen.

§ !•

Varje kolli eller föremål med en bruttovikt av ettusen kilogram (en me­ terton) eller däröver, vilket för befordran avlämnas inom de territoriella gränserna för en medlemsstat, som ratificerat denna konvention, och vilket är avsett att transporteras å hav eller inre vattenväg, skall före ombordtagandet vara försett med uppgift å sin bruttovikt, tydligt och varaktigt angiven på utsidan.

Den nationella lagstiftningen må i undantagsfall, då det är svårt att be­ stämma den exakta vikten, medgiva angivandet av approximativ vikt.

Skyldighet att tillse, att denna föreskrift iakttages, skall endast åligga regeringen i det land, från vilket kollit eller föremålet avsändes, med ute­ slutande av regeringen i varje annat land, som kollit kan passera på vägen till sin destinationsort.

Det tillkommer den nationella lagstiftningen att avgöra, huruvida skyldig­ heten att angiva vikten på ovan föreskrivna sätt skall åligga avsändaren eller någon annan.

§ 2.

De officiella ratifikationerna av denna konvention skola, i enlighet med bestämmelserna i del XIII av fördraget i Versailles och motsvarande delar av de övriga fredsfördragen, delgivas nationernas förbunds generalsekrete­ rare och av honom inregistreras.

80 Kungl. Majus proposition nr 71.

§ 3.

Denna konvention är bindande allenast för de medlemmar av interna­ tionella arbetsorganisationen, vilkas ratifikationer inregistrerats hos sekre­ tariatet.

Den träder i kraft tolv månader efter det två medlemmars ratifikationer blivit inregistrerade av generalsekreteraren.

Därefter träder denna konvention i kraft för varje medlem tolv månader från den dag, då dess ratifikation inregistrerats.

§4.

Så snart ratifikationerna för två medlemmar av internationella arbetsorga­ nisationen inregistrerats hos sekretariatet, skall nationernas förbunds gene­ ralsekreterare därom notificera alla medlemmarna av internationella arbets­ organisationen. Han skall likaledes notificera dem inregistreringen av rati­ fikationer, som senare delgivits honom av andra medlemmar av organisa­ tionen.

§5.

Yarje medlem, som ratificerat denna konvention, kan, sedan tio år för­ flutit från den tidpunkt, då konventionen först trädde i kraft, uppsäga den­ samma genom skrivelse, som delgives nationernas förbunds generalsekrete­ rare för inregistrering. Uppsägningen träder icke i kraft förrän ett år efter det den inregistrerats hos sekretariatet.

Yarje medlem, som ratificerat denna konvention och icke inom ett år efter utgången av den i föregående stycke nämnda tioårsperioden gör bruk av den i denna paragraf stadgade uppsägningsrätten, skall vara bunden för en ny tioårsperiod och kan därefter, med iakttagande av de i denna paragraf föreskrivna villkoren, uppsäga konventionen vid utgången av varje tioårs­ period.

§ 6-

Yid utgången av varje tidrymd av tio år, räknat från denna konventions ikraftträdande, skall internationella arbetsbyråns styrelse förelägga general­ konferensen en redogörelse för tillämpningen av denna konvention och taga under övervägande, huruvida det finnes anledning att uppföra frågan örn dess revision helt eller delvis på konferensens dagordning.

§ 7-

I fall konferensen skulle antaga en ny konvention, innebärande revision helt eller delvis av förevarande konvention, skall en medlems ratifikation av den nya konventionen, för såvitt denna trätt i kraft, medföra uppsägning av förevarande konvention oberoende av vad i § 5 här ovan stadgas örn tidsfrist.

Från den dag, då den nya konventionen träder i kraft, skall förevarande konvention icke längre kunna ratificeras av medlemmarna.

Förevarande konvention skall likväl förbliva gällande till form och inne­ håll för de medlemmar, som ratificerat densamma och icke ratificera den nya konventionen.

§ 8.

De franska och engelska texterna till denna konvention skola båda äga vitsord.

Kungl. Majus proposition nr 71. 81

Rekommendation angående ansvarighet i fråga örn säkerhetsanordningar å motordrivna maskiner.

Generalkonferensen av nationernas förbunds internationella arbetsorga­ nisation,

vilken av styrelsen för internationella arbetsbyrån sammankallats till

Genéve och där samlats den 30 maj 1929 till sitt tolfte sammanträde,

samt beslutit antaga vissa förslag angående ansvarighet i fråga örn

säkerhetsanordningar å motordrivna maskiner, en fråga, vilken innefattas

i den första punkten på dagordningen för sammanträdet,

ävensom beslutit, att dessa förslag skola taga form av en rekommen­

dation, antager denna, den tjugoförsta dagen i juni år ettusenniohundra och tjugo­ nio efterföljande rekommendation att underställas internationella arbetsorga­ nisationens medlemmar för att av dem tagas i övervägande med hänsyn till dess förverkligande genom nationell lagstiftning eller på annat sätt jämlikt bestämmelserna i del XIII av fördraget i Versailles och motsvarande delar av de övriga fredsfördragen:

I.

I syfte att till förmån för arbetarnas säkerhet mera effektivt trygga iakt­ tagandet av föreskrifterna i den nationella lagstiftningen rörande säkerhets­ anordningar å motordrivna maskiner, använda inom landet, samt utan intrång på den skyldighet, som under alla förhållanden bör åligga arbetsgivaren att försäkra sig örn att de maskiner, som användas i hans företag, äro utrustade i enlighet med nämnda föreskrifter,

hemställer konferensen, att varje medlem måtte godtaga och i största möjliga mån tillämpa den principen, att det bör vara genom lag förbjudet att leverera eller installera motordrivna maskiner, avsedda att användas inom medlemmens territorium, med mindre de äro försedda med sådana säker­ hetsanordningar, som fordras av den nationella lagstiftningen, då dessa ma­ skiner äro i bruk.

Förestående stycke äger tillämpning å varje elektrisk anordning, som ut­ gör en del av maskinen.

II.

Varje medlem bör hålla internationella arbetsbyrån underrättad örn de åtgärder den vidtagit för tillämpning av ovannämnda princip samt om resul­ taten av tillämpningen.

Förslag till konvention angående skydd mot olycksfall för arbetare, sysselsatta mod lastning eller lossning av fartyg.

Generalkonferensen av nationernas förbunds internationella arbetsorga­ nisation,

vilken av styrelsen för internationella arbetsbyrån sammankallats till

Genéve oell där samlats den 30 maj 1929 till sitt tolfte sammanträde,

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 56 höft. (Nr 71.) 1944 29 6

82 Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

samt beslutit antaga vissa förslag angående skydd mot olycksfall vid

arbete med lastning eller lossning av fartyg, vilken fråga uppförts så­

som den andra på dagordningen för sammanträdet,

ävensom beslutit, att dessa förslag skola taga form av ett förslag till

internationell konvention, antager denna, den tjugoförsta dagen i juni år ettusenniohundra och tjugo­ nio, efterföljande förslag till konvention att ratificeras av internationella ar­ betsorganisationens medlemmar jämlikt bestämmelserna i del XIII av för­ draget i Versailles och motsvarande delar av de övriga fredsfördragen.

§ !•

I denna konvention

a) betecknar och inbegriper uttrycket »arbetsförrättning» allt eller en del av det arbete med lastning eller lossning av fartyg, nyttjat i havs- eller inre sjöfart, med undantag för krigsfartyg, som i land eller ombord utföres vare sig i havs- eller inre hamn eller i docka, vid lastbrygga, kaj eller annan liknande plats, där dylikt arbete bedrives; samt

b) avser uttrycket »arbetare» varje person, som användes till sådan arbets­ förrättning.

§2.

Varje regelrätt brukad tillträdesled, som går över en docka, lastbrygga, kaj eller liknande område och vilken arbetarna hava att använda för att be­ giva sig till eller från den plats, där arbetsförrättningar utföras, samt alla arbetsplatser i land skola hållas i ett skick, som iir ägnat att bereda trygg­ het åt de arbetare, som använda dem.

Särskilt skall iakttagas

1) att alla arbetsplatser i land och alla farliga delar av de förut angivna tillträdeslederna, som föra dit från närmaste allmänna väg, äro försedda med belysning, som är effektiv och icke erbjuder fara;

2) att lastbryggor och kajer hållas så fria från gods, att de lämna fri passage till de i § 3 omnämnda förbindelsemedlen;

3) att då utrymme lämnas längs bryggans eller kajens ytterkant, detta hal­ en bredd av minst 90 centimeter (3 fot) och hålles fritt från andra hind­ rande föremål än fasta konstruktionsdelar samt i bruk varande inrättningar och redskap;

4) att, i den mån så låter sig göra med hänsyn till trafiken och arbetet,

a) alla farliga delar av dessa tillträdesleder och arbetsplatser (t. ex. farliga öppningar, hörn och kanter) äro försedda med lämpliga räck av minst 75 centimeters (2 fot 6 tums) höjd;

b) farliga passager över broar, kassuner och dockportar å båda sidor äro försedda med räck av minst 75 centimeters (2 fot 6 tums) höjd, vilket i bägge ändar skall givas tillräcklig fortsättning, som dock icke behöver vara längre än 4.5 meter (5 yards).

§3.

1) Då ett fartyg ligger vid kaj eller intill annat fartyg för arbetsförrätt­ ningars utförande, skola förbindelsemedel, som erbjuda garantier för säkerhet, stå till arbetarnas förfogande, när de hava att begiva sig till eller från far­ tyget, såvida icke omständigheterna äro sådana, att arbetarna, även örn ingen särskild anordning finnes, kunna göra detta utan att utsättas för onödiga risker.

2) Ifrågavarande förbindelsemedel skola utgöras av:

a) där så skäligen kan åstadkommas, fartygets fallrepstrappa, en landgång eller liknande anordning;

Kungl. Majus proposition nr 71. 83

b) i övriga fall en lejdare.

3) De i mom. 2 a) angivna anordningarna skola lia en bredd av minst 55 centimeter (22 tum); de skola vara stadigt fästade, så att de äro förhindrade att rubbas; de få icke luta för mycket, och till dem använt material skall vara av god beskaffenhet och i gott stånd; de skola å båda sidor utefter hela sin längd vara försedda med betryggande räck, som överallt har en höjd av minst 82 centimeter (2 fot 9 tum), eller, i fråga om fallrepstrappa, å ena sidan vara försedda med betryggande räck av nämnda höjd, för såvitt den andra är tillräckligt skyddad av fartygssidan.

Dock må anordningar av berörda slag, som äro i bruk vid tiden för denna konventions ratificering, fortfarande användas:

a) örn de på båda sidor äro försedda med räck av minst 80 centimeters (2 fot 8 tums) höjd, intill dess dessa ersättas med nya;

b) örn de på båda sidor äro försedda med räck av minst 75 centimeters (2 fot 6 tums) höjd, under ett år efter ratificeringen av denna konvention.

4) Den i mom. 2 b) angivna lejdaren skall vara av tillräcklig längd och styrka samt på lämpligt sätt fastgjord.

5) a) Avvikelser från bestämmelserna i denna paragraf kunna medgivas av vederbörande myndigheter i de fall, då de anse, att de i paragrafen om­ nämnda anordningarna icke äro nödvändiga för arbetarnas säkerhet.

b) Bestämmelserna i denna paragraf skola icke äga tillämpning å ställ­ ningar eller lastlandgångar i de fall, då dessa uteslutande användas för arbetsförrättningar.

6) Arbetare må icke använda eller åläggas använda andra förbindelsemedel än de, som angivas i eller äro tillåtna enligt denna paragraf.

§ 4-

För det fall att arbetarna måste sjöledes begiva sig till eller från ett fartyg för arbetsförrättningars utförande, skola lämpliga anordningar finnas föreskrivna till tryggande av deras transport, däri inbegripet föreskrift om de villkor, som de för transporten använda farkosterna skola uppfylla.

§ 5.

1) Då arbetarna hava att utföra arbetsförrättningar i lastrum, vilkas botten är belägen mer än 1.5 meter (5 fot) under däckets yta, skola förbindelse­ medel, vilka erbjuda garantier för säkerhet ställas till deras förfogande.

2) Dessa förbindelsemedel skola i regel bestå av en lejdare, och skall sådan icke anses erbjuda garantier för säkerhet med mindre:

a) tillräckligt utrymme finnes bakom stegen, vilket utrymme i fråga örn lejdare, anbringade å skott eller i trunkluckor, skall vara minst 11.5 centi­ meter (41/2 tum), eller samtliga steg lia tillräcklig bredd för att erbjuda stadigt fäste för händer och fötter;

b) den icke är mera indragen under däcket än som skäligen fordras för att hålla den fri för lucköppningen;

c) den fortsättes av och befinner sig i samma linje som anordningar för stadigt hand- och fotfäste, anbringade å luckkarmarna (t. ex. steg eller ur­ holkningar);

d) de i c) omnämnda anordningarna skjuta ut minst 11.5 centimeter (4'/2 tum) och hava en bredd av minst 25 centimeter (10 tum);

e) lejdarna, där särskilda sådana finnas mellan de nedre däcken, i den mån så låter sig göra befinna sig i samma linje som den från översta däcket nedgående lejdaren.

Dock må vederbörande myndigheter, då på grund av fartygets konstruk­

84 Kungl. Majlis proposition nr 71.

tion icke skäligen kan påfordras anbringandet av lejdare, äga medgiva an­ vändande av andra förbindelsemedel, förutsatt att dessa i tillämpliga delar uppfylla i denna paragraf för lejdare föreskrivna villkor.

3) Tillräckligt fritt utrymme för tillträde till förbindelsemedlen skall lämnas vid luckkarmarna.

4) Axeltunnlar skola å båda sidor vara försedda med lämpliga hand- och fotfästen.

5) Då en lejdare skall användas i lastrummet på ett odäckat fartyg, skall det åligga den, som åtagit sig arbetsförrättningarna, att tillhandahålla sådan lejdare. Denna skall i övre ändan vara försedd med hakar för dess fästande vid luckkarmen eller med annan anordning för säkert fästande.

6) Arbetarna må icke använda eller åläggas använda andra förbindelse­ medel än de, som angivas i eller äro tillåtna enligt denna paragraf.

7) Vid tiden för denna konventions ratificering befintliga fartyg skola vara fritagna från dimensionsföreskrifterna i mom. 2 a) och d) och från bestäm­ melserna i mom. 4 under en tid icke överstigande fyra år, räknat från dagen för nämnda ratificering.

§ 6.

Under det att arbetarna befinna sig ombord å fartyget för arbetsförrätt­ ningars utförande, må för arbetarna tillgänglig lucköppning till lastrum med ett djup av mer än 1.6 meter (5 fot) räknat från däcksytan till rummets botten, icke lämnas öppen och utan skyddsanordning; alla dylika öppningar, som icke äro skyddade medelst karmar till en höjd, uppgående till minst 75 centimeter (2 fot 6 tum), skola omgivas med betryggande skyddsräck av minst 90 centimeters (3 fots) höjd, för såvitt arbetet vid lucköppningen där­ igenom icke förhindras, eller ock vara på betryggande sätt täckta.

Liknande åtgärder skola i fall av behov vidtagas för att bereda, skydd vid alla andra öppningar i däcket, vilka kunna erbjuda fara för arbetarna.

Bestämmelserna i denna paragraf skola likväl icke äga tillämpning, då lämplig och tillfyllestgörande vakthållning finnes anordnad.

§ 7.

Då arbetsförrättningar skola utföras ombord å ett fartyg, skola förbin­ delsemedlen till detta fartyg ävensom alla platser ombord, där arbetarna sysselsättas eller dit de kunna beordras under arbetet, vara effektivt upp­ lysta.

De använda belysningsanordningarna skola vara sådana, att de icke kunna äventyra arbetarnas säkerhet eller inverka störande på andra fartygs navi­ gering.

§8.

För att trygga arbetarnas säkerhet, då de äro sysselsatta med att avtaga eller pålägga luckor och skärstockar, tjänande att täcka lucköppningarna,

1) skola luckor och skärstockar, som tjäna att täcka lucköppningarna, hållas i gott stånd;

2) skola luckorna vara försedda med handtag, avpassade efter luckornas storlek och tyngd;

3) skola skärstockar, som tjäna att täcka lucköppningarna, vara försedda med sådana anordningar för avtagning och påläggning, att arbetarna icke behöva beträda dem för att anbringa nämnda anordningar;

4) skola luckor och skärstockar, för såvitt de icke äro utbytbara, vara försedda med tydligt märke, angivande det däck och den lucköppning, till vilka de höra, samt deras plats i lucköppningen;

Kungl. Majus proposition nr 71. 85

5) må luckor icke användas till uppförande av ställningar för lastens liandhavande eller för annat ändamål, som skulle kunna utsätta dem för skada.

§ 9-

Lämpliga åtgärder skola vidtagas till säkerställande, att lyftinrättningar eller därtill hörande fasta eller lösa hjälpmedel icke användas för arbetsför­ rättningar i land eller ombord å fartyg, med mindre de befinna sig i stånd att fungera riskfritt.

Särskilt skall iakttagas följande:

1) Innan de tagas i bruk, skola nämnda inrättningar jämte de fasta hjälpmedel ombord, som enligt nationell lagstiftning betraktas som de förras tillbehör, ävensom kättingar och stållinor, som användas i samband där­ med, i föreskriven ordning vederbörligen undersökas och provas av kompe­ tent person, som även skall genom certifikat intyga den högsta tillåtna be­ lastningen.

2) Efter deras tagande i bruk skall varje i land eller ombord använd lyft­ inrättning samt alla fasta hjälpmedel ombord, som enligt den nationella lag­ stiftningen betraktas som den förras tillbehör, ingående undersökas eller in­ spekteras sålunda:

a) lastbommar, svanhalsar, mast- och hörnbeslag, ringbultar, topprep och alla andra fasta hjälpmedel, vilkas lösgörande möter särskilda svårigheter, skola ingående undersökas vart fjärde år och inspekteras var tolfte månad;

b) alla lyftinrättningar (såsom kranar och vinschar), block, schacker och övriga i a) icke åsyftade tillbehör skola ingående undersökas var tolfte månad.

Alla lösa hjälpmedel (t. ex. kättingar, stållinor, ringar och krokar) skola, varje gång innan de tagas i bruk underkastas inspektion, försåvitt de icke inspekterats inom de närmast föregående tre månaderna.

Kättingar må icke förkortas genom att därå slås knopar, och åtgärder skola vidtagas till förekommande att de skadas av skarpa kanter.

Ögonsplits å stållina med eller utan kaus skall vara utförd med minst tre instickningar av hela kardeler och två instickningar av kardeler med halva antalet trådar uttagna. Dock skall denna föreskrift icke förhindra använ­ dandet av annan slags splits, vilken visas vara lika effektiv som de nu före­ skrivna.

3) Kättingar och liknande hjälpmedel, som angivas i den nationella lag­ stiftningen (t. ex. krokar, ringar, schacklar och lekare) skola, försåvitt ole icke enligt föreskrift i nämnda lagstiftning underkastats annan tillfredsstäl­ lande behandling, glödgas under tillsyn av kompetent person med iakttagande av följande:

a) Kättingar och förut angivna hjälpmedel ombord å fartyg:

1) kättingar och hjälpmedel om högst 12.5 millimeter (V2 tum) i regel­ bundet bruk, minst en gång var sjätte månad;

2) övriga kättingar och hjälpmedel (inkl. topprepskättingar, men exkl. »bridle chains», som äro fästade vid lastbom eller mast) i regelbundet bruk, minst en gång var tolfte månad.

Dock skall i fråga örn dylika hjälpmedel, vilka uteslutande användas vid kranar eller andra lyftinrättningar, som drivas flir hand, den i 1) angivna tiden av sex månader ersättas med tolv månader och de i 2) angivna tolv månaderna ersättas med två år.

Jämväl må i de fall, då vederbörande myndighet beträffande förut an­ givna hjälpmedel med undantag av kättingar anser, att på grund av deras dimensioner, utförande, material eller sällan förekommande användning iakt­ tagandet av föreskrifterna i förevarande moment rörande glödgning icke er­

86 Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

fordras för arbetarnas skyddande, myndigheten kunna medelst skriftligt cer­ tifikat (som den när som helst kan återkalla) undantaga ifrågavarande hjälp­ medel från tillämpningen av nämnda föreskrifter under förbehåll av de villkor, som kunna vara fastställda i certifikatet.

b) Kättingar och förut angivna hjälpmedel, som icke finnas om­ bord :

åtgärder skola föreskrivas till säkerställande av glödgning av sådana kät­ tingar och hjälpmedel.

c) Kättingar och förut angivna hjälpmedel, vare sig de finnas ombord eller icke:

kättingar och hjälpmedel, som förlängts, ändrats eller reparerats medelst svetsning, skola ånyo provas och undersökas.

4) Vederbörligen bestyrkta besiktningsdokument, vilka på ett tillfreds­ ställande sätt utvisa, att ifrågavarande inrättningar och hjälpmedel fungera säkert, skola, alltefter omständigheterna, förvaras i land eller ombord; dessa besiktningsdokument skola angiva den högsta tillåtna belastningen samt dagen för och resultatet av de i mom. 1 och 2 av denna paragraf åsyftade provningar och undersökningar ävensom av de i mom. 3 åsyftade glödgningar eller andra behandlingsmetoder.

Dessa besiktningsdokument skola, då så påfordras av därtill bemyndigad person, företes av den, som har hand örn dem.

5) På alla kranar, lastbommar och kättingslängor ävensom å övriga om­ bord använda liknande hjälpmedel, specificerade i den nationella lagstift­ ningen, skall den högsta tillåtna belastningen finnas tydligt angiven. Den högsta tillåtna belastningen för kättingslängor skall med tydliga siffror eller bokstäver vara angiven antingen på själva kättingen eller på en därvid säkert fästad bricka eller ring av hållbart material.

6) Alla motorer, kugghjul, kättings- och friktionstransmissioner, axlar, strömförande elektriska ledningar samt ångrör skola (med mindre det kan visas, att de äro så placerade och konstruerade, att de för alla de använda arbetarna erbjuda samma trygghet, som örn de vore effektivt skyddade) vara säkert inskyddade, i den mån så låter sig göra utan menlig inverkan på fartygets säkra manövrering.

7) Kranar och vinschar skola vara försedda med betryggande anordningar, som hindra lasten från att oförutsett nedfalla, under det den lyftes eller sänkes.

8) Lämpliga åtgärder skola vidtagas till förhindrande, att avloppsånga från och, i den mån så låter sig göra, ånga under tryck till vinsch eller kran för­ svårar sikten å arbetsplats, där arbetare är sysselsatt.

§ io.

Endast tillräckligt kompetenta och pålitliga personer må användas för skötande av lyft- eller transportinrättningar, vare sig de drivas med maskin­ kraft eller på annat sätt, för signalerande till skötaren av sådana inrättningar eller för passande av göling å vinsch trumma eller nockar.

§ 11-

1) Last må ej lämnas hängande i lyftinrättning, med mindre kompetent person effektivt passar denna, medan lasten är hängande.

2) Lämpliga åtgärder skola föreskrivas för användande av signalman, där så erfordras för arbetarnas säkerhet.

3) Lämpliga åtgärder skola föreskrivas till undvikande, att farliga arbets­ metoder användas vid uppstapling eller nedtagning, stuvning eller lossning av last eller vid dess handhavande i samband därmed.

Kungl. Maj:ts proposition nr 71. 87

4) Innan arbetet börjas vid en lucköppning, skola alla skärstockar urlyftas, med mindre lucköppningen är så stor, att fara för arbetarna icke upp­ står därigenom att last slår emot skär sto ekarna. För det fall att dessa kunna lämnas på sin plats, skola de vara säkert fästade till förhindrande att de rubbas.

5) Försiktighetsåtgärder skola vidtagas till möjliggörande för arbetarna att lätt utrymma lastrum eller mellandäck, då de där sysselsättas med last­ ning eller lossning av kol eller annat massgods.

6) Ställning må icke användas för arbetsförrättning, med mindre den är av hållbar och solid konstruktion, vederbörligen uppstöttad och, i fall av behov, säkert fästad.

För transport av last mellan fartyget och land må icke användas hand­ kärra, då ställningen har sådan lutning, att den medför fara.

Ställningar skola, i fall av behov, täckas med lämpligt ämne för att hindra arbetarna från att halka.

7) Då arbetsutrymmet i ett lastrum är begränsat till utrymmet under själva lucköppningen, må hakar icke fastsättas i band eller dylikt kring balar, innehållande bomull, ull, kork, jutesäckar eller annat liknande gods, (ej heller fathakar anhuggas på tunnor), för annat ändamål än att bryta ut last eller sammanföra den i längor.

8) Intet hjälpmedel må belastas utöver sin högsta tillåtna belastning, utom i de särskilda fall då uttryckligt bemyndigande, varom anteckning skall göras, lämnas av ägaren av ifrågavarande lyftinrättning eller hans ombud.

9) Kranar i land med föränderlig lyftförmåga (t. ex. vid vertikalt rörlig kranarm, där lyftförmågan växlar med kranarmens lutning) skola vara för­ sedda med automatisk indikator eller en skylt, utvisande den högsta tillåtna belastning, som svarar mot olika lutningar av kranarmen.

§ 12.

Den nationella lagstiftningen skall föreskriva de försiktighetsmått, som äro att anse såsom nödvändiga för att bereda arbetarna ett med hänsyn till omständigheterna i varje särskilt fall tillbörligt skydd, då de ha att ar­ beta i beröring med eller i närheten av ämnen, som äro farliga för deras liv eller hälsa, antingen på grund av ämnenas egen natur eller på grund av det tillstånd, vari ämnena för tillfället befinna sig, eller då de lia att arbeta å platser, där dylika ämnen ha förvarats.

§ 13.

"Vid dockor, lastbryggor, kajer och andra liknande platser, där arbetsför­ rättning ofta utföres, skola sådana anordningar, som den nationella lagstift­ ningen nied hänsyn tagen till lokala förhållanden bör föreskriva, finnas vid­ tagna för att den första hjälpen må kunna skyndsamt lämnas vid olycksfall och för att vid allvarliga sådana vederbörande må kunna skyndsamt föras till närmaste sjukhus. Ett tillräckligt förråd av material för lämnande av den fÖrsta hjälpen skall ständigt förvaras å de platser, varom här fråga är, i sådant skick och å sådana ställen, att detsamma är lätt tillgängligt och omedelbart kan tagas i bruk under arbetstiden. Nämnda förråd böra ställas under inseende av en eller flera ansvariga personer, varav en eller flera böra vara kompetenta att lämna den första hjälpen och beredda att stå till omedel­ bar tjänst under arbetstiden.

Lämpliga åtgärder skola jämväl vidtagas vid dockor, lastbryggor, kajer och andra liknande, förut omnämnda platser för att lämna hjälp åt arbetare, som fallit i vattnet.

88 Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

§ 14.

Ingen må avlägsna eller rubba räck, landgångar, hjälpmedel av olika slag, lejdare, livräddningsredskap, belysningsanordningar, skyltar eller märken, ställningar eller andra föremål, varom föreskrift meddelas i denna konven­ tion, utan att vara därtill vederbörligen bemyndigad eller i fall av nödtvång; föremålen i fråga skola återställas på sin plats vid utgången av den tid, under vilken de måst vara avlägsnade.

§ lo­

ll et skall tillkomma varje medlem att medgiva fullständiga eller partiella avvikelser från denna konventions bestämmelser beträffande docka, last­ brygga, kaj eller annan liknande plats, där arbetsförrättning endast tillfälligt­ vis utföres eller där trafiken är obetydlig och begränsad till mindre fartyg, samt beträffande vissa särskilda fartyg eller vissa särskilda slag av fartyg eller fartyg, som icke uppnå ett visst tontal, ävensom i de fall, då det med hänsyn till klimatiska förhållanden ställer sig omöjligt att kräva uppfyllan­ det av bestämmelserna i denna konvention.

Internationella arbetsbyrån skall hållas underrättad örn de bestämmelser, med stöd av vilka ovanberörda fullständiga eller partiella avvikelser med­ givas.

§ 16.

Med förbehåll för de undantag, som eljest i denna konvention medgivas, skola de bestämmelser i konventionen, som beröra fartygs byggnad eller permanenta utrustning, omedelbart tillämpas å fartyg, vilkas byggnad på­ börjas efter dagen för konventionens ratificering, samt inom fyra år efter nämnda dag å alla andra fartyg. Dock skola åsyftade bestämmelser jämväl före utgången av denna tid tillämpas å sistnämnda fartyg i den mån så är skäligt och i praktiken utförbart.

§ 17-

Till tryggande av en effektiv tillämpning av alla författningar, vilka åsyfta att skydda arbetarna mot olycksfall,

1) skola nämnda författningar tydligt angiva de personer eller organ, som äro ansvariga för deras iakttagande;

2) skola anstalter träffas för inrättande av ett effektivt inspektionssystem samt för fastställande av påföljder för överträdelser av författningarna;

3) skola författningarnas texter eller sammandrag därav anslås å väl syn­ liga ställen vid dockor, lastbryggor, kajer och andra liknande platser, där arbetsförrättning ofta utföres.

§ 18.

De officiella ratifikationerna av denna konvention skola, i enlighet med bestämmelserna i del XIII av fördraget i Versailles och motsvarande delar av de övriga fredsfördragen, delgivas nationernas förbunds generalsekrete­ rare och av honom inregistreras.

§ 19.

Denna konvention är bindande allenast för de medlemmar av internatio­ nella arbetsorganisationen, vilkas ratifikationer inregistrerats hos sekreta­ riatet.

Den träder i kraft tolv månader efter det två medlemmars ratifikationer blivit inregistrerade av generalsekreteraren.

Kungl. Maj.ts proposition nr 71. 89

Därefter träder denna konvention i kraft för varje medlem tolv månader från den dag, då dess ratifikation inregistrerats.

§ 20.

Så snart ratifikationerna för två medlemmar av internationella arbetsorga­ nisationen inregistrerats hos sekretariatet, skall nationernas förbunds gene­ ralsekreterare därom notificera alla medlemmarna av internationella arbets­ organisationen. Han skall likaledes notificera dem inregistreringen av rati­ fikationer, som senare delgivits honom av andra medlemmar av organisa­ tionen.

§ 21.

Varje medlem, som ratificerat denna konvention, kan, sedan tio år för­ flutit från den tidpunkt, då konventionen först trädde i kraft, uppsäga den­ samma genom skrivelse, som delgives nationernas förbunds generalsekrete­ rare för inregistrering. Uppsägningen träder icke i kraft förrän ett år efter det den inregistrerats hos sekretariatet.

Varje medlem, som ratificerat denna konvention och icke inom ett år efter utgången av den i föregående stycke nämnda tioårsperioden gör bruk av den i denna paragraf stadgade uppsägningsrätten, skall vara bunden för en ny femårsperiod och kan därefter, med iakttagande av de i denna paragraf föreskrivna villkoren, uppsäga konventionen vid utgången av varje femårs­ period.

§ 22.

Vid utgången av varje tidrymd av tio år, räknat från denna konventions ikraftträdande, skall internationella arbetsbyråns styrelse förelägga general­ konferensen en redogörelse för tillämpningen av denna konvention och taga under övervägande, huruvida det finnes anledning att uppföra frågan örn dess revision helt eller delvis på konferensens dagordning.

§ 23.

I fall konferensen skulle antaga en ny konvention, innebärande revision helt eller delvis av förevarande konvention, skall en medlems ratifikation av den nya konventionen, för såvitt denna trätt i kraft, medföra uppsägning av förevarande konvention oberoende av vad i § 21 här ovan stadgas örn tidsfrist.

Från den dag, då den nya konventionen träder i kraft, skall förevarande konvention icke längre kunna ratificeras av medlemmarna.

Förevarande konvention skall likväl förbliva gällande till form och inne­ håll för de medlemmar, som ratificerat densamma och icke ratificera den nya konventionen.

§ 24.

De franska och engelska texterna till denna konvention skola båda äga vitsord.

bihang till riksdagens protokoll 1030. 1 sami. 56 käft. (Nr 71.) 1944 29 7

90 Kungl. Majus proposition nr 71.

Rekommendation angående ömsesidighet i fråga om skydd mot olycksfall för arbetare, sysselsatta med lastning eller lossning av fartyg.

Generalkonferensen av nationernas förbunds internationella arbetsorgani­ sation, vilken av styrelsen för internationella arbetsbyrån sammankallats till Genéve och där samlats den 30 maj 1929 till sitt tolfte sammanträde, samt beslutit antaga vissa förslag angående ömsesidighet i fråga örn skydd mot olycksfall vid arbete med lastning eller lossning av fartyg, en fråga, vilken innefattas i den andra punkten på dagordningen för sammanträdet, ävensom beslutit, att dessa förslag skola taga form av en rekommen­ dation, antager denna, den tjugoförsta dagen i juni år ettusenniohundra och tjugo­ nio efterföljande rekommendation att underställas internationella arbetsorga­ nisationens medlemmar för att av dem tagas i övervägande med hänsyn till dess förverkligande genom nationell lagstiftning eller på annat sätt jämlikt bestämmelserna i del XIII av fördraget i Versailles och motsvarande delar av de övriga fredsfördragen. Konferensen, som beaktar, att konventionen angående skydd mot olycksfall vid arbete med lastning eller lossning av fartyg, samtidigt som den har till huvudsyfte att skydda vederbörande arbetare, erbjuder ett tillfälle för medlemmarna att ut­ arbeta och utfärda förordningar, vilka, baserade på nämnda konvention, förete en viss likformighet, samt jämväl erbjuder tillfälle att utsträcka principen örn ömsesidigt erkännande av inspektions- och undersökningscertifikat, och som i detta samband fäster medlemmarnas uppmärksamhet på de principer, som fastslagits i Köpenhamnkonventionen av den 28 januari 1926 angående fartygs sjövärdighet och utrustning med däri genom deklarationen av den 11 juni 1928 gjorda ändringar, hemställer enträget till medlemmarna, att de, efter att ha ratificerat kon­ ventionen angående skydd mot olycksfall vid arbete med lastning eller loss­ ning av fartyg och utfärdat bestämmelser på grundval av föreskrifterna däri, måtte rådföra sig med varandra i syfte att få till stånd överenskommelser örn ömsesidighet, under villkor likväl att dessa överenskommelser trygga huvudsyftet med konventionen, d. v. s. arbetarnas säkerhet.

Rekommendation angående hörande av fackliga organisationer vid utarbe­ tande av bestämmelser rörande säkerhet för arbetare, sysselsatta med lastning eller lossning av fartyg.

Generalkonferensen av nationernas förbunds internationella arbetsorga­ nisation, vilken av styrelsen för internationella arbetsbyrån sammankallats till Genéve och där samlats den 30 maj 1929 till sitt tolfte sammanträde, samt beslutit antaga vissa förslag angående hörande av fackliga orga­ nisationer vid utarbetande av bestämmelser rörande säkerhet vid arbete med lastning eller lossning av fartyg, en fråga, vilken innefattas i den andra punkten på dagordningen för sammanträdet, ävensom beslutit, att dessa förslag skola taga form av en rekommen­ dation,

Kungl. Majlis proposition nr 71. 91

antager denna, den tjugoförsta dagen i juni år ettusenniohundra och tjugo nio efterföljande rekommendation att underställas internationella arbetsorga­ nisationens medlemmar för att av dem tagas i övervägande med hänsyn till dess förverkligande genom nationell lagstiftning eller på annat sätt jämlikt bestämmelserna i del XIII av fördraget i Versailles och motsvarande delar av de övriga fredsfördragen.

Konferensen,

som antagit ett konventionsförslag angående skydd mot olycksfall vid ar­ bete med lastning eller lossning av fartyg och

som önskar giva medlemmarna en anvisning, vilken kan vara dem till led­ ning vid tillämpningen av nämnda konvention inom deras resp. länder,

fogar till konventionsförslaget följande rekommendation:

Vid utarbetande av nya författningar för att bringa i verkställighet omförmälda konvention böra de myndigheter, som ha att svara för utarbetande av föreskrifter till skydd mot olycksfall för arbetare sysselsatta med lastning eller lossning av fartyg, höra vederbörande arbetsgivar- och arbetarorganisa­ tioner, vilka kunna förefinnas inom resp. länder; börande detta ske antingen direkt eller med anlitande av särskilda för ändamålet godkända organ, vari båda parterna äro företrädda.