angående tilläggs¬ pension åt läraren vid krigshögskolan, f. d. läroverks¬ adjunkten C. 0. Nordgren

Kungl. Majlis proposition nr 93.

7 Nr 93.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tilläggspension åt läraren vid krigshögskolan, f. d. läroverksadjunkten C. 0. Nordgren; given Stockholms slott den 14 februari 1930.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Harald Malmberg.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i statsrådet å Stockholms slott den 14 februari 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson, Dahl.

Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet anför chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Malmberg följande:

Genom kungl, brev den 16 mars 1858 angående rikets ständers beslut i avseende på utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, (innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna), punkten 32, stadgades, att lärare vid högre artilleriläroverket å Marieberg, vilken i denna egenskap tjänstgjort i tjugo år eller därutöver, hnge, efter avskedstagandet från lärarbefattningen, under sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten erhålla en årlig pension, motsvarande hälften av den avlöning, han vid avgången från läroverket i egenskap av lärare uppburit.

344 30

8 Kungl. Majus proposition nr 93.

Ar 1866 ombildades artilleriläroverket å Marieberg till krigshögskolan å Marieberg, varefter år 1878 sistnämnda högskola uppdelades i en artillerioch ingenjörhögskola samt en krigshögskola.

I lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension den 11 oktober 1907 16 § 3:o) stadgas, att för den, som vid avgång från tjänst, som avses i nämnda lag, åtnjuter eller sedermera erhåller pension för statstjänst, å vilken sagda lag icke äger tillämpning, pension för den förra tjänsten må utgå med en tredjedel av det belopp, som eljest skolat utgå; dock att, därest härigenom de båda pensionerna icke skulle tillsammans uppgå till nämnda belopp, pensionen må ökas med vad som motsvarar skillnaden.

Uti en till Kungl. Majit ställd skrift, dagtecknad den 28 februari 1929, har läraren vid krigshögskolan, f. d. läroverksadjunkten Carl Olaf Nordgren gjort framställning örn att få komma i åtnjutande av oavkortade pensioner för såväl adjunktstjänst vid allmänt läroverk som ock lärartjänst vid krigshögskolan.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Nordgren, som är född den 19 november 1858, den 20 juni 1924 beviljades avsked från och med utgången av augusti månad samma år från adjunktsbefattning vid Nya Elementarskolan i Stockholm med, på grund av bristande antal tjänstår, avkortad pension till belopp av 3,400 kronor för år; att han tjänstgjort såsom lärare vid krigshögskolan alltsedan den 1 oktober 1895; att han vid krigshögskolan i avlöningsförmåner under de senare åren uppburit ett årligt belopp av 2,400 kronor; att han tjänstgjort såsom timlärare under åren 1897 —1928 vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm, under åren 1894—1928 vid Wallinska skolan i Stockholm och under åren 1893—1899 vid Beskowska skolan i Stockholm; samt att han är blind på högra ögat och att hans vänstra öga är angripet av ögonsjukdom, som kan befaras beröva honom synförmågan även på detta öga.

Arméförvaltningens civila departement har den 5 april 1929 avgivit utlåtande i ärendet och därvid anfört, att bestämmelserna i brevet den 16 mars 1858 ansetts alltjämt vara tillämpliga icke blott för lärare vid artilleri- och ingenjörhögskolan utan jämväl för lärare vid krigshögskolan. Till stöd härför finge departementet åberopa Kungl. Majrts beslut angående kanslisekreteraren C. G. Pauli, vilken tjänstgjort såsom språklärare, bland annat, vid krigshögskolan under åren 1878 — 1900. Vid avskedstagande från nämnda anställning hade Pauli genom Kungl. Maj:ts beslut den 20 juli 1900 erhållit en pension, motsvarande hälften av hans avlöning vid krigshögskolan. Med hänsyn härtill och då Nordgren i avseende å anställningstidens längd uppfyllde de i brevet den 16 mars 1858 för pensions erhållande stadgade villkor, ansåge departementet honom vid avskedstagande från sin anställning vid krigshögskolan författningsenligt berättigad till årlig pension å allmänna indragningsstaten. I anslutning till bestämmelserna i nämnda brev och med ledning av lämnade uppgifter rörande storleken av det arvode, Nordgren

9 Kungl. Majus proposition nr 93.

åtnjöte från högskolan, torde — under förutsättning, att Nordgren intill tiden för sin avgång från högskolan bibehölles vid det till honom alltsedan år 1927 utgående arvodet — pensionen böra bestämmas till 1,200 kronor för år räknat. Departementet tillstyrkte alltså, att Kungl. Majit måtte förklara Nordgren berättigad att efter avskedstagande från sin anställning vid krigshögskolan under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära årlig pension beräknad enligt de i brevet den 16 mars 1858 angivna grunder.

Uti den 12 april 1929 avgivet utlåtande i ärendet har statskontoret anfört, att, då sökanden, enligt vad handlingarna utvisade, uppfyllt det i förenämnda kungl, brev den 16 mars 1858 stadgade villkoret för erhållande av pension, torde sökanden kunna förklaras berättigad att från och med månaden näst efter den, vari avgång från lärarbefattningen vid krigshögskolan komme att äga rum, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension, motsvarande hälften av årsarvodet, eller alltså 1,200 kronor. Emellertid ville statskontoret fästa uppmärksamheten därå, att sökanden, som i egenskap av förutvarande adjunkt vid allmänt läroverk åtnjöte en pa bestämmelserna i civila pensionslagen grundad pension till avkortat belopp av 3,400 kronor, vore underkastad stadgande^ i 16 § av nämnda lag örn förening av pensioner. I den del, omförmälda paragraf vore tillämplig i förevarande fall (mom. 3), innebure stadgandet, att för den, som vid avgång från tjänsten med rätt till pension enligt den civila pensionslagen åtnjöte eller sedermera erhölle pension för statstjänst, å vilken nämnda lag icke ägde tillämpning, pension för den förra tjänsten finge utgå med V3 av det belopp, som eljest skolat utgå, dock att, därest härigenom de båda pensionerna icke skulle tillsammans uppgå till nämnda belopp, pensionen finge ökas med vad som motsvarade skillnaden. Örn sökanden erhölle nu ifrågavarande pension å 1,200 kronor, komme med tillämpning av berörda stadgande hans adjunktspension att minskas med motsvarande belopp; och sökanden vunne alltså genom den nya pensionen ingen som helst ökad förmån. I dylika fall, där en större pension, som utginge enligt den civila pensionslagen, förenats med en mindre pension, å vilken nämnda lag icke vore tillämplig, hade riksdagen vid flera tillfällen (se prop. nr 117 och nr 120 till 1914 års senare riksdag, nr 93, p. 2, till 1924 års riksdag och nr 49, p. 4, till 1925 års riksdag) beviljat vederbörande en särskild tilläggspension å allmänna indragningsstaten till sådant belopp, att hans sammanlagda pensionsförmån kommit att motsvara den större pensionen jämte en tredjedel av den mindre enligt den regel, som i 16 § 2 mom. stadgats för det fall, att båda pensionerna utginge enligt den civila pensionslagen. Örn en liknande anordning skulle vidtagas beträffande sökanden, skulle det innebära, att han utöver sin adjunktspension å 3,400 kronor skulle bekomma en tilläggspension å 400 kronor. Såsom av handlingarna framginge, kunde sökanden åberopa en lärarverksamhet vid statliga och statsunderstödda läroverk av sa enastående omfattning, att, även om hans förevarande ansökning i hela dess vidd knappast syntes kunna tillstyrkas, en tilläggspension till sådant belopp

Departements-

chefen.

10 Kungl. Majus proposition nr 93.

dock syntes i detta fall kunna förordas, att lian därigenom sammanlagt bekomme vad som utgjorde hel pension för läroverksadjunkt, 4,000 kronor, eller alltså en tilläggspension å 600 kronor. Statskontoret hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att sökanden finge från och med månaden näst efter den, vari han avginge från sin lärarbefattning vid krigshögskolan, under sin återstående livstid åtnjuta, utöver honom författningsenligt tillkommande pension, en årlig tilläggspension å allmänna indragningsstaten till belopp av 600 kronor, med rätt att å sammanlagda pensionsförmånen åtnjuta förhöjning enligt bestämmelserna i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).

Av den i ärendet förebragta utredningen framgår, att Nordgren uppfyllt det i ovannämnda kungl, brev den 16 mars 1858 stadgade villkor för erhållande av pension, men att han, till följd av den civila pensionslagens bestämmelser angående förening av pensioner, genom den pension, som enligt sagda brev kan tillerkännas honom, icke vinner någon ökning i sammanlagda beloppet av honom tillkommande pensionsförmåner. Det synes mig vara föga överensstämmande med rättvisa och billighet, att Nordgren vid sin avgång från lärarbefattning vid krigshögskolan, som han innehaft i över 34 år, lämnas utan varje pensionsförmån i anledning av denna verksamhet. På grund av Nordgrens ögonsjukdom äro förhållandena i detta fall även synnerligen ömmande. I likhet med statskontoret finner jag skäligt, att Nordgren beviljas en tilläggspension. Med hänsyn till de särskilda omständigheter, vilka här föreligga, anser jag starka skäl tala för att denna tilläggspension göres något större än den av statskontoret angivna, och finner jag mig därför böra föreslå, att den bestämmes till 1,000 kronor för år. Sammanlagda beloppet av Nordgrens pension och den nu föreslagna tilläggspensionen bör, på sätt av statskontoret framhållits, regleras i enlighet med föreskrifterna i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, att läraren vid krigshögskolan, f. d. läroverksadjunkten Carl Olaf Nordgren må från och med månaden näst efter den, varunder han avgår från sin lärarbefattning vid krigshögskolan, under sin återstående livstid uppbära -— utöver honom författningsenligt tillkommande pension — en årlig tilläggspension å allmänna indragningsstaten till belopp av 1,000 kronor, med rätt att å sammanlagda pensionsförmånen åtnjuta förhöjning enligt bestämmelserna i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Kegenten lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. Lindman.