angående avslående i vissa fall av mark från kronoegendomar eller upplåtande av nytt¬ janderätt eller servitutsrätt till sådan mark

Kungl. Maj:ts proposition Nr 122.

1 Nr 122.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående avslående i vissa fall av mark från kronoegendomar eller upplåtande av nyttjanderätt eller servitutsrätt till sådan mark; given Stockholms slott den 6 februari 1931.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

, , B. v. Stockenström.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 6 februari 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Kamel, statsråden Gärde, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, kommunikations-, ecklesiastik- och handelsdepartementen anför chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet von Stockenström:

I skrivelse den 21 maj 1930, nr 247, har riksdagen anmält, att riksdagen bifallit vad Kungl. Majit i proposition den 14 mars 1930, nr 228, föreslagit angående avstående i vissa fall av mark från kronoegendomar eller upplåtande av nyttjanderätt oller servitutsrätt till sådan mark. Riksliihang till riksdagens protokoll 1931. I sami. 10t< hafi. (Nr 122.)

2 Kungl. Majda proposition Nr 122.

dagens sålunda fattade beslut bär Kungl. Majit genom brev till domänstyrelsen. den 13 juni 1930 (sv. förf.-saml. nr 213) meddelat styrelsen oell övriga vederbörande till kännedom.

Nämnda beslut innebär, jämte annat, att, där fråga är örn anläggande av allmän väg och där så prövas lämpligt, medgivande må, med visst undantag, lämnas ej mindro därtill att mark, som står under kronans omedelbara disposition eller tillhör någon av de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar eller någon av de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, må avstås eller upplåtas utan annan ersättning till kronan än att, därest och i den mån å marken växande skog ingår i överlåtelsen och det icke finnes skäligt annorlunda medgiva, ersättning för sådan skog skall utgå efter vederbörande myndighets bestämmande; än även att för anläggningen må, där så prövas lämpligt, kostnadsfritt begagnas sådana å kronans ägor belägna kalk- och stenbrott samt grustäkter, som kunna vara disponibla.

Det jämlikt riksdagens ovan nämnda beslut givna bemyndigandet gäller för tiden intill den 1 juli 1931. Bemyndigande i ämnet torde nu böra hos riksdagen äskas för ytterligare ett års tid. Därvid torde emellertid vissa ändringar i bemyndigandet böra vidtagas.

I samband med beredningen av ett på Kungl. Majits prövning beroende ärende angående avstående av kronan tillhörig mark för allmän väg har uppstått tvekan, huruvida bemyndigandet örn avgiftsfri upplåtelse för vägändamål är begränsat att allenast avse mark för nyanläggning av väg eller örn det jämväl omfattar mark för omläggning eller annan förändring av väg. Med hänsyn till de förhållanden, som åberopats till stöd för införandet av avgiftsfria upplåtelser för vägändamål —- vägarnas allt större betydelse för samfärdseln, förmånen för en fastighet av goda kommunikationer m. m. — synes det skäligt, att avgiftsfri upplåtelse må kunna äga rum jämväl då fråga är örn omläggning eller annan förändring av väg. Det må framhållas, att med nu pågående omfattande verksamhet för breddning, rätande eller eljest omändring av vägar, dylika vägföretag torde förekomma i betydligt större an tal fall lin nyanläggning av väg. Jag vill följaktligen ifrågasätta sådan ändring av förevarande bemyndigande, att avgiftsfri markupplåtelse uttryckligen må kunna omfatta jämväl förändring av allmän väg.

Förenämnda av 1930 års riksdag givna bemyndigande bär icke avseende å de i 1 kap. 14 och 18 §§ lagen den 12 maj 1917 örn fastighetsbild ning i stad berörda fall. Dessa lagrum stadga under vissa förhållanden rätt eller plikt för stad att lösa gatumark och tomtdel och äro tillämpliga även å kronan tillhörigt område. Uti det förslag till ny stadsplanelag, som Kungl. Majit tidigare denna dag beslutat förelägga innevarande års riksdag, hava upptagits bestämmelser örn marks avstående, vilka

3 Kungl. Majrid proposition Nr 122.

bestämmelser gälla även kronojord. Då den nya stadsplanelagen är avsedd att träda i kraft den 1 januari 1932, synes nu ifrågavarande bemyndigande böra erhålla sådan avfattning, att därifrån uteslutas icke blott de fall, som avses i omförmälda lagrum i fastighetsbildningslagen utan oek sådana, dur rätt eller plikt att lösa kronan tillhörig mark följer av bestämmelse i den nya stadsplanen, som kan bliva av riksdagen antagen.

På grund härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för tiden intill den 1 juli 1932

dels medgiva att, då för ändamål, för vars tillgodoseende enligt gällande lag annan än kronan kan förpliktas att efter expropriation avstå fastighet eller upplåta nyttjanderätt eller servitutsrätt därtill, erfordras, att kronan tillhörig mark tages i anspråk, förordnande örn avstående av marken eller upplåtande av nyttjanderätt eller servitutsrätt till densamma må, utan riksdagens hörande i varje särskilt fall, meddelas:

a) av Kungl. Majit, där fråga är om avstående eller upplåtande avmark för järnväg eller elektrisk anläggning, eller där jordområde, som skall avstås eller vartill särskild rätt skall upplåtas, är bebyggt eller överstiger fem hektar eller i värde uppgår till mera än tvåtusen kronor; samt

b) i övriga fall av den centrala förvaltningsmyndighet, under vars vård och inseende fastigheten står;

dels ock besluta:

1) att för mark eller särskild rätt, som sålunda avstås eller, upplåtes, lösen eller ersättning skall med nedan angivna undantag utgå efter ty i lagen örn expropriation är föreskrivet och till beloppet bestämmas

a) i de fall, då Kungl. Majit beslutat om markens avstående eller upplåtande, såvitt ej Kungl. Majit finner skäligt förordna örn ersättningens bestämmande av sådan nämnd, som omförmäles i lagen örn expropriation, av tre gode män, av vilka länsstyrelsen i länet och sökanden, var för sig, utse en och domaren i orten den tredje; Kungl. Majit dock obetaget att, då fråga är allenast örn begagnande av mark för ändamål som förut nämnts, utan att marken avstås, besluta örn ersättningens bestämmande på sätt, Kungl. Majit prövar lämpligt, samt

b) ifråga örn sådan mark eller särskild riitt, örn vars avstående eller upplåtande central förvaltningsmyndighet förordnat, av samma myndighet;

2) att i fråga örn mark, som är avsedd att användas för framdragande av elektrisk ledning, utom vad under 1) stadgas jämväl föreskrifterna i lagen den 27 juni 1902, innefattande vissa bestämmelser örn elektriska anläggningar, skola lända till efterrättelse;

3) att, där Kungl. Majit lämnat kommun, enskild person eller bolag tillstånd att inom riket anlägga järnväg eller där fråga är örn anläggande eller förändring av allmän viig, medgivande ina, ilar så prövas lämpligt,

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 122.

lämnas ej mindre därtill att mark, som står under kronans omedelbara disposition eller tillhör någon av de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar eller någon av de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas fond, stuterierna eller Vadstena lcrigsmanshusfond, må avstås eller upplåtas utan annan ersättning till kronan jin att, därest och i den mån å marken växande skog ingår i överlåtelsen och det icke finnes skäligt annorlunda medgiva, ersättning för sådan skog skall utgå efter vederbörande myndighets bestämmande; än även därtill att för företaget i fråga må kostnadsfritt begagnas sådana å kronans ägor belägna kalk- och stenbrott samt grustäkter, som kunna vara disponibla; samt

4) att vad sålunda stadgats icke bär avseende å de fall, då rätt eller plikt att liisa kronan tillhörig mark följer av bestämmelse i allmän lag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifall samt förordnar, att proposition i iimnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: Joh:s Thygesen.

slote:. Stockholm, Isaac Marens Boktryckeri-Aktiebolag, 1931