angående anslag för bud¬ getåret 1931/1932 till undervisningsanstalterna för sjöfart

Kungl. Majlis proposition Nr 124.

i

Nr 124.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret 1931/1932 till undervisningsanstalterna för sjöfart; given Stockholms slott den 20 februari 1931.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

D. Hansén.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Halis Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 20 februari 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden Gärde, Hamrin, Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmback, Hansén, Rundqvist.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen anför chefen för handelsdepartementet, statsrådet Hansén:

Vid anmälan den 3 januari 1931 av do frågor, som tillhörde regleringen för budgetåret 1931/1932 av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, anförde jag, på sätt det vid 1931 års statsverksproposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet över handelsärenden för sagda dag utvisar, beträffande frågan örn anslag till undervisningsanstalterna for sjöfart bland annat följande.

Bihang lill riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 10G hafi. (Nr 124.) 1

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

1930 års riksdag hade vid behandlingen av frågan örn anslag till undervisningsanstalterna för sjöfart för budgetåret 1930/1931 avslagit av Kungl. Majit då framlagt förslag angående omorganisation av undervisningen vid navigationsskolorna m. m. under uttalande bland annat, att denna organisationsfråga och därmed sammanhängande spörsmål enligt riksdagens mening borde undergå en förnyad och skyndsam omprövning i olika avseenden, innan ett slutligt avgörande skedde.

Med anledning av den utav riksdagen sålunda uttalade uppfattningen örn behovet av ytterligare utredning i förevarande omorganisationsfråga m. m. hade Kungl. Majit den 14 juli 1930 funnit gott bemyndiga mig att tillkalla högst fem personer att såsom sakkunniga inom handelsdepartementet verkställa och örn möjligt före den 1 december 1930 slutföra den ifrågavarande utredningen.

Jämlikt detta bemyndigande hade jag den 17 juli 1930 tillkallat ledamoten av riksdagens första kammare, undervisningsrådet K. A. W. Björck» ledamoten av samma kammare, verkställande direktören i Sveriges redareförening O. A. Nordborg, navigationsskoleinspektören A. G. Carell verkställande direktören i Sveriges fartygsbefälsförening, sjökaptenen N. P. Larsson och verkställande direktören i svenska maskinbefälsförbundet, övermaskinisten S. L. Äström att såsom sakkunniga inom departementet verkställa berörda utredning. Dessa sakkunniga, vilka antagit benämningen 1930 års navigationsskolesakkunniga, hade den 3 december 1930 avgivit betänkande med förslag i förevarande ämne (St off utr 19301 32.)

Genom remiss den 13 december 1930 hade vederbörande ämbetsverk och myndigheter anbefallts att Idre den 25 januari 1931 avgiva utlåtande över de sakkunnigas betänkande och förslag. Dessa syntes alltså kunna upptagas till närmare övervägande i så god tid, att ärendet kunde föreläggas innevarande års riksdag. Särskild proposition i ämnet komma sålunda framdeles att till riksdagen avlåtas. I avbidan därå borde i förslaget till riksstat för budgetåret 1931/1932 de särskilda i anslagstiteln »Under visningsanstalter för sjöfart» ingående anslagen allenast beräknas. Utan att för det dåvarande taga ställning till de av de sakkunniga uppgjorda anslagsberäkningarna i annan mån, än att jag — med hänsyn till den nuvarande inskränkningen i allmänhet i utdelningen av resestipendier —- icke fann mig kunna förorda en av de sakkunniga gjord framställning örn anslag å 1,500 kronor för beredande av dylika stipendier åt lärarpersonalen vid navigationsskolorna, tillstyrkte jag, att i statsverkspropositionen anslagen i övrigt upptoges med de av de sakkunniga föreslagna beloppen.

I enlighet med av mig i statsverkspropositionen under punkterna 10-17 gjord hemställan har också Kungl. Majit föreslagit riksdagen att ] avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, for budgetåret 1931/1932 beräkna anslagen till undervisningsanstalterna för sjöfart på sätt av följande sammanställning framgår i

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Ordinarie

anslag

kronor

Navigationsskolorna ••••”•• • • 1 ■1

Provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid navi-

‘ gationsskolorna, förslagsanslag ................................

Alderstillägg för personalen vid undervisningsanstalter för sjöfart, förslagsanslag ...............

Navigationslärarkurs, reservationsanslag....................

Praktisk lärarkurs, reservationsanslag .............

Praktisk utbildning av däcksbefäl för den svenska

handelsflottan, reservationsanslag ■■■■■■..........•••••••.....

Kompletteringskurs vid tekniskt läroverk, reserva-

203,000

23,000

tionsanslag .................................... ......

Maskinlaboratorier, reservationsanslag

Extra

anslag

kronor

5,700

2,500

10,000

2.40Q

15,000.

Därjämte skulle för beredande av förhöjda avlöningsförmåner åt den ordinarie lärarpersonalen vid navigationsskolorna det under, tionde huvudtiteln upptagna förslagsanslaget till tillfällig löneförbättring for viss personal inom den civila statsförvaltningen, i löpande riksstat upptaget med 42,000 kronor, höjas med ett belopp av 23,000 kronor till 65,000

kronor.

Över do sakkunnigas betänkande och däri innefattade förslag hava statskontoret den 15, skolöverstyrelsen den 21 och kommerskollegium den 24 nästlidna januari avgivit infordrade utlåtanden, varjämte statskontoret den 29 i samma månad på given anledning ånyo yttrat sig.

Vid skolöverstyrelsens utlåtande äro fogade från styrelserna för de tekniska läroverken i Norrköping, Borås, Malmö, Örebro, Härnösand och Eskilstuna samt styrelsen för tekniska skolan i Stockholm inkomna

yttranden. .... ,

. Kommerskollegium har anmodat examensförrättaren i l:a och <s:a maskinistklasserna, samtliga navigationsskoledirektioner och föreståndarne vid de olika navigationsskolorna att, de senare i samråd med skolans lärare, till kollegium inkomma med yttranden i ärendet, varjämte kollegium berett tillfälle för Sveriges allmänna sjöfartsförening, Sveriges redareförening, Stockholms rederiförening, Sveriges segelfartygsförening, Sveriges fartygsbefälsförening och svenska maskinbefälsförbundet ävensom rederiaktiebolaget Portunus och Pollux (Alex. Pedersen) att

avgiva yttranden i ämnet. . 1

Från samtliga dessa samt från Sveriges varvsindustriförening Ilai a

yttranden inkommit till kollegium.

4 Kungl. Majus proposition Nr 124.

Jag får nu ånyo för Kungl. Majit anmäla detta ärende. För att giva en så fyllig bild som möjligt av den tilltänkta organisationen och därmed sammanhängande spörsmål torde jag därvid lå redogöra även för vissa av ae sakkunniga framställda förslag, vilka först senare, nämligen i samband med fastställande av erforderliga reglementariska bestämmelser för navigationsskolorna m. m. och ny befälsförordning, böra underställas Kungl. Majlis prövning.

[l.J 1- Navigationsskolorna. Innan jag ingår på en redogörelse för de sak-

A“kolonia,kunnigas förslag i denna del och de däröver avgivna utlåtandena, torde (ordinarie med utgångspunkt från de sakkunnigas betänkande få lämna en

anslag.) översikt av den nuvarande organisationen av navigationsundervisningen och tidigare framställda ändringsförslag.

Nuvarande Navigationsskolornas nuvarande organisation grundar sig på beslut av ^avnaiiuT 1911 års. riksda»- Dessförinnan funnos i riket 10 navigationsskolor, förtiomu.der- lagda till Stockholm, Göteborg, Malmö, Härnösand, Strömstad, Karlsvismngen. harmij Kalmar, Västervik, Visby och Gävle. Enligt Kungl. Majits förslag till 1911 års riksdag skulle skolornas antal begränsas till 7, för lagda till Stockholm, Göteborg, Malmö, Härnösand, Kalmar, Gävle och Västervik. Riksdagen beslöt emellertid indragning av jämväl de två sistnämnda skolorna.

Den organisation navigationsundervisningen sålunda erhöll genom 1911 års riksdags beslut kvarstår alltjämt i huvudsak oförändrad. I detta sammanhang är emellertid att uppmärksamma, att kommerskollegium pa grund av beslut vid 1919 ars riksdag från och med år 1920 fungerar såsom överstyrelse för skolorna. Tidigare hade marinförvaltningen haft sig detta uppdrag anförtrott.

I samband med utfärdandet den 29 mars 1912 av ny förordning angående befäl å svenska handelsfartyg m. m. fastställdes samma dag nytt reglemente för navigationsskolorna i riket. Detta reglemente är med vissa sedermera vidtagna ändringar alltjämt gällande. Samtidigt utfärdades jämväl särskild kungörelse med bestämmelser angående navigations] ärarexamen, vilka bestämmelser, med vissa genom kungörelse den 31 december 1919 vidtagna ändringar, fortfarande äga tillämpning.

Den nuvarande organisationen omfattar alltså fem navigationsskolor, förlagda till Stockholm, Göteborg, Malmö, Härnösand och Kalmar. Av dessa inrymma de fyra förstnämnda såväl navigationsavdelning som maskinistavdelning. Skolan i Kalmar omfattar däremot endast navigationsavdelning. Navigationsavdelning består av sjökaptens-, styrmansoch skeppar klass, maskinistavdelning av lia maskinist- (övermaskinist-). 2:a maskinist- och 3:e maskinistklass. Beträffande navigationsskolan i Malmö må emellertid framhållas, att genom Kungl. Majits beslut den 5

5 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124. oktober 1923 en därstädes tidigare förefintlig 3:e maskinistklass indragits Irån och med år 1924.

I avseende å navigationsskolornas nuvarande organisation oell vad därmed äger samband torde här böra ytterligare erinras allenast örn följande. ......

Vid varje skola finnes en föreståndare, som jämväl undervisar i sjo-

kaptensklassen. Föreståndare utnämnes av Kungl. Majit. Därjämte finnas en eller flera, vid samtliga skolor tillhopa 18, ordinarie lärare, som utnämnas av överstyrelsen. I staten avsedda extra lärare förordnas jämväl av överstyrelsen. Direktion för navigationsskola utses av stadsfullmäktige i den stad, där skolan är förlagd. Staden tillhandahåller enligt, åtagande lokal för skolan samt bostad eller ersättning darfor at föreståndaren. Elev erlägger vissa mindre avgifter till skolan. Dessa .använda» _ i den mån den skolan tillkommande andelen av anslaget till boekers, undervisningsmateriels och anora inventariers underhåll och förökande samt till utgifter för bränsle, lyshållning m. m. befmnes otillräcklig — såsom bidrag för nämnda ändamål.

I ett den 4 februari 1925 avgivet betänkande rörande omorganisation av kommerskollegium och vissa kollegium underlydande organ föreslog 1923 års besparingskommitté beträffande navigationsskolorna indragning av skolorna i Härnösand och Kalmar samt av vissa klasser vid navigationsskolan i Göteborg, dock att i mån av behov alltjämt skulle anordnas i Härnösand skeppar- och 3:e maskinistkurser samt i Kalmar skepparkurser.

Efter viss ytterligare utredning, som i anledning av kommit téns framställning ägde ruin, framlade Kungl. Majit i statsverkspropositionen till 1926 års riksdag förslag rörande vissa inskränkningar i navigationsskolornas organisation. Förslaget vann ej riksdagens biiall. I anledning av väckta motioner anhöll emellertid riksdagen, att Kungl. Majit ville låta verkställa en allsidig utredning av frågan, huru befälsutbildningen för den svenska handelsflottan måtte kunna lämpligen ordnas, och vidtaga de åtgärder, som med anledning av denna utredning knnde visa sig erforderliga.

Genom beslut den 19 november 192G uppdrog Kungl. Majit åt kommerskollegium att verkställa den av riksdagen begärda utredningen, därvid kollegium bemyndigades att för utredningsarbetet anlita biträde av samtidigt högst två sakkunniga personer. Med stöd av detta bemyndigande tillkallade kollegium för ändamålet såsom sakkunniga (fartygsbefälssakkunniga) sjökaptenen N. P. Larsson och kommendörkaptenen B. R. von Sydow ävensom för viss tid, varunder von Sydow tillfälligtvis frånträddo sitt uppdrag, tullkontrollören C. Rudberg.

Sedan examensförrättaren i lia och 2ia maskinistklasserna, mai in ingenjören C. C. Böös på uppdrag av kollegium verkställt viss utredning

Förebi^fjnu förändringar i organisationen.

(923 års besparingskommitté.

t92G ars riksdag.

1927 ilis lartygsbefälsxtikknrmiga.

1928 år» maskinbotälssakkunniga.

Ikommers-

kollegium

1929.

b Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

och framlagt förslag rörande åtgärder för vinnande av en förbättrad lindel visning vid navigationsskolornas maskinistavdelningar ävensom förslag till vissa organisatoriska förändringar; beträffande samma avdel ningar samt yttranden över berörda förslag av kollegium inhämtats från navigationsskolorna oell svenska maskinbefälsförbundet, tillkallade kollegium den 17 november 1928, efter bemyndigande av Kungl. Maj:t förenämnde Böös samt övermaskinisten S. L. Äström ävensom läraren vid navigationsskolan i Göteborg, civilingenjören P. G. Koos att såsom sakkunniga biträda kollegium vid utarbetande av slutligt förslag rörande ordnandet av utbildningen av maskinister för den svenska handelsflottan. Dessa sakkunniga (maskinbefälssakknmiga) avgå vo den 5 mars 1929 betänkande mell förslag i ämnet. Över maskinbefälesakkunnigas betänkande bade yttranden inhämtats av direktionerna för samt föreföreståndare och lärare vid navigationsskolorna ävensom av Sveriges redareförening, Sveriges allmänna sjöfartsförening, Stockholms rederiförening och svenska maskinbefälsförbundet.

På grundvalen av ovannämnda utredningar inkom kommerskollegium den 30 september 1929 med förslag till omorganisation av navigationsskolorna samt till en av tidsförhållandena betingad omläggning av un ilervisningen vid desamma.

Till en lior jan upptog kollegium till behandling frågan örn navigationsskolornas ledning och i samband därmed spörsmålet örn maskinbefälsutbildningens förläggning. Kollegium kom därvid till den slutsatsen, att för det dåvarande inga förändringar i berörda hänseende kunde anses påkallade. Beträffande navigationsskolornas organisation ifrågasattes icke någon ändring rörande antalet skolor samt deras förläggning, liksom icke heller vad angår antalet klasser vid respektive navigationsavdelningar. Däremot innebar förslaget i fråga örn maskinistavdelningarna indragning av en Ira maskinistklass, nämligen den vid nai igationsskolan i Härnösand. Vidare ifrågasattes viss begränsning a\ antalet extra lärare å maskinistavdelningarna, i samband varmed föreslogs ökning av de ordinarie lärarne å samma avdelningar med tre.

Beträffande kommerskollegii förslag i övrigt må här erinras, att koll legium föreslog beteckningen »handelsflottans befälsskolor» för nu ifråga varande utbildningsanstalter, varjämte benämningen »maskinistavdel* ning» borde utbytas mot beteckningen »maskinavdelning». I anslutning till visst från maskinbefälshåll framkommet förslag ifrågasatte kollegium, att maskinistklasserna borde betecknas maskinchefsklass, maskin nistklass och maskinskötarklass (maskinskötare av l:a klass).

Vidare föreslog kollegium benämningen »rektor» för vederbörande skolas föreståndare samt att rektor skulle erhålla förordnande för en tid av 5 år i sänder. Såsom särskild föreståndare för maskinavdelning skulle en av skolans lärare förordnas med ett årligt arvode av 600 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124. 7

Beträffande lärokursens längd tillstyrkte kollegium utökande av läse uret för lia ock 2:a maskinistklasserna med en månad eller till 8 respektive 9 månader. ... .... .

• Kollegium förordade vidare inrättande vid skolorna av lararkollegie

samt klass- ock ämneskonferenser. '

I fråga örn läroämnena upptog ett av kollegium framlagt förslag till tini plan för navigationsavdelning vissa läroämnen utöver de förut föreskrivna. Sålunda ifrågasattes såsom nya läi*oämnen i sjokaptensklassen elektroteknik ock körselmottagning samt kandelsgeografi. Söm nya läroämnen i styrmansklåssen föreslogos fysik ock mekanik samt skeppsbyggeri ock maskinlära. Sistnämnda tre ämnen ingingo i viss ernfält ning i läroämnet sjömanskap i sistberörda klass. Även i fråga örn maskinavdelningarna upptog förslaget nya läroämnen. Beträffande så val lia som 2:a maskinistklasserna ifrågasattes införande av ämnet författningskunskap, varjämte i sistnämnda klass från ämnet maskinlära utbrott maskinritning såsom särskilt ämne.

I övrigt innefattade kollegii förslag yrkanden på skärpta intradesfordringar. Sålunda föreslogs bland annat såsom villkor för inträde i styrmansklass avlagd realexamen med godkända betyg i vissa ämnen eller däremot svarande kunskaper, vilken anordning likväl forutsattes skola träda i kraft först efter en övergångstid av fem år. Vidare ifrågasatte kollegium komplettering av undervisningsmaterielen genom inrättande av maskinlaboratorier vid vissa skolor och anskaffande av radiopejlingsapparater för samtliga skolor. Därjämte borde resestipendier få tilldelas lärarpersonalen.

Kommerskollegii utlåtande utmynnade i en hemställan örn utverkande j108 riksdagen av anslag för undervisningsanstalterna för sjöfart enligt följande sammanställning:

Handelsflottans befälsskolor kronor 173,700

Navigationslärarkurs .............................. " Tenn

Provisorisk avlöningsförbättring för vissa lärare >

Ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalterna

... .... . » 23,000

för sjöfart............................................:............

Resestipendier till lärare vid undervisningsanstalterna för

i.... ■ . ................ > 1,500

sjöfart...............................••••••..... ................. . .'i

Maskinlaboratorier vid handelsflottans befälsskolor i Stockholm och Göteborg och viss undervisningsmateriel i övrigt vid undervisningsanstalterna för sjöfart .................... » 130,000. I

I skrivelse till Kungl. Majit den 2 december 1929 framlade kommerskollegium sedermera förslag beträffande ordnandet av fartygsbefälsaspiran tornas praktiska utbildning för erhållande av styrmansbrev och skeppar brev av lia klass. Förslaget i denna del innebar bland annat sådan ändring av nu gällande bestämmelser, att det för respektive behörighets--

Statsverkspropositionen till 1930 års riksdag.

-Motioner

1930 ars riksdag.

s Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

brevs erhållande, liksom för inträde i någon av åsyftade klasser, icke skulle under alla förhållanden erfordras att hava fullgjort hittills föreiVe“8Bge-'“rtywtiaiwt Denna skulle nämligen - under förutsättning att vederbörande avlagt realexamen med godkända betyg i vissa ämnen ener styrkt sig äga däremot svarande kunskaper — kunna ersättas av tjänstgöring såsom befälsaspirant å maskindrivet fartyg av viss högre storleksklass i säx^skilt angiven fart.

I statsverkspropositionen till 1930 års riksdag framlade Kungl. Maj-t e t forsing i ämnet, som nära anslöt sig till det av kommerskollegnun avgivna med uteslutande dock av anslag till resestipendier sam,, maskmlaboratorier. Beträffande laboratorierna hade föredragande departementschefen ansett ytterligare utredning erforderlig, i ärendet framställdes motionsledes följande vianden

mät ^ 1uda?d9,n,0t.i0M1' <Ii144 °ch II:218) att riksdagen

matto avslå forslaget om indragning av Ira maskinistklossen i Härnö-

sand. I en inom andra kammaren väckt motion (106) föreslogs, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla, att realexamen icke sat es som villköl- för inträde vid rikets navigationsskolor, eller örn e. lck° ^de blfaIIas> att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj-t

derstälfnhå iT»att fol'Slaget tiU nytt reglemente för skolorna måtte understallas riksdagens prövning.

Kungl Maj:ts förslag vann icke riksdagens bifall i vidare mån, än

slaten1 BliageD’- T f°r,budgetåret 1930/1931 upptog de ordinarie arv slagen till navigationsskolorna, navigationslärarkursen och ålderstillägg or personalen vid undervisningsanstalter för sjöfart med oförändrade* be opp respektive 171,000, 2,200 och 23,000 kronor, för samma budgetår anvisade dels till provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid natania fa T fÖrSlagSanslag av 3’900 ^onor, dels för anskafi-

r?5 0^n\ Pe3llanfaPP,arfter tm Sk0l0rna ett estra reservationsanslag

f enJk °°I k Tf;, d,!1S °Ck f°r praktisk utbildning av däcksbefäl för doo enska handelsflottan ett extra anslag likaledes av 15,000 kronor.

husom av riksdagens skrivelse i ärendet inhämtas, betingades den av visande hållningen till förelaget av flera olika skäl. pXt a“ "i sågs forslaget genom ilen förlängning av vissa kurser, detsamma förut- •satte, komma att medverka till ett skärpande av redan förefintlig brist

LnVhadeghaf>tPti1irnbefii1; 6geUtlig rePresentant för rederinäriu-

Jerka Vi p ° att "nder vlsst skede av utredningsarbetet meu- Jnt i1 detsamma. De motionsledes framställda yrkandena, vilka gm e ut pa jämkningar i skilda hänseenden i det framlagda förslaget

lund?kommin, ^ kUQ“a avvisas- Riksda^n hade sa-

de unde!? r aPPfattUmgen’ att nu ifrågavarande spörsmål borde undergå en förnyad omprövning, innan ett slutligt avgörande skedde

Sy?erår?-ett huvudÖQskemål framträda, att en reform på detta e icke borde fa medverka till en ökning av den nuvarande befäls-

9 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

fristen ävensom ej heller försvåra cn rekrytering till befälsgraderna för manskapet ombord å fartyg eller från de medborgargrupper, av vilka hittills en stor kontingent av fartygsbefäl rekryterats. Riksdagen uttalade tillika den förväntan, att de i de väckta motionerna framförda synpunkterna måtto komma under förnyat övervägande, i samband varmed borde förebringas en klarläggande utredning beträffande frågan, huru statens omkostnader skulle komma att gestalta sig under en längre tid framåt, därest för erhållande av styrmansbrev och skepparbrev av l:a klass fordran å segelfartygstjänst med vissa av kommerskollegium föreslagna modifikationer i gällande bestämmelser skulle bibehållas. Slutligen må erinras, att riksdagen i detta sammanhang jämväl framhållit önskvärdheten därav, att frågan örn behovet av särskilda maskinlaboratorier för navigationsundervisningen måtte prövas i samband med övriga spörsmål, som rörde nämnda undervisning.

Vid föredragning i statsrådet den 14 juli 1930 av riksdagens ifrågavarande skrivelse uttalade jag, i anslutning till min hemställan örn förnyad juli 1030. ötredning i ämnet, att några särskilda direktiv — utöver vad riksdagsskrivelsen därutinnan innehölle — rörande ifrågavarande utredning icke syntes mig vara erforderliga. Vid det förnyade utredningsarbetet borde emellertid de redan föreliggande omorganisationsförslagen m. m. göras till föremål för granskning och överarbetning med beaktande av de erihringar och synpunkter, som i riksdagens skrivelse och i densamma omför mälda motioner framförts. Särskilt betonade jag önskvärdheten av att

— med hänsyn till de betydande kostnaderna — inrättandet av speciella maskinlaboratorier för navigationsskolorna kunde undvikas i så stor utsträckning som möjligt. I sådant avseende bordo noggrant undersökas, huruvida icke — liksom vid tidigare utredning visat sig kunna ske i Malmö

— å respektive övriga orter anordningar kunde träffas, som möjliggjorde användandet av vid statens eller annan läroanstalt redan befintligt laboratorium för undervisning jämväl vid navigationsskola. "Vidare syntes de motionsvis framförda skälen mot en indragning av l:a maskinistklassen vid navigationsskolan i Härnösand så vägande, att frågan härom enligt min mening borde än en gång sorgfälligt prövas.

Då jag nu övergår till att närmare redogöra för innehållet i det före liggande förslaget rörande navigationsskolaväsendets omorganisation, torde jag först fä återgiva en av de sakkunniga verkställd undersökning av den med skolornas antal och erforderliga klasser intimt sammanhängande frågan om handelsflottans befälsbehov. Med avseende å detta spörsmål hava de sakkunniga uttalat sig på följande sätt:

timi iirs navigations ■ skolosakkunniga.

Handels-

flottans

befäls-

behov.

Allmänna

Synp-inkter

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

hälSÄ ..befäIs«tbildningens ändamålsenliga ordnande sammanhander på det narmaste med spörsmålet om handelsflottans behov järn- ™‘ sett « KfJ «'• »Om kategorier. Det måste nårn? “gen arn

otina r- frine ;,?enhet av synnerlig vikt, att vid en omläggning av utbildningsforhallandena statsmakterna icke genom åtgärder, vilka vising™ 3"® ur nt^ningssynpunkt Önskvärda men som

inne hai a ett försvarande av betalsbehörighetens förvärvande, medverka taU skapandet av brist på befäl av viss kategori eller till skärpandet av •lisett}“"ei|ntIlg dy lk ’nst- Fastmera torde en reform på området böra svillitvm a-gnade blott att “öjliggöra en ur sjöfarts- K lrll ll f 1 S a utbl'dmng j och för sig utan tillika att underlätta utbildnmgen i sådana hanseenden, att i ali den utsträckning som är görligt den erforderliga tillgången på befäl säkerställes. Genom riksdagens uttalande i den förevarande fragnil, liksom genom de i anslutning därtill

clersttrukftsPr0t0k01 6t a“nade direktivpn- har denna synpunkt starkt un-

RfllLlafitåIUnda f?!ett °1S bbr? tin en bör-ian ugna särskild uppmärksamhet at spörsmålet örn handelsflottans befälsbehov för närvarande och tor den närmare framtiden.

Jad nu sagts gäller emellertid allenast i fråga om befäl med minst styrmans- och 2 :a maskinistbehörighet, men däremot icke skeppare av l.a klass och maskinister av 3:e klass, beträffande vilka sistnämnda båda befulskategorier tillgången för närvarande torde kunna anses i huvudsak motsvara efterfrågan och i allt fall även någon omläggning av utbild' ningen icke rimligen synes kunna äventyra rekryteringen.

Det ligger i sakens natur, att de beräkningar angående befälsbehovet som i detta sammanhang över huvud taget låta sig åvägabringa, endast kunna aga approximativ giltighet, särskilt i den män de taga sikte på framtida förfall landen. Och redan en undersökning av det nuvarande belalsbenovet efter en mera exakt metod är förbunden med mycket stora svårigheter, icke minst med hänsyn till att gällande fordringar i avseende a fältj gs förseende med befäl (befälsförordningen, särskilt §§ 4—7) xaxia icke blott ined fartygens typ (segelfartyg, maskindrivna fartyg) Pt0rjeb 0(dl 1 förekommande fall maskinstyrka, utan även med sådana Jorna [landen av mera föränderlig art som ändamålet med fartygets nyttig ten(fSSagerailrdyS’bl^^ och den fart, vari det sysselsätter Härtill kommer, att resultatet av en undersökning med utgångspunkt allenast fran nämnda fordringar i allt fall mäste bliva förbundet med icke oväsentliga felkällor, sa till vida att detsamma kommer att giva uttryck allenast för ett efter vissa regler konstruerat behov, medan däremot det taktiskt föreliggande behovet icke låter sig exakt bedöma. Ty, såsom jemväl kommerskollegium uttalat i underdånig skrivelse den 28 september . j?’ anstalles å åtskilliga befälsbefattningar överkvalificerad arbetskraft

i sa hänseende, att därtill anlitas befäl av högre behörighet, än befälsforordningen omedelbart föreskriver. Orsakerna till detta förhållande havn av kollegium i åsyftade sammanhang angivits vara flera och framhåller kollegium härutinnan följande:

'Särskilt å vissa större fartyg anse vederbörande rederier sig äga an- ! edri ing besätta vissa underordnade befattningar med personer med högre kvillHikationm- äii de föreskrivna, liksom å fartyg i åtskilliga fall till sattas liera belalsbefattningar än som formellt erfordras. I en del fåll äter torde vid viss befattnings tillsättande tillgången på befäl hava varit

11 Kungl. Majus proposition Nr 124.

sa pass stor, att vederbörande i valet mellan olika väl kvalificerade funnit sig böra antaga person med högre behörighet an som formellt varit erforderlig. I en del fall åter torde överkvalifikationen bero på vederbörande befäls önskan att tjänstgöra i viss träde exempelvis i ny heten av hemlandet eller i visst rederi, varför lägre befattning an sadan, vartill behörigheten berättigar, sökes respektive bibehålla i avvaktan pa

befordran^nda ay kollegium framhållits äger jämväl enligt vårt sätt att se fortfarande full giltighet. Särskilt mäste i förevarande sammanhang uppmärksammas, att å större fartyg för vissa underordiiade^ bei^ttmngar i; vidsträckt omfattning anställes befäl med högre kvalifikationer an de föreskrivna, liksom att i mångå fall flera befälsbefattningar tillsattas ari som författningsenligt erfordras. Sagda praxis torde för övrigt i betraktande av den inom handelsflottan pågående utvecklingen mot, genomsnittligt sett, allt större fartygsenheter hava under senaste aren erhållit

yttodigare' omständighet, vartill man har ali taga skälig hänsyn vid beräknandet av det faktiska befälsbehovet, utgör den ,mmera ganska allmänt medgivna förmånen för befälet av semester växlande melian^ och 4 veckor, sedan vederbörande tjänstgjort inom rederiet tv& ®°“ eh konsekvens härav inställer sig ett oundgängligt behov av tillgång på semesSrviarier med erforderlig behörighet, från vilket man enligt vårt förmenande icke i detta sammanhang kan bortse, aven örn för närvarande semesterförmånen i viss utsträckning utbytes mot kontant ersättning. Med hänsyn till nu angivna omständighet torde det få anses tillfyllest

att i genomsnitt räkna med en semestertid av allenast 2 veckor.

Med tillämpning bland annat av ovan angivna synpunkter hava vi beräknat handelsflottans behov för närvarande av sjökaptener och starman

Vikarier under semester (1/24 av 2 727)

114 Summa 2 841

Uppgifterna angående antalet fartyg inom olika dräktighetsgrupper havit^sämmanstiil lis mod ledning av 1929 ira *?!*“£»* snittliga behovet inom de olika grupperna — tredje kolumnen har be stämts efter ingående överväganden i fråga örn de faktiska förhållandena på området. Vi hava därvid ansett oss kunna utgå från följande antaganden för vilka nämnda genomsnittsvärden giva uttryck, nämligen att ii värjo fartyg örn 100 ton och därutöver finnes anställd befälhavare med

Sjökaptener o<'h styrman.

12 Kungl. Murits proposition Nr 124.

minst den behörighet som styrmansbrev medför (de undantag, som i verk- Ä10IST .an.tagaa kompenserade därav> att även å vissa farn

k ! k ,0- °n, toriattnmgseniigt skall finnas anställd befälhavare med högre behörighet), samt att därjämte a fartygen tjänstgöra följande antal styrman: i gruppen 500—2,000 ton två styrmän å varje fartyg i gluppen 2,000—5,000 ton två styrmän å varje fartyg men därjämte yetterifcaie en styrman å i genomsnitt vart annat fartyg, i gruppen 3,000—10,000 ton tre styrman a varje fartyg samt slutligen i gruppen över 10,000 ton

annTf ocil dessutom en styrman å i genomsnitt

vart annat faityg Behovet av semestervikarier har med hänsyn till ovan

Set befäl torhallaildeu antaSlts motsvara en fjug lif järdedel av hela anta-

m?eLrimmaDlagda nuyaraade behovet av sjökaptener och styrmän kan följaktligen, såsom av tabellen framgår, fastställas till siffran 2 841 lia tjänstgöringstiden i befäisställning, som här avses med hänsyn till avgang fran banan, dödlighet m. m., genomsnittligt torde kunna förutsattas vara oniKrmg 25 år, skulle det årliga tillskott, som i medeltal erfoidras för att uppehålla befälsiiumerären vid angivna siffra, utgöra en ljugulemtedel harav eller i runt tal 114.

Uppenbarligen måste emellertid behovet växla med förändringarna i händeIsllottans storlek och sammansättning. Handelsflottan har under <e senare tio arén ökats med i medeltal per år omkring 2 procent örn

tTlTYrnu ! anta !t mfd omkring 6 procent, örn hänsyn tages

till bi uttotonnaget. Det skulle da ligga nära till hands att uppskatta

den ytterligare rekrytering, som är betingad av handelsflottans ökning, med ledning just av dessa siffror. Emellertid hava vi, även med beaktande av de vidgade möjligheter till nyanskaffning av fartyg, som skeppshypotekskassans upprättande otvivelaktigt innebär, ansett försiktigheten bjuda att icke for den närmare framtiden räkna med större ärlig ökning iv: „,afUai:et fa,’fyg lin 1 procent. Denna vår ståndpunkt betingas framst daiav, aff handelsflottans ovan redovisade jämförelsevis avsevarda tillväxt till ej oväsentlig del lär få anses föranledd av den efter världskriget mycket starka ersättningen för förlorat tonnage. Då handelsflottans nyförvärv genomsnittligt torde utgöras av fartyg överstU gande 1 000 ton, Ilar den erforderliga ökningen av nu ifrågavarande befäl beräknats etter i genomsnitt 3.5 för nytillkommet fartyg. För tillgodoseende av sagda rekrytering har upptagits ett antal av 50.

Enligt de sålunda verkställda beräkningarna skulle man alltså för framtiden, i män den nu kan överblickas, eftersträva ett ärligt tillskott av styrman, som icke kan skattas lägre än till 164 (114 50).

Riktigheten av en dylik uppskattning motsäges icke av viss av fartygs befalssakkunniga i aninet utlörd beräkning, vars resultat kommerskollegium för sin del godtagit. Enligt denna beräkning, vilken verkställts i samband med de sakkunnigas övervägande av frågan örn ett lättare förvarvande av dea för styrmansbrev föreskrivna segel fartygst jansfon,

+ j ,Ma“..!geu särskilda åtgärder erfordras för beredande av tillfällen till dylik tjänst för befälsaspiranter till ett antal av 175.

, ®.aS0DJ stöd *Ö1' våra beräkningar i viss del förtjänar för övrigt framhållas, hurusom under senaste tioårsperiod i medeltal per år 122 styrmansbrev utfärdats, ett antal, som nära överensstämmer med det av osa beraknade arliga tillskottet med utgångspunkt allenast från det nuvarande befälsbehovet.

13 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Om än för närvarande någon mera utpräglad disproportion mellan tillgång och efterfrågan å beiäl med minst styrmans behörighet icke kan anses vara rådande, så torde likväl, såsom jämväl kommerskollegium antyder, under den senaste tiden en viss åtstramning i tillgången på styrmän hava gjort sig märkbar, ett förhållande, som ytterligare belyses avovan anförda uppgift angående antalet utfärdade styrmansbrev. Aven till detta förhållande måste givetvis hänsyn tagas vid bestämmande av-

skolorganisationens omfattning. , __,,

Vid fastställande av det erforderliga utbildningsbehovet kan emellertid icke bortses ifrån, att vid examinationen en viss kuggnmgsprocent måste beräknas. För närvarande torde denna uppgå till inemot 20 procent Vid en förbättrad organisation av undervisningen synes man emellertid vara berättigad förutsätta, att denna anmärkningsvärt hoga kuggnin^sprocent framdeles skall låta sig nedbringa till åtminstone hälften eller till 10 procent. Med hänsyn härtill ävensom till nyss anförda omständighet lär det verkliga årsbehovet av styrmansaspiranter bora angivas till 190.

Vad härefter angår maskinister av l:a och 2:a klass, så hava vi ansett *«***' lämpligt att enligt väsentligen motsvarande grunder, sorn tillämpats be- ^ träffande sjökaptener och styrmän, verkställa en uppskattning av behovet för närvarande av förstnämnda slag ay befäl.

Resultatet av en dylik beräkning framgår av nedanstående tabell:

Vikarier under semester (1/24 av 2 007)

84 Summa 2 091

De genomsnittssiffror, som kommit till användning vid uppskattningen av beiälsbehovet å fartyg inom olika storleksgrupper, hava ^arnval l detta fall bestämts efter ingående övervägande med ledning ay de faktiska tor hållandena. I övrigt torde den meddelade sammanställningen icke påkalla någon kommentar, då densamma bygger på enahanda grunder, som tillämpats ifråga om motsvarande tabell beträffande sjökaptener och

StHaaulelsflottans behov för närvarande av maskinbefäl med behörighet åtminstone såsom maskinist av 2:a klass kan, såsom av tabellen framgår,

unn skattas till sif tran 2,091. . ...

Den genomsnittliga tjänstgöringstiden i befälsstallnmg, som har avses, har, nied hänsyn tagen till den betydande avgången genom anställning i

14 Kungl. Martis proposition Nr 124.

anel, dödlighet o. dyl., antagits till 20 år. Riktigheten av detta antaganf.e. har bestyrkts av en särskild undersökning rörande genomsnittliga tjänstgöringstiden, vilken vi åvägabragt på grundval av den nuvarande åldersfördelningen inom maskinistkåren enligt svenska maskinbelälslorbundets matrikel. Det årliga tillskott, som genomsnittligt skulle er- ,°nmraS. -or miaskjnheiälsnumerärens uppehållande vid angivna antalet --,UJ1, utgör salunda en tjugondedel därav eller i runt tal 104.

mellerud är det ett allmänt känt faktum, att för närvarande och sedan ganska lang tid tillbaka tillgången pä maskinbefäl av här åsyftat slag icke tillnärmelsevis motsvarar efterfrågan. En avsevärd brist lorens8?1; sålunda, och angelägenheten av att med det snaraste åstadkomma lorbattrade lörliållanden härutinnan ligger i öppen dag. Den ifrågavarande kristen bär av oss uppskattats till siffran 360. Uppskattningen bär verkställts pa grundval av vissa under hand från Sveriges redareförening erhållna uppgifter. Enligt dessa uppgifter föreligger enbart i Håga örn till Sveriges redareförening anslutna fartyg (det stora flertalet överstigande 500 bruttoton) en brist, som, örn hänsyn tages allenast tiH be (minimi-)krav gallande författning i ämnet innefattar, kan beraknas till silf rån 20o, men, om man ser till det faktiska behovet, icke kan uppskattas lägre än till 260. Då vidare, enligt vad som uppgivit^, den svenska handelsflottan omfattar fartyg örn över 500 bruttoton till ett. antal av 192, vilka icke äro anslutna till Sveriges redareförening, och man torde hava grundad anledning att antaga, att å åtminstone halva antalet av dessa saknas en maskinist av 2:a klass, så torde man vara berättigad förutsätta, att den sammanlagda faktiska bristen å maskinbefal för närvarande icke understiger talet 356 (260 + 96) eller avrundat uppåt ubO. Att därvid den föreliggande bristen åtminstone icke blivit beraknad i överkant, synes bekräftas därav, att en i annan väg verkställd uppskattning av densamma, till grund för vilken legat vissa uppgifter Iran svenska maskinbefälsförbundet, givit till resultat en något högre siffra eller omkring 400. Den förefintliga skillnaden torde emellertid betingas av att förbundet ifråga icke omfattar samtliga tjänstgörande maskimster.

i Gi1iV.etvis lärer man icke kunna förutsätta, att en så omfattande brist skall kunna omedelbart bringas att försvinna, utan är man nödsakad utgå ?? ganska lång. övergångsperiod såsom erforderlig för dess täckande. Härvid torde man icke kunna räkna med kortare tidrymd än tio år.

Med en sålunda antagen utgångspunkt bör till ovan angivna siffra 104 laggas en tiondel av den beräknade bristen (360) för att man skall kunna erhålla ett riktigt intryck för det årliga tillskott, som under förutsättning av handelsflottans förblivande vid nuvarande storlek och sammansättning är att eftersträva såsom nödvändigt. Nämnda tillskott bör sålunda enligt vårt sätt att se uppskattas till siffran 140 (104 -j- 36).

Självfallet Ilai man emellertid även vid nu förevarande överväganden att taga vederbörlig hänsyn till den i det föregående åsyftade alltjämt fortgående ökningen av handelsflottan. Enligt en beräkning motsvarande den, som i detta hänseende blivit verkställd ifråga om sjökaptener och styrmän, skulle för tillgodoseende av nu ifrågavarande rekryteringsbehov behöva avses ett antal av 35 maskinister.

Enligt vara ovanstående beräkningar bör sålunda för den närmaste framtiden eftersträvas en årlig rekrytering av i medeltal minst 175 (104 - r 36 + 35) maskinister av 2:a klass.

15 Kungl. Majus proposition Kr 124

Belysande för dc nuvarande förhållandena på området äro siffi orna för antalet utfärdade maskinistbrev av 2:a klass under senare är. Medeltalet lör den senaste tioårsperioden (1920—1929) av sådana uppgår sålunda, enligt vad vi inhämtat, till allenast omkring 60.

A.v det nu an i örda framgår, att den av inaskinbeiälssakkunniga \erkställda uppskattningen, enligt vilken behovet av ärlig nyrekrytering a\ maskinister av 2:a klass skulle utgöra 70, icke kan godtagas såsom motsvarande de faktiskt föreliggande förhållandena. Kommerskollegium har också vid sina överväganden härutinnan framhållit såsom ganska uppenbart, att de sakkunniga i alltför hög grad räknat i underkant.

Liksom i fråga örn styrmännen kan emellertid vid fastställande av det erforderliga utbildningsbehovet av maskinbefäl icke bortses ifrån, att vid examinationen en viss kuggningsprocent måste beräknas. Denna torde även för 2:a maskinistklassens del för närvarande uppgå till inemot 20 procent men vid en förbättrad organisation av undervisningen låta sig nedbringa till åtminstone hälften eller till 10 procent. Med hänsyn härtill lär det verkliga årsbehovet av maskinbefälsaspiranter (av 2:a klass) böra angivas till 190.»

Härefter övergå de sakkunniga till att behandla själva omorganisationsspörsmålet. Därvid ha de till en början framhållit följande allmänna synpunkter.

»Vid de tidigare verkställda utredningarna hava olika brister i navi- Allmänna gationsundervisningen gjorts till föremål för uppmärksamhet och över- synpunkter, vägande. I det föregående hava vi redan haft anledning att sysselsätta Den nuva_ oss med vissa hithörande angelägenheter, företrädesvis avseende rent r.,n(ie 0rgamyttre organisatoriska förhållanden. Sålunda må erinras, hurusom frågan sationens om dea ställning skolornas båda avdelningar intagit av maskinbefäls- bostel, sakkunniga skjutits i förgrunden. Likaledes hava såväl ay sistnämnda sakkunniga som av fartygsbelälssakkunniga ägnats särskild uppmärksamhet åt spörsmålet örn höjande av inträdesfordringarna och därmed jämväl åt den allmänna inriktningen av skolornas arbete. Slutligen må framhållas det omfattande arbete, som både nämnda sakkunniga och kommerskollegium nedlagt på att giva åt skolornas undervisningsplan en läggning, som bättre än den nu gällande är ägnad att tillgodose utvecklingens krav. ..

Vid den prövning, som vi ägnat nu närmast föreliggande spörsmål, hava vi visserligen funnit någon jämkning påkallad i yttre organisatoriskt avseende och därvid även i de håda skolavdelningarnas inbördes ställning. Men med den vikt vi ansett oss böra tillmäta de förefintliga rekryteringssvåriglieterna, enkannerligen i vad det gäller den maskintekniska linjen, hava vi funnit anledning särskilt framhäva en annan brist hos nuvarande organisation, vilken visserligen konstaterats av maskinbefälssakkunniga, men genom sagda utredning efter var asikt icke tillräckligt beaktats. Vi åsyfta härvid tredjemaskinistklassens ställning. Otvivelaktigt innebär det en svaghet, att sagda klass icke närmare anslutits till andra maskinistklassen. Men ur undervisnings- och rekryteringssynpunkt ännu betänkligare är, att man hittills icke uppmäiksammat betydelsen av, att den grundläggande teoretiska maskinistutbildningen må kunna förvärvas samtidigt med det obligatoriska arbetet å verkstad. Med nuvarande arbetsförhållanden inom industrien skulle otvivelaktigt något som erfarenheten från dea senaste tiden jämväl be-

16 Omorganisationens syfte.

Kungl. Majris proposition Nr 124.

krabat -- om tillfälle beretts att jämsides med verkstadsarbetet deltaga 5 ordnad skolundervisning, åtskilliga inom verkstadsindustrien anställda arbetare satts i stand att förvärva erlorderlig utbildning såsom maskiför reformarbetet 1 detta avseende föreligger en betydelsefull uppgift

Vad angår inträdesfordringarna och undervisningens allmänna inrikt ning huva vi i det föregående halt tillfälle att framhålla, hurusom dea nu rådande ordningen säkerligen i åtskilliga hänseenden är i behov av en revision. Redan den utveckling, som folkskolan undergått, sedan nu gillande navigationsskoieregiemente tillkom, samt iniörandet av obliga tonsk lortsattmngsskola har i viss mån givit ett annat och gvnnsammare utgangslage at navigationsskoleundervisningen. Och de betvdande Iram stegen pa det sjöiartstekniska området ha i skilda avseenden låtit den nuvarande anordningen av undervisningen, dess ämnesområde och kursomiattmng, framstå såsom i behov av en omläggning. Sålunda har vid det tidigare utredningsarbetet klargjorts, att vissa nya ämnen med fog kunna gora anspråk på utrymme å arbetsordningen. Och inom de cen träla amnena å skolornas båda linjer har den tekniska utvecklingen medfört, att nya moment måste upptagas, vilket svårligen kan ske utan en motsvarande beskärning av äldre, mindre nödvändigt stoff. Förbises kan e;i heller, att arbetsbelastningen i skolan beträffande åtskilliga klasser jy1 närvarande är så betydande, att en rationell studieanordning måste förutsätta en oundgänglig reduktion av timplanens veckotimsummor. ytter ägare må erinras, att vår tids pedagogiska strävanden på den ali manna undervisningens tält icke kunna lämnas obeaktade vid en örnlaf ning av navigationsskolorna.

Särskilt i två avseenden torde i belysning av sistberörda förhållande bristerna i den nuvarande ordningen göra sig påminta. Sålunda synes den experimentella undervisningsmetoden icke hava kommit så till' sin ratt vid arbetet i navigationsskolorna, som önskvärt är. Och vidare torde de nu gällande examensformerna icke hava anpassats efter de krav, som nutilldags å skilda undervisningsområden ställas på redovisandet av inhämtade kunskaper.

De brister av mera pedagogisk art, som alltså framträtt, lära åtminstone till en del kunna tillskrivas det mindre tillfredsställande sätt, på vilket hittills sörjts för lärarnas utbildning för sin uppgift. I viss män torde de ock sammanhänga med det ganska konsekvent tillämpade klasslärarsystem, som är för navigationsskolorna utmärkande. Utan att underskatta de fördelar, som detsamma obestridligen ur vissa synpunkter erbjuder, län det icke kunna förnekas, att de skäl som vid läroanstalter jämlörliga med navigationsskolorna föranlett sagda systems utbytande mot en ordning, enligt vilken en starkare begränsning av ämnesområdet för varje enskild lärares verksamhet inträtt, jämväl äga bärighet, när det gäller den nautiska och maskintekniska undervisningen.

Slutligen bör i detta sammanhang uppmärksammas den brist på ordnad samverkan lärarna emellan, som karakteriserar navigationsskolorna till skillnad från det offentliga undervisningsväsendet i övrigt. Givetvis skulle det för arbetet i dess helhet vara till bestämd båtnad, örn i detta avseende en annan ordning komma till stånd.

Da det härefter gäller att bedöma, vilka åtgärder böra vidtagas för undanröjande av de brister, som befunnits vidlåda navigationsskolornas undervisning, och i syfte att låta dessa skolors arbete komma till uffo-

17 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

rande under former och betingelser, som överensstämma med tidslägets brav, hava vi redan i det föregående närmare angivit vår ståndpunkt i fråga örn flera av de vid tidigare utredningar framkomna önskemålen och komma nedan att ytterligare avhandla olika detaljspörsmål i berörda avseende. Under hänvisning i övrigt till vad som annorstädes anföres, anse vi oss i detta sammanhang kunna begränsa oss till några erinringar av mera allmän natur.

Av de organisatoriska problemen tilldrager sig frågan örn 3:e maskinistklassen huvudintresset. På denna punkt finna vi oss främst ur rekryteringssynpunkt äga goda skäl att påkalla en omläggning, avseende att bereda möjlighet för framförallt sådana inom verkstadsindustrien sysselsatta, som önska utbilda sig för maskinistyrket, att jämsides med yrkesutövningen deltaga i undervisningen. Detta syfte torde kunna tillgodoses genom att anordna kursen i fråga såsom aftonskola, i huvudsaklig anslutning till vad som gäller beträffande jämförlig utbildning inom yrkes- och lärlingsundervisningens område. De erfarenheter rörande ändamålsenligheten av en dylik anordning, som föreligga såväl från våra grannländer som från Malmö, ådagalägga övertygande den föreslagna vägens framkomlighet. Med hänsyn till föreliggande, förhållanden torde vid navigationsskolorna i Stockholm och Göteborg, .vilka städer som bekant hysa en betydande verkstadsindustri, 3:e maskinistklassen böra omläggas till en ettårig aftonskola. Av enahanda skäl bör vid skolan i Malmö maskinistutbildning enligt samma linjer komma till stånd. Vad åter angår skolan i Härnösand, lära tillräckliga skäl icke föreligga lör en omedelbar förändring av nu bestående ordning. Huruvida vid förstnämnda skolor parallellt med aftonkursen jämväl en mera koncentrerad helgdagskurs kan vara av behovet påkallad, undandrar sig för närvarande ett säkert bedömande. Med ledning av de senaste årens frekvenssiffror beträffande antalet i 3:e maskinistklass undervisade elever med hemort utanför läroverksstaden torde snarast gälla, att ett sådant behov icke förefinnes. Då det emellertid låter sig tänkas, att elever finnas, som löredraga dagundervisning, synes möjlighet böra föreligga att vid ett icke alltför ringa elevantal — förslagsvis minst 6 — vid skolorna i Stockholm och Göteborg fortfarande upprätthålla den hittillsvarande anordningen

av sagda utbildning. ...

Beträffande det mycket betydelsefulla spörsmålet örn undervisningens allmänna planläggning och arbetets bedrivande hava vi vid utformningen av det såsom bilaga till detta betänkande fogade förslaget till kursplaner letts av följande synpunkter. T avseende på skolarbetets omlattning hava vi sökt nedbringa antalet dagliga lektioner till ungefärligen den nivå, som föreskrivits för de med navigationsskolorna närmast jämförliga tekniska fackskolorna. Även örn de för olika klasser upptagna veckotimtalen alltjämt torde få anses höga, hava vi vid överarbetningen i det hela sökt bereda rimlig tid för ett rationellt bedrivet hemarbete lrån elevernas sida, något som måste bliva till fromma för utbildnmgsresuhatet.

Med avseende på undervisningens allmänna inriktning må särskilt understrykas, att så viii stoffets utväljande som dess metodiska behandling städse måste försiggå med strängt aktgivandc på de praktiska krav. som de framtida befälsuppgifterna uppställa. Positivt synes en lortsatt .utveckling i denna riktning kunna uppnås genom vidsträcktast möjliga utnyttjande av besök ombord å fartyg och i verkstäder för meddelande av kunskap rörande fartygsteknik o. dyl. Likaledes bör vid undervis-

Bihang till riksdagens protokoll V.l.lt. 1 somt. 10G haft. f\r 12'i.) 2

18 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

ningen i de skilda ämnena noga beaktas, att framställningen genom val av praktiskt värdefulla exempel städse anknytes till det arbetsområde, tor vilket skolan avser att förbereda. Negativt tillgodoses enahanda syfte genom radikal utmönstring av otidsenligt stoff och planmässig begränsning av invecklade formelhärledningar och tidskrävande bevis. I samma syfte bör jämväl tillses, att, alltefter som den fortskridande utvecklingen föranleder upptagande av nytt ämnesmaterial, lämplig utskiltning av äldre mindre nödvändiga delar av läroinnehållet äger rum. Synnerlig vikt. måste jämväl tilläggas den omständigheten, att undervisningen i all görlig utsträckning kontinuerligt utgår från experiment och egen iakttagelse samt i det hela anknyter till konkreta förhållanden inom elevernas erfarenhet. Gäller detta örn stora områden av navigationsskolans verksamhet, äger det. otvivelaktigt i särskild grad tillämpning på ämnena navigation,. maskinlära, fysik, kemi och elektroteknik. Med hänsyn härtill hava vi i förslaget till kursplaner funnit oss böra uttryckligen angiva i vissa fall, att kurserna skola genomgås i anslutning till demonstrationsförsök, i andra att elevlaborationer skola utgöra ett obligatoriskt led i undervisningen.

Slutligen må i detta sammahang erinras örn lämpligheten av att vid undervisningen praktiska hjälpmedel, tabeller, räknestickor, grafiska framställningar m. m. tagas i anspråk på ett sådant sätt, att eleverna förvärva full förtrogenhet med desamma. Såmedelst torde jämväl kunna uppnås ett bättre ekonomiserande med lärotiden.

Vad examensformerna angår, synes i denna del en icke oväsentlig förenkling kunna vidtagas. En reform härutinnan bör främst hava till syfte att bereda utrymme för ett mera rationellt redovisande av elevernas inhämtade kunskaper. Till främjande av en sådan utveckling hava till en början vägande skäl funnits anförda för ett undanröjande av anordningen med särskild slutrepetition. I stället synes det naturligt, att vederbörande lärare under läsårets lopp hänvisas att efter avslutad genomgång av olika huvudpartier av kursen på lämpligt sätt förvissa sig örn, att de behandlade avsnitten verkligen inhämtats. Vid en konsekvent tilllämpning av en sådan ordning torde repetitionen vid slutet av läsåret kunna väsentligen begränsas till allmänna översikter.

De skriftliga examensproven böra vidare nära anslutas till praktiskt betydelsefulla delar av vederbörande ämnesområden och till främsta uppgift få att bereda eleverna tillfälle att ådagalägga, att de väl tillgodogjort sig. det vid undervisningen genomgångna. I syfte att främja det laborativa arbetssättets snara och konsekventa genomförande lär det få anses.lämpligt, att vid valet av examensuppgifter i ämnena maskinlära och fysik jämväl sådana ifrågakomma, som hava omedelbar anknytning till utförda demonstrations- och laborationsförsök.

Vid den muntliga prövningen har, på sätt kommerskollegium förordat, en inskränkning av ämnesantalet synts lämpligen kunna och böra ske.

I fråga örn examens bedömande hava avgörande skäl funnits tala för ett bibehållande i princip av det hittills tillämpade kontrollsystemet. Examensförrättaren bör alltså hava att bestämma såväl elevernas fördelning i grupper som ock de olika ämnen, förhöret skall omfatta. Vad däremot bedömandet angår, bör detta ankomma på vederbörande lärare, vilken därvid har att beakta såväl elevens under kursen ådagalagda kun- > kaper som ock resultatet av den skriftliga och muntliga prövningen. Gin e x a in ensior rättaren sålunda skulle för framtiden befrias från ålig-

Kuncjl. Majlis proposition Nr 124.

mandet att obligatoriskt betygsätta examensresuitatet i varje amne, bor han i stället utrustas nied befogenhet att, på grundvalen av till protokollet i varje särskilt fall aniörda skäl, underkänna examensprov såsom sådant. Därjämte torde examensförrättaren böra äga att göra de uttalanden i övrigt till protokollet, vartill examen må kunna giva, anledning.

Vidkommande därefter frågan örn lärarnas ställning, utbildning och kompetens hava vi ansett denna angelägenhet vara av den stora vikt, att vi funnit oss böra avhandla densamma i särskilt sammanhang. Har vilja vi begränsa oss att såsom vår uppfattning framhålla, att tidpunkten synes vara inne att jämväl för navigationsskolornas del övergiva klasslärarsystemet och övergå till anordningen med ämneslarare. Jim dylik ordning betingas redan av det krav på likställighet mellan skolornas skilda avdelningar, vilket vi betecknat såsom naturligt och befogat. Särskilt betydelsefullt är, att man genom anlitande av denna väg uppnår fördelen att för undervisningen i matematik och fysix kunna tillgodoföra sig de i fackligt och pedagogiskt avseende val kvalificerade lärare, som omhänderhava motsvarande undervisning vid andra iaroanstalter. Och jämväl med hänsyn till kontinuiteten vid undervisningen i de rena fackämnena navigation, sjömanskap och maskinlära ar det otvivelaktigt ägnat att erbjuda bestämda fördelar, att en och samma lärare sattes i tillfälle att handhava densamma a skilda stadler. En verkställd ingående undersökning rörande förhållandena vid varje särskild skola bär adafalagt, att inga större praktiska svårigheter inställa sig vid en tillämpning av systemet i den utsträckning, förslaget avser.

Emellertid är det uppenbart, att vid en ordning med amneslara.ro behovet av reglerad samverkan mellan olika lärare, såväl å samma ämnesområde som ock inom en och samma klass gör sig än starkare fallande än för närvarande. En oavvislig förutsättning for ett fruktbringande arbetsresultat är därför, att ämnes- och klasskonferenser komma till stand efter mönster från andra läroanstalter i riket.»

Vid behandlingen av de särskilda organisationsspörsmålen upptaga de sakkunniga till en början till prövning frågan örn maskinbefälsutbildnmgens förläggning. Härom alif öres i betänkandet bland annat följande:

»Vid övervägandet av spörsmålet örn maskinbefälsutbildningens förläggning i organisatoriskt avseende hava flera olika utvägar framstått såsom möjliga och tänkbara. Förutom bibehållande av utbildningen i truga vid navigationsskolorna, har föreslagits dels anordnande av särskilda bil oanstalter, speciellt inriktade på meddelande av dylik utbildning, dels ock anlitande för ändamålet av de tekniska läroverken. Givetvis later det sig därjämte tänkas, att två eller flera av do nämnda utbildning,,egarna samtidigt utnyttjas och organisationen sålunda uppbygges enligt ett kom-

Ilinpi*nt ovct0|yji t .

Vad till en början angår förslaget att lör maskinbefiilsutbildningen upprätta särskilda läroanstalter med uteslutande denna uppgift mäste uppmärksammas, att en dylik organisation nödvändigtvis blir förbunden med väsentligt ökade kostnader för såväl statsverket som vederbörande skolkommuner, därest tillfällen till utbildningens erhållande morn olika landsdelar alltjämt skola beredas i ungefärligen samma utsträckning som för närvarande är fallet. Örn dessa kostnader redan lur statsverket skulle bliva betydande nog i jämförelse med nuvarande organisation, kail, detta

Särskilda

organisa-

tionsspörs-

mål.

Jlaskinbeläls-

utbildningens

förläggning.

20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

förutses bliva förhållandet i an högre grad för vederbörande kommuner örn såsom självfallet måste förutsättas, tillhandahållandet av skollokaler m. m. skulle avila dessa i analogi med vad som hittills gällt i fråga örn navigationsskolorna. Att, på sätt förslagsställarna synas hava avsett anka sig de nuvarande navigationsskolebyggnaderna samtidigt utnvttäl^.V tva ollka Jaroanstalter under skild ledning vill knappast förefalla go ligt ur synpunkten av de erfarenheter, som föreligga från andra håll. ul en koncentration av maskinbefälsutbildningen till en eller högst två

ningen för ° ? de statsfinansiella betänkligheterna mot anord-

ningen foiloia i betydelse. Men med desto större styrka måste vid en sädA^p-n111118!0^lagenheter gora sig gällande, därigenom att befolkningen i e skilda orterna erholle väsentligen försämrade möjligheter att i hemortens närhet förvara sm utbildning. Då vi icke heller kunna inse att

mer«Ori?atniSftl0nf--a7idenra tyP sklllle 1 sakligt avseende innebära några Patasliga forde:lar finna vi oss förhindrade att tillstyrka en anordning av nu berörd innebord.

utMlnHndAdöm Utvä.gen att för dea teoretiska maskinbefälsutbildningen uteslutande taga i anspråk de redan bestående tekniska läroverken

förmån a<f”Sk0 °rn? ,°?h de tekniska gymnasierna, torde visserligen till *°™ i f°r dyhk anordning åtskilliga skäl låta sig anföra. Och

med de knud a Vant fraga T att ira.n beg>'nuelsen tillskapa läroanstalter för medde.ande av sjomaskmistutbildning, skulle otvivelaktigt anledning forefunmts att noga prova huruvida icke densamma mest naturligt och

knvtms ni?T'Sk synpunkt till förmån för det allmänna hade bort anknytas till de ifrågavarande Inroanstalterna. I nuvarande läge, då sedan lange sagda uppgift varit anförtrodd åt navigationsskolorna och dessa nå et ■ » ort sett tillfredsställande sätt lylli densamma, syne”en förändring icke utan starkt tvingande skäl böra påkallas. g

Hima ÖTelfly^tniug aV ™askfubefälsutbildningen från navigationsskolorna till de tekniska läroverken skulle otvivelaktigt nödvändiggöra avsevärda utvidgningar av dessa läroanstalter i organisatoriskt avseende. Den i det föregående kemnade utredningen angående befälsbehovets omfattning är harvul talande nog Bestående skolor skulle erfordra utbyggnad med särskilda siomaskmistlinjer och. med hänsyn därtill att i Stockholm och Göteborg Jamphga tekniska läroverk icke finnas upprättade, skulle dylika läroanstalter jämväl å dessa orter behöva anordnas.

Under sådana omständigheter torde det få anses utan vidare klart att en omläggning av nu ifrågasatt innebörd är ägnad att även för statsverket medtorii betydande utgifter av såväl engångsnatur som i driftkostnader vilka endast till en del lära kunna kompenseras av besparingar å navigationsskolornas stat. .

De olägenheter, som nuvarande ordning medför, synas oss icke alltför aysevorclä och Imvn under det förda meningsutbytet säkerligen på sina hall tillmätts för stor betydelse. Främst har anförts, att navigationsskolornas maskmbefä^utbildning icke kunnat i erforderlig utsträckning tillgodoses med de bestämmelser, som hittills gällt i fråga örn skolornas ledning. I den mån denna erinran kan anses äga grund i föreliggande förhållanden, torde anledningen jämförelsevis lätt låta sig undanröja genom att åt den nuvarande maskinistavdelningen eller, såsom vi i det följande velat beteckna den, den maskintekniska linjen i organisatoriskt hänseende giva likställighet med navigationsavdelningen, av oss benämnd den nautiska linjen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

lia enligt vår uppfattning de fördelar, som skulle uppnås genom en överflyttning av maskinbefälsuthildningen till. de tekniska läroverken, icke motivera ett så starkt ingrepp i organisationen, hava vi icke ansett oss kunna tillråda åtgärder i detta syfte. Såsom vi nedan ga att närmare utveckla, synas förhållandena i stället anvisa den av kommerskollegium principiellt förordade utvägen att nu vidtaga sådana anordningar, att utbildningen vid de tekniska läroverken anpassas jämväl med hänsyn till svartens behov. Omedelbara åtgärder i sådan riktning hava payrkats av Sveriges Redareförening och jämväl funnit förespråkare inom riksdagen» främst i syfte att uppnå en ökad maskinbefälsrekrytermg. Skulle det i en framtid, på grund av vunna erfarenheter rörande en dylik utbildnings lämplighet, visa sig möjligt att i större eller mindre omfattning begränsa maskinbefälsuthildningen vid navigationsskolorna, lara åtgärder i sadan! syfte utan större svårigheter låta sig vidtaga. Men att utan sadan erfarenhet påkalla en grundväsende nyordning synes oss icke överensstämma med den försiktighet, som under föreliggande kännbara brist pa maskinbefäl måste anses mer än eljest nödvändig. .

Efter ingående överväganden hava vi alltså funnit oss bora förorda rnaskinbefälsutbildningens bibehållande vid navigationsskolorna.

Utöver de skäl, som i det föregående anförts för denna var ståndpunkt, må ytterligare framhållas, hurusom enligt vår uppfattning en anordning, som tilllåter utbildning vid samma skolor av både fartygs- och maskinbefäl i sig inrymmer ett ideellt värde, som icke far underskattas.. Otvivelaktigt måste det nämligen vara till fördel, att de unga befälsaspiranterna av skilda kategorier redan under de gemensamma skolåren i storsta möjliga utsträckning få tillfälle att lära känna och uppskatta varandras arbete, för att dymedelst ett gott förhållande mellan motsvarande befalskategoner

även för framtiden må grundläggas. ..., +M1

Såsom av det föregående framgår, hänföra sig de i omformalda, till oss remitterade framställning gjorda erinringarna mot det vid de tidigare utredningarna framkomna förslaget i nu åsyftad del väsentligen till den legering av behörighetsfordringarna i fråga örn förestandar-(rektors-) befattning. som därvid ifrågasatts. De synpunkter, som i detta hänseende kommit till uttryck, hava funnits förtjänta av beaktande. Emellertid hava vi vid våra överväganden angående nämnda behorighetsfordnngar ansett oss icke böra stanna vid den utväg till frågans lösning, som maskinbefalssakkunniga på sill tid anvisat och vars frångående i viss utstrackniiig 1 kollega förslag synes hava utgjort den omedelbara anledningen till flam ställningen i fråga. Härvid torde man böra låta den synpunkten vara ensamt vägledande, att urvalsmöjligheterna, da det galler besättande av den viktiga och ansvarskrävande föreståndar-(rektors-)befattningen vnl navigationsskola, bliva så stora som möjligt. Det kan salunda enligt var mening icke vara försvarligt att begränsa dessa. mojligheter till att avse allenast innehavare av ordinarie lärarebefattning å skolornas nautiska linje utan bör möjlighet stå öppen att till innehavare av forestandar- (rektors-)befattning förvärva den därför med hänsyn till såval föregående utbildning som tidigare verksamhet till sjöss överhuvud taget lämpligaste inom kretsen av skolornas ordinarie lärare.»

Ehuruväl de sakkunniga sålunda stannat för bibehållande av den nuvarande förläggningen av maskinbefälsuthildningen vid navigationsskolorna, ha de likväl ansett erforderligt att närmare undersöka, huruvida icke

22 Kungl. Maris proposition Nr 124.

Skolornas

ledning.

Skolornas

benämning.

Organisation,

klassernas

benämning.

utbildningen vid tekniska läroverk kunde på ett eller annat sätt få Hilgo oräknas eleverna för vinnande av behörighet som maskinbefäl. Till detta spörsmål torde jag få tillfälle närmare återkomma i det följande vid behandlingen av ett av de sakkunniga framfört förslag örn anslag för anordnande av en särskild kompletteringskurs vid tekniskt läroverk.

De sakkunniga lia med avseende å de särskilda organisationsfrågorna ytterligare anfört följande:

ledning finni101'- /rågan navigationsundervisningens centrala edning, tinna vi de av kommerskollegium anförda skälen för bibehållan-

«LtVtnncIvland? ordnillg övertygande. Tillgång till den speciella pedals g ska sakkunskap, som i särskilda lall kan vara önskvärd eller behöv-

mo,l S]-U ailiS O 11C svårighet kunna beredas genom lämpligt samarbete s k o 1 o v e rs t y r e 1 s en, i överensstämmelse med vad som redan vunnit

ningsområdetbetraffande V1SSR laroanstalter inom det militära förvalt-

ldkommanGe den lokala ledningen av läroanstalterna bär vid det tidigare utredningsarbetet uttryck givits åt den uppfattningen, att direktionens sammansättning borde ändras i sådan riktning, att lokalstyrelsen komme att inrymma representanter för såväl stat som kommun. Jämväl “lif1 par asi1^ frigga go^ skäl att vidtaga en ändring i angivet syne. läsa satt skulle samma ordning, som numera principiellt vunnit burskap inom det statliga undervisningsväsendet i det liela, bliva gällande i fråga, örn nu förevarande läroanstalter. I enlighet med vad kommerskollegium angivit, synes detta mål kunna nås på den vägen att hahm antalet ledamöter — förslagsvis 2 eller 3 — förordnas för viss tid av statlig myndighet, kommerskollegium eller Kungl. Maj:t, och den andra hälften utses av vederbörande stadsfullmäktige. Direktionen torde själv bora utse ordförande. I fråga örn direktionens åligganden synes anledning föreligga att överväga någon utvidgning av de befogenheter, sorn nu tillkomma densamma. Jämväl i detta avseende lära förhållandena vid de tekniska läroverken erbjuda lämpliga jämförelsepunkter De skal, som enligt vad ovan framhållits, anförts till stöd för en ändrad benämning av navigationsskolorna, synas oss icke vägande. TJpdmarksammas måste härvid, att beteckningen i fråga går tillbaka till den tid, då dessa laroanstalter först kommo till stånd, och torde den därför lä anses djupt rotad i språkbruk och medvetande. Den anledning till missförstånd, som förmenats ligga däri, att läroanstaltens namn nära överensstämmer med beteckningen å en av dess avdelningar, kan icke ...matas någon större betydelse, då densamma lätt nog låter sig undanroja Och da . därtill kommer, att ingen av de beteckningar, som under det förda meningsutbytet ifrågasatts såsom lämpliga att ersätta den hittillsvarande, sjofartsskola och 'handelsflottans befälsskola’, synes oss lyckligt vald, hava vi ansett oss böra bibehålla den hävdvunna benämningen navigationsskola.

I allt väsentligt hava vi funnit oss böra föreslå, att den nuvarande allmänna organisationen av navigationsskolorna förblir oförändrad allenast att skolans båda avdelningar fastare förbindas med varandra' och sålunda bättre samorganiseras, i analogi med vad som redan gäller i fråga om de .tekniska läroverken. Navigationsavdelningen har härvid ansetts lämpligen kunna betecknas nautiska linjen och maskinistavdelningen maskintekniska linjen. En var av dessa linjer rekryteras visser-

23 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Ul,eil av olika clever, men, såsom ovan antytts, böra lärarkrafterna i ali

lief utsträckning, som är praktiskt möjligt vara »h ,n0“

skolan i dess helhet företräda en var visst amne eller ämnesgrupp, så sätt kan i stället för den isolering, som hittills torde hava prag Skilda avdelningarnas arbete träda en fast ™

hållande saknas givetvis anledning förorda det framstallda förslagen örn införande av särskilda avdelningsföreståndare.

Med denna ståndpunkt hade det legat H^^- f^^^^Uanden bättre väl ’klass’-beteckningarna mot en med var lids skoltorhaiianaen oaiue

öveMnsstämmamle eldning, moa av huvudsakligeu samma skal som b,

tingat vart avböjande av rubrice-

ringsangelägenhet törcslå allenast en mindre jämkning 'iViliaktiition

kupna^ekomma att lägden utbiledung, =. bär ar fråga, taglan- US ÄSÄi framlagt närmare beräkningar

»g

ÄmYtterlikare tn omständighet måste emellertid härvid beaktas, narn-

SÄÄÄ Ä^ÄbeS-

SiiÄÄttisrÄ?

stridligt, “*t.lo0^®e”YjteraX undervisning, där eleverna äro sysselsatta gora sie gal'an alltså vid elevlaborationerna i maskinlära

man alltjamt kunna rakna m a överstyrelsen att, där särskilda

avl^!,niIj.^’1 !if^l S^å mikalt^nmd^iv^i1 någo^förhöjnin^av detsamma. OIyadndäre?to betfälC“i,chevet av ntbildningsmöjligheter för fartygs-

Antal behövliga skolor.

24 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

talet styrmansklasser ma erinras att en I det ®rforderllga an-

Ȁ SSS B

sS0ÄneavvLÄZ ÄÄrTdef"88 ^

wäsö» sbSS?S

!®n..'*d skilda skolor torde emellertid anledning saknas att föreslå natron

SEiSrÄ meinSan «£MÄ ÄÄ!^ - “ÄSÄ

«7<L M ?«* *» förefintliga wÄÄSh

«ki n 11 bri jga! a^ upphöra. I detta syfte skulle alltså påkallas en gam ska avsevard utvidgning av navigationskolorganisationen för den hän delse maskinbefalsutbildningen skulle i framtiden uteslutande försiggå inom denna Såsom vi i det föregående framhållit, hava vi emellertid förutsatt, att sadan utbildning skall meddelas jämväl vid vissa tekniska lai overk. Med hänsyn härtill och i betraktande tillika av den för nåd- ™ “de mycket otillfredsställande tillströmningen till navigationsskolornas 2:a maskinistklasser, kan det givetvis icke ifrågakomma ali nrir organisationen i denna del. A andr? sidan är det uÄart ått ei litt nagell begränsning av densamma kan vara tillrådlig. I förslaget hava vi alitsa upptagit en 2:a maskinistklass vid en var av skolorna i Stockholm Malme enil Härnösand samt två sådana vid skolan 7°'Sorg lent het med vad nyss föreslagits i fråga örn dea nautiska linien torde där

koU ginm f stind j ,““d ga »r ,att vid behov

athild^ i ytterligärfen^ICs a"0r'i“ maski"is‘-

Vad angår det behövliga antalet övermaskinistklasser hava, såsom av den lamnade redogörelsen framgår, vid de tidigare utredningarna delade

^rfgar • barUtfnf? iramträtt- därvid kommerskollegium på anförda skal funnit sagda klass vid navigationsskolan i Härnösand kunna och bora indragas Då vi haft att ånyo särskilt överväga denna anoelägen het, hava vi icke kunnat underlåta att noga beakta, att den ifrågavaSn' de overmaskinistklassen for närvarande är den mest besökta i riket Ti kaledes måste uppmärksammas, att laboratoriefrågan Icke längre kan åberopas till forman för en indragning av sagda klass På cåcrT • j <. följande antimes tillgång till maskinlaboratorium kan ordnas utan nämn vard kostnad. Under dessa omständigheter och med hänsyn jämväl till

25 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

önskvärdheten av att förefintliga utbildningstillf allen i görligaste män fördelas å skilda landsdelar, bör en eventuellt möjligbefunnen indragning enligt vår mening icke rimligen drabba den nämnda skolan. I belysning av det stora behov av maskinbefäl, som faktiskt föreligger, synes det oss därför icke tillrådligt att skrida till en indragning i annan man, än att vid skolan i Göteborg dubbla ldassavdelningar icke böra inrättas med mindre elevantalet gör detta nödvändigt. Vi hava alltså räknat med 4 å 5 övermaskinistklasser i den framtida organisationen. .

Beträffande slutligen antalet 3:e maskinistklasser hava vi redan i det föregående föreslagit sådan omläggning av denna del av maskinbefälsutbildningen, att dylik undervisning anordnas såsom aftonkurs vid navigationsskolorna i Stockholm, Malmö och Göteborg, medan den nuvarande dagkursen skulle tillsvidare f ortbestå vid skolan i Härnösand, i tillika liava vi uttalat, att med hänsyn till möjligen inträdande svårigheter, åtminstone under en övergångstid, dagkurser vid skolorna i Stockholm och Göteborg kunna tänkas fortfarande behövliga vid sidan av. de nya aftonkurserna. Vid beräkning av erforderliga medel hava vi tagit denna omständighet i betraktande.»

De sakkunniga övergå härefter till att behandla de teoretiska inträdes- Teoretiska infordringarna. Efter att hava erinrat, hurusom kommerskollegium i sin före- tr*[j1eg3*°‘d' nämnda skrivelse den 30 september 1929 föreslog för inträde i styrmansklass fordran på avlagd realexamen med godkända betyg i vissa ämnen eller motsvarande kunskaper och för inträde i 2:a maskinistklass viss skärpning i kraven på kunskaper i svenska språket och matematik, uttala de sakkunniga för egen del i detta ämne i huvudsak följande.

Vid uppställandet av krav på avlagd realexamen för inträde i styrmansklass skulle den utväg, som hittills av ålder stått öppen att genom jämförelsevis begränsad komplettering av folkskolekursen uppnå kvalifikationer för inträde i navigationsskola, vara stängd för det stora flertalet sjöfarande ynglingar. De sakkunniga funne sig icke kunna tillstyrka ett inslående på en väg, som kunde förutses medföra dylika konsekvenser. Ehuru de sålunda icke kunde biträda ifrågavarande förslag, ville de emellertid framhålla, att en utveckling i antydd riktning måhända kunde betecknas såsom inom en nära framtid uppnäsig. . Möjligheterna att före sjömanstjänsten vinna dylik utbildning i offenliga ungdomsskolor hade under de senare åren icke oväsentligt vidgats. Att utvecklingen också alltmera påtagligt fortskrede i sådan riktning framginge av följande sifferuppgifter rörande den föregående utbildningen hos eleverna i styrmansklasserna. Under 10-årsperioden 1920—1930 hade 12.5 procent av sagda elever avlagt real- eller högre examen och under senare hälften av samma period, 1925—1930, 15.3 procent. Innevarande läsår konstaterades en ytterligare utökning av denna elevgrupp. Av årets 194 styrmanselever hade ej mindre än 43 avlagt real- eller högre examen,-eller 22 procent. Även i fråga örn 2:a maskinistklassen skönjdes en liknande ehuru tillsvidare mindre påtaglig utveckling i samma riktning. Med tanke på att förhållandena å området sålunda holle på att

26 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

anpassa sig elter en ordning, som befunnits innesluta bestämda fördelar ur undervisningssynpunkt, skulle det vara mindre välbetänkt att anlita tvångsåtgärder.

Vid intagandet av denna ståndpunkt bade det för de sakkunniga gällt att överväga örn och i vilken utsträckning det kunde anses görligt att tillmötesgå de framställda kraven pa ökade förkunskaper hos styrmans- och 2:a maskinistklassens elever. Den vid olika skolor påvisbara, i vissa fall anmärkningsvärt höga kuggningsprocenten i examina syntes giva stöd för antagandet, att de nu stadgade inträdesfordringarna icke allestädes behörigen upprätthölles. Otvivelaktigt vore vissa åtgärder av behovet påkallade till säkerställande av att eleverna verkligen kunde följa undervisningen.

Intet syntes vara att erinra emot en anordning, enligt vilken inträdesfordringarna i vissa ämnen ställdes högre än den obligatoriska skolkursen (folkskola -f- fortsättningsskola) i respektive ämnen. Det måste emellertid noga tillses, att det kunskapsmått, som utöver folkskolekursen uppställdes såsom villkor för inträde i förevarande klasser, så avvägdes, att de erforderliga kunskaperna kunde av aspiranterna utan alltför stora svårigheter inhämtas jämsides med det dagliga förvärvsarbetet.

De sakkunniga fortsätta härefter sålunda:

»Vad då först beträffar den nautiska utbildningen, synes densamma i huvudsak kunna jämföras med den utbildning, som meddelas vid en teknisk fackskola, därvid denna sistnämnda skolas första årsklass har sin motsvarighet i styrmansklassen och dess andra i sjökaptensklassen. Med avseende på inträdesfordringarna vid styrmansklassen torde i fråga om svenska språket anledning saknas att modifiera det för fackskolorna uppställda kravet på förmåga att utan avsevärda fel skriva efter diktamen*. En dylik fordran bör nämligen kunna fyllas av en var, som genomgått folk- och fortsättningsskola samt sedermera sörjt för de inhämtade kunskapernas nödtorvtiga vidmakthållande. I ämnet matematik hava fordringarna redan för närvarande avsevärt överstigit folkskolekursen och föreslås av fartygsbefälssakkunniga och kommerskollegium i någon mån utökade genom upptagande av enkla sifferekvationer av första graden med en obekant jämte tillämpningar på aritmetiska uppgifter och regula de tri. Härigenom skulle kunskapsförutsättningarna hos eleverna komma att närma sig dem, som vid inträdet förefinnas hos eleverna i de tekniska fackskolorna. De huvudsakliga avvikelserna skulle ligga däri, att av aspiranterna till styrmansklassen icke skulle krävas förstagradsekvationer med flera obekanta, icke heller de rent geometriska kursmoment, som ingå i inträdesfordringarna till fackskola, vilka senare moment av kollegium uteslutits med hänsyn till vad som från navigationsskolan anförts mot en dylik ordning.

Enligt vår mening äro de av kommerskollegium föreslagna inträdesfordringarna i matematik att anse såsom ur olika synpunkter väl avvägda och sålunda icke ägnade att framkalla betänkligheter.

Vidkommande därefter avfattningen av de föreslagna inträdesfordringarna i geografi föranleder densamma ingen erinran från vår sida. Då det emellertid synts oss av vikt att förebygga, att prövningen må i

27 Kungl, Mårds proposition Nr 124.

allt för hög grad komma att inriktas på detalj vetande, hava vi ansett oss böra föreslå att, på sätt för närvarande är fallet, det uttryckligen angles, att fordringarna avvägas med hänsyn till vad som inhamtas i sexklassig folkskola, anordnad enligt någon av undervisnmgsplanens hnvud-

I fråga slutligen örn de föreslagna fordringarna i sjömanskap syna» dessa lämpligen kunna begränsas till att avse kännedom örn morsealfa-

b6Med nu nämnda modifikationer hava vi alltså funnit oss böra godtaga det av kommerskollegium i fråga örn styrmansklassen framstallda forslaget, i vad detsamma avser omedelbar omläggning av mtradesfordnngar-

na i vissa kunskapsämnen. . ... , ...

Yad vidare angår sjökaptensklassen, torde av vad vi redan anfort rörande denna utbildningskurs’ ställning följa, att ingen erinran synts oss kunna göras emot att för inträde i denna klass kräva minst godkanda vitsord i samtliga uti styrmansexamen ingående ämnen. . .

Beträffande därefter kunskapsfordringarna för inträde i 2: a maskinistklass innebära dessa såsom ovan erinrats någon utökning såtillvida, att i svenska språket för närvarande fordras att skriva i huvudsak feif litt, medan i matematik tillkommit procenträkning och de geometriska kursmomenten. Enär det i och för sig måste anses rimligt och naturligt att av aspiranterna förutsätta de kunskaper, som inhamtas i en sexklassig folkskola, synes det ifrågavarande förslaget i detta avseende icke giva anledning till erinran. Dock torde för uppnående av likformighet med motsvarande krav i fråga örn styrmansklass fordran pa kunskaperna i svenska språket böra formuleras: förmåga att utan a vse var da fel skriva efter diktamen. Då vidare enligt vad redan framhållits, avlagd maskinistexamen av 3:e klass skulle berättiga till inträde i 2:a maskinistklass utan prövning, har det icke ansetts obilligt utan fastmera som en i och för sig lämplig och praktisk ordning att aven formellt anpassa mtradesfordringarna efter kursomfånget i sagda klass och sålunda dari upptaga jämväl enkla sifferekvationer jämte tillämpningar på enkla aritmetiska

unngifter och regula de fri. .

Även beträffande 2:a maskinistklassen vill det synas som örn den i flera fall anmärkningsvärt höga kuggningsprocenten i examen ger anledning befara, att de stadgade inträdeskraven icke allestädes upprätthållas. Da vi ansett oss böra förorda så begränsade inträdesfordrmgar som fallet är, har detta skett under den förutsättningen att det från skolornas sida sörjes för att undervisningen verkligen kan utgå fran det stadgade kunskapsmåttet såsom förefintligt hos samtliga elever.

I fråga slutligen örn övermaskinistklassen synes bora galla, i analogi med vad redan föreslagits beträffande den nautiska linjen, att för inträde uppställes krav på avlagd maskinistexamen av 2:a klass med minst godkända vitsord i samtliga i examen ingående ämnen.»

Beträffande inträdesprövningarna förorda do sakkunniga, bland annat för uppnående av likformighet vid de olika skolorna, att uppgifterna för den skriftliga prövningen bestämmas av kommerkollegium.

Härefter fortsätta de sakkunniga på följande sätt:

»Vid de förut verkställda utredningarna har beträffande den nautiska linjen icke ifrågasatts någon utökning av lärotiden. Icke heller vi hava

inträdeaprov-

ning&r.

Liirokuraena

längd.

Tiderna föl' kursernas början.

28 Kungl. Majlis proposition Nr 124.

funnit anledning att i detta avseende påkalla förändring av nu gällande ordning. Vad ater angår den maskintekniska linjen, Ilar kommerskollegium i enlighet med maskinbefälssakkunnigas förslag förordat en utökning av lasaret, for övermaskinistklassen från 7 till 8 månader och för maskinistklassen från 8 till 9 månader.

Under de ingående överväganden, som vi ägnat denna del av det före- Uggande orgamsatmnsspörsmåiet, har en utökning av läsåret med hänsyn till de omiattande lärokurserna befunnits ofrånkomlig. En dylik åtgärd bär för oss icke framstått som rekryteringshämmande utan snarare agnad att verka i motsatt riktning. Med ledning av föreliggande erfarenheter torde man nämligen vara berättigad göra gällande, att med ett något lugnare arbetstempo kuggningsprocenten i 2:a maskinistexamen icke skulle lia behövt nå den anmärkningsvärda böjd, som fallet under senare ar varit. Da vi, på grundvalen av de föreslagna kursplanerna och övriga pa frågan inverkande förhållanden, gått att pröva behovet av förangmng, hava vi icke funnit oss kunna motsätta oss, att 2:a maskinistkursen erhåller samma längd som styrmanskursen eller 9 månader I umgå ater örn övermaskinistkursen torde en utökning med 2 veckor få anses tillfyllest, varigenom denna kurs skulle komma att omfatta 7V, manader. '

Emellertid synes det ur olika synpunkter praktiskt lämpligt, att navigationsskolornas lasar for framtiden angives i veckor med frånräknande av 2 veckors julferier men med påsklovet inberäknat i läsåret. Uttryckt pa detta satt skulle skeppar-, respektive 3:e maskinistkurserna (dagundervismng) komma att omfatta 13 veckor, styrmans-, respektive 2:a maskinistkurserna 37 veckor, sjökaptenskursen 33 veckor samt övermaskinistkursen 31 veckor. Till dessa tidsperioder bör läggas erforderligt aneni föfrättandI(TtradeSPrÖVIlillSarnaS °CU ^ muntliga examensprövning-

Då det gällt att taga ställning till frågan örn de olika kursernas förläggning under året, hava vi haft att mot varandra väga två huvudsynpunkter. Å ena sidan framstår det såsom mycket önskvärt, att utbildmngstillf allen, låt vara vid olika skolor, föreligga vid skilda tider av året, a andra sidan böra begynnelsetiderna icke variera så starkt att skilda examensuppgifter bliva av nöden. Med hänsyn till sistnämnda omständighet hava vi ansett en förskjutning av 2 veckor i begynnelsetrden tor kurser ay samma slag vara den högsta, som enligt vår mening möjliggör upprätthållandet av ordningen med för samtliga klasser <*emensamma skriftliga prov. Därjämte måste uppmärksammas, att erforj förfogande för den muntliga examensprövningens för-

rattande. Med beaktande av nu angivna synpunkter vilja vi föreslå följande tiden för kursernas begynnelse, å nautiska linjen: samtliga skepparklasser den 8 januari; styrmansklasser i Stockholm, Göteborg Malmö och Härnösand den 1 augusti samt i Stockholm, Göteborg, Malmö och Kalmar den lo augusti, ävensom sjökaptensldasser i Stockholm Göteborg och Kalmar den 1 augusti samt i Göteborg, Malmö och Härnösand den i5 augusti; å maskintekniska linjen: 3:e maskinistklasser i Härnösand den 8 januari (eventuellt övriga dagkurser), i Stockholm, Göteborg och Malmo den lo augusti; 2:a maskinistklasser i Stockholm, Malmö och Goteborg dea 1 augusti, i Göteborg och Härnösand den 15 augusti, ävensom overmaskimstklasser i Stockholm, Malmö och Göteborg den 15 september samt i Göteborg (eventuellt) och Härnösand den 1 oktober.

29 Kungl, Maj:ts proposition Nr 124.

I fråga om nu medgivna rätt för elev att efter föreståndarens beprövande vinna inträde i klass även efter kursens början hava vi ansett denna rätt böra fortbestå, ehuru med hänsyn till de betydande olagenheter, med vilka densamma ur undervisningssynpunkt är förbunden, begränsad till 2 veckor. Därest ytterligare uppskov skulle vara av noden, bör det ankomma på kommerskollegium att därom besluta.. .

Vad angår de föreslagna nya läroämnena å nautiska linien, hava vi funnit välbetänkt, att i sjökaptensklassen undervisning meddelas i elektroteknik, varjämte ämnet hörselmottagning, under benämningen radiotelegrafering, ansetts böra bliva ett obligatoriskt led i utbildningen. 01stnämnda undervisning har en särskild uppgift att fylla därutinnan, att såmedelst öppnas möjlighet för eleven att avgöra rörande lämpligheten av fortsatt specialutbildning såsom styrmanstelegrafist. I fråga ater örn den föreslagna kursen i handelsgeografi kava vi icke kunnat bliva övertygade örn det oavvisliga behovet av densamma. Med beaktande av den tyngande arbetsbelastningen i övrigt i denna klass hava vi därför sett oss nödsakade att avböja förslaget i denna del. Vidkommande den ifrågasatta uppdelningen i styrmansklassen ay ämnet sjömanskap pa detta ämne jämte de tre nyuppförda ämnena fysik och mekanik, skeppsbyggeri samt maskinlära måste betänkligheter inställa sig mot en så långt gående uppdelning. Upptagandet å timplanen av särskilda lektioner tor amoena fysik och maskinlära hava vi icke velat motsätta oss, men på grund av den föreslagna kursens jämförelsevis ringa omfattning icke ansett erforderligt att låta skeppsbyggeri inträda som självständigt amny i denna klass. Hit hänförliga kursmoment hava därför i förslaget tillfogats ämnet sjömanskap. ,

Förslaget att å maskintekniska linjen införa amnet författningskunskap i övermaskinist- och 2:a maskinistklasserna synes oss välbetänkt. Emot maskinritningens upptagande såsom särskilt ämne hava vi intet att

För de allmänna grunder, som vi vid överarbetningen av föreliggande förslag till undervisningsplaner gått att tillämpa, har redogörelse i det föregående lämnats, vadan vi i detta sammanhang kunna begränsa oss till några anmärkningar beträffande vissa specialfrågor.

Vad beträffar timplanen hava vi ansett, att densamma skall vara bindande såtillvida, att de angivna veckotimsummorna icke må överskridas. Genom begränsning av timtalen för vissa ämnen hava vi genomgående för alla klasser upptagit 38 timmar för vecka. Härvid hava vi inräknat effi undervisning, således även laborationer samt kurser, vilka i tidigare förslag förlagts utanför läsordningen. Härigenom kunna eleverna i varje klass med ett dagligt högsta lektionsantal av 7, erhålla lördagen elter frukostlovet fri. I likhet med kommerskollegium hava vi vidare forutsatt att skrivningarna på lärorummet förläggas till växlande dagar enligt’särskild plan. I de fall, då i ett ämnes timtal ingå halva lektioner, avses att timtalen under skilda delar av läsåret växla på sådant sätt. att genomsnittliga undervisningstiden under läsåret blir den angivna. Koncentration må därjämte förekomma i all den utsträckning, som finnes önskvärt och lämpligt. För elevlaborationer lian upptagits viss tid for vecka men får detta beteckningssätt icke utgöra hinder for att laborationerna förläggas till samlad tid under de delar av läsåret, då så ur undervisningssynpunkt är till fördel. I likhet med kommerskollegium hava vi ansett nödvändigt, att föreskrift meddelas därom, att undervisningen

Läroämnen.

Undervigningeplan och Oordning.

30 Läroböcker.

Underrib-

ngsmateriel.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

skall vara förlagt! mellan 8 f. m. oell 4 e. m. Undantag från denna regel ina endast ifrågakomma, därest laborationsövningar så skulle påkalla.

Vad nu sagts bär givetvis icke tillämpning på den såsom aftonskola anordnade ettåriga 3:e maskinistkursen. Sannolikt skall det befinnas lämpligt att förlägga undervisningen därstädes med 2 å 3 timmar dagligen under alla veckodagar utom lördag och söndag. På så sätt torde man böra räkna med ett veckotimtal av lägst 12, och kursen alltså utsträckas över omkring 38 veckor. Emellertid synes försiktigheten bjuda att till en början gå försöksvis fram under anpassning till de å olika orter rådande förhållandena.

Vad angår det förslag till kursplaner, vilket såsom bilaga fogats till detta betänkande, gäller, att den blivande i författning utfärdade kursplanen avsetts tjäna till huvudsaklig ledning vid undervisningen. På de ämnes- och klasskonferenser, som vi förutsätta komma till stånd, bör det ankomma att i detalj planlägga undervisningen och bör därvid särskilt övervägas, huru besläktade kursmoment lämpligen må fördelas, så att tidsödande dubbelläsning i all görlig utsträckning undgås.

I den mån, så varit möjligt, hava vi sökt anpassa kursplanerna efter nutida krav och utmönstrat moment, som synts böra träda tillbaka fölin- praktisk utbildningssynpunkt mera betydelsefulla. Vad särskilt angår undervisningen i det nya läroämnet elektroteknik inom sjökaptensklassen, ma erinras, att vi at kursen velat giva karaktären av en mera allmänt hållen inledningskurs, väl icke speciellt inriktad på radiotelegrafi men dock så lagd, att den må kunna utgöra en lämplig grundval för fortsatt specialutbildning på området. Med avseende på de repetitioner av tidigare genomgångna kurser, som beträffande åtskilliga ämnen förordats, må framhållas, att åt desamma icke får givas alltför brett utrymme, utan böra de erhålla prägeln av översikter med fördjupning å viktigare punkter, därvid stor återhållsamhet i fråga örn detaljer är att tillråda.

Uppenbart är, att spörsmålet örn tillgången på lämpliga läroböcker måste bliva av största betydelse för navigationsskolornas arbetsresultat. Med den omläggning av kurserna, införandet av nya ämnen o. dyl. sorn ovan förordats, framstår det såsom särskilt angeläget, att åtgärder omedelbart vidtagas, i syfte att lämpliga läroböcker må stå till förfogande. Initiativet synes därvid böra tillkomma kommerskollegium i egenskap av skolornas överstyrelse.

Beträffande bestämmandet av läroböcker bör för framtiden gälla, att kommerskollegium på framställning, i förekommande fall av vederbörande ämneskonferens, skall äga att besluta rörande införandet av ny lärobok. Härvid synes böra eftersträvas, att likformighet i görligaste mån uppnås mellan olika skolor, framför allt i vad det gäller praktiskt betonade ämnesområden.

Stor vikt hava vi, såsom anförts, fäst vid att undervisningen alltigenom erhåller en konkret läggning. I fråga örn ämnena fysik och kemi hava vi till främjande av detta syfte ansett oss böra i planen uttryckligen fastslå, att kursen skall genomgås i anslutning till av läraren utföida demonstrations!örsök. Vid cn dylik inriktning av undervisningen påkallar givetvis frågan örn undervisningsmateriel och laboratorier stor uppmärksamhet. I detta avseende synes gälla, att utrymme vid samtliga skolor förefinnes för anordnande av erforderliga speciallärosalar för fysik och kemi. Och redan för närvarande lär materielutrustningen i ali-

31 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

mänhet varu förhållandevis god. Den komplettering, som ma kunna erfordras, torde, på sätt kommerskollegium anfört, kunna bestridas av de i

staten upptagna expensmedlen. , ... , „ ,.

Mera ingående övervägande påkallar spörsmålet örn tillhandahalfande Maskmav laboratorier för elevlaborationer i maskinlära och elektroteknik. Pä laborator ^rund av de för utredningen meddelade direktiven hava vi ägnat särskild uppmärksamhet åt denna angelägenhet. Med hänsyn till de förhållandevis avsevärda kostnader, varmed såväl anordnandet som driften av dylika laboratorier äro förbundna, hava vi i enlighet med de nämnda direktiven i första hand gått att undersöka, huruvida sagda utgifter skulle kunna undgås eller begränsas genom samarbete med andra läroanstalter.

I syfte att erhålla underlag för bedömandet av möjligheterna härutinnan hava vi i särskilda skrivelser hänvänt oss till styrelserna för tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska institut i Göteborg, ävensom beträffande de tekniska läroverken i Malmö och Härnösand till skolöverstyrelsen. Avsikten vore att de ifrågavarande laborationerna, vad angår navigationsskolan i Stockholm, skulle, tillsvidare och intill dess en elementarteknisk läroanstalt där kommit till upprättande, kunna förläggas till tekniska högskolan, vad beträffar navigationsskolan i Göteborg på samma sätt till Chalmerska institutet samt vad angår navigationsskolorna i Malmö och Härnösand till därvarande tekniska läroverk.

Styrelsen för tekniska högskolan har förklarat sig instämma i ett av lärarkollegiet avgivet yttrande, vari erinras bland annat, att kollegiet tidigare i skrivelse till kommerskollegium framhållit de svåiighetei, vilka enligt sakens natur måste uppstå vid en sammankoppling av undervisning i två så vitt skilda läroanstalter som tekniska högskolan och navigationsskolan i Stockholm. Lärarkollegiet ville betona, att dessa svårigheter allt fortfarande förefunnes och, örn lärarkollegiet ansåge sig i viss begränsad utsträckning böra tillmötesgå de uttalade önskningarna att medgiva utförandet av laborationer i maskinlära och elektroteknik i vissa av högskolans laboratorier, så skedde detta endast under förutsättning av att denna anordning utgjorde ett provisorium som upphörde, så snart möjlighet yppade sig att överflytta dessa laborationer till annan

institution. , „ ,

Enligt den undersökning lärarkollegiet latit utföra,. skulle den föreslagna provisoriska undervisningen kunna bedrivas enligt följande plan.

I ångtekniska laboratoriet förutsattes laborationerna utförda dels med en vattenrörpanna för 30 atmosfärers tryck, dels med en liggande, encylindrisk ventilångmaskin, alternativt med en liggande slidångmaskin och en ångturbin. Vidare förutsattes, att institutionens förste assistent medverkade vid laborationsprogrammets uppgörande och ledde laborationerna utan att dock deltaga i granskningen av laborationsprotokollen. Laboratoriet ställde erforderliga instrument till förfogande, därvid ingen nyanskaffning skulle ifrågakomma. Antalet laborationstimmar i laboratoriet förutsattes vara högst 30, fördelade på exempelvis 6 å 8 laborationsdagar och på tider, som godkändes av institutionsföreståndaren. Högskolan beräknade kostnaderna för dessa laborationer (bränsle, arvoden, slitage) till 800 kronor per år. I förbränningsmotortekniska laboratoriet förutsattes laborationerna utförda dels med en dieselmotor, dels med en tändkulemotor. I övrigt gällde samma förutsättningar, som föi det ungtekniska laboratoriet, och beräknades kostnaderna för dessa laborationers

32 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

genomförande för bränsle, arvoden och slitage likaledes till 800 kronor för ar.

Medan beträffande de nu berörda laborationerna ingen nyanskaffning av maskiner förutsattes, pakallades i fråga örn det elektromaskintekniska laboratoriet för navigationsskolans laborationer särskilt avsedd instrumentuppsats. Sagda laborationer förutsattes utförda med kompoundlindad likströmsgenerator jämte likströmsmotor, sbuntmotor, 3-fas asynkronmotor, motorgenerator för batteriladdning och transformator. Det förutsattes vidare samma medverkan från institutionens förste assistent som vid förutnämnda laboratorier. Totala antalet laborationstimmar beräknades till högst 36, fördelade på 12 laborationsdagar, koncentrerade pa 2 veckor och helst mellan klockan 8 och 11 varje veckodag. Högskolan beräknade kostnaderna för ovannämnda instrumentuppsats till 1,200 å 1,500 kronor och årskostnaderna för arvoden och slitage till 800 kronor Kollegiet betonar slutligen, att det sålunda framlagda förslaget endast voie pieliminärt, detta särskilt med tanke på att det ej vöre möjligt för lärarkollegiet att beräkna antalet laborationstimmar utan kännedom örn antalet studerande, örn frågan huruvida 2:a och lia maskinistklasserna ansåges kunna laborera gemensamt samt antalet elever per grupp. Skulle det vid närmare studium visa sig nödvändigt att något öka det totala antalet laborationstimmar, borde detta kunna ske, men skulle då årskostnaderna beräknas höjda i proportion till det ökade timtalet.

Från styrelsen för Chalmers tekniska institut har framhållits, att samarbete med navigationsskolan kunde vålla vissa olägenheter för institutets elever vid deras övningar och examensarbeten, men ville styrelsen ej ställa sig avvisande till frågan örn samarbete av antytt slag, under förutsättning dels att kostnaderna för den komplettering i laboratoriets utrustning, som betingades för navigationsskoleundervisningen, bestriddes av navigationsskolan, dels att utrustningen bleve institutets egendom.

De ändringar och kompletteringar, som syntes vara behövliga, vore enligt styrelsens mening omkastaranordning i den befintliga ångmaskinen, en ny ångturbingenerator och en polar-diesel motor med tillbehör. Enligt ett preliminärt överslag skulle kostnaderna belöpa sig till omkring 35,000 kronor.

Vad angår skolorna i Malmö och Härnösand, uttalar skolöverstyrelsen, att det ifrågasatta samarbetet visserligen skulle medföra en del svårigheter, men att dessa ej syntes större än de lätt nog borde kunna övervinnas, bland annat genom lämplig överenskommelse angående laborationstiderna. Tillika upplyses, att några mera betydande nyanskaffningar icke torde bliva behövliga, utom möjligen i Härnösand, därest den där befintliga kompoundlokomobilen och dieselmotorn icke passade för navigationsskolans behov.

Från samtliga de nämnda högskolorna och läroanstalterna har i det hela visats stort tillmötesgående. På grundvalen av den verkställda undersökningen anse vi oss kunna uttala, att möjligheter till anordnande av elevlaborationer i maskinlära och elektroteknik kunna beredas vid samtliga navigationsskolor genom samarbete med de nämnda institutionerna, vad ämnet elektroteknik för Stockholmsskolans del angår, dock under den förutsättningen, att det ur undervisningssynpunkt otillfredsställande villkoret örn laborationernas koncentration till två veckor icke oeftergivligt upprätthålles. Med hänsyn till lärarkollegiets framhållande

33 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

av att förslaget allenast hade preliminär karaktär, synes man emellertid kunna hysa den förhoppningen, att en ur navigationsskolans synpunkt gynnsam lösning av jämväl denna förläggningsdetalj skall kunna uppnås. Därest denna vår uppfattning skulle visa sig överensstämma med verkligheten, torde inrättandet av speciella maskinlaboratorier vid navigationsskolorna under föreliggande omständigheter icke vara av behovet påkallat.

I detta läge begränsas alltså den föreliggande frågan till att avse kostnaderna dels för utnyttjande av de till förfogande ställda laboratorierna, dels ock för viss komplettering av desamma.

I förstnämnda avseende föreligger detaljerade upplysningar från tekniska högskolan samt från tekniska läroverket i Malmö.

För högskolans del har, såsom den lämnade redogörelsen giver vid handen, lärarkollegiet angivit samtliga kostnader för laborationernas bedrivande till 2,400 kronor (800 + 800 + 800 kronor). I detta belopp ingå arvoden jämväl till vederbörande laboratorieassistenter, vilkas medverkan ur praktiska synpunkter torde få anses oundgänglig. Framhållas må dock, att, därest laborationstimmarnas antal skulle komma att överskrida det ovan angivna, kostnaderna förutsättas proportionellt ökade.

Vad beträffar tekniska läroverket i Malmö uppskattas motsvarande kostnader till 600 kronor för år.

På grundval av meddelade underhandsupplysningar synes det icke erforderligt att räkna med högre belopp för Härnösandsläroverkets del.

Vad slutligen angår Chalmers tekniska institut, föreligga, _ såsom anförts, inga kostnadsuppgifter. Men med huvudsaklig tillämpning av enahanda grunder, som ifrågasatts för tekniska högskolan, och med beaktande att vid institutet allenast förekomma två laboratorier, torde ett belopp av 1,500 kronor icke kunna anses för lågt.

För täckande av nu förevarande kostnader torde i staten böra uppföras en särskild post, kostnader för laborationer i maskinlära och elektroteknik, med ett belopp av 5,100 kronor (2,400 + 600 + 600 + 1,500 kronor). Skulle detta belopp, på grund av den ofrånkomliga osäkerheten i förutsättningarna, icke vara tillräckligt, torde eventuellt ytterligare erforderligt belopp kunna utan svårighet utgå av tillgängliga expensmedel.

Beträffande den erforderliga kompletteringen hava vi genom besök å de skilda laboratorierna sökt erhålla närmare uppfattning av nuvarande utrustning och förefintligt kompletteringsbeliov, detta senare företrädesvis hänförligt till maskinlaboratorierna. Beträffande tekniska högskolan gäller i detta avseende, med hänsyn till den interimistiska karaktären av den föreslagna åtgärden, att komplettering icke pakallats i annan mån, än att en särskild instrumentuppsats ansetts nödvändig för det elektromaskintekniska laboratoriet för den jämförelsevis mindre betydande kostnaden av 1,200 å 1,500 kronor. Vad åter Chalmers tekniska institut angår, synes däremot, på sätt styrelsen uttalat, viss nyanskaffning behövlig. Enär emellertid de planlagda försöken i ganska stor utsträckning torde kunna komma till utförande redan med tillgängliga resurser och då det dnr jämte synes gälla, att maskinell utrustning för ett laboratorium av den karaktär, varom här är fråga, kan förväntas förvärvad till en kostnad, som avsevärt understiger gällande marknadspriser, lär man knappast behöva räkna med så hög anskaffningskostnad, som av vederbörande styrelse angivits. Beaktas ma, att vid den tidigare utredningen kostnaderna för inköp av ångturbingenerator och polar-diesel-

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 10(1 höft. (Nr 124). 3

34 Kungl. Maj:ts -proposition Nr 124.

motor enligt anbud beräknats till sammanlagt 9,800 kronor, vartill komma kostnader för montering, rörledningar och dylikt, förslagsvis uppskattaj "... *71 kronor. För erforderlig befunnen omkastningsanordning å den förefintliga ångmaskinen och med marginal för ytterligare behövlig modernisering av nödig materiel torde man kunna förutsätta, att ett anslag a 20,000 kronor skall visa sig till fyllest.

Vidkommande slutligen laboratorierna i Malmö och Härnösand torde aven vid dessa läroverk någon komplettering vara önskvärd, särskilt i fråga örn den förstnämnda läroanstalten, till vilken den i det föregående föreslagna kompletteringskursen tänkes förlagd. Att exakt uppskatta kostnaderna för förvarande av ny eller komplettering av förefintlig materiel vid sistnämnda båda läroanstalter erbjuder stora vanskligheter. Laboratoriet vid tekniska läroverket i Malmö har ansetts med fördel böra kompletteras med en mindre sjöångmaskin å 25 hästkrafter samt en 2-cylindrig omkastbar diesel-motor. Kostnaderna lör denna nyanskaffning torde approximativt kunna uppskattas till 13,000 kronor. För Härnösandsskolans vidkommande har uttalats, att den skolan tillhöriga sjöångmaskinen behövde repareras samt dieselmotorn å tekniska läroverket kompletteras med kompressor, startluftkärJ och inblåsningsluftkärl. Därjämte vore med hänsyn till den förefintliga ångmaskinens beskaffenhet en god modell av omkastningsanordning synnerligen önskvärd. Samtliga nu nämnda kompletteringar uppgivas kunna ske för en kostnad av 2,000 kronor Genom de förhandlingar, som för klarläggande av den föreliggande frågan forts med vederbörande laboratorieföreståndare, torde man vara berättigad förutsätta, att ett belopp av 15,000 kronor för båda de sistnämnda laboratoriernas utrustning kan anses tillräckligt.

Emellertid torde den komplettering av laboratorieutrustning, som sålunda skulle ifrågakomma, icke i sin helhet vara oundgängligen erforderlig omedelbart, utan synas kostnaderna kunna fördelas å de tre närmaste åren. Lämpligast torde härvid vara, att medel för ändamålet beviljas såsom ett extra reservationsanslag av förslagsvis 36,500 kronor (1,500 + 20,000 + 15,000 kronor), varav under budgetåret 1931/1932 ett belopp av åtminstone 15,0U0 kronor synes böra vara tillgängligt. Återstoden bör kunna fördelas å de båda följande budgetåren. Det torde sedermera böra ankomma på Kungl. Majit att lämna närmare föresKrift angående medlens fördelning på de tre nämnda institutionerna.

Beträffande äganderätten till nyförvärvad utrustningsmateriel torde denna, därest erforderligt anslag anvisas å tionde huvudtiteln, böra tillförsäkras navigationsskolan, ehuru med bestämmelse att materielen i fråga skall uppställas i och fritt disponeras av vederbörande läroanstalt så lange dess laboratorium hålles tillgängligt för navigationsskolans unaervisning.

Slutligen anse vi oss i detta sammanhang böra framhålla vikten av att den tid, som enligt överenskommelse ställes till förfogande för navigationsskolans laborationer, måtte förläggas till för ändamålet lämplig del av dagen och läsåret.»

De sakkunniga hava härefter övergått till att behandla frågan om lärarna vid skolorna och hava härutinnan anfört följande:

Kungl. Martts proposition Nr 124.

»För föreståndar- och lärarbefattningarna vid navigationsskola stadgas i § 52 av navigationsskolereglementet följande behörighetsfordringar:

1. För behörighet till föreståndarbefattning vid navigationsskola ford-

r&att hava fullgjort vad som för vinnande av ordinarie lärartjänst vid sådan skolas navigationsavdelning är stadgat; samt la

att hava med goda vitsord under minst tva läsår tjänstgjort såsom lärare i navigation i sjökaptens- eller styrmansklass vid navigationsskola eiler vid någon av flottans undervisningsanstalter. .

2. För behörighet till ordinarie lärarbefattning vid navigationsavdel-

niaft hava avlagt realskolexamen eller att medelst intyg av lärare, som undervisar vid läroverk, där realskolexamen avlagges, hava styrkt, att sökanden innehar kunskaper jämförliga med dem, som erfordras for att bliva godkänd i nämnda examen,

att hava erhållit sjökaptensbrev, ...

att hava utövat praktisk navigering till sjöss och därvid utfört astronomiska observationer, vilket, därest sökanden ej vant anställd såsom befälhavare i Östersjö- eller vidsträcktare fart, skall styrkas medelst av fartygsbefälhavare utfärdat intyg, samt

att hava avlagt navigationslärarexamen. . „

3. För behörighet till ordinarie lärarbefattning vid maskinistavdelning

fordras* ^l#

att hava fullständigt genomgått tekniska högskolans fackskola för maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi eller annan darmed jamiorlig lärokurs samt att äga praktisk kännedom örn fartygsmaskmers sammansättning, skötsel och vård samt örn explosionsmotorer ävensom kunskap i de rörande maskindrivna fartyg med hänsyn till säkerhet m. m.

^i^För att kunna8anställas som extra lärare vid navigations- eller ma-

SkattSuati ämn^vSom är fråga, äga kunskaper, som av överstyrelsen prövas vara för befattningens skötande tillräckliga.

5. För vinnande av anställning såsom föreståndare, lärare eller ext . lärare erfordras därjämte att vara känd för en hedrande vandel, vara fri från sjukdom och lyte, som gör sökanden för befattningen olämplig, och

att besitta förmåga att lätt och tydligt meddela undervisning.

Närmare bestämmelser angående navigationslararexamen mnehallas i kungl, kungörelserna i ämnet den 29 mars 1912 (nr 06) och den 31 decem-

b('l Kungl. Majds proposition (nr 167) till 1911 års riksdag angående omorganisation av navigationsskolorna föreslogs en avlöning till föreståndare och ordinarie lärare i huvudsak jämförbar med den avlöning, som för det dåvarande utgick till motsvarande befattningshavare vid rcalskolorna. I skrivelse den 31 maj 1911 (nr 5) i anledning av Kungl. Maj.ts ifrågavarande proposition uttalade riksdagen sin anslutning till Kung .

^Ifrågavarande belopp framgår av födande sammanställning, som jämväl upptager för det dåvarande utgående avlöning till rektor och adjunkt vid realskola.

Lärarna.

Nuvarande bestämmelser om behörighet till föreståndar- ochlärarbefattningar.

Avlöningj tidigare och nuvarande förhållanden.

Föreståndare och ordinarie lärare.

36 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Föreståndare för navigationsskola liksom rektor vid realskola åtnjöt

.?am.te pa alltjämt är fallet förmånen av fri bostad eller hyresersattning.

Sedermera bär såväl den ena som den andra av ifrågavarande personalgrupper kommit i åtnjutande av tillfällig löneförbättring. Likställigheten i lonehänseende mellan de båda grupperna kvarstod emellertid alltjämt anda till ingången av år 1919, då den av 1918 års lagtima riksdag beslutade regleringen av läroverkslärarnas avlöningsförmåner trädde i kraft. För navigationsskolornas personal innebar detta beslut ett upphavande a.v den tidigare likställigheten i avlöningshänseende. Tilliällig löneförbättring utgår till navigationsskolornas ordinarie personal för närvarande med följande belopp, nämligen till föreståndare vid en var av samtliga navigationsskolor utom den i Kalmar med 1,200 kronor samt vid sistnämnda skola med 1,100 kronor, ävensom till lärare vid en var av skolorna i Stockholm, Göteborg och Malmö med 1,100 kronor, vid skolan

1 ,fraf.nÖSand med 1,050 kronor ock vi(i skolan i Kalmar med 950 kronor, allt för år räknat. Provisorisk avlöningsförbättring utgår för närvarande med 300 kronor för år till lärare vid en var av skolorna i Stockholm, Göteborg och Härnösand.

Det förslag, som av den s. k. lärarlönekommittén den 15 augusti 1923 avgavs, hävdade såsom grund för den definitiva löneregleringen för nu ifrågavarande personal principen örn full likställighet mellan navigationsskolornas och realskolornas lärare. I sitt den 21 juli 1930 avgivna betänkande med förslag till lönereglering för befattningshavare vid undervisningsväsendet har 1928 års lönekommitté i fråga om navigationsskolornas lärare förordat lön till föreståndare enligt samma grunder som föreslagits för läroverksrektorer.

I fråga örn ordinarie lärare erinrar sistnämnda kommitté, hurusom desamma tidigare jämförts med adjunkter. Med hänsyn till tjänstgöringsskyldighet och undervisningens krävande art har synts kommittén intet vara att invända mot jämförelsen. Däremot kunde i avseende å utbildningskrav samt tid och kostnader för kompetensens vinnande jämförelsen icke sägas vara riktig. I betraktande härav ansåge sig kommitténs majoritet böra förorda en placering en lönegrad lägre än adjunkt Reservationsvis hava emellertid två ledamöter påyrkat likställighetens bibehållande.

Extra lärare. Beträffande extra lärarna vid navigationsskolorna utgår alltsedan omorganisationen år 1912 avlöning beräknad efter 150 kronor för undervis-

Kungl. May.ts proposition Nr 124.

ningstimma per vecka för lärare i skeppsbyggeri, maskinlära, fysik och mekanik och elektricitetslära, samt 120 kronor för underyisnmgstimma per vecka för lärare i författningskunskap, svenska språket, engelska

språket och matematik. . .. ,

Vad nu sagts gäller i fråga örn extra lärare i annan klass an skepparoch 3:e maskinistklass. Lärare i författningskunskap och svenska språket i skepparklass erhåller avlöning efter 40 kronor per undervismngstimma per vecka. För lärare, som ensam ombesörjer undervisningen i samtliga ämnen i 3:e maskinistklass samt i skepparklassen i Kalmar, har bestämts ett arvode av 1,200 kronor per lärokurs. ... .

För undervisning i hälso- och förbandslära utgår avlöning beraknad efter 7 kronor 50 öre per undervisningstimma beträffande samtliga klas-

Extra lärare, som här avses, åtnjuter dessutom tillfällig löneförbättring enligt därför stadgade grunder.

Vid de tidigare utredningarna har navigationsskolornas lararfratoa varit föremål för uppmärksamhet allenast såtillvida, att dels i samoand med föreslagen omläggning av organisationen åtskilliga av de nuvarande extra lärarna å maskinistavdelningen ifrågasatts skola ersattas med ordinarie lärare, dels viss ändring i navigationslärarkursens anordning och därmed även i lärarnas allmänna kompetens funnits bora vidtagas.

Såsom redan framhållits, hava vi vid den prövning, som agnats föreliggande organisationsspörsmål, ansett frågan örn lärarnas kompetens, utbildning och avlöning vara av grundläggande betydelse för verksamheten i dess helhet. Med hänsyn härtill hava vi funnit oss bora i ett sammanhang ingå på ett närmare övervägande av olika hithörande angelägenheter.

I sådant avseende har i första hand uppmärksamhet ägnats trugan om lärarnas utbildning och behörighet. _ Den brist, som pa detta omiade kompJens främst faller i ögonen, är otvivelaktigt, att man hittills alldeles uraktlåtit att sörja för pedagogisk utbildning av lärarkrafterna. Vid avhja pandet av denna brist kunna olika utvägar tankas anatade. bom ett led i strävandet att stärka skolornas ställning hava vi funnit oss bora föreslå det nuvarande klasslärarsystemets ersättande med ett ämneslararsystem. Lärarkåren vid de omorganiserade navigationsskolorna skulle därigenom komma att innesluta fyra olika grupper, en grupp nied nautisk utbildning (navigation och sjömanskap), en med teknisk utbildning (maskinlära och^maskinritning), en grupp med akademisk utbildning inom ämnesområdet matematik, fysik och kemi samt slutligen en grupp, bestående helt och hållet av timlärare, vilka skulle omhänderhava undervisningen i övrigt. Lärarna inom den universitetsutbildade gruppen kunna givetvis förvärva den erforderliga pedagogiska skolningen genom deltagande i provår i den ordning, som är stadgad i fråga örn de allmänna läroverkens m. fl. läroanstalters lärare, och denna grupp kan följaktligen i detta sammanhang lämnas å sido. , .. „...

Vad däremot angår lärarna i de nautiska fackamnena, påkallas åtgärder för deras såväl fackliga som pedagogiska utbildning. Den torra har hittills förvärvats genom deltagande i navigationslärarkurs, den enda högre nautiska utbildning, som vårt land hittills erbjudit. Härutinnan synes ingen principiell förändring böra ifrågakomma. Alltjämt torde sålunda dylik lärarkurs böra i mån av behov anordnas, ehuru anledning förefinnes att överväga en omläggning av densamma, i syfte att avaga-

38 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

bringa överensstämmelse med de krav, som en ny undervisningsplan kan komma att uppställa. Beträffande den närmare anordningen och förläggningen av kursen sakna vi anledning att uttala oss i vidare mån, än att efter vår mening goda skäl kunna anföras för att den del av kursen i fråga, som behandlar det betydelsefulla ämnet kompasslära, framdeles förlägges till Göteborg, vars livliga varvsindustri öppnar goda möjligheter till inhämtande av praktisk erfarenhet. Jämväl synes det förtjäna undersökas, huruvida icke kursen skulle kunna samtidigt tillgodose önskemålet att bereda sjökaptener tillfälle att förvärva högre nautisk utbildning. I detta syfte torde böra övervägas, huruvida delar av kursen må kunna genomgås även av andra än blivande navigationslärare.

Ur synpunkten av navigationslärarkursens behövlighet under instundande budgetår torde gälla, att f. n., och särskilt i betraktande av den föreslagna övergången till ämneslärare vid skolorna, tillgången på nautiskt utbildade lärare synes tillräcklig för de närmaste åren. Under dessa omständigheter och då det tillika lär få anses önskvärt att bereda rådrum för övervägande av erforderlig omläggning av kursen, finna vi oss icke böra äska medel för anordnande av sådan under budgetåret 1931/

Vidkommande lärarna i maskinlära och maskinritning synes den grundläggande fackliga utbildningen, på sätt hittills varit fallet, böra meddelas vid högre teknisk, läroanstalt, ehuru hinder icke bör möta även för aspiranter med kvalificerad utbildning vid navigationsskola och fortsatta val vitsordade studier inom ämnesområdet i fråga att vinna behörighet till nu förevarande lärartjänster.

1 fråga örn båda de nu nämnda lärargruppernas fackliga utbildning bör emellertid ytterligare uppställas krav å praktisk tjänstgöring till sjöss, vid vilket krav stor vikt måste fästas. Visserligen torde starka lämplighetsskäl kunna anföras för att bindande minimifordringar icke författningsenligt fastslås rörande arten och omfattningen av sagda tjänstgöring. Men med den grundläggande betydelse vi velat tillerkänna undervisningens anpassning efter det praktiska livets förhållanden, har det synts oss uppenbart, att såsom allmänt villkor för behörighet till lärartjänst inom nu ifrågavarande ämnesområden uppställes fordran på grundlig praktisk erfarenhet, förvärvad genom tjänstgöring ombord å fartyg.

Vad därefter beträffar den pedagogiska utbildningen för berörda båda lärargrupper, torde det bliva ofrånkomligt att härutinnan omedelbart vidtaga särskilda åtgärder. Härvid måste såväl teoretiskt som praktiskt pedagogiska synpunkter beaktas. De senare kräva för vederbörligt tillgodoseende beredande av tillfälle till provårstjänstgöring vid navigationsskola. Med hänsyn till bland annat nödvändigheten av att vid en dylik kurs ett ej alltför ringa antal klasser står till förfogande för auskultation och övningsundervisning, torde allenast skolorna i Stockholm och Göteborg kunna komma i betraktande. Lämpligen synes så böra förfaras, att, enligt närmare bestämmande av kommerskollegium, läraraspirant, som förvärvat vederbörlig facklig utbildning, hänvisas att vid en av nämnda läroanstalter genomgå provår. Under loppet av en termin bör lärarkandidaten efter av rektor uppgjord plan dels följa undervisningen inom skolans olika klasser, företrädesvis dock inom vederbörligt ämnesområde, dels inom detta senare själv meddela undervisning till en omfattning, som förslagsvis synes kunna beräknas till omkring 60

39 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

lektioner. Undervisningsövningarna böra ledas av läraren i ^derborande klass samt bedömas av denne och rektor marvid i fall av ^jäktig mening det av rektor avgivna vitsordet skall galla. San?^lgt "or lertid aspiranten genom åhörande av iörelasmngar erhålla en allman orVentering i pedagogiska och metodiska frågor av större betydelse for

navigationsskolans undervisning. *PT1

Över genomgånget provår skall särskilt betyg utfardas av rektor, en ligt i huvudsak enahanda grunder, som tillämpas beträffande de vid läroverken och folkskoleseminarierna anordnade provarskurserna.

I avvaktan på närmare erfarenhet torde det knappast vara valbetan itt nu söka "iva åt navigationsskolarnas praktiska lärarutbildning en meraVst oration. 1 stället anvisa de föreliggande förMllandena anlitande av försökets väg, därvid det bör ankomma pa Kungl. Maj .t att, efter förslag av kommerskollegium och eventuellt skolöverstyrelsen ut färda erforderliga närmare föreskrifter, vilka ma kunna jämkas i må

"ÄttUw. att vissa kostnader äro förbundna med anordnandet av en dylik utbildningskurs, och medel bora under sådana omständigheter stå till förfogande. Utan kännedom örn den omfattning, vald utbildningen kan anses böra bedrivas, erbjuder det vissa vanskligheter att åvägabringa mera tillförlitliga beräkningar. ...

Beträffande de pedagogiska och metodiska föreläsningarna vi ja vi föreslå att 20 sådana beräknas. Med sedvanligt arvode av 3o kronor för Sä skulle kostnaderna utgöra 700 kronor. Rektor torde bora tillerkännas ett arvode av 400 kronor för ledningen av lararkursen samt

en var av de handledande lärarna, tillsammans förslagsvis 4 2 i navrg^

tion och siömanskap och 2 i maskinlära och maskini ilning), likaledes arvodefS kurs.skäligen beräknat till 300 kronor. För en kurs av nu avsedd omfattning skulle kostnaderna alltså kunna beraknas uppgå till (700 + 400 * 1,200 kronor) 2.300 kronor. Med någon marginal för.oförutsedda behov, torde ett anslag av 2,500 kronor kunna anses t, IWlest för itt möilig°'öra anordnande under budgetaret 1J31/193_, pa torson én prakt”»™ torkare vid en av de nämnda navigationsskolorna Ansiaset svnes lämpligen böra erhålla natur av extra reservationsanslag.

Det är vår övertygelse, att genom här ifrågasatta åtgärder navigationsskolornas linder visning skall vinna en kvalitativ förstärkning till stor fromma för arbetet och arbetsresultatet vid skolorna.

do krav som den före-

slasna nva undervisningsplanen ställer på lamma vid skolorna, inga , ag ..t.,.,, ku o rare större än för närvarande. Och med hänsyn

tallen till undervisningens jämförlighet med de tekniska fackskol ornäs, skulle fullgiltig anledning hava förelegat att för styrmans-, sjökaptens-, o.a maskinist- och övermaskinistklasserna rakna med lararkrafter a\ lek torskompetens. För en sådan omliiggning kunna för visso stärka sakliga skäl åberopas. Då det emellertid i nuvarande statsfinansiella lage och förestående lönereglering för bland annat navigationsskolornas lasTg alldelesgutsiktslöst att vinna gehör för ett dylikt krav hur välgrundat det än må vara. hava vi sett oss nödsakade att va kr ir ,nr> ViPgränsa reformprogrammet i denna del. I framsta rummet plkallar den i'det föregående motiverade anordningen med ämneslärare

Lärarna»

ställning.

40 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

oavvisUgcn, att den tidigare fastställda likställigheten med läroverksad

attVtfairi,1rtfPrtg0r^gSSkfidlgliet °Ch avlöninS upprätthålles. I motsatt tall lar det nämligen hilva alldeles omöjligt att för de föreslasrna

amneslararbefattnmgarna i matematik oell fysik påräkna välmeriterade

nftnda r6d fd-)ankts.komPetens- Men för säkerställande av tillgången pa goda lararkrafter inom de centrala ämnena, navigation och maskin lara, kan den nämnda atgarden icke vara tillfyllest. Med hänsyn till den mom det praktiska livet kan uppnås på grundvalen av den utbildning, som kräves för behörighet till ifrågavarande lärlrbefatt ™gar’ ar det enligt var åsikt nödvändigt att sörja lör att vid de skolor ■ °“Lmnes U,ta såJal nautlsk sorn maskinteknisk linje, å vardera linien mrattas en huvud arartjänst med lektors ställning. Genom en dylik an ordning skulle ur läroanstaltens synpunkt uppnås i huvudSk vad vid dé tidigare utredningarna avsetts genom särskilda avdelninosfbreståldare samtidigt som genom tjänsternas självständiga ledi gf örklar ande skulle skapas större garantier för att till befattningarna kundeförvärvas väl sokande- For nu åsyftade lärartjänster, med vilka skulle \ara förbunden samma tjänstgöringsskyldighet, som stadgas för övriga lärare mäste grvetvis krävas högre teoretisk kompetens än för övriga den Syn f7Tlghet?n att pa förhand fastslå beskaffenheten av den

av Kungl MaTts6 ^“petensen’ torde behörigheten böra bliva beroende av Kungl. Maj.ts, eitel provning i varje särskilt fall, meddelade beslut Innehavare av befattning, varom här är fråga, torde böra benämnas lek-

Vid^Jams°tälifndet avabe .la];ar«...läalplifen toi'd« erhålla adjunktstitel.

via xramstailandet av berörda förslag hava vi icke förbisett att skn

ornäs rektorer formellt komma att i ^hänseende intaga en förhållandevis mindre gynnsam ställning än för närvarande. Redan med hänsyn

1 föreliggande förslag till lönereglering hava vi emellertid icke ansett oss bora inlåta oss på detta spörsmål. Därtill kommer, att sagda disproportion i realiteten kommer att bliva mindre framträdande dels genom varde! av den rektor tillförsäkrade fria bostaden eller hyresersäTtningen dels ock genom det arvode for tidssignalering, som för närvarande åtniutes av rektor vid skolorna i Stockholm, Göteborg och Malmö

• ulid+-S Uthgea anga-' fektorstjänst vid navigationsskola, hava vi redan i det föregående angivit, att behörighet till sådan tjänst bör tillkomma en var ordinarie lärare vid navigationsskola, som styrkt sin lämplighet för densamma dels genom verksamhet såsom lärare, dels ock genom förvarvad praktisk erfarenhet på sjöfartsområdet. Rektorstjänsterna böra tillsattas pa förordnande av Kungl. Maj:t för en tid av fem år därest ei KaPf- Maj:* finnér skäl föreligga för tillämpande av en annan ordning , T/ s{st Vlljf T1 1 detta sammanhang framhålla, att vad vid övriga statens läroanstalter stadgats rörande kollegium bör i huvudsak äga tilllampnmg jamval vid navigationsskola. S

I anslutning till det anförda fä vi alltså föreslå, dels att vid var och en ay navigationsskolorna i Stockholm, Malmö, Göteborg och Härnösand ma fran och med den 1 juli 1931 två av de nuvarande lärarbetättningarna utbytas mot två lektorstjänster, den ena omfattande ämnena navigation och sjömanskap och den andra omfattande ämnena maskinlära och maskmritning, dels ock att övriga ordinarie lärarbefattningar i staten upptagas såsom adjunktstjänster. simen upp

Vad angår behörighet till lektorstjänst vid navigationsskola synes lämpligen kunna tillampas enahanda ordning, som gäller i fråga örn tek-

41 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

niskt läroverk. Självfallet måste härvid, såsom redan framhållits, särskilt avseende fästas vid vetenskapliga studier och vetenskapligt författarskap.

För behörighet till adjunktsbefattning torde höra föreskrivas lönande

villkor och bestämmelser: . . _

att antingen hava förvärvat den behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk, som föreskrives i gällande stadga för ifrågavarande läroanstalter eller ock

att genom avlagd navigation slärarexamen, examen vid tekniska högskolan eller Chalmers tekniska institut samt med goda vitsord utövad tjänst å fartyg hava förvärvat grundliga insikter i de till befattningen hörande ämnen.

Därjämte måste i avseende på pedagogisk skicklighet och erfarenhet för befordran till såväl lektors- som adjunktstjänst krävas, att sökande genomgått praktisk lärarkurs samt bestritt tjänstgöring såsom lärare vid under offentligt inseende ställd läroanstalt.

Slutligen må framhållas, att föreskrift synes böra meddelas därom, att behörighet till adjunktstjänst vid navigationsskola skall tillkomma jämväl den, som av Kungl. Majit, efter hörande av kommerskollegium, blivit förklarad behörig till sådan tjänst i visst ämne eller ämnesgrupp.

Genom nu föreslagna bestämmelser avses givetvis icke att beröva någon redan förvärvad kompetens enligt hittills gällande föreskrifter.

Med avseende på övergången till den nya ordningen torde fullmakt på adjunktstjänst böra av Kungl. Majit utfärdas för nuvarande ordinarie lärare. I den mån vederbörande befinnes besitta nöjaktig reell kompetens för lektorstjänst, synes Kungl. Majit, i analogi med vad som tilllämpats vid införande av en motsvarande ordning vid folkskolesemmarierna, böra bemyndigas förordna läraren i fråga till lektor vid den läroanstalt, där han tjänstgör. Skulle åter dylik befordran icke omedelbart befinnas kunna ske, bör möjlighet beredas vederbörande att inom viss angiven tid, förslagsvis fem år, komplettera utbildningen, och befordringsfrågan sedan detta skett upptagas till ny prövning utan tjänstens ledigförklarande.

Den navigationsskolornas lärare ursprungligen tillerkända likställigheten i avlöningshänseende med de allmänna läroverkens, adjunkter har beklagligtvis i samband med de upprepade provisoriska tillägg till i stat upptagna avlöningar, som under det senaste årtiondet av riksdagen beviljats, icke till fullo upprätthållits. Såsom i det föregående nied styrka betonats, utgör det emellertid med hänsyn till skolornas hela verksamhet en mycket betydelsefull angelägenhet, att förhållandena på detta område snarast återföras till utgångsläget. Uppenbarligen låter det sig under nuvarande omständigheter icke tänkas, att den ifrågavarande likställigheten åvägabringas genom ett definitivt fastställande av förändrade löne satser för skolornas adjunkter. I stället lär man vara hänvisad att fullfölja provisoriets väg och genom höjning av den tillfälliga löneförbättringens belopp bereda den ifrågavarande lärargruppen ersättning för den numera förefintliga differensen. Vi anse oss alltså böra föreslå, att den till lärare vid navigationsskolorna utgående tillfälliga löneförbättringen må från och med budgetaret 1931/1932 fastställas att utgå med belopp så avvägda, att summan av den enligt stat utgående avlöningen och löneförbättringen sammanfaller med de rektor vid realskola, respektive Icktor och adjunkt vid allmänt läroverk tillkommande avlöningsförmånerna av motsvarande karaktär.»

Kostnads-

beräk-

ningar.

Stat för navigationsskolorna.

42 Kungl. Martts proposition Nr 124.

De sakkunniga hava slutligen verkställt vissa beräkningar rörande kostnaderna för navigationsskolorna. Deras uttalande i denna del lyder sålunda:

»Vid de undersökningar, som av oss verkställts beträffande olika ämneskombinationer för ordinarie lärare vid navigationsskola, hava vi väl tunnit, att det av oss förordade ämneslärarsystemet icke låter sig helt genomföras, men kan detsamma dock i betydande utsträckning realiseras. Därvid hava vi utgått ifrån att undervisningen i navigation och sjömanskap bör bestridas av nautiskt utbildad lärare, i maskinlära och maskinritnmg av tekniskt utbildad samt undervisningen i matematik och lysik ävensom i elektroteknik å nautiska linjen av akademiskt utbildad lärare.

Denna helt naturliga ämnesfördelning kan emellertid, såsom nyss anförts icke helt genomföras, utan har viss undervisning i matematik måst tilldelas saväl nautiskt som tekniskt utbildad lärare samt viss undervisning i fysik även den senare kategorien lärare.

Med utgångspunkt från det av oss föreslagna högsta klassantalet, dvs 6 sjökaptens-, 8 styrmans-, 5 skeppar-, 4 å 5 övermaskinist-, 5 2:a maskinist- samt 5 3:e maskinistklasser skulle vid de olika navigationsskolorna erfordras följande

0 r d i Rektor

Stockholm............... 1

Göteborg ................ 1

Malmö ................. 1

Härnösand ............ 1

Kalmar.................... 1

arie lärare:

Nautiskt Tekniskt Akademiskt utbildad utbildad utbildad

2 2 2

3 3 3

2 2 2

12 2 1 - 1

9 9 10

eller tillsammans 5 rektorer och 28 ordinarie lärare, därav 8 lektorer.

Nämnda antal ordinarie lärare är emellertid såsom ovan nämnts erforderligt endast under förutsättning att 5 övermaskinistklasser bibehållas därav 2 vid navigationsskolan i Göteborg. Då emellertid under de senaste 10 aren elevantalet i dessa klasser icke något år varit större än att 4 sådana, under de flesta åren 3, varit fullt tillräckliga för att tillgodose behovet och dessutom elevantalet i de båda övermaskinistklasserna i Göteborg under de senaste åren icke varit större än att undervisningen kunnat meddelas i en klass, hava vi ansett oss för det närvarande endast böra räkna med en dylik klass vid nämnda skola.

Av denna anledning hava vi i staten för Göteborgs navigationsskola endast upptagit 8 ordinarie lärare mot i tabellen angivna 9. Den sålunda gjorda minskningen har av praktiska skäl ansetts böra drabba en av de akademiskt utbildade lärarna. Det torde nämligen vara lättare att i händelse av behov erhålla extra lärarkrafter i de ämnen, som tillkomma denna lärarkategori än i de rent tekniska ämnena. Tre tekniskt utbildade lärare äro dessutom tillräckliga för undervisningen i de dessa lärarkategorier tillkommande ämnen, även om två övermaskinistklasser skulle visa sig erforderliga, och om så skulle bliva fallet hava vi räknat med att den därmed förbundna kostnaden tillsvidare kan bestridas av anslaget till extra lärarkrafter vid behov, vikariatsarvoden m. m., vilket anslag vi ansett böra rätt väsentligt höjas.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

43 Arvodena för extralärarna i de å nautiska linjen tillkomna läroämnena elektroteknik och radiotelegraf ering (tidigare kallat horselmottagning) hava vi ansett böra beräknas på sätt kollegium föreslagit eller för det förstnämnda ämnet efter 150 kronor per veckotimme och for det sistnämnda efter 120 kronor per veckotimme. . , ,,

Arvodet för det å maskintekniska linjen nytillkomna amnet iorlattningskunskap hava vi även i likhet med kollegium upptagit till motsvarande belopp, som utgår till lärare i samma ämne å nautiska lmjen elier

till 120 kronor per veckotimme. . . , . ,

Till lärare i hälso- och förbandslära i 3:e maskinistklassen hava vi beräknat enahanda arvode, som skulle utgå i övriga klasser, där ämnet enligt den föreslagna timplanen skulle förekomma. .

Vidare bör framhållas, att vi i fråga örn extra lärare i elektroteknik å ' maskintekniska linjen, med hänsyn därtill, att vid laborationer klassen skall uppdelas i två laborationsgrupper, därest elevantalet överstiger lb, ansett oss böra öka det i timplanen upptagna antalet undervisnmgstimmar per vecka med i övermaskinistklass 1 timme och i 2:a maskinistklass

^ Vi anse oss dessutom böra erinra, att genom det av oss föreslagna utbytet av klasslärare mot ämneslärare antalet nautiskt utbildade lärare kommer att minskas från nuvarande 13 till 9. De på grund arden föreslagna omorganisationen övertaliga ordinarie lärarna mäste sålunda antingen överflyttas på indragningsstat eller placeras a lararbefattning, som enligt vårt förslag är avsedd för akademiskt utbildad lärare, i den mån de icke kunna beredas anställning å för dem avsedd lärår befattning till följd av avgång från tjänsten av nautiskt utbildad lärare. Tva adjunktstjänster med undervisning i nautiska ämnen bliva emellertid lediga under år 1931, under vilket år föreståndarna för navigationsskolorna i Malmö och Göteborg uppnå pensionsåldern. De två övriga lararna torde däremot tillsvidare kunna placeras på lärarbefattnmg, avsedd for akademiskt utbildad lärare, intill dess för dem avsedda lararbefattnmgar

blTill examensförrättare i övermaskinist- och 2:a maskmistklasserna hava vi i enlighet med kommerskollegii, av Kungl. Maj :t vid 1930 års riksdag framlagda förslag ansett böra utgå ett arvode av 2,400 kronor per år.

Med utgångspunkt från nu gällande stat för navigationsskolorna och med iakttagande av de förändringar och tillagg dan, som föranledas av vad vi förut anfört och föreslagit, hava vi uppgjort nedanstående

44 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Förslag till stat för navigationsskolorna i riket.

1 rektor

3 rektorer ■ 1 rektor .... 1 lektor — 7 lektorer . 1 adjunkt .

13 adjunkter. 1 adjunkt ..

4 adjunkter .

vecka (150 X 20.B) ................................

Arvoden till extra lärare å nautiska linjen berak Hade å 120 kronor lör undervisningstimm vecka (120 X 118) ...............................

Arvoden till extra lärare å nautiska linjen beräk nade å 40 kronor lör undervisningstimm vecka (40 x 35) ...................................

per vecka (150 X 44.5)

per vecka (120 X 43.5)

per vecka (40 X 3) .................................

Arvoden till extra lärare i hälso- och förbandslära beräknade a 7 kronor 50 öre lör undervisningstimme (7. B x 450)........................

1 extra lärare i 3:e maskinistklassen............

Kostnader tor laborationer i maskinlära och elektroteknik ............................................

Till böckers, undervisningsmateriels och andra inventariers underhåll och lörökande samt till utgiiter tor bränsle, lyshållning m. m.......

1 exam ens förrättare i övermaskinist- och 2:a maskinistklasserna ..........................................

Till extra lärarkralter vid behov, vikaiiatsarvoden m. m. enligt överstyrelsens bestämmande ......

Till Kungl. Maj:ts disposition...........................

Summa kronor) — | — | _ j _

45 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

I det föregående hava vi föreslagit, att de ordinarie navigationslärare må komma i samma löneställning som motsvarande lärare vid realskolorna, och hava vi tillika angivit, att en dylik likställighet synts bora åvägabringas genom ökande av den tillfälliga löneförbättringens belopp.

En jämförelse mellan de vid navigationsskolorna och realskolorna fo närvarande utgående löneförmånerna ter sig sålunda:

Tillfällig löneförbättring för lärarpersonalen vid navigagationsskoloma.

Realskola

Navigationsskola

D-ort E.F.G.-ort

Begynnelselön.... 4,500 5,000

Slättön................ 5,500 6,000

1,100 1,200

_ f 5,600 6,200

S:a( 6,600 7,200

Adjunkt:

Begynnelselön ................ 4,300

Slutlön ........................ 5,800

Tillfällig löneförbättring 800

q.„ J 5,100

b-a [ 6,600

4,300

5,800

5,200

6,700

.. , E.F.G.-ort

D-ort Härnösand utom Härnösand

3,200 3,200 3,500

4,700 4,700 5,000

950 1,050 1,100

4^150 4,250 4,600

5,650 5,750 6,100

Den höjning av löneförmånerna, som bör äga rum för föreståndare och lärare vid navigationsskolorna, för att de, med utgångspunkt från nu utgående tillfällig löneförbättring och med bibehållande av den löneskillnad, som förefinnes mellan föreståndare och lärare a olika örte , skola erhålla samma löneställning som rektorer och adjunkter vid realskolorna, framgår av följande sammanställning.

Tillfällig löneförbätt- Föreslagen

Föreståndare (Rektor) ring 1930-1931 lönetörbättring

å Dort (Kalmar) ..............................................,• i-100 11800 (1’100 + 700)

4 Ei!“h01*: GÖteb0r6' 1,200 1.400 (1,200 + 200)

Lärare (Adjunkt)

å D-ort (Kalmar) ........................

i Härnösand

å E.F.G.-ort (utom Härnösand)

950 1,900 (950 + 950)

1,050 2,000 (1,050 + 950)

1,100 1,700 (1,100 + 600)

Med denna förbättring i löneförmånerna skulle föreståndarnas (rektorerna) och lärarnas (adjunkterna) avlöning komma att utgå med ioijan-

46 Kungl. Majus proposition Nr 124.

Provisorisk

avlönings-

fbrbättring.

Praktisk

lärarkurs.

Maskinlabo-

ratorier.

,.. ■D*!;r.eft. defta vårt förslag realiseras, kunna kostnaderna för tillfällig löneförbättring med utgångspunkt från den av oss uppgjorda staten beräknas uppgå till följande belopp:

1 rektor å D-ort ........................

4 rektorer å E.F.G.-ort å 1,400: —

2 adjunkter å D-ort å 1,900

3 » i Härnösand å 2,000: —

14 » å E.F.G.-ort å 1,700: —

8 lektorer å E.F.G.-ort å 1,000:— ..

Summa ökade kostnader 23,600 kr.

1,800

5,600

3,800

6,000

23,800

8,000

7,400 nu 5,900 kr.

41,600 nu 19,500 kr.

Summa 49,000 nu 25,400 kr.

Vi få därför föreslå, att åtgärder måtte vidtagas i syfte att den ordinane lärarpersonalen vid navigationsskolorna med ingången av instundande budgetår beredes förhöjd tillfällig löneförbättring i överensstäm- “®J|sf.1™.ha^ an®lvna grunder. För möjliggörande härav torde anslaget t“f tillfällig Ionelorbättnng åt viss personal inom den civila statsförvaltningen böra höjas med ett belopp av 23,000 kronor.

. ^Hligf förut framställt förslag skulle i staten för navigationsskolorna tillkomma i Stockholm 2 nya ordinarie lärarbefattningar, i Göteborg 2 samt i Härnösand 2.

J- riksstaden för innevarande budgetår är till provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid navigationsskolarna upptaget ett extra förslagsanslag å 3,900 kronor. Till följd av nyss angivna nytillkomna ordinarie lärår befattningar skulle detta anslag för nästkommande budgetår böra upptagas med ett med 1,800 (6 X 300) kronor förhöjt belopp eller sålunda med ett belopp av 5,700 kronor.

Under åberopande av jad förut anförts i fråga örn anordnande vid en av navigationsskolorna i Stockholm och Göteborg av praktisk lärarkurs för en beräknad kostnad av 2,500 kronor, få vi iöreslå att för nu ifrågavarande ändamål måtte för budgetåret 1931/1932 anvisas ett extra reservationsanslag å nämnda belopp.

För komplettering av maskinlaboratorierna vid Chalmers tekniska institut. samt tekniska läroverken i Malmö och Härnösand ävensom för reparationer av samt anskaffning av viss materiel vid navigationsskolan i Härnösand erfordras enligt vad av oss tidigare anlörts ett anslag av 36,o00 kronor, vilket dock synts oss kunna fördelas på de tre närmaste åren. "Vi få därför föreslå, att för tillgodoseende av nu ifrågavarande ändamål hos riksdagen måtte äskas ett extra reservationsanslag å 36,500

47 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

kronor, varav ett belopp å minst 15,000 kronor torde böra anvisas för budgetåret 1931/1932.»

En av de sakkunniga, Åström, har uttalat en från majoriteten skiljaktig mening i fråga örn benämningarna ä maskinbefälet, i det han ansett, att nuvarande benämningarna maskinist av l:a, 2:a och 3:e klass samt maskinskötare borde utbytas mot respektive fartygsingenjör, maskinist samt maskinskötare av l:a och 2:a klass.

Av åtskilliga vid de sakkunnigas betänkande fogade sammanställningar m. m. torde av dem upprättade förslag till timplan och kursplaner för navigationsskolorna få såsom bilagor A och B fogas vid dagens protokoll.

Såsom redan nämnts hava statskontoret, skolöverstyrelsen och kom- Remissmerskollegium avgivit infordrade utlåtanden över de sakkunnigas betan- yttran enkande och förslag.

Statskontoret har i sitt den 15 januari 1931 dagtecknade utlåtande anfört följande:

»Med hänsyn till det av de sakkunniga beräknade behovet av under- Statskontorets visningsmöjligheter vid rikets navigationsskolor synes intet vara att erinra mot den iöreslagna ökningen av antalet lärarbefattninga.r vid lira^- 1931. gavarande skolor. Ej heller linner sig ämbetsverket i anledning av vad de sakkunniga anfört rörande lärarnas kompetens böra ifrågasätta någon sänkning av de beräknade avlöningsbeloppen. Statskontoret får alltså tillstyrka, att i staten för navigationsskolorna i riket upptagas följande ordinarie beiattningar: 5 rektorer, 8 lektorer och 19 adjunkter. Aven örn de iöreslagna ersättningsbeloppen för undervisningstimme till extra lärare måhända kunna i vissa fall anses väl högt tilltagna, finnér statskontoret dock icke tillräckliga skäl föreligga att påyrka vidtagande av jämkning härutinnan. Statskontoret tillstyrker, att ett belopp av 2,o25 kronor upptages till Eders Kungl. Maj:ts disposition för beredande i förekommande lall av möjlighet att anställa ytterligare lärarkiafter.

De sakkunniga hava löreslagit, att höjningen av avlöningarna till den ordinarie lärarpersonalen skall ske i form av ökad^ tillfällig löneförbättring. Detta förslag föranleder icke någon erinran från statskontorets sida, liksom ej heller beräkningen av kostnaderna härför.

I enlighet med beslut av 1929 och 1930 års riksdagar åtnjuta de lärare vid navigationsskolorna, som äro stationerade å F- och G-orter, provisorisk avlöningsförbättring. De sakkunniga hava nu föreslagit, att jämväl framdeles provisorisk avlöningsförbättring skall utgå till lärarpersonalen vid navigationsskolorna, och hava för ändamålet beräknat en höjning av nu utgående anslag med (6 X 300 =) 1,800 kronor. Statskontoret anser sig böra med anledning härav erinra, att socialstyrelsen 1 sitt nyligen till Eders Kungl. Majit avgivna förslag rörande ny dyrorts- "ruppering bland annat föreslagit, att Malmö skall uppflyttas från Eort till F-ort. Skulle detta förslag genomföras, bör höjningen av anslaget till provisorisk avlöningsförbättring till navigationsskolans lärare 1 stället bestämmas till (8 X 300 =) 2,400 kronor.

Skolöver-

styrelsen.

48 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

+ °dinarie aaslaget till alderstillägg är i innevarande års riksstat upptaget såsom förslagsanslag med 23,000 kronor. Under budgetåret 1929/ 1930 uppgingo utgiiterna under anslaget till 22,832 kronor 78 öre. Med Hänsyn tili den föreslagna ökningen av antalet lärare skulle en höjning av detta anslag kunna ifrågasättas. Då emellertid, enligt vad de sak kunniga meddelat, två navigationsskoleföreståndare kunna förväntas komma att under ar 1931 avgå på grund av uppnådd pensionsålder, kan å andra sidan en minskning av utgiiterna under anslaget beräknas härigenom uppsta. Statskontoret anser sig därför icke böra nu påyrka någon ökning i förevarande anslag.

För kompletteringskurs vid tekniskt läroverk samt för praktisk lärarkurs hava de sakkunniga såsom extra reservationsanslag upptagit belopp å respektive 2,400 och 2,o00 kronor. I överensstämmelse med vad som i allmänhet tillampas vid anvisning i riksstaten av anslag för fristående kurser bora dessa anslag lämnas obetecknade.

I övrigt giver de sakkunnigas förslag icke anledning till särskilt uttalande fran statskontorets sida.»

Skolöverstyrelsens utlåtande över nu omhandlade delar i de sakkunnigas betänkande lyder sålunda:

»I fråga örn maskinbefälets teoretiska utbildning föreslå de sakkunniga att denna fortfarande skall vara förlagd till navigationsskolorna men att, dar sa kan ske, ett visst samarbete etableras med befintliga tekniska laroanstalter i fråga örn tekniska laborationer. Sålunda skulle bland överstyrelsen understalida läroanstalter de tekniska läroverken i Malmö och Härnösand komma att upplåta sina maskintekniska laboratorier för därvarande navigationsskolors laborationsövningar.

Såsom de sakkunniga omnämna, har skolöverstyrelsen på förfrågan och med stöd av från läroverkens styrelser inhämtade yttranden i ärendet redan givit sin anslutning till tanken på den föreslagna kombinationen och skolöverstyrelsen anser fortfarande, att de olägenheter, som den avsedda gemenskapen kan tänkas medföra för den ena eller andra läroanstalten, lätt nog böra kunna övervinnas, bland annat genom lämplig överenskommelse angående laborationstiderna.

De sakkunniga hava funnit, att såväl i Malmö som i Härnösand de tekniska läroverkens laboratorier behöva någon komplettering för att motsvara navigationsskolornas behov och beräkna kostnaden härför till sammanlagt 15,000 kronor. Beträffande äganderätten till nyförvärvad utrustmngsmateriell anse de sakkunniga, att denna, därest erforderligt anslag anvisas å tionde huvudtiteln, torde böra tillförsäkras navigationsskolan ehuru med bestämmelse att materielen i fråga skall uppställas i och fritt disponeras av vederbörande läroanstalt, så länge dess laboratorium hålles tillgängligt för navigationsskolans undervisning. Utan att i detta fall tillmäta frågan örn äganderätten allt för stor betydelse kan skolöverstyrelsen dock icke undgå att finna det mindre lämpligt, att den jämförelsevis ringa del av utrustningen, varom här är fråga, skulle ägas av annan än den, som äger materielen i övrigt, särskilt som i en del fall det nyanskaffade kan komma att delvis ersätta eller sammanbindas med förut befintlig materiel. Skolöverstyrelsen anser därför, att tekniska laroverket bör vara ägare till all den inom laboratoriet fast uppsatta ma-

Av det anförda torde redan hava framgått, att skolöverstyrelsen icke

49 Kungl. Martts proposition Nr 124.

har något att erinra mot maskinbefälsutbildningens bibehållande vid navigationsskolorna. Lika litet bar skolöverstyrelsen något att invända mot att den iirågavarande undervisningens centrala ledning fortfarande utövas av kommerskollegium, vilken anordning ej hindrar, att skolöverstyrelsen gärna ställer sin speciella sakkunskap till förfogande, i de fall detta, såsom de sakkunniga förutsätta, skulle kunna vara till gagn och ett samråd från kommerskollegiets sida påkallas.

Ett av de sakkunniga framfört förslag i fråga örn maskinbefälsutbildningens ordnande är, att den grundläggande teoretiska utbildningen delvis skulle kunna iörvärvas i altonkurser jämsides med det iöreskrivna verkstadsarbetet. De sakkunniga hava härvid i främsta rummet tänkt på utbildningen till tredjemaskinister och åberopa bland annat de gynnsamma erlarenheter, som vunnits vid en dylik kurs, vilken lörsöksvis anordnats av Malmö stads lärlings- och yrkesskolor. I detta sammanhang får skolöverstyrelsen påpeka, att deltidsundervisning förekommit sedan gammalt inom skilda yrkesområden, varvid icke blott vissa altontimmar utan i många fall även några timmar av söndagens morgontimmar kommit till användning. Om begagnandet av en på dylikt sätt ordnad deltidsundervisning var möjligt förr, då arbetstiden inom yrkena i regel omfattade omkring 60 timmar i veckan, så bör det vara så mycket lättare nu, sedan arbetstiden begränsats till 48 veckotimmar. Såsom exempel på vad genom deltidsundervisningen kan åstadkommas får skolöverstyrelsen erinra örn de gynnsamma erfarenheterna vid tekniska skolan i Eskilstuna. Denna skola, vilken år 1921 omorganiserades till maskinteknisk fackskola, har som bekant första årets kurs fördelad på två år med deltidsundervisning 15—17 timmar i veckan. Dessutom finnes vid skolan en förberedande kurs likaledes med deltidsundervisning under två år. I betraktande av de fördelar, deltidsundervisningen erbjuder, och de goda resultat, skolöverstyrelsen kunnat konstatera, anser skolöverstyrelen mycket önskligt, att deltidsundervisning bliver tillämpad i största möjliga utsträckning även på nu ifrågavarande utbildningsområde.

Beträffande de föreslagna undervisningsplanerna har skolöverstyrelsen fäst sig vid att däri icke upptagits ämnet gymnastik. Detta synes vara en brist icke blott med hänsyn till gymnastikens hygieniska betydelse utan även i betraktande av navigationsskolornas utbildningsmål, särskilt i fråga örn styrmans- och kaptensklasserna. I de tekniska fackskolorna äro 3 av deras 40 veckotimmar anslagna till gymnastik.

i fråga om den dagliga undervisningstiden anse de sakkunniga, att föreskrift bör meddelas därom, att undervisningen skall vara förlagd mellan klockan 8 f. m. och 4 e. m. Vid de tekniska läroverken förekommer, att undervisningen börjar redan löre klockan 8 f. m., och då det möjligen i något fall kan befinnas lämpligt, att exempelvis maskinistklasserna börja vid samma tid som arbetet påbörjas i verkstäderna på orten, så torde, såsom styrelsen för tekniska läroverket i Malmö föreslagit, den ifrågavarande tidsbegränsningen böra uteslutas eller kanske hellre ändras så, att undervisningen skall vara förlagd mellan klockan 7 f. m. och 4 e. m.

Beträffande navigationsskolornas lärare föreslå de sakkunniga, att för varje linjo skall finnas en huvudlärare med lektors ställning, att övriga

Hillring lill riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 106 hafi. (Nr 121.)

Kommerskollegium.

^ Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

lärare med full tjänstgöring skola likställas med läroverksadjunkter och att dessutom skola finnas timlärare i män av behov. Häremot har skolöverstyrelsen intet att invända, således ej heller mot de på grund av lä-

i anias sålunda angivna tjänsteställning beräknade löneförmånerna _

förutsatt dock att kraven på lärarnas kompetens och på tjänstgöringens omfattning vederbörligen upprätthållas. I sistnämnda avseende får skolöverstyrelsen påpeka, att läsåret vid navigationsskolornas olika kurser äro av olika längd oell över huvud taget avsevärt kortare än vid de tekniska fackskolorna. Med hänsyn härtill torde det cj vara lämpligt att uttrycka tjänstgöringsskyldigheten i veckotimmar utan, såsom skolöverstyrelsen i annat sammanhang föreslagit beträffande de tekniska läroverkens lärare, i undervisningstimmar för år. (Skolöverstyrelsens underdåniga utlåtande den 17 oktober 1930.)

Nödvändigheten av åtgärder för lärarnas utbildning torde icke kunna bestridas. Onskligt vore, att vad de sakkunniga föreslå i avseende härå kunde i tillämpliga delar komma till användning även för utbildning av lärare för de tekniska läroverkens behov.

I fråga örn den lokala styrelsens sammansättning föreslå de sakkunniga, att halva antalet ledamöter — förslagsvis 2 eller 3 — förordnas av statlig myndighet, kommerskollegium eller Kungl. Majit, samt att styrelsen själv skulle utse ordförande. Vid de tekniska läroverken gäller, att halva antalet, däribland ordföranden, utses av Kungl. Majit. Skolöverstyrelsen anser, att det har en viss betydelse, hur styrelsens ledamöter, särskilt ordföranden, utses, och att, då. de sakkunniga på åtskilliga punkter förordat en viss överensstämmelse mellan navigationsskolorna och de tekniska fackskolorna, den ordning, som i förevarande avseende gäller beträffande de senare, vore att föredraga.»

Kommerskollegium bär vid behandlingen av de sakkunnigas förslag till en början uttalat, att kollegium funnit detsamma i allt väsentligt innefatta en synnerligen väl avvägd och god lösning av de olika problemen. Utan att bryta med organisationsformer, vilka i det hela visat sig lämpade för den specialundervisning, varom här vore fråga, hade de sakkunniga på ett enligt kollega mening obestridligen lyckligt sätt tillgodogjort navigationsskolorganisationen och undervisningen vid navigationsskolorna senaste tids erfarenheter inom närgränsande undervisningsområden.

Sedan kollegium härefter i korthet redogjort för de sakkunnigas förslag beträffande navigationsskolornas centrala och lokala ledning, skolornas antal och förläggning samt avdelningarnas benämning, fortsätter kollegium sålundai

»Nu angivna huvudpunkter av förslaget hava — örn man frånser föreståndarens vid navigationsskolan i Göteborg uttalande, att den allmänna uppsikten över navigationsskolorna såsom läroanstalter borde kunna överlämnas åt skolöverstyrelsen — allmänt tillstyrkts i de avgivna yttrandena. Föi slaget skiljer sig i dessa delar fran kollegii tidigare avgivna förslag i huvudsak allenast beträffande benämningarna å skolorna och de olika avdelningarna inom dessa. Hå de sakkunniga själas hava anfört

51 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

vägande skal för sina förslag i sistnämnda hänseenden, kan även kollegium lämna desamma utan erinran. Det föreslagna samarbetet med skolöverstyrelsen för tillgodogörande, i den män detta kan vara önskvärt eller behövligt, av speciell pedagogisk sakkunskap synes kollegium vara en naturlig anordning, som mäste vara gagnelig för undervisningsväsendet på förevarande område.

Beträffande direktionen synes kollegium den ordning böra vara gällande, att av statlig myndighet utsedda ledamöter böra utses av kollegium, som ock torde böra utse ordförande. Rektor bör i enlighet.med kollegii tidigare förslag vara självskriven ledamot av direktionen.

Examensförrättaren i övermaskinist- och 2:a maskinistklasserna synes kollegium böra erhålla benämningen examensförrättare å maskintekniska linjen. Skälet härför är, att denne examensförrättare även bör i vissa fall, pä anmodan av överstyrelsen, vara ledare av examen i Ilie maskinistklass. Hans funktioner såväl härutinnan som eljest beröra alltså samtliga klasser å maskintekniska linjen. Kollegium förutsätter vidare, att det skall åligga honom att även i övrigt biträda överstyrelsen vid handläggningen av sådana ärenden, som beröra denna linje. I sistnämnda hänseende bör särskilt uppmärksammas utarbetandet av skriftliga examensuppgifter å ifrågavarande linje.»

Beträffande det föreslagna antalet klasser, dessas benämning samt anordnandet av aftonkurser för utbildning av maskinister av 3:e klass uttalar sig kollegium på följande sätt:

»Vad först angår de sakkunnigas beräkningar angående det sannolika behovet av olika slag av befäl för handelsflottan, vilka beräkningar till resultatet i vad angår behovet av färtygsbefäl nära ansluta sig till fartygsbefäIssakkunnigas och kollegii tidigare beräkningar, är att märka, att respektive befälssammanslutningar oell särskilt maskinbefälsförbundet i sina nu avgivna yttranden över det föreliggande organisationsförslaget rikta vissa anmärkningar mot beräkningarna. Ingendera av sammanslutningarna drager emellertid sådana konklusioner härav, att de föreslå någon reduktion av antalet klasser. Tillräckliga skäl för dylika slutsatser synas icke heller kollegium hava förebrågts. De nu ifrågavarande beräkningarna äro obestridligen de mest ingående som hittills verkställts på området och giva enligt kollegii mening en synnerligen värdefull belysning åt det spörsmål, varom här är fråga. Betydelsen av att tillräckliga utbildningsmöjligheter finnas, lärer av ingen kunna bestridas. och då det alltså icke kan anses tillrådligt, att vid bestämmandet av undervisningsorganisationens omfattning grunda avgörandet på alltför snäva beräkningar, linner kollegium de sakkunnigas utgångspunkter böra i stort sett godtagas.

Med hänsyn till vad sålunda anförts föranleder de sakkunnigas förslag beträffande antalet och förläggningen av sjökaptens-, styrmans-, övermaskinist- och 2:a maskinistklasserna ej erinran från kollegii sida. Vad angår bibehållandet i Härnösand av en övermaskinistklass finner kollegium särskilt med hänsyn till det förändrade läge, vari frågan örn maskinlaboratorier för navigationsskolorna genom nu föreliggande förslag härutinnan kommit, icke skäl föreligga att vidhålla sitt tidigare framlagda förslag örn indragning av denna klass.

De föreslagna ettåriga aftonkurserna för utbildning av maskinister av

52 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

3:e klass linner kollegium innebära ett synnerligen lyckligt uppslag, som vid sitt realiserande säkerligen kommer att gynnsamt påverka reki yteringen ej blott av detta slag av maskinister såsom sådant utan ock genom den karaktär av förberedelse tor lortsatt utbildning på maskinbeläisbanan, som givits ifrågavarande maskinistklass, av det högre maskinbefälet. Kollegium biträder alltså de sakkunnigas förslag även på denna punkt.

I maskinbefälets titelfråga bär varvsindustriföreningen understrukit vikten <i\ elit övermaskinist tilldeias en titulatur, vilken giver uttryck för den ansvarsfulla post, maskinbeiälet bekläder, och förklarat sig anse fartygsingenjör’ eller ’skeppsingenjör’ såsom lämplig titel för högsta maskinbeiälet ombord å större fartyg. Maskinbelälsförbundet liksom vissa lärare vid navigationsskolorna ansluta sig till ledamoten Äström^ reservation på denna punkt.

Då meningarna i förevarande fråga inom intresserade kretsar äro synnerligen delade och någon möjlighet alltså icke synes föreligga, att finna en sådan lösning på densamma, som uppbäres av någon mera allmän uppfattning, kan kollegium- icke finna annan utväg än den av de sakkunniga föreslagna, vilken ock tillstyrkts av Sveriges allmänna sjöfartsförening. I författningarna böra därför beteckningarna övermaskinist, maskinist av 2:a klass och maskinist av 3:e klass samt motsvarande benämningar på respektive skolklasser komma till användning. Något hinder lärer däremot, icke föreligga, att vederbörande maskinbefäl i utövandet av sina funktioner ombord å fartygen m. m. tillägges den titulatur som genom överenskommelser eller eljest må lia utsikter att vinna hävd.»

Vidkommande därefter de sakkunnigas olika förslag beträffande skolornas lärarpersonal bär kollegium anlört följande:

»Den föreslagna, partiella övergången till ämneslärarsystem synes allmänt hava godtagits i de från skolorna avgivna yttrandena med undantag av navigationsskolan i Kalmar, vars tvenne ordinarie lärare förklarat sig föredraga det nuvarande klasslärarsystemet. Jämväl i övrigt synes löreligga en praktiskt taget enhällig uppslutning från skolornas sida kring de föreliggande förslagen.

Såsom ock de sakkunniga påpeka är frågan örn lärarnas kompetens, utbildning och avlöning av grundläggande betydelse för navigationsskolornas verksamhet i dess helhet. Enligt kollegii mening innebära do sakkunnigas förslag om övergång i ali möjlig omfattning till ämneslärarsystem och i samband därmed i fråga örn lärarrekryteringen förordade organisatoriska förändringar i nuvarande ordning,' bland annat avseende även stärkande av lärarkårens ställning i utbildnings- och lönehänseende, ett lyckligt grepp beträffande de frågor, vilkas lösning varit dem anförtrodd. Väl medför ett realiserande av förslagen ökning av de för navigationsskolorna hittills avsedda anslagen från det allmänna, men kollegium har av de sakkunnigas motivering till de olika fölhagen bibragts den uppfattningen, att desamma måste vara ägnade att i längden mycket gynnsamt påverka undervisningsresultaten vid skolorna till gagn för sko'ornäs ändamål att utbilda ett dugligt befäl för den svenska handelsflottan. Förslagen måste därför av kollegium tillstyrkas.

Behovet av det förstärkta samarbete mellan lärare inom samma eller

53 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

olika klasser såväl som mellan lärare inom olika avdelningar vid en och samma skola, som ämneslärarsystemet otvivelaktigt i högre grad an klasslärarsystemet förutsätter, hava de sakkunniga pa ett fullt tillfredsställande sätt beaktat genom upptagande av det av kollegium tidigare förordade och redan nu delvis praktiskt genomförda navigationsskolereglementet berörande systemet med lärarkollegium samt klass- och ämneskonferenser. Vissa olägenheter, som obestridligen vidlåda aven ^amnesl är ar systemet torde härigenom vara på ett betryggande satt lörebyggda.

Inrättandet av lektor stjänster synes kollegium ur organisationssynpunkt och eljest i huvudsak väl tillgodose de syften, som lågo bakom ko legii förslag örn avdelningsföreståndare. .......

Kollegium förutsätter givetvis allt.ämt bestående befogenhet for ovei styrelsen att, inom ramen för förut angivna huvudgrupper av ämneskombinationer och i staten upptaget antal lärarbefattningar av olika slag, företaga de mindre jämkningar i dessa ämneskombinationer, som av förhållandena kunna påkallas. „ , ......

Mot förslaget att rektorsbefattning skall kunna, bekladas av en \ar ordinarie lärare, som på angivet sätt styrkt sin lämplighet härfor, har gensaga riktats från Sveriges fartygsbefäls förening samt föreståndaren och ordinarie läraren vid navigationsskolan i Kalmar, varjamte delade meningar i denna fråga kommit till uttryck vid navigationsskolan i

^DéTsärskilt genom avdelningsföreståndarnas utbytande mot lektorer de organisatoriska skäl, som föranlett kollegium att tidigare motsätta sig rektorsbefattnings tillsättande med annan än nautiskt utbildad lärare, i huvudsak bortfallit, anser kollegium de sakkunnigas förslag på förevarande punkt icke kunna föranleda befogad erinran.

Beträffande den med hänsyn till inrättandet av nya tjänster iorordade ökningen av anslaget till provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid navigationsskolorna vill kollegium fästa uopmärksamheten pa att därest, såsom föreslagits av socialstyrelsen, Malmö uppflyttas från E-ort till F-ort detta skulle medföra behov av höjning av detta anslag med ytter ligaré 1800 kronor (6 X 300) avseende de nuvarande 4 ordinarie lärarbeiattningarna och 2 nya sådana befattningar. ^ __

På sätt senare framhålles föranleder förslag från kollega sida örn införande av ämnet handelsgeograli i sjökaptensklassen uppförandet i staten av arvode till ytterligare extralä rarbefattningar.

Beträffande kollega och de sakkunnigas förslag om resestipendier måste kollegium uttala sitt beklagande över att i statsverkspropositionen något anslag för detta ändamål uttryckligen angivits för närvarande icke komma i fråga. I detta sakens läge anser sig kollegium icke kunna nu påyrka anslag för ändamålet, men förbehåller sig kollegium att under den närmaste tiden få återkomma till spörsmålet.

De sakkunniga hava icke upptagit till närmare dryftande vissa mera formella frågor, som äga direkt samband med den nya ordningen men som synas nödvändigtvis böra erhålla sin reglering i omedelbar anslutning till den liva statens fastställande. Kollegium syftar härvid pa frågan om ålderstillägg till rektorer, lektorer och sådana adjunkter med akademisk eller teknisk utbildning, vilka vid tillträde till befattning vid navigationsskola innehava sådan föregående tjänstgöring vid annan läroanstalt, som bör få tillgodoräknas för ålderstillägg. Vidare medföra de

54 Kungl. Majds proposition Nr 124.

•I .flla, u-y.a organisatoriska anordningarna, att såsom villköl- för nvnimr tm1106 larari6 ,b°r. stl.puleras skyldighet att underkasta sig förflyttrats” )V KU;1K-Hk° a vilken-vederbörande från början plJee-

laidet^tt^vii iTgss.kyldlghet sammanhänger särskilt med det förhål- . det. att vid ordinarie larares förordnande som rektor dennes befatt

.ZÄSfr-, 0rilrrle “-'-“'-are, avefsoTdSd

.. tors 7Jey, adjunkts förordnande såsom rektor i vissa fall kan nöd

*t ,ck,or o,i“ "<**■ it

soIokoSml *5iii'?,illäSS ‘i11 *«<*«. •* Wto, givetvis sedana tillgoaokomma dessa i motsvarande nian som för närvarande -dillef neli

(rektor) ™ ™ 1 förordnande under viss tid. Föreståndare

y ektorp som i a\vaktan pa skolornas omorganisation redan nu innehar förordnande a forestandarbefattning, bör, synes det kollegium i full ut sträckning fa tillgodoräkna sig den tid. han före ikraftträdandet av deri nya staten innehaft sådant förordnande.

stämmfsfatme2hffnnrklekt°rer t0rdf, äldevstiUäggen till dessa böra bestammas till - a aOO kronor, av vilka med hänsyn till vad nu gäller

för föreståndare och lärare vid skolorna 350 kronor synas böra räknas lod kronor som tjänstgöringspengar.

, lt0hd aV Vad nU antörts torde den av de sakkunniga föreslagna staten bora, i överensstämmelse med nu gällande stat, förses med en an mai krang örn personalen vid skolorna sålunda tillkommande förmåner Bestämmelser i samtliga nyss angivna hänseenden synas vidare böra utfördas såsom tillägg till nådiga kungörelsen den 26 januari 1912 (nr 6) angående villköl- och bestämmelser för åtnjutande av ie i stat för navi

figesS^° koHa aPDta-gna avIömngsförmäller. Förslag härutinnan fram- 1 kollegium i samband med kollega hemställan i ärendet.

ragan om den ersättning, som bör tillgodokomma ordinarie lärare vid vangsforflyttning, torde även böra närmare regleras. Regleringen liär- - °rde bf°rav S,,e 1 huvudsaklig överensstämmelse med reglering av motsvai ande förhållanden vid andra läroanstalter. Även härutinnan fram-

möpeiVnr irIUm ,fö?’®lag 1 s}n ifrågavarande hemställan. Härav föranledda, tillfälliga utgifter torde av Eders Kungl. Majit kunna i förekommande fall bestridas av det under tionde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget till extra utgifter. leserva

Beträffande övergångsrekryteringen av de nytillkomna lärarbefattmgarna ansi uter sig kollegium till de sakkunnigas förslag. Beträffan

T Ti °-'dinai1e lärarna 8r ytterligare att bemärka, att förestunda! en i Malmo avgår redan före nästa budgetårs ingång var igenom en adjnnktstjanst blir ledig. Föreståndaren för navigationsskolan i Goteborg uppnår pensionsåldern först den 12 december 1931 För den nya organisationens hastigast möjliga genomförande kunde därför såvitt angar nämnda föreståndare ifrågakomma att vidtaga särskilda ledan med den 1 juli 1931 ikraftträdande anordningar. Då emellertid kollegium icke anser sådana åtgärder oundgängligen nödvändiga, torde tidpunkten, då denna befattning blir tillgänglig för övertalig lärare med nautisk utbildning, få Wiva beroende på framdeles skeende prövning liv Hagan om den nuvarande innehavarens avgång från tjänsten. Re dan ar 1932 uppnår emellertid ytterligare en ordinarie lärare i Göteborg av nu ifrågavarande kategori pensionsåldern och år 1933 avgår förestån daren för navigationsskolan i Kalmar.» iorestan-

55 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Kollegium hemställer i detta sammanhang örn visst partiellt uppskov med genomförandet av de nya anordningarna. Detta uppskov skulle avse tre extra befattningshavare, av vilka två för närvarande på förordnande uppehålla ordinarie lärarbefattningar den ene i Kalmar och den andre i Härnösand under innehavarnas av samma befattningar iorordnande å föreståndarbefattningarna vid skolorna i Stockholm och Härnösand. Med hänsyn till den i särskilt hög grad specialiserade arten av nu ifrågavarande lärarverksamhet syntes det kollegium billigt, att nämnda tre extra befattningshavare, vilka, med sikte på snart inträffande mojligheter för dem att vinna befordran till ordinarie tjänster vid skolorna, lämnat annan förvärvsgren, utbildat sig till navigationsskolelärare och ägnat avsevärd tid åt undervisning vid dessa skolor, bereddes tillfälle att fortsätta på den bana, som de avsett göra till sin. Kollegium forordar därför åtgärder i syfte att möjliggöra sådana jämkningar i tiden för ikraftträdandet av de föreslagna anordningarna, att en var av dessa befattningshavare måtte kunna inom den närmaste tiden vinna befordran

tili ordinarie lärartjänst. .

Kollegium övergår härefter att yttra sig över de sakkunnigas förslag rörande maskinlaboratorier; och har kollegium i detta ämne uttalat sig

på följande sätt:

»Mot de sålunda föreslagna anordningarna har i avgivet yttrande principiell erinran riktats av examensförrättaren i l:a och 2:a maskimstklas serna som därvid företrätt den av kollegium i dess tidigare avgivna förslag hävdade uppfattningen, att förevarande fråga borde iosas genom skapande av självständiga laboratorier för navigationsskolorna i Stockholm och Göteborg. För förstnämnda skolas vidkommande bär dess direkt framhållit värdet av självständigt laboratorium för denna skola För inrättandet av självständiga maskinlaboratoner har aven «r^rie la^ ren i maskinlära vid samma skola gjort sig till tolk. Maskinbefalsior bundet understryker i sitt yttrande olägenheterna a7 ^ke sjalvstandiga maskinlaboratorier, särskilt vid navigationsskolorna i Stockholm och Goteborg, men förklarar sig likväl på anförda skal vilja tillstyrka de sak-

kKoile“ium kan icke undgå att finna, att den föreslagna anordningen med för flera läroanstalter gemensamma maskinlaboratoner måste i Gera avseenden, särskilt i Stockholm, medföra betydande olagenheter. Självständiga laboratorier vid skolorna skulle otvivelaktigt vara a\ mycket stort värde för undervisningen. Med beaktande av de skal, som arn förts häremot, och av det statslinansiella läget har kollegium emellertid funnit sig icke kunna motsätta sig förevarande Hagas lösning for närvarande på nu föreslaget sätt.»

Vidkommande de sakkunnigas förslag beträffande fordringar i teoretiskt hänseende för inträde i olika klasser har kollegium anfört följande:

>De sakkunniga hava föreslagit i förhållande till korgil tidigare förslå" beträffande stvrmansklass sänkta fordringar i frågi om intradessokandes styrkande av kunskaper i sjömanskap. I anslutning till uttalanden av föreståndaren för navigationsskolan i Goteborg och av lurarna

56 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

liiliss£ÉgiSlÉH~“

IKtmsii

liggande framtid uppnåeltS®*0'^ S“S™ ™0m ™ «miö™lsevis när-

"Mörening och direktionen för n»^

tkSSr^

koulgiMörslag*'på förevarande punkt ’tt^ ÖV“'Sångs^estämmelse, varmed

gpBSiSi

sfÄ^8Ässä-“s,

Ä!s,ÄÄSf

ÄissÄ-saSH

i övrigt åvagabrmga bättre förhållanden i förevarande hänseende^ne ! synes ytterligare erfarenhet härutinnan böra få avtLt Ke]W° föreslå!- darior beaktande av de sakkunnigas förslag på sådant s-itt iofil a viga tion ssko le reglemente t intages löreskrift otti hpfnnor, t t t - ’ ^ 1

« “ S S:

Vad slutligen angår sakkunnigeförslagets gationsskolornas organisation, nämligen längd samt examina, har kollegium utlåtit

övriga delar i fråga örn navikursplaner, timplan, läsårets sig sålunda:

57 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

»De sakkunnigas förslag förutsätter samma anordning som för närvarande gäller därutinnan, att kursplaner skola fastställas av Kungl. Majit och att timplan fastställes av kollegium. Häremot torde icke någon erinran vara att framställa.

Beträffande lärokursernas (läsårets) längd för olika klasser sammanfaller de sakkunnigas förslag med kollegii utom däri att för övermaskinistklassen föreslås 7 1U månaders läsår under det att kollegii förslag avsåg 8 månaders läsår för denna klass. Däremot hava de sakkunniga helt biträtt kollegii förslag att utöka läsåret för 2:a maskinistklass med en hel månad till 9 månader. ..

Mot förslaget i vad avser läsårets längd för övermaskimstklassen riktar såväl maskinbelälsförbundet som examensförrättaren i lia och 2:a maskinistklasserna anmärkning. Kollegium är ingalunda övertygat örn att förslaget på denna punkt skall lända till båtnad för undervisning och rekrytering. Detta oaktat anser sig kollegium emellertid icke böra motsätta sig förslaget men förbehåller sig kollegium, i anslutning till alternativt förslag av lörenämnda examensförrättare, att framdeles, därest erfarenheten skulle visa sådant erforderligt, vidtaga sådan jämkning i timplanen för denna klass, som kan visa sig för undervisningens nöjaktiga bedrivande erforderlig och icke rubbar den föreslagna staten.

Från vissa skolor hava framförts önskemål örn framskjutande av den föreslagna begynnelsetiden, 1 augusti, för vissa kurser till den 15 augusti. Kollegium torde få taga detta spörsmål i slutligt övervägande i samband med prövning av förslag till nytt reglemente.

I avseende å läroämnen och timplan samt kursplanerna vill kollegium nu ytterligare framhålla följande. _

De sakkunniga hava från sjökaptensklassens timplan uteslutit det a\ kollegium föreslagna läroämnet liandelsgeografi. . Kollegium kan icke' godtaga förslaget i denna del. Detta ämne är enligt kollegii mening alden betydelse, att det bör ingå i det högre fartygsbefälets utbildning. En omorganisation av navigationsskolundervisningen måste nämligen enligt kollegii mening jämväl i vad angår ämnesval och vad därmed äger omedelbart samband i tillräcklig graci taga sikte pa att åvägabnnga en förbättrad och mera kvalificerad utbildning.

Kollegium vidhåller alltså sitt tidigare förslag om upptagande i timplanen för sjökaptensklassen av detta ämne med 20 timmar för läsåret i form av 10 föreläsningar, dock utan att ämnet upptages såsom examensämne. Kostnaden torde kunna beräknas till 10 kronor per föreläsningstimme. För undervisning i 0 sjökaptensklasser i detta ämne skulle staten alltså behöva ökas med 1,200 kronor.

Genom införande av ämnet handelsgeografi kommer den genomsnittliga undervisningstiden per vecka i sjökaptensklassen att uppgå till 38.n

timmar. , ,, . .. , .

Beträffande styrmansklassens timplan finnér kollegium anmärknings värt, att det icke ansetts lämpligt att utbryta ämnet skeppsbyggeri från undervisningen sjömanskap men väl ämnet maskinlära. Enligt kollegii mening hade fullgoda skäl förelegat att, såsom kollegium på sin tid föreslog, låta såväl ämnet skeppsbyggeri som ämnet maskinlära hilva självständigt ämne i styrmansklassen. Det är endast nied tvekan, som kollegium icke motsätter sig de sakkunnigas förslag på denna punkt. Kollegium godtager för sin del förslaget allenast under den bestämda förutsättningen, att för läroämnet sjömanskap anslås 2 l/-> veckotimmar i stöl-

58 Kungl. Marits proposition Nr 124.

let för enligt sakkunnigas timplan endast 2. Denna ökning orsakar icke någon förändring i den av de sakkunniga föreslagna staten, då undervisningen i ämnet ifråga är avsedd att meddelas av ordinarie lärare. Timantalet per vecka kommer emellertid att därmed för styrmansklassen ökas från 38 till 38.5, vilket dock innebär en minskning av omkring 2 timmar i förhållande till nu gällande timplan. Den föreslagna timplanen giver kollegium i övrigt icke anledning till erinran.

De sakkunnigas förslag till kursplaner kan kollegium i huvudsak godtaga.

i Det synes emellertid kollegium, som örn de sakkunniga vid uppgörandet av kursplanen för läroämnena skeppsbyggeri, maskinlära och sjömanskap icke till fullo beaktat nödvändigheten av ökad och fördjupad kunskap i dessa ämnen. Kollegium anser sig därför böra meddela, att kollegium funnit en komplettering av kursomfattningen i bland andra nu nämnda ämnen nödvändig.

Förutom nämnda, ändringar och tillägg synes kollegium emellertid vissa mindre jämkningar vara önskvärda även i en del andra ämnen. Då dock ej heller dessa frågor äro av beskaffenhet att beröra den föreslagna staten, och kollegium ej varit i tillfälle att nu verkställa en slutlig granskning av kursplanerna, torde kollegium få senare avgiva definitivt förslag till sådana kursplaner.

Beträffande slutligen de sakkunnigas förslag i fråga örn examinas anordnande m. m. torde närmare uttalanden från kollega sida härutinnan få anstå till slutbehandlingen av förslaget till reglemente för skolorna.»

Kommerskollegii utlåtande utmynnar — bortsett från ytterligare två med anslag förbundna spörsmål, till vilka jag längre fram ämnar återkomma — i följande hemställan:

»Under hänvisning till vad kollegium sålunda anfört hemställer kollegium örn åtgärd i syfte

att omorganisationen av navigationsskolorna genomföres i huvudsak lig överensstämmelse med de sakkunnigas förslag med av kollegium för ordade jämkningar,

att. den föreslagna staten för skolorna måtte varda fastställd med tilllägg dels av arvoden till extra lärare a nautiska linjen i handelsgeografi, beräknade å 10 kronor för varje föreläsningstimme (10 X 120) till ett sammanlagt belopp av 1,200 kronor, varigenom statens slutsumma ökas till 204,200 kronor, dels en anmärkning av följande lydelse:

’Anm. För rektor eller lektor kan avlöning efter 5 år höjas med 500 kronor och^efter 10 år med ytterligare 500 kronor. För adjunkt kan efter 5, 10 och 15 års tjänstgöring avlöningen höjas varje gång med likaledes 500 kronor. Av varje ålderstillägg räknas 350 kronor till lönen och 150 kronor till tjänstgöringspenningarna’, och att alltså för budgetåret 1931/1932 anvisas ett ordinarie anslag till navigationsskolorna å nyssnämnda belopp, 204,200 kronor, att för ökning av den tillfälliga löneförbättringen för’lärarpersonalen vid navigationsskolorna vederbörligt anslag till dylik förbättring åt viss personal inom den civila statsförvaltningen i enlighet med de sakkunnigas förslag höjes med ett belopp av 23,000 kronor, att till provisorisk avlöningsförbättring till lärare, vid navigationsskolorna för budgetåret 1931/1932 anvisas ett extra förslagsanslag å 5,700

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

kronor eller, därest Malmö i anslutning till avgivet förslag uppföres i <lyrortsgruppen F, 7,500 kronor, . . ... ■■■

att till ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalter '

fart för budgetåret 1931/1932 anvisas ett ordinarie förslagsanslag a ^3,000

kr«tT för budgetåret 1931/1932 det ordinarie reservationsanslaget till na vigationslärarkursen i riksstaten upptages utan angivet beslopp,

att till praktisk lärarkurs för budgetåret 1931/1932 anvisas ett extra reservationsanslag å 2,500 kronor,

att till komplettering av vissa laboratorier vid tekniska högskolan. Chalmers tekniska institut samt tekniska läroverken i Malmo och Härnösand ävensom lör reparationer av samt anskaffning av viss materiel vid navigationsskolan i Härnösand, allt i huvudsaklig överensstämmelse med föreslagen plan, för budgetåret 1931/1932 anvisas ett extra reservations-

anslem å 15,000 kronor. , .. j

Kollegium hemställer tillika örn meddelande av bestämmelser rörande övergången till den nya staten för skolorna i överensstämmelse med vad de sakkunniga och kollegium föreslagit. .

Slutligen föreslår kollegium meddelande av förklaring, att vad i nådiga kungörelsen den 26 januari 1912 (nr 61 angående villköl- och bestämmelser för åtnjutande av de i stat för navigationsskolorna upptagna avlöningsförmåner stadgas ifråga örn föreståndare- och ordinarie lärår be fattning eller innehavare därav hädanefter skall i tillämpliga delar galla betra tande rektors- respektive lektors- och adjunktstjanst eller innehavare av dylik tjänst, med tillägg, att ifråga örn ålderstillägg befattningshavare må tillgodoräknas den tid, som före den nya statens Hädande i kraft förflutit från hans tillträdande till motsvarande ordinarie tjänst å de gamla avlöningsstaten samt beträffande envar, som med eller efter den 1 juli 1931 tillträder ordinarie befattning vid navigationsskola:

att ordinarie befattningshavare vid navigationsskola skall, med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning han innehar, vara. pliktig att vid en möjligen inträdande förändrad organisation av undervisningsanstalterna för sjöfart ävensom eljest, då Kungl. Majit med hänsyn ti undervisningsväsendets behov, efter vederborandes hörande, provar sådant nödigt, låta sig förflyttas till annan befattning inom området för samma undervisningsväsende, dock att befattningshavare, som varder förflyttad till annan ort, skall vara berättigad att av statsverket erhålla skälig ersättning för flyttningskostnad till det belopp, Kungl. Majit for

vfiriG särskilt fäll bestämmer, .

att den, som med ingången av juli månad 1931 eller därefter forordnas

till rektor vid navigationsskola, ifråga om ålderstillägg ma tillgodorak nas den tid, under vilken lian före det nya förordnandet i avvaktan pa navigationsskolornas omorganisation innehaft stadigvarande förordnande såsom föreståndare eller rektor vid sadan skola,

att därest adjunkt, som befordras till lektor, intjänat tre ålderstillägg, honom skall omedelbart tillgodoräknas ett ålderstillägg som lektor,

att lektor må tillgodoräknas den tid, han ma hava tjänstgjort som ordinarie lektor vid tekniskt gymnasium, teknisk fackskola eller teknisk

den,8 sorn’ med ingången av juli månad 1931 eller därefter utnäm-

60 Kungl. Marits proposition Nr 124.

nes till adjunkt vid navigationsskola, i fråga om ålderstillägg må tillgodoräknas den tid, under vilken han före utnämningen i avvaktan på navigationsskolornas omorganisation innehaft stadigvarande förordnande att uppehålla ordinarie lärarbefattning vid sådan skola, att adjunkt må tillgodoräknas den tid, han må hava tjänstgjort såsom OTdiiiärie adjunkt vid allmänt läroverk eller efter vunnen behörighet till dylik tjänst såsom rektor vid skeppsgosseskola, att i de särskilda fall, då lektor vid navigationsskola, tekniskt gymnasium, teknisk fackskola eller teknisk elementarskola efter ansökan varder utnämnd till adjunkt vid navigationsskola, honom må tillgodoräknas den tid, han må hava tjänstgjort som lektor, att adjunkt vidare må tillgodoräknas de tjänsteår utöver tre, han efter vunnen behörighet till adjunktstjänst vid navigationsskola, tjänstgjort såsom ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskola, dock ej mera an 19 ar, samt

atte nvar, som med eller efter den 1 juli 1931 tillträder ordinarie befattmng vid navigationsskola, skall vara pliktig att underkasta sig samtliga förenämnda villkor och bestämmelser.»

I anledning av kommerskollegii förslag i fråga om ålderstillägg åt lärarpersonalen samt skyldighet för dessa lärare att låta sig förflyttas till annan befattning har statskontoret anfört följande:

Statskontorets »Statskontoret finner icke anledning till erinran mot kommerskollegii f0reVfigan,de1 försla« beträffande ålderstillägg för lärarpersonalen vid navigationsskolorna samt rörande skyldighet för ordinarie befattningshavare vid samma skolor att låta sig förflyttas till annan befattning inom området för undervisningsväsendet för sjöfart. Nämnda förslag ansluter sig i tillämpliga delar till motsvarande bestämmelser för de allmänna läroverken.

Beträffande de föreståndare och lärare vid navigationsskolorna, som vid omorganisationens genomförande inneliava ordinarie befattning synas de föreslagna villkoren och bestämmelserna ifråga om ålderstillägg och förflyttningsskyldighet böra knytas till rätten att komma i åtnjutande av förhöjd tillfällig löneförbättring. Vad åter angår de lärare som i och med omorganisationen eller därefter skulle komma att tillträda adjunkts-, lektors- eller rektorstjänst, lärer uppfyllandet av nämnda villkor och bestämmelser dessutom böra krävas lör rätten att uppbära avlöningsförmåner, som upptagas i den ordinarie staten för navigationsskolorna.»

I de uttalanden, varmed min företrädare i ämbetet mera allmänt motiverade det för 1930 års riksdag framlagda förslaget till omorganisation av navigationsskoleväsendet, betonades nödvändigheten utav att fartygsbefälets utbildning anpassades efter den utveckling, som under senare tid saväl på det tekniska området som inom undervisningen. Dessa allmänna uttalanden kan jag skänka min obetingade anslutning. Under do tjugo år, som förflutit, sedan navigationsskolutbildningen i vårt land senast omorganiserades, hava förhållandena i olika hänseenden undergått genomgripande förändringar. För fartygsbefäl av olika kategorier

1931.

Departementschefen.

61 Kungl. Majlis proposition Nr 124.

liksom för andra yrkesmän hava kraven på ökad facklig kompetens samt på vidgad allmänbildning i hög grad skärpts. Vad särskilt maskinsbefalutbildningen beträffar må erinras, att man här ställts inför helt nya problem i och med maskinteknikens hastiga utveckling. Genom undervisningsmetodernas omläggning på andra utbildningsområden hava de förefintliga bristerna inom betälsutbildningen kommit att framträda med särskild skärpa. I synnerhet hava de stegrade kraven på undervisningens praktiska inriktning aktualiserat frågan örn därav betingade förändringar inom navigationsutbildningen, vilken på grund av sitt syfte naturligen ar i särskild grad beroende av en dylik inriktning för att ett gynnsam utbildningsresultat skall kunna uppnås. Genom samtliga nu antydda förhållanden hava slutligen ökade fordringar kommit att ställas på kompetensen ur olika synpunkter hos navigationsskolornas lärarpersonal, någo„ som i sin tur återverkat jämväl på frågorna örn denna personals rekrytering och avlöningsförhållanden.

Att en för vårt lands sjöfart så betydelsefull angelägenhet som däcksoch maskinbefälets yrkesutbildning måste ägnas synnerlig uppmärksamhet från det allmännas sida och att av utvecklingen betingade reiormer på detta område snarast möjligt böra genomföras, därom torde några delade meningar icke förefinnas. Ej heller lär någon tvekan kunna föreligga därutinnan, att staten bör påtaga sig de ökade kostnader, som kunna visa sig nödvändiga för navigationsundervisningens uppehållande på en tillfredsställande nivå. Då 1930 års riksdag ställde sig avvisande till det av min företrädare i ämbetet tillstyrkta törslaget till omorganisation av denna undervisning, orsakades detta uppenbarligen icke heller av bristande intresse tor frågan. Riksdagens ståndpunkt grundade sig fastmera främst på olikhet i uppfattningen beträffande vissa för det dii framlagda förslaget bärande principer, vartill kommo betänkligheter i skilda detaljspörsmål.

Vid den förnyade utredning av frågan, som nu ägt rum genom de av mig jämlikt nådigt bemyndigande tillkallade sakkunniga -— bland vilka insatts även en representant för rederinäringen — hava de av riksdagen framförda synpunkterna ägnats särskild uppmärksamhet, och i det förslag, som av de sakkunniga avgivits, hava dessa synpunkter i allt väsentligt vunnit beaktande. För min del har jag funnit detta förslag i stort sett innefatta en tillfredsställande oell på olika punkter väl avvägd lösning av föreliggande organisationsspörsmål, samtidigt som detsamma synes mig ägnat att i allt väsentligt undanröja de meningsskiljaktigheter, som tidigare gjort sig gällande. Som en särskild förtjänst hos förslaget vill jag framhålla, att de sakkunniga med bibehållande av sådana organisationsformer, som i det hela visat sig lämpade för den specialundervis ning, varom här är fråga, sökt tillgodogöra navigationsutbildningen der senaste tidens pedagogiska erfarenheter inom närgränsande undervisningsområden. Av de sakkunnigas betänkande framgår också, att de un-

62 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

der utredningens gång strängt hållit i sikte nödvändigheten av att avhjälpa befälsbristen och att underlätta möjligheterna för manskapet ombord och för de medborgargrupper överhuvudtaget, som hittills rekryterat en stor del av befälet, att förvärva erforderlig befälskompetens. I enlighet härmed hava de sakkunniga, vilket må särskilt framhållas, bestämt avvisat det år 1930 framförda förslaget örn avlagd realexamen eller motsvarande kunskaper såsom villkor för inträde i styrmansklass. Emellertid hava de därvid tillika framhållit, att en utveckling i antydd riktning måhända kunde betecknas såsom i en nära framtid uppnåelig. Möjligheterna att före sjömanstjänsten vinna utbildning till realexamen i offentliga ungdomsskolor hade också icke oväsentligt vidgats. Med tanke på att förhållandena å området sålunda äro på väg att anpassa sig efter en ordning, som befunnits innesluta bestämda fördelar ur undervisnings synpunkt, hava de sakkunniga funnit mindre välbetänkt att anlita tvångsåtgärder. Denna principiella inställning till frågan om befälspersonalens rekrytering äger min fulla anslutning. Beträffande förslagets innehåll i övrigt må i nu förevarande sammanhang ytterligare erinras, att de sakkunniga — närmast i anslutning till av riksdagen därom uttalade önskemål — verkställt fortsatt ingående utredning såväl angående kostnaderna for den praktiska segelfar tygst jänsten som beträffande frågan örn ordnande av tillgång till maskinlaboratorier för vissa navigationsskolor.

Till grund för sina förslag beträffande navigationsskoleväsendets omfattning hava de sakkunniga, som framgår av den av mig förut lämnade redogörelsen för deras betänkande, sökt att verkställa en närmare beräkning rörande befälsbehovet inom svenska handelsflottan. De ha därvid kommit till det resultatet, att det för närvarande skulle föreligga ett behov av 2,841 sjökaptener och styrmän samt 2,091 maskinister av lista och 2:dra klass. Årsbehovet av styrmansaspiranter beräknas till 190 och årsbehovet av maskinbefälsaspiranter (av 2:dra klass) likaledes till 190 Dessa beräkningar, örn vilkas riktighet viss tvekan uttalats i ett pär av de inkomna yttrandena, hava av kommerskollegium betecknats såsom omsorgsfulla och ingående, varför kollegium icke haft någon erinran att framställa mot beräkningarna ifråga. Icke heller jag finner anledningtill anmärkning mot desamma.

Hu att Armare angiva min egen uppfattning rörande det föreliggande forslagets detaljer, torde den anmärkningen böra förutskickas, att ett flertal av de sakkunnigas förslag till reformering av undervis ningen vid navigationsskolorna ävensom till ordnande av andra därmed sammanhängande spörsmål äro av sådan innebörd, att förslagen böra upptagas till avgörande först i samband med fastställande av nya bestämmelser för skolorna och ny befälsförordning. Det är min avsikt att i sinom tid i ett sammanhang underställa Kungl. Majlis prövning samtliga hithörande frågor. Dessförinnan komma naturligen de erinringar som på några punkter framställts emot de sakkunnigas förslag i nu av-

.Kungl. May.ts proposition Nr 124.

sedda delar, att efter den ytterligare utredning, som kan visa sig erforderlig, göras till föremål för särskilt övervägande. På två punkten anser jag mig emellertid redan i frågans nuvarande läge böra angiva mili ståndpunkt. I anslutning till mitt nyss gjorda uttalande beträffande mm principiella inställning till rekryteringsfrågan får jag sålunda framhålla som min åsikt, att realexamen icke lämpligen bör uppställas som villkor föi- inträde i stynnansklass eller för vinnande av behörighet som styrman. Tungt vägande skäl tala för att inträdesmöjlighetcrna till en praktisk levnadsbana icke beskäras genom alltför stränga formella fordringar. Och med hänsyn till vad som upplysts rörande nuvarande forhållanden å området, vill det förefalla, som örn tillgången på iartygsbefal med god allmänbildning även utan uppställande av formellt krav på realexamen skulle efter hand ökas. Sannolikheten för att utvecklingen skall gå i denna riktning synes mig 6å mycket större, som grundligare teoretiska kunskaper i regel medföra ökade befordringsmojligheter. Vidare vill jag i fråga örn lärokursen för lista och 2:dra maskinistklasserna erinra örn den av de sakkunniga uttalade uppfattningen, att en förläng ning av dessa lärokurser syntes ofrånkomlig. En dylik åtgärd har emellertid för deni icke framstått som rekryteringshämmande utan snarare ägnad att verka i motsatt riktning. De hålla nämligen före, att man med ledning av föreliggande erfarenheter måste vara berättigad göra gällande, att kuggningsprocenten i särskilt 2:dra maskinistklassen icke skafå med ett något lugnare arbetstempo lia behövt nå den anmärkningsvärda höjd, som fallet under senare år varit. Med hänsyn till de föreslagna kursplanerna och övriga på frågan inverkande förhållanden hava de sakkunniga, som i det föregående angivits, icke velat motsätta sig, att 2:dra maskinistkursen utökas med en månad och övermaskinistkursen med tya veckor. Med avseende å detta förslag, som synes hava skäl för sig, vill jag nu endast uttala, att det i samband med frågans slutliga provning torde böra ytterligare noggrant undersökas, huruvida och i vad man den nämnda utökningen av kursernas längd ina anses oundgängligen nödvändig. ..

Jag övergår nu till att yttra mig rörande de förslag, som närmast utgöra föremål för ulin bliv-ande hemställan i föreliggande ämne.

Till en början torde jag därvid få framhålla, att jag, i likhet med d< sakkunniga och på av dem anförda skäl, icke ansett mig kunna tillstyrka någon sådan förändring i maskinbefälsutbildningens förläggning, att denna skulle komma att skiljas från navigationsskolorna.

Vad därefter angår skolornas centrala och lokala ledning, deras antal och förläggning samt skolornas och avdelningarnas benämning, föieslå de sakkunniga, att kommerskollegium bibehålies såsom överstyrelse men att visst samarbete med skolöverstyrelsen därvid skall äga rum. Nuvarande antalet skolor, nämligen en skola i envar av städerna Stockholm,

64 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Göteborg, Malmö, Kalmar och Härnösand, skulle vara oförändrat. Skolornas nuvarande benämning, navigationsskolor, föreslås bibehållen. Liksom nu skulle varje skola, utom skolan i Kalmar, vilken alltjämt avses endast för utbildning av däcksbefäl, bestå av två avdelningar, den ena för däcksbefälets och den andra för maskinbefälets utbildning.' Avdelningarna skulle betecknas den förra »nautiska linjen» och den senare »maskintekniska linjen». Den lokala ledningen skulle liksom hittills utövas av en direktion, vars ledamöter skulle till halva antalet — förslagsvis 2 eller 3 — förordnas för viss tid av statlig myndighet, Kun<d Maj-t eller kommerskollegium, och till andra hälften utses av vederbörande stadsfullmäktige. Direktionen skulle själv utse ordförande. För beredande av tillgång på maskinteknisk sakkunskap inom den centrala ledningen av navigationsskolorna föreslå de sakkunniga, att den nuvarande examensförrättaren i lista och 2:dra maskinistklasserna erhåller vidgade arbetsuppgifter. I samband härmed skulle hans arvode höjas från 1 200 kronor till 2,400 kronor.

I allt väsentligt Anner jag mig kunna biträda de sakkunnigas nu ifrågavarande förslag. Beträffande sättet för utseende av direktionsmedlemrnarna torde, i överensstämmelse med vad som gäller vid de tekniska läroverken, halva antalet ledamöter, däribland ordföranden, böra utses av Kungl. Majit. Den under beteckningen examensförrättare å navigationsskolornas stat upptagna befattningshavaren lärer med hänsyn till de honom främst åliggande uppgifterna rätteligen böra benämnas examensledare. Hader sistnämnda beteckning torde han också, enligt vad jag numera från de sakkunniga under hand inhämtat, komma att uppföras i ett från dem införväntat förslag till stadga för navigationsskolorna. Det arvode, som föreslagits skola utgå för nu ifrågavarande uppdrag, synes mig — i jämförelse med det arvode, som utgår till censorer vid studentexamen — vara val högt tilltaget. Även med beaktande av det ökade arbete, som enligt förslaget skulle påläggas examensledaren, finner jag — under erinran att dyrtidstillagg skulle utgå å förevarande arvode — en förhöjning av arvodet till 1,500 kronor vara tillräcklig.

Beträffande därefter det av de sakkunniga föreslagna antalet klasser av olika slag samt Hasselmus förläggning hava de sakkunniga, i anslutnmg till resultaten av sina undersökningar beträffande handelsflottans oefalsbehov, föreslagit bibehållande av nuvarande antal och förläggning av sjökaptens-, styrmans- och 2:dra maskinistklasserna, nämligen två sjökaptensklasser i Göteborg och en dylik klass vid envar av de övriga skolorna två styrmansklasser i envar av skolorna i Stockholm, Göteborg och Malmo samt en sådan klass i Härnösand och en i Kalmar ävensom två 2:dra maskinistklasser i Göteborg och en dylik klass vid envar av de övriga skolorna utom den i Kalmar. Beträffande Irsta maskinist, klasserna, som enligt förslaget skulle benämnas övermaskinistklasser, synas de sakkunniga visserligen räkna med möjligheten av indragning

65 Kungl. Majus proposition Nr 124.

av en dylik klass. Med hänsyn bland annat till önskvärdheten av att förefintliga uthildningstillfällen i görligaste mån fördelas å skilda landsdelar samt i betraktande av det stora behov av maskinbefäl, som faktiskt föreligger, anse de emellertid, att en eventuell indragning icke rimligen, såsom kommerskollegium på sin tid föreslog, bör drabba navigationssko lan i Härnösand. De sakkunniga, som förutsätta 4 å 5 övermaskinistklasser i den framtida organisationen, framhålla, att vid skolan i Göteborg dubbla klassavdelningar icke böra inrättas med mindre elevantalet gör detta nödvändigt.

Vad angår skepparklasserna föreslås icke någon förändring i nuvarande antal, en klass vid värjo skola.

I fråga örn 3:e maskinistklasserna förorda de sakkunniga sådan om läggning av denna del av maskinbefälsutbildningen, att dylik undervisning anordnas såsom ettårig aftonkurs vid navigationsskolorna i Stockholm. Malmö och Göteborg, medan den nuvarande dagkursen skulle tills vidare fortbestå vid skolan i Härnösand. Tillika uttala de sakkunniga med hänsyn till möjligen inträdande svårigheter vid genomförande av en sådan reform, att dagkurser vid skolorna i Stockholm och Göteborg kunde åtminstone under en övergångstid tänkas fortfarande behövliga med ett antal av förslagsvis minst 6 elever i respektive klasser — vid sidan av de nya aftonkurserna, och hava de sakkunniga vid beräkning av er forderliga medel tagit denna omständighet i betraktande.

Beträffande högsta antalet elever i en klass förorda de sakkunniga, liksom kommerskollegium, 24 med bibehållen rätt för överstyrelsen att i undantagsfall medgiva någon förhöjning i detta antal. En förutsättning härför angives emellertid, vara, att vid sådan undervisning, där eleverna äro sysselsatta med eget laborativt arbete, alltså vid elevlaborationerna i maskinlära och elektroteknik, en uppdelning av klassen i två avdelningar kommer till stånd, sa snart elevantalet överstiger 16.

Mot de sakkunnigas ifrågavarande, i skilda hänseenden framställda förslag beträffande klassernas antal och förläggning hai jaj? icke någon erinran att framställa. Särskilt må framhållas, att förslaget — i olikhet med vad fallet var i den för 1930 års riksdag framlagda propositionen -— avser bibehållande av lista maskinistklassen vid navigationsskolan i Härnösand. Även kommerskollegium har numera på anförda skäl förklarat sig frånfalla sin tidigare gjorda hemställan och biträder de sakkunnigas förslag härutinnan. Beträffande förslaget om anord ilande av undervisning i 3:e maskinistklasserna såsom aftonkurs torde böra framhållas, att numera föreliggande erfarenheter bekräfta nyttan och lämpligheten av en dylik deltidsundervisning. En sådan kurs kar nämligen, enligt vad jag inhämtat, nyligen anordnats vid navigations skolan i Göteborg, varvid ett icke ringa antal elever visa sig önska förvärva teoretisk maskinteknisk utbildning jämsides med den praktiska verkstadstjänsten.

flihnng till riksdagens protokoll 1931. 1 sami 1911 häll. CNr IM.) .r>

Kungl. Majrid proposition Nr 124.

Beträffande klassernas benämning hava de sakkunniga — i olikhet med vad som var fallet i föregående års förslag — funnit sig böra bibehålla nuvarande benämningar, dock med den ändringen att Irsta maskinistklassen enbart skulle benämnas övermaskinistklass. För egen del hav jag ingen erinran mot förslaget i denna del. Frågan om den tjänstetitel, som övermaskinist lämpligen bör tilldelas ombord, torde, såsom kommerskollegium framhållit, lämpligen kunna ordnas av vederbörande parter själva — rederier och maskinbefäl.

Med den nu ifrågasatta inriktningen av undervisningen vid navigationsskolorna påkallar givetvis frågan örn undervisningsmateriel och särskilt det redan vid 1930 års riksdag aktuella spörsmålet om inrättande av maskinlaboratorier särskild uppmärksamhet. På grundval av verkställda undersökningar konstatera de sakkunniga, att möjligheter till anordnande av elevlaborationer i maskinlära och elektroteknik kunna beredas vid navigationsskolorna genom samarbete med tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska institut i Göteborg samt de tekniska läroverken i Malmö och Härnösand, vad angår ämnet elektroteknik för Stockholmsskolans del dock under den förutsättningen, att ett av tekniska högskolan uppställt, ur undervisningssynpunkt otillfredsställande villkor örn laborationernas koncentration till två veckor icke oeftergivligt upprätthålles. Då lärarkollegiet vid denna högskola betecknat sitt förslag såsom allenast preliminärt, synes man emellertid, enligt vad de sakkunniga uttalat, kunna hysa den förhoppningen, att en ur navigationsskolans synpunkt gynnsam lösning av jämväl denna förläggningsfråga skall kunna uppnås. Därest denna uppfattning skulle visa sig överensstämma med verkligheten, syntes inrättandet av speciella maskinlaboratorier vid navigationsskolorna under föreliggande omständigheter icke vara av behovet pakallat. I detta läge har den föreliggande frågan för de sakkunniga begränsat sig till att avse kostnaderna dels för utnyttjande av de till förfogande ställda laboratorierna, dels ock för viss komplettering av desamma. Efter förhandlingar med vederbörande samt på grundval av verkställda beräkningar ifrågasätta de sakkunniga — förutom en anslagspost i staten för skolorna å 5,100 kronor till täckande av kostnader för laborationer i maskinlära och elektroteknik — ett belopp av 36,500 kronor för komplettering av laboratorieutrustningen vid förenämnda tekniska läroanstalter.

Beträffande äganderätten till nyförvärvad utrustningsmateriel föreslå de sakkunniga, att denna bör tillförsäkras vederbörande navigationsskola. Skolöverstyrelsen åter bär ansett, att vederbörande tekniska läroverk bör vara ensam ägare av maskinlaboratoriet med ali därtill anskaffad materiel.

Då det av de sakkunniga framlagda förslaget i denna del synes mig utgöra en tillfredsställande lösning av den sedan lång tid på dagordningen stående frågan örn förbättrad laboratorieutrustning för navigationssko-

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124. 67

Jorua, får ja» för ulin tiri föro rila löffall till sarinna felslag. -Mot tiof fört slagna anslaget å 5,100 kronor för nästa budgetår till täckande av kostnaderna för laborationer i maskinlära och elektroteknik har .jag ingen erinran att göra. Till frågan örn kostnaderna för ifrågavarande laboratoriers komplettering skall jag i det följande återkomma.

Sakkunnigförslagets ur organisatorisk synpunkt och i undervisningshänseendc viktigaste nyhet torde hänföra sig till lärarna. Beträffande dessa förordas principiellt övergång från det hittills tillämpade klasslärarsystemet till ämneslärarsystem. I samband härmed hava de sakkunniga företagit en partiell avveckling av det nuvarande extralärarsystemet. Enligt förslaget skulle lärarkåren vid de omorganiserade navigationsskolorna komma att innesluta fyra olika grupper, varav en med nautisk utbildning (navigation och sjömanskap), en med teknisk utbildning (maskinlära och maskinritning), en med akademisk utbildning inom ämnesområdet matematik, fysik och kemi (samt elektroteknik å nautiska linjen) ävensom en grupp omfattande extralärare (timlärare).

En övergång till ämneslärarsystem även inom navigationsskolorna anser jag, i likhet med de sakkunniga och de hörda myndigheterna, utgöra en viktig förutsättning för undervisningens höjande i allmänhet i dessa sko tor, varför jag tillstyrker förslaget härutinnan.

Den fackliga utbildningen för lärare i nautiska ämnen förutsättes skola liksom hittills ske genom en särskild navigations!ärarkurs, vilken eventuellt även borde kunna i vissa delar genomgås av sjökaptener, som önska förvärva högre nautisk utbildning. Den fackliga utbildningen för lärarna i maskinlära och maskinritning skulle såsom hittills meddelas vid högre teknisk läroanstalt, men hinder torde icke heller böra möta för aspiranter, som erhållit kvalificerad utbildning vid navigationsskola och bedrivit fortsätta väl vitsordade studier inom ämnesområdet, att vinna behörighet till nu förevarande lärartjänster. För båda nu nämnda lärargrupper torde därjämte böra uppställas fordran på grundlig praktisk erfarenhet, förvärvad genom tjänstgöring ombord å fartyg.

En beaktansvärd punkt i de sakkunnigas förslag beträffande lärarnas kvalifikationer är uppställandet av krav å speciell pedagogisk utbildning. Denna skulle för den universitetsbildade gruppen lärare förvärvas genom deltagande i provår i den ordning, som är stadgad i fråga örn de allmänna läroverkens m. fl. läroanstalters lärare. För lärarna inom grupperna med nautisk respektive teknisk utbildning föreslås särskilt anordnad provår,tjänstgöring vid navigationsskola, s. k. praktisk läravkurs, enligt viss a\ dt sakkunniga närmare angiven, tills vidare provisorisk plan. 1 enlighet med de sakkunnigas förslag, till vilket jag ansluter mig, anser jag mig böj a tillstyrka, att för en första — försöksvis anordnad — praktisk lärarkurs av dylik art erforderliga medel anvisas för instundande budgetår.

Eh viktig förutsättning för att det syfte, som avses med den föreslagna

68 Kunni. Maj:ts proposition Nr 124.

omläggningen av navigationsskolornas verksamhet, skall kunna uppnås, ligger uppenbarligen däri, att åt lärarna herodes en sådan ställning, att Kvalificerade krafter ställa sig till förfogande. De sakkunniga liava er inrat, att vid genomförandet av den nuvarande organisationen av naviga 1 folskolorna förutsattes, att lärarpersonalen skulle hava samma ställning som de allmänna läroverkens adjunkter, och i sitt den 15 augusti 1923 avgivna förslag hävdade jämväl lärårlönekommittén principen om full likställighet mellan navigationsskolornas och realskolornas lärare. 1 sitt den 21 juli 1930 avgivna betänkande med förslag till lönereglering för befattningshavare vid undervisningsväsendet har 1928 års lönekom mitté i fråga örn navigationsskolornas föreståndare förordat lön enligt samma grunder, som föreslagits för läroverksrektorer. I fråga om lärarna vid navigationsskolorna erinrar sistnämnda kommitté, hurusom desamma tidigare jämförts med adjunkter. Med hänsyn till tjänstgöringsskyldighet och undervisningens krävande art har intet synts kommittén \ ara att invända mot jämförelsen. Däremot kunde i avseende å utbildningskrav samt tid och kostnader för kompetensens vinnande jämförelsen icke sägas vara riktig. I betraktande härav har kommitténs majori tet ansett sig böra förorda, att lärarna vid navigationsskolorna placeras en lönegrad lägre än adjunkt. Reservationsvis hava emellertid två ledamöter påyrkat, att likställighet genomföres.

För egen del anser jag ofrånkomligt, att den förut avsedda likställigheten mellan ifrågavarande båda lärargrupper nu återställes i samband med övergång till ämneslärarsystemet. Därest så icke sker, torde syftet med den framlagda planen för undervisningens grundliga omläggning icke kunna genomföras. Framhållas må, att den ställning 1928 års lönekoinmitté intagit till frågan bör ses mot bakgrunden av de krav på utbildning m. m„ sorn för närvarande gälla för lärarpersonalen vid navigationsskolorna. De förslag till villkor för behörighet till adjunktsbefattning vid dessa skolor, som 1930 års sakkunniga för sin del utformat och vilka jag tillstyrker, ansluta sig emellertid i fråga örn kompetens och utbildning i allt väsentligt till vad därom gäller för motsvarande lärare vid de allmänna och tekniska läroverken. Mot den nu föreslagna likställigheten även i fråga om avlöning lär därför enligt min mening någon befogad invändning icke längre kunna göras. Statskontoret, som tidigare icke ansett sig kunna tillstyrka åtgärder i här angivet syfte, har också, såsom redan framhållits, i sitt nu avgivna utlåtande lämnat förslaget utan erinran.

Beträffande de sakkunnigas förslag om beredande åt vissa lärare av ställning som lektorer synas mig nied hänsyn till de krav, som böra ställas på dessa lärares kvalifikationer, starka skäl tala för en sådan åtgärd. Jag anser daiför, i likhet med de sakkunniga, att vid de skolor, som innesluta såväl nautisk som maskinteknisk linje, en huvudlärartjänst med lektors ställning bör inrättas å vardera linjen. Genom en dylik anordning skulle

69 Kungl. Majus proposition Nr 124.

ur läroanstaltens synpunkt uppnås i huvudsak vad vid de tidigare utredningarna avsetts genom särskilda avdelningsföreståndare, samtidigt som genom tjänsternas självständiga ledigförklarande skulle skapas större garantier för att till befattningarna kunde förvärvas teoretiskt och praktiskt val kvalificerade sökande. I avseende å de fordringar, som höra uppställas på innehavarna av dessa tjänster, anser jag mig böra understryka, att vid sidan av praktisk och pedagogisk erfarenhet vetenskapliga studier och vetenskapligt författarskap måste bliva utslagsgivande. Med hänsyn till svårigheten att på förhand i detalj fastställa kompetenskraven torde behörigheten, på sätt fallet är vid tekniska läroverken, lämpligen böra bliva beroende av Kungl. Maj:ts, efter prövning i varje särskilt fall. meddelade beslut.

Jag vill i detta sammanhang framhålla, att man vid de nya lektorsbefattningarnas tillsättning av billighetshänsyn ej torde böra förfara rigoröst med hänsyn till nuvarande lärare, därest vederbörande befinnas redan nu besitta nöjaktig reell kompetens till lektorstjänst. Lika med de sakkunniga anser jag möjlighet böra beredas sådana lärare att inom viss tid, som Kungl. Maj:t torde ilga bestämma, komplettera utbildningen, värefter befordringsfrågan må kunna upptagas till prövning utan tjänstens ledig förklarande. Likaledes av billighetshänsyn synas mig anordningar böra av Kungl. Hajd vidtagas i syfte att möjliggöra för de av kommerskollegium angivna tre extra befattningshavarna att fortfarande utan avbrott bibehållas i navigationsskolornas tjänst. I sådant syfte torde 3 adjunktsbefattningar böra tillsvidare hållas vakanta, en åtgärd som jämväl ur andra synpunkter kan vara lämplig under övergångstiden, innan skolorganisationen till fullo genomförts.

Behörighet till rektor st junst, varå förordnande skulle meddelas av Kungl. Maj:t för en tid av fem år, därest ej skäl förelåge för tillämpande av en annan anordning, föreslå do sakkunniga skola tillkomma envar ordinarie lärare vid navigationsskola, som styrkt sin lämplighet för densamma genom lärarverksamhet och praktisk erfarenhet på sjöfartsområdet. Häremot har

jag ingen erinran att göra.

Beträffande härefter antalet lärare vid navigationsskolorna hava de sakkunniga — med utgångspunkt från föreslaget antal klasser av olika slag och under framhållande, att ämneslärarsystemet icke läte sig helt genom-

töras, enär viss undervisning i matematik mäste tilldelas såväl nautiskt som tekniskt utbildad lärare samt viss undervisning i fysik även den senare kategorien lärare — föreslagit uppförande i staten av, förutom arvoden till ett antal extra lärare å respektive linjer, avlöning till 5 rektorer och 21 ordinarie lärare, därav 9 nautiskt utbildade, 9 tekniskt utbildade och 9 akademiskt utbildade. Av nämnda ordinarie lärare förutsättas 8 skola vara lektorer, därav 1 ä vardera linjen vid navigationsskolorna i Stockholm, (löteborg, Malmö och Härnösand.

lie sakkunnigas ifrågavarande förslag, som tillstyrkts av samtliga hörda

70 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

myndigheter, finner .jag välgrundat och vill därför uttala ulin anslutning till detsamma.

Några avsevärda svårigheter vid övergången till den nya ordningen torde ej komma att möta. Genom utbytet av klasslärare mot ämneslärare skulle visserligen antalet nautiskt utbildade lärare minskas från nuvarande 13 till 9. För de övertaliga 4 lärarna synes mig emellertid ej erforderligt att inratta någon övergångsstat. Två nautiska lärarbefattningar bliva nämligen lediga redan i år och de båda övriga övertaliga lärarna torde lämpligen i avvaktan pä ytterligare uppkommande ledigheter å tjänster av dylikt slag tillsvidare kunna placeras på 2 av de för akademiskt utbildade lärare avsedda tjänsterna.

Med avseende a sättet för ordnande ur lärarnas avlöning hava de sak vunniga, med hänsyn särskilt till förestående allmän lönereglering för personal vid undervisningsväsendet, icke ansett sig böra föreslå ändring i grundavlomngen. Den förut omförmälda likställigheten mellan Olli marie lärarpersonalen vid navigationsskolorna och läroverkens lärarpeisonal hava do sakkunniga föreslagit skola realiseras genom ökning för förstnämnda personal av den utgående tillfälliga löneförbättringen. Denna skulle härefter utgöra för rektor å D-ort 1,800 kronor och å E-, F- och G-orl 1,400 kronor, för lektor 1,000 kronor samt för adjunkt ä D ort 1,900 kronor ' Härnösand 2,000 kronor och å E-, F- och Gört (utom Härnösand) 1,700 kronor, vilka belopp skulle fördelas å lön och tjänstgöringspenningar elter i huvudsak samma grunder som nuvarande löneförbättring. Ett genomförande av de sakkunnigas förslag påkallar höjning av tionde ku vudtitelns anslag till tillfällig löneförbättring med 23,000 kronor. Dessutom skulle, i likhet med vad redan nu äger ruin, provisorisk avlönings förbättring,utgå till lärarne å F- och G-orter.

Ifrågavarande förslag, vilka lämnats utan erinran av statskontoret, finner jag mig böra biträda.

Vad salunda föreslagits i fråga örn den tillfälliga löneförbättringen åt navigationsskolornas lärare torde komma att beaktas av chefen för finans departementet vid anmälan denna dag av frågan örn tillfällig löneförbättring under budgetåret 1931/1932 för viss personal inom elen civila statsförvaltningen. Enligt vad jag inhämtat kommer nyssnämnde departementschef ^vidare att i dag framlägga förslag örn provisoriskt dyrorts tillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst, enligt vilket förslag lärarpersonal å dyraste orter skulle tillerkännas dyrortstillägg i form avförhöjning av den provisoriska avlöningsförbättringen. Till frågan om härav påkallad anslagsökning för navigationsskolelärarnas vidkomman de torde jag i det följande få återkomma.

Beträffande de villkor och bestämmelser, som böra gälla i fråga om ålderstillägg, tillfällig löneförbättring och förflyttningsskyldighet, förordar jag vad kommerskollegium och statskontoret derutinnan föreslagit.

71 Kungl. Majus proposition Nr 124.

Innan jag lämnar frågan om lärarnas löneförmåner och stallning i övrigt, torde jag till sist få beröra ett annat med förevarande organisations genomförande förbundet spörsmål, nämligen frågan örn navigationsskola -

rektorernas pension. c

Navigationsskolornas föreståndare och lärare innefattas nu i fråga örn rätt till pension i 5 § mom. k) i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension (gruppen »andra ämnes- och Övningslärare vid statens läroverk än de under e), g), h) och i) särskilt angivna»). _ Kommerskollegium bär jämte erinran att, örn nu föreslagna stat för navigationsskolorna skulle för någon längre tid framåt förbliva oförändrat gällande, det i vissa fall skulle kunna inträffa, att rektor vid avgång med pension skulle med oförändrade pensionsbestämmelser erhålla till och med lägre pension än lektor. Att kollegium i trots härav icke nu föreslagit införande av särskilda bestämmelser i pensionshänseende beträffande rektor, sammanhänger med det förhållandet, att vid den enligt kollega mening till synes nära förestående löneregleringen vid statens undervisningsväsende denna pensionsfråga skulle rent automatiskt vinna sin lösning.

Några ändringar i pensionslagen eller meddelande av andra författningsbestämmelser lära icke nu vara påkallade på grund av det ifrågasätta förändrade sättet för tillsättandet av rektorstjänsterna. Oavsett vad kommerskollegium i denna sak som skäl för ett uppskov anfort, synes mig förevarande spörsmål rent interimistiskt kunna vinna en tillfredsställande lösning på sådant sätt, att medgivande inhämtas av riksdagen, att för rektor vid navigationsskola - vilken enligt det av mig förordade forslaget i regel skulle tillsättas på förordnande under viss tid — ma med tillämpning av bestämmelserna i pensionslagen gälla samma pensionsunderlag och pensionsavgifter, som om han innehaft fullmakt å rektorstjansten, samt att även vad i övrigt blivit stadgat genom nämnda lag i tillämpliga

delar skall gälla sådan tillförordnad rektor.

Vad angår kostnadsberäkningarna ha till de sakkunnigas betänkande fogats förslag till specialstater för navigationsskolorna, till vilka jag torde få hänvisa. Fastställandet av dylika stater lärer efter närmare provning av desamma böra ankomma på Kungl. Maj:t. Den av de sakkunniga föreslagna allmänna staten för navigationsskolorna (sid. 44) har givit mig an

ledning till följande erinringar. , ,

I enlighet med vad jag förut anfört torde det at examensledaren a maskintekniska linjen av de sakkunniga ifrågasätta arvodet böra nedsättas med 900 kronor till 1,500 kronor. Vidare lärer en sänkning av anslagsposten till extra lärarkrafter m. m. respektive den till KunglJMaj :ts disposition ställda anslagsposten ulan olägenhet kunna ske med 2,000 kronor respektive 1,100 kronor till 10,000 kronor respektive 1,425 kronor. De sakkunnigas förslag till stat, som slutar ä ett belopp av 203,000 kronor, skulle sålunda minskas med (900 + 2,000 + 1,100 - ) 4,000 kronor till

199,000 kronor.

Jag vill i detta sammanhang erinra

örn kommerskoll egli

förut omnämn-

72 Kungl. Maj:ts proposition Nr Viii.

da förslag om införande av ämnet handelsgeografi i timplanen för sjö kaptensklasserna, vid vilket förslags genomförande enligt kollegii mening å staten borde uppföras ytterligare ett arvode åt extra lärare ay 1,200 kronor. ^ågon anslagsökning för nu avsedda ändamål synes mig icke oundgängligen av behovet påkallad. Även örn det vid utformandet a.v de erforderliga nya författningsbestämmelserna skulle befinnas lämp ligt, att handelsgeografi beredes plats å undervisningsplanen på sätt kol legium föreslagit — en åtgärd som synes mig hava skäl för sig — lärer nämligen den härav uppkommande kostnaden för arvode åt lärarkrafter i ämnet, vilket arvode torde böra få fastställas av Kungl, Majit, kunna rymmas inom ramen för anslaget till extra lärarkrafter m. m.

Beträffande övriga kostnader, som äga sammanhang med den föreliggande omorganisationsfrågan, kommer, som jag förut nämnt, frågan örn anslag till tillfällig löneförbättring för lärarpersonalen vid navigationsskolorna att behandlas av chefen för finansdepartementet vid anmälan av frågan örn anslag till tillfällig löneförbättring för viss personal vid den civila statsförvaltningen.

Till de å F- och G-orter placerade lärarna, för närvarande 13, utgår provisorisk avlöningsförbättring med 300 kronor till envar av dem. Vid bifall till förslaget örn uppförande i staten för navigationsskolorna av 2 nya ordinarie lärarbefattningar vid envar av skolorna i Stockholm, Göte borg och Härnösand skulle antalet lärare, som böra komma i åtnjutande av dylik löneförbättring, ökas till (13 -j- 6 =) 19. Anslagsbeloppet skulle alltså utgöra 5,700 kronor. I enlighet med vad chefen för finansdepartementet senare i dag torde komma att föreslå beträffande provisoriskt dyrortstillägg, skulle samma löneförbättring komma att höjas med 200 kronor för envar av de sex i Stockholm placerade befattningshavarna. Vid bifall härtill skulle för ändamålet i fråga alltså erfordras ett anslag av (5,700 -f 6 X 200 =) (5,900 kronor.

Till praktisk lärarkurs skulle i enlighet med de sakkunnigas av mig förut tillstyrkta förslag böra anvisas ett extra anslag av 2,500 kronor. På av statskontoret anförda skäl torde anslaget böra upptagas obetecknat.

Vad angår det ordinarie anslaget till navigationslärarkurs hava de sakkunniga, med hänsyn till bland annat den nuvarande tillgången pa nautiskt utbildade lärare, icke ansett sig böra äska medel för dylik kurs under nästkommande budgetår. Detta anslag lärer alltså böra upptagas utan angivet belopp.

För komplettering m. m. av maskinlaboratorierna vid vissa tekniska läroanstalter hava de sakkunniga, som förut nämnts, föreslagit ett reservationsanslag å 36,500 kronor. Anslaget borde enligt förslaget fördelas På tre budgetår, varav för budgetåret 193l/l932 skulle utgå 15,000 kronor.

För egen del får jag med tillfredsställelse konstatera, att de högst avsevärda kostnader, anskaffningen av maskinlaboratorier för cirka ett år sedan

73 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

beräknades draga, genom det nu föreslagna samarbetet med andra läroanstalter kunnat begränsas till mindre än en tredjedel av det förut ifrågasatta beloppet. Även det nu föreslagna anslaget synes mig emel lertid kunna något nedsättas. Vissa av de beräknade kostnaderna för nyanskaffningar och komplettering av maskinutrustningen å laboratorier^ na böra nämligen enligt min mening kumla genom erforderlig förtänksamhet vid inköpen i någon mån minskas. Även den allmänt nedgående prisnivån lärer komma att bidraga härtill. För egen del förordar jag alltså, att anslagssumman i dess helhet bestämmes till 30,000 kronor ocn att därav ett belopp av 10,000 kronor upptages å riksstaten för nästkommande budgetår. ,

Beträffande spörsmålet örn vem äganderätten till den nyanskaffade utrustningsmaterielen skall tillkomma - navigationsskolan eller vederbörande tekniska läroanstalt — synes detta utgöra ett ämne, som i sinom tid, då riksdagens beslut i själva anslagsfrågan föreligger, torde bora närmare prövas i samband med fördelningen av anslaget i fråga på de olika laboratorierna.

Med förmälan att jag under några nästföljande punkter skau gora framställningar rörande anvisande av anslag till provisorisk avlönings förbättring för lärare vid navigationsskolorna, till praktisk lärarkurs samt till komplettering m. m. av maskinlaboratorier, får jag nu hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande stat för navigationsskolorna, att tillämpas från och med den 1 juli 1931:

74 Kungl. Majds proposition Nr 124.

Stat för navigationsskolorna i riket.

1 rektor .. 3 rektorer 1 rektor 1 lektor 7 lektorer 1 adjunkt

t adjunkt . 4 adjunkter

Arvoden till extra lärare å nautiska linjen berak-! nade å 150 kronor för undervisningstimme perl vecka (150 X 20.5) ................................ 1

Arvoden till extra lärare å nautiska linjen beräknade å 120 kronor för undervisningstimme per vecka (120 X 118) ...................... ...........

Arvoden till extra lärare å nautiska linjen beräknade å 40 kronor för undervisningstimme per vecka (40 x 35) ......................................

! Arvoden till extra lärare å maskintekniska linjen beräknade å 150 kronor för undervisningstimme per vecka (150 X 44.5) ..................... ..........

■ Arvoden till extra lärare å maskintekniska linjen i beräknade å 120 kronor för undervisningstimme!

I per vecka (120 X 43.5) ..................... ..........j

Arvoden till extra lärare å maskintekniska linjen; beräknade å 40 kronor för undervisningstimme per vecka (40 x 3)............................

Arvoden till extra lärare i hälso- och förbands-! lära beräknade a 7 kronor 50 öre för under-' visningstimme (7.5 X 450)..............................j

1 extra lärare i 3:e maskinistklassen.................

! Kostnader för laborationer i maskinlära och elek-l troteknik .................................................

Till böckers, undervisningsmateriels och andra in-' ventariers underhall och förökande samt till ut-; gifter för bränsle, lyshållning m. m................

1 examensledare å maskintekniska linjen........... !

Till extra lärarkrafter vid behov, vikariatsarvodenj m- m. enligt överstyrelsens bestämmande ...

Till Kungl. Maj:ts disposition ........................

Summa kronorl — j — J _ j _ [ 199)000 j

r lektor kan avlöningen efter 5 år höjas med 500 kronor och efter 10 s, värjo gäng med i,ka,edes 500 ^0,^

Anm. 1. För rektor elle med ytterligare 500 kronor.

kronor till tjänstgöringspenningarna.

Anm. 2. Rektor åtnjuter fri hostad, som upplåtes av den stad, där skolan är belägen.

75 Kungl. Majlis proposition Nr 124.

dels förklara, att vad i kungörelsen den 26 januari 1912 (nr 6) angående villkor oell bestämmelser för åtnjutande av de i stat för navigationsskolorna upptagna avlöningsförmåner stadgas i fråga om föreståndare- oell ordinarie lärarbefattningar eller innehavare därav skall efter den 1 juli 1931 i tillämpliga delar gälla beträffande rektors- respektive lektors- och adjunktstjänst eller innehavare av dylik tjänst; dels föreskriva,

att befattningshavare, som med eller efter den 1 juli 1931 tillträder ordinarie befattning vid navigationsskola, skall, med bibehållande av tjänstegrad och avlöning, vara pliktig att vid möjligen inträdande förändrad organisation av undervisningsanstalterna för sjöfart ävensom eljest, då Kungl. Majit med hänsyn till undervisningsväsendets behov prövar sadant nödigt, låta sig förflyttas till annan befattning inom området för samma undervisningsväsende, dock att befattningshavare, som varder förflyttad till annan ort, skall vara berättigad att av statsverket erhålla skälig ersättning för flyttningskostnad till det belopp, Kungl. Majit för varje särskilt fall bestämmer;

att ifråga, örn ålderstillägg nuvarande ordinarie befattningshavare vid navigationsskola må tillgodoräknas den tid, som före den nya statens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till motsvarande ordinarie tjänst å den gamla avlöningsst&ten,

att den, som med ingången av juli månad 1931 eller därefter förordnas till rektor vid navigationsskola, ifråga örn ålderstillägg må tillgodoräknas den tid, under vilken han före förordnandet i avvaktan på navigationsskolornas omorganisation innehaft stadigvarande förordnande såsom föreståndare vid sådan skola;

att därest adjunkt, som befordras till lektor, intjänat tro ålderstillägg, honom skall omedelbart tillgodoräknas ett ålderstillägg som lektor;

att lektor må tillgodoräknas deli tid, han må hava tjänstgjort som ordinarie lektor vid tekniskt gymnasium, teknisk fackskola eller teknisk elementarskola:

att den, som vid ingången av juli månad 1931 eller därefter utnämnes till adjunkt vid navigationsskola, ifråga örn ålderstillägg må tillgodoräknas den tid, under vilken han före utnämningen i avvaktan på navigationsskolornas omorganisation innehaft stadigvarande

76 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1.24.

förordnande att uppehålla ordinarie lärarbefattning vid sådan skola;

att adjunkt må tillgodoräknas den tid, han må hava tjänstgjort såsom ordinarie adjunkt vid högre lärarinneseminariet eller vid allmänt läroverk eller efter vunnen behörighet till dylik tjänst såsom rektor vid skeppsgosseskola;

att i de särskilda fall, då lektor vid allmänt läroverk, navigationsskola, tekniskt gymnasium, teknisk fackskola eller teknisk elementarskola efter ansökan varder utnämnd till adjunkt vid navigationsskola, honom må tillgodoräknas den tid, han må hava tjänstgjort som lektor; samt

att adjunkt vidare må tillgodoräknas de tjänsteår utöver tre, han efter vunnen behörighet till adjunktstjänst vid navigationsskola tjänstgjort såsom ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskola, dock ej mera än 10 år; dels förklara,

att envar, som med eller efter den 1 juli 1931 tillträder ordinarie befattning vid navigationsskola, skall vara pliktig att underkasta sig samtliga förenämnda villkor och bestämmelser; samt att för rektor vid navigationsskola skall med tilllampning av bestämmelserna i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension galla samma pensionsunderlag och pensionsavgifter, som örn han innehaft fullmakt å rektorstjänsten, samt att vad i övrigt blivit stadgat genom nämnda lag skall i tillämpliga delar gälla sådan tillförordnad rektor;

dels ock vid bifall till vad av mig föreslagits beträffande staten för navigationsskolorna höja det ordinarie anslaget till navigationsskolorna, nu kronor 171,000,

med » 28,000

tll] » 199,000.

/vili,** r'\ Pr?™sorisk avlonmgsfftrbattrmg för lärare vid navigationsskolorna. aviBningsfor. åberopande av vad jag under nästföregående punkt anfört hem-

blärare Ifd ^ ^ ■,ag’ att Kungl- MaJ:t matte föreslå riksdagen

navigations

»boloma. att till provisorisk avlöningsförbättring för lärare

(extra andag.) vid navigationsskolorna för budgetåret 193l/l932 anvisa ett extra förslagsanslag av kronor 6,900.

77 Kungl. Majlis proposition Kr 124.

3. Navigationslärarkursen, Under åberopande av vad jag under punkt 1 anfort, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i riksstaten för budgetåret 1931/1932 upptaga det ordinarie reservationsanslaget till navigationslärarkursen, nu kronor 2,200, utan angivet belopp.

[3.1

Navigation*lärarkursen. (ordinarie

ansia.?.)

4. Ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalter för sjöfart,

oförändrat ordinarie förslagsanslag ........................kronor 23,000.

5. Praktisk lärarkurs. Under åberopande av vad jag under punkt 1 anfört, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till praktisk lärarkurs för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av .................. kronor 2,500.

[4-1

Praktisk lärarkurs. {extra anslag.)

6. Maskinlaboratorier. Under åberopande av vad jag under punkt 1 Anfort, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

[5-1

Maskinlaboratorier.

. . , (extra anslag.)

dels besluta komplettering av vissa laboratorier vid tekniska högskolan, Chalmers tekniska institut samt tekniska läroverken i Malmö och Härnösand ävensom reparationer av samt anskaffning av viss materiel vid navigationsskolan i Härnösand, allt i huvudsaklig överensstämmelse med föreslagen plan, för en beräknad kostnad av 30,000 kronor,

dels ock för detta ändamål för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag .............................................................. kronor 10,000.

7. Kompletteringskurs vid tekniskt läroverk. Närmast i anslutning [6.] till sin behandling av frågan örn maskinbefälsutbildningens förläggning r?°£*r8 vid. hava de sakkunniga, såsom jag i det föregående omförmält, upptagit tanken tekniskt läropå att bereda möjlighet för elev vid tekniskt läroverk att tillgodoräkna sig sin där erhållna utbildning för vinnande av befälsbehörighet. Denna tanke, som först framförts av Sveriges redareförening, har i princip vunnit anslutning från kommerskollegii sida.

Detta spörsmål var även föremål för behandling vid 1930 års riksdag. I «»}•**•“ särskilda motioner (Ii 146 och II-.296) hade, under framhållande av den rådande bristen på maskinbefäl inom handelsflottan, hemställts örn skrivelse till Kungl. Majit med begäran örn skyndsam utredning och därpå grundat

Ut, .$a fihn ning a.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

förslag i syfte att vissa vid de tekniska läroanstalterna avlagda examina skulle berättiga till viss maskinistbehörigliet utan förnyad prövning vid navigationsskola, efter det att vederbörande fullgjort föreskriven praktisk tjänstgöring.

Sedan riksdagens i det föregående omförmälda beslut i anledning av Kungl. Maj:ts förslag till viss omorganisation av navigationsskolorna m. ni. förelåg, uttalade i utlåtande den 11 mars 1930 första kammarens andra tillfälliga utskott bland annat följande: »Med anledning abrietta riksdagens beslut och då sålunda de av motionären framlagda synpunkterna vid den förnyade och skyndsamma prövning av frågan örn utbildning av bl. a. maskinister, vilken riksdagen nu begärt, lära komma under övervägande, finner utskottet här förevarande motion icke böra föranleda något riksdagens ytterligare yttrande». Utskottet hemställde folden skull, att motionen ieke skulle till någon kammarens åtgärd föranleda, vilken hemställan oek bifölls. Den inom andra kammaren väckta motionen föranledde motsvarande uttalande av vederbörande utskott och lämnades i enlighet därmed utan bifall.

De sakkunniga uttala till en början, att de vid sina överväganden rörande nu asyftade spörsmål funnit förslaget ifråga innebära uppslag till en godtagbar och lämplig anordning, vilken kunde förväntas i sin mån bi draga till en ökad rekrytering av maskinbefälskåren utan att befaras medföra någia avsevärda kostnader för det allmänna eller nämnvärda olägenheter i andra avseenden. De sakkunniga anföra härefter bland annat följande:

»De. tekniska läroverk, som nied hänsyn till utbildningens inriktning och äggning överhuvud taget synas kunna ifrågakomma i detta sammanhang, äro: maskintekniska linjen vid tekniska gymnasiet i Örebro, maskinfackskolan och gymnasiet vid tekniska läroverket i Malmö, maskinfackskolan i Eskilstuna samt tekniska gymnasiet i Härnösand.

En jämförande granskning av undervisningsplanen vid en var av närnnda läroanstalter och gällande kursplan för navigationsskolas maskinistavdelning, i vad angår lia och 2:a maskinistklasserna betraktade såsom ett helt, giver vid handen beträffande de ämnen, som äro gemensamma för undervisningen, att vid de nämnda tekniska läroanstalterna meddelas en på det hela taget mera omfattande och delvis mera kvalificerad undervisning i samtliga ämnen med undantag allenast för ämnet maskinlära, varutinnan i stället undervisningen vid navigationsskola gjorts betydligt meia omfattande och specialiserad, särskilt i vad det gäller sjömaskiner och vad därmed äger sammanhang. Överlägsenheten beträffande vissa ämnen vid tekniskt läroverk, som här avses, framgår väl icke alltid omedelbart av en jämförelse i fråga örn ett och samma ämne, sådant det rubricerats i undervisningsplanerna, utan bär det härvid tett sig ofrånkomligt att, med anlitande av speciell sakkunskap å området, vid undersökningen uppmärksamma jämväl vissa med maskinläran närbesläktade, å undervisningsplanerna upptagna ämnen.

T fråga om de två i undervisningsplanen för navigationsskolas maski

79 Kunni. Maj:ts proposition Nr 124.

matavdelning ingående ämnena hälso- och förbandslära samt författnings kunskap saknas däremot vid de tekniska läroverken varje motsvarighet.

För att vid de läroanstalter, som här avses, åvägabringa en utbildning, som i samtliga ämnen må kunna anses i sak minst likvärdig med den, som för närvarande meddelas vid navigationsskolas maskinistavdelning, skulle alltså eriordras anordnande dels av en kompletterande kurs, omfattande sådana viktiga delar av ämnet maskinlära, som vid de ifrågavarande läro verken icke erhålla en lika ingående och mångsidig behandling som vid navigationsskola, dels ock av särskilda kurser i ämnena hälso- och för bandslära samt författningskunskap.

Vad till en början beträffar den nödvändig befunna kompletterande utbildningen i ämnet maskinlära, hava vi för åvägabringande av ett säkert bedömande av denna angelägenhet samrått med lektorn vid tekniska läro verket i Malmö, förutvarande läraren vid maskinistavdelningen vid naviga tionsskolan i Göteborg C. A. Bergström, examensförrättaren i l:a och 2:a nlaskinistklasserna C. C. Böös samt inspektören hos Broströmskoncernen i Göteborg Fritz Carman. Vid den av Bergström verkställda undersökningen har det framgått, att för den kompletterande kursell, avseende särskilt sjömaskiner, måste beräknas en tid av omkring 75 timmar. Kursen i hälso- och förbandslära torde böra omfatta samma timtal, som föreslås be träffande 2:a maskinistklassen, eller omkring 20 timmar. För undervis ningen i författningskunskap synes, med utgångspunkt från de för ma skinistutbildningen föreslagna timplanerna, böra beräknas 35 timmar.

Då det därefter gäller att överväga spörsmålet örn det ändamålsenligaste sättet för den ifrågavarande kompletteringskursens anordnande, fram ställa sig till en början två principiellt skilda utvägar. Antingen kunna de tekniska läroverkens elever hänvisas att efter vederbörlig examen komplettera sin utbildning vid navigationsskola och där redovisa de sålunda inhämtade kunskaperna. Eller ock kan den nämnda komplettenngskursen knytas till tekniskt läroverk och inordnas i dess undervisning.

För vår del vilja vi obetingat förorda den sistnämnda utvägen. Det synes oss nämligen alldeles uppenbart, att det för lärarna vid de tekniska läroverken måste bliva avsevärt lättare än för lärarna vid en skola med en väsentligen annan lärogång att både bedöma i vilka punkter den föregående utbildningen erfordrar komplettering och naturligt anknyta det nya kursmaterialet till det tidigare meddelade. Med en dylik anora ning av kompletteringskursen vinner man således el ter var mening de sa .v raste garantierna för att den för kursen anslagna tiden effektivt utnyttjas. Och jämväl ur elevernas synpunkt torde det få anses vara till bestämd ioi del, att utbildningen i sin helhet kan försiggå vid en läroanstalt av samma art’som den, där den tidigare undervisningen åtnjutits. .... ,

Örn sålunda efter vår mening någon tvekan icke kan rada därom at! hela den nu ifrågavarande utbildningen av maskinbefäl för handelsflottan bär knytas till tekniskt läroverk, kunna olika möjligheter tankas betraI famie sättet för kompletteringskursens inhämtande.

Nära till hands ligger onekligen att anordna den ifrågavarande under visningen såsom en tillvalskurs, förlagd till fackskolans, respektive gym uasiets sista årskurs. T syfte att veckotimtalet icke såmedelst ina i alltför hög grad stegras, synes man vid detta alternativ böra tänka sig visst utbyte av annan undervisning emot de sammanlagt 130 timmar, sorn, enligt vad i det föregående anförts, skulle erfordras för kursen i fråga Emel lertid inställa sig gentemot en dylik anordning vissa betänkligheter. Fn

kungl. Majus proposition Nr 124.

’igt inhämtade upplysningar möter det vid fackskolorna med nuvarande Kursplan bestamda svårigheter att påbörja studiet av speciella sjömaski uer redan vid höstterminens början i högsta klassen, i det att den mera allmänna undervisningen i maskinlära då icke kunnat föras tillräckligt långt iram tor att lärlingarna skola kunna tillgodogöra sig det nämnda kursmomentet. Med hänsyn till nu berörda omständighet skulle denna del av kompletteringskursen kunna vidtaga först vid början av sista terminen Aven örn hinder icke möter att till samma läsårs hösttermin förlägga undervisningen i hälso- och förbandslära samt författningskunskap, torde larhågorna för att arbetsbelastningen vid en sådan anordning skulle över 'tiga den lämpliga och önskvärda icke kunna avvisas såsom ogrundade. och vid gymnasierna är, enligt vad som upplysts, en sådan anordning ogenomförbar, om icke en i övrigt särdeles olämplig omläggning av kurserna tillgripas. Da därtill kommer att man icke på förhand kan med någon större säkerhet beräkna anslutningen vid olika läroverk till den nu ■ öreslagna speciella sjömaskinistutbildningen och vissa svårigheter vid lärarfrågans ordnande kunna tänkas inställa sig, har det synts oss val omtänkt att, i varje fall i begynnelsen, välja en något annan form för den ifrågavarande kursens inordnande i den tekniska undervisningen.

I enlighet med det förslag, som avgivits av lektor Bergström, synas nu berörda vanskligheter kunna undvikas, diirest samtliga de elever vid de ovan angivna tekniska läroverken, vilka önska komma i åtnjutande av ilen särskilda sjömaskinistutbildningen, hänvisas att efter avlagd examen omedelbart fullfölja utbildningen vid det eller de tekniska läroverk, som uv vederbörande överstyrelse bestämmes. Med en daglig undervisningstid ;iv sex lektioner erfordras för kursen i dess helhet en sammanlagd tid utomkring 25 dagar. Det synes för eleverna erbjuda bestämda fördelar att efter genomgång av en så föga tidskrävande kurs förvärva den väsentligen vidgade behörighet, som kursen är avsedd att skänka. Kursernas antal kunna på detta sätt lätt nog avvägas efter elevtillströmningen. Och slutligen skulle man uppnå flen avgjorda fördelen, att även tidigare utexami uerade elever från tekniska läroverk kunde deltaga i den ifrågavarande undervisningen och såmedelst lättnad i den rådande bristen på maskinbefäl vinnas snabbare, än fallet kunde väntas bliva genom anlitande av den först angivna utvägen.

Vi anse oss av nu anförda skäl böra föreslå, att redan sommaren 1931 “n dylik kurs må anordnas, förslagsvis förlagd till tekniska läroverket i Malmö, och att på grundvalen av de erfarenheter, som därvid inhämtas, ■let sedermera ina bliva föremål för övervägande, huruvida och i vilken utsträckning ytterligare utbildningstillfällen i fortsättningen böra bore das. Härvid erbjuder sig tillika deli fördelen, att för undervisningen i hälso- och förbandslära samt författningskunskap skulle kunna anlitas samma lärarkrafter, som vid navigationsskolan därstädes meddela motsvarande undervisning.

Till ledning för undervisningens bedrivande torde böra utfärdas särskild undervisningsplan, beträffande ämnet maskinlära, i huvudsaklig anslutning till det av lektor Bergström avgivna förslaget, med tillägg av det moment, som under beteckningen fartygslära upptagits i det av oss framlagda kursplanförslaget, och vad angår ämnena hälso- och förbandslära samt författningskunskap i enlighet med det förslag, som av oss i det följande framlägges för navigationsskolornas maskinbefälsutbildning. Beträffande förordnandet av lärare vid och ledare för kursen torde det

81 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

böra ankomma pa skolöverstyrelsen att efter samråd med kommerskollegium tralla erforderliga dispositioner.

1 fråga örn villkoren för deltagande i sagda kompletteringskurs hava vi funnit oss böra i huvudsak ansluta oss till de krav, som av lektor Bergström föreslagits.

Med avseende på teoretisk förutbildning lärer böra föreskrivas, att för tillträde till kursen måste krävas godkända vitsord i avgångsexamen från tekniskt läroverk som ovan sagts samt deltagande i den vid fackskolorna valfria undervisningen i engelska språket. Vidare torde det iå anses lika välbetänkt som nödvändigt, att aspiranten styrker, att han under sina föregående studier vid det tekniska läroverket förvärvat den närmare förtrogenhet med konstruktionen och beräkningen av en sjöångpanna, som vinnes genom att vid maskinritning behandla en dylik specialuppgiit. För den händelse denna förutsättning icke föreligger, torde böra iordras, att aspiranten i samband med ansökan örn inträde i kursen iöreter vederbörliga ritningar eller, såvida sökanden icke uppfyller detta villkor, att han vid anställd prövning visar sig äga nödig insikt i sjöångpannors beräkning och konstruktion.

I fråga örn sökande från annat tekniskt läroverk än de ovan nämnda torde det få bero på prövning från lall till fall, huruvida och på vilka villkor tillträde till kursen må medgivas.

Vad åter angår de från högre teknisk läroanstalt utexaminerade, anse vi icke tillräckliga skäl föreligga för att uppställa obligatoriskt krav på genomgång av kompletteringskurs. Däremot synes intet vara att erinra emot att jämväl åt aspiranter med dylik utbildning tillträde beredes till kursen.

Vidkommande slutligen det av lektor Bergström ifrågasätta villkoret att inträdessökande, som avlagt examen, varom här är fråga, tidigare än två ar före det år, under vilket inträde sökes, skall undergå särskild prövning i angiven omfattning, hava vi icke blivit övertygade örn nödvändigheten att uppställa en dylik ganska vittgående fordran. I varje fall till en början synes någon begränsning av avgångsexamens giltighet såsom kvalifikationsgrund för inträde i kursen icke böra föreskrivas.

Vidkommande slutligen examen och vitsord över genomgången kursutbildning hålla vi före, att anledning saknas att härutinnan ifrågasätta andra regler än dem, som författningsenligt gälla beträffande tekniskt läroverk. Närmare föreskrifter torde i detta avseende böra utfärdas av Kungl. Majit efter förslag av skolöverstyrelsen och kommerskollegium. Härvid synes böra uppmärksammas, att betyg över genomgången kompletteringskurs uttryckligen måtte angiva, att vederbörande förvärvat enahanda kompetens, som avlagd övermaskinistexamen medför. Jämväl vilja vi framhålla det önskemålet, att vid examenskontrollens utövande måtte tillses, att lämplig kontakt upprätthålles mellan den här förordade maskinbefäls utbildningen och den vid navigationsskolorna meddelade.

Styrkan i vårt ovan framställda förslag ligger enligt vår uppfattning däri, att det tager sikte på den grupp ungdom, som utan mera preciserade framtidsplaner men med intresse och fallenhet — i högre eller lägre grad — för det mekaniska yrkesområdet anlitat den tekniska utbildningsvägen, och för denna grupp öppnar tillträde till ett betydelsefullt verksamhetsfält, som hittills icke varit tillgängligt för de ifrågavarande läroanstalternas elever. Säkerligen kan det förväntas, att åtskilliga av denna kategori.

Bihang till riksdagens protokoll 1901. I sami. lilli hafi. (Nr 12i.)

82 Skolöv erster elsen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

särskilt i tider av god tillgång på arbetstillfällen inom sjömaskinistyrket men av mindre god tillgång på anställningsmöjligheter inom motsvarande yrkesområde i land, vinnas för förstnämnda yrke, därest, såsom vårt förslag innehar, en ordnad väg tillrättalägges för att genom erforderlig kompletterande utbildning förvärva de nödiga teoretiska kvalifikationernfi’-ijC^e ^e^er förbises, att förefintligheten inom en landsända av en utbildningsanstalt för visst yrke redan i sig själv plägar verka väckande och stimulerande i avseende å intresset bland befolkningen i orten för verksamheten i fråga. Jämväl ur nu antydda synpunkt torde förslaget få anses innebära beaktansvärda fördelar, då det i övervägande grad avser utökandet av redan vid navigationsskolorna förefintliga utbildningstil] fällen med dylika möjligheter även inom landsdelar, där sådana för närvarande saknas.»

I anslutning härtill framlägga de sakkunniga följande kostnadsberäkning för kursen i fråga:

Till lärare i maskinlära, författningskunskap samt hälso- och förbandslära anse de böra utgå ett arvode i ett för allt av 12 kronor för under visningstimme eller för 130 timmar 1,560 kronor. Till ledare av kursen borde dessutom beräknas ett arvode av 500 kronor. Därtill komme dels kostnad för förbrukad materiel, dels ock ersättning till vaktmästare, förslagsvis tillhopa 340 kronor. Kostnaden för kompletteringskursen skulle alltså uppgå till (1,560 -f 500 + 340 =) 2,400 kronor.

1 sitt förberörda utlåtande den 21 januari 1931 har skolöverstyrelsen i fråga örn det nu föreliggande förslaget anfört följande:

»De sakkunnigas förslag att genom anordnandet av en kompletteringskuis bereda möjlighet för sådana, som genomgått någon av vissa uppräknade. tekniska läroanstalter, att förvärva behörighet som övermaskinister finner skolöverstyrelsen synnerligen lyckligt. Enligt överstyrelsens mening torde kunna förväntas, att ett icke ringa antal väl kvalificerade aspiranter på den vägen skola framkomma, särskilt örn det av de sakkunniga förordade »apprentice»-systemet tillika bliver så genomfört, att nämnda aspiranter icke komma att sakna möjligheter att förvärva den föreskrivna praktiska kompetensen på tillfredsställande sätt. Det synes välbetänkt, att, såsom de sakkunniga föreslagit, en dylik kompletteringskurs anordnas försöksvis i Malmö, så snart detta kan ske.

Den omständigheten, att de tekniska elementarskolorna i Norrköping och Borås icke medtagits bland de ovannämnda av de sakkunniga uppräknade tekniska läroanstalterna, har föranlett dessa skolors styrelser att framhålla därvarande maskintekniska linjer såsom minst lika kvalificerande som exempelvis de odifferentierade tekniska gymnasierna. Med anledning. härav får skolöverstyrelsen vitsorda, att den maskintekniska undervisningen vid de tekniska elementarskolorna under de senare åren blivit betydligt förbättrad och att den, då hänsyn tages icke blott till timantalet utan även till kursfördelningen, numera icke är mindre än vid nämnda tekniska gymnasier. Det får emellertid icke förbises, att de tekniska elementarskolorna länge saknat maskintekniska laboratorier. Tekniska elementarskolan i Norrköping har icke något dylikt ännu. Vidare är att

83 Kungl, Maj:ts proposition Nr 124.

marka, att enligt de sakkunnigas förslag även personer, sorn tidigare utgått från teknisk elementarskola, kunna komma i fråga och att deras utbildning ej utan vidare kan anses jämngod med den, som allt ifrån början meddelats vid de tekniska gymnasierna. Skolöverstyrelsen finnér darfur icke oriktigt, att, såsom de sakkunniga föreslagit, i fråga örn sökande fran annan teknisk läroanstalt än de av de sakkunniga nämnda det får bero pa prövning från fall till fall, huruvida och på vilka villköl- tillträde till kompletteringskursen må medgivas. Naturligtvis bor denna bestämmelse icke hindra, att maskinteknisk linje vid teknisk elementarskola snart nog kan komma att vinna generellt godkännande i berörda avseende. Vad tekniska elementarskolan i Norrköping beträffar, torde detta kunna ske kort efter det de för densamma planerade nya maskinlaboratorierna blivit noj aktigt utrustade och tagits i bruk.»

Kommerskollegium har i sitt förenämnda utlåtande den 24 januari 1931 uttalat sig på följande sätt:

»De sakkunnigas ovan angivna riktlinjer för tillgodogörandet av maskinistutbildningen vid de tekniska läroverken för handelsflottans behov hava i huvudsak icke föranlett andra erinringar äu såvitt angar kompletteringskursernas förläggning. Såväl varvsindustriföreningen som ma skinbefälsförbundet ifrågasätta på anförda skäl dessa kursers förläggande till navigationsskolorna. Till grund för det av kollegium pa sm tid förordade kompletteringsförfarandet i nu ifrågavarande avseende lag visserligen tanken på att detsamma skulle omedelbart anknytas till navigationsskolorna. Kollegium har emellertid funnit vissa av de sakkunniga anlorda skäl för kursernas och kompletteringsexamens förläggande till de tekniska läroverken välgrundade. Då dessutom de föreslagna anordningarna givits en tills vidare provisorisk karaktär och definitivt ställningstagande till hithörande frågor avses skola komma till stånd först efter närmare erfarenheter, tillstyrker kollegium de sakkunnigas förevarande förslag. Den erforderliga kontakten mellan den här ifrågavarande maskmbeialsutbild ningen och den vid navigationsskolorna meddelade, synes kollegium lämpligen höra anordnas genom befogenhet för examensförrättaren å maskintekniska linjen att, då denne eller kollegium så finnér lämpligt övervara undervisningen vid kurserna samt befogenhet och skyldighet tor denne att närvara vid vederbörande examensförrättnmg.

I detta sammanhang* vill kollegium icke underlåta att omnämna, att det icke undgått kollegium, att varvsindustriföreningen ansett genomgången "odkänd kurs vid Chalmers lägre maskinavdelning bora skänka kompetens för genomgående av förordad kompletteringskurs. Enligt vad sorn lipp Ivsts hava de sakkunniga emellertid icke ansett nämnda kurs vid Chalmers lägre maskinavdelning kunna jämställas med de kurser vid tekniska läroverk, som av de sakkunniga omförmälts. Detta förhållande synes kölle simm dock icke böra lägga hinder i vägen för att vid ett framtida, mera definitivt ordnande av förevarande angelägenhet närmare undersöka möjligheterna för utnyttjande ur rekryteringssynpunkt på likartat satt. sorn föreslagits beträffande vissa andra tekniska läroanstalter, aven av den utbildning, som sker vid Chalmers ifrågavarande avdelning».

Kommers-

kollegium.

Do sakkunnigas nu ifrågavarande förslag, som framkommit i anslutning Drparletill deras ståndpunkttagande beträffande maskinbefälsutbildningens bille- inenlxhå 11 ande vid navigationsskolorna, innebär, att eleverna viii vissa tekniska ' u'pn'

84 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

läroanstalter, nämligen maskintekniska linjen vid tekniska gymnasiet i Örebro, inaskinfackskolan och gymnasiet vid tekniska läroverket i Malmö, maskinfackskolan i Eskilstuna samt tekniska gymnasiet i Härnösand, skulle kunna hänvisas ätt efter avlagd examen omedelbart fullfölja utbild ningen till övermaskinist vid det eller de tekniska läroverk, som av vederbörande överstyrelse bestämmes. För detta ändamål skulle vid ett eller flera dylika läroverk anordnas särskild kompletteringskurs, där eleverna skulle kunna inhämta sådana delar av maskinläran, som vid den föregående undervisningen icke erhållit en tillräckligt djupgående behandling, samt vinna erforderliga insikter i de i examen vid det tekniska läroverket ej ingående ämnena hälso- och förbandslära samt författningskunskap. Kursen beräknas taga i anspråk eu tid av sammanlagt omkring 130 timmar eller, med en daglig undervisningstid av sex lektioner, omkring 25 dagar. För prövande av en anordning av nu avsett slag föreslås, att redan sommaren 1931 en dylik kurs anordnas vid tekniska läroverket i Malmö och att på grundvalen av de erfarenheter, som därvid inhämtas, det sedermera skulle bliva föremål för övervägande, huruvida och i vilken utsträckning ytterligare dylika-utbildningstillfällen i fortsättningen borde beredas.

För nu ifrågavarande försökskurs föreslå de sakkunniga i anslutning till verkställda kostnadsberäkningar ett extra reservationsanslag för bud getåret 1931/1932 av 2,400 kronor.

De sakkunnigas förslag i denna del synes mig värt särskilt beaktande såsom en ur olika synpunkter lämplig utväg för att bereda ökade möjligheter till rekrytering av maskinbefälskåren. Genom förslagets realiserande skulle också vinnas en önskvärd närmare anknytning mellan den lägre tekniska utbildningen i allmänhet och den mera speciella gren av densamma, som maskinbefälsutbildningen utgör. Lika med kommerskollegium delar jag de sakkunnigas uppfattning, att den ifrågasatta kompletteringskursen lämpligen bör förläggas till för ändamålet utvalda tekniska läroverk. Att man, som de sakkunniga förordat, till en början gör försök med anordnande av en dylik kompletteringskurs för vinnande av nödig erfarenhet på området synes mig välbetänkt. Då frågan örn fortsättning på den inslagna vägen sedermera upptages till behandling, bliver tillfälle att närmare överväga vilka läroanstalter i detta sammanhangkunna komma ifråga. Någon erinran mot att försökskursen ifråga förlägges till tekniska läroverket i Malmö torde icke vara att göra, liksom ej heller mot det för ändamålet beräknade anslagsbeloppet 2,400 kronor. Anslaget torde, i motsvarighet till vad som tillämpas ifråga örn anslag för andra fristående kurser, böra uppföras såsom obetecknat anslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för anordnande av kompletteringskurs vid tekniskt läroverk för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av ........................ kronor 2,400.

85 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

8. Fartygsbefälets praktiska utbildning. Gällande bestämmelser angående erhållande av styrmansbrev och skepparbrev av Ira klass atel finnas i §§ 15 och 16 i förordningen angående befäl å svenska handelsfartyg m. m. den 29 mars 1912. .

Vad angår styrmansbrev, fordras med avseende å praktisk tjänstgöring att hava, efter uppnådd ålder av 14 år, tjänstgjort till sjöss 42 mannder i tjänst på däck i Östersjö- eller vidsträcktare fart, därav minst 12 manadei å segelfartyg med en dräktighet av 100 ton eller därutöver samt minst 12 månader i europeisk eller vidsträcktare fart. For erhållande av skep parbrev av l:a klass kräves i motsvarande hänseende att hava, efter uppnådd ålder av 14 år, tjänstgjort 36 månader till sjöss i tjänst på dack därav minst 12 månader å segelfartyg i Östersjö- eller vidsträcktare fart och minst 6 månader å ångfartyg.

Enahanda bestämmelser gälla för rätt till inträde i styrmans- resp. skepparklass.

Med hänsyn till den fortgående tendensen till minskning av segelfar tygsbeståndet, varigenom svårigheterna att vinna anställning a segelfartyg i hög grad skärpts, framlade kommerskollegium, såsom redan nämnts, i skrivelse till Kungl. Majit den 2 december 1929 förslag beträffande ord nandet av fartygsbefälsaspiranternas praktiska utbildning för erhällan! e av styrmansbrev och skepparbrev av lia klass. Beträffande berörda förslag tillåter jag mig hänvisa till innehållet å sidorna o2—65 av tionde huvudtiteln i 1930 års statsverksproposition, -lag vill har endast i korthet erinra örn, att kommerskollegium till underlättande av forvarvande av erforderlig segelfartygstjänst ifrågasatte en sänkning till 90 bruttoton fran den storleksgräns av 100 bruttoton, som segelfartyg med nu galande bestämmelser minst skall äga för att därå utövad tjänst skall godtagas. Segelfar tygstjansten skulle dock alternativt kunna ersättas av viss tids anställning såsom befälselev å maskindrivet fartyg örn minst 1,000 bruttoton i nordsjö- eller vidsträcktare fart, under förutsättning att vederbörande före anställningen avlagt realexamen med godkända betyg i vissa ämnen eller medelst betyg, utfärdat av vederbörande lärare vid vissa angivna läroanstalter, styrkte motsvarande kunskaper i samma ämnen, vad angår riksdagens beslut och uttalande i frågan har redogörelse dörfer redan

i det föregående av mig lämnats.

Jag vill även erinra hurusom i en sistnämnda år inom andra kammaren väckt motion, nr 75, förslag framställdes örn sådan ändring i befalsforord ningen, att de uppställda fordringarna om tjänstgöring å segelfartyg måtte utgå.

Under hänvisning till riksdagens beslut beträffande forslaget örn navigationsskolornas omorganisation uttalade andra kammarens andra till a liga utskott i utlåtande den 11 mars 1930, att, då frågan rörande den prak tiska utbildningen av däcksbefäl avsåges komma att undergå förnyad örn prövning i samband med spörsmålet angående omorganisationen av un

[7-1

Forty gébefätets

praktiska utbildning. :*tra. anslag.)

Håcksbo fäld.

• ,v

öé sak- /■■ifmiit/a

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

dervisningen vid navigationsskolorna, utskottet funne motionen icke böra föranleda något riksdagens vidare yttrande. Utskottets i anslutning härtill gjorda hemställan hifölls av kammaren.

Av 1930 års navigationsskolesakkunniga har spörsmålet örn fartygsbefälets praktiska utbildning upptagits till ingående dryftande.

Sin principiella inställning till frågan örn segelfartygstjänstens bibehållande över huvud taget såsom obligatoriskt villkor för förvärvande av be falsbehörighet ange de sakkunniga sammanfattningsvis sålunda:

»Kravet på segelfartygstjänstens bibehållande såsom obligatoriskt villkor för framtida anställning såsom fartygsbefäl har icke, såsom från vissa nall gores gallande, en övervägande historisk eller örn man så vill traditionsbunden motivering. Rent sakligt sett har segelfartygstjänsten ansetts i synnerligt hog grad ägnad att bidraga till danandet av ett dugligt och med avseende å personliga egenskaper väl kvalificerat befäl. Särskilt torde bora uppmarksammas, att det därvid mindre rör sig om att omedelbart underlätta studierna vid navigationsskola än att giva den unge aspiranten en grundläggande fostran, som sätter sin prägel på hela hans kom mande garning. Ur förstnämnda synpunkt kan segelfartygstjänsten enligt vår mening knappast betecknas såsom obetingat nödvändig, ur allmän iostrmgssynpunkt däremot lär en lika värdefull utbildningsväg icke kunna anvisas. Det säger sig emellertid självt, att värdet av denna utbildning mäste bliva beroende icke blott av densammas omfattning till tiden utan jämväl av de förhållanden, under vilka den inhämtas.»

De sakkunniga konstatera därefter, att med hänsyn till segelfartygstonnagets successiva tillbakagång, som av kommerskollegium belysts med talande siffror, det fortsatta upprätthållandet av kravet på segelfartygstjänst såsom praktisk förutbildning för fartygsbefälet uppenbarligen måste i första hand nödvändiggöra ett övervägande av vilka åtgärder som kunde befinnas lämpliga i syfte att bereda tillgång till utbildningsmöjligheter i erforderlig utsträckning. I anslutning till de förhållanden, som i detta avseende vore för handen i såväl vårt eget land som åtskilliga av våra grannländer, syntes vid statens stödjande verksamhet två prince piellt skilda huvudvägar kunna följas. Antingen kunde staten själv an ordna utbildning å seglande skolskepp, som uteslutande hade utbildningen till uppgift, respektive ekonomiskt främja sådan verksamhet, bedriven av stiftelser eller enskilda, eller och kunde staten lämna ekonomiskt bidrag ull privata företag, som förbunde sig att tillhandahålla segelfartyg i fraktfart i och för elevutbildning. Vid sistnämnda alternativ kunde ilrå gakomma större fartyg i avlägsen fart eller mindre sådana i mera begränsad fart. Givetvis läte det sig ock tänkas, att de nämnda vägarna sam tidigt utnyttjades.

Efter att hava mot varandra vägt fördelarna och nackdelarna vid de olika alternativen, därvid uppenbarligen kostnadsfrågan spelat en framträdande. roll, sammanfatta de sakkunniga sina slutsatser sålunda:

Kungl. Majlis proposition Nr 124.

»Sammanfattningsvis vilja vi alltså såsom vår åsikt framhålla, att för upprätthållande av det krav på segelfartygstjanst såsom förutbildning f fartygsbefälet, som vi funnit särskilt betydelsefullt, åtgärder fran det ali männas sida äro bestämt av behovet påkallade, i syfte att garantera form fintlighet^ av möjligheter till dylik utbildnings förvarande Åtgärderna i fråga böra i främsta rummet avse att genom statsunderstöd at av enskilda bedriven segelsjöfart uppnå sådan garanti. Harvid har det synts nödvändigt att för ändamålet taga i anspråk såväl de större fartygen, vilka vi i det föregående betecknat såsom fraktseglande Badskepp med rutinmässig utbildning, som ock andra segelfartyg, ^jka efter^dan^ Lu prövning befinnas för uppgiften fullt lampliga. Skulle mot förmodan nu angivna åtgärder icke visa sig tillfyllest synes frågan om anordnande av statlig skolskeppsverksamhet, på satt nyligen i Danmark föreslagits, bola göras till föremål för förnyat övervägande.»

De sakkunniga förmäla sig därefter hava vid övervägandena rörande åtgärder för tryggande av tillgången på utbildningsmöjligheter a segelfartyg, med hänsyn framför allt till den påvisbara utvecklingen vilken läte segelfartygsbeståndet inom vår handelsflotta undergå en for skridande reduktion, icke kunnat underlåta att beakta, att det syntes mota betänkligheter av statsfinansiell natur att på den i det föregående angivna vägen tillgodose hela det erforderliga utbildningsbehovet. Under sådana omständigheter hade de sakkunniga funnit angeläget att Damval pröva de andra uppslag till åvägabringande av förbättrade förhållanden å området, vilka vid de tidigare utredningarna framkommit.

På anförda skäl hava de sakkunniga funnit det av kommerskollegium framställda förslaget örn »apprentice»-utbildningen förtjäna att allvarligt övervägas och i princip anslutit sig till förslaget, att segelfartygstjänst alternativt skulle kunna ersättas av anställning såsom befälselev å maskindrivet fartyg örn minst 1,000 bruttoton i nordsjö- eller vidsträcktare fart. De sakkunniga föreslå emellertid i ett par avseenden jämkningar i kollegii förslag. De motsätta sig sålunda kravet på före sådan anställning avlagd realexamen med godkända betyg i vissa ämnen eller på visst sätt redovisade, däremot svarande kunskaper såsom villkor för nu avsett tillgodoräknande. De sakkunnigas skäl härför hänföra sig i främsta rummet till farhågan att man genom en dylik fordran skulle motverka vidmakthållandet av det för våra förhållanden karakteristiska draget, att befälsställningen hålles tillgänglig för en var, som önskar förvärva den i sådant avseende föreskrivna behörigheten. Den andra jämkningen i kollegii förslag innefattas däri, att befälseleven icke skulle inräknas i den ordinarie besättningen utan alltså vara övertalig. Den individuellt personliga handledning från befälets sida, som utgjorde en självklar förutsättning för att denna form av praktisk förutbildning skall hava åsyftat värde, skulle under andra omständigheter icke kunna erhålla tillräckligt utrymme.

I det de sakkunniga utgå från att med angivna restriktioner »appren

88 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

^»-systemet icke kunde förväntas finna mera allmän användning för

* T ar <,e' li£ga ! ««• »« skälet örn and™ å

måslrbliv, f ®T, “V “Selfartygstjimstens förvärvande

mäste bliva föremål för särskilt övervägande. I anknytning till kollega

ors ås örn sänkning från tno till 90 bruttote,, av den storlek, segelfartyg

Sm funnit vaM T7* ‘■''t”5* sk“Uo god*"s»s' h»'a <lö sakkunniga.

hållit dek , • “ SaSom griins a”11”» rationell grund, fram

hålUt dels att nr vissa synpunkter tjänsten å mindro fartyg där

mahanda hela besättningen, befälhavaren inräknad, bestodc av aflena”. " “ m“”’ vore bthildningssynpunkt fullt likvärdig med tjänsten å eli

segelfartyg uppemot 100 ton med större besättning, dels att även def »v kolleg,un, fororuade tongränsen icke linnde beräknas på Wn^“k,“ Ih

föfm-dat fonn 7 ^ ”‘“““‘'■»UlUällen. För sin del ha de sakkunniga ormdat tongransens sänkning till 30 bruttoton, vilket vöre det lägsta ton-

förutsattee afl måste vara försett med behörigt befäl. Härvid

sträckare får 7 H fUlle hava fullgj°rts 1 Östersjö- eller vid st acktare falt. De sakkunniga framhålla beträffande detta förslag bland

nnat hurusom det finge anses ej minst betydelsefullt, att såmedelst till lie, , nf aTCs ,Sr Vär Iisk“beI»>lfnings ungdom att få tillgodoräkna

m^,r“érr8,en‘“rre *M*rab “ «* ■*

De sakkunniga, som beräkna, att de statliga understödsåtgärderna kunna begränsas att avse omkring 70 elever årligen, hava först ingått på ett över

vägande av de allmänna grundsatser, som borde vara bestämmande för statsunderstöds utgående. Qe

Koliegn förslag, att tjänst å statsunderstött skolskepp skulle få tillgodo- ^. knas med tid, som till en tredjedel överstege den verkliga, finna sig de sakkunniga utan tvekan kunna förorda. g

De sakkunniga anse, som förut nämnts, statsunderstöd böra utgå allenast

ättnZ Tl fZ-l’ d> V- " 6leVer’ S°m “°ttagas »förer det normala be sattnmgsantalet Vidare utgå de sakkunniga från att en tredjedel av samt-

ySlingarUf tomt f “ skolste™> sk°'« »^hällas medellösa

med elfl fnplatser samt att övriga elever själva borde bidraga

vid d ^ ll0PPma°m m°tsvarade halva avgiften för elevutbildningen, var dock elevs bidrag skulle begränsas till högst 600 kronor för år.

Fullt årsbidrag för skolskepp skulle utgå för en seglation av

månad medl reduktion med en niondel av årsbeloppet för varje

månad, \almed seglationen understiger denna tid.

nim!detranaåend0l7-riTh deiraa fördeIning a olika fartyg samt bestäm det angående fnplatser skulle anförtros åt kommerskollegium under samråd med vederbörande fartygs huvudman.

viSn^l^ Vhi,lk0r fÖy statsunderstöd skulle enligt de sakkunniga

f ör hå H and en Hilfred ^ SjÖVärdigt skick- elevernas bostads-

ha den tlllfredsstaHa rimliga anspråk samt att i övrigt säkerhetsan-

89 Kanyl. Maj:ts proposition Nr 124.

ordningarna icke giva rum för berättigad anmärkning. Beträffande särskilt de fraktseglande skolskeppen anse de sakkunniga därjämte garantier böra sökas för att den utbildning, som understödet i första hand avsåge att främja, bibringades under gynnsammaste möjliga betingelser även i avseende å kvalifikationerna hos befälet.

De sakkunniga hava beträffande elevutbildningens förläggande till olika fartyg räknat med följande fartyg och nedannämnda antal elever och tider:

Med hänsyn till att utbildningstiden å fartyget »av Chapman» endast utgjorde hälften av en beräknad seglation kunde de angivna utbildningsmöjligheterna anses förslå för 50 elever årligen. Härtill skulle komma cirka 35 elever, vilka skulle praktisera å mindre segelfartyg under cirka 6 månader årligen.

Utgående från att å fraktseglande större skolfartyg redaren bör erhålla full ersättning för samtliga kostnader för eleverna, däri inräknad jämväl nu utgående månadshyra, samt därutöver viss bestämd ersättning för skolskeppsutbildningens tillhandahållande, beräknad för »C. B. Pedersen» och »Beatrice» till 4,800 kronor årligen och för »Forest Dream» till 1,000 kronor, föreslå de sakkunniga, att statsunderstöden skola årligen utgå:

för »af Chapman» med 7,500 kronor för 15 frielever å 300 kronor och 20 betalande elever å 150 kronor;

för »C. B. Pedersen» och »Beatrice» med tillhopa 36,000 kronor för 7 frielever å 1,600 kronor och 20 betalande elever å 1,000 kronor jämte förenämnda 4,800 kronor;

för »Forest Dream» med 4,900 kronor för 6 betalande elever (hela ersättningen per elev 1,250 kronor) å 650 kronor jämte förenämnda 1,000 kronor; samt

för mindre segelfartyg med tillhopa 10,500 kronor för 35 elever å 50 kronor per månad under 6 månader; eller

sammanlagt 58,900 kronor.

Beträffande sistnämnda fartyg föreslå de sakkunniga, i syfte att vinna större lättillämplighet hos systemet, den jämkningen i av kommerskollegium tidigare föreslagna och för närvarande tillämpade grunder, att ersättningen för varje elev, oavsett örn denne tillhörde kategorien »obefaren», »befaren» eller »särskilt befaren», beräknades efter en och samma norm utan hänsyn till anställningstidens längd och elevernas tidigare förvärvade utbildning. Avlöning förutsättes icke skola utgå under elevtiden utom såsom ersätt-

90 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

liing för övertidsarbete, beräknad nied utgångspunkt från statsunderstödets belopp.

Av det årliga kostnadsbeloppet 58,900 kronor föreslås 25,000 kronor bestridas av handels- och sjöfartsfonden och återstoden 33,900 kronor anvisas a riksstaten såsom extra reservationsanslag. Med hänsyn till beräknare besparingar å handels- och sjöfartsfondens bidrag till segelfartygsutbildningen under innevarande budgetår föreslås reservationsanslaget för budgetåret 1931/1932 begränsat till 10,000 kronor.

I sitt utlåtande den 24 januari 1931 har kommerskollegium beträffande frågan örn däcksbefälets praktiska utbildning uttalat sig på följande sätt:

Kommet file oller] imn.

>1 avgivna yttranden över de sakkunnigas betänkande har förslaget, i vad angar fartygsbefälets praktiska utbildning, ej föranlett erinran från lararna vid Stockholms och Härnösands navigationsskolor. Majoriteten av lararna vid navigationsskolan i Göteborg hava uttalat sig för segelfartygstjanstensbibehåHande, varvid emellertid röster höjts för tongränsens nötande till 50 bruttoton. Lärarna vid navigationsskolan i Malmö avstyrka bibehållande av fordran å segelfartygstjänst för behörighet till befäl å maskindrivet fartyg, varvid dock en lärare reserverat sig till förmån för denna fordrans kvarstående. Lärarna vid navigationsskolan i Kalmar lororda bibehållande av nu gällande bestämmelser i förevarande avseende.

ilirektionerna för navigationsskolorna i Stockholm, Göteborg och Malmö uttala sig uttryckligen för segelfartygstjänstens bibehållande, därvid direktionen i Göteborg uttalar betänkligheter beträffande utbildningen å småfartyg. Direktionen i Malmö tillstyrker uttryckligen tongränsens ioreslagna sänkning men ifrågasätter, att för småfartygens vidkommande den förenade tjänstetiden ökas till 16 månader. »Apprentice»-systemet tillstyrkes uttryckligen av direktionerna i Stockholm och Malmö. Direktionen i Härnösand tillstyrker reservationslöst de sakkunnigas olika förslag. Från direktionen i Kalmar har ej framförts erinran mot förslaget örn fartygsbefälets praktiska utbildning.

Sveriges allmänna sjöfartsförening, Sveriges redareförening, Stockholms rederiförening, Sveriges segelfartygsförening och Sveriges fartygsbefälslörening uttala sig samtliga för bibehållandet av fordran å segelfartvgstjänst, under det att svenska maskinbefälsförbundet icke synes finna densamma absolut nödvändig. Förstnämnda två föreningar uttala betänkligheter mot tongränsens sänkning, vilken helt avvisas av Stockholms rederi ioremng. Fartygsbefälsföreningen förklarar sig icke vilja motsätta sig denna sänkning. Sjöfartsföreningen och Stockholms rederiförening uttala sig för att statsunderstöd finge utgå även för icke övertaliga elever å traktseglande skolskepp, varigenom vederbörande redares intresse skulle stimuleras.

Sveriges segelfartygsförening meddelar, att det med den föreslagna 30tonsgransen och även med en vida högre gräns, t. ex. 90 ton, icke syntes möta några svårigheter att ombord å föreningens fartyg tillhandahålla 35 aspirantplatser och t. o. m. ett väsentligt större antal sådana. Föreningen anser på anförda skäl den föreslagna ersättningen av 50 kronor per elev och månad såsom knappast skälig och hemställer örn ersättningens höjande till 60 kronor per månad.

91 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Kollegium vill för egen. del till en början framhålla, att den förevarande trågan är att betrakta såsom ett i förhållande till spörsmålet örn navigationsskolornas organisation och vad därmed sammanhänger i det hela fristående ämne, varför ett avgörande av denna fråga i vare sig den ena eller den andra riktningen icke rubbar förutsättningarna för ett definitivt avgörande i navigationsskolespörsmålet såsom sådant.

Kollegium har redan vid åtskilliga tidigare tillfällen haft anledning taga ställning till frågan örn segelfartygstjänstens betydelse för utbildning av fartygsbefäl, och har kollegium, senast i sitt utlåtande den 2 december 1929, på anförda skäl uttalat sig för att fordran å segelfartygstjänst för nämnda utbildning borde i största möjliga utsträckning bibehållas. Den grundliga utredning, som av de sakkunniga nu ytterligare verkställts på denna punkt, och de däröver avgivna yttrandena av ledande sammanslutningar inom sjöfarten hava icke kunnat undgå att hos kollegium ytterligare belästa den uppfattning, varåt kollegium sålunda redan förut givit uttryck. Det framstår sålunda som en angelägenhet av stor vikt, att alla åtgärder vidtagas, som kunna befinnas erforderliga för att underlätta segelfartygstjänstens förvärvande av dem, som ämna utbilda

sig till fartygsbefäl. t

Kollegium kan så mycket hellre för sill del livligt tillstyrka nu ioieliggande förslag till statsunderstöd för utbildning av befälselever å segelfartyg, som detsamma i huvuddragen nära ansluter sig till det förslag, som i detta hänseende tidigare framlagts av kollegium. Beträffande vissa av de av de sakkunniga föreslagna villkoren för statsunderstöd, nämligen vederbörande fartygs sjövärdighet, tillfredsställande bostadsförhållanden för eleverna m. m. vill kollegium erinra örn alt i anslutning till av kollegium framställt förslag bland de genom nådigt brev den 20 juni 1930 fastställda villkoren för åtnjutande av understöd till praktisk utbildning av fartygsbefäl upptagits, bland annat, bestämmelse örn att vederbörande skall underkasta sig den inspektion av fartyg och elevernas tjänstgöring därå som kollegium finner anledning föranstalta, samt att respektive fartyg vid dylik inspektion eller eljest enligt kollega beprövande befinnes kunna godkännas för här avsedd skolskeppsverksamhet.

De jämkningar beträffande sättet för årsbidragens beräknande, som a\ de sakkunniga föreslagits, samt ökningen av antalet frielever föranleda icke erinran från kollega sida. Mera tveksam ställer sig kollegium, såvitt angår de fraktseglande skolskeppen med rutinmässig utbildning, beträffande den föreslagna fordran å elevs övertalighet. Kollegium har emellertid vid övervägande av olika på frågan inverkande omständigheter stannat för att för närvarande förorda de sakkunnigas förslag även på denna punkt. Kollegium finner det dock icke uteslutet, att erfarenheten kan komma att motivera förslag örn jämkning härutinnan framdeles.

Kollegium förutsätter, att de särskilda årsersättningarna å 4,800 kronor och 1,000 kronor till barkskeppen »C. B. Pedersen» och »Beatrice» respektive »Forest Dream» skola, i mån som seglationen understiger 9 månader, underkastas reduktion i motsvarande grad som själva elevbidragen.

Med hänsyn till redan nu vunna erfarenheter örn svårtillämpligheten av det särskilda behandlingssättet av elever alltefter som de äro befarna (dier särskilt befarna etc. tillstyrker kollegium de sakkunnigas förslag örn uteslutandet av särbestämmelser härutinnan. .

önskvärdheten av att vinna säkerhet för att i största möjliga utstrack ning skapa intresse för de mindre segelfartygen att lämna sin medverkan

92 Kungl. Mcij:ts proposition Nr 124.

i förevarande avseende synes kollegium bestämt motivera tillmötesgående av segelia! tygsiöreningens hemställan örn höjning av månadsersättninger för eleverna å dessa fartyg till 60 kronor. Ett bifall härtill skulle föranleda en ökning av det erforderliga anslaget med 2,100 kronor. Någon ändring av det å riksstaten äskade beloppet synes emellertid icke behöva ifrågakomma för nästkommande budgetår, utan torde jämväl nämnda belopp å 2,100 kronor få bestridas av handels- och sjöfartsfonden.

I anslutning till vad jämväl de sakkutmiga synes hava avsett, torde sä dana bestämmelser böra utverkas beträffande de för »Beatrice», »C. B. Pedersen» och »Forest Brean)» beräknade understöden, att, därest något eller några av nämnda fartyg under visst år icke utgå på någon resa, harige nom besparande belopp må få i stället användas till understöd åt mindre segelfartyg i enlighet med härför fastställda grunder.

Kollegium delar de framförda betänkligheterna mot sänkning av ton gränsen till 30 bruttoton. Bet torde icke lida något tvivel därom, att ut bildningen på dessa mindre segelfartyg icke är av samma värde som utbildningen å större fartyg. Även de sakkunniga själva synas, fullt riktigt, värdesätta tjänsten på de större fartygen högre. Otvivelaktigt kom ine genom tongränsens sänkning utbildningsmöjligheterna att högst vä sentligt okas, men då det här gäller den principiella inställningen till se gelfartygstjänsten såsom sådan ur utbildningssynpunkt, mäste givetvis i första rummet tagas hänsyn till utbildningens å dessa mindre fartygs kvalitet. andra sidan ma dock värdet av tjänsten å ifrågavarande fartyg icke underskattas. Bä kollegium, med hänsyn härtill och till den dock i viss mån uppfostrande betydelse, som även tjänsten å nämnda fartyg har. icke motsätter sig de sakkunnigas förslag på denna punkt, har detta kölle gii ställningstagande jämväl sin grund dels i det förhållandet, att vidkom mande fartyg skall lia använts i Östersjö- eller vidsträcktare fart, vilket i praktiken kommer att i väsentlig omfattning avskära från tillgodoräk ilandet fartyg av de minsta storleksklasserna inom fartygsgruppen 30—-90 bruttoton, dels ock i den av de sakkunniga framhållna omständigheten, att det dock är inom denna grupp av fartyg, som man har att finna en stor del av den svenska fiskarbefolkningen, vilken jämte kustbefolkningen i övrigt det ur rekryteringssynpunkt torde vara önskvärt att vinna för får tygsbefälsyrket.

Med hänsyn till den likväl kvalitativt, i jämförelse med tjänsten å större fartyg, mindre betydelsefulla tjänsten i och för sig å nu ifrågavarande mindre segelfartyg anser kollegium bestämt, att från statens sida under stöd för elever bör begränsas till att avse fartyg örn 90 ton och däröver. ■Redan till följd härav men jämväl i betraktande av det förberedande sta dium, vari en under bildning varande institution, preliminärt kallad »Svenska seglarskolan», på sätt framgår av bifogade till kollegium ingivna an sökning om statsunderstöd, befinner sig, har kollegium icke ansett sig nu kunna taga slutlig ståndpunkt till frågan örn understöd till sagda insti tution.

De sakkunnigas förslag i fråga örn »apprentice: -utbildning, som utom i ett par förut angivna delar överensstämmer med kollegii tidigare förslag, föranleder ej erinran från kollegii sida. Det av kollegium uppställda vill koret örn realexamen med godkända betyg i vissa ämnen eller på visst sätt redovisade, däremot svarande kunskaper kan kollegium icke vidhålla redan på den. grund, att riksdagen så nyligen som förra året förklarat sig icke kunna biträda förslaget i denna del.»

93 Kungl. Maida proposition Nr 124.

1 en dea 5 februari 1931 dagteeknad skrift bär sedermera Sveriges fårtygsbefälsförening anfört, att vid efter föreningens första yttrandes avgi- Sveriges faT_ vande hållna sammanträden med föreningens medlemmar enhälligt utta- tygshefUU lats, att kravet på segelfartygstjänst måste bibehållas. Likaledes enbak ligt hade nian uttalat sig emot en sänkning av tongränsen till 30 ton. Det kunde nämligen ej förutsättas, att befälhavarna på dessa småfartyg sjal va besutte sådana kvalifikationer, att de kunde bibringa andra den under visning, man avsett med segel!artygsutbildningen.

Nu gällande bestämmelser angående erhållande av maskinistbrev av respektive 3:e, 2:a och lia klass återfinnas i §§ 19—21 av befälsförordningen, sådana dessa paragrafer lyda enligt kungörelsen den 16 maj 1929 (nr 95). Bestämmelserna äro av följande innehåll:

För erhållande av maskinistbrev av 3:e klass fordras:

att hava fyllt 19 år samt äga god hörsel;

att hava efter uppnådd ålder av 16 år gjort tjänst sammanlagt minst 30 månader dels såsom eldare å ångfartyg eller motorman å motorfartyg och dels såsom maskinarbetare å mekanisk verkstad, där ångmaskiner eller oljemotorer tillverkas eller repareras; skolande av berörda tjanste-

Maskin-

befälet.

Behörighetsvillkor för maskinistbrev.

Uaskiuiatbrev av 3:e klass.

tid vara tillbragta

i tjänst å sådant äng- eller motorfartyg, därå maskinist av l:a eller -:a klass skall finnas anställd, eller å annat äng- eller mot or får ty g, vars maskinstyrka uppgår till 200 indikerade eller 150 effektiva hästkrafter eller däröver: minst 12 månader, därav minst 4 månader i tjänst å ångfartyg och minst 4 månader i arbete med fartygs framdrivningsmaski-

neri, och

vid mekanisk verkstad i arbete med tillverkning eller reparation samt montering av fartygs framdrivningsmaskiner: minst 12 månader, varl emellertid må inräknas högst 4 månaders arbete med ångpannor (eller nitade högtrycki lif tkärl); samt

att hava vid navigationsskola i riket avlagt maskinistexamen av 3.e klass.

Lika med föreskrivet arbete vid mekanisk verkstad må, i den omfattning kommerskollegium prövar skälig, anses yrkesarbete vid verkstadsskola för mekaniker, vilket arbete må hava fullgjorts jämväl före lipp

nådd ålder av 16 år. ... .,

Vidare må sammanlagt högst 6 månader av föreskriven tjänstetid vid mekanisk verkstad kunna ersättas av motsvarande tid tillbragt i arbete nied fartygs framdrivningsmaskineri vid periodisk besiktning eller i arbete med utrustning eller uppläggning av sådant maskineri i andra fall eller i yrkesarbete å elektrisk verkstad eller ock av fyra gånger sa lang tjänstetid såsom eldare eller motorman å sådant äng- eller motorfartyg, därå maskinist av l:a eller 2:a klass skall linnas anställd.

-Maskinistbrev av 2:a klass.

94 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

För erhållande av maskinistbrev av 2:a klass fordras:

att äga god hörsel;

att havn efter uppnådd ålder av 16 år gjort tjänst sammanlagt minst 48 mannder dels såsom eldare å ångfartyg eller motorman å motorfartyg och dels såsom maskin- eller ångpannearbetare å mekanisk verkstad dar ångmaskiner, oljemotorer eller ångpannor (eller nitade högtryckluftkarl) tillverkas eller repareras; skolande av berörda tjänstetid vara tillbragta

i tjänst å sådant äng- elier motorf artyg, därå maskinist av l:a eller 2:a klass skall finnas anställd, eller å annat äng- eller motorfartyg, vars maskinstyrka uppgår till 200 indikerade eller 150 effektiva hästkrafter eller darover: minst 20 månader, därav minst 6 månader i tjänst å ångfartyg och minst 6 månader i arbete med fartygs framdrivningsmaskineri, och

vid mekanisk verkstad såsom maskin- eller ångpannearbetare: minst 24 månader, därav minst 12 månader i arbete med tillverkning eller reparation samt montering av fartygs framdrivningsmaskiner och minst 3 månader i arbete med ångpannor (eller nitade högtryckluftkärl); samt

att hava vid navigationsskola i riket avlagt maskinistexamen av 2-a klass.

I den föreskrivna tjänstetiden såsom eldare eller motorman må inräknas tjänstetid såsom maskinist i tjänst, för vilken fordras att hava erhållit maskinistbrev av 3:e klass.

Lika med föreskrivet arbete vid mekanisk verkstad må, i den omfattning kommerskollegium prövar skälig, anses yrkesarbete vid verkstadsskola för mekaniker, vilket arbete må hava fullgjorts jämväl före uppnådd ålder av 16 år.

Vidare må sammanlagt högst 6 månader av föreskriven tjänstetid vid mekanisk verkstad, i den mån densamma icke avser fullgörande av ovan föreskrivna arbete med fartygs framdrivningsmaskiner eller ångpannor eller nitade högtryckluftkärl), kunna ersättas av motsvarande tid tillbragt i arbete med fartygs framdrivningsmaskineri vid periodisk besikt ning eller i arbete med utrustning elier uppläggning av sådant maskineri i andra fall° elier i yrkesarbete å elektrisk verkstad eller ock av fyra gånger så lång tjänstetid såsom eldare eller motorman å sådant ång-

eHer motorfartyg, därå maskinist av l:a eller 2:a klass skall finnas anställd.

Anätti , .erhålIande av maskinistbrev av l:a klass (övermaskinistbrev) övermaski- ‘()1'dras: nistbrev.) att äga god hörsel;

att hava erhållit maskinistbrev av 2:a klass och därefter gjort tjänst såsom maskinist i Östersjö- eller vidsträcktare fart å sådant äng- eller motorf artyg, därå maskinist av l:a eller 2:a klass skall finnas anställd, eller å annat äng- eller motorfartyg, vars maskinstyrka uppgår till 51X1

95 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

indikerade eller 350 effektiva hästkrafter eller däröver, sammanlagt minst 24 månader, därav minst halva tiden antingen i tjänst, för vilken fordras att hava erhållit maskinistbrev av 2:a klass, eller ock i annan tjänst såsom maskinist å ångfartyg, vars maskinstyrka uppgår till 1,000 indi kerade eller 700 effektiva hästkrafter eller däröver, eller såsom maskinist å motorfartyg, vars maskinstyrka uppgår till 850 indikerade eller 650 effektiva hästkrafter eller däröver; skolande tillika av hela tjänstetiden minst 10 månader hava fullgjorts å ångfartyg och minst 10 månader å motorf artyg; samt

att hava vid navigationsskola i riket avlagt maskinistexamen av l:a klass (övermaskinistexamen).

Den, som gjort mindre än 10 månaders tjänst å motorfartyg eller mindre än 10 månaders tjänst å ångfartyg, men i övrigt uppfyller nyss angivna fordringar för erhållande av maskinistbrev av Ira klass, må likväl erhålla sådant maskinistbrev, dock medförande behörighet till tjänst såsom maskinbefäl av denna klass i förra fallet allenast a ångfartyg och i senare fallet allenast å motorfartyg.

De år 1929 genomförda ändringarna i förut på detta område gällande bestämmelser togo sikte på angelägenheten att med hänsyn till det minskade tilloppet till maskinbefälsbanan åvägabringa erforderlig lättnad i avseende å förvärvande av erforderlig praktik.

Genom 1929 års kungörelse ändrades fordringarna bland annat därhän, att_samtidigt som begreppet mekanisk verkstad i sammanhanget utvid-

gades till att avse dylik verkstad, »där ångmaskiner, oljemotorer eller ångpannor (eller nitade högtryckluftkärl) tillverkas eller repareras» — föreskriften örn 12 månaders arbete med sjöångmaskiners tillverkning eller reparation samt montering ersattes med föreskrift örn motsvarande tids arbete med »tillverkning eller reparation samt montering av fartygs framdrivningsmaskiner». Vidare begränsades den obligatoriska tjänstetiden i ängpannearbete från minst 8 månader till minst 3 månader och jämställdes med dylikt arbete även arbete med »nitade högtryckluftkärl».

Vidare infördes år 1929 den ovan anförda bestämmelsen, att lika med föreskrivet arbete vid mekanisk verkstad må, i den omfattning kommerskollegium prövar skäligt, anses yrkesarbete vid verkstadsskola för mekaniker, vilket arbete må hava fullgjorts jämväl före uppnådd ålder av 16 år.

Slutligen tillkom också då bestämmelsen, att sammanlagt högst 6 månader av föreskriven tjänstetid vid mekanisk verkstad, i den mån densamma icke avser fullgörande av ovan omförmält arbete med fartygs fiamdrivningsmaskiner eller ångpannor (eller nitade högtryckluftkärl), må kunna ersättas av motsvarande tid, tillbragt i arbete med fartygs framdrivningsmaskineri vid periodisk besiktning eller i arbete med utrustning eller upp läggning av sådant maskineri i andra fall eller i yrkesarbete å elektrisk verkstad eller ock av fyra gånger så lång tjänstetid såsom eldare eller motorman å vissa fartyg.

lie nakhim niga.

Jämkningar kraven på «* kvalificerad verkstadstjänst.

l>vrig verkat&dstjänst.

96 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Julice erinran att genom 1929 års kungörelse möjligheterna med avseende a tillgodoräknande av praktisk tjänst för erhållande av maskinistbrev av 2:a klass i ganska avsevärd grad vidgats, framhålla de sakkun mga, att det emellertid vore ett allmänt känt förhållande, att stora svårigheter alltjemt kvarstode i fråga örn förvärvandet av sådan praktik, som bestode i maskin- eller ångpannearbete å mekanisk verkstad, där ångmaskiner, oljemotorer eller ångpannor (eller nitade högtryckluftkärl) tillverkas eller repareras. Enligt de sakkunnigas mening kunde ock med s al antagas, att den påtalade otillräckliga rekryteringen av maskinister av 2:a klass i icke oväsentlig grad sammanhängde med just dessa svårigheter. De hade därför ansett sig böra närmare undersöka, i vad mån ytterligare jämkningar beträffande fullgjord verkstadstjänst måtte kunna vidtagas utan att utbildningsresultatet därigenom försämrades.

‘ , D.a,de namnda svårigheterna hänförde sig väsentligen till den särskilt kvalificerade verkstadstjänsten eller sålunda till den del av densamma som under alla förhållanden skulle vara fullgjord dels i arbete med till verkning montering eller reparation av fartygs framdrivningsmaskiner , 2 mdnader) och dels 1 arbete med ångpannor eller nitade högtryckluftkarl (3 mannder), hade de ansett sig böra i första hand taga under särskild omprövning frågan, huruvida det kunde vara tillrådligt och lämplig* att härutinnan ifrågasätta någon eftergift. Såsom resultat av deras överväganden på denna punkt hade framgått, att man visserligen icke kunde avstå från nuvarande obligatoriska fordran å fullgjort arbete under viss tid med ångpannor (nitade högtryckluftkärl) men väl medgiva inräknandet av fullgjort dylikt arbete i vad avser högst 3 månader i den lid av 12 månader, vilken enligt nu gällande bestämmelser skall vara uteslutande tillbragt i visst arbete med sjömaskiner.

I detta sammanhang hava de jämväl övervägt, huruvida förhållandena kunna anses påkalla särskilda åtgärder från statsmakternas sida i syfte att forhjalpa till arbetsanställning, som här avsåges. Ett dylikt statsingripande kunde emellertid enligt deras åsikt icke anses oundgängligen erforderligt, då utbildningstillfällen inom den privata industrien under normala produktionsförhållanden syntes vara att påräkna i tillräcklig omfattning. I avsaknad av närmare erfarenhet härutinnan, hade de icke ansett sig bora för sin del ansluta sig till en under utredningens gång framommen tanke på utnyttjande för ändamålet av de möjligheter, som flottans varv inneslöte.

en aven i fråga örn förvärvandet av deu övriga, icke särskilt kvalilcerade verkstadstjänsten förelåge otvivelaktigt enligt de sakkunnigas mening vissa svårigheter, som nödvändiggjorde särskilda åtgärder Den år 1929 införda bestämmelsen örn att yrkesarbete vid verkstadsskola i viss utsträckning likställdes med föreskrivet verkstadsarbete syntes utgöra ett steg r rätt riktning. Den i verkstadsskolan erhållna syste

Kungl. Majus proposition Nr 124. 97

maliska utbildningen vore för visso att betrakta såsom åtminstone ur effektivitetssynpunkt fullt likvärdig med yrkesarbete vid mekanisk verkstad. De sakkunniga ville för den skull förorda, att den i så måtto in skrankande bestämmelsen, att arbetet vid verkstadsskola finge tillgodoräknas allenast i den omfattning kommerskollegium prövade skäligt, börtlie och att likvärdigheten i det förevarande hänseendet mellan tjänsten vid mekanisk verkstad och yrkesarbetet vid statsunderstödd verkstadsskola -sålunda omedelbart och principiellt fastsloges, i vad avser den verkstads tjänst, som icke behövde vara fullgjord i arbete med fartygs framdrivningsmaskiner eller ångpannor (eller nitade högtryckluftkärl).

Vidare syntes utan olägenhet med hänsyn till utbildningen men till direkt fördel för rekryteringen den icke särskilt kvalificerade verkstadstjänsten kunna i större utsträckning, än vad nuvarande bestämmelser medgåve, ersättas av yrkesarbete å elektrisk verkstad. Nu gällande bestämmelser härutinnan hade givetvis sin motivering i den numera vidsträckta förekomsten å fartyg av elektriska anläggningar av olika slag. vilkas handhavande och vård otvivelaktigt krävde särskild specialkunskap å det elektrotekniska området. Det lode enligt de sakkunnigas mening heller intet tvivel, att icke sådan specialutbildning numera vore av den vikt, att den både kunde och borde i högre grad än tidigare beaktas i nu förevarande sammanhang. Enligt de sakkunnigas uppfattning borde nuvarande bestämmelse utbytas mot sådan, som läte det verkligt kvalificerade elektriska yrkesarbetet komma bättre till sin rätt men som sam tidigt uteslöte möjligheterna att tillgodoräkna mindre kvalificerat dylikt arbete. I detta hänseende föreslå de, att bestämmelsen i fråga ersättes med ett stadgande av innebörd, att yrkesarbete å elektrisk verkstad för tillverkning eller reparation av generatorer eller motorer ävensom kvalificerat montörsarbete (ej avseende svagströmsledningar) finge till godoräknas i vad avser dylikt arbete intill en tid av högst 12 månader.

I övrigt hava de sakkunniga ansett den icke särskilt kvalificerade verkstadstjänsten kunna intill sammanlagt högst (> månader ersättas av motsvarande tid tillbragt i arbete såsom smed, filare eller bänkarbetare i smedja eller såsom yrkesarbetare i kopparslageri.

Ehuru enligt de sakkunnigas mening icke direkt av rekryteringshänsyn påkallat, hava de i anslutning till vad nyss föreslagits ansett konsekvensen kräva sådana ändringar i avseende å fordringarna för erhållande av maskinistbrev av :i:c Idass, att jämväl därutinnan den omedelbara och principiella likvärdigheten mellan tjänsten vid mekanisk verkstad oell yrkesarbetet vid statsunderstödd verkstadsskola författningsenligt fast sloges samt att arbete av ovan angivet slag i smedja och kopparslageri finge tillgodoräknas i motsvarande utsträckning som bland annat yrkes arbete å elektrisk verkstad eller sålunda intill en tid av högst G måna der. Därjämte borde allenast högst 3 (i stället, för nu medgivna 4) måua-

horig till riksdagens protokoll Will. 1 sand. ion höft. (Sr /?■'».)

98 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

ders arbete med ångpannor (eller nitade högtryckluftkärl) fa inräkna* i den »kvalificerade» ver kstads! jan sten.

Beträffande nuvarande maskinistbrev av l:a klass hava de sakkunniga lunnit gällande bestämmelser tillfredsställande och sålunda saknat anledning föreslå någon förändring.

Bet.räffande }ntr<ides} ordringar na med avseende å praktisk tjänst till /nasbinisi- de olika maskinistklasserna, gälla i fråga örn 3:o respektive 2:a maski- *J"8er™- “Niklass samma fordringar som för erliållande av behörighetsbrev. Dessa bestämmelser hava ovan återgivits. För inträde i den nuvarande l:a maskinistklassen äro enligt kungörelser den 26 maj 1922 (nr 347) och den 18 311111 1926 ^uv 229) följande fordringar uppställda, nämligen att ej mindre i behörig ordning hava undergått maskinistexamen enligt reglementet för navigationsskolorna i riket den 6 juni 1890 (nr 44) eller avlagt maskinistexamen av 2:a klass enligt förevarande reglemente för nämnda skolor än även därefter hava tjänstgjort minst 12 månader såsom maski nist i Östersjö- eller vidsträcktare fart å ångfartyg, därå maskinist av 1:a eller 2:a klass enligt gällande förordning angående befäl å svenska handelsfartyg m. m. skall finnas anställd, dock att i denna tjänstgöring må inräknas högst 6 månaders tjänst såsom maskinbefäl i omförmälda fart å motorfartyg, vars maskinstyrka uppgår till minst 150 hästkrafter.

i>< wkku.il- 1930 års navigationsskolesakkunniga lia va uttalat, att det ur olika syn punkter och icke minst ur rekryteringssynpunkt måste anses synnerligen angeläget, att hela den teoretiska maskinbefälsutbildningen måtte kumm förvärvas redan på ett tidigt stadium. Med hänsyn härtill hade det tett sig naturligt för dem att i detta sammanhang undersöka, huru vida det kunde anses erforderligt att beträffande inträde i 3:e och 2:a maskinistklass upprätthålla samma fordringar, som gälla för erhållande av respektive behörighetsbrev, liksom att oförändrade bibehålla de nuvarande fordringarna för inträde i lia maskinistklass.

I huvudsaklig anslutning till ett av maskinbefälssakkunniga på sin tid. framlagt förslag i detta ämne hava navigationsskolesakkunniga beträf tande inträde i 3:e maskinistklass förordat följande modifierade fordringar: minst 15 månaders praktisk tjänst, därav minst 6 månader å får tyg och minst 6 månader å mekanisk verkstad eller i yrkesarbete vid verkstadsskola för mekaniker, dock att av den sistnämnda tiden högst 3 månader måtte kunna ersättas icke blott av tjänst å fartyg enligt vissa grunder utan även av annan tjänst, som enligt vad ovan sagts ansetts. med verkstadstjänst i viss mån jämförlig.

Vidkommande fordringarna i nu förevarande avseende för inträde i 2:a maskinistklass hava de sakKunniga begränsat kraven till minst den prak tiska tjänst, som stadgas för behörighet att erhålla maskinistbrev av 3:e klass.

99 Kungl. Majlis proposition Nr 124.

För tillträde till övermaskinistklass föreslå de sakkunniga, att vederbörande antingen erhållit maskinistbrev av 2:a klass eller åtminstone jämte avlagd maskinistexamen av 2:a klass fullgjort all den verkstadstjänst, som enligt de sakkunnigas förslag skulle erfordras för erhållande av maskinistbrev av 2:a klass.

Under uttalande att då nuvarande system för rekrytering icke tillnärmelsevis visat sig motsvara behovet av kvalificerade maskinister och säkerhet icke förelåge, att belälsbehovet skulle täckas ens vid tillämpning av de eftergifter, som ovan föreslagits, hava de sakkunniga öveivägt möjligheterna att anvisa jämväl nya utbildningsvägar för rekryteringens ökande. I detta syfte syntes, i analogi med vad redan av dem förordats för däcksbefälets del, främst böra förekomma ett i>apprenticey>-

eller elevsystem.

De sakkunnigas yttrande i denna fråga är av följande lydelse:

»Tanken på utbildning av fartygsmaskinister på denna väg har tidigare framkommit inom styrelsen för Sveriges redareförening i samband med övervägande av åtgärder för maskinbefälsbristens bekämpande. . I avvaktan på resultatet av förevarande utredningsarbete har emellertid

frågan fått vila. . . ...

Härvid synes oss oundgängligen nödvändigt att i det följande i lörsta hand taga sikte på de elever, som enligt nu förevarande förslag, efter avlagd examen vid vissa tekniska läroverk, skulle erhålla maskinistbehörio-het, sedan föreslagen kompletteringskurs genomgått^ och den stadgade sjö- och verkstadstjänsten fullgjorts. De möjligheter beträffande den teoretiska utbildningen, som öppnats för sådana elever, torde i annat läll icke kunna utnyttjas. Det kan nämligen med tämligen stor säkerhet antagas, att örn de elever, varom här är fråga, för sjöpraktikens erhållande endast skulle vara hänvisade att på vanligt sätt och sålunda i konkurrens med sjöfolket genom de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna söka anställning å fartyg, helt säkert många på grund av därmed sammanhängande omständigheter skulle komma att avstå från sjömaskinistbanan. Och utsikten att först efter en måhända lång väntan vid förmedlingen erhålla anställning som motorelev eller kollämpare å ett fartyg med små befordringsutsikter ter sig i och för sig mindre lockande. Kommer så härtill ytterligare, att arbete av denna karaktär icke formellt fyller nu gällande bestämmelser med avseende å sjötjänst, är det Lin mera påtagligt, att nya föreskrifter för denna tjänsts förvärvande

liro nödvändiga. , ....

Då emellertid, även örn nya möjligheter uppnäs tor den praktiska tjänstens förvärvande, rekryteringen från de tekniska läroverken ej ensamt kail förväntas täcka det ökade behovet av behörigt maskinbefäl och än mindre inom en nära liggande framtid tylla den stola brist i detta, avseende, som nu förefinnes, äro jämväl andra åtgärder av nöden.

Närmast ligger då tillhands att utvidga apprentice-systemet att omfatta jämväl maskinbefälselever, vilka icke erhållit någon förutbildning vid ovan angivna skolor. Eleverna ifråga innesluta sålunda tvenne kategorier nämligen dels sådana som elter avlagd examen vid godkänt tekniskt läroverk genomgått kompletteringskurs och alltså förvärvat de teoretiska

100 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

kvalifikationerna för erhållande av övermaskinistbrev, samt dels sådana som icke erhållit dylik utbildning, utan äro vad man kallar nybörjare.

_Eör- att ifrågavarande elever, vilka givetvis skola påmönstras utöver eller vid sidan av den ordinarie besättningen, med mindre tidsutdräkt må kunna iörvärva den för yrkets utövande eriorderliga och nödvändiga praktiken kunde för dem föreskrivas kortare sjötjänst än för maskinbeiälsaspiranter, som vid förvärvandet av sagda tjänst föredragit den längre, men ekonomiskt fördelaktigare vägen att anställas bland den ordinarie besättningen. Som motiv häriör kan anlöras bland annat, att de ynglingar, vilka tjänstgöra som elever å fartyg utöver den ordinarie besättningen, otvivelaktigt därunder kunna vinna en vida mer rationell och mångsidig utbildning under omedelbar handledning från befälets sida.

De maskinbefälsaspiranter, som utexamineras från förenämnda tekniska läroanstalter, mäste före inträdet i dylik anstalt redovisa praktisk verkstadstjänst. under viss tid och böra därför med hänsyn jämväl till de vid skolan inhämtade kunskaperna på ännu kortare tid än en nybörjare vara i stånd att under tjänstgöring som maskinbefälselev tillägna sig den praktiska kompetens, som fordras av maskinbefäl till sjöss.»

Med stöd av det anförda föreslå de sakkunniga, att maskinbefälselev, som efter avlagd examen vid tidigare angivna tekniska läroanstalter! med godkända vitsord genomgått kompletteringskurs, må vid beräkning av föreskriven sjötjänstgöring, för erhållande av maskinistbrev av 2:a klass, räkna dubbel tid för tjänstgöring som maskinbefälselev, dock att den sammanlagda sjötjänsten icke må understiga 12 månader, varav minst 6 månader å ångfartyg.

Vad åter angår den andra kategorien av maskinbefälselever, nämligen de som icke avlagt examen vid angivna tekniska läroverk, i detta sammanhang betecknade såsom nybörjare, ifrågasätta de, att tjänst i nu nämnd egenskap å äng- eller motorfartyg, varå praktisk tjänst enligt gäl lande förordning kan förvärvas, må tillgodoräknas med tid, som till en tredjedel överstiger den verkliga, dock att minst 6 månader skola vara fullgjorda å ångfartyg.

Av samma skäl, som tidigare anförts ifråga örn däcksbefälselever, borde enligt de sakkunnigas mening möjligheterna att anställa maskinbefälselever böra begränsas till fartyg örn minst 1,000 bruttoton i nordsjö eller vidsträcktare fart.

Tjänstgöring, som här avses, skulle styrkas genom vitsord av vederbörande befälhavare och maskinist.

En av de sakkunniga — Åström — har uttalat, att det borde finnas möjlighet att mot ersättning få vissa verkstäder att antaga maskinbefälselever. Minst lika stort belopp, som föreslagits till understöd av segelfartygsutbildningen, borde utgå till maskinbefälselevernas verkstadsutbildning.

101 Kungl. Maj ris proposition Nr 124.

I sitt utlåtande den 21 januari 1931 Ilar skolöverstyrelsen, med hänsyn till den av do sakkunniga berörda svårigheten för enskilda arbetsgivare ätt tillförsäkra de unga kontinuerlig arbetsanställning och planmässig utbildning, ansett att det borde närmare undersökas, huruvida det icke skulle vara möjligt att i större omfattning, än hittills må häva skett, bexeda tillfälle till den för maskinbefälet behövliga praktiska utbildningen genom arbete vid statens varv och maskinverkstäder. Den möjlighet till praktisk utbildning, som öppnats genom de under de senare åren upprättade verkstadsskolorna, vore visserligen mycket värdefull i och för sig, men ännu sä länge vore den alltiör begränsad för att ha någon större betydelse för tillgodoseende av bär ifrågavarande behov, detta särskilt som verkstadsskolornas elever hittills nästan utan undantag omedelbart absorberats av industrien.

Kommerskollegium har i sitt den 24 januari 1931 avgivna utlåtande förklarat sig i väsentliga delar kunna biträda de sakkunnigas förslag rörande maskinbefälets praktiska utbildning. Kollegium förbehölle sig emellertid att beträffande enskilda detaljer få taga slutlig ståndpunkt i samband med det utlåtande rörande nytt reglemente för navigationsskolorna och ny befälsförordning, som kollegium torde få tillfälle att avgiva inom den närmaste tiden. Redan nu hade kollegium emellertid ansett sig böra beröra de sakkunnigas förslag i ett par anseenden.

Kollega uttalande i denna del lyder sålunda:

»De sakkunniga hava beträffande fordringarna för maskinistbiev a\ 2:a klass föreslagit sänkning av den erforderliga tiden för den kvalificerade verkstadstjänsten från nuvarande 15 månader till 12 månader. Inklusive pannarbete (nitade högtryckluftkärl). _

Sjölartsiöreningen, Stockholms rederiförening och maskinbefälsförbundet uttala sig emot att en dylik minskning av den kvalificerade tjänsten nu skulle äga rum. Redareföreningen, liksom i viss mån varvsindustriföreningen, föreslå slopandet av den obligatoriska fordran å pannarbete

(nitade högtryckluftkärl). •

Ehuru denna fråga icke berör de nu föreslagna anslagen a riksstaten, har kollegium, som tillfullo inser verkstadstjänstens stora betydelse för maskinbeiälsu thild ningen, velat redan i detta sammanhang framhålla, att kollegium icke anser tillrådligt att nu eftergiva fordran på 15 manaders kvalificerad verkstadstjänst, däri 3 månaders pannarbete må inräknas. Däremot synes det kollegium kunna ifrågasättas, huruvida den nuvarande fordran å 3 månaders tjänst i arbete med ångpannor (nitade hogtryckluftkärl), såsom de sakkunniga förordat, fortfarande bör vara obli-

S Bland annat från maskinbefälsförbundets sida ifrågasättas åtgärder från statsmakternas sida i syfte att förhjälpa till arbetsanställning, som bär avses. Kollegium anser, att. innan en dylik fråga tages under slutligt övervägande, i varje fall någon tids erfarenhet av de mera mångsidiga möjligheter till verkstadstjänstens förvärvande, som de föreliggande förslagen innefatta, bör avvaktas. Beträflande ett rationellt oidnände i det praktiska livet av verkstadstjänstens bibringande åt vederbörande

tikoUtoHsty rehen.

irymvwr*-

tcoUegium.

'Departe-

ments-

chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

innehåller varvsindustriförbundets yttrande beaktansvärda uppslag, vilka synas kölle gillin böra och kunna tillvaratagas och vidare utvecklas.

... . sakkunnigas förslag beträffande fordringarna å praktisk tjänst tor inträde i olika klasser föranleda i huvudsak icke erinran från kol legn sida.»

Spörsmålet huruvida tjänstgöring å segelfartyg alltjämt bör ingå som ett obligatoriskt led i fartygsbefälets praktiska utbildning har varit föremål för delade meningar. Å ena sidan har sålunda hävdats, att segelfartygstjänsten vore alldeles oumbärlig för att aspiranterna skulle kunna förvärva nödiga kvalifikationer såsom fartygsbefäl. Från andra håll har den åsikten däremot förfäktats, att under nuvarande förhållanden det nämnda kravet icke borde upprätthållas. De sakkunniga hava bestämt anslutit sig till den förstnämnda meningen, och vid remissbehandlingen har förslaget i denna del vunnit nära nog enhälligt understöd från olika sammanslutningar liksom i allmänhet från navigationsskolorna och från kommerskollegium. Endast i förhållandevis ringa utsträckning har den motsatta ståndpunkten funnit förespråkare.

För egen del har jag visserligen icke kunnat undgå att hysa viss tvek samhet rörande bibehållandet av kravet på segelfartygstjänst såsom obli gatoriskt villkor för vinnande av behörighet som fartygsbefäl. Emellertid Ilai detta icke betingats av tvivel örn lämpligheten och önskvärdheten av utbildningen ifråga utan främst föranletts av betänkligheter med avseende å de kostnader för statsverket, som upprätthållandet av det nämnda kravet kan befaras efter hand komma att medföra. Med hänsyn till utveck lingen på sjöfartsområdet, som medfört en alltjämt fortgående minskning i tillgången på segelfartygstonnage, synes mig nämligen detta krav i läng den knappast kunna vidhållas under annan förutsättning än att skol skeppsverksamhet i egentlig mening kommer till stånd. Att en sådan skulle di aga med sig högst avsevärda kostnader för det allmänna torde vara uppenbart.

Då jag likväl ansett mig böra tillstyrka de sakkunnigas förslag i denna

del, har detta berott därpå, att jag — såsom förhållandena ligga till__

icke lunnit tillrådligt att nu bryta med den ordning, som i förevarande avseende bestått under en lång följd av år. Så länge utbildningsmöjligheter på segelfartyg förefinnas och dylik praktik kan förvärvas till rim liga kostnader, torde med hänsyn till den av flertalet sakkunniga vits ordade betydelsen av denna utbildning — kravet på dylik tjänst också böra upprätthållas. Då dessa utbildningsmöjligheter emellertid påtagligen kunna bliva otillräckliga för säkerställande av en jämn rekrytering av däcksbefälet, synes mig angeläget, att man redan nu söker finna någon lämplig ersättning för segelfartygstjänsten såsom ett led i befälsutbildningen. I sådant avseende är enligt min mening det under utredningsarbetets gång framkomna uppslaget att ersätta segelfartygspraktiken med

103 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Tiss tids anställning som befälselev å maskindrivet fartyg (apprenticesystemet) värt beaktande som en lämplig övergångsform. Till detta uppslag, som jag alltså i princip finner mig böra förorda, skall jag i det följande närmare återkomma.

På sätt 1930 års riksdag uttalat, måste det anses vara av grundläggande betydelse, att de »för örn masten» seglande sjömännen bibehållas vid obeskurna möjligheter att uppnå befälsställning. Till främjande av detta syfte hava de sakkunniga ifrågasatt dels att sänka tontalsgränsen för de ur utbildningssynpunkt godtagbara segelfartygen från nu föreskrivna 100 bruttoton till 30 bruttoton, dels att bereda tillgång till friplatser för obemedlade elever å de större och mindre segelfartyg, å vilka statsunderstödd utbildningsverksamhet skulle bedrivas.

Det förstnämnda uppslaget har i de inkomna yttrandena bedömts ganska olika. Enighet synes visserligen i det hela råda därutinnan, att med hänsyn till segelfartygsflottans successiva minskning en sänkning av tongränsen är ofrånkomlig. Erinras må sålunda, att kommerskollegium i det iörlidet år framlagda förslaget ifrågasatt en gräns av 90 bruttoton. Men å andra sidan göras från åtskilliga håll betänkligheter gällande mot att godtaga tjänstgöring å så små fartyg som sådana å 30 bruttoton. Ehuru jag icke kunnat frånkänna de yppade betänkligheterna visst fog, hai jag i allt fall icke funnit välbetänkt att under förhandenvarande omständigheter frångå de sakkunnigas ståndpunkt. Särskilt synes mig i detta sammanhang förtjänt att uppmärksammas, att de små fartygep i avsevärd utsträckning hava karaktär av »familjefartyg», vilkas besättning i regel direkt rekryteras bland ungdomen ur kustbefolkningens led. Vidare har det vitsordats, att den föreslagna åtgärden skulle vara ägnad att åt liskarebefolkningen bereda ökade möjligheter att förvärva formella kvalifikationer för framtida befälsställning inom handelsflottan. På den ifrågasatta vägen skulle sålunda obestridligen kunna uppnås, vid sidan av ökad rekrytering i det hela, lättnader i tillträdet till befälsbanan för sjö folket »för örn masten». Icke sällan gäller det bär ynglingar, som från barnaår en. fått växa in i sjömanst jänsten och i realiteten förvärvat en segelfartygsutbildning ej sällan mera värdefull än den föreskrivna.

Vid bedömandet av den nu föreliggande frågan har jag vidare icke kunnat underlåta att beakta, att den nuvarande 100-tonsgränsen liksom den ifrågasatta 30-tonsgränsen såtillvida utgör en klart markerad gräns som gällande föreskrifter med avseende på befälsbehörigheten å fartyg inom den förra gruppen uppställa krav på skepparbrev av l:a klass och inom den senare på skepparbrev av 2:a klass. Lägges åter gränslinjen någonstädes emellan de angivna fartygstontalen, måste avgörandet bliva behäftat med en viss godtycklighet och därmed följande icke önskvärd osäkerhet. Slutligen har jag icke kunnat bortse från den omständigheten, att ett frångående av sakkunnigförslaget i nu berörda punkt torde leda till ökade

104 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

krav pa ekonomiskt understödjande av elevutbildning ombord å segelartyg, en eventualitet som jag av lätt insedda skäl icke önskat framkalla, dag ar följaktligen på de grunder, som jag i det föregående utvecklat.

lenagen giva min anslutning till den av de sakkunniga intagna stånd punkten.

Vad därefter beträffar frågan om statsunderstöd för däcksbefälets prakfiska utbildning å segelfartyg havn de sakkunniga efter ingående utredning av iragan närmare angivit vilka kostnader man för det allmännas vidkommande skulle ha att räkna med. Betänkandet utmynnar i denna del i en heim ställan örn ärligt anslag för ändamålet å 58,900 kronor, varav 25,000 kronor skulle bestridas ur handels- och sjöfartsfonden och återstoden 33,900 kronor skulle anvisas å riksstaten såsom extra reservationsanlag. Med hänsyn till beräknade besparingar å handels- och sjöfartsfonden* bidrag till segelfartygsutbildningen under innevarande budgetår hava de sakkunniga dock ansett, att anslaget å riksstaten för budgetåret 1933 /1932 kunde begränsas till 10 000 kronor.

För egen del har jag ingen erinran att göra mot det sålunda föreslagna, understodsbeloppet eller mot detsammas fördelning å handels- och sjöfartsfonden samt å riksstaten.

De sakkunnigas förslag örn statsunderstöd för segelfartygsutbildningen. lygger på grunder, som redan tidigare vunnit statsmakternas godkännande, örn än principerna för understödets beräkning i vissa hänseenden ansetts bora bliva föremål för revision. I huvudsak synes förslaget, som i allt väsentligt tillstyrkts av kommerskollegium, hava lämpligen avvägts. För* slagets detaljer torde sedermera få underställas Kungl. Maj:ts prövning.

I detta sammanhang vill jag begränsa mig till att .understryka ett par synpunkter av mera allmän natur, vilka vid det slutliga ställningstagandet i ärendet synas förtjänta av särskilt beaktande. Jag vill sålunda redan nu uttala min anslutning till tanken att medellösa elever skulle x föreslagen utsträckning erhålla utbildning utan egna ekonomiska uppoffringar. Vidare förefaller välbetänkt att understöd lämnas allenast för övertalig elev. Beträffande beskaffenheten av de för statsunderstödd elevutbildmng ifrågakommande fartygen synes det mig självfallet, att dessa fartyg skola underkastas noggrann prövning såväl ur allmän smvärdighetssynpunkt som ock med hänsyn till de förutsättningar som i övrigt föreligga för att å desamma meddela en fullgod utbildning. Ur dessa sy npunkter torde det i regel icke böra förekomma, att med statsmedel understödja utbildning å allt för små fartyg, utan torde härvid böra tillses att i första hand de större fartygen, örn 100 bruttoton eller däröver anlita» för ändamålet.

Med hänsyn bland annat till betänkligheter av statsfinansiell natur mot att på understödsvägen tillgodose hela det erforderliga utbildning sbehovet hava de sakkunniga, såsom jag förut antytt, i samband med behandlingen av frågan örn segelfartygstjänsten jämväl upptagit den av kommerskollegium

105 Kungl. Maj-.ts proposition Nr 124.

tidigare väckta tanken på att segelfartygstjänst alternativt skulle kunna ersättas av anställning såsom befälselev å maskindrivet fartyg. För sådant ändamål skulle ifrågakomma allenast fartyg om minst 1,000 bruttoton i nordsjö- eller vidsträcktare fart. Befälseleven skulle därvid icke inräknas i den ordinarie besättningen utan vara övertalig.

Detta sistnämnda förslag torde i sinom tid, i samband med fastställande av nya författningsföreskrifter för navigationsskolorna och ny befälsförordning, få underställas Kungl. Maj:ts slutliga prövning. Jag tillåter mig i detta sammanhang endast framhålla, att kommerskollegium numera frånträtt sitt tidigare framlagda förslag örn krav på avlagd realexamen med godkända betyg i vissa ämnen eller på visst sätt redovisade, däremot svarande kunskaper såsom villkor för tillgodoräknande av tjänst som elev å maskindrivet fartyg.

Även de sakkunnigas förslag till ändringar i skilda hänseenden av gällande bestämmelser angående kraven på praktisk tjänst såsom ett led i maskinbefälsutbildningen äro av beskaffenhet att först senare böra av Kungl. Maj:t upptagas till slutlig prövning. Endast ett spörsmål, ifråga örn vilket kommerskollegium och vissa organisationer anmält en från de sakkunnigas uppfattning avvikande mening, torde i detta sammanhang böra av mig beröras.

Såsom av min förut lämnade redogörelse framgår, hava Sveriges allmänna sjöfartsförening, Stockholms rederiförening och maskinbefälsförbundet beträffande de ifrågasatta praktiska fordringarna för erhållande av maskinistbrev av 2:a klass uttalat sig mot sänkning av den erforderliga tiden för den kvalificerade verkstadstjänsten från nuvarande 15 månader till 12 månader, inklusive pannarbete (nitade högtryckluftkärl). Kommerskollegium har icke heller för sin del ansett tillrådligt att eftergiva fordran på 15 månaders kvalificerad verkstadstjänst. Däremot har det synts kollegium kunna ifrågasättas, huruvida den nuvarande fordran å 3 månaders tjänst i arbete med ångpannor (nitade högtryckluftkärl) fortfarande, såsom de sakkunniga förordat, borde vara obligatorisk.

Med hänsyn till de erinringar, som sålunda framställts mot de sakkunnigas ifrågavarande förslag, torde detta spörsmål, innan slutlig ställning tages till detsamma, böra göras till föremål för ytterligare övervägande. Utan att nu binda mig för en bestämd ståndpunkt anser jag mig emellertid böra uttala, att den av kollegium antydda utvägen synes mig innebära en godtagbar lösning av denna ur rekryteringssynpunkt ingalunda oviktiga fråga.

Vidkommande slutligen det framkomna uppslaget örn statliga åtgöranden för ytterligare underlättande av verkstadstjänstens förvärvande linner jag, i likhet med kommerskollegium, välbetänkt att avvakta verkningarna av de ifrågasatta jämkningarna i gällande bestämmelser, innan denna angelägenhet blir föremål för närmare övervägande.

106 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för praktisk utbildning av däcksbefäl för den svenska handelsflottan för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av kronor 10,000.

Vad föredragande departementschefen här ovan un- , ^er Punkterna 1 7 hemställt, däri statsrådets övriga

ledamöter instämma, behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Sehlberg.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

107 Bilaga A.

Förslag till timplan för navigationsskola.

1 Härav 1 timme laborationer.

e » X » » varannan vecka.

3 1 timme under halva läsåret.

linder läsåret skola skrivningar till minst följande antal äga rum å lärorummet: i sjökaptensklasscn: 4 i matematik, 2 i fysik, 4 i terrester navigation, 4 i astronomi

navigation, 2 i skeppsbyggeri, 4 i svenska språket; i styrmansklassen: 6 i matematik, 5 i terrester navigation, 5 i astronomisk navigation,

5 i svenska språket;

i övermaskinistklasscn: 4 i matematik, 4 i fysik och kemi, 5 i maskinlära, 3 i elektrotek-

nik, 4 i svenska språket;

• i 2:a maskinistklassen: 8 i matematik, 5 i fysik och kemi, 3 i maskinlära, 5 i svenska språket.

108 Kungl. Majda proposition Nr 124

Bilaga B.

Förslag till kursplaner för navigationsskola.

A. Nautiska linjen.

1. Skepparklassen.

Matematik (9 timmar). ?

Aritmetik: De fyra räknesätten med decimalbråk och allmänna bråktil lärn d ni nea sifferekvationer av Ira graden med en obekant jämte

Shonto »t * £la. ,antn?etlska uppgifter, regula de tri samt procent och ränteräkning. Enklare last- och frakträkningsexempel.

Geometri: De enklaste lärosatserna örn räta linjer, vinklar, trianglar parallellogrammer och cirkeln till den omfattning, som är behövlig för undervisningen i navigation. Enkla yt- och rymdberäkningar.

Navigation (15 timmar).

Grunddragen av den matematiska geografien. svS^^w om sjökortet och beteckningar i detsamma; utprickningssystem och farvattensbesknvnmgar, huvudsakligen berörande de till Svefige gransande farvattnen.

Grunderna för kompassens konstruktion, uppställning och användning!

k^noV, °C i pe;,lmfars1 rättande, någon kännedom om deviationens orsaka.0011 arter samt enklare satt att bestämma kompassens devotion.

Kännedom örn lodet och loggen samt deras användande.

.Besticks förande i sjökort, jämväl i strömvatten; bestickräkning och kursers sammankoppling; ortbestämning i sikte av land med tillhjälp av pejlingar och avstandsbestämning; någon kännedom örn användningen av enklare radiopejlapparater.

Kännedom om sextanten och dess användning, beräkning av latituden genom observation av solens meridianhöjd. latituden

Någon kännedom om barometern samt om lagarna för vindens riktning och styrka; väderlekskartor, väderleksunderrättelser och stormvarningar. anum

Skeppsdagbokens förande.

Sjömanskap (6 timmar).

Gällande föreskrifter angående åtgärder för undvikande av ombordlaggning samt om lots- och nödsignaler; användning av sisnalljusmateriel; rodrets och propellerns verkan, fartygsmanöver, räddningsåtgärder vid strandning^- och andra olyckstillfällen. Någon kännedom örn listens denaaa mverkan på fartygs sjövärdighet samt örn försiktighetsåtgärder vid förande av olika slags last. Lagstadgade besiktninesoch säkerhetsföreskrifter, vilkas tillämpning åligger fartygsbefälet.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124. 109

Någon kännedom om fartygets viktigaste delar, rigg, utrustning och

underhåll. ... ,

Någon kännedom örn en sjöångpanna med återgående tuber jamte dess armatur samt örn en kolvångmaskins delar; det allmännaste örn ångans verkan i en kolvångmaskin och om maskinens handhavande; någon kännedom örn förbränningsmotorer å fartyg, särskilt tändkulemotorer, deras verkningssätt och handhavande.

i.,. ... ■

Författningskunskap (4 timmar).

Det viktigaste av sjömanslagen och sjöarbetstidslagen samt någon kännedom örn andra viktigare lagar och författningar, som angå beiälhavaren •eeh besättningen; någon kännedom örn certeparti och konossement.

Svenska språket (3 timmar).

I Huvuddragen av form- och satsläran; rättskrivnings- och interpunktionslära; tillämpningsövningar. .

Enkla uppsatser, behandlande företrädesvis ämnen med anknytning

till yrket.

Hälso- och förband slära (1 timme).

De första åtgärderna vid inträffande olycksfall, särskilt sår- och brännskador. Kortfattad orientering rörande vanliga akuta sjukdomsfall och deras omedelbara behandling, ävensom rörande tuberkulos och sexuell hygien. Alkoholens skadeverkningar.

Anm. Undervisningen i dess helhet skall företrädesvis avse sådana fartyg och sådan fart, varest skeppare av l:a klass är behörig att vara befälhavare.

2. Styrmansklassen.

Matematik (11 timmar).

Aritmetik och algebra: Ekvationer av l:a graden med en obekant; pro portionslära; aritmetiska uppgifter, som lämpa sig för ekvationsbehandiing och med direkt hänsyn till praktiska livets fordringar, omfattande procent- och ränteräkning, last- och frakträkningsexempel, bolagsräkning, hastighets- och ar betsproblem; enkla sifferekvationer av l:a graden med två obekanta. Någon övning i grafisk lösning. Upplösning av enkla al gebraiska uttryck jämte enkla övningsexempel i de fyra räknesätten med bråk. Kvadratrotens utdragande ur siffertal; digniteter och rötter till den omfattning, som erfordras för insikt i läran om logaritmer; räkning med logaritmer.

Geometri.

Planimetri: Satser örn räta linjers, cirkellinjers och vinklars egen skaper, om rätliniga figurer och om cirkeln; proportionslära och dess tillämpning på geometriska figurer; enkla plangeometriska konstruktionsuppgifter och geometriska orter; ytberäkning; likformiga figurer; planimetriska räkneuppgifter.

no

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Stereometri: De viktigaste satserna om räta linjers och plans ställning i rymden, enkla satser örn prismat, pyramiden, cylindern, konen och sidren; stereometriska räkneuppgifter.

Trigonometri: De trigonometriska funktionerna och deras variationer, lösning av plana, rätvinkliga trianglar, den plana trigonometriens grundformler och de viktigaste av de formler, som ur dem härledas; lösning av snedvinkliga trianglar med sinus- och cosinusteoremen; trigonometriska tabeller. Enkla diagram. Siärisk trigonometri till den omfattning, som erfordras för inhämtande av de till kursen i navigation hörande formler.

Fysik (l'/2 timmar).

Aggi egationsfor iner na; kroppars allmänna egenskaper; krafter och kratters uppmätning, krafters sammansättning och uppslösning, krafters moment och kraftpar; något örn tyngdpunkten, olika slag av jämvikt.

Vätskors allmänna egenskaper, vätsketryck, kommunicerande kärl, Arkimedes princip; bestämning av fasta och flytande ämnens specifika vikt.

Gasers allmänna egenskaper; lufttrycket, barometern, Boyles (Mariottes) lag, manometern, pumpar.

Det allmännaste örn värmet och värmets verkningar; ångbildning. Enkla räkneexempel i ovanstående kursomfång.

Anm. Kursen genomgås i anslutning till av läraren utförda demon strationsförsök.

Navigation (14 V2 timmar).

Terresters navigation.

Matematisk geografi. Någon kännedom örn för navigationsändamål förekommande kartprojektioner. Mercatorkortets konstruktion; beteck ningar i sjökort; utprickningssystem, seglingsbeskrivningar och fyrlistor, huvudsakligen berörande Östersjö- och nordsjökusterna.

Kännedom örn de vanligast förekommande logg- och lodningsapparaterna samt deras användande.

Fullständig kännedom örn och färdighet i bestickräkning och bestiekföring även i strömvatten.

Ortbestämning genom terresia ortlinjer.

Någon kännedom örn ortbestämning genom undervattenssignaler och radiopejlingar. Korrektion av radiopejlingar och deras utläggning i Meroatorkortet. Användningen av radiopejlkort.

Enkel framställning av tidvattensfenomenet; beräkning av tid för hög och lågvatten, tidvattensströmmens kurs och fart med ledning av upp gifter i sjökort eller tidvattenskartor.

Magnetismens grundlagar. Jordmaguetismen och de jordmagnetiska elementen; magnet-kompassens och pejlapparaters konstruktion, uppställning och användande; fartygsmagnetism, deviationen, dess orsaker och arter, kompassens kompensering, de vanligaste metoderna för utrönande av kompassens deviation samt upprättande av deviationsdiagram och deviationstabeller.

De viktigaste meteorologiska instrumenten; lagarna för vindens rikt ning och styrka; någon kännedom örn oceanernas vind- och strömsystem: barometriska minima och maxima; de vanligaste molntyperna; väder lekskartor; väderleksunderrättelser och stormvarningar.

lil

Kungl. Majlis proposition Nr 1H4.

Astronomisk navigation.

Koordinatsystem på himmelssfären och himmelskropparnas skenbara rörelser, enkel framställning av de till vårt solsystem hörande himmelskropparna jämte deras rörelser; kännedom om de viktigaste fixstjärnorna och deras igenfinnande.

Grunderna för tidens indelning och nu använd tidräkning; de astronomiska efemeriderna till den omfattning, som erfordras för lösande av till styrmanskursen hörande astronomiska problem.

Sextanten, dess teori och justering, azimutinstrument och deras användning; kronometerns skötsel och användning.

Dalning, refraktion, parallax och halvdiameter, höjders mätande och

korrigerande. .....

Tidsbestämning: beräkning av tiden för solens och en lixstjärnäs meridianpassage samt tiden för solens upp- och nedgång.

Azimutbestämning: Azimutens finnande genom tabeller; horizontalazimut av solen; tillämpning vid kurskontroll och devieringar.

Ortbestämning: grunderna för astronomisk ortbestämning till sjöss; beräkning av en punkt på ortlinjen samt ortlinjens riktning genom observation av sol och fixstjärnor med användande av longitudsmetoden samt i närheten av meridian med tillhjälp av eirkummeridianhöjdstabeller, latitudens beräkning genom höjd av sol- och fixstjärnor samt genom höjd av polstjärnan; den enkla ortlinjens utnyttjande vid fartygets navigering, ortbestämning genom två ortlinjer.

Kronometerreglering: bestämmande av kronometerns stånd och dragning genom tidsignaler och urjämförelser, skeppsurets inställande efter sann tid, medeltid och zontid.

Tillämpning av terrestra och astronomiska ortlinjer vid fartygets navigering.

Skeppsdagbokens förande.

Sjömanskap (2 timmar).

Gällande föreskrifter angående åtgärder för undvikande av ombordläggning samt örn lots- och nödsignaler, användning av signalljusmateriel; rodrets och propellerns verkan, fartygsmanöver, bogsering; räddningsåtgärder vid strandning och andra olyckstillfällen; båtar och deras utrustning, båtars sjösättning och manövrering i hårt väder samt i bränningar. Lastens stuvning och dennas inverkan på fartygs sjövärdighet; försiktighetsåtgärder vid förande av olika slags last. Rummens ventilering, särskilt med hänsyn till fara för förgiftning och antändning; fartygs utrustning och underhåll; lagstadgade besiktnings- och säkerhetsföreskrifter, vilkas tillämpning åligger fartygsbefälet.

Något örn fartygs huvuddelar och sammansättningen av desamma; någon kännedom om deplacement, stabilitet och fribord.

' Signalering: bruket av internationella signalboken; morsesignalering.

Maskinlära (1 timme halva läsåret).

Någon kännedom örn en sjöångpanna med återgående tuber jämte dess armatur samt örn de å fartyg vanligaste ångmaskintyperna; det allmännaste om ångans verkan samt örn maskineriets handha vande; propellern; någon kännedom örn förbränningsmotorer å fartyg, deras verkningssätt och handhavande.

112 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124. Författningskunskap (3 timmar).

. -^,d ar ?g-en’ SOm angå befälhavare; något örn haveri; det vik-

tigaste örn befraktmngsavtal och konossement jämte förklaring av däri

£Srmrde Sjömanslagen och sjöarbetstidslagen f gällande

bestämmelser angående sjöfolks på- och avmönstring

förlattn1ngar.°m vittigar<! delar av tul1'' konsulat- ooh tarantämlartyg“fäken°Äi?* *“ omfa“nias' •"» “ behövlig för förande av

Svenska språket (2 timmar).

ni^gsövrdngar°Ch interpunktion8mra; form- och satslära; tillämp- Uppsatser, behandlande företrädesvis ämnen med anknytning till yrket.

Engelska språket (3 timmar).

jäsö vllin gar; enkla övningar i syfte att eleverna må vänjas att med orat uppfatta vanliga ord och uttryck.

Läsning av enida texter, särskilt sådana med anknytning till yrket. Elementar formlära med tillämpningsövningar.

Hälso- och förbandslära (1 timme halva läsåret).

K-r- v,år$ i hygieniskt avseende; behandling av kroppsskador, sär skilt sar- och brännskador, akuta sjukdomsfall; tuberkulos och andra smittosamma sjukdomar; förgiftningar, konstgjord andning; lagen an »aende åtgärder mot utbredning av könssjukdomar samt profylax mot desamma. Alkoholens skadeverkningar.

Förevisningar och övningar, avseende att bibringa praktisk färdighet

^2“” ov till2änglis ä

3. Sjökaptensklassen.

Matematik (5 timmar).

Aritmetik och algebra: Styrmansklassens kurs i viktigare delar repeterad och utvidgad beträffande ekvationer av l:a graden med tillämp nmg pa artimetiska uppgifter, hämtade från praktiska livet och ornfattande företrädesvis utländska mått, vikter och mynt, rabatt- och diskon förökning. Ekvationer av lia graden med flera obekanta och enklare ekvationer ay 2:a graden med en obekant jämte problem; grafisk framställning; potenser och rötter; radikalkvantiteters behandling

Geometri: Styrmansklassens kurs ytterligare tillämpad på planimet

Simpsons regeie°metriSka "PPgifter’ omfatt«nde jämväl användande av

Trigonometri: Fullständigare kännedom örn beräkning av plana snedvinklig^ trianglar; grafiska framställningar. Sfärisk trigonometri till -den omfattning, som erfordras för inhämtande av de till kurserna i ter rester och astronomisk navigation hörande formler

113 Kungl. Majus proposition Nr 124.

Fysik (3 timmar).

Styrmansklassens kurs i viktigare delar repeterad och utvidgad; tyngdpunktsbestämningar; stabilitet.

Kulda maskiner och deras jämvikts vi likör; sammansatta maskiner, som förekomma ombord a fartyg; friktion. Någon kännedom örn hållfasthet, styrkan av kätting, stålwire och tågvirke. Mekaniskt arbete; olika slag av rörelse, rörelseenergi, tröghetsmoment; den vanliga och den fysiska pendeln.

Ljudets uppkomst och fortplantning, ton och tonhöjd, reflexion och eko, signalapparater.

Ljusets fortplantning, något örn fotometri, ljusets reflexion och brytning, optiska instrument.

Enkla räkneexempel i ovanstående kursomfång.

Anni. Kursen genomgås i anslutning till av läraren utförda demonstrationsförsök.

Navigation (12 timmar).

Terrester navigation.

Styrmansklassens kurs i viktigare delar repeterad och utvidgad.

Örn kartprojektioner, särskilt med hänsyn till inom navigationen använda kartor; beteckningar i sjökort; utprickningssystem och seglingsbeskrivningar. Lod- och loggapparater.

Storcirkelsegling omfattande storcirkelns beräkning och utläggning i Mercatorkortet; användningen av stor cirkelkor t.

: Ombordradiopejlapparater och deras användning vid na vigeringen samt örn undervattenssignalering.

Tidvattensfenomenet och dess inflytande på navigeringen; lodskotts korrektion.

Magnetkompassens konstruktion, särskilt rosens känslighet och lugn; kompassens uppställning ombord; fullständig kännedom örn deviationsuttagning, grunderna för deviationsteorin, de ungefärliga deviationskoefficienterna och deras användning; krängningsdeviation; deviationens förändringar vid ortförflyttning och på grund av halvfast magnetism, fullständig kännedom örn kompassens kompensering; vertikalkraftinstrumentet och deflektorn. Någon kännedom örn gyrokompassen.

Örn meteorologiska instrument och deras användning; luftens temperatur, tryck och fuktighet; stormar och navigering i virvelstormar; någon kännedom örn upprättandet av synoptiska kartor; grunddragen av havsbottnens beskaffenhet och vattendjupen i oceanerna; örn havsvattnets temperatur och sälthult; vindar och strömmar; viktiga oceanrouter. Det meteorologiska underrättelseväsendet.

Astronomisk navigation.

Styrmansklassens kurs i viktigare delar repeterad och utvidgad.

Till vårt solsystem hörande himmelskroppars rörelser samt örn fixstjärnorna; metoder för stjärnors identifiering. Sol- och månförmörkelser. De astronomiska efemeriderna även med avseende å månen och planeterna.

Den astronomiska navigationens instrument.

Tid, azimut- och ortbestämning genom observation på månen och planeterna, omfattande samma problem, som i styrmansklassens kurs samt därutöver ortlinjens bestämning med användande av höjdmetoden även

Hiliana lill riksdagens protokoll 19111. 1 sami. Ulli lili fl. (Nr Idb.) 8

114 Kungl. Majds proposition Nr 124.

aom med tillhjälp av höjdtabeller; azimutens beräkning genom tid och llojd; azimutdiagram; utförligare kännedom örn ortbestämning genom tvä ortlinjer; felkällor och deras inflytande på beräkningsresultat.

Kronometern; förändringar i dess dragning; kronometerns uppställning och behandling ombord.

Bestickets kontrollerande under olika förhållanden med tillhjälp av terrestra och astronomiska ortlinjer.

Sjömanskap (1VS timmar).

Utvidgad och fördjupad framställning av styrmansklassens kurs i viktigare delar, med särskild hänsyn till praktiska förhållanden.

Maskinlära (2 timmar).

Bjöångpannor; ångbildning och kondensation; förbränning; olika slag av bränslen; bränsleförbrukning.

Olika slag av fartygs framdrivningsmaskiner, deras sammansättning och verkningssätt; något örn maskinens effekt; kondensorer; pumpar; rörledningar och deras armatur; smörjanordningar. Propelleraxeln och tätningsanordningar för densamma. Något om styrmaskiner, visslor och ankarspel.

Iakttagelser vid maskinens klargöring, vid påeldning, under gång, vid manöver, vid avsläckning och under uppläggning.

Elektroteknik (2 timmar).

Allmänna elektrotekniska begrepp; något om galvaniska element, den elektriska strömmens verkningar samt de elektriska lagarna; någon kän nedom örn magnetiska lagar och enheter; det allmännaste örn generatorer och motorer för lik- och växelström, ackumulatorer samt de vanligaste elektriska mätinstrumenten och deras användning; elektriska strålkastare och glödlampor.

Principerna för elektriska signal- och orderapparater, telefon och trådlös telegraf. Kännedom örn ombordradiopejlapparater och deras vikti gasto beståndsdelar.

Författningskunskap (3 timmar).

Utvidgad framställning av styrmansklassens kurs i viktigare delar.

Örn haveri och sjöförsäkring; kutymer; någon kännedom örn begräns ning av redareansvaret och sjöpanträtt. Någon kännedom örn växellagen oell växlars bruk.

Någon kännedom örn internationell rätt, i vad den berör en fartygs befälhavares verksamhet.

Skeppsbyggeri (3 timmar).

Kännedom örn fartygets huvuddelar, deras funktioner och samman sättning; fartygs inredning och utrustning; örn fartygsritningar.

Deplacement, stabilitet och nedlastning jämte beräkningar och gra liska framställningar, som avse för fartygsbefälet oftast förekommande frågor.

Materielens underhåll och reparationer; dockning. Klassificering.

Något örn skeppsmätning och fribord.

115 Kunni. Maj:ts proposition Nr 184.

Radiotelegrafering (1 timme).

övning i sändning och mottagning.

Svenska språket (2 timmar).

Form- och satslära med tillämpningsövningar. Någon kännedom örn språkbruk, språkriktighet och olika stilarters användning.

Uppsatser, behandlande företrädesvis sådana ämnen, som beröra en befälhavares verksamhetsområde.

Engelska språket (3 timmar).

Mening av lämpliga texter, särskilt sådana med anknytning till yrket; talövningar. .

Formlära i anslutning till den lästa texten; skriftliga tillämpningsövningar.

Hälso- och förbandslära (1 timme halva läsåret).

Repetition av praktiskt viktigare delar av styrmansklassens kurs; hygienen ombord; örn skeppsapotek och medicinlådor. Skeppsprovianten, dess sammansättning och vård.

B. Maskintekniska linjen.

1. Tredje maskinistklassen.

Matematik (15 timmar).

Aritmetik: De fyra räknesätten med decimalbråk och allmänna bråk; sorträkning; enkla sif f erek va tioner av första gradell med en obekant jämte tillämpningar på enkla aritmetiska uppgifter, regula de tri samt procent- och ränteräkning.

Geometri: Enkla geometriska begrepp och definitioner; enkla geometriska beräkningar av triangeln, parallellogrammen och cirkeln samt prismat. cylindern, pyramiden oell konen, dock utan bevis.

Maskinlära (19 timmar).

De enklaste fysikaliska begreppen; örn kroppars allmänna egenskaper samt om värme och förbränning.

Sjöångpannor: Olika panntyper; den vanliga sjöångpannans konstruktion; armatur till ångpannor; pannsten, salt och fett i ångpannor; avrostning och frätor; driftstörningar, haverier och reparationer; äng pannors eldning, skötsel och uppläggning.

Sjöångmaskiner: Ångmaskinstyper; kolvångmaskinens delar, devas sammansättning och verkningssätt; kondensorer; pumpar; rörledning ar och deras armatur; smörjanordningar och smörjning; maskiuskötseln i allmänhet; driftstörningar, haverier och uppläggning; något örn propeller och propelleraxelledningar.

116 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

För br änvin g sm° torcr; Någon kännedom om förbränningsmotorer, särskilt explosionsmotorer.

Material lära: Något örn järn och stål; rost och frätor samt förebyggande därav; något örn smörjmedel.

® ® n * n S s i n s t a 11 a ti o n e r; Någon kännedom örn i mindre fartyg förekommande elektriska belysningsinställationer, innefattande även ackumulatorer.

Svenska språket (3 timmar).

Huvuddragen av form- och satsläran; rättskrivnings- och interpuiiktionslära; tillämpningsövningar.

Enkla uppsatser, behandlande företrädesvis ämnen med anknytning till yrket.

Hälso- och förbandslära (1 timme).

lie första åtgärderna vid inträffande olycksfall, särskilt säl- och brännskador; kortfattad orientering rörande vanliga akuta sjukdomsfall och deras omedelbara behandling, ävensom rörande tuberkulos och sexuell hygien. Alkoholens skadeverkningar.

2. Andra maskinistklassen.

Matematik (11 timmar).

Aritmetik och algebra: Översiktlig repetition av den förut inhämtade aritmetikkursen; Biff erekvationer av första graden med en eller två obe kanta jämte problem; kvadratrotens utdragande ur siffertal; de fyra räknesätten med hela algebraiska tal och bråk; upplösning av enkla algebraiska uttryck; analogier; negativa storheter; digniteter och rotter; ekvationer av första graden med en obekant jämte problem, däribland arbets- och rörelseproblem; grafisk framställning; handledning i räknestickans användning.

Geometri.

Planimetri: Satser örn räta linjers, cirkellinjers och vinklars egenskaper; satser örn rätliniga figurer och örn cirkeln; enkla plangeometriska konstruktionsuppgifter och geometriska orter, ytberäkning, proportionslära och dess användning på geometriska figurer; likformiga figurer; trapetsmetoden och Simpsons regel.

Stereometri: De viktigaste satserna örn räta linjers och plans ställning i rymden; enkla satser örn prismat, pyramiden, cylindern, konen och sfären samt beräkning av dessa kroppars ytinnehåll och volym.

Trigonometri: De fyra vanliga trigonometriska funktionerna, deras samband för samma vinkel och för vinklar i första och andra kvadranterna; trigonometriska tabeller; lösning av rätvinkliga trianglar.

11"

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Fysik- och kemi (4 timmar).

Fysik: Allmänna fysikaliska begrepp; kroppars tyngd. .

Vätskors egenskaper; vätsketryck, beräkning av vatsketryckets storlek; vätskors lyftkraft; lösningar. ..

Gasers egenskaper; atmosfären; inneslutna gasers tryck; gasernas a inanna tillståndsekvation; gasblandningars tryck.

Inledande satser om krafter; krafters moment; kraf ters sammansättning och upplösning; sammansättning av moment; kraltpar; kroppars

jämvikt; tyngdpunkt; jämviktslägen och stabilitet. i ..

' Värmeutvidgning i allmänhet; termometri; beräkningar rörande yarmeutvidgning; uppvärmning och avkylning; smältning och sterning, ängbildning och kondensation; mättad och överhettad anga; värmet som energiform; värmets spridning.

Enkla räkneexempel i ovanstående kursomfång. ... ,.

Kemi: Grundämnen oell sammansatta ämnen; förbränningens natur oell

förlopp; fasta och flytande bränslen. . .

Anin. Kursell i fysik och kemi genomgas i anslutning till av kurnell

utförda demonstrationsförsök. '

Maskinlära (12 timmar, varav 1 timme laborationer varannan vecka).

Sjöäng pannor: Olika panntyper; bestämning av en vanlig sjöäugpannas huvuddimensioner; något örn material, naglar och växlar; armatur; pannsten, salt och fett i ångpannor; sprickors och läckors uppkomst, cirkulation; avrostning och frätor; driftstörningar haverier och reparationer; ångpannors skötsel och eldning med kol och olja, konstlat drag, överhettare; något örn verkningsgrad och effekt. , .

Sjö ån‘'maskiner: Ängmaskinstyper; angmaskmsdetaljer; kolvars rörelse; slider (normal- och musselsliden); grunddragen av Stephenson slidrörélse; kondensorer; pumpar; rörledningar och deras armatur; matarvattenledningar och förvärmare; omkastningsmaskiner; smorjanord ningar och smörjning; driftstörningar och haverier; justering av lager: indikatorn och dess användning; indikerat arbete och effekt; axeleffekt, någon kännedom örn ångturbiner, deras verkningssätt och skötsel. Ma

skinskötsel i allmänhet, . , „

Förbränningsmotorer: Verkningssätt, typer och allman anordning; motorbränslen, deras införande i cylindern och tändning; motortypernas praktiskt viktiga egenskaper; explosionsmotorer; tandkuleraotorcr; kännedom örn liktrycks-(diesel-)motorer. Motorskotsel i ali

”Tar tygslär a: Fartygets vattentäta indelning; läns- och ballaströrsystemen; propeller, propelleraxel och hylsa samt olika tatinngsanordningar; ventilations- och eldsläckningsanordningar. .... .

M a t e r i a 11 ä r a: Någon kännedom örn järns och stais framställning, rost och frätor samt förebyggande därav; något örn olika isoleringsmaterial; smörjmedel; diverse material.

Enkla räkneexempel i anknytning till kursen i sjöängpannor oell sjöhn gmaski lier.

Enkla laborationsövningar med beräkningar.

Enkel bokföring beträffande maskindriften; maskindagboken. ^

118 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Maskin ritning (2 timmar).

Geometrisk ritning och projektionslära.

Övning att på egen hand efter uppmätning uppgöra tvdliga blvertsritmngar av maskindelar av enklare beskaffenhet med tydligt utsatta mått.

Elektroteknik (4 timmar, varav 1 timme laborationer varannan vecka).

Allmänna elektrotekniska begrepp; galvaniska element; den elektriska strommens olika verkningar; de elektriska enheterna; någon kännedom C — ].agar 0<jh enheter; dynamomaskiner (generatorer och mo-

nientLf fö,hm-st0m; a<*umulatorer; dc vanligaste elektriska mätinstru ''^ teu för likström och deras användning (instrumentering); ledningar

tHsk"?iatJrnSm0tStand J;u,llte Rökning; elektriska strålkastare; elek-

StaittSS.T ‘ för lik-

Behandling av personer, som bedövats av elektrisk ström.

i med berak"init”‘’ lm“r*U«ni>e »m,.öl Örning.,.

.Ä tiU «*

Författningskunskap (1 timme halva läsåret).

«Vikt-^aSlG -au sjömanslagen oell sjöarbetstidslagen; någon kaune °i? sjofartssakerhets- oell sociallagstiftningen i övrigt. ries i arn mel seni a örn förande av maskindagbok.

Svenska språket (2 timmar).

och lnterpunktionslära; forin- och satslära; tillämp-

Rättskrivnings ningsövningar.

Uppsatser, behandlande företrädesvis ämnen med anknvtning till vr ket. Uppsättande av i det allmänna livet och i tjänsten förekommande skrivelser, såsom ansökningar, fullmakter, intyg, kvitton, rapporter

Engelska språket (2 timmar).

bittals- och lasövningar; enkla övningar i syfte att eleverna må värnäs att med orat uppfatta vanliga ord och uttryck.

Läsning av enkla texter, särskilt sådana med anknytning till yrket. Elementar formlära med tillämpningsövningar.

Hälso- och förbandslära (1 timme halva läsåret).

Kroppens vård i hygieniskt avseende, särskilt med hänsyn ti ll maskin-

personalens forhållanden; behandling av kroppsskador, särskilt sår- och

brännskador akuta sjukdomsfall; tuberkulos och andra smittsamma

mot^ntWö *orglftm.n?ar\ konstgjord andning; lagen angående åtgärder

Wdln tbt aQmgi,a^ koriS8jakdamar samt Prof>rlax mot desamma. Alkoholens skadeverkningar. Hygienen ombord.

119 Kungl. Majlis proposition Kr 124.

Förevisningar och övningar, avseende att bibringa praktisk färdighet att med utnyttjande av tillgänglig materiel lämna den första hjälpen vid olycksfall.

3. Övermaakinistklassen

Matematik (7 */* timmar).

2:a maskinistklassens kurs i viktigare delar repeterad och utvidgad.

Algebra: Ekvationer av första graden med två eller flera obekanta jämte problem; enkla ekvationer av andra graden med en obekant jämte problem; enkla rot- och exponentialekvationer; logaritmer och användning av logaritmtabeller; interpolation; grafisk framställning; användning av räknesticka.

Geometri: Guldins regler för beräkning av rotationskroppars ytor och volym; algebrans tillämpning pä enkla geometriska problem; användning av planimeter.

Trigonometri: I)e lyra vanliga trigonometriska funktionerna och deras variationer; den plana trigonometriens grundformler och de viktigaste av de formler, som ur dem härledas; lösning av snedvinkliga trianglar med sinus- och eosinusteoremen. Enkla diagram.

Fysik och kemi (4bs timmar).

3:a maskinistklassens kurs i viktigare delar repeterad och utvidgad. Fysik: Kapillaritet och ytspänning; vätskors strömning. Gasers strömning. Krafters projiciering; friktion; mekaniskt arbete; mekanisk effekt; verkningsgrad: enkla maskiner utan och med friktion. Rörelselära. Håll-

fasthetslära. o

Beräkning av mekaniska värmeekvivalenten; gasers (ångors) tillståndsförändringar.

Räkneexempel i ovanstående kursomfång.

Kemi: Enkla kemiska viktsberäkningar; bestämning av värmevärden; närmare om förbränning; rökgasanalys.

Enkla räkneexempel i ovanstående kursomfång.

Alim. Kursen i fysik och kemi genomgås i anslutning till av läraren ii t förda demonstra tionsf örsök.

Maskinlära* (13 timmar, varav 1 timme laboration er).

2:a maskinistklassens kurs i viktigare delar repeterad och utvidgad.

Sjöhngpannor: hållfasthet; beräkningar rörande salthalten i pannor; eldningskontroll; verkningsgrad och effekt.

Sjöångmaskiner: Kolvångmaskiner; friktionsförlust i lager; berikning av kolvvägen; slider och slidrörelser; fristående matarpumpar: förvärmningens betydelse för bränsleförbrukningen; hjälpmaskiner; re gnistorer; slitagets inverkan på en maskins upprifning; grunddragen av ångmaskiners beräkning; driftundersökning och verkningsgrad; känna dom örn ventilångmaskiner.

120 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Angturbiner: verkningssätt och huvudtyper; turbinens driftegenska-

turbiner. för fartygsdrift; några turbintypers detaljanordningar.

Förbränningsmotorer: Huvudtyper och driftegenskaper; för-

gasarmotorer; liktrycks-(diesel-)motorer och deras skötsel.

övrig maskinell utrustning: Däcksmaskiner; värmeledningar, ventilations- och eldsläckningsanordningar; kylanläggningar; isolering ens betydelse för driftekonomien.

M a t e r i a 11 ä r a: Järn och stål; andra metaller; metallegeringar.

Får tygslä ra: Fartygsdelarnas benämning och ändamål samt någon kännedom örn deras förbindning; fartygsritningar. Propellerfartygs framdrivning; propelleraxelledningar. Något örn olika tankfartygssystem; något örn tankarnas fyllning och hönsning med hänsyn till fartygets läge och stabilitet.

Materielens underhåll och reparationer; klassificering.

Räkneexempel i anknytning till kursen i sjöångpannor, sjöångmaskiner, förbränningsmotorer och fartygs framdrivning.

Bokföring beträffande maskindriften.

Elevlaborationer med beräkningar.

Maskinritning (4 timmar).

Uppgörande av ritning till sjöångpanna efter beräkning av densamma.

Uppgörande av slid- och indikatordiagram till ångmaskin eller indikatordiagram med nockskivor till dieselmotor.

Övning att på egen hand efter uppmätning uppgöra tydliga arbetsritnmgar av maskindelar med noggrant utsatta mått, av dessa en utförd i tusch.

Elektroteknik (41/* timmar, varav 1 timme laboration er).

2.a maskinistklassens kurs i viktigare delar repeterad och utvidgad.

Beräkningar av elektromotorisk kraft, klämspänning, strömstyrka, motstånd, spännings- och effektförlust, verkningsgrad m. m. för dynamomaskiner (generatorer och motorer) för likström.

Växelströmmar; principerna för generatorer och motorer för växelström samt för transformatorer, omformare (motorgeneratorer) och likriktare; elektriska mätinstrument; energifördelningssystem för likström; principerna för elektriska signal- och orderapparater, telefon och trådlös telegraf.

Sammanfattning av de viktigaste lagarna och förordningarna angående elektriska anläggningar och deras utförande.

Schematiska framställningar av ledningar, kopplingar, enkla anläggningar m. m.

Elevlaborationer med beräkningar.

Författningskunskap (1 timme halva läsåret).

Sjömanslagen och sjöarbetstidslageu. Utvidgad kännedom örn sjöfartssäkerhets- och sociallagstiftningen.

121 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Svenska språket (2 timmar).

Form- och satslära med tillämpningsövningar. Någon kännedom örn språkbruk, språkriktighet och olika stilarters användning.

Uppsatser, behandlande företrädesvis ämnen med ankytning till yrket.

Engelska språket (2 timmar).

Uttals- och läsövningar; talövningar.

Läsning av lämpliga stycken, särskilt sådana, med anknytning till yrket.

Formlära i anslutning till den lästa texten; enkla skriftliga tillämpningsövningar.

Ledamoten av de sakkunniga A. Carell har ansett, att kursplanerna för ämnena sjömanskap och skeppsbyggeri bort föreslås mera omfattande och detaljerade.

Bihang lill riksdagens protokoll 1931. 1 sami. lod höft. (Nr Viii.)