angående anslag till me¬ jerihanteringens förbättrande i organisatoriskt och merkantilt hänseende

Kungl. Majlis proposition Nr 138.

1 Nr 138.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till mejerihanteringens förbättrande i organisatoriskt och merkantilt hänseende; given Stockholms slott den 26 februari 1931.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

B. v. Stockenström.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 26 februari 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Hansén, Rundqvist.

Departementschefen, statsrådet von Stockenström anför:

Vid anmälan den 3 januari 1931 av frågor, tillhörande regleringen för budgetåret 1931/1932 av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, framhöll jag under punkt 97 i huvudtiteln, att från den jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juni 1928 tillsatta jordbruksutredningen vore att emotse vissa förslag, vilkas genomförande torde komma att kräva understöd från statens sida, samt att därvid, bland annat, torde böra räknas

Bihang (ill riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 120 hafi. (Nr 138.)

1930 års riksdag.

2 Kungl. Majlis proposition Nr 138.

med, att anslag påkallades i fråga om åtgärder till förbättrande av mejerilianteringen i organisatoriskt och merkantilt hänseende. I enlighet med av mig under nämnda punkt gjord hemställan föreslog Kungl. Maj :t riksdagen att, i avbidan på de framställningar i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagda, för åtgärder till förbättrande i organisatoriskt och merkantilt hänseende av mejerihanteringen samt ägg- och fläskproduktionen m. m. beräkna för budgetåret 1931/1932 ett belopp av 250,000 kronor.

Jag anhåller att nu få återkomma till detta anslagsärende, i vad det avser frågan örn åtgärder på mejerihanteringens område.

Vid 1930 års riksdag fattades beslut örn åtskilliga åtgärder för mejerihanteringens och smörexportens befrämjande. Besluten grundade sig i huvudsak på i Kungl. Majlis proposition nr 226 i ämnet framställda förslag, vilka i sin tur byggde på jordbruksutredningens den 6 februari 1930 avgivna betänkande och förslag angående vissa åtgärder för mejerihanteringens och smörexportens befrämjande (statens offentliga utredningar 1930: 4). I anledning av nämnda proposition väcktes inom riksdagen åtskilliga motioner.

I vissa av dessa motioner (1:305, 1:337, 1:328, 11:531, 11:537 och II: 553) framställdes förslag örn åtgärder av olika slag till förbättring av mejerihanteringen i organisatoriskt och merkantilt hänseende, särskilt med hänsyn till ordnandet av exporthandeln med smör.

över nämnda proposition jämte i ämnet väckta motioner avgav särskilda utskottet utlåtande, nr 3, vari utskottet i avdelningen B (sid. 36 —39) yttrade sig över nyss åsyftade förslag örn åtgärder till förbättring av mejerihanteringen i organisatoriskt och merkantilt hänseende. Efter erinran, att jordbruksutredningen i sitt förenämnda betänkande framhållit, att en vidgad samverkan mellan smörexportörerna måste anses som en nödvändig förutsättning för en utveckling i riktning mot ökad stabilitet och jämnhet på smörmarknaden, uttalade utskottet för egen del den uppfattning, att ett trängande behov förelåge av åtgärder till förbättring i organisatoriskt och merkantilt hänseende av exporthandeln med smör. Härom anförde utskottet i huvudsak följande.

Det läge i sakens natur, att nu åsyftade åtgärder rätteligen närmast borde ankomma på den enskilda företagsamheten och utgöra resultatet av en på insikt örn det kooperativa arbetets betydelse grundad energisk strävan till samgående och samarbete i merkantilt hänseende mellan andel smejerierna. Varje försök att leda utvecklingen in i nu avsedd riktning måste vara dömd att misslyckas, örn det icke kunde baseras på ett framsynt pcb. målmedvetet gemensamt arbete inom hela den svenska mejerihanteringen och på en fast vilja till uppoffring av lokala särintressen och enskilda synpunkter till förmån för det helas bästa.

Redan inledningsvis i detta utlåtande hade utskottet framhållit angelägenheten utav, att en mera allmänt utbredd sammanslutning mellan mejerierna snarast åvägabringades. En av de viktigaste uppgifterna för

3 Kungl. Majus proposition Nr 138.

en dylik sammanslutning skulle uppenbarligen vara att verka för en sådan kommersiell organisation på mejeriområdet, att förutsättningar, skapades för en rationellt ordnad exporthandel med smör. En utveckling i angivna riktning vore, enligt vad utskottet önskade framhålla, ett grundvillkor för uppnående av full konkurrenskraft på exportmarknaden oell tillfredsställande förhållanden i allmänhet i fråga örn smörexporten.

Såsom läget för närvarande vore och med hänsyn till den utomordentligt stora betydelsen för jordbrukets ekonomi i allmänhet utav ett förbättrat ekonomiskt utbyte av mjölkproduktionen hade ritskottet — i likhet med motionärerna -—- funnit det väl motiverat, att från statens sida lämnades ekonomiskt bidrag för påskyndande av utvecklingen i önskvärd riktning.

Beträffande de ändamål, för vilka statsanslag skulle utgå, hade utskottet sökt bilda sig en närmare uppfattning örn vilka åtgärder, som skulle vara avsedda att inom den närmaste tiden komma till utförande. Däivid hade till utskottet från ledningen inom Sveriges allmänna lantbrukssällskap, på vars initiativ organisationsarbetet inom mejeriområdet nyligen upptagits, lämnats i huvudsak följande upplysningar rörande det pågående och planerade arbetet samt angående do ändamål, för vilka medel skulle Aura behövliga.

Anordnande av instruktionskurser planerades för personer, som skulle anlitas i organisationsarbetet. Vidare skulle ett effektivt sådant arbete upptagas inom skilda delar av landet såväl i vad gällde andelsmejerirörelsens ordnande i allmänhet som utbildandet av en rationellt ordnad smörexportorganisation. Än vidare skulle åtgärder vidtagas för det svenska smörets inarbetande på exportmarknaden och för skapandet av en bättre försäljningsorganisation utomlands. Detta skulle närmast ske medelst noggranna undersökningar genom utsända representanter rörande marknadsförhållandena, de fördelaktigaste förbindelserna för smörets av sättning samt transport- och lagringsförliållandena m. m. Vidare skulle en effektiv reklam för svenskt smör anordnas. För genomförande, av nu antydda planer beräknades betydande penningbelopp vara behövliga.

Utskottet hade icke haft möjlighet att ingå på närmare prövning av detaljerna i ifrågavarande organisations- och arbetsplaner samt förutsatte, att, därest anslag för ändamålet bomme att anvisas, en ytterligare noggrann prövning av de ifrågasatta åtgärdernas lämplighet och ändamålsenlighet bomme att äga rum under nära samverkan med representanter för mejerihanteringen och exporthandeln samt med personer, som besutte på erfarenhet grundad insikt örn organisatoriska och merkantila förhållanden.

I enlighet med av utskottet gjord hemställan beslöt riksdagen att i anledning av motionerna I: 328, II: 531 och II: 531 för budgetåret 1930/19<>1 under nionde huvudtiteln anvisa ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor, att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för att, efter närmare ut redning örn anslagsbehovet i varje särskilt fall, av Kungl. Majit disponeras, i huvudsaklig överensstämmelse med de i särskilda utskottets utlåtande nr 3 å sid. 36—39 angivna riktlinjer, såsom bidrag för vidtagande av

Anslageis hittillsvarande användning.

Sveriges allmänna lantbrukssällskap den 24 september 1930.

4 Kungl. Marits proposition Nr 138.

åtgärder, ägnade att verksamt förbättra mejerihanteringen i organisatoriskt och merkantilt hänseende, särskilt med hänsyn till ordnandet av exporthandeln med smör. I skrivelse den 11 juni 1930, nr 377, anmälde riksdagen, bland annat, sitt nyss nämnda beslut.

Sveriges allmänna lantbrukssällskap anhöll i skrivelse den 24 september 1930, att av förenämnda anslag måtte anvisas 35,900 kronor till sällskapets förfogande. Sällskapet meddelade i sin skrivelse, att sällskapet numera tagit befrämjandet av föreningsrörelsen och jordbruksprodukternas avsättning såsom sin förnämsta uppgift. Den sektion inom sällskapet, som företrädde mejerihanteringen, hade beträffande nämnda uppgift kommit längst. Inom denna sektion hade efter hörande av sakkunniga och erfarna män från olika delar av landet utarbetats en generell plan för organisation av mejerihanteringen samt avsättningen av mjölk och mejeriprodukter genom andelsföreningar. De jordbruksutredningens ledamöter, som speciellt arbetade med utredning beträffande mejerihanteringen och andelsrörelsen, hade beretts tillfälle taga del av denna plan samt därom yttra sin mening. Den hade sedan behandlats och godkänts av mejerisektionens representantskap samt bringats till allmänhetens kännedom i form av en av trycket utgiven publikation under titeln »Grundlinjer för den svenska mejeri hante ringens organisation». Härur må anföras bland annat följande.

Den svenska mejerihanteringen borde organiseras enligt andelsprincipen, syftande till en rationalisering oell centralisering av såväl den egentliga mejeridriften som försäljningen av mjölk och mejeriprodukter. Det gällde dels att skapa de nödiga organen för erforderligt samarbete, i den män de redan befintliga sammanslutningarna ej vore tillräckliga för fyllande av de krav, som måste ställas på samverkan, dels ock att utforma och i praktiken genomföra denna samverkan, så att målet — bästa möjliga utbyte av mjölkproduktionen — uppnåddes.

De lokala mejeriföreningarna vore den grundval, på vilken mejeriorganisationen måste byggas. Det gällde att göra dessa föreningar starka i organisatoriskt och ekonomiskt hänseeende samt att överallt, där så ske kunde, genom sammanslagning av mindre mejerier till större driftsenheter utnyttja de fördelar med hänsyn till nedbringandet av driftkostnaderna och rationalisering av produktionsmetoderna, som storföretagen under nuvarande förhållanden erbjöde.

I vissa delar av landet erfordrades ännu ett betydande organisatoriskt arbete för nybildning av mejeriföreningar och sammanslagning av småmejerier till större driftsenheter. I vissa områden, där all överskottsmjölk kunde avyttras till direkt konsumtion och egentlig mejerihantering sålunda ej behövde drivas, kunde möjligen det nödiga samarbetet mellan mjölkproducenterna tills vidare organiseras genom deras sammanslutning till mjölkförsäljningsföreningar.

Det. rent primära organisationsarbetet inom mejerihanteringen vore dock i stora delar av landet i huvudsak genomfört redan för årtionden sedan, även om i dessa områden en hel del arbete ännu återstode för att få

5 Kungl. Maj:ts proposition Nr 138.

jordbrukarna mangrant anslutna till do befintliga mejeriföreningaina. Ensamt genom lokala, var för sig självständigt arbetande mejeriföreningar — huru välskötta dessa än vore — vore det emellertid omöjligt för jordbrukarna att erhålla det nödiga greppet över marknaden.

Det steg, som ytterligare måste tagas, vore uppbyggandet av ett organiserat samarbete mellan mejeriföretagen inbördes, att skapa starka mejer isammanslutning ar. Mejeriföreningarna måste givetvis bilda grundvalen i dessa sammanslutningar, i vilka dock, då så befunnes lämpligt, även andra mejeriföretag kunde upptagas.

Mejerirörelsen ■—- och särskilt utbuden pa marknaden måste centraliseras, örn mejerihanteringen skulle på ett tillfredsställande sätt fylla sina uppgifter i jordbrukets tjänst. Denna centralisering av mejerihanteringen måste uppbyggas distriktsvis, i det att mejeriföretagen inom ett naturligt produktions- och avsättningsområde sammanslöte sig till fast organiserad samverkan eller genom sammanslagming uppginge i en större enhet. Dessa distriktssammanslutningar borde sedan sins emellan samärbotä

Att nu söka direkt sammanföra landets samtliga mejerier i en enda ekonomisk riksorganisation kunde däremot icke anses som ändamålsenligt. Endast beträffande smörexportens handhavande kunde det ifrågasättas, att den kommersiella ledningen direkt koncentrerades hos ett enda organ. Att under ett centralt organ förlägga hela den inhemska försäljningen av konsumtionsmjölk och mejeriprodukter skulle däremot erbjuda oöverstigliga svårigheter.

Det kommersiella samarbetet på detta marknadsområde organiserades därför lättare genom sammanslutningar distriktsvis efter lämpligt avgränsade marknadsområden, varefter det vidare samarbetet mellan distriktssammanslutningarna borde uppbyggas i den omfattning och utsträckning, som erfarenheten visade vara erforderligt och ändamålsenligt. Rent psykologiska faktorer och omöjligheten av att under nuvarande förhållanden få de skilda mejeriföretagen direkt samlade under en hela landet omfattande kommersiell ledning talade även för en distriktsvis genomförd organisation.

Däremot erfordrades en ideell riksorganisation för mejerihanteringen, där de ledande krafterna på detta område kunde samlas, organisationsarbetet utformas och denna föreningsrörelses allmänna intressen befrämjas och tillvaratagas såväl utåt som inåt.

Vid den distriktsvis genomförda centraliseringen _ stöde två vägar till buds, nämligen mejerifusions- och mejeriförbundslinjen.

Mejerifusioner. Samtliga mejerier i ett område kunde sammanföras till en enda ekonomisk enhet, en fusion. En dylik sammanslagning av skilda mejeriföreningar till en enda stor förening innebure såväl driftsekonomisk som kommersiell centralisering. De olika mejerierna i fusionen skulle stå linder gemensam ledning och uppträda som en enhet pa marknaden samt hava gemensam driftsekonomi.

Mejeriförbund. Den andra vägen vore, att mejeriföreningarna fortfore såsom driftsekonomiska enheter men bildade ett mejeriförbund, som handhade försäljningen av produkter och inköpen av driftsförnödenheter för do anslutna mejeriföreningarnas räkning. Denna sammanslutning betydde sålunda en enbart kommersiell centralisering av mejeridriften. Mejeriförbunden i här anförd mening vore emellertid o/förvsa ruman slut-

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 13S.

nindal och skulle icke förväxlas med de i vissa län förekommande ideella mejeriförbunden eller mejeriidkareförcmingarina, vilkas ändamål huvudsakligen vöre att sammanföra sina medlemmar »för att diskutera uppställda fi ägor, utbyta tankar och. meddela rön och erfarenheter som samlats».

. I Publikationen framlades därefter bland annat normalstadgar för mejeriföreningar, mejerifusioner och mejeriförbund samt diskuterades grundlinjerna for mejerisammanslutningarnas samarbete på marknaden.

X sin skrivelse framhöll lantbrukssällskapet vidare, att uppbyggandet av nya och fullkomnandet av befintliga organisationer på mejeriområdet givetvis icke kunde ske utan aktivt deltagande — såväl vid förberedelserna som vid genomförandet — från producenterna själva, samt att det enligt sällskapets förmenande vore lyckligast, örn producenterna själva kunde taga frågan om hand. Enligt sällskapet skulle dock mejeriorganisationens genomförande i hög grad befrämjas, örn stöd härför erhölles från statens sida, enär arbetet vore förenat med icke ringa kostnader. Sällskapet fann det \ idare vara av största vikt, att strävandena i organisationsarbetet koncentrerades och inriktades mot bestämda mål, att enhetlighet, såvitt förhållandena medgåve, eftersträvades samt att kraftödande splittring och stridigheter förebyggdes. Ur anförda synpunkter vore det emellertid enligt sällskapets förmenande angeläget, att statsmakternas understöd av mejerihanteringens organisationssträvanden lämnades efter sådana linjer, att dylik enhetlighet och planmässighet i organisationsarbetet befrämjades och säkerställdes. Sällskapets mejerisektion hade utarbetat en »plan för mejeriorganisationsarbetets bedrivande». I denna plan betonades, att ett betydande arbete i landets olika delar måste företagas, örn en tillfredsställande organisation av mejerihanteringen skulle kunna uppbyggas.

Enligt planen skulle för de olika hushållningssällskapens förvaltningsområden tillsättas organisationskommittéer för omhänderhavande av det lokala organisationsarbetet. För upplysnings- och organisationsarbetets bedrivande i de särskilda orterna skulle anlitas organisatörer, för vilka instruktionskurser borde anordnas. Ledningen av organisationskommitteemas arbeta skulle omhänderhavas av ett av lantbrukssällskapets mejerisektion tillsatt arbetsutskott.

Det av sällskapet äskade beloppet 35,900 kronor skulle disponeras för tiden intill den 1 juli 1931 enligt följande grunder. För envar av två instruktionskurser, vilka torde böra förläggas till Stockholm och pågå

a 10 dagar samt omfatta omkring 15 deltagare, beräknades till reseoch traktamentskostnader för deltagare 3,450 kronor, till lärararvoden P1™. “era 2’0°0 kronor och till övriga utgifter såsom lokalhyra med mera 1,000 kronor eller sålunda för varje kurs 6,450 kronor. För påbörjande av organisationskommittéernas verksamhet erfordrades ett förhandsansiag av o00 kronor till varje kommitté eller tillhopa 13,000 kronor. Till 1J1one1i1Sektl0n?Mi arbetsutskott beräknades för sammanträdeskostnader 4,200 kronor, till sekreterarn rvode under 9 månader 4,500 kronor samt till mformationsresor 1,300 kronor eller sålunda tillhopa 10,000 kronor.

7 Kungl. Muj:ts proposition Nr 138.

I yttrande den 10 oktober 1930 över lantbrukssällskapets förenämnda framställning anförde jordbruksutredningen i huvudsak följande.

Beträffande mejerihanteringen vore det angeläget, att bättre anordningar i organisatoriskt och merkantilt hänseende snarast bleve vidtagna. LTr denna synpunkt vore det tillfredsställande, att lantbrukssällskapet nu ii gnat denna fråga stort intresse.

Vid granskning av den inom lantbrukssällskapets mejerisektion utarbetade plan till organiserande av mejerihanteringen hade jordbruksutredningen icke ansett sig böra fästa avseende vid detaljer, då dessa vid behov lätt torde kunna ändras under arbetet med organisationens praktiska, förverkligande. Beträffande den rent principiella uppläggningen av själva organisationen hyste väl jordbruksutredningen den uppfattningen, att syftet med en sådan organisation sannolikt skulle hava bättre främjats, örn planen för verksamhetens uppbyggando fått en något annorlunda utformning, men då tillfrågade representanter för mejerihanteringen, vilka närmast hade att taga ansvaret för planens genomförande, givit det nu föreliggande organisationsförslaget sin anslutning, ansåge jordbruksutredningen sig icke böra göra erinran mot detsamma.

Vad därefter anginge den av lantbrukssällskapet framlagda planen för organisationsarbetets bedrivande föranledde de förslag till åtgärder, för vilkas genomförande statsbidrag nu äskades, ingen erinran från jordbruksutredningens sida.

I anslutning till det anförda tillstyrkte jordbruksutredningen, att det begärda beloppet av 35,900 kronor ställdes till lantbrukssällskapets förfogande.

I infordrat yttrande den 18 oktober 1930 förklarade statskontoret, att lantbrukssällskapets framställning örn statsbidrag å 35,900 kronor ej givit statskontoret anledning till annat uttalande, än att bestämmelse borde meddelas örn skyldighet för sällskapet att till lantbruksstyrelsen avgiva redogörelse rörande användningen av de medel, som kunde komma att ställas till sällskapets förfogande.

Den 24 oktober 1930 anvisade Kungl. Maj:t till Sveriges allmänna lantbrukssällskaps förfogande under budgetåret 1930/1931 ett belopp av 35,900 kronor, att i huvudsaklig överensstämmelse med i sällskapets ovanberörda plan angivna riktlinjer användas för vidtagande av åtgärder, ägnade att verksamt förbättra mejerihanteringen i organisatoriskt och merkantilt hänseende; därvid det skulle åligga sällskapet att föra särskilda räkenskaper över medlens användning, att för fortlöpande granskning tillhandahålla räkenskaperna med verifikationer åt ett av lantbruksstyrelsen för ändamålet utsett granskningsombud, att enligt lantbruksstyrelsens bestämmande ersätta eventuellt uppkommande kostnader för granskningsombudet, samt att senast den 1 september 1931 till lantbruksstyrelsen avgiva redogörelse rörande ifrågavarande verksamhet och för densamma använda medel.

I skrivelse den 27 september 1930 anhöll Kopparbergs läns hushållningssällskap genom sitt förvaltningsutskott örn bidrag å 10,000 kronor från förenämnda av riksdagen anvisade anslag. Förvaltningsutskottet åbero

Jordbruksutredningen den 10 oktober 1930.

Statskontoret den 18 oktober 1930.

Kungl. JIaj:t den 24 oktober 1930.

Visst bidrag till Kopparbergs läns hushållningssällskap.

8 Kungl. Martts proposition Nr 138.

Sveriges allmänna lantbrukssällskap den 9 februari 1931.

pade därvid, bland annat, en av länskommittén för mejerihanteringens omorganisation inom nämnda län den 18 september 1930 avgiven redogörelse, varav inhämtas bland annat följande.

Länskommittén, som tillsatts vid möte i Borlänge den 19 november 1929, hade utarbetat stadgeförslag för ett hela länet omfattande mejeriförbund, vilket förslag vid sammanträde den 7 maj 1930 med mejeri- och mjölkföreningar samt vissa större mjölkproducenter i länet preliminärt godkänts. För frågans slutliga ordnande erfordrades emellertid upplysningsföredrag och närmare utredning av vissa organisationsfrågor. För kostnadernas bestridande hade hushållningssällskapet förskjutit ett belopp av 2,000 kronor i avbidan på att ovanberörda av riksdagen anvisade anslag skulle bliva tillgängligt. Länskommittén beräknade kostnaderna för arbetet till 10,000 kronor, därav för redan utfört arbete 2,400 kronor.

Till följd av särskilda remisser hava utlåtanden i ärendet avgivits den 10 oktober 1930 av jordbruksutredningen och den 18 oktober 1930 av statskontoret.

Den 24 oktober 1930 anvisade Kungl. Majit till Kopparbergs läns hushållningssällskaps förfogande under budgetåret 19301931 ett belopp av 7,500 kronor, att användas för genomförande av åtgärder, ägnade att verksamt förbättra mejerihanteringen inom länet i organisatoriskt och merkantilt hänseende; därvid det skulle åligga sällskapet att tillse, att hithörande organisationsarbete bedreves i samarbete med Sveriges allmänna lantbrukssällskaps mejerisektion, att föra särskilda räkenskaper över medlens användning, att för fortlöpande granskning tillhandahålla räkenskaperna med verifikationer åt ett av lantbruksstyrelsen för ändamålet utsett granskningsombud, att enligt lantbruksstyrelsen bestämmande ersätta eventuellt uppkommande kostnader för granskningsombudet, samt att senast den 1 september 1931 till lantbruksstyrelsen avgiva redogörelse rörande ifrågavarande verksamhet och för densamma använda medel.

I skrivelse den 9 februari 1931 har Sveriges allmänna lantbrukssällskap härefter hemställt, att Kungl. Majit för fortsatt organisationsarbete för mejerihanteringens förbättrande i organisatoriskt och merkantilt hänseende måtte ställa till sällskapets förfogande ett belopp av 84,221 kronor, att disponeras i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som angivas i en vid skrivelsen fogad, av sällskapets mejerisektion den 6 februari 1931 uppgjord P. M. angående erforderliga statsanslag till mejeriorganisationskommittéerna.

Av mejerisektionens P. M. inhämtas i sammandrag följande.

Sedan mejerisektionen hos samtliga hushållningssällskaps förvaltningsutskott hemställt, att dessa ville sammankalla representanter från mejeriföreningarna och mejerihanteringen i övrigt inom området till ett allmänt möte för överläggning örn behövliga åtgärder för mejerihanteringens organisation samt utseende av en mejeriorganisationskommitté, hade dylika möten hållits och mejeriorganisationskommittéer utsetts.

Flertalet mejeriorganisationskommittéer hade sedan, på mejerisektio-

9 Kungl. Maj:ts proposition Nr 138.

nens hemställan, inkommit med. specificerad redogörelse för inom varje område föreliggande organisationsnppgifter och beräkning över de för organisationsarbetets bedrivande erforderliga kostnaderna.

Från 17 organisationskommittéer hade äskats tillhopa 154,646 kronor, varav 110,446 kronor för tiden intill den 1 juli 1931.

Från vissa län hade beräkningar över kostnaderna för organisationsarbetet ännu ej inkommit.

Under framhållande av att det för närvarande endast kunde komma i fråga, att statsanslag anvisades inom ramen av det för budgetåret 1930/1931 av riksdagen anvisade anslaget, har mejerisektionen. — på grundval av do inkomna specificerade uppgifterna och av mejerisektionen inhämtade upplysningar i övrigt angående organisationsarbetets omfattning samt med nödig hänsyn till såväl det organisationsarbete, som redan vore utfört och skäligen kunde hinna utföras före utgången av innevarande budgetår —• föreslagit, att statsanslag nu måtte beviljas ifrågavarande 17 organisationskommittéer för budgetåret 1930/1931 med belopp av ytterligare 76,221 kronor.

Tillsammans med det till sällskapet redan anvisade beloppet av 35,900 kronor samt det till organisationskommittén i Kopparbergs län anvisade belopp av 7,500 kronor skulle alltså med beviljandet av ovannämnda summa 76,221 kronor av ifrågavarande anslag å 200,000 kronor bliva disponerat sammanlagt (35,900 + 7,500 + 76,221) = 119,621 kronor, vadan sålunda 80,379 kronor skulle återstå att disponeras för do organisationskommittéer, vilka ännu ej inkommit med anslagsäskanden, samt för direkta åtgärder för smörexportens befrämjande.

De medel, som komma att ställas till organisationskommittéernas förfogande, borde få tagas i användning för följande ändamål:

1) för kommittémedlemmarnas direkta resekostnader (III klass å järnväg) samt dagtraktamenten (å 12 kronor) vid kommittésammanträden och för resor i organisationssyfte;

2) för bestridandet av särskilda kostnader för erforderliga utredningar och undersökningar angående organisationsarbetet samt för nödig avlöning till sekreterare i kommittén;

3) för avlöning av organisatörer med högst 400 kronor per månad eller motsvarande dagarvode jämte reseersättning för dessa enligt samma grunder som för hushållningssällskapens vandringsrättare;

4) för trycksaker, porton och annonser, som vore direkt erforderliga för organisationsarbetets bedrivande.

Mejerisektionen förutsatte, att största möjliga sparsamhet iakttoges vid ifrågavarande medels användning samt att alla utbetalningar styrktes med behöriga verifikationer.

Mejeriorganisationskommittéernas arbete för mejeridriftens centralisering samt mejeriernas sammanförande i starka ekonomiska distriktsammanslutningar, mejeriförbund och mejerifusioner, vore enligt mejerisektionens uppfattning ett nödvändigt lod i och en ofrånkomlig förutsättning för en bättre organisation även av smörexporten. Sektionen hade emellertid även upptagit direkt arbete för åstadkommandet av en förbättring nv smörexporten i organisatoriskt och kommersiellt hänseende. Redan i juni 1930 upptogos sålunda på sektionens initiativ överläggningar med representanter för landets smörexportföreningar i och för åstadkommandet av ett organiserat samarbete på smörexportmarknaden. En av .mejerisektionen och styrelserna för de tre sydsvenska smörexportföreningarna

Bihang lill riksdagens protokoll Will. 1 sami. 120 hafi. (Sr Ilis.)

Jordbruksutredningen den 12 februari 1931.

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 138.

tillsatt kommitté, bade i november 1930 framlagt ett förslag med tillhörande stadgar, avseende bildandet av ett svenskt smörexportförbund, i vilket förbund smörexportföreningarna samt mejeriförbund och mejerifusioner, efter hand som sådana bildades, skulle ingå som medlemmar. En organisationskommitté med uppgift att närmare utforma grunderna för detta samarbete trädde i verksamhet i januari 1931. I denna smörexportorganisationskommitté hade Skånska smörexportföreningen, Sydsvenska smörexportföreningen, smörexportföreningen Södra Sverige, Gotlands smör- och äggexportförening, Mjölkcentralen, Örebroortens mejeriförening och mejerisektionen utsett vardera två medlemmar. Mejerisektionen hemställde, att av merbemälda anslag å 200,000 kronor för mejerihanteringens förbättrande i organisatoriskt och merkantilt hänseende medel måtte anvisas för bestridande även av ifrågavarande kommittéers verksamhet och att för täckandet av kostnaderna för kommittémedlemmarnas resor och dagtraktamenten samt för erforderliga utredningar och undersökningar för smörexportorganisationskommitténs räkning måtte anvisas ett belopp av 8,000 kronor.

Smörexportorganisationskommittén hade för avsikt att snarast möjligt inkomma med förslag angående direkta åtgärder för det svenska smörets inarbetande på den utländska marknaden och i samband härmed erforderliga undersökningar och propaganda m. m. samt att i anslutning till dessa förslag även anhålla örn för ändamålet erforderliga medels utanordnande.

För övrigt hade det visat sig taga avsevärd tid att på ett tillfredsställande sätt ordna samarbetet beträffande smörexporten. Smörexportföreningarna kunde sålunda först vid sina i mars—april 1931 hållna föreningsstämmor taga slutlig ställning till de föreliggande förslagen och i anslutning härtill vidtaga erforderliga ändringar i föreningarnas stadgar. Enligt sektionens uppfattning vore det emellertid först sedan en centralisering av smörexporten organiserats, som ett framgångsrikt arbete kunde upptagas för ett bättre inarbetande av vårt exportsmör å den utländska marknaden. På grund av de angivna förhållandena torde av det förbemälda anslaget av 200,000 kronor endast sammanlagt 30,000 kronor, däri inbegripet nyssnämnda belopp av 8,000 kronor, kunna komma till användning för smörexportens direkta främjande under budgetåret 1930/1931.

I skrivelse den 12 februari 1931 har jordbruksutredningen hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå 1931 års riksdag att för budgetåret 1931/1932 anvisa ett anslag av 156,000 kronor, att ställas till Kungl. Majlis förfogande för att, efter närmare utredning örn anslagsbehovet i varje särskilt fall, av Kungl. Majit disponeras såsom bidrag för vidtagande av åtgärder, ägnade att verksamt förbättra mejerihanteringen i organisatoriskt och merkantilt hänseende, särskilt med hänsyn till ordnandet av exporthandeln med smör.

I sin framställning har utredningen inledningsvis anfört följande.

De anslagsmedel, varom här vore fråga, vore avsedda att befrämja organisationssträvandena på ett område av central ekonomisk betydelse för jordbruket, och det syntes jordbruksutredningen uppenbart, att en effektivt och ändamålsenligt ordnad merkantil organisation på förevarande område utgjorde en grundförutsättning för uppnående av förbättrat ekonomiskt utbyte av mjölkhushållningen. Med hänsyn härtill hade jord-

11 Kungl. Maj:ts proposition Nr 138.

bruksutredningen ansett angeläget att dels följa och medverka vid ifrågavarande organisationsarbete, dels till prövning upptaga frågan om åtgärder för dess fortsatta stödjande från det allmännas sida.

Därefter meddelar jordbruksutredningen, att utredningen för att erhålla närmare upplysning rörande fortgången av ifrågavarande organisationsarbete samt rörande storleken av de statsanslag, som kunde beräknas erforderliga för arbetets bedrivande under innevarande och nästkommande budgetår, vänt sig till Sveriges allmänna lantbrukssällskap, vars mejenséktion enligt jordbruksutredningens skrivelse härom meddelat bland annat följande.

Flertalet av de i länen utsedda organisationskommittéerna ^hade påbörjat organisationsarbetet, och i vissa län hade detta redan pågått i flera månader. Från 17 kommittéer hade till lantbrukssällskapet inkommit beräkning över erforderliga anslag för verksamhetens fullföljande under innevarande och nästkommande budgetår, slutande på ett sammanlagt anslagsbehov av 154,646 kronor. För övriga områden med undantag a"s Kopparbergs län, varför redan anvisats 7,500. kronor, uppskattades motsvarande anslagsbehov av mejerisektionen till omkring 62,000 kronor. Inklusive det för Kopparbergs län anvisade beloppet skulle alltså totala anslagsbehovet för organisationskommittéernas verksamhet rinder innevarande och nästkommande budgetår uppgå till i runt tal 222,000 kronor. Organisationsarbetets centrala ledning, för vilken under budgetåret 1930/1931 ett belopp av 10,000 kronor, beräknat för tiden den 1 oktober 1930 —30 juni 1931, anvisats lantbrukssällskapet, beräknades för budgetåret 1931/1932 kräva anslag av omkring 12,000 kronor.

Av det för 1930/1931 beräknade behovet av medel för smörexportens kommersiella ordnande, vilket behov av mejerisektionen tidigare uppskattats till 100,000 kronor, torde under 1930/1931 endast 30,000 kronor behöva 'tagas i anspråk samt återstående 70,000 kronor erfordras först under budgetåret 1931/1932.

Mejerisektionen meddelade nedanstående sammandrag av dess beräkningar över anslagsbehoven å ifrågavarande område under budgetåren 1930/1931 och 1931/1932.

Anslagsbehov (kronor)

1930/1931 1931/1932

Instruktionskurser för organisatörer 12,900

Organisationsarbetets centralledning........... 10,000 12,000

Organisationskommittéernas verksamhet .... 147,100 74,900

Smörexportens organisation 30,000 70,000

Summa kronor 200,000 156,900

För egen del har jordbruksutredningen framhållit följande.

Det läge i sakens natur, att ovan anförda uppgifter och beräkningar rörande behovet av statsbidrag för mejerihanteringens merkantila organisation under innevarande och nästkommande budgetår, såsom i huvudsak grundade på verkställda uppskattningar, icke kunde vara av mera exakt natur. Jordbruksutredningen hade emellertid under överläggningar med representanter för lantbrukssällskapet rörande arten av de behov,

Tillhopa

12,900

22,000

222,000

100,000

356,900.

12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 138.

som skulle fyllas genom ifrågavarande statsanslag, samt grunderna förmedlens deponering, kommit till den uppfattningen, att i berörda avseenden anledning till erinran i stort sett icke förelåge. Under sådana förhållanden syntes mejerisektionens förevarande beräkningar böra godtagas såsom grund för bestämmande av anslagsbeloppet för budgetåret 1931/1932.

Med avseende på lämpligheten och behovet av anslag för ifrågavarande ändamål, torde, då frågan så nyligen som i fjol övervägts av riksdagen, icke erfordras någon utförligare motivering. Jordbruksutredningen ville endast beträffande frågan örn anslag även för nästa budgetår anföra, att den kraftiga hjälp, som i fjol beviljades för att underlätta det första uppbyggandet av mejeriorganisationen, syntes böra fullföljas även under budgetåret 1931/1932, då det här gällde ett organisationsarbete av den krävande och omfattande art, att det allmännas stöd erfordrades under längre tid än ett år. Å andra sidan torde uttryckligen böra framhållas, att mejenorgamsationen efter erhållande av den starthjälp, varom här vore fråga, borde lita uteslutande till egna medel och att för här berörda organisationsarbete statsbidrag utöver vad här föresloges icke syntes böra ifrågakomma.

d™%°tbru- ÖVei' j°rdbruksutredningens förevarande framställning har statskontor; 1931. ret den 18 februari 1931 avgivit infordrat utlåtande och därvid anfört följande.

Att ingå i sakligt bedömande av föreliggande ärende torde ligga utanför statskontorets verksamhetsområde. Under framhållande härav finge statskontoret anmäla, att, då av den i ärendet förebragta utredningen syntes framgå, att det förefunnes behov av ytterligare understöd av statsmedel till mejerihanteringens förbättrande i organisatoriskt och merkantilt hänseende, särskilt med hänsyn till ordnandet av exporthandeln med smör, statskontoret icke ansåge sig böra göra någon erinran mot bifall till den av jordbruksutredningen gjorda framställningen örn anslag för ifrågavarande ändamål jämväl för budgetåret 1931/1932, under förutsättning att icke därigenom komme att -—• åtminstone i avsevärd mån —- överskridas det belopp av 250,000 kronor, Kungl. Majit i förslaget till riksstaten för sagda budgetar beräknat för åtgärder till förbättrande i organisatoriskt och merkantilt hänseende av mejerihanteringen samt ägg- och fläskproduktionen m. m. Ämbetsverket ville endast ifrågasätta, örn icke det anslag, som för nu omhandlade ändamål kunde varda beviljat, i likhet med motsvarande anslag för innevarande budgetår borde erhålla beteckningen reservationsanslag.

BrSSTh S-å8°m 6tt -ed blaUd dC åtgärder’ vilka vid 1930 års riksdag beslötos för mejerihanteringens och smörexportens befrämjande, ingick bland annat anvisandet till Kungl. Maj:ts förfogande av ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor, att användas såsom bidrag för vidtagande av åtgärder, ägnade att verksamt förbättra mejerihanteringen i organisatoriskt och merkantilt hänseende, särskilt med hänsyn till ordnandet av exporthandeln med smör. Från riksdagens sida framhölls angelägenheten av, att en allmänt utbredd sammanslutning mellan mejerierna snarast åvägabringades ävensom att en av en dylik sammanslutnings viktigaste uppgifter

Kungl. Majlis proposition Nr 138.

skulle vara att verka för en sådan kommersiell organisation på mejeriom rådet, att förutsättningar skapades för en rationellt ordnad exporthandel med smör.

Efter riksdagens sålunda fattade beslut Ilar ett livaktigt organisationsarbete igångsatts på mejerihanteringens område. Detta har huvudsakligen letts av Sveriges allmänna lantbrukssällskap genom sällskapets mejerisektion. Arbetet bär till en början inriktats på uppbyggandet av sammanslutningar mellan mejerierna. Enligt en av sektionen upprättad plan hava inom de olika hushållningssällskapens förvaltningsområden tillsatts organisationskommittéer. För upplysnings- och organisationsarbetet i orterna anlitas organisatörer, för vilka instruktionskurser givas. För startandet av ifrågavarande organisationsarbete har Kungl. Maj:t den 24 oktober 1930 anvisat medel ur förberörda anslag, nämligen 35,900 kronor till Sveriges allmänna lantbrukssällskap. Samma dag anvisades för liknande ändamål 7,500 kronor till Kopparbergs läns hushållningssällskap.

Mejerisektionen har vidare, såsom framgår av förestående redogörelse, upptagit arbete för åstadkommande av en förbättring av smörexporten i organisatoriskt och kommersiellt hänseende. Ett förslag föreligger örn bildandet av ett svenskt smörexportförbund. Vidare har en av åtskilliga smörexportörer jämte mejerisektionen tillsatt smörexportorganisationskommitté trätt i verksamhet i syfte att utarbeta förslag till åtgärder för det svenska smörets inarbetande på den utländska marknaden m. m.

Såsom framgår av den förestående redogörelsen har Sveriges allmänna lantbrukssällskap hemställt, att för fortsatt organisationsarbete under innevarande budgetår för mejerihanteringens förbättrande i organisatoriskt och merkantilt hänseende måtte ur förberörda anslag å 200,000 kronor ställas till sällskapets förfogande ett belopp av 84.221 kronor, därav 76,221 kronor för det inre organisationsarbetet inom 17 hushållningssällskapsområden samt 8,000 kronor för igångsättande av den del av organisationsarbetet, som direkt hänför sig till smörexporten. Sedan myndigheternas yttranden avgivits över framställningen i fråga, torde jag få återkomma till densamma. Vid eventuellt bifall till framställningen skulle av förberörda anslag å 200,000 kronor återstå disponibelt något över 70,000 kronor.

Från jordbruksutredningen föreligger nu framställning, att ytterligare anslag för ändamålet måtte äskas av riksdagen. Utredningen uppgiver, att för ifrågavarande organisationsarbete, vilket beräknas komma att behöva pågå även under nästa budgetår, skulle erfordras tillhopa 356,900 kronor, därav 100,000 kronor för smörexportens organisation. Då detta belopp med i avjämnat tal 156,000 kronor överstiger det för ändamålet å riksstaten för innevarande budgetår anvisade anslaget, har utredningen hemställt, att ett belopp av 156,000 kronor måtte hos riksdagen äskas för budgetåret 1931/1932. Statskontoret har ifrågasatt, att jämväl det nya anslaget gives reservationsanslags natur.

Bihang lill riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 120 hafi. (Nr 138.)

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 138.

För egen del finner jag det vara en angelägenhet av stor vikt, att xnejerihanteringen ytterligare förbättras i organisatoriskt och merkantilt hänseende. Ett förbättrat utbyte av mjölkproduktionen är av mycket stor betydelse för jordbrukets ekonomi. På hithörande område torde genom målmedvetet arbete för mejeridriftens centralisering och mejeriernas sammanförande i lämpliga sammanslutningar mycket kunna vinnas. Att i anslutning härtill särskild uppmärksamhet hör ägnas smörexportens organisation synes mig vara uppenbart. Jag vill alltså i anslutning till de av fjolårets riksdag i ämnet anförda synpunkter samt i enlighet med jordbruksutredningens nu förevarande förslag tillstyrka, att staten lämnar sin medverkan till ifrågavarande organisationsarbetes fortsättande. Mot det av jordbruksutredningen ifrågasatta beloppet har jag ingen annan erinran, än att detsamma torde böra avjämnas nedåt till 150,000 kronor, att å riksstaten för budgetåret 1931/1932 uppföras såsom extra reservationsanslag. I likhet med vad som gäller rörande det för löpande budgetår anvisade anslaget, torde det höra få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta örn anslagets närmare användning.

Såsom av jordbruksutredningen framhållits synes mejerihanteringen efter erhållande av den starthjälp, varom nu är fråga, böra lita uteslutande till egna medel.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för åtgärder till förbättrande i organisatoriskt och merkantilt hänseende av mejerihanteringen anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 150,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan lämnar Hans Kunglig Höghet Kronprinsen-Regenten bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

310552. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1931.