angående rätt för sekrete¬ raren i kommerskollegium A. K. Borgström att för uppfatt¬ ning i löneklass tillgodoräkna sig viss tjänstgöring

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

1 Nr 163.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående rätt för sekreteraren i kommerskollegium A. K. Borgström att för uppfattning i löneklass tillgodoräkna sig viss tjänstgöring; given Stockholms slott den 26 februari 1931.

Kungl. Maj:! vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

I). Hansén.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 26 februari 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Hansén, Rundqvist.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen för handelsdepartementet, statsrådet Hansén:

Nu gällande föreskrifter angående bestämmande av löneklass för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk tillhörande den civila statsförvaltningen, vilka från icke-ordinarie befattning vinna befordran till ordinarie tjänst, återfinnas i 11 § i kungörelsen den 6 juni 11)25 angående ändrad lydelse i vissa delar av avlöningsreglementet den fallang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. lii höft. (Nr 1G3.)

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1€3.

22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk tillhörande den civila statsförvaltningen, vilken kungörelse trädde i kraft den 1 juli 1925. I nämnda paragraf stadgas bland annat, att örn den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran till ordinarie tjänst, innehar sådan anställning i statens tjänst, som i avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, må för bestämmandet av hans begynnelselön i denna tjänst och sedermera för hans uppflyttning till högre löneklass tillgodoräknas honom den tid utöver tre år, under vilken han efter fyllda 18 år i en följd innehaft dylik anställning. För samma ändamål, som nyss sagts, må befattningshavare, efter prövning av Kungl. Majit i varje särskilt fall, helt eller delvis tillgodoräknas jämväl den tid han utom statens tjänst utfört sådant arbete av direkt allmännyttig beskaffenhet, som i avseende å sin art och omfattning finnes ur det allmännas synpunkt svara mot, vara jämförbart med eller av högre värde än det arbete, han har att utföra å befattningen.

Hos Kungl. Majit har nu sekreteraren i kommerskollegium August Krysostomus Borgström anhållit, att för uppflyttning i löneklass i sin sekreterarbefattning i kommerskollegium få, i den utsträckning Kungl. Majit kunde finna skäligt, tillgodoräkna sig viss tidigare tjänstgöring

1 riksdagens statsutskott och hos riksdagens revisorer samt såsom föredragande för hamntaxeärenden i handelsdepartementet. Borgström har därvid uppgivit, att den av honom avsedda tjänstgöringen omfattade i riksdagen 5 år 1 månad under åren 1919—1928 samt i handelsdepartementet 1 år under tiden 1929—1 april 1930 eller tillhopa 6 år 1 månad. Av tjänstgöringen i riksdagen belöpte 3 år 6 månader 15 dagar å anställning i riksdagens statsutskott som notarie med sekreterargöromål och 1 år 6 månader 15 dagar å uppdrag såsom avdelningssekreterare hos statsrevisorerna.

Av handlingarna i ärendet framgår i övrigt, bland annat, följande!

Borgström, som är född den 15 januari 1888, antogs den 21 november 1916 till amanuens i jordbruksdepartementet, varest han under tiden den

2 april 1918—30 juni 1926 uppehöll stadigvarande förordnande såsom andre kanslisekreterare samt under tiden därefter till den 13 januari 1928 fullgjorde tjänstgöring till art och omfattning likvärdig med andre kanslisekreterares. I övrigt var han under tjänstgöringen inom nämnda departement förordnad dels under år 1917 såsom registrator under 4 dagar och såsom kanslisekreterare under 24 dagar, dels under år 1918 före den 2 april såsom andre kanslisekreterare under 28 dagar, dels under tiden efter den 30 juni 1926 såsom andre kanslisekreterare under sammanlagt 117 dagar, dels under åren 1918—1927 såsom förste kanslisekreterare under sammanlagt 318 dagar, därav 71 dagar med skyldighet att föredraga vissa ärenden, dels ock under åren 1920—1927 såsom kansliråd under sammanlagt 128 dagar.

3 Kungl. Movis proposition Nr 163.

Den 13 januari 1928 förordnades Borgström att tillsvidare uppehålla en extra andre kanslisekreterarbefattning i • handelsdepartementet samt innehade i detta departement förordnande — förutom som föredragande i hamntaxeärenden — såsom kansliråd under 1 månad 9 dagar och såsom förste kanslisekreterare under 1 månad 17 dagar.

Den 14 mars 1930 utnämndes han att från och med den 1 april 1930 vara sekreterare i kommerskollegium.

Därjämte har Borgström under tiden maj 1913—mars 1914 samt december 1914—juni 1915 tjänstgjort å Östersysslets domsagas kansli och därunder förvaltat domararbete i 44 dagar, varav 2 dagar såsom ordförande i häradsrätt, under loppet av 1916 biträtt dåvarande professorn vid handelshögskolan i Stockholm Albert Köersner med vissa juridiska spörsmål m. m., under senare delen av år 1915 och större delen av år 1916 tjänstgjort såsom extra föredragande å besvärs- och granskningsbyrå inom pensionsstyrelsen, sommaren 1918 uppehållit förordnande under 6 veckor såsom sekreterare och ledamot av kontrollstyrelsen, från och med september 1920 till och med april 1922 innehaft uppdrag såsom sekreterare i ostkustbanekommittén samt år 1925 tjänstgjort som sekreterare hos de sakkunniga beträffande löneregleringen för befattningshavare vid lantmäterikcntoren i länen.

Till följd av remiss har allmänna civilförvaltningens löne nämnd deli 17 februari 1931 i ärendet avgivit infordrat utlåtande och därvid anfört bland annat följande:

»Vad till en början angår sökandens berörda riksdagstjänstgöring torde allmänna civilförvaltningens lönenämnd få erinra, att Kungl. Majit tidigare i tvenne fall meddelat beslut i fråga örn tillgodoräknande i lönehänseende av dylik tjänstgöring. I sådant hänseende må följande an-

I anledning av en av dåvarande sekreteraren i statskontoret H. K. H. Tottie ingiven ansökan om rätt att för uppfattning i högre löneklass få tillgodoräkna den tid, varunder han enligt ansökningen bilagd tjänsteförteckning under olika tidsperioder tjänstgjort såsom t. f. sekreterare och ledamot i bankinspektionen, tillförordnat kansliråd, tillförordnad förste kanslisekreterare, notarie i riksdagens statsutskott och sekreterare i ett av riksdagens särskilda utskott, medgav Kungl. Majit genom beslut den 27 januari 1922 med stöd av kungörelsen den 7 maj 1920 med vissa bestämmelser angående ålderstillägg för civila befattningshavare i statens tjänst (nr 212) samt avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk (nr 451), att Tottie finge i fråga örn rätt till ålderstillägg vid innehavande befattning, där sådan fråga funnes eljest kunna komma under prövning, samt vid fastställande av löneklass tillgodoräknas en tid av fyra år en månad tio dagar före tillträdandet den 1 januari 1921 av befattning såsom sekreterare hos statskontoret.

I anledning av en dåvarande sekreteraren hos pensionsstyrelsen O. G. Ekeroth därom gjord framställning medgav vidare Kungl. Majit genom beslut den 19 maj 1922, att Ekeroth finge flir erhållande av ålderstillägg respektive placering i löneklass tillgodoräknas den tid av fyra år tretton

4 Kungl. Majda proposition Nr 163.

dagar, varunder han före tillträdande den 1 januari 1920 av sekreterarb®!a.ttr}ing ll0S Pensionsstyrelsen tjänstgjort såsom sekreterare ävensom tillfällig ledamot och byråchef i nämnda styrelse samt såsom notarie i riksdagens statsutskott.

Enär enligt förenämnda kungörelse den 7 maj 1920 allenast sådan tjänstetid må för ålderstillägg tillgodoföras befattningshavare, varunder denne i statens tjänst utfört arbete, som må anses likvärdigt med eller av högre värde än det, som befattningshavaren har att å innehavande befattning utföra, lärer av Kungl. Maj:ts ifrågavarande beslut få anses löija, att Kungl. Majit i de hänseenden, varom här är fråga, dels ansett anställning hos riksdagens statsutskott vara identisk med statstjänst i egentlig mening, dels ock betraktat tjänstgöring såsom notarie hos riksdagens statsutskott jämförbar med sekreterartjänst hos ämbetsverk. I betraktande härav toi de jämväl sökandens i nu förevarande ärende, sekieteraien Boigströms anställning såsom notarie hos riksdagens statsutskott böra för det i ärendet omhandlade syftet betraktas såsom statstjänst och jämförbar med hans nu innehavande sekreterarbefattning. Samma torde förhållandet få anses vara beträffande hans tjänstgöring såsom aydelmngssekreterare hos riksdagens revisorer, vilken tjänstgör

1 ing, såvitt nämnden kan bedöma, torde kunna i allt väsentligt likställas med tjänstgöring såsom notarie hos statsutskottet.

Vad härefter sökandens befattning med hamntaxeärenden inom handelsdepartementet beträffar, torde jämväl detta arbete, enligt vad nämnden inhämtat, hava varit av beskaffenhet att kunna jämställas nied de *n betsuppgifter, som åvila honom såsom sekreterare hos kommerskollegium.

Då sökanden före sin utnämning till sekreterare innehade icke-ordinafie anställning i statens tjänst, skulle, i betraktande av vad nu blivit anfört, i fråga örn tillgodoräknande av hans föregående tjänstetid bestämmelserna i avlöningsreglementets 11 § 1 mom. och icke samma paragrafs

2 mom. vara tillämpliga. I förstnämnda mom. är emellertid stadgat att den tjänstetid, som befinnes böra tillgodoräknas, skall hava fortlupit i en följd. Av remissakten framgår, att så icke varit fallet beträffande sökanden. På grund härav och med hänsyn jämväl därtill, att enligt nyssberörda moment allenast tid utöver tre år må kunna komma i fråga krei- sökanden författningsenligt icke kunna tillgodoföras någon del av tjänstetiden före hans utnämning till sekreterare.

Vid behandlingen av förevarande ärende Ilar emellertid lönenämnden funnit åtskilliga skäl kunna anföras för att sökanden medgives undantag från det i 11 § 1 morn. av avlöningsreglementet givna villkoret om tjänstgöring i en följd.

I första hand synes härvid kunna komma i betraktande, att såsom remisshandlingarna utvisa sökanden i sin förutvarande egenskap av ickeordmane befattningshavare under en följd av år, frånsett förenämnda tjänstgöring hos riksdagen och inom handelsdepartementet, även i övrigt med goda vitsord fullgjort ett flertal delvis krävande uppdrag inom statsförvaltningen, vilka synas nämnden vara av beskaffenhet att förtjäna avseende för bedömande av sökandens lönefråga.

Härtill kommer, att, enligt vad lönenämnden inhämtat från kommerskollegium, sökandens befordran till ordinarie sekreterare i 24 :e lönegraden icke medfört någon ökning i hans förutvarande löneförmåner av statstjänsten utan till och med inneburit en örn ock obetydlig löneminskning

Kungl. Marits proposition Nr 163. 5

till följd av de avdrag för avgifter till tjänste- och familjepensionering, han har att i sin ordinarie befattning vidkännas. Sökanden uppbär sålunda för närvarande, efter avdrag av nämnda avgifter, en månatlig lön — inklusive dyrtidstillägg — av 632 kronor 2 öre, medan hans löneinkomst för månad, därest han kvarstått i sin tidigare innehavda anställning såsom extra andre kanslisekreterare, skulle hava utgått med 636 kronor.

Ett undantag i ovan angivna hänseende för sökanden från bestämmelserna i 11 § 1 mom. av avlöningsreglementet förutsätter riksdagens medverkan. Lönenämnden finner sig kunna förorda, att Kungl. Majit i framställning till riksdagen hemställer örn medgivande för Borgström att få för placering i löneklass såsom sekreterare i lönegraden B 24 och sedermera för framtida löneklassuppflyttning tillgodoräkna' förenämnda tjänstetid av sex år en månad med avdrag av tre år, oaktat sagda tjänstetid icke varit sammanhängande. Vid sådant medgivande skulle sökanden, som vid tillträdande den 1 april 1930 av sin befattning såsom ordinarie sekreterare hos kommerskollegium placerats i 24 :e löneklassen, bliva berättigad att från och med nämnda dag åtnjuta lön enligt 25 :e löneklassen.»

Statskontoret har den 23 februari 1931 avgivit infordrat utlåtande i ärendet och därvid anslutit sig till vad allmänna civilförvaltningens lönenämnd anfört och hemställt.

Att sådan tjänstgöring hos riksdagens statsutskott, som av sökanden åberopats, bör i förevarande hänseende anses identisk med statstjänst i egentlig mening och jämförbar med sekreterartjänst hos ämbetsverk lärer följa av Kungl. Majits tidigare, av lönenämnden omförmälda beslut i likartade fall. Tjänstgöring som avdelningssekreterare hos riksdagens revisorer anser jag, i likhet med lönenämnden, därvid böra jämställas med tjänstgöring hos riksdagens statsutskott. Jag delar vidare lönenämndens mening, att sökandens förordnande som föredragande för hamntaxeärenden i handelsdepartementet bör jämställas med sekreterartjänst hos kommerskollegium. Så vitt angår tjänstgöringens art synes mig alltså hinder icke böra möta mot bifall till den föreliggande framställningen.

Emellertid hava sökandens ifrågavarande anställningar icke, såsom förutsättes i 11 § 1 mom. i lönereglementet, innehafts i en följd. Att undantag i förevarande fall göres från denna fordran på sammanhängande tjänstgöring synes mig dock motiverat. Utöver vad lönenämnden anfört till stöd härför torde särskilt böra framhållas, att sökandens anställning i riksdagen varit så sammanhängande som på grund av tjänstens art varit möjligt. Jag finner mig alltså, i likhet med lönenämnden och statskontoret, böra tillstyrka bifall till sökandens framställning.

Som lönenämnden anfört förutsätter ett undantag i nyss angivet hänseende från bestämmelserna i 11 § 1 moni. av avlöningsreglementet riksdagens medverkan. På grund härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

Bihang lill riksdagens protokoll 1931. 1 sami. Hb hafi. (Nr 163.) 2

Departements-

chefen.

Kungl. Mtijlts proposition Nr 163.

att sekreteraren i kommer skalle gillin August Krysostomus Borgström må för placering i löneklass såsom sekreterare i lönegraden B 24 och sedermera för framtida uppfattning i löneklass tillgodoräkna sig en tjänstetid hos riksdagen och inom handelsdepartementet av tillhopa sex år en månad med avdrag för tre år, oaktat sagda tjänstetid icke varit sammanhängande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprihsen-Regentén läihiia bifall Samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: Einar Engelstedt.

♦4

illo700. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1981.