angående täckande av Irist i samrealskolans i Söderhamn medel

Kungl. Maj:ts 'proposition Nr 182.

1 Nr 182.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående täckande av Irist i samrealskolans i Söderhamn medel; given Stockholms slott den 6 mars 1931.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Majda,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Sam. Städener.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Bans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 6 mars 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden Gaede, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Departementschefen, statsrådet Städener, anför:

Med skrivelse den 29 oktober 1930 har skolöverstyrelsen för den åtgärd Kungl Maj-t kunde finna erforderlig till Kungl. Majit överlämnat åtskilliga avbriBti8amhandlingar rörande uppkommen fråga örn täckande av brist i samrealskolans

i Söderhamn medel. medel.

Beträffande uppkomsten av omförmälda brist och i samband därmed stående omständigheter får jag med stöd av de vid överstyrelsens skrivelse fogade handlingarna lämna följande närmare redogörelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 159 käft. (Nr 182.) 1

2 Kungl. Majlis proposition Nr 182.

Enligt utdrag av realskolans i Söderhamn räkenskaper för budgetåret 1927/

1928 balanserades vid utgången av samma budgetår till budgetåret 1928 '

1929 som tillgångar i nedannämnda kassor och fonder:

Biblioteks- och materielkassan...................kronor

Premie- och fattigkassan........................ ,

Byggnadsfonden ............................ »

C. J. Schönings donationsfond.................... »

Jonas Bjurs » »

Sällskapet »De sextons» donationsfond.............. »

Helsinglands Enskilda Banks stipendiefond........... »

Jon Olssons i Kinsta stipendiefond................. »

P. O. O. Wikströms » ................. »

Anna Petersohns premiefond..................... »

Realskolans Nykterhetsförbunds basarfond........... »

Gustaf-Adolfs-fonden..................... »

V. Thams fond...................... »

C. A. Södergrens fonds disponibla medel............ »

3,278: 23 88: 09 10,191: 79 1,276: 16 642: 50 303:10 1,700: 56 607:18 607:18 679:12 846: 07 1,201: 69 12,727: 05 2,320: 35

Summa kronor 36,469: 07

Det i anslutning till räkenskaperna stående inventeringsinstrumentet var av följande lydelse:

Inventering sinstrumen t.

Vid inventering denna dag av realskolans i Söderhamn kontanta medel samt värde- och säkerhetshandlingar företeddes:

kontant.....................................kronor

motbok nr 10129 med Söderhamns stads sparbank, kap.

» » 10577 » » $ p kap

» » 1704 » Svenska Handelsbanken, kap.. . .

A.-B.^ Atlas Diesels 5 Va-procents obligationer, ser. C. n:r 0150, 051, 0152, 1608, 1609, Ser. B. nr 603, nominellt Svenska Statens 5 procents obligationer, Litt. C. nr 25714,

nom........ >

51 » » » - » Litt. D. nr 02104,

nom........ >

depositionsbevis nr 21726 med Svenska Handelsbanken. .

» » 20278 » » » j

» » 22157 » » » ,

726: 92 16,629: 81 1,185: 43 115:32

10,000: —

1,000: —

1,000

2,500

Summa kronor 34,557: 48 ett av Brand- och Livförsäkringsaktiebolaget Svea utfärdat försäkringsbrev för lösöret å sextiotvåtusen (62,000) kronor.

Samtliga dessa värde- och säkerhetshandlingar befunnos vara behörigen förvarade och vidmakthållna.

Söderhamn den 2. 7. 1928.

Alfred Thulin. G. N:son Thune.

Av kollegiet utsedda inventeringsmän.

Med anledning av innehållet i en inom riksräkenskapsverkets revisionsavdelning framställd anmärkning vid realskolans räkenskaper för budgetåret

3 Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

1927/1928 samt dåvarande rektorns vid skolan R. Hillström däröver avgivna förklaring ävensom på grund av vad byråchefen i nksräkenskapsverket R. Vide i övrigt iakttagit vid en flyktig undersökning av samma räkenskaper, uppdrog riksräkenskapsverket åt Vide att vid allmänna läroverk i Uppsala stift verkställa inventering samt företaga den undersökning beträffande redovisningsväsendet i övrigt, som kunde finnas av omständigheterna betingad. I en till riksräkenskapsverket avgiven, den 13 april 1929 dagtecknad berättelse över en av Vide företagen resa till Söderhamn i och för verkställande av inventering vid skolan anförde Vide bland annat:

Jag avreste onsdagen den 10 april 1929 kl. 14.45 till Söderhamn dit lag ankom på aftonen. Torsdagsmorgon kl. 9.45 sokte jag läroverkets rektor, som då hade sin mottagningstid. Han hade emellertid for vaktmästaren tillkännagivit, att han den dagen var förhindrad infinna si gå mottagningstiden. Sedan jag av vaktmästaren erfarit, att-rektor kunde för väntas komma till läroverket vid halv tolv tiden anmodade jag vaktmästaren meddela rektor, att jag kl. halv tolv väntade honom i hans mottagningsrum. Häremot hade rektor icke haft något att invända. Han infann sig emellertid icke på den utsatta tiden. Jag väntade förgäves till kh 14.so, då skrev jag på ett visitkort till rektor och anhöll att fa träffa honom fredags morgon kl. 9.45. Detta kort inlade jag i ett kuvert adresserade det till rektor Hillström och avlämnade det i rektors bostad till hans fru. Därefter sökte jag per telefon och genom förnyat besök i skolan träffa rektorn,

m Fredags morgon meddelade mig per telefon rektors sekreterare läroverksadjunkten Thune, enligt uppdrag av fru Hillström att rektor Hinström icke varit hemma under natten samt att jag förty icke kunde vanta att träffa honom på den utsatta tiden. Personligen besökte jag fru Hillström och fick då nämnda uppgifter bekräftade. Omedelbart efter detta samtal begav jag mig till skolans inspektor, kontraktsprosten Tollin och delgav honom vad sålunda förekommit. Sedan satte jag mig i förbindelse med iaroverksadjunkten Thune och utbad mig hans medverkan för att fa till stånd en inventering av skolans tillgångar. Han utfästa sig därvid, att, i vad pa honom antomine, söka få en sådan inventering förrattad sa snart lämpligen ske kunde, antingen i närvaro av rektor eller örn denne, såsom det befarades tagit sitt liv, i närvaro av hans hustru. Protokoll över inventeringen skulle omedelbart därefter insändas till riksräkenskapsverket

Vid nu anförda förhållande syntes det mig icke erforderligt att jag längre kvarstannade i Söderhamn, varför jag avreste därifrån på fredagen kl. 13.32

samt ankom till Stockholm kl. 20. , _ , .

Då det med hänsyn till bestämmelserna i kungörelsen den 7 december 1906 (nr 110), möjligen kan anses åligga inspektor att verkställa inventering vid skolan, avsänder jag samtidigt härmed avskrift av denna rapport till inspektor och till läroverksadjunkten Thune, varjämte jag med skrivelse till skolöverstyrelsen överlämnar ett exemplar av samma rappor .

I en den 16 april 1929 dagtecknad skrivelse till länsstyrelsen i Gävle, som av länsstyrelsen överlämnades till riksräkenskapsverket, meddelade adjunkten vid samrealskolan i Söderhamn G. W. N:son Thune i egenskap av vikarierande rektor vid nämnda skola, att Hillström berövat sig livet,

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

samt att vid verkställd inventering av läroverkets kassor inga medel funnos tillgängliga. Med skrivelse samma dag överlämnade Thune till riksräkenskapsverket ett över inventeringen upprättat, den 15 april 1929 dagtecknat inventeringsinstrument utvisande följande:

Vid inventering denna dag av samrealskolans och kommunala gymnateddes Söderhamn kontanta “edel saint värde- och säkerhetshandlingar före-

kontant ....................

motbok med Söderhamns stads sparbank nr 10129 å

* * 8 » 10577 å . .

» » Helsinglands Enskilda bank » 1704 å

kronor 103: 67 » 29:81

» 232:83

» 19:34

Summa kronor 385: 65

Dessutom anträffades tvenne kuvert, det ena med påskrift Sundberg och innehållande 235 kronor, det andra med påskrift Friefeldt och innehållande 350 kronor, vilka medel tydligen varit avsedda att överlämnas till musikläraren och tecknmgslärarinnan vid månadsskiftet (lönemedel).

Samtliga dessa värde- och säkerhetshandlingar befunnos vara behörigen förvarade och vidmakthållna. s

Sedan härefter riksräkenskapsverket anmodat adjunkten vid samrealskolan A. Thulin ävensom Thune att inkomma med förklaring över den av dem den 2 juli 1928 verkställda inventeringen, anförde Thulin och Thune i den 3 maj 1929 avgiven förklaring följande:

Det ar givetvis svårt att så lång tid efteråt i detalj erinra sig, vad vid inventeringen forekom. Till belysande och bekräftande av vår förklaring bifoga vi det läroverket tillhöriga och av oss undertecknade exemplaret av det över inventeringen upprättade instrumentet, vilket exemplar givit oss hållpunkter för vår minnesbild av inventeringen.

Vid inventeringen räknades den kontanta kassan av undertecknad Thulin 0c^..beiannl. belopPet stämma med det å instrumentet upptagna beloppet!

Därefter företedde rektor Hillström de tre å instrumentet upptagna motbockerna och funnos å dem innestående respektive 629 kronor 81 öre 1 185 kronor 43 öre och 115 kronor 32 öre. Dessa belopp funnos ej utskrivna å nägotdera exemplaret av mventeringsinstrumentet. Såsom skäl härtill uppgav Hillström, att motböckerna nyss hämtats av honom från ett av honom 1 Q- av stadens banker förhyrt kassafack, varför han hittills saknat tillfälle att i detta avseende fullständiga instrumentet. Han skulle emellertid sedermera tillskriva dessa belopp. Vi funno förklaringen fullt acceptabel, allra helst som vi ansågo, att vi endast hade att se till att motböckerna verkligen funnos bland läroverkets tillgångar.

Beträffande A. B. Atlas Diesels obligationer uppgav Hillström, att tvenne av dem utlottats, och att han ännu icke från banken erhållit uppgift om numren å de i stället inköpta. Han hade i stället i instrumentet lämnat nödigt utrymme å två särskilda ställen att där sedermera tillskriva de erforderiiga nummeruppgifterna. Han uppgav jämväl, att han hade de övriga åtta obligationerna förvarade i ovanberörda kassafack, och att han icke velat medföra dem till -inventeringen, enär han sedan, på grund av att bankerna vid inventeringens slut vore stängda, icke vore i stånd att för för-

5 Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

väring åter inlämna dem i banken. Han ville icke gärna förvara dem i skolans kassavalv, och då han omedelbart efter inventeringen ämnade sig ut till sitt lantställe utanför staden, kunde han icke gärna förvara dem i sin bostad. Hans förklaringar föreföllo oss fullt trovärdiga, allra helst som vi hyste den uppfattningen, att samtliga obligationer voro ställda pa realskolans kollegium och sålunda näppeligen kunde överlåtas eller belanas utan att kollegiet därom bevisligen beslutat.

Beträffande posterna å 1,000, 500, 1,000, 900 och 2,500 kronor, d v. s. de fem sista posterna, förklarade rektor, att vi ej hade med dem att gora. Dessa medel tillhörde enligt låneräkningen för år 1927/1928 byggnadsfonden, vilken fond icke utgjorde föremål för kollegiets revision. Emot detta hade vi intet att erinra.

Slutsumman av de i instrumentet upptagna posterna var icke vid inventeringen utskriven å instrumentet. Detta torde dock i och lör sig sakna betydelse, då denna summa endast innefattar en rent siffermässig sammanfattning av vad som vid inventeringen granskats. ..

Vid en jämförelse mellan bifogade och till riksräkenskapsverket oversända exemplar av inventeringsinstrumentet framgår, att å det senare skritt och siffror inslagits med lila färgband, medan å det förstberorda vissa sittror inslagits med svart färgband, förmodligen för att därmed giva detta sken av att vara en kopia av det till riksräkenskapsverket översanda exemplaret. Läroverkets exemplar skulle ju nämligen företes vid den kommande revisionen. .

Vi kunna icke anse, att vi genom något vårt förfarande vid inventeringen visat grövre försummelse. Givetvis är det, sedan Hillströms brottslighe nu kommit i dagen, lätt att konstatera, att inventeringen borde gjorts med stor skärpa. Vi saknade dock anledning till varje tanke på att han pa ett brottsligt sätt manipulerat med kassorna, så mycket mer som han sedan ar 1910 skött förvaltningen av läroverkets medel, utan att någon anmärkning mot denna förvaltning kommit till vår kännedom. Vid sådant förhållande hade vi fog anse varje begäran att få granska obligationer och bankkonton onödigt sårande för vår chef. Det torde dock i forsta hand sta fast, att medlen förkommit icke genom vår försumlighet utan genom Hillströms brottslighet, och att även en så stark kontroll, som över huvud star underordnade till buds gent emot en överordnad, näppeligen kunnat hindra försnillningarna.

I skrivelse till Kungl. Majit anförde därefter Thune i egenskap av vikarierande rektor vid skolan bland annat:

Omedelbart efter Hillströms död hade brist upptäckts i de av honom i hans egenskap av rektor omhänderhavda kassor och fonder. Denna brist hade enligt företagen utredning visat sig vara så stor att läroverket stöde så gott som utan fonder och utan medel till bestridande av de löpande utgifterna. Förutom i skolans räkenskaper upptagna fonder hade vid skolan funnits ytterligare två fonder, vilka emellertid aldrig av Hillström redovisats och upptagits i räkenskaperna, nämligen Söderhamns stads sparbanks stipendiefond och A. Wahlbergs musikfond med ursprungligt kapitalbelopp av 3,000 kronor respektive 450 kronor. Samtliga vid läroverket befintliga fonder med undantag av byggnadsfonden vore av beskaffenhet att räkenskaperna över dem enligt § 225 i gällande stadga för rikets allmänna läroverk skulle genom kollegiets försorg granskas. 1 hulie anhöll slutligen, att

*3 Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

Kungl. Ma,j:t ville besluta örn ersättning av allmänna medel för de av Hillström försnillade fonderna och kassorna.

Med anledning av sistnämnda framställning anbefallde Kungl. Majit genom beslut den 16 augusti 1929 länsstyrelsen att, på rekvisition i mån av behov och mot redovisningsskyldighet, tillhandahålla rektor vid sainrealskolan i Söderhamn högst 7,500 kronor att användas till bestridande av resterande avlöningar och andra trängande utgifter för läroverket; och skulle nämnda belopp avföras under titeln »Förskott mot framdeles ersättning». Jämlikt Kungl. Majits beslut skulle vidare rektor hava att snarast möjligt sedan utrett blivit, huruvida och i så fall i vad mån vederbörande kollegieledamöter kunde komma att ersätta omförmälda brist i läroverkets kassor och fonder till Kungl. Majit inkomma med anmälan härom, och förklarade Kungl. Majit sig vilja sedermera till prövning upptaga frågan örn ersättande av det sålunda beviljade förskottet.

Sedan härefter riksräkenskapsverket till skolöverstyrelsen överlämnat vissa handlingar rörande ifrågavarande brist för den åtgärd, som kunde på överstyrelsen ankomma, anhöll överstyrelsen hos länsstyrelsen i Gävle, att länsstyrelsen ville vidtaga de åtgärder, den kunde finna erforderliga för att i förevarande fall bevara det allmännas rätt.

Med skrivelse den 19 juli 1930 har därefter länsstyrelsen till skolöverstyrelsen överlämnat viss genom vederbörande landsfogde och magistraten i böderhamn verkställd utredning i ärendet, ävensom från vederbörande ledamöter av Söderhamns samrealskolas kollegium infordrad förklaring, huruvida de vore villiga att ersätta nu ifrågavarande brist.

Kollegieledamöterna hava förklarat att de icke vore villiga att i någon mån ersätta den genom Hillströms oegentligheter uppkomna bristen.

I sin förklaring hade ledamöterna vidare anfört bland annat:

Det vore givetvis lätt att efter allt vad som numera uppdagats rörande Hillströms oegentligheter och förfaranden konstatera, att åtskilligt kunnat göras för åstadkommande av en effektivare kontroll. I den mån felaktigheter i kontrollen kunnat påvisas hade dessa felaktigheter — och de voro ursäktliga sådana förelegat under de sista åren. Hillströms förskingringar omspunne en tid av förmodligen minst ett tiotal år. Kollegieledamöterna hade haft stor anledning att anse allt hava varit i sin ordning av den tystnad, som rått från riksräkenskapsverkets sida. Felaktigheter i Hillströms^ räkenskaper hade förekommit, enligt vad numera upplysts, sålunda underlåtenhet att exempelvis inom föreskriven tid inleverera statliga terminsavgifter, utan att kollegieledamöterna erhållit meddelande härom i någon form, vilket med hänsyn till den ansvarighet, som ålåge dem varit på sin plats. Det hade ålegat jämväl skolans inspektor att förrätta inventering av kassorna och fondema. Någon sådan inventering hade icke någonsin verkställts. Givetvis hade kollegieledamöterna, som icke vetat av underlåtenhet härutinnan, ej heller att någon anmärkning avhörts från inspektor, styrkts i sin övertygelse, att allt varit i sin ordning.

Länsstyrelsen har anfört, bland annat, att länsstyrelsen visserligen ansåge,

Kungl. Maj:ts proposition Nr 182. "

att inventeringarna uppenbarligen icke gjorts med erforderlig skärpa, men att länsstyrelsen dock med hänsyn till inventeringsmännens ställning till Hillström såsom deras chef ansåge billigheten tala för, att någon ersättningsskyldighet icke utkrävdes av dem, utan att de förskingrade medlen ersattes av statsverket. Länsstyrelsen föresloge därför överstyrelsen att överlämna handlingarna till Kungl. Majit för beslut huru i saken vidare skulle

förfaras. . .

I detta sammanhang anser jag mig böra i korthet erinra örn vissa bestämmelser rörande kassor, avgifter och redovisning vid läroverken. Därvid är först att märka, att intill utgången av oktober 1928 stadgan for rikets allmänna läroverk den 18 februari 1905 ägde tillämpning och att nu gällande läroverksstadga av den 24 september 1928 trädde i kraft den 1 november samma år. Båda stadgarna innehålla, där ej här nedan annorlunda angives, enahanda bestämmelser i nu ifrågavarande hänseende.

“'Vane allmänt läroverk skall äga ljus- och vedkassa, biblioteks- och materielkassa samt premie- och fattigkassa, och åligger ansvaret och redogörelsen för dessa kassor vederbörande rektor som jämväl, dar ej annorlunda är föreskrivet, bestämmer angående utgifter, som ur desamma skola bestridas. Utom nämnda kassor skall vid varje läroverk finnas en byggnadsfond. Vården av jämte ansvaret för sistnämnda fond ålåg enligt 1905 ars stadga vid högre allmänt läroverk och realskola för gossar rektor jamte en av kollegiet och två av vederbörande kommunalstyrelse utsedda delegerade. Enlig gällande stadga åligger vården av jämte ansvaret för byggnadsfonden lokals tv reisen. Redogörelse för fonden ankommer på rektor. För donationsmedel till stipendier eller för annat ändamål skall, därest de sta under ett läroverks omedelbara förvaltning, rektor ansvara och redogöra, savida ej

annorlunda är särskilt föreskrivet. , „ . i;w e

Räkenskaperna över de kassor, för vilka rektor ansvarar skulle jamil § 227 i 1905 års stadga vid högre allmänt läroverk och realskola tor gossar av kollegiet årligen granskas och underskrivas. Enligt gällande larove™sstadga skola räkenskaperna efter granskning av tva utav kollegiet utsedda revisorer föreläggas kollegiet och av dess ledamöter underskrivas.

Räkenskaperna över förvaltningen av läroverkets byggnadsfond skulle enligt 1905 års stadga, där icke annorlunda var särskilt stadgat, ärligen granskas av två revisorer, vilka i stift, där byggnadskassa lanns utsågs den ene av domkapitlet och den andre av vederbörande kommunalstyrekse samt i övriga stift båda av kommunalstyrelsen. Enligt 1928 års stadga tillkommer det som regel lokalstyrelsen att verkställa granskning av rakenskaperna.

Jämlikt kungörelsen den 7 december 1906 angående bestämmelser rörande sättet för uppgörande av de allmänna läroverkens räkenskaper m. m. gäller i fråga örn läroverkens räkenskaper samt den offentliga kontrollen av desamma, bland annat, att till styrkande av den i räkenskaperna utbalanserado behållning inventering av kassor och fonder med avseende a såväl kontanta tillgångar som värde- och säkerhetshandlmgar, skall forrattas av två utav läroverkskollegiet utsedda inventeringsmän å sista sockendagen av varje räkenskapsår, efter det in- och utbetalningar för dagen upphört, eller där hinder härför möter, å första söckendagen av nästföljande raken-

Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

skapsår, före det in- och utbetalningar för dagen tagit sin början, och skall dessutom dylik inventering förrättas av eforus eller inspektor minst en gång örn året å tid, som omedelbart före inventeringen tillkännagives för redogöraren. Vid räkenskaperna skola vidare fogas vederbörligen underskrivna instrument över de föreskrivna inventeringarna ävensom bankinrättningsbevis över tilläventyrs å upp- och avskrivnings- eller annan löpande räkning vid inventenngstillfällena innestående medel.

Jag återgår härefter till redogörelsen för det nu föreliggande ärendet.

Med förut omnämnda skrivelse den 29 oktober 1930 har skolöverstyrelsen med instämmande i de av länsstyrelsen framhållna synpunkterna — till Kungl. Maj:t överlämnat handlingarna i ärendet för den åtgärd, Kungl. Maj:t kunde finna erforderlig.

I ärendet föreligger en av läroverkets nuvarande rektor till skolöverstyrelsen insänd tablå, utvisande Hillströms stärbhus’ skulder till läroverkets kassor och fonder enligt bokslutet den 30 juni 1929, de av förvaltningen i stärbhusets konkurs under budgetåret 1929/1930 inbetalta beloppen och de enligt bokslutet den 30 juni 1930 gjorda avskrivningarna. Tablån utvisar följande:

Kassans eller fondens namn

Lärarnas avlöningsmedel..........

Biblioteks- och materielkassan......

Premie- och fattigkassan..........

Byggnadsfonden................

C. J. Schönings fond............

Jonas Bjurs fond...............

»De sextons» fond..............

Hälsinglands Enskilda Banks fond . .

Jon Olssons i Kinsta fond........

P. O. O. Wikströms fond.........

Anna Petersohns fond...........

Realskolans nykterhetsförb:s bazarfond

Gustaf-Adolfsfonden.............

V. Tharas fond................

C. A. Södergrens fond...........

Söderhamns stads sparbanks fond. . .

A. Wahlbergs musikfond.........

Terminsavgifter till statsverket.....

Summa kronor

I ärendet hava därefter yttranden avgivits den 22 november 1930 av riksräkenskapsverket, den 7 februari 1931 av statskontoret och den 25 februari 1931 av justitiekanslersämbetet.

Kungl. Maj.ts proposition Nr 182. 9

Riksräkenskapsverket har anfört bland annat:

Det torde få anses ådagalagt, att kontrollen å rektors medelsförvaltning i vissa avseenden varit bristfällig, men vederbörande hava till sitt fredande andraga omständigheter, som ej kunna frånkännas betydelse vid bedömandet av deras försummelser härutinnan.

Därest i enlighet med vad länsstyrelsen och skolöverstyrelsen anfört billigheten får anses tala för att någon ersättningsskyldighet icke utkräves av deni, som i följd av bristfällig kontroll eller annan försummelse må kunna anses vållande till att förskingringarna icke tidigare upptäckts eller att läroverket av annan anledning lidit förlust i sammanhang med förskingringen, får riksräkenskapsverket hemställa, att de förskingrade beloppen varda läroverket ersatta av statsmedel. Den av skolans nuvarande rektor lämnade uppgiften örn de avskrivna beloppens storlek har befunnits överensstämma med skolans hit inkomna räkenskaper för budgetåret 1929/1930.

Riksräkenskapsverket tillåter sig i detta sammanhang erinra, att ämbetsverket i skrivelse den 2 juli 1929 vid besvarande av en remiss närmast föregående dag livligt tillstyrkt vidtagande av åtgärder för upphävande av läroverkskollegiernas befattning med läroverkens kassor och ansvar för deras förvaltning.

Statskontoret har anfört:

Även om det torde få anses ådagalagt, att de personer, vilka kontrollen över medelsförvaltningen vid läroverket ålegat, härutinnan gjort sig skyldiga till åtskilliga försummelser, och det icke kan anses uteslutet, att de kunna ådömas ersättningsskyldighet, är statskontoret dock av den uppfattniugen, att vad de i ärendet hörda myndigheterna anfört måste anses starkt tala0 för att icke i detta fall från statens sida utkräva någon ersättningsskyldighet. Statskontoret anser sig alltså böra tillstyrka, att den del av det förskingrade beloppet, som icke kunnat täckas genom utdelning i redogörareus konkurs, eller 39,090 kronor 41 öre, i sin helhet ersättes av statsmedel. Under erinran om att ersättning enligt lagen den 10 juli 1899 om ersättning av allmänna medel i vissa fall för skada, som förorsakats av ämbetseller tjänstemän m. fl., plägat bestridas av anslaget till oförutsedda utgifter, vill statskontoret föreslå, att jämväl i detta fall nämnda anslag anlitas. Riksdagens medgivande lärer dock böra inhämtas såväl till efterskänkandet av ersättningsskyldigheten som till anlitandet av anslaget till oförutsedda utgifter för bristens täckande.

Justitiekanslersämbetet har anfört, bland annat.

Huruvida sådan utredning, som Kungl. Maj:t åsyftat, kan anses föreligga i ärendet, synes justi ti ekan slersämbetet tvivelaktigt. Visserligen är ju tydligt, att kollegieledamötcrna icke äro villiga att ersätta bristen, men enligt justitiekansler,såmbetets förmenande hava icke klarlagts de faktiska omständigheter, på vilka skulle kunna grundas ett omdöme örn i vad man ersättningsskyldighet, trots bestridande kan åvila do särskilda ledamöterna, än mindre har något försök blivit gjort att genom talan vid domstol utkräva dylik ersättning. Emellertid hava riksräkenskapsverket ävensom statskontoret, ifiagasattT att ersättning icke skulle utkrävas av vederbörande och att i stället statsverket skulle täcka i fonderna förefintlig brist. Justitickanslersämbetet anser sig böra framhålla, att någon laga ersättningsskyldighet i beiörda hänseende icke lärer åligga staten. Anses billigheten kräva att ersättningstalan Bihang lill riksdagens protokoll Will. / sand. 150 haft. fNr 182.) 2

10 Kungl. Maj.-ts proposition Nr 182.

ej anställes, torde möjligen vara nödvändigt att statsmakterna i annan ordning bereda fonderna gottgörelse.

men t stefen. .. } enllghet med flertalet av de hörda myndigheterna anser jag starka bilhghetsskäl tala för, att talan icke anställes mot dem, som i följd av bristfällig kontroll eller annan försummelse må kunna anses vållande till att den genom rektor Hillströms förskingringar uppkomna bristen i samrealskolans i Söderhamn medel icke tidigare upptäckts. Jag föreslår, att den del av ifrågavarande brist, som icke kunnat täckas genom utdelning i redogörare^ konkurs, eller 39,090 kronor 41 öre, ersättes av statsmedel. Denna ersättning anser jag böra på sätt statskontoret föreslagit bestridas av anslaget till oförutsedda utgifter. Härtill torde erfordras riksdagens samtycke. I händelse av bifall till vad jag föreslår, anser jag något uttalande i frågan om ersättningsskyldighetens efterskänkande icke vara erforderligt.

Beträffande det i riksräkenskapsverkets yttrande gjorda uttalandet rörande upphävande av läroverkskollegiernas befattning med läroverkens kassor och ansvar för deras förvaltning vill jag erinra örn, att jag vid anmälan till årets statsverksproposition av de frågor, som tillhöra regleringen för budgetåret 1930/1931 av utgifterna under åttonde huvudtiteln under punkt 164 i samband med frågan örn arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna meddelat, att en av skolöverstyrelsen och riksräkenskapsverket gemensamt gjord framställning örn en allsidig utredning angående den ekonomiska förvaltningen vid de allmänna läroverken och vissa andra läroanstalter för närvarande är beroende på Kungl. Maj:ts prövning, ävensom i samband därmed uttalat min förhoppning, att möjlighet skall kunna beredas att snart igångsätta denna utredning.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva

att till täckande av den genom vissa av framlidne rektor R. Hillström begångna oegentligheter uppkomna bristen i samrealskolans i Söderhamn medel må av det i riksstaten för budgetåret 1930/1931 uppförda extra förslagsanslaget till oförutsedda utgifter utgå ett belopp av 39,090 kronor 41 öre.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

H. B. Hammar.

Stockholm 1931, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.