med förslag till lag an¬ gående ändrad lydelse av 2 § lagen den 14 juni 1928 (nr 196) erm galtbesiktningstvång

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

1 Nr 21.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 14 juni 1928 (nr 196) erm galtbesiktningstvång; given Stockholms slott den 3 jarman 1931.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 14 juni 1928 (nr 196) om galtbesiktningstvång.

GUSTAF.

B. v. Stockenström.

Bihang till riksdagens protokoll 19S1

I saini

19 haft. (Nr 21.)

I

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

Förslag

till

lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 14 juni 1928 (nr 196)

om galtbesiktningstvång.

Härigenom förordnas, att 2 § lagen den 14 juni 1928 om galtbesiktningstvång skall i nedan angivna del hava följande ändrade lydelse:

2 $.

Inom område, där galtbesiktningstvång införts, må icke galt, med mindre den med hänsyn till svinavelns ståndpunkt inom orten prövats vara lämplig för betäckningsändamål, vare sig kostnadsfritt eller mot ersättning användas till betäckning av hondjur, som tillhör annan än galtens ägare, och ej heller, därest galten ägos av två eller flera personer samfällt, till betäckning av hondjur, som tillhör någon av dem enskilt.

Angående prövning---Kungl. Majit.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1931.

Kungl. May.ts proposition Nr 21.

3 Utdrag av protokollet över jordbruksar enden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari

1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Departementschefen, statsrådet von Stockenström anför:

Vid 1928 års riksdag beslöts lagstiftning örn galtbesiktningstvång (prop. nr 189; skr. nr 257), och utfärdade Kungl. Majit den 14 juni 1928 (nr 196) lag örn galtbesiktningstvång. I 1 § av sagda lag stadgas, att, där förhållandena inoih hushållningssällskaps område sådant påkalla, Konungen äger på framställning av hushållningssällskapet och vederbörande landsting förordna, att galtbesiktningstvång skall införas inom hushållningssällskapets område eller del därav. Inom område, där galtbesiktningstvång införts, får — enligt 2 § i lagen — icke galt, med mindre den uppnått nio månaders ålder och med hänsyn till svinavelns ståndpunkt inom orten prövats vara lämplig för betäckningsändamål, vare sig kostnadsfritt eller mot ersättning användas till betäckning av hondjur, som tillhör annan än galtens ägare, och ej heller, därest galten äges av två eller flera personer samfällt, till betäckning av hondjur, som tillhör någon av dem enskilt. Angående prövning, som nyss nämnts, har Kungl. Maj:t genom kungörelse den 7 december 1928 (nr 453) meddelat närmare bestämmelser.

Med stöd av förenämnda lag har Kungl. Majit genom särskilda beslut förordnat örn införande av galtbesiktningstvång inom följande hushållningssällskapsområden, nämligen Kronobergs läns, att tillämpas från och med 1 juli 1929, Malmöhus läns, att tillämpas från och med den 1 augusti 1929, Kalmar läns södra med undantag av Aspelands härad, att tillämpas från och med den 1 juli 1930, Kristianstads läns och Blekinge läns, att tillämpas från och med den 1 januari 1931, samt Södermanlands läns, att tillämpas från och med den 1 januari 1932.

Hos Kungl. Majit har nu Malmöhus läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott i skrivelse den 9 maj 1930 ifrågasatt sådan ändring av förevarande lag, att uti 2 § av densamma orden »uppnått 9 månaders ålder och» måtto utgå. Häröver har lantbruksstyrelsen den 26 november 1930 avgivit infordrat yttrande.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

Innan jag redogör för innehållet i nämnda skrivelse och yttrande, torde jag i avseende å de skäl, som år 1928 föranledda införandet av ifrågavarande stadgande örn viss minimiålder, få erinra örn följande.

Enligt utredningen i propositionen den 2 mars 1928 (nr 189) med förslag till lag örn galtbesiktningstvång hade statskonsulenten i svinskötsel T. Lindahl i ett i ämnet den 19 januari 1926 till lantbruksstyrelsen avgivet yttrande anfört, bland annat, att den ålder, vid vilken galt skulle få börja användas till avel, borde sättas till 9 månader. Vid denna ålder vore galtarna berättigade till riksstambokföring och bade nått den utveckling, att deras värde i viss grad kunde bedömas. Bestämdes ålders gränsen lägre än 9 månader, kunde enligt statskonsulenten befaras, att en del galtar för tidigt bleve satta i sträng tjänstgöring samt att deras avelsdugligbet därigenom komme att äventyras. I utlåtande den 3 november 1926 upptog lantbruksstyrelsen statskonsulenten Lindahls förslag beträffande åldersbestämmelsen. Mot vad sålunda föreslagits gjordes i remissyttrandena erinran allenast av Skaraborgs läns hushållnings sällskap, som ansåg, att minimiåldern, då galt skulle få användas till betäckning, borde sättas till 8 månader. I statsrådsprotokollet, fogat till förenämnda proposition nr 189/1928, uttalade föredragande departements chefen, att i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag den ålder, vid vilken galt finge börja användas till avel, torde sättas till 9 månader.

Till stöd för den från Malmöhus läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott nu föreliggande framställningen har förvaltningsutskottet anfört i huvudsak följande.

Den erfarenhet, som, sedan ifrågavarande lag börjat tillämpas inom Malmöhus län, vunnits, talade bestämt för att ovanberörda åldersbestämmelse vore omotiverad. Galtar av det snabbvuxna slag, som inom länet användes, uppnådde betydligt före 9 månaders ålder tillräcklig utveckling för att användas till avel. Denna omständighet föranledde enligt förvaltningsutskottet i många fall överträdelser av nu ifrågavarande lagstiftning, vilka hade kunnat undvikas, örn galtar vid tidigare ålder kunnat godkännas.

I sitt yttrande över nyssnämnda framställning har lantbruksstyrelsen tillstyrkt, att orden »uppnått 9 månaders ålder och» måtte utgå ur 2 § i förevarande lag. Styrelsen har till stöd härför anfört i huvudsak följande.

Lantbruksstyrelsen, som låtit vederbörande statskonsulent verkställa en närmare utredning i ämnet, funne sig kunna vitsorda, att bestäm melsén örn uppnådda 9 månader å vissa håll vållat olägenhet, samt att dess efterlevnad vore svår att kontrollera. Från vederbörande premie ringsnämnds sida torde icke möta större svårighet att utan sagda åldersbestämmelse på ett fullt tillfredsställande sätt kunna avgöra, huruvida viss galt vore så utvecklad och i övrigt besutte sådana egenskaper, att till stånd kunde och borde lämnas för hans upplåtande till allmänheten för betäckningsändamål.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21. 5

Förevarande bestämmelse i lagen örn galtbesiktningstvång rörande en minimiålder av 9 månader för galt, som användes till avel, tillkom i syfte att förebygga, att galtar toges i bruk för betäckning vid så låg ålder, att såväl deras avelsdugligliet som avkommans utvecklingsmöjligheter äventyrades. Att döma av vunnen erfarenhet skulle ifrågavarande bestämmelse hava förorsakat vissa olägenheter, varjämte svårigheter föreligga att kontrollera dess efterlevnad. Framställning föreligger nu örn borttagande av ifrågavarande åldersbestämmelse. Med hänsyn till de till stöd härför anförda skäl samt då vederbörande premieringsnämnd även utan dylik bestämmelse bör kunna bedöma de enskilda handjurens lämplighet ur avelssynpunkt, anser även jag, att bestämmelsen i fråga bör utan olägenhet kunna utgå ur lagen.

Sedan departementschefen härefter uppläst ett i enlighet med vad sålunda anförts upprättat förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 14 juni 1928 (nr 196) örn galtbesiktningstvång, hemställer departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte i proposition förelägga riksdagen berörda förslag till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: Rune Thygesen.

Departements-

chefen.

hilland lill riksdagens protokoll imil

I saini

in hafi. (Nr fl.)