angående godkännande av en mellan Sverige och Island undertecknad konvention angående fredligt avgörande av tvister
Kungl. Majlis proposition nr 8.
1 Nr 8.
Kungl Marits proposition till riksdagen angående godkännande av en mellan Sverige och Island undertecknad konvention angående fredligt avgörande av tvister; given Stockholms slott den 30 december 1930.
Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för denna dag samt med överlämnande av texten till en konvention mellan Sverige och Island angående fredligt avgörande av tvister, vilken undertecknats den 27 juni 1930, vill Kungl. Majit härmed äska riksdagens godkännande av nämnda konvention.
GUSTAF.
F. Fornel.
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsär enden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30 december 1930.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
Ministern för utrikes ärendena anför:
I enlighet med ett av Kungl. Majit givet bemyndigande har cn konvention mellan Sverige och Island angående fredligt avgörande av tvister den 27 juni 1930 undertecknats på Tingvellir nära Reykjavik i samband med festligheterna med anledning av det isländska altingets tusenårsjubileum. Konventio-
liihang till riksdagens protokoll 1981. 1 sami. 7 haft. (Nr 8.) 1
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 8.
nen är avslutad under förbehåll för ratifikation, från svensk sida nied angivande av att därvid förutsattes riksdagens samtycke.
Såsom jag vid föredragning av frågan örn undertecknandet av ifrågavarande konvention den 13 juni 1930 haft tillfälle framhålla, hava förhandlingarna om konventionens ingående förts på initiativ av isländska regeringen och innehåller densamma bestämmelser, i stort sett motsvarande stadgandena i de mellan de övriga nordiska länderna avslutade konventionerna av enahanda innehåll. Sålunda bygger konventionen på grundsatsen, att rättstvister skola underställas den fasta mellanfolkliga domstolen, om de icke kunnat lösas på diplomatisk väg, under det att intressetvister i dylikt fall skola göras till föremål för undersöknings- och förliknings-, resp. skiljedomsförfarande, samt är den avslutad för en tid av tjugo år med automatisk förlängning på ytterligare tjugoårsperioder, örn den icke uppsäges. Konventionen skiljer sig från de övriga nordiska konventionernas system för fredligt biläggande av tvister endast så till vida, som däri icke stadgas upprättandet av en ständig förlikning snämnd utan endast föreskrives, att parterna skola, innan en intressetvist göres till föremål för skiljedomsförfarande, söka enas örn dess hänskjutande till undersöknings- och förlikningsförfarande inför en i sådant syfte särskilt tillsatt förlikningsnämnd. Örn enighet ej vinnes härom, kan envar av parterna hänskjuta tvisten till skiljedom. Konventionens utformning i denna del är grundad på ett isländskt förslag, vilket motiverats bl. a. därmed, att för Islands vidkommande konstituerandet av permanenta förlikningsnämnder skulle medföra vissa praktiska svårigheter.
Slutligen tillåter jag mig påpeka, att i allt väsentligt analoga avtal ingåtts mellan Island och Danmark, Finland samt Norge.
I anslutning till vad jag sålunda anfört, får jag hemställa
att Kungl. Majit måtte i proposition äska riksdagens godkännande av ifrågavarande med Island undertecknade konvention angående fredligt avgörande av tvister.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall till riksdagen avlåtas.
Ur protokollet: Stig Sahlin.
Kungl. Majlis proposition nr 8.
t
3 Bilaga.
KONVENTION
mellan Sverige oell Island angående
fredligt avgörande av tvister.
Hans Majestät Konungen av Sverige och Hans Majestät Konungen av Island och Danmark, vilka äro besjälade av önskan att främja strävandena till avgörandet på fredlig väg av mellanstatliga tvister, hava i detta syfte överenskommit att avsluta en konvention angående fredligt avgörande av tvister, som må uppstå mellan Sverige och Island, och hava till Sina fullmäktige för avslutandet av en sådan konvention utsett:
Hans Majestät Konungen av Sverige: Sin Envoyé extraordinaire och Ministre plénipotentiaire i Köpenhamn, Oskar Anton Herman Ewerlöf och
Hans Majestät Konungen av Island och Danmark: Islands Försteminister
Tryggvi Thorhallsson, vilka, därtill vederbörligen bemyndigade, överenskommit örn följande bestämmelser: ■
Artikel 1.
Uppstår mellan Sverige och Island rättstvist, som är hänförlig till någon av de i art. 36, mom. 2, av stadgan för den fasta mellanfolkliga domstolen angivna kategorier och som icke kunnat lösas på diplomatisk väg, skall den hänskjutas till avgörande inför nämnda domstol i enlighet med bestämmelserna i sagda stadga.
Tvister, i fråga om vilka särskilda avtal örn doms- eller skiljedomsförfarande gälla mellan de fördragsslutande parterna, skola behandlas enligt bestämmelserna i dessa avtal.
SAMNINGUR
milli Islands og Svipjööar um lausn deilumäla med friösamlegum lisetti.
Hans håtign konungur Islands og Danmerkur og hans håtign konungur Svipjööar, sem oska eindregiö aö styöja viöleitnir aö jafna å friösamlegan nått millirikjadeilum, hata, med paö fyrir augum, komiö sier saman um aö gera samning um friosamlega lausn, deilumåla, sem kunna aö risa milli Islands og Svipjööar, og hata utnefnt sem fulltriia sina til pess aö gera slikan samning:
Hans håtign konungur Islands og Danmerkur: Forssetisråöherra Islands Tryggva pörhallsson og
Hans håtign konungur Svipjööar: Sendiherra sinn i Kaupmannahöfn Oskar Anton Herman Ewerlöf, sem meö gilda umboöi hafa oröiö åsåttir um eftirfylgjandi åkvmöi:
1. grein.
Rjettardeilum, sem kunna aö risa milli Islands og Svipjööar, sem.hmgt er aö heimfmra undir einhverja på tegund, sem nefndar eru i 36. grein 2. målsgrein i regulgjörö fasta alpjööadömstölsins, skal, svo framarlega sem ekki hefur tekist aö jafna deilurnar milli stjörnarfulltrua rikjanna, visaö til urlausnar fyrnefnds domstols i samrrnmi viö åkvmöi reglugjöröarinnar.
Deilur, sem eru pess efnis, aö um pmr gilda sjerstök åkvatöi milli pessara tveggja landa um döms- eöa gjöröardömsmeöferö, skult! satta peirri meöferö, sem pau hin sömu åkvceöi Himla fyrir um.
4 Kungl. Maj:ts proposition nr S.
Meningsskiljaktighet rörande tolkningen av förevarande konvention skall avgöras av den fasta mellanfolkliga domstolen.
Artikel 2.
De fördragsslutande parterna förplikta sig att till skiljedomsförfarande jämlikt nedanstående bestämmelser hänskjuta alla andra än de i art. 1 omnämnda tvister. Innan en tvist göres till föremål för skiljedomsförfarande, skola parterna söka enas örn dess hänskjutande till undersöknings- och förlikningsförfarande inför en i sådant syfte särskilt tillsatt förlikningsnämnd.
Därest icke inom sex månader efter det en av parterna föreslagit undersöknings- och förlikningsförfarande enighet uppnåtts örn tvistens hänskjutande till sådant förfarande och örn förlikningsnämndens sammansättning, skall tvisten på endera partens yrkande hänskjuta till skiljedom.
Parterna äro ense örn att de tvister, som avses i förevarande artikel, skola avgöras efter grundsatserna för rätt och billighet.
Artikel 3.
Därest parterna ej annorlunda överenskomma, skall skiljedomstol för behandling av tvist jämlikt art. 2 i denna konvention tillsättas i enlighet med bestämmelserna i Haag-konventionen den 18 oktober 1907 för avgörande på fredlig väg av internationella tvister, avdelning IV, kap. II.
Artikel 4.
I deli mån parterna i fråga örn skilj edomsförfarandet ej annorlunda överenskomma, skola bestämmelserna i Haagkonventionen den 18 oktober 1907 för avgörandet på fredlig väg av internationella tvister, avdelning IV, kap. lil, därvid lända till efterrättelse.
Därest sådant skiljeavtal, som avses i sagda Haag-konvention, ej undertecknats inom sex månader efter det ena parten till den andra framfört yrkande örn tvists hänskj utande till .skiljedom, skall skiljeavtal på yrkande av endera parten fastställas i den ordning, som fö-
Agreiningar lim skilning å samningi pessum skulu urskuröaöir af fasta alpjööadömstölnum.
2. grein.
Samningsaöilarnir skuldbinda sig til aö bera undir gjöröardöm samkveemt eftirfarandi åkvseöum allar aörar deilur en peer, sem nefndar eru f 1. grein. Adur en gjöröardömsmeöferö helst, munu aöilarnir leitast viö aö visa målinu til raunsöknar og såttameöferöar fyrin sjerstakri partil utnefndri såttanefnd.
Nu lida (i månuöir frå jivi er annar aöilinn stakk upp å rannsöknar- og såttameöferö, og ekki hefir nåöst samkomulag um aö visa deilunni til slikrar meöferöar og um utnefning såttanefndar, på getur hvor aöilinn um sig fariö fram å aö låta gjöröardöm skera ur deilunni.
Aöilarnir eru åsåttir um, aö deilur peer, sem pessi grein fjallar um, skull! leystar å grundvelli rjeettlsetis og sanngirni.
3. grein.
Sje ekki ööruvisi åkveöiö meö samningi, skal gjöröardömur så, er fer meö deilumål samkvsemt 2. grein pessa samnings, utnefndur i samrsemi viö åkvseöi IV. påttar II. kapitola Haagsampyktarinnar frå 18. oktober 1907 um jolmin deilumåla milli rikja meö friösamlegum lisetti.
4. grein.
Aö svo miklu leyti sem aöilarnir taka ekki aöra åkvöröun um gjöröardömsmeöferö, skulu åkvseöin i IV. psetti III. kapitola Haagsampyktarinnar frå 18. oktober 1907 um jöfnun deilumåla milli ribja meö friösamlegum lisetti koma til framkvsemda.
Veröi slikt gjöröardömssamkomulag, sem um rseöir i nefndri Haagsampykt, ekki undirritaö åöur en 6 månuöir eru liönir frå pvi annar aöilinn bar upp viö hinn tilmseli um aö deiluatriöinu skyldi visa til gjöröardöms, skal gjöröardömssamkomulagiö, samkvsemt
Kungl. May.is proposition nr 8.
reskrives i artiklarna 53 ock 54 i nämnda Haag-konvention.
I de fall, då förevarande konvention hänvisar till bestämmelserna i Haagkonventionen, skola dessa bestämmelser tillämpas Iparterna emellan oavsett örn sistnämnda konvention är för dem gällande.
Artikel 5.
Skiljedomstolen äger på endera partens yrkande angiva de provisoriska åtgärder, som böra vidtagas för skyddande av denna parts rätt, för så vitt dessa åtgärder kunna vidtagas på administrativ väg.
Artikel 6.
Skiljedomen skall, när anledning därtill förefinnes, innehålla anvisning rörande sättet för dess verkställande, särskilt rörande de tidsfrister, som därvid skola iakttagas.
Artikel 7.
Beträffande frågor, som enligt lagstiftningen i det land, mot vilket yrkande framställes, skola avgöras av domstol, varmed här avses jämväl förvaltningsdomstol, kan vederbörande part icke påfordra, att det i artiklarna 1 eller 2 avsedda förfarande kommer till användning förrän genom sakens behandling vid domstol slutligt utslag avkunnats. I sådant fall skall tvistens hänskjutande till dom eller skiljedom sko senast ett år efter sådant utslag.
Artikel 8.
Har i dom eller skiljedom förklarats, att ett beslut eller en åtgärd av domstol eller annan myndighet i ena staten helt eller delvis står i strid med folkrätten,och kunna enligt denna stats författning följderna av beslutet eller åtgärden icke helt eller delvis undanröjas, så äro parterna ense om att den förfördelade parten i domen eller skilj edomsutslaget må tillerkännas lämplig gottgörelse på annat sätt.
ösk annars aöilans, gert å {»ann hatt, er mselt er fyrh- um i 53. og 54. grein nefndrar Haagsampyktar.
I penn tilfellum, aö i samningi pessum er visaö til åkvreöa Haagsampyktarinnar, skal åkvrnöa pessara gabi milli aöilanna, ån tillits til pess, hvort sampykt pessi er gildandi tyrir aöilana.
5. grein.
Aö ösk annars aöilans skal gjöröardömurinn rumla fyrh’ um peer bråöabirgöaråöstafanir, sem ber aö gera til pess aö vernda rjettarstööu pessa sama aöila, svo framarlega sem hsegt er aö gera pessar råöstafanir meö framkvifimdarathöfnum.
6. grein.
Sje astaea til pess talin skal i dömsoröi tekiö fram, hvernig dömnum skull fullnregt, einkanlega aö pvi er snertir på fresti, sem greta ber.
7. grein.
Aö pvi er snertir målefni, sem samkvsemt löggjöf pess lands, sem krafan er å hendur gjörö, eiga aö sista urlausn domstols, hjer meö einnig talinn umboösstj örnardömur, getur hlutaöeigandi aöili ekki krafft, aö aöferö su, seni nefnd er i 1. eöa 2. grein, yeröi viöhöfö, åöur en endanleg dömsniöurstaöa er fengin. I sliku tilfelli skal måli nu visaö til döms eöa gjöröardöms siöasta lagi ari eftir aö målinu haföi veriö råöiö pannig til lykta.
8. grein.
Ef aö jivi er lyst yfir i uppkveönum dom! eöa gjöröardömi, aö åkvöröun eöa hånik veerml döms eöa annars yfirvalds annarshvors rikisins jari aö einhverju leyti eöa öllu i båga viö alpjööarjett, og ef aö stjörnlög pessa rikis leyfa ekki aö atina aö öllu eöa einhverju leyti afleiöingarnar af slikri åkvöröun, eöa framkvsemd, på eril aöilarnir åsåttir um, aö i dömnum eöa gjöröinni megi dierna peim aöilanum, er misrjetti hefur veriö beittur, hsefilegar hartur å annan hått.
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 8.
Artikel 9.
De fördragsslutande parterna förbinda sig att under pågående doms- eller skiljedomsförfarande i möjligaste mån undvika varje åtgärd, som kan motverka domens eller skiljedomens verkställande.
Parterna skola efter tro och heder ställa sig domen eller skiljedomen till efterrättelse.
9. grein.
Medan ad stendar å döms- eda gjördardömsmedferd skuldbinda samningsadilarnir sig til fess ad leida hjå sjer, svo sem frekast er unt, hverskonar rådstöfun sem getur oröiö til tålmunar fullnaegju dömsins eda gjördarinnar.
Adilarnir skull!, ad vidlögdum drengskap, hlyta döms- eda gjördardömsnidurstödunni.
Artikel 10.
Tvister, som må uppstå mellan parterna angående tolkningen eller utförandet av dom eller skiljedom, skola, därest ej annorlunda bestämts, underkastas avgörande av den domstol, som avkunnat domen eller skiljedomen.
10. drein.
Deilur, sein kynnu ad risa milli adilanna, snertandi skilning eda framkvtemd dömsins eda gjördarinnar, skulu, sje ekki ödruvisi åk vedid, utkljådar af heim rjetti, seni kvad upp döminn eda gjördina.
Artikel 11.
Denna konvention skall ratificeras, för Sveriges del av Hans Majestät Konungen av Sverige under förutsättning av svenska riksdagens bifall, och för Islands del av Hans Majestät Konungen av Island och Danmark under förutsättning av isländska altingets bifall. Ratifikationerna skola utväxlas i Stockholm.
11. grein.
Samning pennan skal fullgilda, af hans håtign konungi Islands og Danmerkur, ad åskildu sampykki Alpingis Islendinga, og af hans håtign konungi Svipjööar, ad åskildu sampykki Rlkispings Svia. Fullgildingarskjölin skulu afhent f Stokkhölmi.
Artikel 12.
Denna konvention träder i kraft å dagen för ratifikationernas utväxlande och ersätter därvid, i förhållandet mellan Sverige och Island, skiljedomskonventionen den 17 juli 1908. Den gäller för en tid av tjugo år räknat från ikraftträdandet. Därest den ej senast två år före utgången av nämnda tidrymd blivit uppsagd, skall den gälla för ytterligare tjugo år, och skall den allt framgent anses förlängd för tidrymder av tjugo år, örn den icke minst två år före utgången av närmast föregående tjugoårsperiod blivit uppsagd.
Tvist, som vid utlöpandet av konventionens giltighetstid är föremål för domseller skiljedomsförfarande på grund av denna konvention, skall slutbehandlas i enlighet med konventionens bestämmelser.
12. grein.
Samningur bessi gengur i gildi pann dag er fullgildingarskjölin eru afhent, og kemur på, aö pvl er snertir Island og Svipjöö, f staf) gjöröardömssamningsins frå 17. juli 1908. Samningurinn gildir i 20 år frå gildistöku. Ef honum veröur ekki sagt upp minst tveimur årum tyrir lok pessa timabils, gildir hann 1 önnur 20 år, og skal framvegis ålltast gildandi tyrir 20 åra timabil, svo framarlega sem honum veröur ekki sagt upp minst 2 krum tyrir lok liöandi 20 åra timabils.
Deilur, sem viö lok gildistlma samningsins salta döms eöa gjöröardömsmeöferö samkvsemt pessum samningi, skulu utkljåöar å pann hått, er hann mselir tyrir um.
Kungl. Majlis proposition nr 8.
7 Till bekräftelse härav hava de befullmäktigade ombuden undertecknat denna konvention och försett den med sina sigill.
Som skedde i två exemplar på Tingvellir den 27. juni 1930.
O. Ewerlöf.
(Sigill.)
jaessu til staöfestu hata fulltruarnir undirritaö samning pennan og sett viÖ hann innsigli sin.
Gert i tveim eintökum å pingvöllum. 27. juni 1930.
TrYGGVI pÖRHALLSSON.
(Sigill.)