angående försäljning av en Kungl. Majit och kronan Ullhårig hållhägnad i Sattajärvi by inom Pajala socken av Norrbottens län

Kungl. Majlis proposition Nr 99.

J

Nr 99.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av en Kungl. Majit och kronan Ullhårig hållhägnad i Sattajärvi by inom Pajala socken av Norrbottens län; given Stockholms slött den 2Ö februari 1931.

Kungl. Maj :t Vill härmed, under åberopande av bilägda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen ätt bifalla det förslag, om vars avlåtandé till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

tinder Hans Majlis

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAFADOLF. '

Felix Hamrin.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 20 februari 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramél, statsråden Gårde, Hamrik, Städener, GyéLensvtärd, Larsson, Holmbäck, Hansén, Rundqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anför:

Vid avvittring år 1879 inom Sattajärvi hy i Rajala socken av Norrbottens läll avsattes en hållhägnad i två skiften, det ena örn 181.88 kvadratrevar vid Kallio och det ändra örn 162.42 kvädrätrevar vid Varanperä. Hållhägnaden, som vid aVvittringen icke inräknades i dea Sattajärvi by för dess mantal tillagda marken utan utlades såsom särskild lägenhet, har, sedan

Bihang lill riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 85 hafi. (Nr 99.)

L

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 99.

genom stadgan den 22 juni 1911 om skjutsväsendet gästgiveribesväret helt och hållet avlyftats från jorden, frigjorts och numera återgått till kronans fria disposition,

I en till Kungl. Majit ställd skrift hava Herman Patomella med flera lägenhetsägare i Sattajärvi by anhållit örn tillstånd att få inköpa en var sitt stycke av nämnda hållhägnad.

Till stöd för ansökningen har anförts bland annat följande:

Hållhägnaden hade icke på årtionden använts för sitt ändamål. Den utgjordes av hagmark med mycket god odlingsbar jord. Sökandena, som levde i små ekonomiska förhållanden, saknade i allmänhet jord att bruka. Många av dem hade därför på eget bevåg odlat upp delar av hållhägnadens mark och svävade nu i ovisshet örn, huruvida de skulle få behålla sina odlingar.

På grund av remiss avgav länsstyrelsen i Norrbottens län, efter vederbörande landsfiskals hörande, den 11 december 1926 utlåtande i ärendet och föreslog därvid, att det måtte uppdragas åt vederbörande lantmätare att med biträde av godemän uppdela hållhägnaden i lämpliga lotter och värdera dessa, samt att sålunda uppkomna lotter därefter måtte få försäljas till enskilda, vilka därav prövades vara i behov, mot den köpeskilling, som vid värderingen åsatts desamma.

Sedan kammarkollegium härefter anbefallts aygiva utlåtande i ärendet, anmodade kollegium länsstyrelsen att föranstalta örn upprättande genom lantmätare av en plan till styckning av hållhägnaden och värdering av de marklotter, som därvid komme att utläggas.

I anledning därav hölls av distriktslantmätare!! i Pajala distrikt med biträde av ett av länsstyrelsen förordnat jordbrukssakkunnigt biträde under tiden den 17—den 20 oktober 1928 förrättning för åstadkommande av sådan styckningsplan. Härvid beräknades hållhägnaden i sin helhet innehålla omkring 30 hektar, därav omkring 23 hektar inrösningsjord. Vid förrättningen förklarade en av sökandena, att han frånträdde ansökningen, och upplystes vidare, att en annan av sökandena avlidit. Å andra sidan tillkommo två nya personer, som önskade förvärva jord av hållhägnaden. Sedan de sålunda intresserade personerna hörts angående sina önskemål och anteckningar därom gjorts, enade sig lantmätaren och länsstyrelsens ombud enligt protokoll vid sammanträde i april 1929 örn att föreslå styckning av hållhägnaden i fjorton lotter, på sätt vid protokollet fogad karta och delningsbeskrivning med sammandrag utvisade. De i delningsbeskrivningen upptagna värdena å de särskilda lotterna syntes emellertid ombudet vara för höga, varför han i ett till protokollet gjort tillägg hemställde, att desamma måtte nedsättas med 25 procent.

Med skrivelse den 24 oktober 1929 överlämnade länsstyrelsen styckningsplanen med tillhörande handlingar till kammarkollegium samt bifogade därjämte dels ett från landsfiskalen inhämtat yttrande, däri denne förklarade sig icke hava något att erinra mot styckningsplanen, dels

3 Kungl. Maj:ts proposition Nr 99.

en skrift från förbemälde Patomella med förslag till viss ändring i dea samma. För egen del föreslog länsstyrelsen, som beträffande värderingen av de särskilda lotterna biträdde det jordbrukssakkunniga ombudets mening, att hållhägnaden styckades i fjorton lotter enligt den uppgjorda planen och att lotterna hembjödes till följande personer och för nedan angivna pris, nämligen

Skulle de hembjudna lotterna icke på så sätt kunna försäljas, föreslog länsstyrelsen, att lotterna utbjödes på offentlig auktion till den högstbjudande, samt hemställde, att blivande köpare måtte åläggas att själv bekosta avstycknings- och lagfartskostnader.

Kammarkollegium har i utlåtande den 15 januari 1930 förklarat, att kollegium för sin del anslöte sig till vad länsstyrelsen i sin sistberörda skrivelse anfört och hemställt.

Domänstyrelsen har, efter remiss, den 10 februari 1930 avgivit infordrat utlåtande i ärendet och därvid överlämnat från vederbörande jäg mästare och Överjägmästare inhämtade yttranden.

Jägmästaren har anfört, att på grund av hållhägnadens läge och beskaffenhet i övrigt icke någon möjlighet funnes att genom sammanslagning med annan kronojord öka dess areal, och att området på grund av sin ringa storlek ej heller vore lämpligt att bibehållas för framtida skogsbörd.

Överjägmästaren har med hänsyn till vad jägmästaren anfört förklarat sig icke hava något att erinra mot bifall till den föreslagna styckningen och försäljningen av hållhägnaden.

För egen del har domänstyrelsen instämt i detta uttalande.

Under åberopande av den sålunda åstadkomna utredningen biträder jag förslaget om försäljning av ifrågavarande hållhägnad sådant detta förslag av länsstyrelsen framförts. Vid hembud av lotterna till de upp-

Departements-

chefen.

kungl. Måj.-ts proposition Nr 99.

givna spekulanterna torde såsom villkor för försäljningen böra föreskrivas, att réspéktlve köpare Skall Vidkännas lagfartskostnad oell på honom belöpande andel av styckningskostnaden, samt att i köpebrevet skall intagas förbehåll, att kronan icke ikläder sig annan hemulsökyldighet än återbäring av köpeskillingen. Därest försäljning å offentlig auktion skulle komma i fråga, torde auktionen böra föranstaltas av länsstyrelsen och ske under samma villkor som nyss angivits. Härjämte torde såsom ytterligare villkor böra föreskrivas, att avgivet högsta köpeanbud varder av Kungl. Maj:t godkänt.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den kronan tillhöriga hållhägnaden i Sattajärvi by inom Pajala socken av Norrbottens län må försäljas på det sätt och under de villkor, som av mig i det föregående förordats.

Piil denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kfonprinsen-Regenten lämna bifall samt förordnar, att proposition åv deö lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollets R. Börgstr&nt,

S10551. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1931,