angående försäljning av vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar

Kungl. Majlis proposition Nr 139.

1 Pir 139.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar; given Stockholms slott den 26 februari 1932.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt under punkterna leo—7:o.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

B. v. Stockenström.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 26 februari 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Departementschefen, statsrådet von Stockenström, anhåller att få underställa Kungl. Marits prövning vissa ärenden angående försäljning av kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar, vilka ärenden synts höra föranleda framställning till riksdagen, samt anför härom följande:

l:o.

Tuna bergslags allmänning i Tuna och Tunabergs socknar av Södermanlands län uppläts genom bergskollegii utslag den 5 juli 1757 till del-

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 112 höft. (Nr 139.) 1

Kronoparken Tunaberg t Södermanlands län.

2 Kungl. Majda proposition Nr 139.

ägarna i Tunabergs kopparverk med nyttjanderätt så länge verket upprätthölles och på bergsvis dreves samt skogsunderstödet behövdes.

Sedan arbetet vid kopparverket under 1890-talet i huvudsak upphört, sökte Kungl. Majit och kronan genom rättegång återvinna nyttjanderätten till allmänningen. Genom Kungl. Majits dom den 19 mars 1908 blev emellertid kronans talan ogillad. I proposition nr 74 till 1927 års riksdag föreslog Kungl. Majit riksdagen medgiva, att kronan finge med ägaren av Tunabergs kopparverk träffa avtal örn upplåtande till kronan av den rätt, kopparverket kunde hava till allmänningen.

Sedan riksdagen i skrivelse den 6 maj 1927, nr 155, bifallit förenämnda proposition, överlät ägaren av Tunabergs kopparverk genom ett den 4 augusti 1927 träffat avtal kopparverkets rätt till allmänningen till kronan.

Sedermera har Kungl. Majit i skrivelse den 16 mars 1928 förordnat, att samtliga under allmänningen hörande fastigheter med undantag av vissa lägenheter, som då läge under försäljning, skulle utgöra en kronopark med benämning Tunaberg.

Sedan fråga uppstått örn försäljning av vissa lägenheter under nämnda kronopark, vilka ansetts icke vara behövliga för skötseln av kronoparken, nämligen dels torpen Ytterbostugan och Skarastugan, dels ock lägenheterna Gölstugan med Erikslund, överbostugan med Nystugan och Enstaka, Hökhult, Koviksstugan, Bråten samt Lilla Skara, har domänintendenten med biträde av uppskattningsmän och vederbörande jägmästare år 1931 upprättat förslag till försäljning med saluvärdering av nämnda fastigheter.

Detta ärende har domänstyrelsen med skrivelse den 23 december 1931 underställt Kungl. Majits prövning, och har styrelsen därvid överlämnat ärendet tillhörande handlingar, däribland av distriktslantmätaren G. Willén upprättade kartor och beskrivningar över samtliga ifrågavarande områden.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, bland annat, följande.

Av de till försäljning ifrågasatta lägenheterna utgör torpet Skarastugan en särskild fastighet, Skarastugan 11. Beträffande fastighetsförhållandena vid torpet Ytterbostugan lämnas redogörelse i det följande, övriga lägenheter hava genom avstyckning avskilts från respektive stamfastigheter sålunda i

från 27fe* mantal Långbro nr 1 (Långbro 11):

Gölstugan, litt. Dc,

Nystugan, litt. Dt,

Överbostugan, litt. Du,

Enstaka, litt. Dy;

från 15/i« mantal Kungshamn nr 1 (Kungshamn l1):

Hökhult, litt. EE,

Koviksstugan, litt. EF,

Bråten, litt. Ec och litt. Ef,

Lilla Skara, litt. Eb.

Kungl. Majus proposition Nr 139.

3 Samtliga lägenheter äro avsedda att försäljas med äganderätt såsom jordbruksegnahemslägenheter, lägenheterna Skarastugan, Gölstugan med Erikslund, Överbostugan med Nystugan och Enstaka, Hökhult, Koviksstugan och Bråten med Ytterbostugan med hembud till vederbörande arrendatorer enligt 9 § förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. samt Lilla Skara enligt 13 § samma förordning. Upplåtelse med åborätt har uppskattningsnämnden ansett icke böra ifrågakomma.

Rörande de ifrågasatta försäljningarna av de särskilda lägenheterna inhämtas av handlingarna i ärendet bland annat följande.

Skarastugan.

Den 12 februari 1926 förordnade Kungl. Majit, att torpet skulle försäljas enligt kungörelsen den 17 oktober 1913 angående grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar med en areal av 25.io hektar och ett saluvärde av 8,000 kronor. Med anledning av en av brukaren av torpet gjord framställning örn fortsatt arrende av torpet prövade domänstyrelsen, enligt skrivelse till länsstyrelsen i Södermanlands län den 15 april 1926, med stöd av bestämmelserna i mom. 10 av sistnämnda kungörelse skäligt bestämma, att torpet skulle tillsvidare för skogsväsendets räkning genom vederbörande överjägmästares försorg till dåvarande brukaren, f. båtsmannen J. H. Broberg, utarrenderas.

Salulotten, som är belägen cirka 17 kilometer från Nyköping, omfattar enligt avmätningshandlingarna följande areal:

Tomt och åker ............................................ 2.0490 hektar

Avrösningsjord .......................................... 23.G2io »

Summa 25.g?oo hektar.

Byggnaderna utgöras av ett gammalt boningshus i hjälpligt skick jämte ladugård med loge samt vedbod och svinhus i fallfärdigt skick. Av den till lotten hörande avrösningsjorden utgöras omkring 14 hektar av produktiv skogsmark och 9 hektar av impediment. Virkesförrådet är beräknat till 1,092 kubikmeter. Lägenheten är, med en i arrendekontraktet angiven areal av 1.90 hektar åker och tomt, för tiden intill den 14 mars 1932 mot en årlig avgäld av 100 kronor utarrenderad till förenämnde J. H. Broberg, som i omkring 50 år innehaft lägenheten. För tiden 14 mars 1932—14 mars 1933 är lägenheten utarrenderad till dennes son, K. M. Broberg, mot en årlig avgäld av 130 kronor.

Uppskattningsnämnden har värderat lotten till 3,800 kronor.

Domänstyrelsen har ansett det nu föreslagna saluvärdet, vid en skälig värdesättning av virkesförrådet samt med hänsyn till lägenhetens svaga byggnadsbestånd, böra godtagas vid försäljning av lägenheten såsom jordbruksegnahem.

Arrendatorn K. M. Broberg har förklarat sig villig köpa lägenheten till ett pris av 3,800 kronor. K. M. Broberg är efter den 14 mars 1932 berättigad till hembud å lägenheten.

Gölstugan med Erikslund.

Arealen av salulotten utgör enligt avstyckningshandl ingalena:

Tomt och åker ............................................ 3.4390 hektar

Avrösningsjord .......................................... 15.88io »

Summa 19.32oo hektar.

Salulotten är belägen 13 kilometer från Nyköping. Samtliga byggnader vid lägenheten — boningshus, ladugård med loge m. m., vedbod och

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 139.

svinhus samt källare — äro gamla och otidsenliga. Av den till salulotten hörande avrösningsjorden utgöra omkring 10 hektar produktiv skogsmark och 6 hektar impediment. Virkesförrådet är 727 kubikmeter. Salulottens inägojord motsvarar i huvudsak lägenheten Gölstugan. Denna är tillsammans med en del av torpet Enstaka — med en angiven sammanlagd areal av O.35 hektar tomt, 6.47 hektar åker och O.19 hektar gärdesbackar och impediment eller i allt 7.oi hektar — för tiden 14 mars 1931— 14 mars 1933 utarrenderad till Anders Johan Nilsson mot en årlig avgäld av 135 kronor. Därjämte ingår i salulotten en mindre lägenhet, Erikslund, som omfattar 0.65 hektar tomt och åker med stuga och ladugård i bristfälligt skick, för närvarande använd såsom gratialistbostad.

Uppskattning snämnden har värderat lotten till 4,000 kronor.

Arrendatorn Nilsson har förklarat sig villig inköpa salulotten till ett pris av 4,000 kronor.

Domänstyrelsen hav funnit det föreslagna priset skäligt. Nuvarande innehavaren av lägenheten Gölstugan, förenämnde Nilsson, vars svärfader arrenderat lägenheten under tiden 1910—1931, vore berättigad till hembud å salulotten.

Överbostugan, Nystugan och Enstaka.

Lägenheterna Överbostugan, Nystugan och Enstaka innehålla enligt avstyckningshandlingarna följande areal i hektar:

överbostugan

Nystugan ......

Enstaka..........

Tomt och åker

.............. 6.9840

.............. 1.5690

.............. 5.3050

Summa 13.8 5 80

Avröningsjord

17.2160 13.3410 19.445 0 50.0020

Summa

63.8600.

överbostugan är bebyggd med boningshus, gammalt och otidsenligt, bod i tämligen gott skick samt ladugård med loge, källare, svinhus och vedbod i knappt medelmåttigt skick. Vid Nystugan finnas boningshus, bod, ladugård med loge samt källare, alla gamla och förfallna. Lägenheten Enstaka är obebyggd. Lägenheterna äro belägna cirka 14 kilometer från Nyköping. Av den till lägenheterna hörande avrösningsjorden, 50 hektar, utgöras omkring 30 hektar av produktiv skogsmark. Virkesförrådet utgör 2,740 kubikmeter. Överbostugan med Nystugan (med undantag av byggnaderna samt potatisland) samt en del av Enstaka är — med en angiven areal av O.35 hektar tomt, 7.25 hektar åker, 2.si hektar utlagd åker, 2.47 hektar hagmark och O.33 hektar impediment eller i allt 12.91 hektar — för tiden 14 mars 1930—14 mars 1933 utarrenderad till Klas Gunnar Nilsson, som arrenderat lägenheten Överbostugan med del av Enstaka sedan den 14 mars 1927, mot en årlig avgäld av 290 kronor. Domänstyrelsen har år 1924 medgivit, att byggnaderna vid Nystugan jämte ett potatisland finge tills vidare utan avgift disponeras av änkan Augusta Nyberg, som bebott torpet i 40 år. Hon har numera avflyttat från lägenheten.

Uppskattning snämnden har värderat lägenheterna sålunda:

Överbostugan Nystugan ... Enstaka ____

......... kronor 6 900

........ » 3800

• *.......» _ 4,450

Summa kronor 15,150,

som avjämnats till 15,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 139.

5 Arrendatorn K. G. Nilsson har förklarat sig villig köpa salulotten till ett pris av 15,000 kronor.

Domänstyrelsen, som ansett den förordade sammanslagningen av de tre lägenheterna till en jordbruksegnahemslägenliet lämplig, har funit det av nämnden föreslagna priset skäligt med hänsyn till lägenheternas dåliga byggnader och delvis svaga jord. Nuvarande brukaren, K. G. Nilsson, vore, då han ännu icke innehaft arrendelägenheten i tio år, enligt gällande bestämmelser icke berättigad att erhålla hembud å salulotten. Uppskattningsnämnden hade förordat hembud till honom och hade till stöd därför anfört, att Nilsson väl hävdat arrendelägenheten, att han genom träget arbete förbättrat densamma, samt att han hade goda förutsättningar att genomföra köpet av salulotten. Domänstyrelsen tillstyrkte på anförda skäl, att arrendatorn erhölle hembud å lägenheten.

Hökhult.

Enligt avstyckningshandlingarna utgör arealen av salulotten:

Tomt och åker ............................................ 2.9270 hektar

Äng........................................................ 0.3740 »

Avrösningsjord och vattenområde.......................... 40.1390 »

Summa 43.4400 hektar,

varav IO.5000 hektar vatten.

Salulotten är belägen cirka 16 kilometer från Nyköping. Samtliga byggnader, boningshus, ladugård med loge, källare, bod och svinhus, äro i knappt medelgott skick. Av den till lägenheten hörande avrösningsjorden äro omkring 14 hektar produktiv skogsmark. Virkesförrådet å lägenheten utgör 1,504 kubikmeter. Lägenheten är, med en angiven areal av 2.66 hektar åker och O.07 hektar impediment, för tiden 14 mars 1930—14 mars 1933 utarrenderad mot en årlig avgäld av 110 kronor till Erik Hilmer Eriksson, som innehaft lägenheten sedan 1920.

Uppskattningsnämnden har värderat salulotten till 4,400 kronor, till vilket pris arrendatorn Eriksson förklarat sig villig förvärva densamma.

Domänstyrelsen har funnit det föreslagna priset skäligt. Eriksson vore berättigad till hembud å lägenheten.

Koviksstugan.

Arealen av salulotten utgör enligt avstyckningshandlingarna:

Tomt och åker ............................................ 5.5350 hektar

Avrösningsjord .......................................... 24.3250 »

Summa 29.8600 hektar.

Salulotten är belägen cirka 16 kilometer från Nyköping. Å lägenheten finnas två boningshus, varav ett nytt i gott skick, samt ladugård, loge, redskapshus, källare m. m. Samtliga ekonomihus äro i gott skick. Av den till salulotten hörande avrösningsjorden utgöras omkring 16 hektar av produktiv skogsmark. Virkesförrådet är 976 kubikmeter. Lägenheten är — med en angiven areal av I.20 hektar tomt, 5.35 hektar åker och O.10 hektar impediment eller i allt 6.65 hektar — för tiden 14 mars 1930— 14 mars 1933 utarrenderad mot en årlig avgäld av 180 kronor till Gustaf Adolf Johanson, som brukat lägenheten sedan år 1908.

Uppskattningsnämnden har värderat salulotten till 6,450 kronor, till vilket pris arrendatorn Johanson förklarat sig villig inköpa densamma.

Domänstyrelsen har funnit det föreslagna priset skäligt. Johanson vore berättigad till hembud å lägenheten.

ti

Kungl. Maj:ts proposition Nr 139.

Lilla Skara.

Salulotten innehåller enligt avstyckningshandlingarna följande areal:

Tomt och åker ...............:............................ 6.G370 hektar

Avrösningsjord .......................................... 27.6030 »

Summa 34.2400 hektar.

Salulotten är belägen cirka 17 kilometer från Nyköping. Vid lägenheten finnas boningshus, ladugård med loge, svinhus, bodbyggnad och källare, samtliga byggnader i gott skick. Av den till salulotten hörande avrösningsjorden utgöra omkring 18 hektar produktiv skogsmark. Virkesförrådet är 1,232 kubikmeter. Lägenheten är, med en angiven areal av 6.40 hektar tomt och åker samt I.43 hektar gärdesbackar och impediment, för tiden 14 mars 1930—14 mars 1933 utarrenderad mot en årlig avgäld av 210 kronor till Isak Viktor Eriksson, som arrenderat lägenheten sedan år 1900.

Uppskattningsnämnden har värderat lotten till 7,700 kronor. Arrendatorn Eriksson, som vore berättigad till hembud å lägenheten, önskade icke inköpa densamma.

Domänstyrelsen, som funnit det åsätta saluvärdet skäligt, har ansett, att lotten borde försäljas enligt 13 § förordningen nr 176/1929.

Bråten och Ytterbostugan.

Den 9 oktober 1925 förordnade Kungl. Majit, att torpet Ytterbostugan (hemskiftet) skulle efter ägostyckning försäljas med en areal av 6.40 hektar och ett saluvärde av 3,600 kronor enligt de i Kungl. Maj:ts brev den 29 maj 1874 stadgade grunder. Fastigheten ägostyckades år 1926, varigenom uppkommo två fastigheter, nämligen Ytterbostugan nr 1 litt. A (hemskiftet) och Ytterbostugan nr 1 litt. B (utskiftet). Den senare fastigheten angränsar torpet Bråten. Sedan den förra fastigheten två gånger utbjudits å auktion med ett på grund av verkställd utstämpling av skog till 1,830 kronor nedsatt saluvärde utan att antagligt anbud avgivits, förordnade Kungl. Majit den 28 oktober 1927, att med försäljningen av samma fastighet skulle tills vidare anstå.

Salulotterna äro belägna cirka 18 kilometer från Nyköping. Ytterbostugan, som uteslutande omfattar avrösningsjord, innehåller enligt ägosty ckningshandlingarna:

litt. A (hemskiftet) ........................................ 6.5645 hektar

» B (utskiftet) ....................................... 17.48io »

Lägenheten Bråten, som åren 1930 och 1931 avstyckats från 15/ie mantal Kungshamn nr 1, innehåller följande areal i hektar:

Kungshamn Kungshamn

litt. Ec litt. Ef

Tomt och åker.......................................... 5.9760 —

Avrösningsjord.......................................... 16.6 340 O.9400

Summa 22.6ioo O.9400 23.5 500.

Kungshamn litt. Ef utgör en del av lägenheten Bråten, som från början undantagits såsom upplagsplats för kronoparkens behov, men som numera ansetts icke erfordras för detta ändamål. Av avstyckningshandlingarna framgår, att vederbörande förrättningsman ansett skogsmarkstilldelningen till lägenheten Bråten för knapp och i anslutning härtill förutsatt, att lägenheten skulle sambrukas med Ytterbostugan litt. B.

Summa

Kungl. Maj:ts proposition Nr 139. 7

Areal samt virkesförråd för fastigheterna Ytterbostugan och Bråten

utgöra:

Lägenheten Bråten har följande åbyggnader, nämligen boningshus, ladugård med loge, bod, svinhus och vedbod. Boningshuset angives vara i mindre gott, ladugården i dåligt samt övriga hus i gott eller hjälpligt skick. Lägenheten är för tiden 14 mars 1930—14 mars 1933 — med en angiven areal av 6.11 hektar åker, I.02 hektar äng och O.39 hektar gärdesbackar och betesmark eller i allt 7.52 hektar — mot en årlig avgäld av 180 kronor utarrenderad till Karl Otto Andersson, som dessförinnan icke varit bosatt å torpet.

Uppskattning snämnden har värderat lägenheten Bråten (Kungshamn nr 1 litt. Ec och litt. Ef) jämte Ytterbostugans båda lotter sålunda:

Bråten Kungshamn nr 1 litt. Ec 5,250 kronor

» » » » » Ef................................................ 1,350 »

Ytterbostugan nr 1 litt. B (utskiftet) ................ 3,400 »

» » » » A (hemskiftet) .................■■■•'■...............540 » ___

Summa saluvärde 10,540 kronor.

Nämnden har med hänsyn till bland annat lägenheten Bråtens ringa skogsmarkstilldelning tillstyrkt försäljning av nyssnämnda fastigheter i en lott. Hembudsrätt enligt meranämnda försäljningsförordning förelåge icke. Nämnden har emellertid livligt förordat hembud av fastigheterna till arrendatorn Andersson, enär denne, som genom arbetsamhet och sparsamhet förskaffat sin familj en god ekonomisk ställning, gjort sig förtjänt av stöd från det allmännas sida samt ägde förutsättningar

att genomföra köpet. . , , , ....

Andersson har förklarat sig villig att inköpa fastigheterna till av

hämnden åsatt pris. x in,.n ,

Domänstyrelsen, som funnit det föreslagna saluvärdet, 10,540 kronor, skäligt, har på av nämnden anförda skäl och med hänsyn till önskvärdheten av att försälja ifrågavarande mindre lägenheter för sin del tillstyrkt försäljning av nämnda fastigheter såsom en lägenhet enligt 9 § meranämnda' förordning med hembud till arrendatorn K. O. Andersson.

Domänstyrelsen har i likhet med uppskattningsnämnden avstyrkt, att överlåtelse av äganderätten till förevarande lägenheter förenades med särskilda villkor angående deras användning eller örn rätt för kronan att köpa deni åter. Därest så likväl skulle ske, borde de angivna saluvärdena reduceras med 15 procent.

Med stöd av Kungl. Maj:ts brev den 28 september 1917 hade domänstyrelsen den 24 oktober 1917 med Nävekvarns bruks aktiebolag upprättat kontrakt rörande upplåtelse till bolaget av nyttjanderätt till mark, tillhörande bland annat de nu förevarande salulotterna Gölstugan med Erikslund, Lilla Skara och Bråten med Ytterbostugan, för anläggning av de-

Departements-

chefen.

8 Kungl. Martts proposition Nr 139.

cauvillejärnväg. Nämnda bolags rättigheter och skyldigheter enligt sagda kontrakt hade numera övertagits av Tunabergs trävaruaktiebolag. Ifrågavarande kontrakt gällde för ett år i sänder med sex månaders uppsägningstid, dock att från kronans sida kontraktet icke finge uppsägas att upphöra före utgången av tjugo år från upplåtelsetidens början den 14 mars 1917.

Domänstyrelsen har härefter i skrivelse den 8 februari 1932 anmält, att vid den storm, som inträffade den 1 februari 1932, skog i avsevärd omfattning fällts å förenämnda salulotter. Uppskattning av mängden eller värdet av det stormfällda virket eller av dess fördelning å salulotterna vore ännu ej verkställd. Vederbörande spekulanter å salulotterna Skarastugan, Gölstugan med Erikslund, Överbostugan med Nystugan och Enstaka, Hökhult, Koviksstugan och Bråten med Ytterbostugan hade, enligt vad styrelsen vidare upplyst, förklarat sig villiga att inköpa respektive lotter med numera befintlig ståndskog till förenämnda saluvärden minskade med värdet av den stormfällda skogen enligt vid värderingen av lägenheterna tillämpade grunder.

För egen del biträder jag förevarande försäljningsförslag sådant det tillstyrkts av domänstyrelsen. Ärendet torde lämpligen böra i sin helhet underställas riksdagens prövning. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoparken Tunaberg i Tuna och Tunabergs socknar av Södermanlands län må med av uppskattningsnämnden angivna arealer enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. försäljas följande lägenheter, nämligen

dels Skarastugan med hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för K. M. Broberg, med ett saluvärde av 3,800 kronor,

dels Gölstugan med Erikslund med hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för Anders Johan Nilsson, med ett saluvärde av 4,000 kronor,

dels överbostugan med Nystugan och Enstaka med hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för Klas Gunnar Nilsson, med ett saluvärde av 15,000 kronor,

dels Hökhult med hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för Erik Hilmer Eriksson, med ett saluvärde av 4,400 kronor,

dels Koviksstugan med hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för Gustaf Adolf Johanson, med ett saluvärde av 6,450 kronor,

dels Lilla Skara enligt 13 § i förordningen med ett saluvärde av 7,700 kronor,

9 Kungl. Maj:ts proposition Nr 139.

dels ock Bråten med Ytterbostugan med hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för Karl Otto Andersson, med ett saluväi’de av 10,540 kronor;

ägande domänstyrelsen att verkställa den jämkning av saluvärdena, som må föranledas av genom stormfällning förorsakad minskning av lägenheternas virkesförråd;

och skall vid försäljningarna därjämte iakttagas, att lägenheterna överlåtas i det skick, vari de på grund av bestämmelserna i örn dem gällande arrendekontrakt skola av vederbörande arrendatorer överlämnas, att lägenheterna må tillträdas den 14 mars 1933, att, beträffande lägenheterna Gölstugan med Erikslund, Lilla Skara och Bråten med Ytterbostugan, köparna skola vara skyldiga att utan ersättning tåla skada och intrång, som förorsakas lägenheterna genom upplåtelsen jämlikt omförmälda kontrakt den 24 oktober 1917 av nyttjanderätt till mark för anläggning av decauvillejärnväg, samt att, beträffande lägenheterna Gölstugan med Erikslund samt Överbostugan med Nystugan och Enstaka, köparna skola vara skyldiga att utan ersättning tåla skada och intrång å lägenheterna genom den över lägenheterna framdragna elektriska ledningen.

2:o.

I proposition den 16 mars 1928, nr 210, punkt 21, föreslog Kungl. Maj:t i enlighet med domänstyrelsens i skrivelse den 14 januari 1928 gjorda hemställan riksdagen medgiva, att, sedan kronoegendomen 3/» mantal Blötan nr 2 Storegård i Södra Sandsjö socken av Kronobergs län blivit genom vederbörlig lantmäteriförrättning fördelad i fem å en ärendet bilagd rågångskarta över kronogendomen med litt. A, D + G, E, H och F betecknade lotter,

lotten litt. A mätte försäljas å offentlig auktion till den högstbjudande under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade grunder, med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1929;

lotten litt. D + G måtte försäljas antingen till egendomens dåvarande arrendator, A. Kron, för en köpeskilling av 34,070 kronor att erläggas med en sjättedel vid tillträdet den 14 mars 1929 och med en sjättedel den 14 mars varje av nästföljande fem år samt i övrigt på i propositionen närmare angivna villkor, eller, därest bemälde Kron icke begagnade sig av omförmälda medgivande att förvärva ägolotten, å offentlig auktion till den högstbjudande under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor, med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1929; samt

Blötan nr 2 Storegård i Kronobergs län.

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 139.

lotterna litt. E, H och F måtte var för sig försäljas enligt dä gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar. Lotterna innehöllo följande arealer och hade åsatts följande saluvärden.

I en inom riksdagen väckt motion, II: 523, hemställdes, att förenämnda lägenhet litt. A eller Sjömillan måtte med tillägg av avrösningsjord så att hela lägenheten erhölle en sammanlagd areal av cirka 12.5 hektar försäljas med förköpsrätt för Per Johansson, Stockaryd, samt att huvudgärden måtte försäljas med ett av vederbörande uppskattningsnämnd föreslaget område.

I utlåtande nr 68/1928 anförde jordbruksutskottet följande.

Det område, som motionären ansett höra tilläggas Sjömillan, torde utgöra samma utmarksområde, som uppskattningsmännen föreslagit skulle läggas till Sjömillan, vilket område å förut angivna karta betecknats med litt. B, och med de gränser mot egendomen i övrigt, som utmärkts med en blyertslinje. Två av utskottets ledamöter, som besökt egendomen, hade i likhet med motionären funnit, att ifrågavarande område väl lämpade sig för odling och beteskultur. Då det område, som enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle tillföras Sjömillan, endast utgjorde 4.556 hektar, torde det med litt. B betecknade området kunna anses utgöra ett värdefullt tillskott, vilket skulle kunna möjliggöra bildandet av ett självständigt jordbruk. Utskottet funne därför, att skäl talade för att ifrågavarande område i enlighet med uppskattningsmännens och motionärens förslag tilldelades Sjömillan. Emellertid vore utskottet icke nu berett att taga ställning till förevarande spörsmål, särskilt som någon uppskattning av hela värdet av området litt. B ej blivit verkställd. Frågan örn i vilken utsträckning mark borde tilldelas Sjömillan syntes utskottet därför böra bliva föremål för förnyad utredning. I sammanhang härmed torde även böra tagas under övervägande, huruvida, såsom motionären föreslagit, vid Sjömillans försäljning hembudsrätt borde tillerkännas Per Johansson, Stockaryd. Enligt utskottet meddelade upplysningar hade Johanssons fader under 22 år på arrende innehaft huvudgården. Vid faderns frånfälle hade Johansson varit minderårig och kunde på grund härav ej övertaga arrendet. Han hade emllertid sedermera under sex år innehaft tjänst å gården. Nu anförda omständigheter syntes utskottet tala för att hembudsrätt medgåves Johansson.

Därest Sjömillan erhölle den utsträckning uppskattningsmännen för-

Kungl. Maj:ts proposition Nr 139. 11

ordat, torde det kunna ifrågasättas, huruvida ej jämväl huvudgårdens område borde bestämmas i enlighet med uppskattningsmännens förslag. Den ytterligare utredning i ärendet, som utskottet ansåge vara påkallad, torde därför jämväl böra omfatta frågan örn vilket område, som lämpligen borde tilldelas huvudgården.

Utskottet hemställde, att riksdagen måtte med avslag a Kungl. Maj:ts under förevarande punkt gjorda framställning samt å den i ämnet väckta motionen 11:523 i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte låta verkställa den ytterligare utredning, som påkallades med hänsyn till vad utskottet anfört, samt därefter för nästkommande riksdagframlägga förslag rörande nu ifrågavarande lcronoegendoms försäljning.

I skrivelse den 29 maj 1928, nr 265, anmälde riksdagen, att riksdagen godkänt vad jordbruksutskottet sålunda föreslagit.

Den 29 juni 1928 anbefallde Kungl. Majit domänstyrelsen att låta verk ställa den ytterligare utredning beträffande egendomens disposition, som påkallades av jordbruksutskottets utlåtande, varefter domänstyrelsen uppdrog åt länsstyrelsen i Kronobergs län att föranstalta om nödig utredning i ärendet.

Med skrivelse den 30 januari 1931 Ilar domänstyrelsen överlämnat den verkställda utredningen.

Av utredningen, som omfattar saväl ett av domänintendenten efter besiktning å egendomen den 9 oktober 1928 upprättat protokoll, som ock av vederbörande uppskattningsnämnd vid sammanträde den 27 augusti 1929 avgivet förslag till egendomens disposition med därtill hörande handlingar, däribland av distriktslantmätaren V. Söllscher år 1929 upprättad karta med beskrivning, skogsvärderingsinstrument ävensom yttranden av överjägmästaren i Smålands distrikt samt överlantmätaren i Kronobergs län, inhämtas, att uppskattningsnämnden så gott sorn helt anslutit sig till det av domänstyrelsen i förberörda skrivelse den 14 januari 1928 framlagda delningsförslaget. . .

Uppskattning smännen, däribland även domänintendenten, som likvisst enligt vad som framgår av hans den 9 oktober 1928 avgivna yttrande till en början hyst en avvikande uppfattning, hava således ifråga om de till prövning föreliggande alternativen beträffande huvudgårdslottens ägoinnehav -— området D + C eller området D + G -— med frångående av sitt ursprungliga det förstnämnda alternativet omfattande förslag enats örn de av domänstyrelsen föreslagna gränserna för huvudgårdslotten, varigenom denna skulle komma att utgöras av markområdet litt. D + G.

Över jägmästaren har ock i sitt i ärendet avgivna utlåtande uttalat sigtor detta sista alternativ, vilket också vunnit länsstyrelsens gillande.

Uppskattning smännen hava vidare ansett sig icke kunna biträda det i förberörda motion framlagda förslaget örn en utvidgning av lägenheten Sjömillan genom tillägg av ett söder örn lägenheten befintligt, med litt. B betecknat område.

Domänintendenten har på skäl, som närmare angivas i hans förberörda yttrande den 9 oktober 1928, på det bestämdaste avstyrkt en sådan utök ning av lägenheten.

Endast därutinnan har en avvikelse ifråga om den torutvarande av domänstyrelsen framlagda dispositionsplanen skett, att lotten litt. U eller

12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 139.

Mörkehult i nu föreliggande dispositionsförslag tilldelats större skogsmarksareal. Denna förändring kar föranletts av vissa utav överlantmä■> tarén % länet från lantmäteriteknisk synpunkt riktade erinringar mot lottens skogsmarkstilldelning.

Ett liknande påpekande från överlantmätaren beträffande den kuvudgardslotten tilldelade skogsmarken kar av uppskattningsmännen av skäl som närmare framgå av instrumentet, ansetts icke böra föranleda till någon åtgärd.

De saluvärden, som förut varit åsätta föreslagna försäljningslotter hava i förevarande dispositionsförslag undergått vissa jämkningar med anledning av dels nu rådande jordbrukskonjunkturer dels en enligt ändrade grunder verkställd beräkning av skogstillgången å lotterna. Till följd därav kava samtliga saluvärden minskats med undantag av saluvärdet a lotten litt. H eller Mörkehult, vilket saluvärde på grund av lottens utökning kommit att i någon mån höjas.

Innehavaren av lägenheten litt. H eller Mörkehult, Johan A. Gustafsson, har trots den gjorda förhöjningen i lägenhetens saluvärde förklarat sig villig att inköpa densamma. Arrendatorn av egendomen, A. Kron liksom brukarna av lägenheten litt. E eller Näset, Sven Fransson, och lägenheten litt. F eller Ekelund, Prans Kron, hava jämväl förklarat sig vilja forvarva, A. Kron huvudgårdslotten samt Fransson och Frans Kron respektive lägenheter.

Med anledning av förevarande utredning har domänstyrelsen funnit sig böra vidhålla sitt i skrivelsen den 14 januari 1928 framförda förslag till egendomens disposition, givetvis med de ändringar ifråga om de föreslagna försäljningslotternas arealer och saluvärden, som blivit en följd av den nu verkställda uppskattningsförrättningen.

Domänstyrelsen har vidare anfört följande.

Det av uppskattningsmännen föreslagna området för huvudgårdslotten överensstämde med vad styrelsen i berört hänseende redan förut förordat och som enligt styrelsens uppfattning redan ur den synpunkten vore lämpligast, att huvudgardslotten därigenom erhölle en bättre arrondering.

I likhet med uppskattningsmännen ansåge styrelsen försäljningslotten Sjömillan böra begränsas till att omfatta allenast området litt. A Lägenheten ,b°rde jämlikt 15 § i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. försäljas å auktion.

Därest en utvidgning av berörda lägenhet i enlighet med det av motionären väckta förslaget skulle av Kungl. Majit befinnas lämplig, komme lotten, enligt vad utredningen utvisade, att omfatta en areal av ll.seio hektar, därav l.sooo hektar åker, O.sooo hektar äng, 9.2550 hektar avrösningsjord och O.21G0 hektar impediment. Lottens södra gräns hade å Söllschers karta angivits med en blyertslinje. Dess saluvärde beräknades till 6,039 kronor, därav 4,636 kronor för skog.

Då den av motionären ifrågasatta köparen till lägenheten författningsenligt icke torde kunna tillerkännas liembudsrätt, syntes i så fall jordbrukslägenheten litt. A + B böra utbjudas under hand jämlikt stadgande i 13 § i nämnda förordning.

Huvudgårdslotten ansåge styrelsen böra liembjudas A. Kron, vilken sedan år 1916 innehaft egendomen på arrende och väl hävdat densamma.

Brukarna av försäljningslotterna litt. E eller Näset, F eller Ekelund och H eller Mörkehult vore såsom ägare av därå varande byggnader en-

13 Kungl. Maj:ts proposition Nr 139.

ligt den vid första nppskattningstillfället gällande författning för upplåtande av egnahem redan hembudsberättigade och borde till följd därav även nu tillerkännas liembudsrätt å respektive områden jämlikt 9 §, andra stycket, i samma förordning.

Samtliga försäljningslotter, som å den i ärendet föreliggande kartan utmärkts med röda gränslinjer, borde upplåtas med full äganderätt och utan villkor örn åtterköpsrätt för kronan.

Vad som återstode av egendomen sedan berörda försäljningar ägt rum, ansåge styrelsen böra bibehållas i statsverkets ägo för att förvaltas såsom kronopark.

Sedermera bar domänstyrelsen i skrivelse den 15 september 1931 anfört, bland annat, följande.

Genom anmälan av domänintendenten i Kronobergs län bade domänstyrelsen erhållit kännedom örn dels att huvudgårdens arrendator, förbemälde A. Kron, i brev till domänintendenten förklarat sig icke kunna erlägga det för buvudgårdslotten fastställda saluvärdet samt uttalat sin önskan att fortfarande få arrendera densamma, dels att innehavarna av såväl lägenheterna litt. E eller Näset som litt. F eller Ekelund, respektive Sven Fransson och Frans Kron, den senare fader till huvudgårdens arrendator, icke längre vore i livet, varför de av dem brukade lägenheterna, vilkas byggnader tillhörde lägenhetshavarna, numera innehades, lägenheten litt. E av Sven Franssons son Emil Svensson och lägenheten litt. F av arrendator A. Kron, dels ock att dessa sistnämnda båda lägenhetshavare förklarat sig vilja till åsätta saluvärden förvärva lägenheterna.

Vid sådant förhållande och då det numera syntes styrelsen lämpligare att bibehålla huvudgårdslotten för förnyad utarrendering, enär för densamma även vid dess utbud å auktion rimligt försäljningspris icke under nu rådande lågkonjunktur kunde förväntas, finge styrelsen, med ändring av sin i förberörda skrivelse den 30 januari 1931 gjorda framställning, hemställa örn bemyndigande att av ifrågavarande kronoegendom mot de i förberörda skrivelse angivna saluvärden och med tillträdesrätt den 14 mars 1932 försälja lotterna litt. A eller Sjömillan, litt. E eller Näset, litt. F eller Ekelund och litt. H eller Mörkehult enligt bestämmelserna i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m., lotten litt. A eller Sjömillan å offentlig auktion jämlikt 15 § i nyssnämnda förordning samt lotterna litt. E, F och H jämlikt 9 § andra stycket i samma förordning med rätt till hembud för Emil Svensson å lotten litt. E, för A. Kron å lotten litt. F och för Johan A. Gustafsson å lotten litt. H.

Inom jordbruksdepartementet har verkställts vissa utredningar i anledning av de förslag rörande egendomens disposition, som framställts inom jordbruksutskottet. Sålunda har inhämtats, att den i förutnämnda motion omförmälde Per Johansson ej önskar inköpa lägenheten Sjömillan, enär han numera förvärvat annan fastighet, över jägmästaren i Smålands distrikt har verkställt förnyad värdering av skogen å ifrågavarande till försäljning avsedda lotter. Med iakttagande av dessa värden

14 Departements-

chefen.

Alarp nr 1 och Bergstugan nr 1 i Hallands Ian.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 139.

skulle lotterna med följande arealer, däri ej inräknats impediment, åsättas följande saluvärden.

För egen del anser jag, att förevarande försäljningsfråga bör lösas enligt i huvudsak de riktlinjer, som angåvos i jordbruksutskottets förenämnda utlåtande år 1928. Det i anslutning till dessa riktlinjer nu upprättade förslaget biträdes alltså av mig.

Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 3U mantal Blötan nr 2 Storegård i Södra Sandsjö socken av Kronobergs län må enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. försäljas

dels lotten litt. D + C (huvudgården) och lotten litt. A + B Sjömillan var för sig enligt 15 § i förordningen med saluvärden för lotten litt D + C av 27,170 kronor och för lotten litt. A -f B av 4,930 kronor med tillträdesrätt den 14 mars 1933,

dels ock lotterna litt. E Näset, litt. H Mörkahult och litt. F Ekelund eller Ekedal, med saluvärden av respektive 4,370, 2,370 och 1,020 kronor, jämlikt 9 § andra stycket i förordningen med rätt till hembud för Emil Svensson å lotten litt. E, för A. Kron å lotten litt. F och för John A. Gustafsson å lotten litt. H samt med tillträdesrätt likaledes den 14 mars 1933.

3:o.

Den från fastigheterna Alarp l1 och Bergstugan l1 under kronoparken Alarp i Slättåkra socken av Hallands län upplåtna arrendelotten Alarp är utarrenderad till den 14 mars 1932 mot ett årligt arrende av 1,450 kronor.

Sedan fråga uppstått om försäljning av arrendelotten, har på domän-

15 Kungl. Maj:ts proposition Nr IMS.

styrelsens föranstaltande uppskattningsförrättning hållits i vederbörlig ordning.

Av handlingarna i ärendet, däribland vid uppskattningsförrättningen upprättat instrument och en av distriktslantmätaren Per Svedberg år 1929 upprättad karta, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som omfattar sydvästra delen av Alarpsskiftet under kronoparken Alarp, är belägen invid landsvägen Kvibille—Torup 22 kilometer norr örn Halmstad och 10 kilometer nordväst örn Oskarströms municipalsamhälle och järnvägsstation.

Saluområdet, vari ingär lägenheten Björkenholm, omfattar avdelningarna nr 1—55 enligt nämnda karta.

Arealen, däri inbegripna inom saluområdet befintliga allmänna vägar, omfattar 120.49 hektar, därav åker och tomt 42.8io hektar, äng 19.636 hektar samt avrösningsjord 58.044 hektar.

Av avrösningsjorden utgöras omkring 40 hektar av skogsmark och omkring 18 hektar av mossar.

Å egendomen finnas följande kronan tillhöriga byggnader, nämligen boningshus, flygelbyggnad, logbyggnad och stathus med ekonomibyggnad, samtliga i gott skick, hemlighus, sädesmagasin och såghus, i försvarligt skick, samt flygelbyggnad, ladugård, hönshus och källare jämte svinhus, i dåligt skick. Ladugården är oduglig och tarvar nybyggnad. Såghuset är upplört i två våningar med säg och kvarn. Da drivkraft ej finnes å platsen, torde byggnaden komma att rivas och bortforslas.

Åkerjorden består till större delen av sandmylla på grusbotten. Ängen är i det närmaste värdelös. Skogsmarken är av övervägande god bonitet. Virkesförrådet har uppskattats till 2,446 kubikmeter av huvudsakligen björk och ek.

Egendomens arrendator J. E. Bengtsson har innehaft arrendet sedan den 11 april 1928. Den i saluområdet ingående lägenheten Björkenholm är med en areal av 0.42 hektar och mot en årlig avgäld av 15 kronor genom ett den 11 april 1928 upprättat och av domänstyrelsen den 30 nämnda månad godkänt kontrakt utarrenderat till systrarna Augusta Qvist och Beata Qvist för tiden från och med den 14 mars 1928 så länge någon av dem lever. Systrarna Qvist, som bebott lägenheten under 23 år och äga å densamma befintliga boningshus och uthus, hava förklarat, att de önska kvarbo å lägenheten på nu bestämda villkor och att de icke äro villiga inköpa denna.

Egendomen har i befintligt skick saluvärderats till 45,000 kronor. Arrendevärdet har uppskattats till 1,550 kronor.

Uppskattningsnämnden, som även verkställt värdering för upplåtelse av egendomen under åborätt, har föreslagit, att Alarps huvudgård jämte lägenheten Björkenholm måtte försäljas i en lott med hembudsrätt för nuvarande arrendatorn, vilken på ett mycket förtjänstfullt sätt brukat egendomen. Enligt nämndens mening funnes icke anledning att vid försäljningen föreskriva särskilda villkor angående egendomens användning samt återköpsrätt. Skulle likväl föreskrifter härutinnan anses böra ifrågakomma, bordo saluvärdet nedsättas med trettio procent. I försäljningen borde icke ingå i såghuset befintlig sågbänk och stickhyvel.

Arrendatorn Bengtsson har förklarat sig villig inköpa egendomen till ett pris av 40,000 kronor att betalas under fem år under villkor, att vid avträdandet av egendomen laga av oell tillträdessyn hålles och att arrendatorn

Departements

chefen.

16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 139.

tillerkännes enligt sagda syn uppskattad ersättning för minskade brister å inis och för förbättringar å jord.

överlantmätaren har ansett, att hinder icke mötte för saluområdets avstycknmg till särskild fastighet. I upplåtelseavtalet borde dock intagas bestämmelse, att köparen skulle vara skyldig tåla den reglering av områdets gränser, som vid avstyckningsförrättningen kunde bliva erforderlig, ävensom angående förbehåll örn rätt för kronan till nödiga vägar över det upplåtna området.

Jägmästaren och överjägmästaren hava tillstyrkt försäljning av området till arrendatorn Bengtsson till av honom erbjudet pris med hänsyn till atl ®f„tei;fråSan å jordbruksegendomar för närvarande vore mycket liten och då, därest egendomen skulle i kronans ägo bibehållas, det bleve ofrånkomligt att bygga ny ladugård, vilket beräknades draga en kostnad av kronor. Jägmästaren har meddelat, att vid den syn, som hållits vid Bengtssons tillträde av egendomen som arrendator, ingående husröta uppskattats till 7,171 kronor och att Bengtsson under arrendetiden botat en avsevärd del därav samt i övrigt förbättrat jorden.

Med utlåtande den 12 januari 1932 har domänstyrelsen underställt detta ärende Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört följande.

Då egendomen icke vöre för kronoparkens skötsel behövlig, finge järnval styrelsen tillstyrka försäljning av densamma. Av arrendatorn erbjuden köpeskilling syntes styrelsen nöjaktig, och hade styrelsen icke helier något att erinra emot övriga av honom angivna villkor. Ehuru arrendato JCke V°re berätti§ad till hembud vid egendomens försäljning enligt 1929 ars upplåtelsegrunder, syntes han på grund av föreliggande omständigheter dock böra erbjudas inköpa egendomen. Ärendet torde i varje tall ej kunna avgöras utan riksdagens medverkan.

Då jag intet har att erinra mot det av domänstyrelsen tillstyrkta försäljningsförslaget, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av fastigheterna Alarp l1 och Bergstugan l1 under kronoparken Alarp i Slättåkra socken av Hallands län ifrågavarande område, med en areal — däri inbegripna inom området befintliga allmänna vägar, vilka icke ingå i försäljningen — av omkring 120.49 hektar och omfattande avdelningarna nr 1—55 enligt den i ärendet företedda av distriktslantmätaren Per Svedberg år 1929 upprättade kartan, må med ett saluvärde av 40,000 kronor försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. med hembudsrätt jämlikt 9 § i förordningen för J. E. Bengtsson, att tillträdas den 14 mars 1933 samt under villkor i övrigt, att köpeskillingen erlägges enligt bestämmelserna i 21 § och 22 § B) sagda förordning, att köparen är skyldig respektera gällande avtal om upplåtelse av lägenheten Björken-

17 Kungl. Maj:ts proposition Nr laholm. att i köpet icke inga i såghuset befintlig sågbänk och stickliyvel och ej heller å egendomen befintliga, enskilda tillhöriga hus och anläggningar, att köparen är skicklig tåla de jämkningar i områdets gränser och eljest, vilka kunna komma att bestämmas vid områdets avstyckning, att kronan förbehålles rätt till nödiga vägar över området, samt att området överlåtes i det skick, vari det vid tillträdet befinnes.

4:o.

Den från fastigheterna Kulla l1 och Givästorp l1 under kronoparken Alarp i Slättåkra socken av Hallands län upplåtna arrendelotten Kulla är idar- °*‘ renderad till den 14 mars 1933 mot ett årligt arrende av 225 kronor. lands län.

Sedan fråga uppstått om försäljning av arrendelotten, har på domänstyrelsens föranstaltande uppskattningsförrättning hållits i vederbörlig ordning.

Av handlingarna i ärendet, däribland vid uppskattningsförrättningen upprättat instrument och en av distriktslantmätare!! Per Svedberg år 1929 upprättad karta, inhämtas bland annat följande.

Egendomen omfattar södra delen av Kulla-Givastorpskiftet under kronoparken Alarp. Den är belägen 20 kilometer norr örn Halmstad och G kilometer nordväst örn Oskarströms municipalsamhälle och järnvägsstation.

Saluområdet omfattar en areal av omkring 32.6 4 hektar, därav 7.14 2 hektar tomt och åker, 2.2 9 6 hektar äng och 23.2 0 2 hektar avrösningsjord.

Av avrösningsjorden utgöras omkring 10 hektar av skogsmark och återstående del av mossmark.

Å egendomen finnas boningshus, ladugård, sädeslada och svinhus, samtliga tillhöriga kronan. Byggnaderna äro i gott skick.

Åkerjorden utgöres av grusjord och djup mossjord i ungefär lika omfattning. Såsom äng redovisade områden bestå av glest skogbeväxta hagmarker. Skogsmarken är beväxt med plantskog.

Egendomens arrendator Göran Johansson, som innehaft arrendet sedan den 14 mars 1929, har under arrendetiden väl hävdat egendomen. Han har dessutom före kronans förvärv av egendomen under flera år bebott densamma samt därvid varit anställd i dåvarande ägarens tjänst.

Saluvärdet har uppskattats till 7,500 kronor. Arrendevärdet har beräknats utgöra 350 kronor.

Uppskoftningsnämnden, som även verkställt värdering för upplåtelse av egendomen under åborätt, har föreslagit, att egendomen måtte försäljas med hembudsrätt för nuvarande arrendatorn. Enligt nämndens mening funnes icke anledning att vid försäljningen föreskriva särskilda villkor angående egendomens användning samt återköpsrätt. Skulle likväl föreskrifter härutinnan anses böra ifrågakomma, borde saluvärdet nedsättas med trettio procent.

Arrendatorn Johansson har förklarat sig önska förvärva egendomen med äganderätt. Han är dock icke villig att betala högre pris än fi,500 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 112 hafi (Nr 139) -

18 Kungl. Maj:ts proposition Nr 139.

Departements-

chefen,

Överlantmätaren har ansett, att hillder icke mötte för saluområdets avstyckning till särskild fastighet. Vid avstyckningsförrättningen borde stamfastigheterna tillgodoses med nödig vågrätt över området.

Jägmästaren och öv er jägmästaren hava tillstyrkt försäljning av området till av arrendatorn erbjudet pris.

Med utlåtande den 12 januari 1932 har domänstyrelsen underställt detta ärende Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört följande.

Jämväl styrelsen tillstyrkte försäljningen, då egendomen icke vore behövlig för kronoparkens skötsel. Styrelsen ansåge, att det av arrendatorn erbjudna priset borde godtagas. Arrendatorn hade emellertid icke rätt till hembud enligt 1929 års upplåtelsegrunder. Men då arrendatorn, som endast kort tid innehaft arrendet, tidigare bebott egendomen och under arrendetiden väl hävdat denna, samt då vid utbud av egendomen högre pris icke torde kunna erhållas än det av arrendatorn erbjudna, förordade styrelsen likväl, att arrendatorn medgåves hembudsrätt vid försäljningen. Ärendet torde därför böra underställas riksdagens prövning.

Även jag biträder försäljningsförslaget, sådant det blivit av domänstyrelsen förordat. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av fastigheterna Kulla l1 och Gi västorp l1 under kronoparken Alarp i Slättåkra socken av Hallands län ifrågavarande område, omfattande omkring 32.6 4 hektar och närmare angivet å en i ärendet företedd av distriktslantmätaren Per Svedberg år 1929 upprättad karta, må med ett saluvärde av 6,500 kronor försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. med hembudsrätt jämlikt 9 § i förordningen för Göran Johansson, att tillträdas den 14 mars 1933, samt under villkor i övrigt, att köparen är skyldig tåla de jämkningar beträffande området och dess gränser, vilka kunna komma att bestämmas vid dettas avstyckning, att kronan förbehålles rätt till nödiga vägar över området, samt att detta överlåtes i det skick, vari det vid tillträdet belinnes.

Kungl. May.ts proposition Nr 139.

5:o.

Kronoegendomen V* mantal Smälteryd nr 1 med underlydande lägenheten Stenliden nr 1, Vs mantal Sätila Lillegård nr 1, Vs mantal Sätila Lönnegård nr 6 och 1/t mantal Sätila Backegård nr S med underlydande lägenheten Sätet Lilla nr 1 i Sätila socken av Älvsborgs län har genom domänstyrelsens den 30 september 1908 utfärdade kontrakt varit upplåten på arrende till den 14 mars 1929 mot en årlig avgäld av 750 kronor. Från sistnämnda tidpunkt har egendomen sedermera i avvaktan på lösningen av frågan örn dess framtida disposition utarrenderats till den 14 mars 1932 mot enahanda avgäld.

TJppskattningsförrättning har verkställts å egendomen under år 1926, varefter förnyad uppskattning å vissa områden verkställts år 1929. Av de vid förrättningarna förda instrumenten med tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätare]! Stig Svinhufvud år 1925 upprättad karta med beskrivning över egendomen samt instrument över skogsvärderingen, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 40 kilometer från Borås, 23 kilometer från Skene och 15 kilometer från Kävlanda järnvägsstationer, omfattar en areal av 576.864 hektar, därav 43.164 hektar tomt och åker, 7.525 hektar äng, 513.546 hektar skogsmark och 12.629 hektar impediment.

Åkerjorden består av mullblandad sandjord på sandbotten och torvartad jord på lerblandad sandbotten.

Byggnaderna å huvudgården äro tillräckliga och i gott stånd.

Fjärås kraftaktiebolag och Sätila elektriska distributionsförening u. p. a. hava jämlikt Kungl. Maj:ts resolutioner den 11 november 1921 erhållit tillstånd att över egendomen framdraga elektriska ledningar.

Å egendomen finnas bebyggda lägenheterna Hönsekärr nr 1, Hönsekärr nr 2, Kröselidcn, Högekulle, Malid, Kågsberg, Tokaslätt och Klämman, den sistnämnda upplåten till kronojägareboställe.

Hönsekärr nr 1 brukas av Alexander Olsson, Hönsekärr nr 2 av Andin Karlsson, Malid av Johan Petter Pettersson och Tokaslätt av August Johansson. Samtliga här nämnda lägenhetshavare hava brukat sina lägenheter mera än tio år.

Lägenheten Kågsberg, som enligt 1926 års uppskattningsinstrument innehaves av David Olsson, brukas numera under huvudgården, vars arrendator är Sätila kommun.

I samma uppskattningsinstrument såsom brukare sedan mer än tio år av lägenheterna Kröselidcn och Högekulle uppgivna Carolina Börjesson och Charlotta Magnusson hava numera överlåtit sina lägenheter, Carolina Börjesson till sill son Karl Bengtsson och Charlotta Magnusson till sin måg Karl Eriksson.

Byggnaderna å lägenheterna Hönsekärr nr 1, Hönsekärr nr 2, Malid, Kröseliden och Högekulle ägas numera av respektive innehavare. Husen å lägenheten Tokaslätt ävensom å lägenheten Kågsberg ägas av Sätila ku muran.

Av egendomen arrenderar förre folkskolläraren Elof Strandberg ett obebyggt mindre område, motsvarande ägofigurerna nr 286 och 287 å kartan

Smälteryd nr 1 m. m. i Älvsborgs län.

20 Kungl. May.ts proposition Nr 139.

samt angränsande en av Strandberg förut från egendomen inköpt, bebyggd bostadslägenhet.

Vid 1926 års uppskattningsförrättning anköllo dåvarande lägenketshavarne ävensom förre folkskolläraren Strandberg hos uppskattningsmännen att få inköpa de områden, de hade under bruk. Sätila sparbank uttalade därjämte för uppskattningsmännen önskemålet att från egendomen få förvärva mark för uppförande av sparbanksbyggnad.

Uppskattning snämnden förordade försäljning av lägenheterna Hönsekärr nr 1, Hönsekärr nr 2, Ivröseliden, Högekulle, Malid och Krigsberg. Nämnden ansåg sig dessutom böra i anledning av till nämnden från flera håll ingångna förfrågningar rörande förvärv av byggnadstomter föreslå, att ett i närheten av Sätila kyrka beläget område av egendomen, motsvarande å kartan angivna ägofigurerna nr 278, 279, 286 och 287, skulle upplåtas för sådant ändamål samt uppstyckas i åtta bostadstomter. Härigenom skulle enligt nämndens mening även möjlighet kulina beredas sparbanken att genom inköp av en eller flera tomter lösa sin byggnadsfråga. Förre folkskolläraren Strandbergs anhållan att få inköpa det av honom arrenderade området liksom även framställningen från innehavaren av lägenheten Tokaslätt att få förvärva denna lägenhet förordades däremot icke av uppskattningsnämnden. Försäljningslotternas gränser utmärktes å kartan med blå och bruna streckade linjer. De av uppskattningsnämnden lotterna åsätta saluvärdena framgingo av uppskattningsinstrumentet.

Länsstyrelsen liksom kronojordstyckningssakkunniga biträdde uppskattningsnämndens dispositionsförslag.

Vid den av överlantmätaren ur lantmäteriteknisk synpunkt verkställda granskningen befunnos emellertid de lotterna Hönsekärr nr 1, Hönsekärr nr 2 och Malid tilldelade skogsarealerna för små, för att avstyckning av lotterna skulle kunna tillåtas. Utökning av ifrågavarande lotters skogsmark föreslogs därför av överlantmätaren. Av honom tillagda områden utmärktes å kartan med heldragna blyertslinjer.

Ny upp skattning sförrätt ning blev genom denna av överlantmätaren vidtagna ändring nödvändig ifråga örn nyssnämnda lotter, och verkställdes denna nya saluvärdering såsom förut nämnts under å r 1 9 2 9. Ny skogsvärdering har även skett i fråga örn lotterna Kröselid, Högekulle och Kågsberg under år 1930.

Samtliga försäljningslotters definitiva gränser hava å kartan inlagts med krita. Arealer och slutliga saluvärden framgå av följande tabell, i vilken jämväl angivits lägenheternas nuvarande innehavare.

Föreskrifter örn särskilda villkor för lotternas användning hava icke av uppskattningsmännen befunnits nödiga, liksom icke heller ansetts erforderligt att stadga rätt för kronan till eventuella återköp. För den händelse Kungl. Majit skulle finna sådant stadgande örn återköpsrätt nödvändigt, har reducering av saluvärde för sådant fall icke ansetts påkallad. Vid försäljning av jordbrukslägenheterna skulle kronan tillförsäkras rätt till obehindrad transport av virke över lägenheterna.

Över jägmästaren har icke haft något att erinra mot föreliggande försäljningsf orsing. I avgivet utlåtande har dock över jägmästaren hemställt, att, utöver vad uppskattningsmännen beträffande kronans rätt till fri virkestransport föreslagit, i blivande köpekontrakt örn en del av lägenheterna jämväl måtte inryckas stadgande om rätt för kronan att mot

Kungl. Maj:ts proposition Nr 139. 21

viss köpeskilling få disponera mark, sorn kunde erfordras för eventuell nyanläggning eller omläggning av väg till det i statens ägo kvarvarande skogsskiftet.

Domänstyrelsen Ilar med skrivelse den 3 februari 1932 underställt ärendet Kungl. Maj:ts prövning och därvid meddelat, att styrelsen gått i författning örn egendomens skötsel intill den 14 mars 1933. För egen del Ilar domänstyrelsen vidare anfört:

Styrelsen biträdde för egen del försäljningsförslaget. Lotterna borde med arealer och till saluvärden, som i tabellen angåves, upplåtas med full och oinskränkt äganderätt.

Hembudsrätt bordo därvid tillerkännas Alexander Olsson till lotten Hönsekärr nr 1, Andin Karlsson till lotten Hönsekärr nr 2, Karl Bengtsson till lotten Kröseliden och Karl Eriksson till lotten Högekulle.

Samtliga förenämnda lägenhetshavare linde i skrivelser till styrelsen förklarat sig vilja till åsätta saluvärden förvärva respektive lotter.

Lotten Malid ansåge styrelsen böra försäljas under hand. Hembudsberättigade innehavaren Johan Petter Pettersson hade på förfrågan visserligen förklarat sig vilja förvärva lotten men till en till 1,000 kronor nedsatt köpeskilling. Med hänsyn till övriga lägenhetshavare, vilka god-

Departementschefen .

22 Kungl. Maj:ts proposition Nr 139.

tagit respektive lotter åsätta saluvärden, hade styrelsen funnit sig icke kunna medgiva en sådan nedsättning.

Lotten Kågsberg, som innehafts av David Olsson och numera brukades av Sätila kommun, borde enligt styrelsens mening försäljas till kommunen, vilken även i skrivelse till styrelsen förklarat sig vilja förvärva densamma till det saluvärde, som lotten åsatts.

Vad beträffade de till försäljning föreslagna bostadstomterna borde dessa med undantag av tomterna nr V, VI och VII, vilka lämpligen borde försäljas till Sätila sparbank, upplåtas under hand; och meddelade styrelsen i detta sammanhang, att kronoegendomens arrendator redan under år 1930 med styrelsens medgivande för sin arrendetid med nyttjanderätt till sparbanken upplåtit ett område av egendomen, som motsvarade tomterna nr V, VI och VII. Sparbanken, som å detta område börjat uppföra nybyggnad, hade anhållit att till åsätta saluvärden få förvärva dessa lotter.

Det av domänstyrelsen sålunda framlagda försäljningsförslaget finner jag mig kunna biträda.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen Vs mantal Smälteryd nr 1 med lägenheten Stenliden nr 1, Vs mantal Sätila Lillegård nr 1, Vs mantal Sätila Lunnegård nr 6 och V* mantal Sätila Backegård nr 8 med lägenheten Sätet Lilla nr 1 i Sätila socken av Älvsborgs län må med tillträdesrätt den 14 mars 1933 försäljas, dels jämlikt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i Anssa fall a\r kronoegendom m. m.,

ej mindre lotterna Hönsekärr nr 1, Hönsekärr nr 2, Kaseliden och Högekulle med salirvärden aA' respektive 3,100, 1,900, 1,775 och 1,770 kronor med liembudsrätt enligt 9 § i nämnda förordning för Alexander Olsson till lotten Hönsekärr nr 1, Andin Karlsson till lotten Hönsekärr nr 2, Karl Bengtsson till lotten Kröseliden och Karl Eriksson till lotten Högekulle, än äA^en lotten Malki samt bostadstomterna I—IV och VIII ATar för sig enligt 13 § i samma förordning med saluvärden aA' respektive 1,860, 500, 500, 650, 550 och 380 kronor,

dels ock lotten Kågsberg till Sätila kommun mot en köpeskilling aA' 1,135 kronor och bostadstomterna V, VI och VII mot en köpeskilling a\' tillhopa 1,700 kronor till Sätila sparbank, under villkor att köpeskillingarna vid tillträdet kontant erläggas till länsstyrelsen

23 Kungl. Maj:ts proposition Nr 139.

i länet, som Ilar att utfärda köpebref', samt att köpare skola svara för sistberörda lott och tomtområden efter tillträdet åvilande onera och utskylder samt vidkännas kostnader för lagfarter och övriga med köpen förenade utgifter;

med iakttagande av beträffande samtliga försäljer ningslotter, att lotterna överlåtas i det skick, vari de på grund av bestämmelserna i nu örn egendomen gällande arrendekontrakt skola av arrendatorn avlämnas, samt att inga byggnader ingå i försäljningarna; beträffande samtliga jordbrukslotter, att kronan förbehålles att avgiftsfritt över lotterna transportera virke samt vid eventuell behövlig nyanläggning eller omläggning av över lotterna förande väg härför disponera erforderlig mark; samt beträffande de jordbrukslotter och bostadstomter, som beröras av de utav Fjärås kraftaktiebolag och Sätila elektriska distributionsförening u. p. a. jämlikt Kungl. Maj:ts resolutioner den 11 november 1921 framdragna elektriska ledningar, att köpare tillförbindas att respektera den kraftaktiebolaget och distributionsföreningen tillkommande rätten att hava ledningarna kvarstående.

6:o.

Kronoegendomen 1 mantal Kastensbol nr 1 i Långseruds socken av Värmlands län är till den del, den icke är ställd under skogsstaten, utarrenderad intill den 14 mars 1932. Årlig avgäld har från den 4 augusti 1922 till den 14 mars 1930 utgått med 1,380 kronor, men har domänstyrelsen från sistnämnda dag nödgats upplåta egendomen för skötsel och vård mot en årlig avgäld av 300 kronor.

Å arrendelotten har hållits uppskattning under år 1927. Av det över förrättningen uppgjorda instrumentet med tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren Hj. Hjelmström år 1926 över egendomen upprättad karta med beskrivningar, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 40 kilometer från Åmål, 32 kilometer från Säffle köping och 13 kilometer från Nysäters lastageplats vid Byälven, innehåller i sin helhet en areal av 319.6 74 hektar, därav 49.191 hektar tomt och åker, 41.6 71 hektar ängsmark samt 228.8 12 hektar avrösningsjord. Arrendelotten omfattar 37.7940 hektar åker och tomt, 27.4090 hektar äng samt omkring 50 hektar skogsmark.

Åkerjorden består till cirka tre fjärdedelar av lermylla på lerbotten och till en fjärdedel av mossodling, som är beroende av sjön Aspens vattenstånd.

Kastensbol nr 1 i Värmlands län.

24 Kungl. Maj:ts proposition Nr 131).

Åbyggnaderna äro nöjaktiga.

Kohlsäter kraftaktiebolag har jämligt Kungl. Maj:ts resolutioner den 14 juni 1929 och den 11 juli 1930 medgivits rätt att över egendomen framdraga elektriska kraftledningar.

Å den utarrenderade delen av egendomen finnas två torp, Nykullen eller Norra Kullen samt Marielund eller Hålan, båda bebyggda med kronan tillhöriga hus. Dessutom har å egendomen förut funnits en med arrendatorns hus bebyggd lägenhet, benämnd Södra Kullen. Berörda lägenhet brukas numera under huvudgården, och byggnaderna å densamma äro nedrivna. Torpet Nykullen eller Norra Kullen innehaves sedan 12 år av Gustaf Karlsson, medan torpet Marielund eller Hålan för närvarande står obebott och sedan flera år obrukat.

Kronojordstyckningssakkunniga hava föreslagit försäljning av egendomens jordbruk i följande fem lotter: torpet Marielund eller Hålan, torpet Nykullen eller Norra Kullen, förutvarande lägenheten Södra Kullen, ett område invid den så kallade Årängen, bebyggt med en kronan tillhörig arbetarebostad, samt huvudgården.

Uppskattningsmännen hava likaledes föreslagit försäljning av arrendelotten uppdelad i förenämnda fem lotter. Egendomen i övrigt eller egendomens under skogsstaten ställda utmark med därå varande torpen Belsingetorpet, Baggetorpet samt Knipan skulle avsättas till kronopark. Efter förslag av jägmästaren hava uppskattningsmännen å det till Södra Kullen hörande området avsatt en virkesupplagsplats invid sjön Aspen örn 0.15 hektar. Vid försäljning av Södra Kullen hava uppskattningsmännen förordat nämnda upplagsplats undantagande.

På grund av de förändrade förhållanden inom jordbruket, som inträtt sedan förrättningen verkställts, har domänstyrelsen föranstaltat om ny saluvärdering å egendomen under åren 1930 och 1931. Därvid hava uppskattningsmännen föreslagit, att den obebyggda lotten Södra Kullen skulle sammanslås med huvudgården till en försäljningslott, eller alternativt att huvudgården och Södra Kullen skulle försäljas var för sig.

Vid prövning huruvida de föreslagna försäljningslotterna uppfyllde de i jorddelningslagen fastställda fordringar för avstyckning, har överlantmätaren i länet anfört, att den lotterna tilldelade skogsmarken visat sig beträffande tre av lotterna icke vara tillräcklig.

På grund härav hava uppskattningsmännen verkställt rättelse i lotternas skogsarealer, liksom omvärdering av desamma. Med iakttagande härav hava försäljningslotterna med följande arealer åsatts de arrende- och saluvärden, som framgå av efterföljande tabell.

I den för lotten nr II angivna arealen är ej det till virkesupplagsplats föreslagna området örn 0.15 hektar inräknat.

Nuvarande arrendatorerna av egendomen, Anders och Alfred Olsson, hava innehaft arrendet endast sedan år 1930 och äro följaktligen icke liembudsberättigade vid gårdens försäljning. Uppskattningsmännen hava därför föreslagit, att huvudgården, vare sig den försäljes enligt alternativ A eller B, måtte upplåtas enligt bestämmelserna i 15 § förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.

Innehavaren av torpet Nykullen eller Norra Kullen, motsvarande försäljningslotten nr IV, Gustaf Karlsson, vilken innehaft torpet sedan 12 år och under denna tid väl hävdat detsamma, har av uppskattningsmännen föreslagits till erhållande av liembudsrätt vid torpets försäljning. Karlsson har förklarat sig villig att till åsatt saluvärde inköpa torpet, övriga försälj-

Kungl. Majlis proposition Nr 139.

25 Lottens nummer och namn

Ägofigur å kartan

Alternativ A.

Lotten nr I, hu-i

Lotten nr II, Södra Kullen ............;

513, av 524, 571, avj 572, del av skogs] ken

v 513, av 514, 5 523, av 524,525—570. j av 572, del av skogs-j marken

Alternativ B.

Lotten nr I och II, huvudgården ochj

Södra Kullen —1298—447, 490 — 512, av ; 513, av 514, 515-572,

del av skogsmarken

Lotten nr lil, Marielund ............

Lotten nr IV, Ny-

573—595, 597—616, 618, 620—626, del av skogsmarken

marken

Loiten nr V, Årängen...............< 152—296

ningslotter, till vilka inga hembudsberättigade finnas, borde, enligt uppskaltningsmännen, utbjudas under hand enligt bestämmelserna i 13 § i berörda förordning. Till lotterna nr III och V bava spekulanter anmält sig, vilka till åsätta saluvärden önska förvärva lotterna.

Några särskilda villkor för lotternas försäljning hava uppskattningsmännen icke föreslagit. Ej heller bar föreskrift cm återköpsrätt för kronan vid upplåtelse av någon styckningslott befunnits erforderlig. För den händelse att dylik rätt likväl skulle anses lämplig vid upplåtelse av någon lott, borde lotten åsatt saluvärde nedsättas med femton procent.

Med skrivelse den 4 december 1931 har domänstyrelsen underställt ärendet Kungl. Maj:ts prövning samt därvid på av uppskattningsmännen anförda skäl tillstyrkt försäljningsförslaget enligt alternativ B. Huvudgården och Södra Kullen borde alltså försäljas såsom en lott. Mot de åsätta saluvärdena hade styrelsen icke något att erinra. Styrelsen hade låtit föranstalta örn egendomens skötsel och vård till den 14 mars 1933.

Mot det av domänstyrelsen sålunda tillstyrkta försäljningsförslaget bar Departementtjag intet att erinra.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 112 höft. (Sr 139.)

26 Kungl. Maj:ts proposition Nr 139.

Norra Kocklanda nr 1 i Värmlands län.

Frågan om dispositionen efter den 14 mars 1933 av den i kronans ägo kvarvarande delen av egendomen torde avgöras av Kungl. Maj:t, sedan riksdagen beslutat i försäljningsfrågan.

dag hemställer nu, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 1 mantal Kastensbol nr 1 i Långseruds socken av Värmlands län må enligt bestämmelserna i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. försäljas

lotten I + II enligt 15 § i nämnda förordning med ett saluvärde av 37,100 kronor,

lotterna III och V var för sig enligt 13 § i samma förordning med saluvärden av 5,150 kronor respektive 2,550 kronor,

lotten IV enligt 9 § i förordningen med ett saluvärde av 6,800 kronor och med hembudsrätt för Gustaf Karlsson,

med iakttagande beträffande lotten I + II, att förenämnda till virkesupplagsplats föreslagna område örn 0.15 hektar icke ingår i försäljningen samt att förbehåll göres örn rätt för kronan till fri väg till upplagsplatsen, samt beträffande samtliga lotter, att de överlåtas i befintligt skick, samt att köpare skall förbinda sig att respektera den, jämlikt Kungl. Maj:ts resolutioner den 14 juni 1929 och den 11 juli 1930, Kohlsäters kraftaktiebolag medgivna rätten att hava elektriska högspänningsledningar framdragna över egendomen, i den mån dessa ledningar beröra de särskilda styckningslotterna.

7:o.

Kronoegendomen 1 mantal Norra Kocklanda nr 1 i Bro socken av Värmlands län var upplåten å arrende till den 14 mars 1928 mot en årlig avgäld av 1,900 kronor. Från sistnämnda tidpunkt har egendomen utarrenderats till den 14 mars 1932 mot en årlig avgäld av 600 kronor.

Å egendomen hölls arrendeuppskattning under år 1925. Av det över förrättningen upprättade instrumentet med tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren O. A. Bergström år 1924 kopierad och kompletterad karta över egendomen jämte beskrivningar, inhämtas bland annat följande.

27 Kungl. Maj.-ts proposition Nr 139.

Egendomen, som är belägen 11 kilometer från Säffle köping och 2.5 kilometer fran Värmlandsbro station, innehåller en areal av 164.007 hektar, därav 60.07 hektar tomt och åker, 2.238 hektar äng oell odlingsmark samt 101.699 hektar avrösningsjord.

Åkerjorden består av lera, ler- oell sandmylla samt något mulljord.

Av egendomens åbyggnader äro boningshus oell ladugård användbara, ^arbetarebostad oell magasin dåliga, stall samt lador och loge fallfärdiga.

Jämlikt Kungl. Maj:ts resolutioner den 3 december 1920 och den 23 september 1921 havn Huggenäs oell Bro elektriska distributionsförening u. p. a. samt vattenfallsstyrelsen berättigats att över egendomen framdraga elektriska kraftledningar.

Torp eller lägenheter finnas för närvarande ej vid egendomen. Förut har vid egendomen funnits en lägenhet Enrönningen och ett torp Grindstugan. Borönningen är numera till hälften lagd under huvudgården och till hälften under skogsstaten. Å den av skogsstaten brukade delen liro de kvarvarande byggnaderna, nämligen en lada och en mindre bod. belägna. Torpet Grindstugan, numera övergivet, är bebyggt med en i dåligt skick befintlig stuga.

Vid 1925 års uppskattningsförrättning föreslogo uppskattningsmännen, .att egendomen i sin helhet ånyo skulle utarrenderas.

Kr ono jordsty ökning ssakkunniga hava under år 1926 besiktigat egendomen samt därvid föreslagit, med hänsyn till åbyggnadernas mindre goda beskaffenhet, att egendomen skulle uppdelas i tre försäljningslotter och ■en kronoparkslott, nämligen torpet Grindstugan, å kartan betecknat med lotten nr II, ett obebyggt område, å kartan betecknat med lotten nr III. omfattande en del av huvudgården och södra delen ay lägenheten Enrönningen örn inalles 15 hektar åker, huvudgården i övrigt, a kartan betecknad med lotten nr I, samt egendomens återstående del, avsedd till kronopark. Med anledning av detta förslag lät domänstyrelsen föranstalta örn ny uppskattningsförrättning vid egendomen under år 1927, därvid uppskattningsmännen biträdde kronojordstyckningssakkunnigas förslag.

På grund av de förändrade förhållanden inom jordbruket, som inträtt refter sistnämnda uppskattningsförrättning, har domänstyrelsen under år 1931 låtit föranstalta örn ny värdering av egendomen.

Av det instrument, som i anledning därav upprättats, framgå!’, att uppskattningsmännen framlagt två alternativa förslag till egendomens disposition, nämligen alternativ I, motsvarande det av kronojordstyekningssakkunniga år 1926 framlagda förslaget, samt alternativ II, enligt vilket samtliga tre försäljningslotter skulle sammanslås till en gemensam försäljningslott. Uppskattningsmännen hava förordat alternativ II, enär det, under nu rådande förhållanden inom jordbruket, vore, enligt uppskattningsmännens åsikt, föga troligt, att de till försäljning föreslagna obebyggda lotterna kunde finna köpare.

Vederbörande jägmästare har förklarat sig anse, att, därest huvudgården skulle försäljas enligt alternativ II, den försäljningslotten tilldelade skogsarealen borde i någon mån reduceras.

Över jägmästaren har icke ansett nödvändigt att reducera skogsarealen i händelse av huvudgårdens försäljning enligt alternativ IT. Skulle dock -en dylik reducering anses lämplig, har överjägmästaren, för undvikande av olämpliga gränser, föreslagit en minskning av skogsarealen med ett ■område, å kartan utmärkt med röda linjerna a-b-c-d. Beträffande det av

28 Depot temén täcke fen.

Kungl. May.ts proposition Nr 139.

jägmästaren skogen åsätta värdet Ilar överjägmästaren föreslagit en minskning av detsamma med 15 procent.

De olika försäljningslotterna hava med av uppskattningsmännen föreslagna arealer och med av över jägmästaren reducerade skogsvärden åsatts följande arrende- och saluvärden.

Några särskilda villkor för lotternas användning hava uppskattningsmännen icke föreslagit. Ej heller har föreskrift örn återköpsrätt för kronan vid upplåtelse av någon försäljningslott av uppskattningsmännen befunnits erforderlig. I händelse av förbehåll örn återköpsrätt hava uppskattningsmännen föreslagit en nedsättning i respektive saluvärden med 15 procent.

Överlantmätaren bär meddelat, att från lantmäteriteknisk synpunkt intet hinder förelåge för lotternas avstyckning.

Egendomens nuvarande arrendator, Äng. Andersson, vilken innehaft arrendet av egendomen sedan år 1909 och under tiden väl hävdat densamma, bär förklarat sig önska inköpa huvudgården enligt alternativ II till det åsätta saluvärdet. Uppskattningsmännen hava förordat arrendatorn Andersson till erhållande av hembud vid huvudgårdens försäljning: enligt 9 § första stycket i förordningen den 6 juni 1929 angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.

Med skrivelse den 11 januari 1932 har domänstyrelsen underställt ärendet Kungl. Maj:ts prövning samt därvid för egen del anfört följande.

Styrelsen förordade på de av uppskattningsmännen anförda skäl huvudgårdens försäljning enligt alternativ II med hembudsrätt för nuvarande arrendatorn Aug. Andersson. Lika med överjägmästaren ansåge styrelsen någon reducering av skogsarealen ej erforderlig vid huvudgårdens försäljning i en lott. Mot de åsätta saluvärdena hade styrelsen, efter den av överjägmästaren företagna reduceringen av skogsvärdena, ej något att erinra. Ett å ägofiguren nr 170 å kartan beläget grustag om ungefär 1.5 hektar borde för allmänt behov undantagas vid försäljningen. Styrelsen hade låtit föranstalta örn egendomens skötsel och vård till den 14 mars 1933.

Domänstyrelsens sålunda framlagda förslag till egendomens disposition finner jag mig kunna biträda.

Frågan örn dispositionen efter den 14 mars 1933 av den i kronans ägo kvarvarande delen av kronoegendomen torde framdeles, då riksdagens

Kungl. Maj:ts proposition Nr 139. 29

beslut i försäljningsfrågan föreligger, få underställas Kungl. Marits prövning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 1 mantal Norra Kocklanda nr 1 i Bro socken av Värmlands län huvudgården med en areal av omkring 105.315 hektar — med undantag av det å ägofiguren nr 170 belägna grustaget — må med ett saluvärde av 37,000 kronor och med tillträdesrätt för köparen den 14 mars 1933 försäljas enligt bestämmelserna i förordningen den G juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. med hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för Aug. Andersson samt med förbehåll örn rätt för kronan till fri väg över egendomen dels till återstående del av lägenheten Enrönningen och dels till där- • intill belägna skogsmarken, skolande köparen respektera den Huggenäs och Bro elektriska distributionsförening u. p. a. och vattenfallsstyrelsen jämlikt resolutioner den 3 december 1920 och den 23 september 1921 medgivna rätten att hava elektriska högspänningsledningar framdragna över egendomen.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt uti de under l:o—7:o här ovan antecknade ärenden.

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Eegenten lämnar bifall till vad departementschefen hemställt samt förordnar, att till riksdagen skall avlåtas proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Allan Tigerschiöld.

lUhang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 112 hafi. (Sr 139.)

I