angående avstående i vissa fall av mark från kronoegendomar eller upplåtande av nytt¬ janderätt eller servitutsrätt till sådan mark
Kungl- Maj:ts proposition Nr 14.
1 Nr 14.
Kungl. Maj:ta proposition till riksdagen angående avstående i vissa fall av mark från kronoegendomar eller upplåtande av nyttjanderätt eller servitutsrätt till sådan mark; given Stockholms slott den 31 december 1931.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF.
B. v. Stockenström.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31 december 1931.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, kommunikations-, ecklesiastik- och handelsdepartementen anför chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet von Stockenström:
I skrivelse den 13 maj 1931, nr 208, har riksdagen anmält, att riksdagen bifallit vad Kungl. Majit i proposition den 6 februari 1931, nr 122, föreslagit angående avstående i vissa fall av mark från kronoegendomar eller upplåtande av nyttjanderätt eller servitutsrätt till sådan mark. Riksdagens sålunda meddelade beslut — vilket innefattar bemyndigande att i de avsedda fallen utan riksdagens hörande på vissa vilkor giva förordnande i sagda ämnen — har Kungl. Majit genom brev till domänstyrelsen den 29 Bihang till riksdagens protokoll 193‘2. I sami. Ii höft. (Nr 1i.) '
2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 14.
maj 1931 (sv. förf.-saml. nr 134) meddelat styrelsen och övriga vederbörande till kännedom.
Det jämlikt riksdagens förenämnda beslut givna bemyndigandet gäller för tiden intill den 1 juli 1932. Enahanda bemyndigande torde nu böra hos riksdagen äskas för ytterligare ett års tid.
På grund härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för tiden 1 juli 1932—30 juni 1933
dels medgiva, att, dä för ändamål, för vars tillgodoseende enligt gällande lag annan än kronan kan förpliktas att efter expropriation avstå fastighet eller upplåta nyttjanderätt eller servitutsrätt därtill, erfordras, att kronan tillhörig mark Ingés i anspråk, förordnande örn avstående av marken eller upplåtande av nyttjanderätt eller servitutsrätt till densamma må, utan riksdagens hörande i varje särskilt fall, meddelas:
a) av Kungl. Majit, där fråga är örn avstående eller upplåtande av mark för järnväg eller elektrisk anläggning, eller där jordområde, som skall avstås eller vartill särskild rätt skall upplåtas, är bebyggt eller överstiger feni hektar eller i värde uppgår till mera än tvåtusen kronor; samt
b) i övriga fall av den centrala förvaltningsmyndighet, under vars vård och inseende fastigheten står;
dels ock besluta:
1) att för mark eller särskild rätt, som sålunda avstås eller upplåtes, lösen eller ersättning skall med nedan angivna undantag utgå efter ty i lagen oni expropriation är föreskrivet och till beloppet bestämmas
a) i de fall, då Kungl. Majit beslutat örn markens avstående eller upplåtande, såvitt ej Kungl. Majit finner skäligt förordna örn ersättningens bestämmande av sådan nämnd, som omförmäles i lagen om expropriation, av tre gode män, av vilka länsstyrelsen i länet och sökanden, var för sig, utse en och domaren i orten den tredje; Kungl. Majit dock obetaget att, då fråga är allenast om begagnande av mark för ändamål som förut nämnts, utan att marken avstås, besluta om ersättningens bestämmande på sätt, Kungl. Majit prövar lämpligt, samt
b) i fråga örn sådan mark eller särskild rätt, örn vars avstående eller upplåtande central förvaltningsmyndighet förordnat, av samma myndighet;
2) att i fråga örn mark, som är avsedd att användas för framdragande av elektrisk ledning, utom vad under 1) stadgas jämväl föreskrifterna i lagen den 27 juni 1902, innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, skola lända till efterrättelse;
3) att, där Kungl. Majit lämnat kommun, enskild person eller bolag tillstånd att inom riket anlägga järnväg eller där fråga är örn anläggande eller förändring av allmän väg, medgivande må, där så prövas lämpligt, lämnas ej mindre därtill att mark, som står under kronans omedelbara disposition eller tillhör någon av de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar eller någon äv de genom domänstyrelsens
Kungl. Maj:ts proposition Nr 14. 3
försorg utarrenderade kronoegeudomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, må avstås eller upplåtas utan annan ersättning till kronan an att, därest och i den mån å marken växande skog ingår i överlåtelsen och det icke finnes skäligt annorlunda medgiva, ersättning för sådan skog skall utgå efter vederbörande myndighets bestämmande; än även därtill att for företaget ifråga må kostnadsfritt begagnas sådana å kronans ägor belägna kalk- och stenbrott samt grustäkter, som kunna vara disponibla; samt
4) att vad sålunda stadgats icke har avseende å de fall, då rätt eller plikt att lösa kronan tillhörig mark följer av bestämmelse i allmän lag.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet: Sture Idar.