angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. under budgetåret 193211933

Kungl. Maj:ts proposition Nr 262.

1 Nr 262.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. under budgetåret 193211933; given Stockholms slott den 20 maj 1932.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av hilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Felix Hamrin.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:1 Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 maj 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anför efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter:

I statsverkspropositionen till årets riksdag har Kungl. Majit på min föredragning under »För flera huvudtitlar gemensamma frågor» framlagt förslag i fråga om dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl.

Vid anmälan denna dag av frågan örn beräkning av vissa inkomsttitlar å riksstaten för budgetåret 1932/1933 har jag tillkännagivit min avsikt att föreslå vissa ändringar i grunderna för dyrtidstilläggen. Jag anhåller nu att få upptaga detta spörsmål till behandling.

Bihang lill riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 219 hafi. (Nr 292.)

I

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 262.

Till en början torde därvid få lämnas en redogörelse för 1923 åi’s i huvudsak ännu gällande allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

Dessa grunder återfinnas i kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 265). Enligt kungörelsen utgå dyrtidstilläggen med vissa procent å månadslönen. Beträffande befattningshavare med oreglerad avlöning är procenttalet för dyrtidstillägget lika med hälften av talet för levnadskostnadsökningen enligt socialstyrelsens index, därvid procenttalet i förekommande fall avjämnas till närmast lägre hela tal. För befattningshavare med nyreglerad avlöning utgår dyrtidstillägget efter ett 18 enheter lägre procenttal. Dyrlidstillägg utgår ej å högre belopp än 650 kronor i månaden för oreglerad och 800 kronor i månaden för nyreglerad avlöning. Förhöjning av dyrtidstillägget på grund av försörjningsplikt gent emot barn under 16 års ålder tillkommer befattningshavare vid oreglerade verk med 5 kronor och vid reglerade verk med 4 kronor för månad och barn. För befattningshavare under 25 år och utan försörjningsplikt, som nu nämnts, nedsättes dyrtidstillägget med en tiondel. Vid levnadskostnadsindex av 161 eller 160 blir procenttalet för dyrtidstillägget enligt dessa regler 30 vid oreglerade verk och (30 — 18 =) 12 vid nyreglerade verk. En levnadskostnadsindex av 159 eller 158 ger procenttalet 29 respektive 11, en levnadskostnadsindex av 157 eller 156 procenttalet 28 respektive 10 o. s. v.

Beträffande de särskilda bestämmelser, som reglera nu utgående dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst, åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter m. fl. må hänvisas till den framställning, som lämnats i statsverkspropositionen. Någon närmare redogörelse för dessa bestämmelsers innehåll torde icke här vara erforderlig.

I statsverkspropositionen till 1931 års riksdag utgick Kungl. Majit från att gällande bestämmelser rörande dyrtidstilläggen borde bibehållas oförändrade. Till grund för beräkningarna av utgifterna för dyrtidstillägg under innevarande budgetår lades en genomsnittlig levil ad skostnadsindex av 160. Riksdagen beslöt emellertid, att, örn gällande levnadskostnadsindex för nämnda budgetår nedginge under siffran 160, dyrtidstillägg likväl skulle under budgetåret 1931/1932 beräknas efter sistnämnda siffra.

Rörande grunderna för dyrtidstilläggen under nästkommande budgetår uttalade jag i statsverkspropositionen till årets riksdag, att dyrtidstilläggen, för att möjliggöra full överblick och effektiv begränsning av statens blivande utgifter för ändamålet, borde för hela budgetåret fixeras på grundval av en fast levnadskostnadsindex. Vid bestämmandet av den indexställning, som i enlighet härmed borde läggas till grund för nästa budgetår, hade jag stannat vid att förorda ett indextal av 158. Jag föreslog sålunda, att dyrtidstilläggen under budgetåret 1932/1933 skulle ut-

3 Kungl. Maj.ts proposition Nr 262.

gå efter nämnda indextal. 1 övrigt syntes mig anledning ej föreligga till ändring i de allmänna grunderna för dyrtidstilläggen.

Socialstyrelsens levnadskostnadsindex, som under de två senare kvartalen av förra året stått vid 158, sjönk den 1 januari 1932 med en enhet och har därefter under de båda första kvartalen innevarande år hållit sig vid 157. Trots den sålunda inträdda nedgången i levnadskostnadsindex utgå till följd av 1931 års riksdags nyssnämnda beslut dyrtidstillläggen under hela innevarande budgetår på grundval av ett indextal av 160, vilket innebär, att befattningshavare med nyreglerad avlöning åtnjuta dyrtidstillägg efter 12 procent. Därest icke den av riksdagen beslutade spärren förelegat, utan 1923 års allmänna grunder i denna del varit oförändrat gällande, hade — såsom framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen för dessa grunder — dyrtidstillägg å nyreglerade löner för närvarande i stället utgått efter 10 procent.

Sedan statsverkspropositionen avlämnades, hava inom ett flertal industrigrenar uppgörelser kommit till stånd om nya kollektivavtal. Dessa avtalsuppgörelser, vilka beröra över 120,000 arbetare, hava inneburit lönereduktioner, för de större grupperna varierande mellan 4 och 10 procent å de förut utgående lönerna. I motsats till statstjänstemannen, vilka efter genomförandet av 1923 års i huvudsak gällande dyrtidstillläggsgrunder fått vidkännas en fortgående lönesänkning, svarande mot nedgången i de allmänna levnadskostnaderna, torde de industriarbetargrupper, vilka vid de nu träffade avtalsuppgörelserna drabbats av dessa delvis ganska avsevärda lönereduktioner, i allmänhet hava under de år, som närmast föregått den nuvarande lågkonjunkturen, kommit i åtnjutande av höjda löner. Vid bedömandet av hithörande förhållanden bör emellertid jämväl uppmärksammas den i många fall betydande minskning i löneinkomsterna för talrika arbetargrupper, som blivit en följd av den senaste tidens driftsinskränkningar inom industrien.

Även beträffande personal i tjänstemannaställning torde inom den enskilda företagarverksamheten lönesänkningar i viss utsträckning hava genomförts eller vara förestående.

I detta sammanhang finner jag mig ock bora erinra om de svårigheter, som för närvarande göra sig gällande för de stora befolkningslager, vilka hava sin utkomst från jordbruket och detta närstående näringsgrenar. Jordbrukarna hava som bekant i stegrad omfattning sett sina inkomster minskade till följd av det prisfall å jordbrukets avsättningsprodukter, som kännetecknat den nuvarande krisen.

Mot bakgrunden av de nu i korthet antydda förhållandena och örn därjämte tages i betraktande den större trygghet, som statsanställningen erbjuder, torde det icke kunna förnekas, att statstjänstemännen i jämförelse med stora delar av övriga löntagargrupper under nuvarande förhållan den intaga en relativt förmånlig ställning.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 262.

Självfallet hade det efter mili uppfattning varit önskvärt, om det förslag beträffande dyrtidstilläggen, som av Kungl. Majit i statsverkspropositionen förelagts riksdagen, kunnat vidhållas. Med den fortsatta försämringen av det allmänna ekonomiska läget och de till följd därav ökade svårigheterna för statsregleringsarbetet finner jag mig icke böra förorda, att dyrtidstilläggen fixeras på grundval av ett indextal, som ligger högie än nu\aranda levnadskostnadsindex. Jag vill i detta sammanhang framhålla, att i ett flertal främmande länder de statsanställda undei trycket av den rådande depressionen och dennas återverkan på statsfinanserna måst vidkännas i vissa fall betydande löneminskningar.

Jämte Kungl. Majrts förslag föreligga till riksdagens prövning vissa motionsvis väckta framställningar i fråga örn dyrtidstilläggen. Bland dessa framställningar avser en bibehållande av de för innevarande budgetår gällande grunderna, enligt vilka, såsom förut nämnts, dyrtidstilläggen ej räknas efter lägre indextal än 160, även då socialstyrelsens levnadskostnadsindex understiger denna siffra. Därjämte hava framförts yrkanden örn dyrtidstilläggens fixerande för hela nästa budgetår på grundval av en levnadskostnadsindex av 152 eller enligt ett annat förslag 150. Medan det i statsverkspropositionen framlagda förslaget, såvitt angår befattningshavare med nyreglerad avlöning, föranleder dyrtidstilläggens fixci ande för nästa budgetar vid 11 procent, skulle dyrtidstilläggen enligt förstnämnda framställning komma att alltjämt utgå efter 12 procent och eventuellt kunna stiga över detta procenttal. Ett genomförande av de två senare yrkandena åter skulle innebära, att dyrtidstilläggen vid nyreglerade verk komme att utgå efter 8 respektive 7 procent.

Efter övervägande av olika alternativ bär jag för min del funnit mig böra föreslå, att till grund för dyrtidstilläggens bestämmande för nästkommande budgetår lägges en levnadskostnadsindex av 156, innebärande för de nyreglerade befattningshavargrupperna ett dyrtidstillägg av 10 procent. Jag vill härvid framhålla, att detta, såsom förut nämnts, är det procenttal, sorn med tillämpning av 1923 års dyrtidstilläggsgrunder erhålles vid den för närvarande faktiskt gällande levnadskostnadsindexen. I överensstämmelse med vad jag i finansplanen framhöll, finner jag det för att möjliggöra full överblick och effektiv begränsning av statens utgifter för ifrågavarande ändamål erforderligt, att dyrtidstilläggen fixeras för hela budgetåret på grundval av ett fast indextal. Jag föreslår sålunda, att dyrtidstilläggen under budgetåret 1932/1933 skola utgå efter ett indextal av 156.

I nuvarande läge finner jag det emellertid nödvändigt att taga ännu ett steg. Då en begränsning av nu utgående dyrtidstillägg anses böra ske, synes det icke vara annat än rimligt, att denna begränsning genomföres på ett sådant sätt. att den relativt starkare träffar de högre löneinkomsterna. Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen, gälla för närvarande vissa maximeringsbestämmelser, enligt vilka dyrtidstillägg

5 Kungl. Maj.ts proposition Nr 262.

icke utgår vid ny reglera/d avlöning å den del av avlöningen, som överstiger 800 kronor i månaden, och vid oreglerad avlöning å den del därav, som överstiger 650 kronor i månaden. I nyss angivna syfte anser jag mig böra förorda, att ifrågavarande maximigränser nu något sänkas. I sådant avseende får jag föreslå, att det maximibelopp, å vilket dyrtidstillägg skall utgå, för nyreglerad avlöning fastställes till 700 kronor och för oreglerad avlöning till 600 kronor i månaden.

I det av mig i statsverkspropositionen framlagda förslaget örn en detaljändring beträffande dyrtidstillägg i vissa fall åt pensionärer bos statsunderstödda pensionskassor finner jag mig ej hava anledning att ifrågasätta någon ändring.

Beträffande den utgiftsminskning, som uppstår vid ett genomförande av vad jag nu förordat, ber jag att få meddela följande.

Genom sänkningen av det indextal, efter vilket dyrtidstilläggsprocenten skall fastställas, från det i statsverkspropositionen angivna talet 158 till 156 beräknas uppstå en kostnadsminskning av omkring 4 miljoner kronor. Den besparing, som skulle uppstå genom den föreslagna nedsättningen av de maximibelopp, å vilka dyrtidstillägg skola utgå, bar beräknats till omkring 400,000 kronor. I jämförelse med riksstatsförslaget skulle alltså vid ett genomförande av det nu framlagda förslaget en sammanlagd utgiftsminskning av omkring 4,400,000 kronor uppstå. Härav beräknas omkring 1,700,000 kronor hänföra sig till affärsverken och 2,700,000 kronor till i riksstaten upptagna dyrtidstilläggsanslag.

Kostnaderna för dyrtidstillägg i enlighet med de av mig nu föreslagna grunderna fördela sig enligt verkställda beräkningar på följande sätt:

Milj. kr.

Dyrtidstillägg vid affärsverken.................................................................. 17.3

Dyrtidstillägg i övrigt: Milj. kr.

1. Allmänna anslagen till dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst å huvudtitlarna II—X.................................. 18. o

2. Statsunderstödda undervisningsanstalter............................... 19.4

3. Övriga dyrtidstillägg å huvudtitlarna II—X........................ 0.7

4. F. d. befattningshavare samt änkor och barn m. fl. ........ 6.7

5. Pensionerade båtsmän m. fl. .................................................... l.i 45,9

Summa 63.2.

Vid godkännande av de av mig föreslagna ändrade grunderna för dyrtidstilläggcn birra de i riksstatsförslaget upptagna beloppen för de allmänna dyrtidstilläggsanslagen för befattningshavare i statens tjänst och de under elfte huvudtiteln uppförda anslagen till dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare samt änkor och barn m. fl. ävensom åttonde huvudtitelns anslag till

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 262.

dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter jämkas i enlighet med de nu gjorda beräkningarna. Däremot anser jag icke erforderligt, att övriga dyrtidstilläggsanslag — beträffande vilka de föreslagna ändringarna i dyrtidstilläggsgrunderna i varje fall icke kunna föranleda några mera avsevärda sänkningar — bestämmas till andra belopp än de i riksstatsförslaget uppförda.

Vad beträffar sättet för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg vid vissa verk och inrättningar saknar jag anledning att hemställa örn ändring i vad i sådant hänseende föreslagits i statsverkspropositionen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte — med ändring av ej mindre i statsverkspropositionen under »För flera huvudtitlar gemensamma frågor» framställt förslag angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. jin även i statsverkspropositionen under de särskilda huvudtitlarna gjorda äskanden örn anslag till dyrtidstillägg, i den mån anslag för ändamålet nu äskas — föreslå riksdagen

dels godkänna de av mig föreslagna ändringarna i bestämmelserna angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl.;

dels för budgetåret 1932/1933 såsom extra förslagsanslag anvisa

I) till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

II) under åttonde huvudtiteln till dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsm. fl. anstalter........................................ » 19,400,000;

Kungl. Maj:ts proposition Nr 262. 7

III) under elfte huvudtiteln till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst m. fl.

pensionärer ............................................ kronor 2,900,000

till dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter civila befattningshavare i statens tjänst m. fl. » ] ,800,000

till dyrtidstillägg åt f. d. militära

befattningshavare ................................ » 1,500,000

till dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter militära

befattningshavare ................................ » 520,000;

dels ock besluta,

att dyrtidstillägg åt befattningshavare och pensionärer vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk, domänverket och statens reproduktionsanstalt eller vid av nämnda verk övertagna företag eller inrättningar samt dyrtidstillägg åt befattningshavare vid bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen, stuteriväsendet ävensom patent- och registreringsverket, försäkringsinspektionen, flottans pensionskassa och statens pensionsanstalt skola utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas, så ock att dyrtidstillägg åt befattningshavare vid vägorganisationen i länen skola utgå av statens automobilskattemedelsf ond,

samt att, där arbetslönerna vid försvarsväsendets verkstäder och fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade i grundlöner och dyrtidstillägg, kostnaderna för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande underhålls- eller anskaffningsanslag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Vid protokollet: Kurt Björklund.