lagen.nu
Prop. 1932:32

med förslag till förord¬ ning orri ändrad lydelse av 18 § 1 mom. och 22 § 2 mom. för¬ ordningen den 15 december 1914 (nr 436) angående statsmono- pol å tobakstillverkningen i riket

Typ
Proposition
Källa
weburn.kb.se

Kungl. Maj:ts proposition Nr 32.

1 Nr 32.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning orri ändrad lydelse av 18 § 1 mom. och 22 § 2 mom. förordningen den 15 december 1914 (nr 436) angående statsmonopol å tobakstillverkningen i riket; given Stockholm slott den 8 januari 1932.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till förordning om ändrad lydelse av 18 § l morn. och 22 § 2 mom. förordningen den 15 december 1914 (nr 436) angående statsmonopol å tobakstillverkningen i riket.

GUSTAF.

Felix Hamrin.

Bihang till riksdagens protokoll 1932.

1 sami.

28 höft. (Nr 32.)

2 Kungl. Majlis proposition Nr 32.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 18 § 1 mom. och 22 § 2 mom. förordningen den 15 december 1914 (nr 436) angående statsmonopol å tobakstill verka ingen i riket1.

Härigenom förordnad, att 18 § 1 mom. och 22 § 2 mom. förordningen den 15 december 1914 angående statsmonopol å tobakstillverkningen i riket skola i nedan angivna delar erhålla följande ändrade lydelse:

18 $.

1 mom. I varje tobaksvaras priskurantpris skall skatt ingå dels med ett belopp, vilket motsvarar nedanstående procent av priskurantpriset eller i fall, som avses i 22 § 2 mom. fjärde stycket, av varans värde, dels ock med nedan angivna, i förhållande till varans myckenhet bestämda belopp, nämligen:

I skattehänseende---gram.

22 §.

2 mom. För tobaksvara, importerad till tnllinlandet enligt denna paragraf, skall erläggas en licensavgift, som utgöres av den å varan en-

1 Senaste lydelse se 1931: 194.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 32. 3

ligt 18 § belöpande skatt ävensom av ett belopp, motsvarande vad monopolets utövare för täckande av sina omkostnader samt vinst pålägger tobaksvara med samma priskurantpris eller i fall, som avses i fjärde stycket av detta moment, med samma värde. Nämnda belopp må ej överstiga 7.50 procent av varans priskurantpris eller värde.

Till---fastställande av avgift.

Denna förordning träder i kraft å dag, som av Kungl. Majit bestämmes.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 32.

Styrelsen för tobaksmonopolet.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 januari 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anför:

Enligt gällande bestämmelser utgår tobaksskatten dels med viss procent av varans priskurantpris eller varans värde, dels ock med visst efter varans myckenhet bestämt belopp. De nu gällande skattesatserna framgå av följande uppställning, som återfinnes i 18 § 1 mom. i förordningen den 15 december 1914 angående statsmonopol å tobakstillverkningen i riket, sådant detta författningsrum lyder enligt förordning den 12 juni 1931 (nr 194).

I sin förslagsberäkning av statsinkomsterna för nästkommande budgetår bar riksräkenskapsverket beräknat, att tobaksskatten — under antagande att nuvarande skattesatser bibebölles oförändrade — skulle komma att under nämnda budgetår giva en avkastning av 65 miljoner kronor. Då det i nuvarande statsfinansiella läge befanns erforderligt att räkna med en större intäkt från ifrågavarande skattekälla, än som sålunda av riksräkenskapsverket förutsatts, anmodade jag den 11 december 1931 styrelsen för aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet att föreslå en ökning av skatten å vissa tobaksvaror så, att det för nästa statsreglering avsedda skattebeloppet kunde beräknas uppgå till förslagsvis 72 miljoner kronor.

I anledning bärav bar styrelsen i skrivelse den 16 december 1931 inkommit med yttrande och förslag i ämnet.

5 Kungl. Maj:ts proposition Nr 32.

Under erinran om de skattesatser, som för närvarande gälla, har styrelsen i sin berörda skrivelse anfört, att det — vid övervägande av de skattesatser, som lämpligen borde bliva föremål för förhöjning varit för styrelsen angeläget att söka tillse, att höjningen örn möjligt skulle kunna genomföras på ett sätt, som icke visade sig nödvändiggöra en sådan fördyring av tobaksvarorna, som skulle kunna föranleda någon större konsumtionsminskning eller nämnvärdare förskjutning i konsumtionen från dyrare till billigare tobaksvaror eller mellan de olika varuslagen inbördes. Dels skulle nämligen dylika följder tendera till ett sänkande av det finansiella utbytet av skatten, dels skulle genom dem bolaget tillfogas skada, i det att bolaget skulle bliva nödsakat avskeda personal, med därav följande arbetslöshetsunderstöd, och i det att i maskiner, anläggningar och råmaterial bundet kapital skulle bliva oanvänt.

I anslutning till vad sålunda anförts har styrelsen — under framhållande att det givetvis vore ganska vanskligt att bilda sig en bestämd uppfattning, huru skattesatserna borde lämpligast inbördes avvägas för att ovannämnda synpunkter skulle bliva i största mån beaktade — föreslagit, att förhöjningen i tobaksskatten skulle drabba cigarrcigarretter, cigarretter och röktobak, medan de nuvarande skattesatserna för cigarrer, tugg-

tobak och snus skulle bibehållas.

Styrelsens förslag innebär, att tobaksskatten skulle utgå enligt följande skattesatser:

Cigarrer .................................

Cigarrcigarretter .....................

Cigarretter med fast pappersmunstycke................................

Cigarretter utan fast pappersmunstycke.................................

Röktobak ..............................

Tuggtobak .............................

Snus ....................................

Beträffande fördelningen av skattehöjningen på de olika varuslagen

anför styrelsen:

Förslaget utginge från att höjningen skulle i lika mån drabba de inom riket tillverkade och de importerade tobaksvarorna. Enligt förslaget skulle värdeskatten å cigarrcigarretter höjas med 3 procent. Eftersom konsumtionen av cigarretter med fast pappersmunstycke syntes tendera mot viss tillbakagång, medan konsumtionen av cigarretter utan dylikt munstycke visade en betydligt fastare tendens, hade styrelsen även ansett

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 32.

det lämpligt att för ernående av skatteresultatet föreslå en viss differentiering av beskattningen å munstyckscigarretter och cigarretter utan munstycke. Forslaget utginge därför ifrån, att höjningen å värdeskatten skulle tor munstyckscigarretter stanna vid 3 procent men för cigarretter

Förbrukningen av olika slag av tobaksvaror.

utän munstycke vid 4 procent. För röktobak föresloges en höjning av vardeskatten med 5 procent.

Efter att hava anmärkt, att med detta förslag de olika skattesatserna skulle rent skattetekniskt sett bliva inbördes avvägda på lämpligaste sätt, uttalar styrelsen — vad angår det statsfinansiella resultatet av de ifrågasatta skatteskärpningarna — sina tvivelsmål, huruvida tobaksskatten verkligen skall under budgetåret 1932/1933 kunna komma att inflyta med ett så högt belopp som det ifrågasatta av 72 miljoner kronor. Styrelsen anför härom:

Med den mycket höga nivå, tobaksbeskattningen redan nått i Sverige mäste det enligt styrelsens mening visa sig stöta på stora svårigheter att i det nuvarande ekonomiska läget med minskad köpkraft hos konsumenterna söka uttaga ytterligare skatt i en omfattning, som nödvändiggjorde pnsfordynng å tobaksvarorna. Erfarenbeten från andra länder med lägre beskattning av tobaken gåve oförtydbart vid handen, att då en stark skatteökning föranledde en prisfördyring av tobaksvarorna, allmänheten reagerade genom att minska sin konsumtion eller genom att övergå till konsumtion av billigare varor. Härjämte borde det ihågkomma att örn de nu rådande valutaförhållandena skulle någon längre tid Wiva bestående, Tobaksmonopolet, som ju för sin fabrikation huvudsakligen vöre hänvisat till import av de erforderliga råvarorna, säkerligen skulle bliva nödsakat att betala vida högre pris än hittills för dessa råvaror, vilket ju även i sin tur skulle bliva en betydelsefull prisfördyrande faktor att räkna med.

Beträffande tiden för de föreslagna höjda skattesatsernas ikraftträdande har styrelsen framhållit, att därmed borde anstå tillräckligt länge för att bereda Tobaksmonopolet tillfälle att vidtaga de åtgärder från dess sida, som kunde visa sig erforderliga för uppnående av det åsyftade skatteresultatet.

I detta sammanhang torde vara av intresse att taga del av de förskjutningar, som förbrukningen av olika slag av tobaksvaror undergått under de tre senast förflutna åren. Till belysande härav ber jag att få hänvisa till följande sammanställning, vari omsättningen angives efter priskurantpris:

1929 1930 1931

kronor kronor kronor

Cigarrer

10.158.000 9,589,000 8,428,000

16.899.000 17,311,000 16,734,000

62.457.000 67,344,000 67,454,000

20.597.000 20,290,000 20,157,000

2,467,000 2,176,000 2,068,000

18.741.000 18,806,000 18,755,000

Cigarrcigarrelter Cigarretter........

Röktobak ......

Tuggtobak .......

Snus................

Kungl. Maj:ts proposition Nr 32.

7 Såsom framgår av denna sammanställning visar konsumtionen av cigarrer en avgjord tendens att gå tillbaka. Jämväl siffrorna för tuggtobak utmärka tydlig minskning. Däremot förete övriga tobaksvaror jämn eller stigande konsumtion.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att Tobaksmonopolets styrelse Departement si sitt förslag sökt fördela skatteförhöjningen på olika varuslag så, chefen■ att den ej skall leda till större konsumtionsminskning eller nämnvärdare förskjutning i konsumtionen från dyrare till billigare tobaksvaror eller mellan de olika varnslagen inbördes. Från denna utgångspunkt föreslår styrelsen, att skattehöjningen skall drabba cigarrcigarretter, cigarretter och röktobak, medan de nuvarande skattesatserna för cigarrer, tuggtobak och snus skulle lämnas orubbade. Mot styrelsens förslag härutinnan har jag ingen erinran. Den tydliga tendens till konsumtionsminskning i avseende å cigarrer och tuggtobak, som kan utläsas ur den i det föregående återgivna sammanställningen, samt den höga belastning, som redan åvilar snuset, synas mig sålunda motivera, att dessa varuslag undantagas från skatteförhöjningen. Vidkommande skatteökningens fördelning mellan cigarrcigarretter, cigarretter och röktobak finner jag de av styrelsen föreslagna skattesatserna inbördes väl avvägda och giver alltså även i denna del förslaget min anslutning.

Enligt 22 § 2 mom. förenämnda förordning åligger det enskild importör av tobaksvara att för varan erlägga en licensavgift, som utgöres dels av den å varan belöpande skatten, dels ock av ett belopp, motsvarande vad Tobaksmonopolet för täckande av sina omkostnader samt vinst pålägger tobaksvara med samma priskurantpris eller, i visst falk med samma uppskattade värde. Sistnämnda belopp, som utgör Tobaksmonopolets andel av licensavgiften, får dock ej överstiga 8 procent av varans priskurantpris eller värde. För närvarande utgår denna Tobaksmonopolets andel efter den såsom maximum angivna procentsatsen.

Det torde kunna förutses, att den ifrågasatta skattehöjningen gör det nödvändigt för de enskilda importörerna att i motsvarande mån höja priskurantpriset på de importerade tobaksvarorna. Då skatten inberäknas i priskurantpriset, är det sålunda uppenbart, att höjningen av skattesatserna medför icke blott ökning av det i licensavgiften ingående belopp, som utgöres av skatt, utan även av det belopp, som tillfaller Tobaksmonopolet. Detta innebär, att Tobaksmonopolet, vars omkostnader och försäljningsvinst det icke varit avsett att påverka genom skatteförhöjningen, likväl genom densamma skulle komma i en något mera gynnad ställning i förhållande till den enskilda importen än för närvarande, därvid det dock må påpekas, att den nu fastställda maximisatsen för Tobaksmonopolets andel av licensavgiften är lägre än den procentsats, Tobaksmonopolet förklarar sig för närvarnde pålägga sina egna varor för att täcka sina omkostnader samt vinst. Då den enskilda importen, vilken en-

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 32.

ligt statsmakternas tidigare uttalanden bör utgöra ep reglerande faktor vid sidan av monopolets utövare, på senare tid även relativt sett gått avsevärt tillbaka och alltjämt visar tendens till minskning, torde det vara rimligt, att man söker undvika en ytterligare förskjutning av nyss angiven art. Med hänsyn härtill synes mig en sänkning av maximiprocenten för Tobaksmonopolets andel i licensavgiften från nuvarande 8 procent till 7.5 procent vara befogad.

Styrelsen för Tobaksmonopolet har uttalat tvivelsmål, huruvida, även örn de ifrågasatta skatteskärpningarna genomföras, tobaksbeskattningen verkligen kan förväntas under nästa budgetår komma att inbringa det förutsatta beloppet av 72 miljoner kronor, innebärande en ökning med 7 miljoner kronor i förhållande till riksräkenskapsverkets på oförändrade skattesatser grundade beräkning av 65 miljoner kronor. Med hänsyn till den tveksamhet, åt vilken styrelsen sålunda givit uttryck, har jag i mina slutliga beräkningar i statsverkspropositionen stannat vid ett belopp av 70 miljoner kronor, med vilket belopp inkomsttiteln tobaksskatt upptagits i statsregleringsförslaget för budgetåret 1932/1933.

Med hänsyn till önskvärdheten av att löpande statsreglering förstärkes utgår jag ifrån att de föreslagna skatteökningarna böra träda i kraft redan under innevarande budgetår, så snart detta, efter det riksdagen fattat beslut i frågan, av praktiska skäl låter sig göra. I anledning härav synes mig i författningen böra intagas en bestämmelse örn dess ikraftträdande å dag, som av Kungl. Majit bestämmes.

Föredragande departementschefen uppläser härefter ett inom finansdepartementet upprättat förslag till förordning örn ändrad lydelse av 18 § 1 mom. och 22 § 2 mom. förordningen den 15 december 1914 (nr 436) angående statsmonopol å tobakstillverkningen i riket samt hemställer, att Kungl. Majit måtte i proposition föreslå riksdagen att antaga samma förslag.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Majit Konungen bifalla och förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Olga Gjörloff.

320085. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.