angående godkännande av ett mellan Sverige och Rumänien slutet bosättnings-, handels- och sjöfartsavtal

Kungl. Mattts proposition Nr 34.

1 Nr 34.

Kungl. Mattts proposition till riksdagen angående godkännande av ett mellan Sverige och Rumänien slutet bosättnings-, handelsoch sjöfartsavtal; given Stockholms slott den 15 januari 1932.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över handels- och utrikesdepartementsärenden för den 2 oktober 1931 och över handelsärenden för denna dag samt med överlämnande av ett den 7 oktober 1931 mellan Sverige och Rumänien slutet bosättnings-, handels- och sjöfartsavtal med tillhörande slutprotokoll, vill Kungl. Majit härmed äska riksdagens godkännande av berörda avtal och protokoll.

GUSTAF.

T). Hansén.

Bihang till riksdagens protokoll 1932.

1 sami. tlO hafi. (Nr tli.)

2 Kungl. Majus proposition Nr 34.

(Autentisk text.)

(Svensk översättning.)

Convention ^Etablissement, de Commerce et de Navigation entre le Royaume de Suéde et le Royaume de Roumanie.

Sa Majesté le Roi de Suéde et Sa Majesté le Roi de Roumanie, animés du désir de consolider et développer les rapports économiques entre les deux pays, ont résolu dé conclure une Convention d’Etablissement, de Commerce et de Navigation et ont ' nommé å cet ef fet pour leur» Plénipotentiaires, å savoir:

Sa Majesté le Roi de Suéde: \

Son Excellence Monsieur le Baron J. M. Alströmer, Envoyé Extraordinaire et Ministre Plénipotentiaire du Royaume de Suéde en Roumanie;

Sa Majesté le Roi de Roumanie:

Son Excellence Monsieur Nicolas Iorga, Président du Conseil, Ministre de PInstruction Publique, Ministre des Affaires Etrangéres par interim;

lesquels, aprés s’étre communiqués leurs pleins pouvoirs respec-

Bosättnings-, handels- och sjöfartsavtal mellan Sverige och Rumänien.

Hans Majit Konungen av Sverige och Hans Majit Konungen av Rumänien, besjälade av önskan att befästa och främja de ekonomiska förbindelserna mellan de båda länderna, hava beslutat att avsluta ett bosättnings-, handels- ■ och sjöfartsavtal och hava för detta ändamål till sina befullmäktigade ombud utsett:

"' Hans Majit Konungen av Sverige:

Sin Envoyé extraordinaire och Ministre plenipotentiaire i Rumänien Friherre J. M. Alströmer;

Hans Majit Konungen av Rumänien:

Hans Excellens Nicolas Iorga, konseljpresident, minister för undervisningsväsendet, tjänstförrättande utrikesminister,

vilka efter att hava meddelat varandra sina fullmakter, som be-

3 Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

tiis trouvés en bonne et due forme iunnits i god oell behörig form,

sont convenus des dispositions sui- överenskommit örn följande bevan tes: stämmelser.

A r t i c 1 e I.

Les ressortissants de chacune des Hautes Parties Contractantes jouiront sur le territoire de l’autre, sous tous les rapports, en ce qui concerne leur personne et leurs biens, des mörnes droits, priviléges et faveurs accordés ou qui seraient accordés aux ressortissants de la nation la plus favorisée.

En eonséquence, les ressortissants de chacune des Hautes Parties Contractantes pourront, en observant les lois et réglements du pays, entrer librement, voyager, sé jour ner et s’établir dans le territoire de l’autre, ou 1’abandonner en tont temps, sans étre soumis ä des restrictions ou charges, de quelque nature qu’elles soient, autres que Gelles auxquelles sont ou ser ont soumis les ressortissants de la nation la plus favorisée.

11 est toutefois entendu que les dispositions de la présente Convention ne portent andine atteinte au droit reconnu å chacune des Hautes Parties Contractantes de refuser, dans des cas déterminés, aux ressortissants de l’autre Partie, soit en vertu d’une sentence judiciaire, soit pour des raisons de sécurité intérieure ou extérieure de l’Etat ou Nordre public ou pour des raisons de politique sociale notamment pour des motifs d’assistance publique ou de police sanitaire ou des mceurs, 1’autorisation de séjourner dans le pays.

Artikel I.

Medborgare, tillhörande endera av de höga fördragsslutande parterna, skola inom den andra partens område i alla hänseenden, såväl för sin person som för sin egendom, åtnjuta samma rättigheter, privilegier och förmanet, som medgivits eller må komma att tillerkännas medborgare tillhörande mest gynnad nation.

Följaktligen skola medborgare, tillhörande endera av de höga fördragsslutande parterna, förutsatt att de iakttaga landets lagstiftning, kunna fritt beträda den andra partens område samt där resa, uppehålla och bosätta sig eller när som helst lämna sagda område, utan att vara underkastade andra inskränkningar eller pålagor av något slag än dem, som tillämpas eller må komma att tillämpas i avseende å medborgare tillhörande mest gynnad nation.

Het är likväl överenskommet, att genom bestämmelserna i förevarande avtal icke någon inskränkning äger rum i någondera fördragsslutande partens rätt att antingen på grund av domstols beslut eller av hänsyn till statens inre eller yttre säkerhet eller till den allmänna ordningen eller av socialpolitiska skäl, särskilt med hänsyn till fattigvårds-, sundhets- och sedlighetspolisväsendet, i särskilda fall förvägra den andra partens medborgare rätt att vistas i landet.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

A r t i c 1 o II.

Les ressortissants de chacune des Hautes Parties Contractantes auront, sur le territoire de l’autre, aux mémes conditions que les ressortissants de la nation la plus favorisée, le droit d’acquérir et de posséder toute espéce de biens mobiliers ou immobiliers, conformément aux dispositions constitutionnelles et légales du pays. Ils pourront, aux mémes conditions, en disposer librement par vente, échange, donation, transfert, contrat de mariage, testament, succession ab intestat ou par tout autre moyen et acquérir des biens par testament ou succession ab intestat.

Ils ne seront assujettis dans audin des cas susmentionnés å des charges, taxes ou impöts, sous quelque dénomination que ce soit, autres ou plus élevés que ceux qui sont ou seront établis pour les nationaux ou les ressortissants de la nation la plus favorisée.

lis auront aussi le droit d’exporter librement leurs biens sans étre å cet égard soumis å d’autres restrictions ou å des charges, taxes ou impöts, autres ou plus élevés, que ceux qui sont ou seront établis pour les nationaux ou les ressortissants de la nation la plus favorisée.

Ar tide III.

Les ressortissants de chacune des Hautes Parties Contractantes auront, aux mémes conditions que

Artikel II.

Medborgare, tillhörande endera av de höga fördragsslutande parterna, skola inom den andra partens område vara berättigade, på samma villkor som medborgare tillhörande mest gynnad nation och i enlighet med bestämmelserna i landets lagstiftning och författning, att förvärva och besitta alla slag av lös och fast egendom. De skola på enahanda villkor äga rätt att genom försäljning, byte, gåva, överlåtelse, äktenskapskontrakt, testamente, arv eller på varje annat sätt fritt förfoga över sådan egendom ävensom att på grund av testamente eller arv enligt lag förvärva kvarlåtenskap.

De skola i intet av ovannämnda fall vara underkastade andra eller högre skatter, avgifter eller pålagor, av vad slag de vara må, än dem, som tillämpas eller må komma att tillämpas i avseende å landets egna medborgare eller medborgare tillhörande mest gynnad nation.

De skola även vara berättigade att fritt utföra dem tillhörig egendom utan att i detta hänseende vara underkastade andra inskränkningar eller andra eller högre skatter, avgifter eller pålagor än dem, som tillämpas eller må komma att tillämpas i avseende å landets egna medborgare eller medborgare tillhörande mest gynnad nation.

Artikel lil.

Medborgare, tillhörande endera av de höga fördragsslutande parterna, skola inom den andra par-

5 Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

]es ressortissants de la nation la plus favorisée, sur le territoire de 1’autre, le droit d’exercer toute sorte d’industrie et de commerce et de se vouer å tout métier ou profession dont l’exercice n’est pas et ne sera pas réservé aux nationaux.

A r t i c 1e IV.

Les ressortissants de cliacune des Hautes Parties Contractantes ne seront soumis, sur le territoire de l’autre, quant å leur personne, leurs biens, droits et intéréts, amsi que pour 1’exercice de tout genre de commerce, industrie, métier ou profession, å aucune charge, faxe ou impöt direet ou indirect, de quelque dénomination que ce soit, autre ou plus élevé que ceux imposés ou qui seront imposés aux nationaux ou aux ressortissants de la nation la plus favorisée.

Artide V.

Les ressortissants de cliacune des Hautes Parties Contractantes seront exempts, sur le territoire de l’autre Partie, de tout service militaire personnel obligatoire et de toute fonction officielle obligatoire, judiciaire, administrative ou municipale, sauf toutefois de la tutelle, ainsi que de toutes taxes ou charges rempla<?ant le service militaire ou 1’exercise d’une telle fonction.

Ils seront également dispensés de tons emprunts forcés, ainsi que

tens område vara berättigade att, på samma villkor som medborgare tillhörande mest gynnad nation, bedriva alla slag av industri och handel samt ägna sig åt varje hantverk eller yrke, som icke förbehållits eller må komma att förbehållas landets egna medborgare.

Artikel IV.

Medborgare, tillhörande endera av de höga fördragsslutande parterna, skola inom den andra partens område, i avseende å sin person, sin egendom, sina rättigheter och intressen ävensom vad angår utövande av varje slag av handel, industri, hantverk eller yrke, icke vara underkastade andra eller högre direkta eller indirekta skatter, avgifter eller pålagor, av vad slag de vara må, än dem, som uppbäras eller må komma att uppbäras av landets egna medborgare eller medborgare tillhörande mest gynnad nation.

Artikel V.

Medborgare, tillhörande endera av de höga fördragsslutande parterna, skola inom den andra partens område vara befriade från all obligatorisk personlig militärtjänst samt från varje obligatorisk officiell funktion, vare sig judiciell, administrativ eller municipal, dock med undantag av förmynderskap, ävensom från varje avgift eller pålaga, som utgår i stället för dylik tjänst eller för fullgörandet av sådan funktion.

De skola likaledes vara befriade från alla tvångslån liksom från

Kunni. Maj:ts proposition Nr 34.

(i

de toutes autres contributions de quelque nature qu’elles soient, qui pourraient étre imposés pour des besoins de guerre ou en raison d’autres circonstances exceptionnelles.

En ce qui concerne les requisitions et toutes autres prestations analogues pour les besoins de la force armée, ils ne seront traités, sous aucun rapport, ni en temps de paix ni en temps de guerre, moins avantageusement que les nationaux ou les ressortissants de la nation la plus favorisée.

A r t i c 1 e VI.

Les ressortissants de cbacune des Hautes Parties Contractantes jouiront, sur le territoire de l’autre, en tout ce qui concerne la protection légale et judiciaire de leur personne et de leurs biens, du méme traitement que les nationaux.

En conséquence, ils auront libre et facile accés auprés des tribunaux et pourront ester en justiee aux mémes conditions que les nationaux. lis pourront également employé!’ des avocats et agents ckoisis å leur gré et autorisés par les lois du pays, et jouiront, sous ce rapport aussi, des mémes droits et avantages que les nationaux.

Les quesfions de la caution judicatum solvi et de Fassistance judiciaire gratuite seront toutefois réglées entre les Hautes Parties Contractantes conformément aux stipulation intervenues ou å intervenir entre Elles.

alla andra kontribution!-, av vad slag de vara må, som kunna komma att påläggas för krigsändamål eller eljest på grund av utomordentliga omständigheter.

I avseende å rekvisitioner och andra liknande prestationer för krigsmaktens behov skola de i intet hänseende, vare sig i freds- eller krigstid behandlas mindre gynnsamt än landets egna medborgare eller medborgare tillhörande mest gynnad nation.

Artikel VI.

Medborgare, tillhörande endera av de fördragsslutande parterna, skola inom den andra partens område i allt som rör lagligt och rättsligt skydd till person och egendom åtnjuta samma behandling som landets egna medborgare.

De skola följaktligen äga fritt och obehindrat tillträde till domstolar samt vara berättigade att föra talan inför dessa på samma villkor som landets egna medborgare. De kunna vidare begagna sig av efter eget val utsedda advokater och ombud, vilka enligt landets lag. stiftning äro berättigade att för sådant ändamål brukas, och skola jämväl i detta hänseende åtnjuta samma rättigheter och förmåner som landets egna medborgare.

Vad beträffar ställande av säker, het för rättegångskostnader samt kostnadsfri rättshjälp skall likväl ömsesidigt gälla vad härom mellan de båda parterna är eller må bliva särskilt överenskommet.

7 Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

A r t i c 1 e VII.

Les sociétés anonymes et autres entreprises économiques — y compris les sociétés commerciales, industrielles, financiéres, de transports et d’assurances — qui ont été légalement constituées et ont leur siége sur le territoire de 1’une des Hautes Parties Contractantes, seron! reconnues sur le territoire de l’autre Partie et pourront, en eonséquence, y ester en justiee, soit poul’ intenter une action, soit pour se défendre.

Les dites sociétés pourront dans le cadre de la législation en vigueur et sous les conditions y prévues, exercer leur activité sur le territoire de l’autre Partie et y acquérir et posséder toutes sortes de biens meubles et les biens immeubles nécessaires å leur fonctionnement, ainsi que disposer librement desdits bien meubles et immeubles, et jouiront sous ees rapports comme å tous autres égards d’un traitement aussi avantageux que celui accordé aux sociétés similaires de la nation la plus favorisée. Elles ne seront pas assujetties, en ce qui concerne leur activité, ni pour leurs bien mobiliers ou immobiliers, ni å n’importe quel autre égard, å des charges, taxes ou impöts, quelle qu’en soit la dénomination, autres ou plus élevés que ceux qui sont ou seront établis pour les sociétés similaires de la nation la plus favorisée.

Les stipulation des artides V et VI, relatives aux ressortissants des

Artikel VII.

Aktiebolag och andra sammanslutningar med ekonomiskt syfte — kommersiella, industriella, finans-, transport- och försäkringssammanslutningar däri inbegripna — vilka hava sitt säte inom endera fördragsslutande partens område och äro stiftade enligt dess lagar, skola erkännas inom den andra partens område och följaktligen äga rätt att därstädes föra talan inför domstol, både såsom kärande och svarande.

Ovannämnda bolag och sammanslutningar skola, inom ramen av gällande lagstiftning samt under iakttagande av däri stadgade villkor, å den andra partens område kunna utöva sin verksamhet samt förvärva och besitta alla slag av lös egendom samt sådan fast egendom, som erfordras för deras verksamhet, ävensom fritt förfoga över sagda lösa och fasta egendom och skola i nämnda hänseende liksom i allt övrigt åtnjuta lika gynnsam behandling som likartade bolag och sammanslutningar, hemmahörande i mest gynnat land. De skola icke, vare sig för sin verksamhet eller för sin lösa eller fasta egendom eller i något som helst annat hänseende, vara underkastade andra eller högre skatter, avgifter eller pålagor, av vad slag de vara må, än dem, som tillämpas eller må komma att tillämpas i avseende å likartade bolag och sammanslutningar hemmahörande i mest gynnat land.

Vad i artiklarna V och VI stadgats angående enskilda med-

8 Kungl. Maj:ts 'proposition Nr 34.

Parties Contractantes, s’appliqueront également par analogie aux socrates visées au présent artide.

Artide VIII.

Soms réserve cles dérogations expressément prévues par la présente Convention, lee Hautes Parties Contractantes se reconnaissent réciproquement, pour tout ce qui concerne le commerce entre les deus pays, les mörnes priviléges, facilités et faveurs de toute nature que ceux qui sont ou pourront étre appliqués en ce qui concerne le commerce avec n’importe quel autre pays.

Artide IX.

Les Hautes Parties Contractantes n’établiront ni ne maintiendront des prohibitions ou restrictions relatives å 1’importation ou å 1’exportation réciproque qui ne s’appliqueraient pas de la méme maniöre å 1’importation ou å l’exportation des mörnes produits dans le commerce avec tout autre pays.

Toutefois, ne seront pas censées déroger au principe du traitement de la nation la plus favorisée, les prohibitions ou restrictions établies ou maintenues,

a) pour des raisons d’ordre public ou de sureté intérieure ou extérieure de l’Etat;

b) pour des raisons de santé publique ou en vue d’assurer la pretention des animaux ou des plantes ntiles contre les maladies, les

borgare, som tillhöra de fördragsslutande parterna, skall i tillämpliga delar gälla även beträffande de i denna artikel omförmälda bolag och sammanslutningar.

Artikel VIII.

Såframt icke genom detta avtal uttryckligen undantag göras, tillerkänna de höga fördragsslutande parterna varandra ömsesidigt, i allt vad angår handeln mellan de båda länderna, samma privilegier, förmåner och lättnader av varje slag, vilka tillämpas eller må komma att tillämpas ifråga om handeln med vilket som helst annat land.

Artikel IX.

De höga fördragsslutande parterna förbinda sig att icke införa eller upprätthålla förbud eller inskränkningar i avseende å den ömsesidiga införseln eller utförseln, vilka icke tillämpas på samma sätt i avseende å införsel och utförsel av likartade varor i handeln med varje annat land.

Såsom avvikelser från grundsatsen örn behandling såsom mest gynnad nation skola likväl icke anses förbud eller inskränkningar, vilka införas eller upprätthållas

a) av hänsyn till den allmänna ordningen eller statens inre eller yttre säkerhet;

b) av hänsyn till det allmänna hälsotillståndet eller till skyddande av djur eller nyttiga växter mot sjukdomar skadliga insekter eller

9 Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

insectes nuisibles ou les parasites parasiter eller av nyttiga vaxter ou de parer å la dégénérescence ou mot urartning eller utdöende, ä l’extinction des plantes utiles; c) beträffande varor, som äro elci concernant les produits que ler må bliva föremål för statsmo-

font ou pourront faire 1’objet d’un nopol.

monopol d’Etat.

A r t i c 1e X.

En ce qui concerne les droits d’entrée et tous autres droits et taxes, quelle qu’en soit la nature, qui sont perhus å 1’importation de marchandises, chacune des Hautes Parties Contractantes s’engage å faire bénéficier l’autre, immédiatement et sans conditions, de toute faveur, réduction ou exonération quille applique ou pourra appliquer å 1’égard de la nation la plus favorisée. Les Parties Contractantes s’engagent aussi å ne pas appliquer réciproquement des droits de douane plus élevés que les droits autonomes les plus bas prévus par le tarif douanier qui est ou sera en vigueur dans le pays respectif.

Les deux Parties s’accordent réciproquement aussi le traitement de la nation la plus favorisée, en ce qui concerne les droits de sortie et tous autres droits ou taxes perhus å 1’exportation de marchandises.

Elles se garantissent réciproquemen,t, en outre, le traitement de la nation la plus favorisée, en ce qui concerne la caution å déposcr pour les droits de douane et autres droits å l’i exportation, le mode de perception de ees droits, la tarification, les drawbaeks et autres formalités douaniéres applicables å rimportation, å 1’exportation,

A r t i k e 1 X.

I avseende å införseltullar ävensom alla andra avgifter, av vad slag de vara må, vilka uppbäras vid införsel av varor, förbinder sig envar av de boga fördragsslutande parterna att omedelbart och ovillkorligt låta den andra parten komma i åtnjutande av varje förmån, nedsättning och befrielse, som den tillämpar eller må komma att tillämpa i förhållande till mest gynnad nation. De fördragsslutande parterna förbinda sig härjämte att i förhållande till varandra icke tillämpa högre tullsatser än de lägsta autonoma tullsatserna i den i respektive land nu eller framdeles gällande tulltaxan.

De båda parterna tillerkänna varandra likaledes ömsesidigt mestgynnadnationsbehandling i avseende å utförseltullar ävensom alla andra avgifter, som uppbäras vid utförsel av varor.

De tillerkänna varandra jämväl ömsesidigt mestgynnadnationsbehandling ifråga örn ställande av säkerhet för tull- och andra införselavgifter, sättet för dessa avgifters indrivande, tulltaxering, tullrestitution, samt övriga tullformaliteter, tillämpliga å införda, utförda eller transiterade varor, återntförsel, omlastning ävensom

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

an transit, k la reexportation et au transbordement des marchandises, ainsi qu’å 1’entreposage de celles-ci, leur traitement dans les entrepöts et les droits ou taxes y afférents.

A r t i c 1 e XI.

Les Hautes Parties Contractantes s’engagent å appliquer dans leur commerce réciproque, en ce qui concerne les certificats d’origine, les dispositions de la Convention internationale poul- la simplification des formalités douaniéres signée å Genéve le 3 novembre 1923.

Les certificats d’origine, en tant qu’ils sont exigés par l’un des deux pays contraetants pourront, s’ils ont trait aux marcbandises originaires de l’autre pays contractant, émaner, soit des autorités douaniéres soit des Cliambres de commerce et d’industrie, ou d’agriculture compétentes de ce dernier pays, soit encore de toutes autres autorités ou institutions de ce pays reconnues å cet effet par le Gouvernement du pays de destination. Lesdits certificats d’origine seront reconnus par les autorités du pays de destination. Dans le cas ou ils ne seraient pas délivrés par une autorité d’Etat ou une Chambre de commerce et d’industrie ou d’agriculture compétente, le Gouvernement du pays de destination pourra exiger qu’ils soient légalisés par son représentant diplomatique ou consulaire au lieu d’expédition. Ladite légalisation s’effectuera sans frais. Lorsque les produits d’un Gers

varors uppläggande och behandling å tullager samt avgifterna härför.

Artikel XI.

De höga fördragsslutande parterna förbinda sig att ifråga örn ursprungsbevis i handeln mellan de båda länderna tillämpa bestämmelserna i den i Genéve den 3 november 1923 undertecknade internationella konventionen angående förenkling av tullformaliteterna.

Ursprungsbevisen, i de fall då sådana i ettdera fördragsslutande landet erfordras, kunna, såvitt de avse varor härrörande från det andra fördragsslutande landet, utfärdas av tullmyndighet eller behörig handels-, industri- eller jordbrukskammare i det senare landet eller ock av varje annan myndighet eller institution därstädes, som av regeringen i destinationslandet godkänts. Sålunda utfärdade ursprungsbevis skola av myndigheterna i destinationslandet godtagas. I det fall att bevisen icke utfärdats av statlig myndighet eller av behörig handels-, industri- eller jordbrukskammare, skall regeringen i destinationslandet kunna fordra, att desamma bestyrkas av dess å varornas avsändningsort behöriga diplomatiska eller konsulära representant. Dylikt bestyrkande skall ske kostnadsfritt.

I händelse varor från ett tredje

11 Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

pays traversent le territoire de rune des Hautes Parties Contractantes, your étre imporcés dans le territoire de 1’autre Partie, les autorités douaniéres de Gette dernier accepteront, Gömme valables, les certificats délivrés par les autorités douaniéres de l’autre Haute Partie Contractante, attestant que les produits sont restés, pendant le transit, smis la surveillance de la douane.

Les autorités du pays destinataire pourront exiger la tradition en francois des certificats d’origine.

A r t i c 1 e XII.

Les droits ou taxes intérieurs, de quelque dénomination qu’ils soient, qui grévent ou pourront grever sur le territoire de 1’une des Hautes Parties Contractantes, au profit de l’Etat, des provinces, des communes ou des corporations, la fabrication, la préparation, la circulation, l’acbat, la vente ou la consommation d’un produit, ne pourront sous aucun prétexte étre plus lourds ou plus élevés pour les produits de l’autre Partie que pour les produits similaires indigénes ou ceux de la nation de la plus favorisée.

land befordras genom endera fördragsslutande partens område för att sedermera införas till den andra partens område, skola tullmyndigheterna i det senare landet godtaga ursprungsbevis, som utfärdats av tullmyndighet inom den förra fördragsslutande partens område, bestyrkande att varorna under transiteringen förblivit under uppsikt av tullmyndighet.

Myndigheterna i destinationslandet skola vara berättigade att fordra översättning av ursprungsbevis till franska språket.

Artikel XII.

Inre skatter och avgifter, av vad slag de vara må, vilka inom endera höga fördragsslutande partens område, vare sig för statens eller för provinsers, kommuners eller korporationers räkning för närvarande äro lagda på eller framdeles kunna komma att påläggas tillverkning, beredning, transport, köp, försäljning eller förbrukning av någon vara, må under ingen förevändning drabba varor från den andra partens område med högre belopp eller på mera betungande sätt än det egna landets likartade varor eller varor från mest gynnad nation.

Ar tide XIII. Artikel XIII.

Les négociants, fabricants et Köpmän, fabriks- och andra

autres industriel établis sur le näringsidkare, vilka äro etablerade

territoire de 1’une des Hautes Par- inom endera höga fördragsslutande

ties Contractantes et qui justitie- partens område och vilka genom

Tont par la production d’une carte ett av behörig myndighet å nämn

de légitimation, délivrée par une da område utfärdat näringslegiti

autorité compétente de ce terri- mationsbevis styrka, att de därstä-

12 Kungl. May.ts proposition Nr 34.

loire, qu’ils y Borit autorisés å exereer leur commerce ou leur Industrie et y acquittent leurs contributions légales ä cet effet, auront sur le territoire de 1’autre Partie, å condition d’observer lea formalités prescrites, le droit de faire, soit personnellement, Soit par des voyageurs de commerce å leur service, des achats diez les négociants ou producteurs ou dans les locaux de vente publica. Ils pourront aussi prendre des commandes, méme sur échantillons, chez les négociants ou autres personnes qui, poul* leur commerce ou leur industri, utilisent des marchandises de la méme espéce que Gelles offertes. Ils jouiront å ees égards, ainsi qu’en ce qui concerne les droits et taxes et sous tous autres rapports, d’un traitement aussi favorable que les négociants, industriel et voyageurs de commerce de la nation la plus favorisée.

Lesdits industriel et voyageurs de commerce, munis d’une carte de légitimation, ont le droit d’avoir avec eux des échantillons ou des modéles, mais non des march andres.

Les cartes de légitimation devront étre établies conformément au modéle inséré ä la Convention internationale pour la simplification des formalités douaniéres, signée å Genéve le 3 novembre 1923. Sous réserve des cas exceptionels visés par ladite Convention le visa d’une autorité consulaire ou autre ne sera pas exigible.

Les stipulation de ladite Con-

des äro berättigade att idka bandel eller annan näring samt att de därstädes erlägga härför stadgade skatter och avgifter, skola vara berättigade att personligen eller genom i deras tjänst anställda resande, under iakttagande av föreskrivna formaliteter, inom den andra partens område göra varuinköp hos köpmän, producenter eller i öppna försäljningslokaler. De kunna vidare upptaga beställningar, även enligt prov, hos köpmän och andra personer, i vilkas rörelse varor av samma slag som de utbjudna finna användning. De skola i nu nämnda hänseenden liksom ifråga örn skatter och avgifter samt i allt övrigt åtnjuta lika gynnsam behandling som köpmän, näringsidkare och handelsresande tillhörande mest gynnad nation.

Ovannämnda näringsidkare och handelsresande, försedda med näringslegitimationsbevis, skola vara berättigade att medföra varuprover och mönster, men icke varor.

Nkrin gslegitimationsbevisen skola vara avfattade i enlighet med det formulär, som intagits i den i Genéve den 3 november 1923 undertecknade internationella konventionen angående förenkling av tullformaliteterna. Med förbehåll för i nämnda konvention förutsatta undantagsfall, skall visering av konsulär eller annan myndighet icke erfordras.

Bestämmelserna i samma in-

13 Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

vention internationale s’appliqueront également en ce qui concerne 1’importation et la réexportation des échantillons et modéles. Le délai de réexportation est fixé å six mois, mais il pourra, sur l’autorisation de 1’Administration des Douanes, ét re prolongé jusqu’u douze mois.

En tout ce qui concerne 1’importation et la réexportation des écliantillons et modéles, les Parties s’accordent, en outre, le traitement de la nation la plus favorisée.

Artide XIV.

En ce qui concerne le transit, les Hautes Parties Contractantes appliqueront réciproquement dans leurs relations les dispositions de la Convention et du Statut sur la liberté du transit, signés å Barcelona le 20 a vill 1921.

Artide XV.

Pour le transport par chemins de fer des voyageurs, bagages et marcbandises, les Hautes Parties Contractantes se garantissent réciproquement le traitement de la nation la plus favorisée en ce qui concerne 1’expédition, les prix de transport et les taxes publiques afférentes aux transports.

Artide XVI.

Les navires et bateaux suédois et leurs cargaisons jouiront en Roumanie, et les navires et bateaux

ternationella konvention skola tilllämpas jämväl vad beträffar införsel och återutförsel av varuprover och mönster. Fristen för återutförsel härav fastställes till sex månader men skall, genom medgivande av tulldirektionen, kunna utsträckas till tolv månader.

I allt vad angår införsel och återutförsel av varuprover och mönster tillerkänna de båda parterna varandra därjämte behandling såsom mest gynnad nation.

Artikel XIV.

Med avseende å transitering skola de båda höga fördragsslutande parterna ömsesidigt i förhållande till varandra tillämpa bestämmelserna i den i Barcelona den 20 april 1921 undertecknade internationella konventionen och stadgan angående transiteringsfrihet.

Artikel XV.

Ifråga örn person-, resgods- och varuträsk på järnvägarna tillerkänna de båda höga fördragsslntande parterna varandra ömsesidigt beträffande expedition, befordringspris och med befordring sammanhängande allmänna avgifter behandling såsom mest gynnad nation.

Artikel XVI.

Svenska fartyg och deras last skola i Rumänien och rumänska fartyg och deras last skola i Svert-

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

roumains et teurg cargaisons jouiront en Suéde, å toug égards, du méme traitement que les navires et bateaux nationaux et teurg cargaisons, quels que soient le lieu de départ et le lieu de destination desdits navires ou bateaux, quelles que soient aussi la provenance et la destination de leurs cargaisons.

Les navires et bateaux de Tune des Hautes Parties Contractantes ne seront pas asslijettis, sur le territoire de 1’autre, å des droits de tonnage, de port, de pilotage, de phare et de bouée ou de quarantaine, ni ä d’autres droits et charges, de quelque dénomination que ce soit, plus élevés que ceux qui sont ou seront appliqués, dans les moines conditions, aux navires et bateaux nationaux.

Les navires et bateaux de chacune des Parties Contractantes jouiront de tout privilége et de toute faveur qui est ou sera accordé aux navires et bateaux nationaux, en ce qui concerne leur placement, leur chargement ou leur déchargement dans les ports et généralement pour toutes les formalités et dispositions quelconques auxquelles sont ou pourront étre soumis les navires et bateaux, leurs équipages et leurs cargaisons.

Tout privilége et toute exonération que 1’une des Parties Contractantes a accordé ou pourra accorder sous l’un des rapports susvisés å une tierce Puissance seront appliqués simultanément et sans réserves å l’autre Partie Contractante.

ge i alla avseenden åtnjuta samma behandling som landets egna fartyg och deras last, oavsett varifrån fartygen avgått eller varthän de äro destinerade och oavsett varifrån lasten förskriver sig eller varthän den är bestämd.

Fartyg, tillhörande endera av de höga fördragsslutande parterna, skola inom den andra partens område icke vara underkastade högre tonnage-, hamn-, lots-, fyr- och håk-, karantäns- eller andra avgifter eller pålagor, av vad slag de vara må, än dem, vilka under samma betingelser påvila eller må komma att påvila landets egna fartyg.

Fartyg, tillhörande envar av de höga fördragsslutande parterna, skola, vad beträffar anvisande av plats åt fartyg, deras lastning eller lossning i hamnar samt i allmänhet alla formaliteter och föreskrifter, av vad slag de vara må, vilka fartyg, deras besättning och last äro eller må bliva underkastade, tillerkännas varje företrädesrätt och förmån, som är eller må bliva tillerkänd landets egna fartyg.

Varje företrädesrätt och befrielse, som endera av de fördragsslutande parterna i ovannämnda hänseenden tillerkänt eller må komma att tillerkänna en tredje stat, skola samtidigt och ovillkorligt jämväl tillerkännas den andra fördragsslutande parten.

15 Kunni. Majlis proposition Nr 34.

A r t i c 1 e XVII.

Sont exceptés des dispositions de la présente Convention relatives å la navigation mariame:

1) le cabotage;

2) les faveurs qui, dans l’un ou 1’autre des deux pays, ont été ou pourront étre accordées å la péche nationale et å ses produits;

3) 1’application de mesures spéciales ayant pour objet de favoriser le développement de la marine marchande au moyen de subventions;

4) les priviléges concédés aux sociétés de sports nautiques;

5) 1’exercise du service maritime des ports, des rades et des plages, y compris le pilotage, le remorquage, le sauvetage et l’assistance maritime; étant entendu toutefois que, si Tune des Hautes Parties Contractantes accorde å un autre Etat quelque avantage ou privilege qui soit excepté par le présent alinéa, elle appliquera å l’autre, en ce qui concerne ledit avantage ou privilege, le traitement de la nation la plus favorisée;

6) l’émigration et le transport des émigrants, étant entendu qu’un accord spécial pourra étre conclu å ce sujet entre les deux Hautes Parties Contractantes.

Ar tide XVIII.

La nationalité des navires et bateaux sera de part et d’autre, admise d’aprés les documents et certificats délivrées å cet effet par

Artikel XVII.

Från bestämmelserna i detta avtal i vad angår sjöfart å yttre farvatten göres undantag beträffande

1) kustfart;

2) förmåner, som i någotdera landet beviljats eller må komma att beviljas den inhemska fiskerinäringen och dess alster;

3) tillämpningen av särskilda bestämmelser, åsyftande att medelst subventioner främja utvecklingen av den nationella handelsflottan;

4) privilegier, som tillkomma sällskap för nautisk sport;

5) utövande av sjötjänst i hamnar, på redder och vid kuster, däri inbegripet lotsning, bogsering och bärgning, dock under iakttagande av att, därest endera av de höga för dragsslutande parterna skulle tillerkänna en tredje stat någon förmån eller företrädesrätt, med avseende å vilken förbehåll gjorts enligt detta moment, parten ifråga skall tillerkänna den andra fördragsslutande parten, vad nämnda förmån eller företrädesrätt beträffar, behandling såsom mest gynnad nation;

6) emigration samt befordring av emigranter, varvid är överenskommet, att nämnda spörsmål skall kunna regleras genom ett särskilt avtal mellan de båda höga fördragsslutande parterna.

Artikel XVIII.

Fartygs nationalitet skall ömsesidigt erkännas på grund av de handlingar och bevis, som av vederbörande myndigheter i vartdera lan-

16 Kungl. Majlis proposition Nr 34.

les autorités compétentes des Etats respectifs.

Les certificats de jauge et autres documents relatifs å la jauge délivrés par Tune des Hautes Parties Contractantes, seront reconnus par l’autre Partie, aux conditions prévues dans les arrangements spéciaux qui pourront étre conclus par les deux Parties, au moment ou celles-ci trouveront opportun.

Ar tide XIX.

Les navires et bateaux suédois qui entreront dans un port de la Roumanie, et les navires et bateaux roumains qui entreront dans un port de la Suéde, å seul fin d’y compléter leur cargaison pour une destination étrangére ou d’en débarquer une partie, apportée de 1’étranger, pourront, en se conformant aux lois et réglements des Etats respectifs, conserver å bord la partie de leur cargaison qui serait destinée å un autre port ou ä un autre pays, et la réexporter, sans étre tenus å payer pour celleci aucun droit ou frais, qui ne seraient pas percjus sur les bateaux nationaux ou ceux de la nation la plus favorisée.

Artide XX.

Si un navire ou bateau de Tune des Hautes Parties Contractantes a échoué ou a fait naufrage sur les cötes de l’autre, le navire ou bateau et sa cargaison jouiront des mörnes faveurs et immunités que les lois et réglements des pays respectifs accordent dans des cir-

det blivit för sådant ändamål utfärdade.

Mätbrev och andra mätningshandlingar, vilka utfärdats av endera av de båda höga fördragsslutande parterna, skola av den andra parten godkännas i enlighet med de särskilda överenskommelser, som vid tidpunkt, då de båda parterna finna lämpligt, dem emellan må komma att träffas.

Artikel XIX.

Svenska fartyg, som inkomma till rumänska hamnar, och rumänska fartyg, som inkomma till svenska hamnar, för att där allenast komplettera sin last med destination till utlandet eller lossa en del av från utlandet medförd last, må, under förutsättning att de rätta sig efter de i de respektive staterna gällande lagar och föreskrifter, behålla ombord den del av lasten, som är bestämd till annan hamn eller annat land och återutföra densamma, utan att för denna del av lasten behöva erlägga någon avgift eller umgäld, som icke uppbäres av landets egna fartyg eller fartyg tillhörande mest gynnad nation.

Artikel XX.

Örn ett fartyg, tillhörande endera av de höga fördragsslutande parterna, strandar eller lider skeppsbrott vid det andra landets kuster, skola fartyg och last åtnjuta samma förmåner och befrielser, som respektive stats lagstiftning under enahanda omständigheter be-

17 Kungl. Metias proposition Nr 34.

constances analogues alix navires et bateaux nationaux ou de la nation la plus favorisée. Il sera donné, dans la méme mesure qu’aux nationaux, aide et assistance au capitaine et å 1’équipage, tant pour eux-mémes ciue pour le navire ou bateau et la cargaison.

Les objets sauvés d’un navire ou bateau échoué ou naufragé ou de sa cargaison seront restitués au propriétaire ou å son représentant, pourvu que le propriétaire ou son représentant justitie de son droit dans le délai prévu par la loi. Si lesdits objets ont été vendus, le produit de la vente sera, aux moines conditions, mis å la disposition du propriétaire ou de son représentant. Le montant des droits de sauvetage et des autres frais occasionnés par le sauvetage sera calculé d’aprés les mémes régles que celles applicables aux nationaux.

Il est convenu aussi que les objets sauvés d’un navire ou bateau échoué ou naufragé ne seront assujettis å audin droit de douane, å moins qu’ils ne soient admis å la consommation intérieure.

viljar egna eller mest gynnad nations fartyg. Hjälp och bistånd skall lämnas befälhavare och besättning såväl för dem personligen som för fartyg och last i samma omfattning som landets egna medborgare.

Föremål, som bärgats från strandat eller skeppsbrutet fartyg eller från dess last, skola återställas till ägaren eller hans ställföreträdare, förutsatt att ägaren eller bans ställföreträdare styrker sin rätt inom i lag föreskriven tid. I det fall att föremålen blivit försålda skola vid försäljningen erhållna medel, under enahanda betingelser, tillhandahållas ägaren eller hans ställföreträdare. Bärgarlön samt övriga av bärgningen betingade utgifter skola beräknas enligt samma grunder som ifråga örn landets egna medborgare.

Det är vidare överenskommet, att föremål, som bärgats från strandat eller skeppsbrutet fartyg, icke skola vara underkastade någon tullavgift, såvida de icke övergå till förbrukning inom landet.

Ar tide XXI.

Les Hautes Parties Contractantes s’engagent å appliquer réciproquement les dispositions de la Convention et du Statut sur le régime des voies navigables d’intérét international, signés å Barcelone le 20 avril 1921, et du Protocole additionnel y relatif.

Il est entendu toutefois qu’il Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami.

Artikel XXL

De höga fördragsslutande parterna förbinda sig att i förhållande till varandra tillämpa bestämmelserna i den i Barcelona den 20 april 1921 undertecknade konventionen och stadgan rörande segelbara vattenvägar av internationell betydelse jämte därtill hörande tilläggsprotokoll.

Det är likväl överenskommet, att

30 käft- (Nr 3>i.) 2

18 Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

sera term compte des réserves faites tant par la Suéde que par la Roumanie, ä la signature de la Convention, du Protocole additionnel, ou des Protocoles d’adhésion.

Il est entendu, en outre, que les dispositions de la présente Convention ne peuvent porter en aucun cas, atteinte å 1’application du Statut définitif du Danube.

Article XXII.

Les dispositions de la présente Convention ne s’appliquent pas ä la navigation dans les eaux intérieures.

Il est entendu, toutefois, que les facilités accordées par 1’une des Hautes Parties Contractantes å une nation tierce en ce qui concerne la navigation dans les eaux intérieures, ne seraient' pas refusées å l’autre Partie.

Article XXIII.

Les représentants consulaires nommés par 1’une des Hautes Parties Contractantes jouiront sur le territoire de 1’autre Partie de tous les priviléges, exemptions, immunités et droits qui appartiennent ou qui pourront ultérieurement étre reconnus aux représentants consulaires d’une tierce Puissance. Toutefois, ees priviléges, exemptions, immunités et droits ne pourront étre réclamés par 1’une des Parties Contractantes dans une mesure plus large que celle ou ils appartiennent aux représentants consulaires de l’autre Partie Contraetante sur le territoire de la premiére.

förestående bestämmelse är underkastad de förbehåll, vilka gjorts av Sverige och Rumänien vid undertecknandet av konventionen, tillläggsprotokollet eller adhesionsprotokollen.

Det är vidare överenskommet, att tillämpningen av den definitiva Donaustadgan icke i något hänseende lider intrång genom bestämmelserna i förevarande avtal.

Artikel XXII.

Bestämmelserna i förevarande avtal äro icke tillämpliga ifråga örn sjöfart på inre farvatten.

Det är likväl överenskommet, att lättnader, vilka endera av de höga fördragsslutande parterna ifråga örn sjöfart på inre farvatten tillerkänner en tredje stat, icke skola förvägras den andra fördragsslutande parten.

Artikel XXIII.

Konsulära representanter, som utnämnts av endera av de höga fördragsslutande parterna, skola inom den andra partens område åtnjuta alla de privilegier, befrielser, immuniteter och rättigheter, som tillkomma eller framdeles må tillerkännas någon tredje makts konsulära representanter. Likväl skola nämnda privilegier, befrielser, immuniteter och rättigheter icke kunna av deli ena fördragsslutande parten påfordras i större utsträckning än som tillkommer den andra fördragsslutande partens konsulära representanter inom den förras område.

19 Kungl. Majlis proposition Nr 34.

Ar tide XXIV.

Pour autant qu’elles visent le traitement de la nation la plus favorisée, les stipulations de la présente Convention ne seront pas applicables:

a) aux faveurs que 1’une des Hautes Parties Contractantes a accordées ou pourra accorder par la suite ä des Etats limitrophes en vue de faciliter le trafic frontalier, dans une zone qui ne devra pas dépasser, en regie générale, une largeur de quinze kiloxnétres de chaque cöté de la frentiere;

b) aux faveurs accordées ou qui pourront étre accordées par la Suéde au Danemark ou å la Norvége, ou å ees deux pays, tant que les mörnes faveurs n’auront été accordées å aucun autre Etat;

c) au régime spécial que la Roumanie a déjå ou pourrait instituer en matiére tarifaire pour les importations destinées å faciliter les réglements financiers résultant de l’état de guerre ou elle s’est trouvée de 1916 å 1918;

d) aux droits et priviléges qui pourraient étre accordés å un ou plusieurs autres Etats limitrophes, en vertu d’une union douaniére.

Artide XXV.

Tout différend sur 1’interprétation ou 1’application de la présente Convention qui n’aura pu étre résolu entre les Hautes Parties Contractantes par la voie diplomatique, sera soumis ä la Cour permanente de Justiee internationale.

Artikel XXIV.

I den mån bestämmelserna i detta avtal avse ömsesidig behandling såsom mest gynnad nation, skola de icke vara tillämpliga å

a) de förmåner, som endera av de höga fördragsslutande parterna medgivit eller må komma att medgiva angränsande stater för underlättande av gränshandeln inom ett område, som i regel icke må sträcka sig längre än 15 kilometer på båda sidor örn gränsen;

b) de förmåner, som Sverige tillerkänt eller må komma att tillerkänna Danmark eller Norge eller båda dessa länder, sålänge samma förmåner icke tillerkänts ytterligare någon stat;

c) den särskilda régime i tariffhänseende, som Rumänien infört eller kan komma att införa för import, avsedd att underlätta de finansiella regleringar, vilka bero av Rumäniens deltagande i kriget under åren 1916—1918;

d) rättigheter och privilegier, som kunna komma att tillerkännas en eller flera angränsande stater i samband med ingående av en tullunion.

Artikel XXV.

Varje meningsskiljaktighet rörande tolkningen eller tillämpningen av bestämmelserna i detta avtal, som uppkommit mellan de höga fördragsslutande parterna och som icke kunnat lösas på diplomatisk väg, skall hänskjutas till den fasta mellanfolkliga domstolen.

20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

Toutefois, les différends qui pourraient surgir sur le traitement des marchandises ou sur 1’application des stipulations tarifaires ou de navigation et qui seraient de nature å exiger une solution immédiate, seront soumis, si les Hautes Parties Contraetantes en conviennent, å un tribunal arbitral constitué ad hoc. Ce tribunal sera composé de trois mernbres. Les Parties Contractantes nommeront cbacune un membre å leur gré et désigneront d’un commun accord le troisiéme membre, agissant comme président. La désignation des membres devra étre effectuée dans les 30 jours qui suivent la date ou les Hautes Parties Contractantes seront convenues de recourir å la procédure arbitrale. A défaut d’accord entre les Parties Contractantes å 1’expiration de ce délai en ce qui concerne le troisiéme membre, celui-ci sera nommé par le Président de la Cour permanente de Justiee internationale de la Haye.

Les décisions dudit tribunal arbitral auront force obligatoire.

Ar tide XXVI.

La présente Convention sera ratifiée par Sa Majesté le Roi de Suéde, avec Improbation du Riksdag, et par Sa Majesté le Roi de Roumanie avec 1’approbation du Parlement.

Elle entrera en vigueur dix jours apres 1’échange des ratifications, qui aura lieu, aussitöt que faire se pourra, å Stockholm et restera applicable pendant deux ans.

Si aucune des Hautes Parties

Tvist, som avser behandlingen av varor eller tillämpningen av tariff- eller sjöfartsbestämmelserna och som erfordrar omedelbar lösning, skall likväl, därest de höga fördragsslutande parterna överenskomma härom, hänskjutas till en för ändamålet utsedd skiljenämnd. Skiljenämnden skall vara sammansatt av tre medlemmar. De fördragsslutande parterna skola efter eget val utse vardera en medlem och i samförstånd tillsätta den tredje, vilken skall vara skiljenämndens ordförande. Medlemmar i skiljenämnden skola utses inom 30 dagar räknat från den dag, då de höga fördragsslutande parterna överenskommit att anlita skiljedomsförfarandet. Därest vid utgången av nämnda tid enighet mellan de fördragsslutande parterna icke uppnåtts angående val av den tredje medlemmen, skall denne utses av ordföranden i den fasta mellanfolkliga domstolen i Haag.

Skiljenämndens beslut skall äga förbindande kraft.

Artikel XXVI.

Förevarande avtal skall ratificeras av Hans Maj:t Konungen av Sverige med godkännande av riksdagen samt av Hans Majit Konungen av Rumänien med parlamentets godkännande.

Det träder i kraft tio dagar efter ratifikationernas utväxling, som skall äga rum snarast möjligt i Stockholm, och skall förbliva gällande under två år.

Därest ingendera av de höga

21 Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

Contractantes ira fait connaitre å 1’autre Partie, six mois avant l’expiration du délai susdit, son. intention de mettre fin å la (konvention, celle-ci demeurera exécutoire jusqu’å 1’expiration d’un délai de six mois, å compter de la date de sa dénonciation pär 1’une des Parties.

En foi de quoi, les Plénipotentiaires des deux Hautes Parties Contractantes ont signé la présente Convention et y, ont apposé leurs sceaux.

Fait en double exemplaire å Bucarest, le 7 octobre 1931.

N. Iorga.

fördragsslutande parterna sex månader före utgången av nämnda tid delgivit den andra parten sin avsikt att försätta avtalet ur kraft, bliver det gällande intill utgången av sex månader, räknat från den dag då endera parten uppsagt detsamma.

Till bekräftelse härav hava de höga fördragsslutande parternas befullmäktigade ombud undertecknat detta avtal och försett detsamma med sina sigill.

Som skedde i Bukarest, i två exemplar, den 7 oktober 1931.

Signé: Alströmer.

lindert.: Alströmer.

N. Iorga.

22 Kungl. Maj.ts proposition Nr 34.

Protocole final.

Au moment de procéder å la signatur de la présente Convention d’Etablissement, de Commerce et de Navigation, les Plénipotentiaires des deus Hautes Parties Contractantes sont, en outre, convenus des dispositions suivantes, qui font partie intégrante de la Convention.

Ad Artide I.

Les stipulations de la présente Convention ne porteront aucune atteinte aux dispositions qui sont ou seront en vigueur dans chacun des deux Pays concernant les passeports, ni aux prescriptions générales édictées ou å édicter par les Etats Contractants concernant le droit pour les étrangers de prendre du travail sur leurs territoires respectifs.

Il est également entendu que les dispositions ci-dessus ne portent aucune atteinte aux droits reconnus å chacune des Hautes Parties Contractantes de réglementer par une loi Immigration ou 1’immigration.

Ad Ar tide IV.

Les Hautes Parties Contractantes conviennent que 1’octroi du traitement national aux tennes de 1’article IV n’exclut pas 1’application aux ressortissants de la Koumanie des Ordonnances suédoises du 23 octobre 1908, cöncernant les droits å acquitter pour priviléges

Slutprotokoll.

Vid undertecknandet av förevarande bosättnings-, handels- och sjöfartsavtal hava de höga fördragsslutande parternas befullmäktigade ombud ytterligare överenskommit örn följande bestämmelser, vilka utgöra integrerande del av avtalet.

Till artikel I.

Genom bestämmelserna i förevarande avtal göres icke någon inskränkning vare sig i de föreskrifter i avseende å pass, som äro gällande eller må komma att utfärdas i vartdera landet eller i de av de fördragsslutande parterna nu eller framdeles utfärdade allmänna bestämmelser angående rätt för utlänning att taga arbetsanställning inom deras respektive områden.

Det är vidare överenskommet, att genom bestämmelserna i avtalet icke någon inskränkning äger rum i vardera höga fördragsslutande partens rätt att genom lag reglera immigration eller emigration.

Till artikel IV.

De höga fördragsslutande parterna äro ense därom, att genom medgivandet av nationell behandling enligt artikel IV tillämpligheten icke uteslutes gentemot rumänska medborgare av de svenska förordningarna den 23 oktober 1908 angående bevillningsavgifter för sär-

23 Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

et droits spéciaux, et du 31 déeembre 1913, concernant le droit des étrangers et des ressortissauts suédois domiciliés å 1’étranger, de donner en Suéde des représentations publiques, etc., ou de préter leur concours å ees représentations, en tant que les dites Ordonnances prévoient le payment de taxes.

Ad Artiele XII.

Les stipulations de la présente Convention ne porteront aucune atteinte aux dispositions des lois suédoises qui sont ou seront en vigueur et aux termes desquelles les aleools et les amidons, fabriqués avec des matiéres premiéres étrangéres, ainsi que les tabacs importés de 1’étranger, sont frappés d’un impöt spécial. Sous ees rapports, le traitement de la nation la plus favorisée sera toutefois applicable.

Ad Artiele XIII.

Les dispositions de la présente Convention ne s’appliqueront pas aux marehands axnbulants ni å toutes autres personnes exerQant un métier ambulant.

Ad Artiele XXII.

Il est toutefois entendu que les avantages partieuliers accordés par la Roumanie aux båtiments fluviaux yougoslaves pour la navigation sur le Canal de Begå ne pourront étre réclamés par la Suéde.

skilda förmåner och rättigheter samt den 31 december 1913 angående rätt för utlänning och i utlandet bosatt svensk medborgare att i Sverige giva offentlig föreställning m. m. eller att därvid medverka, i den mån i desamma föreskrives erläggande av avgifter.

Till artikel XII.

Genom bestämmelserna i förevarande avtal göres icke någon inskränkning i nu eller framdeles gällande bestämmelser i svensk lagstiftning, enligt vilka alkohol och och stärkelse, som framställts av utländska råämnen, ävensom från utlandet införda tobaksvaror äro underkastade särskild beskattning. I dessa hänseenden skall likväl mestgynnadnationsbehandling till-

lämpas.

Till artikel XIII.

Bestämmelserna i förevarande avtal äro icke tillämpliga å gårdfarihandlare och andra dylika kringvandrande yrkesutövare.

Till artikel XXII.

Det är överenskommet, att Sverige icke skall kunna göra anspråk på att komma i åtnjutande av de särskilda förmåner, vilka Rumänien tillerkänt jugoslaviska flodfartyg såvitt angår sjöfart i kanalen Begå.

24 Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

Ad Artide XXIV.

Les stipulation de la présente Convention relatives au traitement de la nation la plus favorisée ne pourront étre invoquées par 1’une ou l’autre des Hautes Parties Contractantes pour réclamer le bénéfice du traitement appliqué, au point de vue fiscal, en vue d’éviter la double imposition, dans les rapports de 1’autre Haute Partie Contractante avec un Etat tiers, en vertu d’une Convention spéciale ayant pour objet la répartition du droit d’imposition en ce qui concerne certaines matiéres imposables.

En foi de quoi les Plénipotentiaires des deux Hautes Parties Contractantes ont signé le présent Protocole et y ont apposé leurs sceaux.

Fait en double exemplaires, Bucarest 7 Octobre 1931.

Signé: Alströmer. N. Iorga.

Till artikel XXIV.

Bestämmelserna i föreliggande avtal angående tillerkännande av mestgynnadnationsbehandling skola icke kunna av någondera av de höga fördragsslutande parterna åberopas för att komma i åtnjutande av den behandling i beskattningshänseende, som, för undvikande av dubbelbeskattning, tillämpas i förhållandet mellan den andra höga fördragsslutande parten och en tredje stat på grund av särskild överenskommelse rörande uppdelning av beskattningsrätten med hänsyn till vissa skattekällor.

Till bekräftelse härav hava de båda höga fördragsslutande parternas ombud undertecknat detta protokoll och försett detsamma med sina sigill.

Som skedde i Bukarest, i två exemplar, den 7 oktober 1931.

lindert.: Alströmer. N. Iorga.

Tjf. rumänske utrikesministern till svenske ministern i Bukarest.

Bucarest le 7 octobre 1931.

Monsieur le Ministre.

J’ai 1’honneur de porter å Votre connaissance que le Gouvernement Roumain s’engage å soumettre pendant la durée de la Convention ^Etablissement, de Commerce et de Navigation, conclue aujourd’-

Bukarest den 7 oktober 1931.

Herr Minister.

Jag har äran bringa till Eder kännedom, att rumänska regeringen förbinder sig att, så länge det innevarande dag avslutade bosättnings-, handels- och sjöfartsavtal förbliver i kraft, vid införsel till

25 Kungl. Maj:ls proposition Nr 34.

hui, la marcliandise spécifiée cidessous, fabriquée en Suéde, å son importation en Eoumanie au droit d’entrée ci-indiqué ou aux droits plus réduits que la Roumanie pourra concéder å la méme marchandise d’un pays tiers quelconque:

ex 132 Chaussures avec dessus en tissu quelconque, saul ceux en soie ou contenant de la soie, et avec la semelie et le talon en caoutchouc, lixés å la chaussure par couture ou par

vulcanisation ••• 20,000 lei pr. 100 kg.

Veuillez agréer, Monsieur le Ministre, les assurances de ma haute considération.

Signé: N. Iorga.

Svenske ministern i Bukarest till tjf. rumänske utrikesministern.

Bucarest, le 7 octobre 1931.

Monsieur le Président.

Par la lettre, en date d’aujourd’hui, Yotre Excellence a bien voulu me communiquer ce qui suit:

»J’ai 1’konneur de porter å Votre connaissance que le Gouvernement Roumain s’engage å soumettre pendant la durée de la Convention d’Etablissement, de Commerce et de Navigation, conclue aujourd’hui, la marcliandise spécifiée ci-

Rumänien av nedan angivna vara, tillverkad i Sverige, tillämpa följande införseltull eller den lägre tullsats, som Rumänien kan komma att tillerkänna samma vara från något vilket som helst tredje land.

Ur 132 Skodon med överdel av vävnad av vilket som helst slag, utom siden eller som innehåller siden, samt med sula och klack av kautschuk, lastade vid skodonet medelst sömnad eller vulkanisering ... 20,000 lei pr. 100 kg

Mottag etc.

lindert.: N. Iorga.

Bukarest den 7 oktober 1931.

Herr President.

I skrivelse innevarande dag har Eders Excellens behagat meddela mig följande:

»Jag har äran bringa till Eder kännedom, att rumänska regeringen förbinder sig att, så länge det innevarande dag avslutade bosättnings-, handels- och sjöfartsavtal förbliver i kraft, vid införsel till Rumänien av nedan angivna vara,

26 Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

dessous, fabriquée en Suéde, å son importation en Roumanie au droit d’entrée, ci-indiqué, ou aux drotts plus reduits que la Roumanie pourra concéder å la méme marchandise d’un pays tiers quelconque:

ex 132 Chaussures avec dessus en tissu quelconque, saul ceux en soie ou contenant de la soie, et avec la semelie et le talon en caoutchouc, fixés å la chaussure pär couture ou pär

vulcanisation •• 20,000 lei pr. 100 kg.*

En remerciant Votre Excellence de cette communication, j’ai l’honneur de porter å Sa connaissance que je prends bonne note de son contenu.

Veuillez agréer, Monsieur le Président, les assurances de ma haute considération.

Signé: Alströmer.

tillverkad i Sverige, tillämpa följande införseltull eller den lägre tullsats, som Rumänien kan komma att tillerkänna samma vara från något vilket som helst tredje land.

Ur 132 Skodon med överdel av vävnad av vilket som helst slag, utom siden eller som innehåller siden, samt med sula och klack av kautschuk, fästade vid skodonet medelst sömnad eller vulkanisering • • 20,000lei pr. 100 kg.»

I det jag får tacka Eders Excellens för detta meddelande har jag äran giva tillkänna, att jag med tillfredsställelse bemärkt dess innehåll.

Mottag etc.

lindert.: Alströmer.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

27 Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 oktober 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden Gaede, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Hansén, anför efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena:

»Den mellan Sverige och Rumänien genom noteväxling den 11 november och 18 december 1922 träffade handelsöverenskommelsen, genom vilken handelsförhållandena mellan de båda länderna på sin tid provisoriskt reglerats på basis av ömsesidigt tillämpande av klausulen örn behandling såsom mest gynnad nation, uppsades av rumänska regeringen genom note den 27 november 1929 att upphöra att gälla den 1 mars 1930. Å rumänsk sida framhölls härvid, att åtgärden vore ett led i en allmän uppsägning av Rumäniens handelsöverenskommelser, betingad av att Rumänien kort tid förut hade antagit och den 1 augusti 1929 försatt i kraft en ny tulltaxa, på grundval av vilken rumänska regeringen nu önskade få till stånd nya handelsfördrag med respektive länder. Överenskommelsen blev därefter successivt prolongerad till den 1 september 1930, vilken dag emellertid såväl 1922 års avtal som övriga uppsagda rumänska handelsavtal trädde ur kraft. Såsom ersättning för det utlöpande avtalet hade emellertid den 26 juli 1930 träffats en ny provisorisk handelsöverenskommelse, vilken visserligen från början endast avsåg tiden från och med den 1 september 1930 till den 1 april 1931 men som därefter, i avvaktan på ikraftträdandet av ett definitivt handels- och sjöfartsavtal, genom noteväxling den 14 och 21 mars 1931 prolongerades att gälla tillsvidare med 30 dagars uppsägningstid. I kraft av nämnda överenskommelser tillämpas för närvarande i förhållandet mellan de båda länderna, såväl i tullavseende som i övrigt i vissa viktigare hänseenden vad handel och sjöfart beträffar, grundsatsen örn ömsesidig behandling såsom mest gynnad nation.

Den nya rumänska tulltaxan medförde rätt anmärkningsvärda föränd-

28 Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

ringar i jämförelse med den närmast föregående. Den äldre tariffen, i den form densamma hade efter genomförda revisioner åren 1924 och 1927, upptog visserligen formellt sett två kolumner tullsatser. Den högre av dessa hade likväl i praktiken sin huvudsakliga uppgift såsom kamptariff och den lägre tillämpades följaktligen gent emot alla länder oavsett förefintligheten av handelsavtal, förutsatt endast att vederbörande land icke tillämpade diskriminerande tullsatser i fråga örn rumänska produkter. Trots de dubbla tarifferna hade tulltaxan sålunda snarast karaktär av enkeltariff och dess tullsatser voro i stort sett obundna av handelsavtal. I motsats härtill utgör 1929 års tulltaxa närmast en kombination av dubbeltariff- och generaltariffsystemen. Ehuru uppställd på två kolumner, general- och minimitariffen, upptager densamma sålunda icke genomförd dubbeltariff för alla varuslag. Jämnlöpande tullsatser i båda tarifferna förekomma endast beträffande inemot hälften av antalet rubriker, under det att för övriga varor tullsatser finnas upptagna allenast i generaltariffen. Denna åtskillnad torde böra ses i samband med bestämmelserna angående tulltariffens användande vid traktatförhandlingar, vari stadgas, att konventionella nedsättningar skola kunna medgivas med avseende å tullsatserna i generaltariffen, varemot minimitariffen icke får i avtalsväg vare sig reduceras eller bindas. Tulltaxans byggnad häntyder sålunda i viss mån på en omläggning av traktatpolitiken från den rena mestgynnadlinjen, som efter kriget från rumänsk sida följts såsom allmän grundprincip vid avslutande av handelsavtal, till tarifftraktatmetoden. Tullnivån i den nya taxan är på det hela taget snarast något lägre än enligt den gamla, ehuruväl på vissa punkter, främst till jordbrukets skydd, icke oväsentligt stegrade tullsatser förekomma.

Efter ikraftträdandet av den nya tariffen upptogos successivt förhandlingar örn nya avtal mellan Rumänien och respektive länder, varvid ett av rumänska regeringen antaget typförslag, rubricerat såsom förslag till bosättnings-, handels- och sjöfartsavtal, i allmänhet tjänade såsom utgångspunkt. Typförslaget utgick ifrån, att de blivande avtalen skulle utformas såsom tariffavtal samt att mestgynnadklausulen skulle begränsas att gälla endast med avseende å särskilt i avtalen angivna varuslag. Dessa grundlinjer hava hittills såtillvida blivit genomförda, som flertalet av de sedan tariffens ikraftträdande ingångna avtalen äro byggda såsom tarifftraktater. Däremot synes man under förhandlingarnas lopp hava frånfallit den ursprungliga tanken, att i avtalen endast medgiva begränsad mestgynnadklausul. Med undantag för något enstaka fall, vari sådan begränsning genomförts, har klausulen nämligen genomgående utsträckts att ömsesidigt gälla hela tulltaxan. Tarifftraktater hava efter tulltaxans ikraftträdande avslutats med Polen, Tjeckoslovakien, Frankrike, Österrike och Grekland, samtliga åtföljda av listor över ömsesidigt medgivna nedsättningar eller bindningar av tullsatser. Nedsättningar eller bindningar i den rumänska tulltaxan hava vidare fastställts i avtal

29 Kungl. Martis proposition Nr 34.

med Italien, Spanien oell Norge. I allt torde dessa medgivanden beröra drygt 200 rubriker i den rumänska tulltaxan, till övervägande delen sådana, i fråga örn vilka tullsatser endast funuos upptagna i geneialtariffen. Luckorna i minimitariff-kolumnen hava sålunda på dessa punkter, låt vara att de nytillkomna satserna snarast hava karaktär av konventionaltullar, blivit utfyllda. Jämte nu nämnda tariffavtal har Rumänien jämväl träffat rena mestgynnadavtal med vissa länder, bland vilka här särskilt må framhållas handels- och sjöfartstraktaten mellan Rumänien och Storbritannien, sluten under år 1930. I kraft av sålunda ingångna avtal tillämpas tullsatserna i den rumänska tulltaxans kombinerade minimi- och konventionaltariff för närvarande i förhållande till de flesta länder, som stå i handelsförbindelse med Rumänien.

Sedan rumänska regeringen i januari 1930 till Kungl. Maj:ts minister i Bukarest överlämnat förut omför mälda typförslag att tjäna såsom utgångspunkt vid blivande förhandlingar örn ett bosättnings-, handels- och sjöfartsavtal mellan Sverige och Rumänien, igångsattes på föranstaltande av min företrädare i ämbetet erforderliga förberedelser med hänsyn till de sålunda ifrågasatta förhandlingarna. Utredningarna hava till en början givit vid handen, att varuutbytet mellan Sverige och Rumänien hittills varit av tämligen begränsad omfattning. Under tiden 1925-1929 har likväl en beaktansvärd ökning av exporten till Rumänien, ägt runi, i det att densamma därunder successivt ökat i värde från omkring 1.6 till 4.8 miljoner kronor per år. Enligt preliminär uppgift har exporten för år 1930 uppgått till 4.3 miljoner kronor. Importen från Rumänien uppgick åren 1925 och 1926 till omkring 1.4 respektive 1.8 miljoner kronor men uppvisar för senare år, sannolikt i viss mån beroende på att importen agt rum över andra länder, en väsentligt reducerad siffra. Enligt den svenska officiella statistiken har sålunda värdet av importen från Rumänien för åren 1927—1929 understigit 0.2 miljoner kronor per år räknat. Motsvarande siffra för år 1930 uppgår enligt preliminär uppgift till 0.7 miljoner kronor. Till belysande av sammansättningen av export och import hava särskilda tabeller upprättats, vilka såsom bilagor torde få fogas till protokollet (bil. A—C). I anslutning till dessa tabeller må framkallas, att exporten till Rumänien huvudsakligen utgjorts av skodon av vävnad med gummisula samt kautschukskodon. Sammanlagda exportvärdet härav uppgick sålunda åren 1927-1929 till omkring^ respektive 2e och 1.5 miljoner kronor, representerande omkring 32—7a procent av totalexporten till Rumänien, och för år 1930 enligt preliminär uppgift till 0.7 miljoner kronor eller i det närmaste 17 procent av totalexporten. Bland övriga exportartiklar av någon betydelse märkas särskilt fotogenkök, motorer samt kullager. Importen från Rumänien utgöres praktiskt taget uteslutande av jordbruksprodukter, framför allt majs.

Rörande tullförhållandena i Rumänien för de svenska exportvarorna hava undersökningarna ådagalagt, att tullsatserna i den nya rumänska

30 Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

tulltaxan, under förutsättning av bibehållen mestgynnadställning, i allmänhet icke torde medföra några större svårigheter för Sveriges del. I fråga örn en av de viktigaste svenska exportartiklarna till Rumänien, nämligen skodon av vävnad med gummisula, upptager emellertid den rumänska tulltaxan en tullsats i generaltariffen — minimitariff saknas på denna punkt av 72,000 lei per 100 kilogram, vilket, efter en kurs av kronor 2:57 för 100 lei, i svenskt mynt motsvarar 18 kronor 50 öre per kilogram, en tullsats som givetvis måste verka starkt försvårande på den svenska exporten. Örn till jämförelse tages den före år 1927 gällande tullsatsen för ifrågavarande artikel, uppgående till endast 12,000 lei per 100 kilogram, medför den nya tariffen sålunda — låt vara att under tiden 1927—1929 en ännu högre tullsats varit gällande — en betydande ökning av tullbelastningen. Genom ingångna tariffavtal med bland annat Österrike har nämnda tullsats visserligen nedbragts till 40,000 lei per 100 kilogram, en tull som dock allt fortfarande anses omöjliggöra ostörd avsättning på den rumänska marknaden. Ur svensk synpunkt bär det sålunda framstått såsom ett önskemål, att man i samband med det blivande avtalet, till grund för vilket i övrigt syntes böra läggas principen örn ömsesidig behandling såsom mest gynnad nation, såvitt möjligt måtte få till stånd en nedsättning i den rumänska tulltaxan på ifrågavarande punkt.

I samband med frågan örn utformningen av det blivande avtalet underkastades på sin tid det rumänska typförslaget en närmare granskning, varvid framgick, att detsamma visserligen, örn man undantager tullbestämmelserna, i stora delar nära överensstämde med grunderna för de under senare tid slutna avtalen mellan Sverige och andra länder, men att såväl i dessa delar som i övrigt åtskilliga önskemål örn ändringar och tillägg ur svensk synpunkt gjorde sig gällande. Till följd härav upprättades ett svenskt motförslag, som i tullhänseende baserade sig på ömsesidigt tillerkännande av generell och ovillkorlig mestgynnadrätt och som även i övrigt tillgodosåg här avsedda svenska önskemål. Sedan motförslaget, efter det att kommerskollegium yttrat sig i ärendet, överlämnats till rumänska regeringen, hava förhandlingar i anknytning till detsamma ägt rum i Bukarest. Förhandlingarna hava å svensk sida förts av Kungl. Maj:ts minister därstädes, envoyén J. M. Alströmer. De hava till övervägande delen rört sig örn vissa rumänska ändringsförslag i avseende å avtalstexten, varvid överenskommelse successivt träffats örn vissa jämkningar i det svenska förslaget i huvudsaklig överensstämmelse med vad på motsvarande punkter stadgats i mellan Rumänien och andra länder slutna avtal. Härjämte har vid förhandlingarna frågan örn tullnedsättning för vissa gummiskodon varit föremål för behandling, varvid uppnåtts nedsättning i rumänska tulltaxan på ifrågavarande punkt från nu gällande konventionaltullsats av 40,000 lei till 20,000 lei per 100 kilogram, salunda en nedsättning av tullen med 50 procent. Ifrågavarande nedsättning är avsedd att medgivas genom noteväxling i samband med

Kungl. Mai:ts proposition Nr 34. 31

avtalets undertecknande och skall äga tillämplighet så länge avtalet förbliver i kraft.

Sedan förhandlingarna numera slutförts har det avtalsförslag, varom enighet uppnåtts vid förhandlingarna, överlämnats till respektive regeringar för godkännande. Dess innehåll är i korthet följande.

Artiklarna I—VI innehålla bestämmelser angående den behandling, som i vartdera landet skall tillkomma medborgare från det andra landet. I artikel I, första stycket, stadgas, att medborgare i det ena landet skola åtnjuta mest.gynna.d behandling i det andra i alla hänseenden såväl för sin person som för sin egendom. Detta grundstadgande utvecklas närmare i efterföljande bestämmelser, vilka innefatta detaljföreskrifter i avseende å ifrågavarande medborgares rätt till inresa, vistelse och bosättning i det andra landet, rätt att därstädes förvärva, besitta och förfoga över lös och fast egendom, att på grund av testamente eller arv förvärva kvarlåtenskap ävensom att driva handel och industri samt hantverk och arman yrkesmässig verksamhet. I dessa hänseenden tillförsäkras vartdera landets medborgare i det andra landet lika gynnsam behandling som mest gynnad nations medborgare.

Oavsett dessa bestämmelser skall vardera parten likväl i vissa angivna fall vara berättigad att förvägra den andra partens medborgare rätt att vistas i landet. I ett till förslaget fogat protokoll, avsett att såsom slutprotokoll ingå sorn integrerande del i avtalet, hava de båda parterna härjämte, i överensstämmelse med vad som stadgats i vissa andra rumänska avtal från senaste tid, ömsesidigt förbehållit sig rätt att genom lag reglera immigration till och emigration från sina respektive områden. Vidare skall avtalet icke medföra någon inskränkning i föreskrifterna i avseende å pass i respektive land eller i de i de båda länderna nu eller framdeles gällande allmänna bestämmelser angående rätt för utlänning att taga arbetsanställning.

Behandlingen av enskilda medborgare i skattehänseende regleras i artikel IV, däri stadgas, att vartdera landets medborgare i fråga örn skatter och avgifter skola åtnjuta samma behandling i det andra landet som detta lands egna respektive mest gynnad nations medborgare. I slutprotokollet har emellertid härvid gjorts förbehåll för de bevillningsavgifter, som i Sverige i vissa fall utgå för utländska undersåtar ävensom beträffande förmåner, som medgivits tredje land i samband med avtal till undvikande av dubbelbeskattning.

I artikel V stadgas, att vartdera landets medborgare skola vara befriade från militärtjänst, tvångslån m. m. i det andra landet. Enligt artikel VI tillförsäkras vartdera landets medborgare i det andra landet samma skydd till person och egendom samt, med vissa undantag, samma rätt att föra talan inför domstol som sistnämnda lands egna medborgare.

I artikel VII stadgas mestgynnadrätt i vartdera landet för aktie- och andra bolag, som äro hemmahörande i det andra landet.

32 Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

Artiklarna Vill—XIII innefatta bestämmelser angående varuhandeln, mellan de båda länderna. Artikel VIII upptager ett allmänt stadgande, varigenom i nämnda hänseende såsom grundregel fastställes principen örn ömsesidig behandling såsom mest gynnad nation. I artiklarna IX och X utvecklas detta stadgande närmare bland annat i vad angår importoch exportförbud, exporttullar samt tullformaliteter.

I fråga örn importtullar tillerkänna de båda parterna varandra enligt artikel X generell och ovillkorlig mestgynnadrätt. Med hänsyn till den rumänska tulltaxans struktur och i överensstämmelse med vad som stadgats i ett flertal av Rumäniens handelsavtal med andra länder under senaste tid har emellertid mestgynnadklausulen i fråga örn importtullarna kompletterats med ett stadgande, att ingendera parten gentemot den andra må tillämpa högre tullsatser än de lägsta autonoma tullsatserna i den vid tillfället gällande tulltaxan.

Artikel XI upptager bestämmelser angående ursprungsbevis. Artikel XII avser inre avgifter för varor, i vilket hänseende förslaget går ut på ömsesidig nationell respektive mestgynnad behandling. Med hänsyn till bestämmelsen örn nationell behandling har i slutprotokollet upptagits förbehåll för de särskilda skatter, som i Sverige tillämpas i fråga örn alkohol och stärkelse, framställda av utländska råämnen, samt från utlandet införda tobaksvaror. Artikel XIII stadgar bland annat mestgynnadrätt i vartdera landet för handelsresande från det andra landet samt av dem medförda varuprover.

Artiklarna XIV och XV upptaga bestämmelser angående transitering respektive person-, resgods- och varuträsk på järnvägarna.

I artiklarna XVI—XXII behandlas frågor rörande sjöfarten mellan de båda länderna. Huvudbestämmelserna härom återfinnas i artikel XVI och gå ut på, att vartdera landets fartyg inom det andra landets område i alla hänseenden skola behandlas på samma sätt som detta lands egna fartyg. Härtill har i fjärde stycket anknutits en bestämmelse, som fastslår, att i detta hänseende jämväl mestgynnadbehandling skall tillämpas. Från dessa bestämmelser göras emellertid följande undantag.

Enligt artikel XXII undantages till en början sjöfarten på de inre farvattnen, i vilket hänseende parterna ömsesidigt endast förbinda sig att — med visst förbehåll å rumänsk sida rörande de förmåner, vilka tillerkänts jugoslaviska flodfartyg såvitt angår trafik å kanalen Begå — icke förvägra varandra de lättnader, som på detta område tillerkännas tredje land. Vidare göres i artikel XVII vad beträffar sjöfart å de yttre farvattnen ömsesidiga förbehåll i fråga örn kustfart, fiske, subventioner till förmån för den nationella handelsflottan samt privilegier medgivna sammanslutningar för nautisk sport. Härjämte undantages ömsesidigt rätten att utöva sjötjänst i hamnar, på redder och vid kuster, däri inbegripet lotsning, bogsering och bärgning, dock skall vardera parten, för den hän-

33 Kungl. Maj:ls proposition Nr 34.

delse den andra partén skulle tillerkänna ett tredje land någon förmån eller företrädesrätt i dessa hänseenden, äga göra anspråk på mestgynnadhehandling med avseende å sådan förmån och företrädesrätt. Slutligen göres även undantag i fråga örn emigration samt befordring av emigranter. Vad beträffar sålunda upptagna förbehåll, av vilka flertalet tillkommit på yrkande från rumänsk sida, må framhållas, att de i allmänhet i ungefärligen samma form influtit även i andra rumänska avtal från senaste tid, exempelvis i avtalet med Storbritannien.

Artiklarna XVIII—XX behandla vissa särskilda spörsmål på sjöfartens område, såsom erkännande av fartygs nationalitet och fartygs mätbrev, rätt för fartyg att intaga last respektive lossa i successiva hamnar samt fartygs behandling i händelse av strandning eller skeppsbrott. Enligt artikel XXI skola de båda parterna i förhållande till varandra tillämpa bestämmelserna i den i Barcelona den 20 april 1921 undertecknade konventionen och stadgan rörande segelbara vattenvägar av internationell betydelse jämte tilläggsprotokoll, en bestämmelse soth dock är underkastad de av respektive parter vid undertecknandet gjorda förbehållen. Slutligen har upptagits bestämmelse, att tillämpningen av den definitiva Donaustadgan icke skall lida intrång genom vad som stadgas i avtalet.

Enligt artikel XXIII förbinder sig vardera parten att under förutsättning av reciprocitet tillerkänna konsulära representanter för det andra landet samma rättigheter och immuniteter som mest gynnad nations konsulära representanter.

Artikel XXIV innehåller vissa undantag från avtalets bestämmelser angående mestgynnadbehandling. I sådant avseende undantagas ömsesidigt de förmåner, som medgivas angränsande stater för underlättande av gränshandeln, ävensom förmåner, som härleda sig från ingåendet av tullunion. Å svensk sida har härjämte införts den skandinaviska förbehållsklausulen samt å rumänsk sida förbehåll för den tariffrégime, som tillämpas för import avsedd att underlätta de finansiella regleringar, som bero av Rumäniens deltagande i världskriget.

I artikel XXV upptagas bestämmelser angående hänskjutande av uppkommande meningsskiljaktigheter rörande avtalets tolkning och tillämpning till den fasta mellanfolkliga domstolen i Haag eller, därest tvisten avser vissa tekniska spörsmål, till en särskild för ändamålet utsedd skiljenämnd.

I tjugusjätte och sista artikeln stadgas, att avtalet med godkännande av rumänska parlamentet respektive av svenska riksdagen skall ratificeras. Det träder i kraft tio dagar efter ratifikationshandlingarnas utväxling och förbliver därefter gällande under två år. Örn ingendera parten sex månader före utgången av nämnda tid delgivit den andra sin avsikt att försätta avtalet ur kraft, bliver detsamma gällande för obestämd tid med sex månaders uppsägning.

Det föreliggande avtalsförslaget är, såsom av redogörelsen framgår, i

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 30 hafi. (Nr 3U.)

34 Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

det väsentliga baserat på grundsatsen örn ömsesidig behandling såsom mest gynnad nation och ansluter sig i alla viktigare hänseenden till övriga handelsavtal, som från svensk sida slutits under senare tid. Genom detsamma synes mig en mera betryggande grundval än hittills komma att vinnas för Sveriges handels- och sjöf artsintressen på Rumänien. Utan att pålägga Sverige några förpliktelser av icke önskvärd art, kommer avtalet, som nämnts, härjämte att till Sveriges förmån medföra en viss nedsättning i den rumänska tulltaxan i fråga örn gummiskodon, en lättnad, vars praktiska värde visserligen icke hör överskattas, men som dock icke torde vara alldeles betydelselös för den svenska exporten. Under åberopande av vad sålunda anförts får jag tillstyrka, att förslaget oförändrat godtages.»

Föredragande departementschefen uppläser härefter det förslag till bosättnings-, handels- och sjöfartsavtal mellan Sverige och Rumänien jämte slutprotokoll, för vars innehåll han ovan redogjort (bil. D), och hemställer, under erinran att det torde ankomma på ministern för utrikes ärendena att göra erforderlig framställning rörande undertecknandet, att Kungl. Majit måtte för sin del godkänna berörda avtal och protokoll.

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gösta Jacobsson.

Kungl. Maj.ts proposition Nr 34.

35 Bilaga A.

Varuutbytet mellan Sverige och Rumänien enligt svensk statistik åren 1925—1930.

Sveriges export Sveriges import

År till Rumänien från Rumänien

kronor kronor

1925 ............................................. 1,665,000 1,477,000

1926 ............................................. 1,461,000 1,884,000

1927 ............................................. 2,696,000 45,000

1928 ........................................... 3,709,000 199,000

1929 ............................................ 4,808,000 185,000

1930 (prel.) ....................... 4,330,000 746,000

Bilaga B.

Sveriges export till Rumänien.

1 Avser tiden 1 februari—31 december.

36 Kungl. Majlis proposition Nr 34.

Bilaga C.

Sveriges import från Rumänien.

Kungl. Majlis proposition Nr 34.

37 Utdrag av protokoll över utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 oktober 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Kamel, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

2:o)

Under erinran att Kungl. Majit vid föredragning denna dag av handelsärenden godkänt ett förslag till bosättnings-, handels- och sjöfartsavtal med Rumänien,

hemställer ministern, att Kungl. Majit måtte

dels bemyndiga sändebudet i Bukarest, envoyén friherre J. M. Alströmer att för Sveriges del underteckna ett bosättnings-, handels- och sjöfartsavtal med Rumänien i enlighet med ifrågavarande förslag,

dels ock förordna, att fullmakt för undertecknandet skall i vanlig ordning utfärdas.

Till vad ministern under ovanstående punkt hemställt, däruti övriga närvarande statsrådsledamöter förena sig, behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall.

Ur protokollet: Fritz Stackelberg.

bihang till riksdagen» protokoll 1932. 1 sami. 30 höft.. (Nr 3b.)

38 Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

Utdrag av protokollet över handelsärenden hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15 januari 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Hansén, anför efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena:

»Sedan Kungl. Maj:t den 2 oktober 1931 bemyndigat sändebudet i Bukarest, friherre J. M. Alströmer, att för Sveriges del underteckna ett bosättnings-, handels- och sjofartsavtal med Rumänien, av den lydelse ett av Kungl. Maj:t tidigare samma dag för egen del godkänt förslag angåve, har sagda avtal med tillhörande slutprotokoll den 7 oktober 1931 blivit av friherre Alströmer och Rumäniens konseljpresident N. Iorga vederbörligen undertecknat.

I anledning härav hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte i proposition äska riksdagens godkännande av berörda avtal och protokoll.»

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar Hans Maj:t Konungen bifalla, samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Sehlberg.

812515. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932,