angående upplåtelse av kro- nan tillhörande jordägarandelar i gruvor

Kungl. May.ts proposition Nr 40.

3 Nr 40.

Kungl. Majus proposition till riksdagen angående upplåtelse av kronan tillhörande jordägarandelar i gruvor; given Stockholms slott den 15 januari 1932.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

T). Hansén.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den la januari 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet anför chefen för handelsdepartementet, statsrådet Hansén.

Under en följd av år har riksdagen medgivit, att Kungl. Majit ägde åt svenska medborgare, i den ordning Kungl. Maj:t bestämde, under en tid för varje gång av högst tjugu år mot årlig avgift och under villkor i övrigt, som det tillkomme Kungl. Majit att fastställa, upplåta begagnandet av kronan tillhörande jordägarandelar i gruvor, med rätt därjämte för den, som erhållit upplåtelse, att vid upplåtelsetidens utgång äga företräde till förnyad upplåtelse, därest sådan ifrågakomme. Nu örn-

Departements-

chefen.

4 Kungl. Maj:is proposition Nr 40.

förmälda medgivande av riksdagen, som tidigare avsåg ett år i sänder, lamnades senast av 1929 års riksdag för tiden intill den 1 januari 1933.

Beträffande förvaltningen av kronans gruvegendom Ilar — i avbidan på ny gruvlagstiftning och därmed sammanhängande definitiva anordningar för denna förvaltnings ordnande — vissa provisoriska åtgärder vidtagits för åvägabringande av största möjliga enhetlighet på ifrågavarande förvaltningsområde. Närmare uppgifter härom hava lämnats i propositionen nr 208 till 1926 års riksdag, till vilken jag torde få hänvisa. Därav inhämtas, bland annat, att förvaltningen av kronans jordägarandelar i gruvor, som tidigare var splittrad å ett flertal myndigheter från och med den 1 juli 1923 med vissa av praktiska skäl betingade undantag, helt ankommer på kommerskollegium.

bör gruvlagstiftningsfrågans nuvarande läge har chefen för justitiedepartementet den 18 december 1931 — i samband med anmälan av förslag till lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 28 april 1926 (nr 88) örn inskränkning i rätten till inmutning inom vissa län — lämnat närmare redogörelse, vilken återfinnes i Kungl. Maj:ts den 23 december 1931 beslutade proposition till riksdagen rörande sistnämnda fråga (nr 7). Av redogörelsen framgår, att ärendet rörande ny gruvlagstiftning, sedan detsamma slutremitterats, nu är beroende på Kungl. Maj:ts prövning. I anseende till bland annat dess vidlyftiga beskaffenhet och de skiftande uppfattningar i fråga örn den blivande lagstiftningens innehåll, som kommit till uttryck i avgivna yttranden, har det synts icke för närvarande vara möjligt att närmare angiva den tidpunkt, då frågan kan komma att föreläggas riksdagen. Av allt att döma komme revisionen av gruvlagstiftningen icke att på ännu åtskilliga år vinna sin slutliga lösning. Med hänsyn bland annat härtill har departementschefen ansett sig böra förorda en förlängning av den ifrågavarande lagens giltighet utan någon tidsbegränsning.

På grund av det läge, vari frågan angående ny gruvlagstiftning för närvaiande bofinner sig, lära definitiva anordningar för förvaltningen av kronans jordägarandelar i gruvor ännu icke kunna träffas. Den år 1923 på detta förvaltningsområde genomförda provisoriska ordningen torde vid sadant föi haltande böra tillsvidare bibehållas. För dylikt ändamål lärer framställning böra göras hos riksdagen örn ytterligare förlängning av det Kungl. Majit meddelade bemyndigandet att utarrendera ifrågavarande jordägarandelar. Förlängningen synes mig lämpligen, i likhet med vad Kungl. Majit på föredragning av chefen för justitiedepartementet föreslagit beträffande fortsatt tillämpning av 1926 års lag örn inskränkning i rätten till inmutning inom vissa län, icke vidare böra förbindas med någon tidsbegränsning.

Jag hemställer alitsa, att Kungl. Majit matte i proposition föreslå riksdagen

5 Kungl. Maj:ts proposition Nr 40.

att medgiva, att Kungl. Majit må jämväl efter den 1 januari 1933 tillsvidare äga åt svenska medborgare, i den ordning Kungl. Majit bestämmer, mot årlig avgift oell under de villkor i övrigt, Kungl. Majit fastställer, under en tid för varje gång av högst tjugu år upplåta begagnandet av kronan tillhörande jordägarandelar i gruvor, med rätt därjämte för den, som erhållit upplåtelse, att vid upplåtelsetidens utgång äga företräde till förnyad upplåtelse, därest sådan ifrågakommer.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall och förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet! Nils Sehlberg.

Hihting lill riksdagens protokoll 19.12.

1 sami.

33 höft. (Nr 39-40).

o