med förslag till förordning med tillägg till gällande tulltaxa
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
1 Nr 59.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning med tillägg till gällande tulltaxa; given Stockholms slott den 29 januari 1932.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till förordning med tillägg till gällande tulltaxa,
dels ock bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen därjämte hemställt.
GUSTAF.
Felix Hamrin.
Bihang till riksdagens protokoll 1982.
1 samt. käft. (Nr 59.)
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
Fö rslag
till
förordning med tillägg till gällande tulltaxa.
Härigenom förordnas, såsom tillägg till den vid tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan, att varor av nedannämnda slag, vilka införas från utlandet, skola efter nedan angivna grunder beläggas med tull, vilken beträffande varor, som enligt tulltaxan äro underkastade tull, skall utgå såsom tillägg till denna:
1 Där framför kolumnerna finnes ntsatt >1 st.t eller >100 kr.t, innebär detta, att tullen utgår efter dylik beräkningsgrund och icke efter en vikt av 100 kilogram.
2 De vid tullsatserna anbragta bokstavsbeteckningarna innebära, att tullen skall beräknas enligt de grunder, som angivas genom motsvarande beteckningar i tulltaxan.
Eungl. Maj:tå proposition nr 59.
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
Tulltaxe-
nr
Statistiskt
nr
V a r n s 1 a
nr 227
544 546
pulver ............N
Kakaosmör...........N
Choklad, även med tillsats av socker eller mjölk, av vanilj eller andra aromatiska ämnen........E
Bröd:
dessertkäx, pepparkakor och andra slag av finare bakverk, ej hänförliga till konfityrer......E
andra slag..........N
Konserver av djurs kött och andra djurdelar eller av frukter, bär, köksväxter, svampar och rötter:
andra slag, med undantag av ansjovis ...........E
Anm. Vad i anm. 1 till nr 141—143 (statistiskt nr 314—321) i tulltaxan stadgas skall icke äga tillämpning i fråga om konserver av sparris och av svampar.
VI. Kemiska produkter och apoteksvaror; färger och fernissor; välluktande ämnen; tvål, ljus och andra produkter av oljor, fett eller vax; lim, klister och gelatin; sprängämnen; gödselmedel.
Ljuskänsligt fotografiskt papper . E Fotografiska torrplåtar.....E
Fotografisk film, alla slag:
framkallad..........E
annan, med undantag av kinematografisk film.........E
Flyktiga vegetabiliska oljor, sammansatta eterarter (estrar) samt inom parfymindustrien eller vid tillverkningen av konfityrer, bakverk, drycker o. dyl. använda essenser och andra välluktande ämnen, ej hänförliga till annat nummer, naturliga eller konstgjorda:
andra slag, i kärl eller förpackning
25:-
10:
1 500: 70:
30: -
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
Tulltaxe-
nr
Statistiskt
nr
V a r u s 1 a
Tilläggstull för 100 kg
Tull
för
100 kg
kronor
kronor
av bäver, chinchilla, hermelin, mård, närts, vit-, blå-, svart-, silveroch korsräv, sobel, äkta säl samt utter.........100 Jer.
15: —
Arbeten av pälsverk:
beredda, hopsydda skinn samt delvis bearbetade persedlar, foder, tillskurna besättningar, bräm och mattor med eller utan sömnadsarbete härunder inbegripna:
av bäver, chinchilla, hermelin, mård, närts, vit-, blå-, svart-, silver- och korsräv, sobel, äkta säl samt utter .... 100 kr.
15: —
fullfärdiga persedlar, ej särskilt nämnda, med pälsverk till övertyg eller foder:
av bäver, chinchilla, hermelin, mård, närts, vit-, blå-, svart-, silver- och korsräv, sobel, äkta säl samt utter:
med övertyg eller foder av spånadsvara, innehållande silke......100 Ä:r.
andra.......100 kr.
X. Pappersmassa, papp och papper, arbeten därav samt tryckalster.
S. k. papeterier.........E
Bilder, ej särskilt nämnda, anbragta å papp, papper eller pappersmassa, oinfattade, eller med infattning av dessa ämnen:
vykort; gratulationskort, även utan bilder...........E
andra slag, härunder inbegripna planschverk; ävensom dekalkomanier och för barn avsedda bilderoch målarböcker, med eller utan text, även av spånadsvara, samt
15: —
15: —
30:—!
50: —
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
7 Tulltaxe-
nr
Statistiskt
nr
Y aruslag
Tilläggstuli för 100 kg kronor
Tull
för
100 kg kronor
918-919
920—922
.581
med bilder försedda reklamskyltar och reklamplakat, oavsett bearbetningen .........E
XI. Spånadsämnen samt arbeten därav.
Silke, ej särskilt nämnt, även i förening med annat spånadsämne:
i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar.......N
annat............N
Anm. För silke, som är avsett uteslutande för tillverkning av elektrisk ledningstråd eller glödstrumpor och andra glödnät, skall tilläggstull icke utgå.
Elastiska band och snören, innehållande strängar (trådar) av kautschuk: i förening med silke.....E
Hängslen, bälten, skärp, strumpeband, klädnings- och ärmhållare samt andra dylika persedlar, ej hänförliga till gulddragararbeten; ävensom delar därtill av spånadsvara:
av elastiska band eller snören, innehållande silke.......E
Spånadsvaror i förening med finare metalltråd, ej särskilt nämnda, gulddragararbeten härunder inbegripna: gulddragartråd; ävensom paljetter och kantiljer, oavsett materialets beskaffenhet........E
andra slag, bälten, skärp och dylika artiklar härunder inbegripna: innehållande metalltråd eller med metalltråd överspunnet garn till mer än 15 % av varans hela vikt:
vävnader, andra än spetsvävnader och tyll . E
25:
300:
300:
150: —
150:
300: —
1 500: —
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
Denna förordning träder i kraft å dag, som av Kungl. Maj :t bestämmes. Förordningen skall hava avseende jämväl å införselförbjuden vara av i förordningen omförmält slag, som efter den 29 januari 1932 anmäles till förtullning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
11 Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29 januari
1932.
N ärvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström, Stadener, Gyllenswärd, Larsson,
Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anför efter gemensam beredning med cheferna för jordbruks- och handelsdepartementen:
Såsom framgår av vad jag anfört i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har jag vid övervägandet av olika möjligheter att bereda statsverket de ökade inkomster, som erfordrades för att få budgeten för nästkommande budgetår att balansera, funnit mig böra förorda, att ett belopp av 20 miljoner kronor skulle anskaffas genom höjning av vissa tullar och införande i samband därmed av vissa acciser på inhemska varor.
Med hänsyn härtill har jag anmodat generaldirektören och chefen för kom- Uppdrag åt merskollegium K. A. Fryxell, chefen för kommerskollegii industribyrå, korn- ^tt utarbeta merserådet R. Sohlman samt chefen för generaltullstyrelsens tullbehandlings- förslag. byrå, byråchefen T. Alsén att biträda inom finansdepartementet vid utarbetandet av förslag i nu nämnt syfte. Enligt de direktiv, som jag därvid meddelat, borde tullförhöjningarna läggas på lyxbetonade samt mer eller mindre umbärliga varor, medan för rena nödvändighetsvaror gällande tull eller tullfrihet borde lämnas orubbad. I direktiven ingick vidare, att förslaget icke skulle beröra tobak och rusdrycker samt att, vad orostat kaffe beträffar, den för denna artikel gällande tullsatsen skulle höjas med 15 öre för ett kilogram. Ytterligare skulle i förslaget upptagas förhöjd tull å silke. Sistberörda tullförhöjning borde kombineras med accis å den inhemska tillverkningen av nämnda varuslag. Då avsikten vore, att tullförhöjningarna skulle erhålla provisorisk karaktär, borde de få formen av tilläggstullar och upptagas i en särskild författning, fristående från gällande tulltaxa.
Sedan de sakkunniga slutfört sitt arbete, hava de med en den 27 januari 1932 dagtecknad promemoria till mig överlämnat förslag i ämnet. I denna promemoria hava de sakkunniga — efter att hava återgivit de för arbetet meddelade direktiven — till en början anfört följande:
»Vid fullgörandet av det meddelade uppdraget hava vi haft att taga hänsyn till de förpliktelser beträffande tullbeskattningen av olika varuslag, som vårt
De sakkunnigas förslag.
Allmänna
synpunkter.
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
land iklätt sig i handelsavtal med vissa främmande makter. Detta gäller i särskild grad den svensk-tyska handelstraktaten, som berör ett 60-tal positioner (75 statistiska nummer) i gällande tulltaxa. Vidare har man ansett sig böra beakta, att för mer än ett 40-tal positioner viss tullbindning föreligger enligt andra av Sveriges handelsavtal, bland annat enligt handelsavtalet med Spanien, i det att vederbörande främmande makt är berättigad att med viss kortare frist uppsäga gällande avtal, därest ifrågavarande tullsatser skulle böjas utöver i avtalen angivna belopp.
Härutöver bar vid förslagets utformande hänsyn tagits till vissa andra handelspolitiska synpunkter, särskilt till önskvärdheten av att sådana förslag i avseende å tullar, som skulle kunna förväntas för Sverige medföra olägenheter av handelspolitisk natur och menligt påverka våra exportintressen, borde i möjligaste man undvikas.
Antalet varuslag, som skulle kunna ifrågasättas vid uppgörandet av förslag till tullförhöjningar, är sålunda redan härigenom begränsat. Men härtill kommer, att genom de höjningar av vissa tullar med finanstullskaraktär, som genomfördes vid 1921 års riksdag och vilka berörde huvudsakligen lyxvaror samt mer eller mindre umbärliga varor, möjligheterna till en ur synpunkten av dessa varors karaktär motiverad högre tullbeskattning särskilt beträffande de viktigare artiklarna redan i avsevärd omfattning blivit utnyttjade. Det är mot bakgrunden av, bland andra, dessa förhållanden, som förslaget till tullförhöjningar bör bedömas.»
I fråga om de riktlinjer, som i övrigt följts vid förslagets utarbetande, yttra de sakkunniga härefter följande:
»Ehuru det av förklarliga skäl framstått såsom ett önskemål, att en förordning av här ifrågavarande slag, avseende provisoriska tullförhöjningar, begränsades till ett icke alltför stort antal varugrupper, vilka samtidigt som de ägde mer eller mindre lyxbetonad karaktär eller eljest kunde betraktas såsom umbärliga vore föremål för införsel i sådan utsträckning, att deras beläggande med nya eller förhöjda tullar kunde förväntas komma att tillföra statsverket ökade inkomster till mer avsevärda belopp, har det under arbetets fortgång alltmer blivit tydligt, att på grand av ovan angivna förhållanden ett på sådant sätt begränsat antal varugrupper icke skulle lämna den önskvärda ökningen av statsinkomsterna, varför det synts nödvändigt att i förteckningen medtaga varuslag, vilka vart för sig ej lämnade mera betydande tillskott till inkomsterna. Ävenledes har man i fråga om lyxbetonade samt mer eller mindre umbärliga varor funnit sig icke enbart av det förhållandet, att varuslaget är föremål för tillverkning inom landet, böra avstå från att föreslå höjning av respektive tullsatser.
Vissa av tulltaxans rubriker inrymma till karaktär och produktionsförhållanden olikartade varuslag — såväl nödvändighetsvaror som mer eller mindre umbärliga varor, inhemska industrialster liksom artiklar, vilka uteslutande äro föremål för import. Uppenbart är emellertid, att möjligheterna till en uppdelning av rubrikerna ur sådana synpunkter, bland annat av tulltekniska skäl, äro mycket begränsade. Man har över huvud taget sökt såvitt möjligt undvika klyvning av rubrikerna eller åtminstone av de statistiska numren, och, där sådan klyvning undantagsvis skett, har vederbörlig hänsyn tagits till möjligheterna att i praktiken genomföra den ifrågasatta differentieringen.
Då i den av generaltullstyrelsen utgivna editionen av tulltaxan förutom tulltaxenumren även de statistiska numren finnas angivna, hava för tydlighets vinnande även de sistnämnda upptagits i förslaget.
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
13 Såsom en given följd av de meddelade direktiven hava tullförhöjningar i regel icke ifrågasatts för sådana varuslag, vilka inom industrien eller jordbruket hava användning såsom råvaror, halvfabrikat eller andra produktionsförnödenheter; där i undantagsfall så skett, berör förslaget icke några för tillverkning av nödvändighetsvaror avsedda artiklar.»
Rörande storleken av de föreslagna tullsatserna anföra de sakkunniga:
»Beträffande tilläggstullarnas respektive de för vissa nu tullfria varor föreslagna nya tullsatsernas storlek hade det givetvis varit ägnat att förenkla förslaget, om man kunnat utgå från enhetliga riktlinjer. Detta har emellertid icke funnits lämpligen kunna äga rum. Hänsyn har nämligen synts böra tagas dels till respektive varuslags mer eller mindre utpräglade karaktär av lyxvaror, dels ock till den tullbeskattning, som för närvarande vilar å respektive artiklar. Så hava tilläggstullarna understundom hållits inom belopp, som motsvara relativt låga procenttal av nu utgående tullar, under det att i andra fall tullförhöjningarna varit avsevärda. Ett motsatt förfarande skulle — synes det — äventyra det med förslaget avsedda syftet. Endast i fråga om vissa pälsförande djur, pälsverk och arbeten därav samt lustfartyg hava nya värdetullar ansetts böra tillgripas för att ernå en lämplig avvägning.»
Det till de sakkunnigas promemoria fogade förslaget till tilläggstullar och nya tullar för vissa varuslag torde icke behöva återgivas i detta sammanhang, enär förslaget, till vilket jag ansluter mig, kommer att ingå i den hemställan, som jag har för avsikt att göra.
Synpunkter beträffa nde särskilda varuslag.
»Ur nr 2 (ur stat. nr 3). Hästar, varmblodiga, andra än föl under 1 år och hingstar.
Nuvarande tull......1 st. 50: —
Föreslagen tilläggstull ... 1 st. 100: —
Sveriges införsel av hästar, andra än föl under 1 år och hingstar, uppgick under år 1930 till 1 158 stycken med ett värde av 929 000 kronor.1 Av dessa utgjorde de varmblodiga — kapplöpningshästar och andra ädlare, såsom vanliga arbetshästar icke avsedda djur — endast ett mindre antal, vilket i likhet med genomsnittsvärdet icke kan bedömas med ledning av importstatistikens siffror. Med nu föreslagen begränsning torde ur synpunkten av den inhemska hästavelns intressen någon avsevärd olägenhet icke vara att befara av den ifrågasatta provisoriska tullförhöjningen.
Ur nr 6 (ur stat. nr 11). Levande djur, ej särskilt nämnda: bäver, chinchilla, hermelin etc.
Nu...........tullfria
Föreslagen tull......100 hr. 15: —
1 De siffror, som i det följande anföras angående införseln, avse, där årtal icke angivits, likaledes utrikeshandeln är 1930.
Sedan de sakkunniga framhållit, att de — efter den lämnade redogörelsen för de riktlinjer, enligt vilka förslaget utarbetats — funne någon utförligare detaljmotivering i allmänhet icke vara erforderlig, hava de beträffande de olika tullpositionerna anfört följande:
14 Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
Införseln av samtliga till stat. nummer 11 hänförliga slag av levande djur uppgick till ett värde av 3 995 000 kronor. — En granskning av det statistiska primärmaterialet har givit vid handen, att denna införsel till största delen utgjorts av dyrbarare pälsförande djur. Visserligen har införseln av blå- och silverräv på senaste tiden gått tillbaka, men den förekommer dock alltjämt. Bland andra pälsdjur, vilka varit föremål för införsel, må nämnas bäver, iller, mink och närts. Med hänsyn till djurens växlande värden synes en tullbeskattning av desamma icke lämpligen kunna ske annat än genom värdetull. Rubrikens formulering har anknutits till de i tulltaxenummer 307 m. fl. omnämnda slagen av pälsverk.
Införsel Medelvärde per kg
1000 kg 1000 kr. kr.
Nr 7 (stat. nr 12). Gåslever..... 2.9 32 11: 15
Nuvarande tull . . . 100 kg 100: —
Föreslagen tilläggstull » 300: —
Gåslever, som i likhet med annat kött av fågel tidigare dragit tull med 20 kr. per 100 kg, åsattes från och med år 1930 en tull av 100 kr. per 100 kg. Denna tullförhöjning tillkom för att minska skillnaden mellan tullen å gåslever såsom råvara och tullen å den därav beredda färdiga produkten (gåsleverpastej). Beredningen består huvudsakligen i rening, kokning samt, i vissa fall, tillsättning av vin och tryffel. Förslaget om tilläggstull för gåslever bör ses i samband med motsvarande förslag vid tulltaxenummer 118.
Införsel Medelvärde per kg
Ur nr 14 (stat. nr 46). Lax och 1000 kg 1000 kr. kr.
laxöring, saltad.......... 707 1 555 2:20
Nu.........tullfria
Föreslagen tull . . . 100 kg 20: —
Införseln av sockersaltad lax och laxöring (ur stat. nr 54) kan ej närmare angivas men är i varje fall mindre betydande.
Införsel Medelvärde per kg 1 000 kg 1000 kr. kr.
Nr 16 (stat. nr 58). Kaviar...... 14 538 38:19
Nuvarande tull.... 100 kg 500: —
Föreslagen tilläggstull » 1000: —-
Den övervägande delen av denna import utgöres av rysk kaviar, vilken dock huvudsakligen införes från Tyskland.
Med hänsyn till kaviarens karaktär av mera utpräglad lyxvara synes den föreslagna tilläggstullen icke kunna ingiva betänkligheter.
Införsel Medelvärde per kg 1 000 kg 1 000 kr. kr.
Ur nr 24 (stat. nr 69). Dessertost . . . 183 464 2:54
Nuvarande tull .... 100 kg 20: —
Föreslagen tilläggstull . » 30: —
Kungl. Maj:ts proposition nr ,59.
15 Till detta nummer räknas bl. a. gorgonzola- och roquefortost samt åtskilliga slag av mjuk ost, såsom brie och camembert, vanligen förekommande i mindre askar. För dessa ostsorter torde en tilläggstull av 30 öre för kg utöver den nu för all ost utgående tullen av 20 öre icke kunna anses vara för hög.
Införsel Medelvärde per kg
Ur nr 36 (stat. nr 89). Blommor etc., 1000 kg 1000 kr. kr.
till prydnad användbara, friska ... 54 827 15:29
Nuvarande tull .... 100 kg 500: —
Föreslagen tilläggstull » 500: —
Den huvudsakliga delen av införseln utgöres av anemoner, mimosa, nejlikor, orkidéer och syrener. Importen härav äger rum företrädesvis under årets första och sista månader. De billigare, för kransbindning avsedda blommorna införas vanligen i torkat eller preparerat skick och beröras sålunda icke av tullhöjningen.
Nr 40. Växter, ej särskilt nämnda, levande, andra (än de i tulltaxenr 38—
39 upptagna):
stat. nr 94 i kruka etc........
» »95 andra ..........
Nuvarande tull .... 100 kg 7: —
Föreslagen tilläggstull . » 13: —
Tulltaxenummer 38 omfattar rhododendron, azaleor, kamelior, erika och syren, fria från tull, och taxenummer 39 förädlade träd av äpple, päron, plommon och körsbär, med tull av 60 kr. för 100 kg.
Till taxenummer 40 hänföras ett flertal olika slag av växter, övervägande för prydnadsändamål. Jämlikt bestämmelsen i den till taxenummer 39—40 fogade anmärkningen skall, därest en växt väger mer 10 kg, tullen för den överskjutande vikten utgå med 3 kr. för 100 kg. Någon höjning av denna tullsats har icke ansetts böra ifrågakomma.
Nr 50 (stat. nr 106). Potatis, ny skördad (färsk) och inkommande under
tiden 1 januari—30 juni.......
Nuvarande tull .... 100 kg 2:50 Föreslagen tilläggstull . » 7:50
Nr 55. Köksväxter, ej särskilt nämnda, färska etc.:
stat. nr 111 meloner.........
» »112 gurkor .........
Nuvarande tull . . . . 100 kg 20: —
Föreslagen tilläggstull . » 20: —
Införseln av köksväxter har under det senaste året avsevärt stigit. Så uppgick införseln av färska gurkor under år 1931 till mer än 287 ton. Tilläggstullen torde lämpligen böra gälla hela rubriken och sålunda även omfatta meloner.
Införsel 1 000 kg 1 000 kr.
478 109
Införsel 1 000 kg 1 000 kr
9 6
157 174
Medelvärde per kg kr.
0: 23
Medelvärde per kg kr.
0: 63
1: 11
Införsel Medelvärde per kg 1000 kg 1 000 kr. kr.
181 234 1:30
825 1 142 1:38
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
Införsel Medelvärde per kg
Nr 56 (stat. nr 113). Köksväxter, ej 1000 kg 1000 kr. kr.
särskilt nämnda, färska etc.: sparris . 20 59 2:97
Nuvarande tull .... 100 kg 50: —
Föreslagen tilläggstull > 100: —
Tullen å såväl färsk som konserverad sparris var föremål för omprövning vid 1931 års riksdag. Det förhållandet, att den då föreliggande motionen om tullförhöjning å nämnda varor icke vann riksdagens bifall, synes icke hindra, att en sådan åtgärd under nu rådande förhållanden kan befinnas lämplig.
All den sparris, som införes, användes till förtäring i färskt tillstånd. På grund av den ömtåliga beskaffenheten tål den för konservering avsedda varan icke längre transport utan måste inläggas omedelbart efter skördandet. Införseln av sparris under tiden januari—november 1931 har uppgått till omkring 20 000 kg, varav något mer än 18 000 kg inkommit under årets fem första månader, då tullen huvudsakligen är att anse såsom finanstull.
gare, särskilt under de månader, då växterna tillhöra årets primörer. Så utgjorde införseln av
blomkål...................1135 ton
tomater..................1 215 »
andra................... 213 »
Ur nr 58 (stat. nr 117). Gurkor, saltade.
Nuvarande tull .... 100 kg 25: —
Föreslagen tilläggstull » 10: —
Införseln av denna vara, som år 1930 utgjorde 474 ton, uppgick år 1931 till 889 ton.
Införsel Medelvärde per kg 1 000 kg 1 000 kr. kr.
Nr 60 (stat. nr 120). Svampar, ätbara ... 9 32 3:72
Nuvarande tull .... 100 kg 50: —
Föreslagen tilläggstull s 50: —
Den omständigheten, att tullen å ifrågavarande artikel, ehuru av finanstullskaraktär, icke inbegripits bland dem, som tidigare varit föremål för höjning, torde hava berott på att artikeln är jämförelsevis mindre betydande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
17 Ur nr 63. Frukter och bär, ätbara, införsel Medelvärde per kg
färska etc.: 1000 kg 1000 kr. kr.
stat. nr 125 bananer........ 14111 9 298 0:66
d » 126 citroner........ 2 185 836 0:38
Nu.........tullfria
Föreslagen tull .... 100 kg 10: —
Förevarande slag av frukter hava förr varit belagda med tull av 10 öre för kg, d. v. s. samma tull som nu föreslås. För bananer beviljades tullfrihet redan vid 1917 års riksdag. Emellertid kan starkt ifrågasättas, huruvida tullfriheten kommit den konsumerande allmänheten till godo, då detaljpriset å bananer regleras efter priset å övriga i handeln förekommande slag av frukter.
I fråga om citroner genomfördes tullfrihet vid 1929 års riksdag, då det statsfinansiella läget medgav en sådan lättnad för konsumtionen.
Enahanda var förhållandet beträffande apelsiner. Då vi ansett, att gällande tullfrihet för sistnämnda fruktslag bör bibehållas, har anledningen^ härtill bl. a. varit, att största införseln äger rum under den tid av året, då tillgången i marknaden på svensk frukt är obetydlig.
Den stegring i importen av bananer och citroner, som förekommit, framgår av nedanstående siffror.
Införseln utvisar visserligen för år 1930 tillbakagång tack vare den ovanligt rika svenska fruktskörden men har under år 1931 åter stigit, i synnerhet beträffande päron, varav sistnämnda år infördes 12 430 ton.
Visserligen har riksdagen tidigare ställt sig avvisande till förslag om höjning, även under viss del av året, av tullen a dessa frukter. De ändrade ekonomiska förhållandena synas emellertid nu kunna motivera en tullförhöjning.
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 saml. h8 höft. (Nr 59.') 2
18 Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
I detta sammanhang torde böra erinras om Kungl. Maj :ts grundlagsenliga rätt att nedsätta och borttaga tullar, en rätt som vid inträffande felslagning av den svenska fruktskörden skulle kunna tagas i bruk.
Ävenledes må framhållas, att någon ändring här icke ifrågasatts i den vid 1929 års riksdag beslutade tullfriheten för torkade frukter (tulltaxenr G8), vilka artiklar äro av stor betydelse ur folkhushållningssynpunkt.
Införsel Medelvärde per kg
Ur nr 67 (stat. nr 132). Frukter, ätbara, 1000 kg 1000 kr. kr.
färska etc.: andra, ej s. n....... 713 707 0: 99
Nuvarande tull...... 100 kg 10: —
Föreslagen tilläggstull . . > 10: —
Bland frukter, som falla under stat. nr 132, må nämnas ananas, aprikoser, grapefrukter, persikor och plommon. Yad sistnämnda fruktslag beträffar förekommer icke någon import därav under de månader av året, då de sven-
ska plommonen finnas tillgängliga i marknaden.
Införsel Medelvärde per kg
Nr 73. Kaffe: År 1000 kg 1000 kr. kr.
stat. nr 153 orostat 1926 ...... 41 743 79 940 1:92
1927 .....• . 42 840 73 042 1:71
1928 ...... 42 678 75 376 1:77
1929 ...... 40 686 73 727 1:81
1930 ...... 44 689 58 949 1:32
Nuvarande tull......100 kg 30: —
Föreslagen tilläggstull . . » 15: —
Införseln av rostat kaffe, nr 74 (stat. nr 154), är jämförelsevis obetydlig och uppgick år 1930 till 307 ton, d. v. s. omkring 0.7 procent av den införda kvantiteten orostat kaffe.
Nuvarande tull......100 kg 42: —
Föreslagen tilläggstull . . » 18: —
En tidigare verkställd utredning angående viktförlusten vid rostning av kaffe har givit vid banden, att 120 kg råkaffe åtgå för framställning av 100 kg rostat kaffe. Denna beräkning har även varit grundläggande vid avvägningen av tullsatserna å de här nämnda olika slagen av kaffe. Vid en tilläggstull av 15 kr. per 100 kg för orostat kaffe, varigenom hela tullen skulle komma att uppgå till 45 kr. för 100 kg, bör sålunda tullen å rostat kaffe med bibehållande av tullskyddet för röstningen, 6 kr. för 100 kg, bestämmas till 60 kr. för 100 kg.
Införsel Medelvärde per kg
Ur nr 94 (stat. nr 202). Bak- och jäst- 1000 kg 1000 kr. kr.
pulver.............. 431 598 1:39
Nuvarande tull......100 kg 20: —
Föreslagen tilläggstull . . » 20: —
Dessa preparat utgöras vanligen av natriumkarbonat i blandning med citronsyra, vinsyra, vinsten, surt kalciumfosfat eller ammoniumfosfat. I regel ingå även stärkelse, ofta tillsatt med ägg, albumin, kryddor och andra ämnen för att öka näringsvärdet eller höja smaken. De i detaljhandeln gällande prisen kunna understundom vara ganska höga i betraktande av värdet å beståndsdelarna.
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
19 Införsel I 000 kg 1 000 kr.
Ur nr 117 (stat. nr 279). Soja och såser 139 175
Nuvarande tull .... 100 kg 50: —
Föreslagen tilläggstull > 25: —- .
Införsel
Ur nr 117 (stat. nr 280). Köttextrakt och 1000 kg 1000 kr.
kondenserade soppor......... 53 223
Nuvarande tull . . . . 100 kg 50: —
Föreslagen tilläggstull. » 25: —
Medelvärde per kg
kr.
1:26
Medelvärde per kg kr.
4: 24
Under denna rubrik falla bl. a. köttpeptoner och maggipreparat, utgörande ur kött eller ur kött och grönsaker framställda, koncentrerade näringsämnen, vanligen med tillsats av salt och kryddor.
Gåsleverpastej (påté de foie gräs) utgöres av tryfferade stycken av omalen, kokt gåslever, vilka inbäddats i puré av gåsleverrester, kalvlever, svinister o. dyl., och införes dels i bakverk (en croute), dels i terriner eller i hermetiskt tillslutna kärl. (Denna vara bör ej förväxlas med gågleverpuré — påté au foie gräs — en billigare vara, vanligen förekommande i hermetiskt tillslutna bleckburkar.) Vid den senaste tulltaxerevisionen infördes nettoförtullning i stället för bruttoförtullning för gåsleverpastej. Emballaget spelar beträffande denna artikel en ganska avsevärd roll. Enligt verkställda beräkningar utgör vikten av bakverket omkring 50 procent och vikten av terrinerna omkring 75 procent av bruttovikten.
I detta samband må erinras om att böjd tull ifrågasatts för råvaran (gåslever), upptagen i tulltaxenummer 7.
Nr 125 (stat. nr 294). Lakrits, ej hän-
förlig till konfityrer.........
Nuvarande tull .... 100 kg 12: —
Föreslagen tilläggstull . » 13: —
Tullsatsen för lakrits var bunden genom handelstraktaten med Spanien den 24 maj 1925. Någon införsel av varan från nämnda land har emellertid icke förekommit under år 1930.
Varan användes huvudsakligen såsom tillsats vid fabrikationen av olika slags tabletter. I dessa lär dock lakritsen icke ingå till mer än högst 10 procent av den färdiga varans vikt.
Införsel Medelvärde per kg 1000 kg 1000 kr. kr.
78 120 1:54
20 Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
Nr 126—128. Kakao och kakaosmör:
stat. nr 295 bönor........
» » 296 pulver........
» » 297 kakaosmör......
Nuvarande tull:
bönor......100 kg 5: —
pulver ...... » 30: —
kakaosmör • . . . fritt.
Föreslagen tilläggstull:
bönor......100 kg 10: —
pulver...... » 15: —
kakaosmör . • . . » 10: —
En verkställd utredning angående de kvantiteter kakaopulver och kakaosmör, som erhållas av 100 kg kakaobönor, bar givit vid handen, att av 100 kg bönor utvinnas 46 kg kakaopulver och 30 kg kakaosmör. Utgår man från dessa siffror, finner man, att vid en tull å kakaobönor av 5 kr. per 100 kg nettotullskyddet för det färdiga fabrikatet nu utgör
46 X kr. 0: 30 = kr. 13: 80 — kr. 5: — eller kr. 8: 80.
ökas tullen å kakaobönor till 15 kr. per 100 kg, bör sålunda, om nettotullskyddet skall bibehållas oförändrat, bruttotullskyddet utgöra kr. 23:80 för den färdiga varan.
För närvarande ligger hela tullskyddet å kakaopulvret, under det att den värdefulla biprodukten, kakaosmör, vars pris är icke oväsentligt högre än pulvrets — enligt 1930 års handelsstatistik kr. 1:90 mot kr. 1:10 per kg — är fri från tull. Detta synes icke vara fullt rationellt. Huru tullskyddet lämpligen bör fördelas mellan dessa båda artiklar, därom kunna måhända olika meningar göra sig gällande. Av vissa skäl synes emellertid vid en uppdelning av tullen på de skilda produkterna endast en mindre del böra läggas på kakaosmöret. Här bar man utgått från en tull å kakaosmör av 10 kr. per 100 kg såsom lämplig, om tullen å kakaobönor höjes med samma belopp. För att komma det nuvarande tullskyddet så nära som möjligt borde då enligt ovan angivna beräkningsgrund tullen å kakaopulver fastställas till 45 kr. per 100 kg enligt följande beräkning:
30 kg kakaosmör å 10 kr. per 100 kg .... kr. 3: —
46 kg kakaopulver å 45 kr. per 100 kg ... » 20: 70
Summa kr. 23: 70.
Hed dessa tullsatser skulle sålunda enligt den tillämpade beräkningsgrunden nuvarande tullskydd praktiskt taget bibehållas oförändrat.
Införsel Medelvärde per kg
1000 kg 1000 kr. kr.
Nr 129 (stat. nr 298). Choklad . . . 246 591 2:40
Nuvarande tull ... 100 kg 50: —
Föreslagen tilläggstull » 30: —
Införsel 1000 kg 1 000 kr.
3 732 3 356
190 209
386 695
Medelvärde per kg kr.
0: 90 1:10 1:80
Kungl. May.ts proposition nr 59.
21 Choklad användes förr i större utsträckning än nu vid beredning av den såsom näringsmedel brukliga chokladdrycken. Denna framställes numera oftast genom tillsats av vatten eller mjölk till kakaopulver, under det att choklad företrädesvis och i ökad omfattning funnit användning såsom njutningsmedel. För sådant ändamål är chokladen understundom tillsatt med mandel eller nötkärnor, hela eller sönderdelade, beströdd med socker eller försedd med överdrag eller mellanlägg av socker, fruktgelé eller dylikt. I tullbeskattningshänseende betraktas sådan choklad såsom konfityrer och drager sålunda tull med 80 kr. för 100 kg. Ur produktionsteknisk synpunkt torde knappast finnas anledning till olikhet i beskattningen av denna choklad och choklad utan ovannämnda tillsatser. Ett likställande av de båda artiklarna synes redan ur denna synpunkt lämpligt.
Nuvarande tull:
dessertkäx, pepparkakor
etc.........100 kg 30: —
andra slag...... » 6:50
Föreslagen tilläggstull: dessertkäx, pepparkakor
etc.........100 kg 30: —
andra slag...... » 13:50
Några betänkligheter mot tullförhöjningar med hänsyn till varornas karaktär av förbrukningsartiklar synas här icke föreligga. Vad beträffar till stat. nr 307 hänförliga slag av bröd må framhållas, att några utav våra vanligare grövre brödsorter ytterst sällan förekomma till införsel, om icke möjligen skeppskäx, som emellertid för fartygsbehov kan tullfritt införas från provianteringsfrilager. De viktigaste till detta nummer hänförliga importartiklarna torde utgöras av rostade majsflingor, s. k. spunnet vete (shredded wheat) m. fl. dylika produkter.
Nuvarande tall .... 100 kg 50: — Föreslagen tilläggstull . > 25: —
22 Kungl. Maj:is proposition nr 59.
Såsom av ovanstående siffror framgår belöper sig införsela av dessa konserver till ganska avsevärt belopp, i runt tal 4.4 miljoner kronor. Medräknas konserverat kött av nötboskap och får samt sardiner, tonfisk och brissling, för vilka någon tilläggstull icke ifrågasatts, uppgår importvärdet till mer än 6 miljoner kronor.
Den till tulltaxenummer 141—143 fogade, med nr 1 betecknade anmärkmngen synes efter den föreslagna höjningen av tullen å färsk sparris icke böra äga tillämpning i fråga om konserver av nämnda vara.
Införsol Medelvärde per kg
Nr 225 (stat. nr 542). Ljuskänsligt 1000 kg 1000 kr. kr.
fotografiskt papper......... 224 1 295 5:79
Nuvarande tull .... 100 kg 20:_
Föreslagen tilläggstull » 10: —
nmnmer hänförligt papper är i regel överdraget med en gelatin-, kollodium- eller albuminhinna, innehållande ljuskänsliga kemikalier. Hit häniores icke ljustryckpapper (till kopiering av ritningar o dyl )
Artikeln, som pa senare tid förlorat i betydelse, var förr belagd med en av 30 kr. för 100 kg, d. v. s. samma belopp, som nu föreslagits. I den tullpliktiga vikten bör inräknas vikten av visst emballage, såsom askar, papper o. dyl. omslag.
Nuvarande tull .... 100 kg 80: — Föreslagen tilläggstull: framkallad..... » 1500: —
annan etc....... > 70:_
Den största artikel, som hänföres till stat. nummer 544, är biograffilm. Nuvarande tull, som enligt de vid införseln uppgivna värdena motsvarar 1.9 % av medelvärdet, kan icke sägas innebära någon nämnvärd beskattning av biografrörelsen. Därest med anledning av ett genomförande av den föreslagna tillläggstullen ur kontrollsynpunkt särskilda bestämmelser skulle befinnas erforderliga, torde sådana framdeles kunna utfärdas på administrativ väg. Det torde böra_ tilläggas, att sådan film, som införes för att avprovas (av censuren), kan tullfritt disponeras, till dess sådan provning ägt rum.
Den s. k. råfilmen, som användes för upptagning av bilder och vilken icke
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
är föremål för tillverkning inom landet, synes ej böra beläggas med tilläggstull och har därför här icke upptagits. x . „.
Huvudparten av den film, som hänföres till stat. nummer 546, torde finna användning av amatörfotografer.
Nr 257—258. Flyktiga vegetabiliska Införsel Medelvärde per kg oljor etc.: andra slag: 1000 kg 1000 kr. kr.
i kärl vägande brutto:
stat. nr 587 1 kg eller däröver . . 79 1067 13:48
» » 588 mindre än 1 kg . . . 3 57 18:22
Nuvarande tull:
stat. nr 587 .... 100 kg 200: —
> » 588 .... * 300:
Föreslagen tilläggstull » 200: —
Bland hit hänförliga oljor märkas anis-, bergamott-, citron-, eukalyptus-, fänkols-, geranium-, kanel-, kummin-, lavendel-, nejlik-, pomerans-, pepparmynt-, reseda-, rosen-, sandelträ-, sassafras-, tallbarrs- och timjanolja.
Såsom sammansatta eterarter, hänförliga till dessa nummer, betraktas sadana estrar, som äro flyktiga och hava en mer eller mindre behaglig lukt. .Deras huvudsakliga användning faller inom likör-, konfityr- och parfymindustnerna. Med essenser avses ett stort antal välluktande produkter i fast eller flytande form, som användas inom parfymindustrien eller vid tillverkningen av konfityrer, bakverk, drycker o. dyl. Hit höra konjak-, ronr- och arrakessens, smultron-, hallon- och andra fruktetrar samt alkoholiska destillat på bär och frukter med huvudsaklig användning inom läskdryckstillverkningen.
Införsel
Föreslagen tilläggstull: tandpulver och tand-
pasta....... » 100: —
puder etc...... » 400: —
Nr 262 (stat. nr 593). Lukt- eller toalettvatten, parfymer etc........ 121
Nuvarande tull .... 100 kg 300: — Föreslagen tilläggstull » 200: —
Medelvärde per kg kr.
7:04 9: 89
9:35
För ovannämnda tekniska preparat hava föreslagits olika, efter artiklarnas skilda karaktär och nu gällande tullsatser avpassade tilläggstullar.
24 Eungl. May.ts proposition nr 59.
Någon tillverkning av lackerade skinn förekommer numera icke inom landetde försök, som gjorts, hava icke lämnat tillfredsställande resultat. Dessa skinn hava användning för mera lyxbetonade tillverkningar, företrädesvis inom skoiabrikationen. Aven andra skinnsorter finnas visserligen, vilka utgöra påtagr,1.^a1 Ij^varor, såsom guld- och silverskinn, ödle-, orm- och fiskskinn samt krokodilskinn. _ Av dessa hava tidigare guld- och silverskinn varit belagda med lyxtull, men importen var sa obetydlig, att någon särskild rubrik icke ansågs lämpligen böra bibehållas. De övriga sist uppräknade slagen äro likaledes av mycket underordnad betydelse ur importsynpunkt.
Ur nr 299 (ur stat. nr 667). Läder- och skinnstycken, utstansade, lackerade.
Nuvarande tull.....100 kg 100: —
Föreslagen tilläggstull . . » 110: —
Utstansade stycken av lackerade skinn torde visserligen för närvarande icke vara någon betydande importartikel men synas dock böra åsättas tilläggstull, om sådan införes vid stat. nr 661 och 664.
Nr 303 (stat. nr 671). Handskar: andra slag................
Nuvarande tull .... 100 kg 600: — Föreslagen tilläggstull s 300: —
Införsel Medelvärde per kg 1 000 kg 1000 kr. kr.
41 2 938 71: —
. Tullsatsen för handskar drabbar för närvarande ganska ojämnt, beroende på de olika slagens högre eller lägre vikt. Visserligen äro grövre arbetshandskar numera utbrutna ur rubriken och upptagna i tulltaxenummer 302 med lägre tull, men även under nummer 303 ingå så skilda slag, att en differentiering vore önskvärd för att ernå en rättvist avvägd beskattning. Då någon uppdelning av rubriken icke lämpligen kan vidtagas i detta sammanhang, har en jämförelsevis låg tilläggstull ifrågasatts för att den sammanlagda tullen icke skall komma att verka prohibitivt.
Kungl. May.ts proposition nr 59.
25 Införsel Medelvärde per kg
Pälsverk: oberedda: kg kr. kr.
Nr 307 (stat. nr 676) av bäver, chinchilla,
hermelin etc. . . 1 323 684 367 517:28
beredda, lösa:
» 311 ( » » 680) av bäver, chinchilla,
hermelin etc. . . 1 276 450 340 Arbeten av pälsverk:
beredda, hopsydda skinn etc.:
» 314 (stat. nr 683) av bäver, chinchilla,
hermelin etc. . . 16 13 801
fullfärdiga persedlar, ej s. n.:
av bäver, chinchilla, hermelin etc.: . .
» 319 ( » » 688) med övertyg eller
foder avspånadsvara, innehållande silke .... 98 153 850
» 320 ( » » 689) andra..... 8 18 827
Nuvarande tull:
Nr 307 ........ 100 kg 350: —
»311........ » 600: —
» 314........ » 1 100: —
» 319........ » 1 650: —
» 320 ........ » 1 450: —
Föreslagen tilläggstull . 100 /er. 15: —
352: 93
862: 56
1 569: 90
2 353: 38
Vad pälsverk beträffar är deras karaktär av lyxvara, mera umbärlig eller nödvändig vara beroende på pälsverkets beskaffenhet. På få områden växla prisen så som här. Även om vissa pälsvaror i vårt hårda klimat måste betraktas såsom nödvändiga, ligger en lyxbeskattning av de dyrare slagen nära till hands i detta sammanhang. Nu gällande tulltaxa tager också hänsyn till detta förhållande, i det att de enklaste slagen äro belagda med en jämförelsevis låg tull, de ädlaste pälsverken med den högsta av de på detta område förekommande tullsatserna och samlingsrubrikerna, vilka omfatta i stort sett ordinära slag av pälsverk, hava tullsatser, som inom respektive kategorier ligga mellan den högsta och den lägsta. Av oberedda pälsverk äro de billigaste slagen fria från tull.
Svårigheten att på detta område medelst vikttullsatser ernå en lämpligt avvägd beskattning för de dyrare pälsverken ligger dels däri, att man försatt komma till ett med hänsyn till värdet någorlunda väl avpassat belopp måste välja rent oproportionerliga tullsatser, dels däri, att även inom samma rubrik förekomma pälsverk av synnerligen växlande Värde. Även med beaktande av de olägenheter, som äro förenade med tillämpningen av värdetullar, synes man därför icke kunna undgå att i förevarande fall tillgripa sådana tullar.
26 Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
399 Föreslagen tilläggstull
200: — 300: —
Inom avdelningen för spanadsämnen samt arbeten därav finnas varugrupper, som ansetts och fortfarande torde få anses tillhöra de slag av konsumtionsartiklar, vilka betecknas såsom lyxvaror eller åtminstone mera umbärliga varor. Till denna kategori hava särskilt räknats olika slag av silke förfärdigade artiklar. [Visserligen har den jämförelsevis nya artikeln konstsilke kommit att såsom spånadsvara i väsentlig grad ersätta bomull och ull, men detta förhållande har dock icke hindrat, att konstsilket i den allmänna uppfattningen med det naturliga silket delar platsen såsom ett mera lyxbetonat spånadsämne.
Tillverkning av silkesvaror har tidigare förekommit här i landet endast i mycket obetydlig utsträckning. Vid förefallande behov av ökade tullinkomster har också uppmärksamheten riktats på dessa artiklar såsom lämpliga skatteobjekt. Sålunda blevo, bl. a. vid 1921 års riksdag, åtskilliga artiklar av silke belagda med avsevärt ökade tullsatser, vilka sedan dess kvarstått i stort sett orubbade, ehuru en icke oväsentlig inhemsk tillverkning kommit till stånd, varigenom det med tullförhöjningarna avsedda syftemålet i avsevärd grad förfelats. Man kan också på goda grunder göra gällande, att de höjda tullsatserna erbjuda ett högre skydd för den uppkomna inhemska tillverkningen, än denna behöver. Under sådana förhållanden ligger tanken nära till hands att genom
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
ökad beskattning av silket något minska spänningen mellan tullen å råvaran och tullarna å därav tillverkade artiklar.
Vad beträffar naturligt silke, som icke i nämnvärd omfattning användes inom textilindustrien, synes ingen anledning föreligga att undantaga detta från tullförhöjningen. Denna har ansetts böra gälla även sadant silke, som förekommer i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar; en alltför stor skillnad mellan tullen å detta och det för industriellt bruk avsedda silket synes nämligen, bl. a. av tulltekniska skäl, icke vara lämplig. Förbrukningen av silke i smärre förpackningar är inom konfektionsindustrien icke så stor, att tullhöjningen i nämnvärd grad kan inverka fördyrande på varorna.
Såsom en konsekvens av tilläggstullen å silke torde tullsatserna för elastiska band i förening med silke samt därav förfärdigade hängslen o. dyl. artiklar (taxenr 538 och 581) böra höjas. Det är att märka, ^att dessa tullsatser icke tillhörde dem, för vilka höjning genomfördes vid 1921 års riksdag.
Inom andra grenar av industrien än de här ovan berörda användes silke endast i obetydlig omfattning, nämligen vid tillverkning av vissa slag av elektrisk ledningstråd samt vid framställning av vissa glödnät. Av dessa artiklar hänföres ledningstråden till taxenr 1040—1041, med tull allt efter trådtjockleken av 100 kr. respektive 50 kr. för 100 kg. Glödnät av silke äro upptagna i taxenr 551, med tull av 900 kr. för 100 kg. Enligt förslaget skulle tillverkningen av dessa artiklar, som är begränsad till ett mindre antal företag, icke beröras av den föreslagna tilläggstullen.
Det framställda förslaget angående tilläggstull på silke förutsätter, såsom i direktiven framhållits, att den inhemska silkeproduktionen belägges med en mot nämnda tilläggstull svarande accis. I den proposition med förslag härtill, som lärer vara att förvänta, torde motiven ytterligare komma att utvecklas.
Införsel Medelvärde per kg
Nr 538 (stat. nr 1076). Elastiska band 1000 kg 1 000 kr. kr.
och snören etc. i förening med silke . 46 604 13:18
Nuvarande tull . . . 100 kg 400: —
Föreslagen tilläggstull » 150: —
Elastiska band i förening med silke äro, såsom nämnts, för närvarande åsätta en tull av 400 kr. för 100 kg, under det att tullen för andra elastiska band utgör 200 kr. för 100 kg. Höjes nu tullen å sådant silke, som ingår i förstnämnda slag av band, från 200 till 500 kr. för 100 kg, torde såsom en följd härav tullen^å banden även böra höjas. Då man lärer kunna utgå från att silket icke ingår till större mängd än 50 % av varans vikt, synes en tilläggstull för ifrågavarande band av 150 kr. för 100 kg kompensera tilläggstullen å silke.
Nr 581 (stat. nr 1138). Hängslen etc. av elastiska band eller snören, innehållande silke...........
Nuvarande tull . . . 100 kg 400: —
Föreslagen tilläggstull » 150: —
Tullsatsen för här ifrågavarande artiklar utgår för närvarande med samma belopp som för de band eller snören, som utgöra huvudbeståndsdelen i de färdiga artiklarna. Den tilläggstull, som föreslagits för halvfabrikaten (tulltaxelir 538), har därför ifrågasatts även vid detta nummer.
1 000 kg 1 000 kr.
4.1 59
14:47
28 Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
Införsel Medelvärde per kg
Nr 612 (stat. nr 1175). Gulddragartråd, 1000 kg 1000 kr. kr.
ävensom paljetter och kantiljer . . . 3.1 35 n: io
Nuvarande tull . . . 100 kg 600: —
Föreslagen tilläggstull » 300: —
Här ifrågavarande artiklar utgöra halvfabrikat för tillverkning av de till nästföljande nummer hänförliga varuslagen. Visserligen hänföras till denna rubrik vissa slag av tråd, överspunnen med metall eller metallbelagt papper, vilka hava ett lågt värde. Med hänsyn till varornas karaktär har dock en höjning av tullen synts kunna ifrågasättas.
Nr 613 (stat. nr 1176). Vävnader, andra än spetsvävnader och tyll, innehållande
metalltråd eller med metalltråd över- Införsel Medelvärde per kg spunnet garn till mer än 15 % av va- 1000 kg 1000 kr. kr.
rans hela vikt........... 3.3 197 59:70
Nuvarande tull . . . 100 kg 1 500: —
Föreslagen tilläggstull » 1 500: —
Då medelvärdet å artiklar, hänförliga till detta nummer, är högre än för dem, som falla under nästföljande nummer i tulltaxan, synes ingen anledning föreligga att åsätta varor, hänförliga till nr 613, lägre tull än som gäller för artiklar, fallande under nr 614. Genom den föreslagna tilläggstullen skulle tullen för båda rubrikerna komma att utgå med samma belopp.
Nr 623 (stat. nr 1186). Skodon av spa- Införsel Medelvärde per kg nadsvara, innehållande silke eller finare 1000 kg 1000 kr. kr.
metalltråd............. 5.4 228 42:11
Nuvarande tull . . . 100 kg 1000: —
Föreslagen tilläggstull » 1000: —
Med hänsyn till dessa skodons mera utpräglade karaktär av lyxvara synes en fördubbling av tullen kunna föreslås. Vad beträffar skodon av spånadsvara, innehållande finare metalltråd, må erinras därom, att tilläggstull ifrågasatts för nämnda material.
Nr 640 (stat. nr 1212). Konstgjorda blommor etc.: avsedda för eller användbara Införsel Medelvärde per kg såsom besättnings- eller monterings- 1000 kg 1000 kr. kr.
artiklar.............. 6.5 576 88:30
Nuvarande tull . . . 100 kg 2 500: —
Föreslagen tilläggstull » 2 500: —
Tillverkningen inom landet av konstgjorda blommor uppgår till ett värde av 517 000 kr., sålunda ett belopp som närmar sig införselvärdet. Då emellertid vid tillverkningen användas en mängd importerade delar, vilkas värde ingår i tillverkningsvärdet, bör vid bedömandet av tillverkningens omfattning hänsyn tagas härtill.
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
29 Nr 641 (stat. nr 1213). Konstgjorda Införsel Medelvärde per kg blommor etc.: andra slag; ävensom 1000 kg 1000 kr. kr.
delar till konstgjorda blommor etc. . 5.0 67 13:53
Nuvarande tull . . . 100 kg 500: —
Föreslagen tilläggstull » 1500: —
Denna rubrik omfattar företrädesvis halvfabrikat för tillverkning av artiklar, hänförliga till nästföregående nummer. Då för dessa föreslagits tilläggstull, synes såsom en följd härav en höjning av tullen böra vidtagas vid nr 641. Vid bedömandet av tilläggstullens storlek bör hänsyn även tagas till det avfall, som kan uppstå vid fabrikationen.
Införsel1 Medelvärde per kg
Ur nr 818 (ur stat. nr 1473). Lösa blad 1000 kg 1000 kr. kr.
till rakhyvlar........... 19-6 1 498 76:34
Nuvarande tull .... 100 kg 300: —
Föreslagen tilläggstull » 900: —•
Då ifrågavarande nummer omfattar utom blad till rakhyvlar även rakknivar framgår icke medelvärdet av de olika artiklarna ur handelsstatistiken. Värdet av rakhyvelblad per viktenhet räknat är emellertid högre än värdet å rakknivar och torde kunna uppskattas till omkring 100 kr. per kg.
Ur nr 1044 (ur stat. nr 1885). Radiomottagningsapparater och delar därtill, ej särskilt nämnda, andra än elektronrör.
Nuvarande tull.....100 hr. 10: —
Föreslagen tilläggstull . . » 10: —
Hela införseln under stat. nummer 1885 uppgick till 736 000 kg med ett värde av 10 906 000 kr.
Införseln av elektronrör, vilka icke äro föremål för tillverkning inom landet, kan icke angivas.
Ur nr 10561 Automobiler och delar därtill; motor-
1 Införselsiffrorna avse även rakknivar.
30 Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
Nuvarande tull:
Ur nr 1056 .......... 100 hr. 15: —
Nr 1057 .......... » 12: —
Föreslagen tilläggstull:
Ur nr 1056 .......... 100 hr. 5: —
Nr 1057 .......... > 2: —
Såsom av ovanstående siffror framgår uppgick införseln av personautomobiler och för sådana automobiler avsedda karosserier år 1930 till ett sammanlagt belopp av mer än 26 000 000 kr. Lägges härtill införseln av chassier till personautomobiler, som torde kunna uppskattas till omkring 2 250 000 kr., samt av motorcyklar och sidvagnar därtill, cirka 3 382 000 kr., uppgår importvärdet för nämnda år till omkring 31 632 000 kr. Visserligen har införseln under år 1931 något minskats, men införselvärdet är fortfarande mycket betydande. Då införseln av personautomobiler i viss utsträckning tjänar syften, vilka icke kunna anses sammanhänga med tillgodoseendet av viktigare trafikintressen, har fråga uppstått, huruvida man genom en uppdelning av rubriken för personautomobiler skulle kunna i högre grad än hittills beskatta den mera lyxbetonade delen av införseln.
Verkställd undersökning har emellertid givit vid handen, att införseln av de dyrbaraste bilarna under det senaste året varit relativt obetydlig. Då efterfrågan på dessa bilar under nu rådande ekonomiska förhållanden torde komma att gå ytterligare tillbaka och en differentiering kan väntas bliva förenad med avsevärda praktiska svårigheter, vare sig uppdelningen med olika tullsatser komme att ske efter vagnarnas vikt eller efter deras pris, har tanken på en sådan uppdelning uppgivits. En mindre, allmän höjning av tullen å personautomobiler och motorcyklar torde emellertid kunna ifrågasättas. Däremot synas starka skäl tala för att lastautomobiler och motorbussar —- med hänsyn till de förras stora användning inom näringslivet för varutransporter av allehanda slag och de senares tilltagande betydelse för tillgodoseende av viktiga allmänna trafikbehov — icke underkastas någon ytterligare tullbeskattning.
En tilläggstull å personautomobiler måste, för att bliva effektiv, åtföljas av en motsvarande höjning av tullen för vissa viktigare delar, såsom karosserier, chassier och hjul. I den mån tveksamhet kan råda, huruvida exempelvis ett chassi är avsett för person- eller lastautomobil, bör bevisskyldigheten åligga importören. Vad beträffar smärre delar — reservdelar eller delar, avsedda att sammansättas till automobiler — kan någon bestämd åtskillnad i många fall icke göras mellan å ena sidan delar till personautomobiler och å andra sidan delar till lastautomobiler och motorbussar. För reservdelar, stat. nr 1912, har därför ingen tilläggstull föreslagits. Vad åter angår sammansättningsdelarna, stat. nr 1916, synes, till förekommande i huvudsak av en icke avsedd förskjutning av det för sammansättningsindustrien nu gällande tullskyddet, viss tillläggstull böra utgå. Vid avgivandet av förslag till sådan tilläggstull har hänsyn tagits till det förhållandet, att vid de fabriker, som i sin tillverkning huvudsakligen använda från andra inhemska företag eller från utlandet inköpta delar, mer än hälften av tillverkningen kommer på lastautomobiler. Genom en tilläggstull av 2 procent av sammansättningsdelarnas värde kommer sålunda tull skyddet att något ökas för sammansättningen av personautomobiler, under det att skyddet för sammansättningen av lastautomobiler något minskas. I genomsnitt taget skulle emellertid någon nämnvärd förändring i tullskyddshä.nseende icke komma att inträda.
För sådana företags vidkommande, vilka själva framställa huvudparten av för tillverkningen av lastautomobiler och motorbussar erforderliga delar, torde tullsatsen för dessa delar vara av mindre betydelse.
Kungl. Maj:ts proposition nr 59. 31
Införsel Medelvärde
Ur nr 1064. Lustfartyg: st-
stat. nr 1941 segelfartyg........... 2
» » 1943 maskindrivna fartyg för annan
drivkraft än ånga....... 46
Nu.........tullfria.
Föreslagen tull .... 100 kr. 25: —
Motordrivna lustbåtar hava, såsom av importsiffrorna framgår, under senaste tiden införts i icke obetydlig omfattning. I kvalitetshänseende hava desamma, enligt vad som uppgivits, ofta nog icke uppfyllt rimliga anspråk. Det torde förtjäna omnämnas, att från utlandet införda båtar äro tullfria, även om de äro försedda med motorer, under det att tull måste erläggas för motorer, som införas för att insättas i lustbåtar, vilka byggas vid våra skeppsvarv.
Införsel Medelvärde
Nr 1078 (stat. nr 1971). Fickur med boett av et. 1000 kr. kr.
guld eller platina.............. 45 144 2 358 52: 24
Nuvarande tull.....1 st. 4: —
Föreslagen tilläggstull . . » 2: —
I samband med den höjning av vissa finanstullar, som genomfördes år 1921, höjdes tullsatsen för fickur med boett av guld från 1 kr. till 10 kr. per stycke, vilken sistnämnda tullsats emellertid år 1924 nedsattes till 4 kr. En mindre höjning av denna tull synes nu kunna ifrågasättas.
Införseln utgöres dels av förstklassiga instrument, fullt jämförliga med vara, dels av instrument av låg kvalitet (s. k. C-instrument).
Införsel Medelvärde per kg
Nr 1095 (stat. nr 1992). Grammofoner 1000 kg 1000 kr. kr.
etc. samt delar och tillbehör därtill . 1 131 5 884 5: 20
Nuvarande tull .... 100 kg 50: —
Föreslagen tilläggstull » 50: —
1 000 kr. kr.
12 6 000: —
307 6 674: —
32 Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
Det statsfinansiella utbytet av tullförhöjningarna.
Vid de år 1921 vidtagna höjningarna av vissa tullsatser med finanstullskaraktär höjdes tullen å grammofoner etc. från 50 öre till 2 kr. 50 öre per kg. Då det emellertid visat sig, att med stöd av denna jämförelsevis höga tullsats här i landet uppstått en mindre tillverkning av grammofonskivor, vilken tillgodogjorde sig tullförhöjningen såsom skydd för tillverkningen, nedsattes tullen vid 1925 års riksdag till sitt förutvarande belopp, vilket fortfarande kvarstår. En fördubbling av denna tull har här synts lämplig.
Artiklar, hänförliga till detta nummer, utgöras till stor del av hårnålar, kammar, knappar o. dyl. Med den föreslagna tilläggstullen skulle dessa artiklar komma att åsättas samma tull som motsvarande arbeten av kautschuk.
Införsel Medelvärde per kg
Nr 1128 (stat. nr 2056—2059). Leksaker 1000 ks 1000 kr. kr.
etc................. 714 3 010 4:22
Nuvarande tull . . . 100 kg 120: —
Föreslagen tilläggstull » 80: —
Med den föreslagna förhöjningen skulle tullen utgå med samma belopp, 2 kr. per kg, som utgjorde den förr gällande tullen å leksaker.
Nr 1130 (stat. nr 2061). Masker samt d1 n f ö r s e l Medelvärde per kg
karnevals- och kottiljongsartiklar av 1000 kg 1000 kr. kr.
papp eller papper.......... 35 102 2:96
Nuvarande tull .... 100 kg 75: —
Föreslagen tilläggstull » 75: —
Med hänsyn till dessa artiklars karaktär har en fördubbling av tullen synts kunna ifrågasättas.»
I fråga om det statsfinansiella utbytet av tullförhöjningama yttra de sakkunniga :
»En beräkning av de belopp, de föreslagna nya tullarna och tullförhöjningarna kunna förväntas inbringa under det kommande budgetåret, är givetvis förenad med avsevärda vanskligheter. Vid den beräkning, som i detta syfte verkställts, hava vi utgått från 1930 års importsiffror och vid övervägandet av den nedgång i importen, som kan påräknas under det kommande budgetåret, i allmänhet stannat vid en importminskning av 20 procent såsom sannolik. För några viktigare varuslag, i fråga om vilka vi på grund av särskilda förhållanden funnit oss höra räkna med en mindre nedgång, hava dock vissa avvikelser från nämnda beräkningsgrund ansetts böra göras. Resultatet av beräkningen har blivit, att de nya tullarna och tullförhöjningarna kunna antagas tillföra statskassan en årlig merinkomst, som närmar sig 20 miljoner kronor.»
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
33 Generaltullstyrelsen, som efter remiss denna dag avgivit utlåtande över de sakkunnigas förslag, har därvid förklarat, att ur tullteknisk synpunkt intet syntes vara att erinra mot förslaget.
Såsom av det anförda framgår, har föreliggande förslag till ändringar i gällande tullagstiftning till ändamål att för nästkommande budgetår och, i den chefen. mån tullförhöjningarna dessförinnan träda i kraft, under detta budgetår tillföra statsverket ökade inkomster. Syftet är sålunda rent statsfinansiellt, och förslaget avser ej att innebära något ståndpunktstagande till andra åtgärder på hithörande område, som i annat sammanhang kunna komma under omprövning.
De tullförhöjningar, som innefattas i det av de sakkunniga uppgjorda förslaget, hava i enlighet med de meddelade direktiven lagts på lyxbetonade samt mer eller mindre umbärliga varor. Däremot har för rena nödvändighetsvaror gällande tull eller tullfrihet lämnats orubbad, och tullförhöjningar hava i regel icke heller ifrågasatts för sådana varuslag, vilka inom industrien eller jordbruket hava användning såsom råvaror, halvfabrikat eller andra produktionsförnödenheter. Enligt vad de sakkunniga framhållit, har det, för att nå fram till det förutsatta resultatet i statsfinansiellt hänseende, visat sig behövligt att medtaga ett betydande antal varugrupper, även sådana, där tullen i och för * sig ej lämnar mer betydande tillskott till inkomsterna. Av samma orsak har det ej låtit sig göra att lägga tullförhöjningarna uteslutande å sådana lyxbetonade och umbärliga varor, som icke tillverkas inom landet, vadan en del av de föreslagna tullsatserna i viss utsträckning erhålla skyddskaraktär. Av praktiska skäl hava de sakkunniga, såvitt möjligt, undvikit att klyva gällande varurubriker i tulltaxan eller åtminstone de statistiska numren. Slutligen må erinras, att vid förslagets utformning behörig hänsyn tagits till handelspolitiska synpunkter av olika slag. Enligt direktiven har förslaget erhållit formen av en särskild tilläggsförfattning, fristående från tulltaxan, varigenom tullförhöjningarnas provisoriska natur tydligare framträder.
För egen del finner jag mig såväl beträffande valet av de varuslag, för vilka tilläggstullar eller nya tullar ifrågasättas, som ock i avseende å avvägningen av de olika tullsatserna kunna helt ansluta mig till de sakkunnigas förslag, vilket generaltullstyrelsen efter granskning ur tullteknisk synpunkt lämnat utan anmärkning. Icke heller i övrigt har jag något att erinra mot förslaget.
Vid inkomstberäkningen för budgetåret 1932/1033 ansåg jag mig böra beräkna tullmedclstiteln, under förutsättning av oförändrade tullsatser, till 133 miljoner kronor och, därest de ifrågasatta tullförhöjningama — vilka av mig antogos skola inbringa 17 miljoner kronor -— komme till stånd, till 150 miljoner kronor. Med förmälan att jag hade för avsikt att i samband med tulländringarna framföra förslag om påläggande av acciser å vissa inhemska varor, förutsatte jag samtidigt, att i sådana acciser skulle under nästkommande budgetår inflyta 3 miljoner kronor. I enlighet härmed hava i riksstatsförslaget »tullmedel» upptagits med 150 miljoner kronor samt »acciser på vissa varor» med 3 miljoner kronor.
De sakkunniga hava nu beräknat avkastningen av de ifrågasatta tullför-
Bihang till riksdagens protokoll 1982. 1 samt. h8 häft. (Nr 59.) 3
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
höjningarna, inbegripet de nya tullar, som föreslagits å vissa varuslag, till ett belopp av bortåt 20 miljoner kronor. Den accis på den inhemska tillverkningen av silke, som de sakkunniga förutsätta, kan, enligt vad jag senare i dag får tillfälle omförmäla, förväntas lämna en intäkt under det kommande budgetåret av bortåt 900,000 kronor. Under hänvisning härtill och då jag nu ej har för avsikt att framlägga förslag till accis å något ytterligare varuslag, finner jag mig böra förorda, att det merbelopp av 20 miljoner kronor, som enligt den i statsverkspropositionen framlagda finansplanen erfordras i förhöjda tullar och acciser, fördelas sålunda, att i ökade tullmedel beräknas 19 miljoner kronor och i accis 1 miljon kronor. I överensstämmelse härmed böra alltså tullmedlen i den blivande riksstaten upptagas med (133 + 19 =) 152 miljoner kronor samt accis å silke med 1 miljon kronor.
De föreslagna nya tullarna och tullförhöjningarna torde böra träda i kraft snarast möjligt. Det torde lämpligen böra överlämnas åt Kungl. Maj:t att bestämma den närmare tidpunkten härför.
Förut denna dag har Kungl. Maj:t på min hemställan utfärdat införselförbud för orostat kaffe, kakaobönor, silke, personautomobiler m. m. att gälla till och med den 1 nästkommande februari. I anslutning härtill lärer i nu föreva- • rande förordning en övergångsbestämmelse böra meddelas av innehåll, att förordningen skall hava avseende jämväl å införselförbjuden vara av i förordningen omförmält slag, som efter den 29 januari 1932 anmäles till förtullning.
I anslutning till den föreslagna förhöjningen av tullsatserna å kaffe har inom finansdepartementet förslag upprättats angående beskattning av inneliggande lager av nämnda vara. Till förslaget härom, liksom till förslaget om accis å den inhemska tillverkningen av silke ävensom till frågan om upptagandet i riksstaten av silkesaccisen, anhåller jag att senare i dag få återkomma.
Föredragande departementschefen uppläser härefter förslag till förordning med tillägg till gällande tulltaxa samt hemställer, att Kungl. Maj:t måtte genom proposition
dels föreslå riksdagen att antaga nämnda förslag, dels ock, med ändring av den i statsverkspropositionen gjorda inkomstberäkningen, i vad angår tullmedel, föreslå riksdagen att i riksstaten för budgetåret 1932/1933 beräkna tullmedlen till ett belopp av 152 miljoner kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Hjalmar Ekengren.
Stockholm 1932. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.