angående viss ändring i bestämmelserna rörande förvaltningen av fonden för anordnande av lokaler för statens äm¬ betsverk i huvudstaden

Kungl. Majus proposition nr 84.

m- 84.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående viss ändring i bestämmelserna rörande förvaltningen av fonden för anordnande av lokaler för statens ämbetsverk i huvudstaden; given Stockholms slott den 12 februari 1932.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ola Jeppsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 februari 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Jeppsson:

Med bifall till av Kungl. Majit framställt förslag medgav 1875 års riksdag, att de Kungl. Maj:t och kronan tillhöriga, av veterinärinstitutet då disponerade tomterna nr 1 och 3 i kvarteret Edelman mindre samt nr 1 i kvarteret Krabaten i Stockholm med där befintliga byggnader finge försäljas, när institutet blivit förflyttat till för detsamma avsedd ny lokal, samt beslutade, att behållna köpeskillingen skulle avlämnas till riksgäldskontoret.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 68 käft. (Nr 84—83.)

338 32

2 Departements-

chefen.

Kungl. Majus proposition nr 84.

Därefter Ilar 1893 års riksdag (skrivelse nr 78) med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition, nr 30, därom framställda förslag medgivit, att inflytande köpeskillingar för tomter inom förenämnda kvarter finge inlevereras till statskontoret för att därstädes förvaltas och förräntas såsom en särskild fond för anordnande av lokaler för statens ämbetsverk i huvudstaden, att av Kungl. Majit, efter inhämtande i varje fall av riksdagens medgivande, för sagda ändamål disponeras. Genom brev den 20 april 1894 har Kungl. Majit förordnat i enlighet med det av riksdagen sålunda lämnade medgivandet.

Sedermera hava på grund av särskilda riksdagsbeslut under årens lopp försäljningsmedel för tomter och byggnader såväl i huvudstaden som annorstädes i landet tillförts fonden. Yad de senaste åren beträffar har så skett genom det av 1928 års riksdag godkända avtalet mellan kronan och Stockholms stad angående vissa markbyten i staden mellan broarna och å Kungsholmen m. m., det s. k. Kanslihus-Kungsholmsavtalet, samt genom de av 1931 års riksdag godkända avtalen rörande fastigheter i kvarteren Bondetorpet mindre och Asplunden i Stockholm. På grund av förstnämnda avtal komma ytterligare medel att inflyta samt tillföras fonden och så kommer även att ske vid bifall till Kungl. Majits till nu pågående riksdag avlåtna proposition, nr 42, angående godkännande av avtal mellan kronan och Stockholms stad örn överlåtelse av visst område å Djurgården m. m.

Genom särskilda riksdagsbeslut hava fondmedlen tagits i anspråk för olika ändamål. På senare tid hava sålunda år 1929 disponerats medel för påbörjande av nybyggnad för Kungl. Majits kansli och för uppförande av en nybyggnad för mynt- och justeringsverkets behov m. m. Vidare har Kungl. Majit i innevarande års statsverksproposition (sjätte huvudtiteln, punkten 47) framlagt förslag örn användande av ytterligare medel ur fonden till arbetena å den nya kanslihusbyggnaden.

I skrivelse den 1 februari 1932 har statskontoret anfört, att då fondens behållning tagits i anspråk för byggnadsföretag i huvudstaden och det kunde förutses, att så även under de närmaste åren komme att ske, det syntes statskontoret mindre lämpligt, att fondens medel, som alltså allenast under kort tid innestode i statskontoret, skulle behöva göras räntebärande. Detta syntes heller icke stå i god övensstämmelse med den användning, fonden numera hade. Det kunde erinras örn att försäljningsmedel från exempelvis tomter å Ladugårdsgärdet icke gjordes räntebärande. På grund av det anförda har statskontoret hemställt, att riksdagens medgivande måtte inhämtas till att fonden icke behövde av statskontoret göras räntebärande.

Av förenämnda proposition nr 30 till 1893 års riksdag framgår, att man då utgick från att de inflytande köpeskillingarna för veterinärinstitutets tomter till större delen icke omedelbart skulle finna den för dem avsedda användningen utan att därmed skulle kunna dröja åtskillig tid. Detta synes hava varit anledningen till bestämmelsen, att fondmedlen skulle förräntas. Såsom statskontoret anfört är det emellertid antagligt, att fondmedlen under de när-

3 Kungl. Maj:ts proposition nr 84.

mäste åren komma att tagas i anspråk för skilda byggnadsföretag. Exempelvis kan nämnas, att för fullbordande av nybyggnaden för Kungl. Maj:ts kansli komma enligt kostnadsförslaget att erfordras, utöver redan till förfogande ställda och av innevarande års riksdag begärda medel örn tillhopa 2,420,000 kronor, ytterligare belopp av sammanlagt 2,555,000 kronor. Då medlen alltså lära komma att disponeras ganska snart efter det desamma influtit till fonden, finner jag lika med statskontoret lämpligt, att förräntningsskyldigheten upphör.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förräntningsskyldigheten beträffande de medel, som tillhöra fonden för anordnande av lokaler för statens ämbetsverk i huvudstaden, må upphöra.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: Nils Hellenius.