med förslag till vissa tillägg till gällande tulltaxa
Kungl. Majlis proposition nr 218.
1 Nr 218.
Kungl. Marits proposition till riksdagen med förslag till vissa tillägg till gällande tulltaxa; given Stockholms slott den 17 mars 1933.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Fritjof Ekman.
Bihang till riksdagens protokoll 1938.
1 sami.
Nr 218.
2 Kungl. Majlis proposition nr 218.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Kungl„ Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 17 mars 1933.
N ärvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman,
Sköld.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ekman, anför efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen för finansdepartementet följande:
Genom proposition, nr 96, till årets riksdag föreslog Kungl. Majit på min hemställan vissa tullförhöjningar, vilka sedermera av riksdagen beslutades. Dessa tullförhöjningar föranleddes av att den svensk-tyska handelstraktaten upphörde att gälla den 15 februari 1933, och att de underhandlingar, som ägt rum mellan svenska och tyska regeringarna angående avslutande av ett nytt handelsavtal, icke lett till resultat.
I yttrande till statsrådsprotokollet, återgivet i nyssnämnda proposition, iramhöll jag, att den olika konstruktionen av den tyska och den svenska tulltaxan medförde, att efter traktatens utlöpande åtskilliga svenska exportvaror automatiskt komme att drabbas av tullförhöjningar vid införsel till Tyskland, medan några dylika påföljder icke automatiskt inträdde för tyska exportvaror på Sverige. Med hänsyn härtill borde de tullsatser, beträffande vilka nedsättningar från svensk sida medgivits genom traktaten med Tyskland, i de fall, då icke särskilt vägande skäl talade däremot, genom särskilt riksdagsbeslut återställas till de belopp, som gällde omedelbart före traktatens ikraftträdande. I överensstämmelse med den svenska tulltaxans konstruktion såsom enkeltariff vore dessa återgångstullar avsedda att drabba all införsel till Sverige lika, oavsett från vilket land införseln ägde rum.
Det traktatlösa tillstånd, som råder mellan Sverige och Tyskland, innefattar faktiskt ehuru ej rättsligt alltjämt ömsesidig mestgynnadnationsbehandling, och de nya tullar, vilka efter traktatens upphörande införts såväl i Tyskland som i Sverige, hava sålunda icke haft karaktären av diskriminerande åtgärder, riktande sig ensidigt mot import från det andra landet. Även tullar,
Kungl. Maj:ts proposition nr 218.
som äga samma giltighet gentemot alla, kunna emellertid med hänsyn till de varugrupper, som därav träffas, ändra det handelspolitiska läget mellan två länder och ogynnsamt påverka det ena landets export till det andra landet.
Under senaste tiden hava å tysk sida ett flertal tullförhöjningar vidtagits utöver dem, som automatiskt inträtt vid den svensk-tyska handelstraktatens upphörande. Dessa ytterligare tullförhöjningar avse, bland annat, åtskilliga varor av stor betydelse ur svensk exportsynpunkt, såsom vissa slag av trävaror, färsk fisk och lantbruksprodukter.
Med hänsyn till det ytterligare avbräck, som till följd härav drabbar vår utförsel till Tyskland, har jag ansett mig nödsakad taga i övervägande vissa nya tullförhöjningar även från svensk sida. Därvid ifrågasätter jag alltjämt icke några diskriminerande åtgärder. Syftet med det förslag jag nu framställer är att ernå en begränsning av importen för vissa varor, vilka i stor utsträckning bruka införas från Tyskland, på det att förhållandet mellan vår export till Tyskland och vår import därifrån icke måtte alltför mycket, såsom följd av de senaste tyska tullförhöjningarna, förskjutas till nackdel för vår export.
Jag vill understryka, att de här ifrågasatta åtgärderna äro nödfallsåtgärder, föranledda av de avstängningstendenser, som för närvarande göra sig gällande inom handelspolitiken. Det är min livliga önskan, att en vändning till friare handelsutbyte mellan folken snarast må komma till stånd till båtnad för alla. Klart är å andra sidan, att ytterligare restriktioner, vidtagna från andra länders sida mot den svenska exporten, kunna tvinga oss att fortsätta någon tid på samma väg med särskilt avpassade tullförhöjningar eller andra importrestriktioner. Den svenska regeringen betraktar emellertid de nu föreslagna åtgärderna såväl som varje annan sådan åtgärd, vilken kan befinnas nödig, såsom rent tillfälliga och till sin räckvidd begränsade till de angivna orsakerna. Det är därför regeringens avsikt och förhoppning, att sålunda tillkomna restriktioner så snart som möjligt skola kunna avvecklas.
Traktatberedningen har på min anmodan inkommit med utredning i ämnet, och på grundval av denna utredning har förslag utarbetats till vissa tullförhöjningar. Förhöjningarna äro avsedda att genomföras såsom tilläggstullar. En tabellarisk sammanställning över de tullpositioner, som ingå i förslaget, torde få såsom bilaga fogas till detta protokoll. I denna sammanställning finnas upptagna såväl nu gällande tullsatser som de tilläggstullar, vilka föreslås.
Generaltullstyrelsen, som efter remiss yttrat sig över förslaget ur tullteknisk synpunkt, har förklarat sig icke hava något att erinra däremot.
De föreslagna tilläggstullarna synas böra träda i kraft snarast möjligt. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att bestämma den närmare tidpunkten härför.
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 218.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
dels besluta såsom tillägg till gällande tulltaxa, att vid införsel från utlandet av varor av följande slag skall utöver tull, som stadgas i tulltaxan, utgå tilläggstull på sätt nedan sägs:
Kungl. Majlis proposition nr 218.
samt att, där enligt anmärkningar till följande tulltaxenummer, nämligen 941—943 (stat. nr 1664—1666), 947—948 (stat. nr 1670—1671), 950—953 (stat. nr 1675—1682), 954 (stat. nr 1683), 955—958 (stat. nr 1684—1693), 964—966 (stat. nr 1709—1715), 967 (stat. nr 1716), 974—977 (stat. nr 1733—1747), 985—990 (stat. nr 1758—1763), 991—992 (stat. nr 1764—1765), 993—994 (stat. nr 1766—1767) och 997—1000 (stat. nr 1807—1814), tullen i varje fall skall motsvara minst 5 procent av varans värde, tullen i stället skall i varje fall motsvara minst 15 procent av samma värde;
dels ock förklara, att de i det föregående omförmälda tillläggen och ändringarna skola träda i kraft å dag, som Kungl. Majit bestämmer.
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 218.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet: Einar Engelstedt.
Kungl. Maj:ts proposition nr 218.
7 Bilaga.
Jämförelse
mellan gällande och föreslagna tullsatser vid de tullpositioner, som
avses i propositionen.
Tulltaxe-
nr
Tvättpulver.......
Kläder och andra sömnadsarbeten, ej s. n., a. slag: av yllevävnad: med broderier, spetsar etc., vari silke ingår ......
med broderier eller spetsar, vari silke icke ingår ....
Paraplyer och parasoller: av spånadsvara, innehåll, silke......1 st.
andra slag .... 1 st.
Byggnads-, möbel-, hushållsoch renhållningsgjutgods, ej s. n. etc.: andra slag:
emaljerade, förnicklade eller förtenta
Metallbearbetningsmaskiner, ej s. n., vägande per stycke: högst 10 000 Kg 100 Jer.
Ångpannor, förvärmare, behållare och kokare . . .
Kondensorer.......
10: —
Vävnadstullen + 235 %
V ävnadstullen + 145 %
2: 25 0: 60
15:
Förbrännings- och varmluftsmotorer......
10: —
10: —
Enl. anm. till dessa nr skall vikttullen motsvara minst 5 % av varuvärdet
150 % av vävnadstullen
1: 50 0: 75
5: —
Minimitullen höjes med 10 % av varuvärdet
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 818.
Stockholm 1933. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.