angående fortsatt befrielse för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

1 Nr 248.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående fortsatt befrielse för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld; given Stockholms slott den 5 maj 1933.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 maj 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Undén, Nothin, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga örn fortsatt befrielse för riksbanken från skyldigheten att vid anfordran inlösa av banken utgivna sedlar med guld och anför därvid:

Sedan Kungl. Majit genom en till innevarande års riksdag avlåten proposition (nr 125) föreslagit riksdagen medgiva en ytterligare utsträckning av tiden för riksbanken tidigare medgiven befrielse från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld och denna proposition av riksdagen bifallits (riksdagens skrivelse nr 54), har Kungl. Majit den 24 februari 1933 utfärdat kungörelse (nr 56), varigenom tiden för ifrågavarande befrielse utsträckts till och med den 20 maj 1933.

I skrivelse den 27 april 1933 hava fullmäktige i riksbanken hemställt örn fortsatt befrielse för riksbanken från sedelinlösningsskyldigheten till och med den 15 juni 1933.

Fullmäktige hava därvid framhållit, att en ytterligare förlängning av Bihang Ull riksdagens protokoll 19113. 1 agnil. Nr 2bN. 1

Departementschefen.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

medgivandet örn befrielse från sedelinlösningsskyldigheten syntes vara nödvändig. Med hänsyn till de betydelsefulla överläggningar angående bland annat frågan om stabilisering av valutorna i de länder, som ej hade guldmyntfot, vilka överläggningar för närvarande påginge och ytterligare vore förestående, syntes den fortsatta befrielsen ej böra fastställas för längre tid än som föranleddes av önskemålet att bereda innevarande års riksdag tillfälle att vid en så sen tidpunkt som möjligt taga ställning till frågan.

Fullmäktige i riksgäldskontoret, vilka beretts tillfälle att yttra sig i ärendet, hava i ett den 4 maj 1933 avgivet yttrande förklarat sig ej hava något att erinra mot bifall till bankofullmäktiges framställning.

Mot det av fullmäktige i riksbanken framlagda förslaget, att tiden för den riksbanken medgivna befrielsen från sedelinlösningsskyldigheten förlänges till och med den 15 nästkommande juni, har jag icke något att erinra. I likhet med bankofullmäktige förutsätter jag härvid, att frågan örn sedelinlösningsskyldigheten kommer att ännu en gång bliva föremål för prövning av innevarande års riksdag, vilken därvid blir i tillfälle att taga ställning till frågan örn de allmänna riktlinjerna för vårt lands penningpolitik. I detta sammanhang vill jag erinra örn att Kungl. Maj.t den 21 april 1933 på hemställan av mig bemyndigat chefen för finansdepartementet att tillkalla ett antal sakkunniga att stå till förfogande för överläggning och biträde i övrigt vid behandling av vissa penningpolitiska spörsmål. De sakkunniga, som med stöd av detta bemyndigande tillkallats, hava ännu icke avslutat sitt arbete.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att riksbanken må för tiden från och med den 21 maj till och med den 15 juni 1933 vara fritagen från skyldigheten att vid anfordran inlösa av banken utgivna sedlar med guld efter deras lydelse, med rätt dock för riksbanken att, örn förhållandena därtill giva anledning, före utgången av nämnda tid återupptaga inlösningen av bankens sedlar.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet!

A. Nordwall.

831805. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.