angående rätt för expedi- tionsvakten K. V. Sjögren att för uppflyttning i löneklass tillgodoräkna viss tjänstgöring
Kungl. Majlis proposition Nr 68.
1 Nr 68.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående rätt för expeditionsvakten K. V. Sjögren att för uppflyttning i löneklass tillgodoräkna viss tjänstgöring; given Stockholms slott den 27 januari 1933.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Arthur Engberg.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 januari 1933.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Undén., Nothin, Schlyter, Wigforss,
Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg, anför därefter följande:
Med skrivelse den 30 oktober 1929 överlämnade socialstyrelsen en till Kungl. Majit ställd skrift, däri Karl Viktor Sjögren, vilken den 20 april 1929 tillträtt befattning såsom extra ordinarie expeditionsvakt hos nämnda styrelse, anhöll att för placering i löneklass få tillgodoräkna viss tid, varunder han dessförinnan innehaft anställning i statens tjänst, oaktat nämnda anställning icke fortgått i en följd.
Genom beslut den 28 mars 1930 medgav Kungl. Majit med hänsyn till i ärendet förekomna särskilda omständigheter, att Sjögren måtte för place-
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 68— 69. 1
2 Kungl. Maj:ts proposition Kr 68.
ring i löneklass vid tillträdandet av innehavande befattning samt sedermera för uppflyttning till högre löneklass i samma befattning tillgodoräknas den tid utöver ett år, varunder han efter fyllda 18 år vid utrikesdepartementet och hos socialstyrelsen innehaft anställning, som i avseende å tjänstgöringens art och omfattning funnes svara mot, vara jämförbar med eller högre än hans dåvarande befattning, oaktat nämnda anställning icke fortgått i en följd.
Hos Kungl. Majit har nu Sjögren, som den 30 april 1932 konstituerats och förordnats att vara expeditionsvakt hos skolöverstyrelsen, gjort framställning om rätt att för placering i löneklass vid tillträdandet av nyssnämnda befattning och sedermera för uppflyttning till högre löneklass i samma befattning tillgodoräknas den tid utöver tre år, varunder han efter fyllda 18 år vid utrikesdepartementet och socialstyrelsen innehaft anställning, som i avseende å tjänstgöringens art och omfattning funnes svara mot eller vara jämförbar med nuvarande befattning, oaktat nämnda anställning icke fortgått i en följd.
Av handlingarna i ärendet inhämtas följande beträffande Sjögrens anställningsförhållanden m. m.:
Sjögren, som är född den 10 september 1904, tjänstgjorde vid utrikesdepartementet som telefonvakt 13 januari 1920-—31 december 1921, som expeditionsvaktsaspirant 1 januari 1922—31 december 1923 och som extra ordinarie expeditionsvakt 1 januari 1924—9 september 1926, då han entledigades från anställningen. Efter ett avbrott på 2 månader 5 dagar, varav under 25 dagar fullgjordes repetitionsövning, tjänstgjorde han såsom extra befattningshavare hos socialstyrelsen 15 november—17 december 1926. Efter ett avbrott på 3 dagar tjänstgjorde han såsom t. f. expeditionsvakt vid utrikesdepartementet 21 december 1926—9 januari 1927 och därefter såsom extra befattningshavare hos socialstyrelsen 10 januari—13 juni 1927. Efter ett avbrott på 6 dagar tjänstgjorde han såsom t. f. expeditionsvakt vid utrikesdepartementet 20 juni—20 augusti 1927. Efter ett avbrott å 1 månad 17 dagar, varav under 25 dagar fullgjordes repetitionsövning, tjänstgjorde han såsom extra befattningshavare hos socialstyrelsen 7 oktober
1927— 8 juni 1928 och såsom t. f. expeditionsvakt vid utrikesdepartementet 9 juni—31 augusti 1928 samt, efter ett avbrott å 16 dagar, såsom t. f. expeditionsvakt vid samma departement 17—26 september samma år. Hos socialstyrelsen tjänstgjorde han såsom extra befattningshavare 24 september
1928— 19 april 1929. Han antogs såsom extra ordinarie expeditionsvakt hos socialstyrelsen den 20 april 1929 och konstituerades och förordnades till expeditionsvakt hos skolöverstyrelsen den 30 april 1932.
Skolöverstyrelsen har i yttrande den 3 september 1932 anfört, att de skäl, som legat till grund för Kungl. Maj:ts beslut den 28 mars 1930 att medgiva sökanden rätt att för placering i löneklass tillgodoräkna viss tjänstgöring, torde kunna anföras som stöd jämväl för sökandens förevarande framställning. Överstyrelsen har därför tillstyrkt framställningen.
Statskontoret har i yttrande den 27 september 1932 anfört bland annat följande:
3 Kungl. Maj:ts proposition Nr 68.
Då gällande bestämmelser angående rätt för ordinarie befattningshavare att för uppflyttning i högre löneklass tillgodoräkna viss tjänstgöring varit underställda riksdagens prövning, syntes Kungl. Maj:t vara förhindrad att utan riksdagens medgivande tillmötesgå förevarande framställning örn undantag från nämnda bestämmelser.
Statskontoret framhåller, att Kungl. Majit med stöd av riksdagens i anledning av propositionen nr 159 till 1932 års riksdag lämnade bemyndigande (riksdagens skrivelser nr 172, 233 och 338) kunde bereda sökanden någon förbättring i hans löneklassplacering.
Omedelbart före konstituerandet den 30 april 1932 till ordinarie expeditionsvakt hos skolöverstyrelsen var Sjögren nämligen extra ordinarie expeditionsvakt i lönegraden B. 5 hos socialstyrelsen. Enligt vad statskontoret under hand inhämtat, åtnjöt han i denna egenskap avlöning enligt 5:e löneklassen från och med den 1 april 1930 och hade alltså, därest han kvarstått i nämnda befattning, från och med den 1 april 1933 kunnat vinna uppflyttning i den 6:e löneklassen.
Enligt riksdagens förberörda beslut har Kungl. Majit bemyndigats att i de fall, då så efter verkställd prövning finnes skäligt, utan hinder av bestämmelserna i gällande avlöningsreglementen medgiva, att tjänsteman med avlöning, bland annat, enligt de för extra ordinarie tjänstemän gällande grunder, vilken erhåller befordran till ordinarie befattning i samma eller högre lönegrad och vilken därvid med tillämpning av sagda bestämmelser skulle placeras i samma eller lägre löneklass än den, han omedelbart före sin befordran tillhört, må åtnjuta lön enligt sistnämnda löneklass, ävensom att för framtida löneklassuppflyttning honom må tillgodoräknas den tid, han före befordran tillhört denna löneklass. Ifråga örn tillämpningen av denna anordning å befattningshavare, vilka redan tillträtt ordinarie tjänst under sådana omständigheter, som i berörda bemyndigande avses, har man utgått ifrån, att vid bestämmandet av befattningshavarens löneklass skulle så anses, som örn ifrågavarande förmånligare beräkningsgrund varit gällande från tiden för befattningshavarens tillträde till innehavande ordinarie tjänst, dock att hänsyn härvid icke finge tagas till tjänstetid, som infallit före den 1 juli 1925.
I anseende till de i detta fall föreliggande omständigheterna förordar statskontoret för sin del, att Kungl. Majit må medgiva, att Sjögren må för uppflyttning i högre löneklass såsom ordinarie expeditionsvakt tillgodoräkna tiden från och med den 1 april 1930.
Även om vissa billighetsskäl kunna anses föreligga för bifall till sökandens framställning i dess helhet, finner sig dock statskontoret i betraktande av vad statskontoret anfört och föreslagit samt med hänsyn jämväl tagen till konsekvenserna beträffande övriga befattningshavare knappast kunna förorda, att Kungl. Majit till riksdagen avlåter proposition i ämnet.
Allmänna civilförvaltningens löncnämnd tillstyrker i yttrande den 25 november 1932 framställningen under anförande av bland annat följande:
I utlåtande den 1 februari 1930 över sökandens föregående framställning, vilken föranledde Kungl. Majits beslut den 28 mars 1930, yttrade lönenämnden, att det ville synas nämnden, som om beträffande sökandens tjänstgöringsförhållanden sådana särskilda omständigheter förelåge, att en gynnsammare tillämpning å sökanden av bestämmelserna i 11 § 1 mom. i kungörelsen den 26 juni 1925 (nr 356) än som direkt följde av deras ordalydelse
Departe-
mentschefen.
4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 68.
kunde vara av billighetsskäl motiverad. Sålunda hade sökanden — framhöll nämnden — innan han den 20 april 1929 erhöll anställning såsom extra ordinarie expeditionsvakt hos socialstyrelsen, inemot 6 år eller från och med den 13 januari 1920 till och med den 9 september 1926 innehaft oavbruten anställning hos utrikesdepartementet till en början såsom extra och sedermera såsom extra ordinarie befattningshavare. Den förändring i hans anställningsförhållanden, som inträtt sistnämnda dag, hade icke förorsakats genom hans eget förvållande utan tillkommit på grund av personalindragningar inom utrikesdepartementet. Ej heller hade de sedermera inträdda avbrotten i hans tjänstgöring föranletts av åtgöranden från hans sida utan uppkommit på grund av bristande arbetstillfällen vid vederbörande verk. Vad särskilt anginge de båda längsta avbrottsperioderna, vore att märka, att Sjögren under en del av dessa fullgjort honom åliggande värnpliktstjänstgöring. Tjänstgöringen under mellantiden mellan de båda extra ordinarie anställningarna syntes för övrigt hava varit av den art, att han stått till vederbörande verks förfogande även under de kortare perioder, då han icke kunnat beredas sysselsättning vid något av dem.
Lönenämnden förklarade sig anse skäligt, att vid Sjögrens placering i löneklass i hans sedan den 20 april 1929 innehavda extra ordinarie befattning hänsyn finge tagas till den tid, han före tillträdande av denna befattning innehaft anställning eller utfört arbete hos utrikesdepartementet och socialstyrelsen.
Enligt lönenämndens mening föreligga samma billighetsskäl som de av nämnden ovan anförda för medgivande åt sökanden av rätt att, oberoende av stadgandet i 11 § 1 mom. av allmänna civilförvaltningens avlöningsreglemente om tjänstgöring »i en följd», få för löneklassplacering såsom ordinarie expeditionsvakt tillgodoräkna sin före ordinarieblivandet hos utrikesdepartementet ooh socialstyrelsen innehavda anställning. Då emellertid ett dylikt medgivande, såsom redan antytts, innebär avvikelse från det av Kungl. Maj:t och riksdagen gemensamt antagna avlöningsreglem entet, lärer Kungl. Maj:t icke vilja utan riksdagens hörande därom fatta beslut. Under erinran, att Kungl. Majit tidigare hänskjutit till riksdagens prövning ett liknande ärende som det förevarande, nämligen expeditionsvakten E. Björncrantz’ framställning örn viss lönetursrätt (statsverkspropositionen till 1930 års riksdag, nionde huvudtiteln sid. 16 och riksdagens skrivelse nr 9 A, sid. 2), får nämnden för sin del förorda, att Kungl. Majit måtte i proposition utverka riksdagens medgivande därom, att Sjögren må för placering i löneklass vid tillträdandet av innehavande ordinarie expeditionsvaktsbefattning samt sedermera för uppflyttning till högre löneklass i samma befattning tillgodoräknas den tid utöver tre år, varunder han efter fyllda 18 år vid utrikesdepartementet och hos socialstyrelsen innehaft anställning, som i avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre än hans nuvarande befattning, oaktat nämnda anställning icke fortlupit i ep följd.
Med hänsyn till vad lönenämnden anfört anser jag mig böra förorda bifall till föreliggande ansökning. Frågan torde böra underställas riksdagens prövning.
Jag hemställer därför att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
medgiva, att expeditionsvakten hos skolöverstyrelsen K.
5 Kungl. Maj:ts proposition Nr 68.
V. Sjögren må för placering i löneklass vid tillträdandet av innehavande ordinarie expeditionsvaktsbefattning samt sedermera för uppfattning till högre löneklass i samma befattning tillgodoräkna den tid utöver tre år, varunder han efter fyllda 18 år vid utrikesdepartementet och hos socialstyrelsen innehaft anställning, som i avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre än hans nuvarande befattning, oaktat nämnda anställning icke fortlupit i en följd.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall och förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet: I. A. Hedenlund.