angående anslag till upp¬ förande av verkstadsbyggnader vid centralfängelserna i Malmö och å Härlanda

Kungl. Majlis proposition nr 153.

1 Nr 153.

Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen angående anslag till uppförande av verkstadsbyggnader vid centralfängelserna i Malmö och å Härlanda; given Stockholms slott den 23 februari 1934.

Kung1!. Maj:t vill härmed, tinder åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

K. Schlyter.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 23 februari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Sehlyter, anför:

»I årets statsverksproposition har Kungl. Majit bland utgifter för kapitalökning, bilaga 1, under rubriken 'Fonden för förlag till statsverket’ punkterna 1 oell 2 föreslagit riksdagen att, i avbidan på blivande proposition i ämnet, för budgetåret 3934/1935 beräkna reservationsanslag dels å 200,000 kronor till uppförande av en verkstadsbyggnad vid centralfängelset i Malmö dels ock å 220,000 kronor till uppförande av en verkstadsbyggnad vid centralfängelset å Härlanda.

Jag anhåller nu att få anmäla dessa frågor till förnyad behandling.

Då de i ifrågavarande båda fängelser befintliga verkstadslokalerna be-

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sund. Nr 133. \

2 Kungl. Majlis proposition nr 153.

funnits vara otillräckliga ock för sitt ändamål mindre lämpliga, har inom fångvårdsstyrelsen verkställts utredning rörande uppförande av särskilda verkstadsbyggnader vid berörda fängelser. Fångvårdsstyrelsen bar med underdånig skrivelse den 30 januari 1934 överlämnat denna utredningjämte tillhörande kostnadsberäkningar och ritningar, upprättade av styrelsens biträdande arkitekt, samt därvid hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till uppförande av verkstadsbyggnader vid dessa båda fängelser för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag å 365,000 kronor.

Styrelsen bar framhållit, att de nuvarande verkstadslokalerna för fångarnas arbete i gemensamhet vore, åtminstone delvis, av för ändamålet mindre lämplig beskaffenhet. Härtill bomme, att utrymmet visat sig väl knappt för det antal fångar som sysselsattes inom verkstäderna. Därest, såsom ifrågasatts, medgivande skulle lämnas att straffarbetsfånge finge efter avtjänandet av mindre del av strafftiden än vad nu vore föreskrivet utföra arbete gemensamt med andra fångar, bomme de nuvarande gemensamhetsverkstäderna att bliva alldeles otillräckliga. Utrymme för nya verkstäder funnes emellertid icke inom de nu befintliga byggnaderna vid ifrågavarande fängelser, varför det bleve nödvändigt att uppföra särskilda verkstadsbyggnader inom fängelsernas områden.

Vidkommande centralfängelset i Malmö skulle den erforderliga verkstadsbyggnaden enligt fångvårdsstyrelsens förslag förläggas intill sydvästra hörnet av fängelsets omfattningsmur. För att byggnaden skulle kunna utföras för så låg kostnad som möjligt borde denna mur å två sidor tjäna som yttervägg. Dagsljusbelysning skulle erhållas huvudsakligen genom takfönster men även genom sidofönster i de ytterväggar, som icke utgjordes av omfattningsmuren. Byggnaden skulle inrymma fyra gemensamhetsverkstäder, en för handsnickeri, en för maskinsnickeri, en för skrädderi och en för diverse arbeten. Därjämte skulle inom byggnaden anordnas ett mindre antal arbetsceller, avsedda för fångar som utförde arbete i enrum. Inom byggnaden borde arbetsplats kunna beredas för ett sjuttiotal fångar. För förbindelse mellan fängelsebyggnaden och verkstadsbyggnaden skulle under fängelsegården anordnas en gångbar kulvert, i vilken jämväl vissa ledningar skulle framdragas. Uppvärmningen av verkstadsbyggnaden skulle ske från fängelsets värmeeentral. Då emellertid de nuvarande pannorna icke kunde hårdare belastas, måste en av dem utbytas mot en väsentligt större, varjämte utöver den befintliga varmvattenberedaren ytterligare en sådan behövde insättas. De verkstadslokaler inom fängelsebyggnaden som skulle frigöras genom tillkomsten av den nya verkstadsbyggnaden vore avsedda att användas dels för en mindre mekanisk verkstad och dels till förrådslokaler. Då i dessa förrådslokaler plats skulle kunna beredas för arbetsdriftens räkning för förvaring av materialier och färdiga arbeten, hade för sagda ändamål inom den nya verkstadsbyggnaden icke behövt beräknas särskilt utrymme. I de

3 Kungl. Majlis proposition nr 153.

gamla verkstadslokalerna skalle därjämte kunna inrymmas en del av fängelsets övriga förråd, för vilka ökat utrymme befunnits erforderligt.

Kostnaderna för verkstadsbyggnaden hade approximativt beräknats sålunda:

byggnadskostnader, däri inberäknat kostnad för ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter ........................................................

kostnad för rörledningsinstallation, inklusive av verkstadsbyggnaden påkallad utökning av fängelsets värmecentral m. m. kostnad för elektrisk installation

kostnad för spånutsugningsanläggning för maskinsnickeriet i verkstadsbyggnaden ......................................................................

kr. 109,500

» 35,500

» 22,500

» 2,500

Summa kr. 170,000.

Vad därefter angår verkstadsbyggnaden vid centralfängelset å Härlanda föreslår fångvårdsstyrelsen att den förläggas på östra sidan av fängelsets slutna område, där en numera icke erforderlig promenadgård vöre belägen. Av byggnadens ytterväggar skulle en vetta inåt fängelsegården, medan de tre övriga skulle utåt bilda hägnadsmur, varför dessa ytterväggar skulle utföras så, att de bleve lika betryggande som hägnadsmuren. Dagsljusbelysning skulle tillgodoses medelst takfönster. I byggnaden skulle inrymmas en verkstad för maskinsnickeri, en verkstad för liandsuickeri, en verkstad för skrädderi, en diverseverkstad och därjämte ett mindre antal celler för fångar, som skulle arbeta i enrum, ävensom några utrymmen för specialarbeten samt vissa andra lokaler. Arbetsplats beräknades där kunna beredas för ett sjuttiotal fångar. Även denna verkstadsbyggnad skulle förenas med fängelsebyggnaden genom en gångbar kulvert under gården. Uppvärmningen av verkstadsbyggnaden kunde tillgodoses från fängelsets värmecentral, vilken vore tillräcklig för ändamålet. Elektrisk energi till detta fängelse levererades för närvarande från Göteborgs stads elektricitetsverk i form av likström. Då den elektriska utrustningen för verkstadsbyggnaden skulle medföra relativt stor belastningsökning, hade elektricitetsverket förklarat sig vilja leverera högspänd växelström till fängelset, varvid den billigare högspänningstaxan skulle tillämpas. I sådant fall erfordrades emellertid en transformatoranläggning vid fängelset. Verkställd utredning gåve vid handen, att det vöre ekonomiskt fördelaktigare att i detta sammanhang jämväl för själva fängelset övergå till växelström, dock med bibehållande av likström för nödbelysning. De verkstads:!!, rymmen, som icke längre skulle bliva erforderliga efter tillkomsten av den nya verkstadsbyggnaden, vore avsedda att tagas i anspråk såsom förrådslokaler för bland annat arbetsdriften.

Kostnaderna för verkstadsbyggnaden vid centralfängelset å Härlanda hade beräknats sålunda:

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

kostnad för rivning av befintlig promenadgård, provisoriska avstängningsanordningar, uppfyllning och

planering m. m................................................................ kr. 10,000

byggnadskostnader, däri inberäknat kostnad för ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter.......................... » 105,200 115 200

kostnad för rörledningsinstallation, inklusive kostnad för särskild rörkulvert från värmecentralen........................................... kr. 31,300

kostnad för elektrisk installation för verkstadsbyggnaden ........ » 24,500

kostnad för transformatoranläggning m. m. ............................... » 15,000

kostnad för omläggning av likströmsanläggningen inom fängelseområdet................................................................................................ » 0,500

kostnad för spånutsugningsanläggning för maskinsnickeriet i

verkstadsbyggnaden ........................................................................ » 2,500

Summa kr. 195,000.

Vid beräknandet av kostnaderna för de nu föreslagna båda verkstadsbyggnaderna hade förutsatts, att arbetena skulle i allt väsentligt utföras med fri arbetskraft, dock att scliaktning och dylika enklare arbeten skulle åtminstone i viss omfattning utföras av fångar.

Byggnadsstyrelsen, som den 8 februari 1934 avgivit utlåtande över fångvårdsstyrelsens framställning, har i sitt utlåtande anfört bland annat:

Vad anginge planläggningen av de föreslagna byggnaderna saknade de för handsnickeri avsedda verkstadslokalerna sidobelysning, vilket för yrkets utövande även i dess enklaste form torde innebära en nackdel. Denna brist borde avhjälpas. Vidare saknades inom båda verkstadsbyggnaderna virkesförrådslokaler av tillräcklig storlek, anordnade i direkt anslutning till verkstäderna, vilken brist medförde att lagring av virke i stor utsträckning måste ske i verkstädernas tak, en anordning som givetvis innebure en del olägenheter. En lagring av material i de gamla verkstadslokalerna torde med hänsyn till en rationell drift ej vara välbetänkt. Erforderligt utrymme för virkesförråd torde emellertid utan större svårighet kunna erhållas genom entresolering av en del mindre utrymmen i verkstadsbyggnaderna.

Beträffande de beräknade kostnaderna, 170,000 kronor för verkstadsbyggnaden i Malmö oell 195,000 kronor för verkstadsbyggnaden å Härlanda, hade byggnadsstyrelsen icke något att erinra. En förändring av lokaldispositionen med hänsyn till ovan framhållna brister beträffande sidobelysning i de för handsnickeri avsedda lokalerna samt anordnandet av lokaler för virkesförråd torde kunna genomföras utan ökning av de beräknade kostnaderna.

Med anledning av byggnadsstyrelsens utlåtande har fångvårdsstyrelsen anbefallts att i samråd mod byggnadsstyrelsen avgiva förnyat utlåtande i ärendet. Fångvårdsstyrelsen har därefter låtit sin biträdande arkitekt upprätta nya ritningar (dagtecknade den 17 februari 1934), vilka lämnats utan anmärkning av byggnadsstyrelsen. I utlåtande don 19 februari 1934, med vilket nämnda ritningar överlämnats, har fångvårdsstyrelsen anfört:

5 Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Styrelsen hade i de nya ritningarna sökt att, i den män det ur säkerhetssynpunkt läte sig göra, bereda handsnickeriverkstäderna jämväl sidobelysning. I avseende å verkstadsbyggnaden vid centralfängelset i Malmö hade detta kunnat ske genom en omgruppering av de särskilda verkstäderna. Vad åter beträffade verkstadsbyggnaden A7id centralfängelset å Härlanda linde i sådant syfte erfordrats en mera genomgripande omarbetning av det tidigare förslaget. Av de nya ritningarna franninge, burn omhandlade belysningsfråga kunde lösas. Kostnaderna för byggnaderna enligt de nya förslagen syntes icke behöva överstiga vad fångvårdsstyrelsen tidigare be räknat. Byggnadsstyrelsen bade i sitt utlåtande ifrågasatt, att särskilda anordningar skulle vidtagas för förvaring av virkeslager inom verkstadsbyggnaderna. I anledning härav framhölles följande förhållande, vilket torde hava varit för byggnadsstyrelsen obekant, nämligen att vid bägge de ifrågavarande fängelserna funnes ångtorkar för virke, vilka vore belägna i omedelbar närhet till de planerade verkstadsbyggnaderna. Från virkestorkarna vore virket avsett att direkt överföras till verkstäderna oell att, i den män detsamma icke bleve föremål för omedelbar bearbetning, där uppläggas. För detta ändamål erforderliga utrymmen inom verkstäderna bade ock beräknats i de framlagda förslagen. Med hänsyn härtill förelåge icke behov av särskilda anordningar för upplagring inom verkstadsbyggnaderna av några större virkesmängder.

De nuvarande arbetssalarna i ifrågavarande båda fängelser — vilka lokaler liro inrymda i fängelsernas jordvåningar — äro enligt vad jag funnit av utredningen i ärendet bestyrkt mindre lämpliga för sitt ändamål. Härtill kommer, att de äro otillräckliga för fängelsernas behov. För egentligt fångförvar finnas i Malmöfängelset 176 celler oell i Härlandafängelset 170 celler. För arbete i gemensamhet finnas emellertid endast 9 respektive ‘24 platser. Enligt en inom departementet verkställd utredning bade av de i dessa fängelser den 1 december 1933 förvarade fångarna ett avsevärt större antal fångar enligt gällande bestämmelser bort arbeta i gemensamhet därest tillräckligt antal arbetsplatser funnits. En liknande brist på arbetsplatser finnes även vid åtskilliga andra fängelser, varför den nu ifrågasatta utökningen av fångvårdens verkstadsutrymme redan med gällande bestämmelser rörande straffs verkställande är av stort behov påkallad. Därest det förslag till ändringar i verkställighetslagen vinner bifall, som Kungl. Majit genom proposition den 9 februari 1934, nr 112, framlagt för riksdagen, skola fångarna kunna tidigare än nu må ske överföras till gemensamt arbete. Härigenom ökas uppenbarligen, såsom även i nämnda proposition framhållits, behovet av ytterligare verkstadsutrymme vid fångvården. Av utredningen i ärendet framgår att en utökning av fångvårdens verkstadsutrymme lämpligen kan vinnas genom uppförande av nya verkstadsbyggnader vid Malmö- och Härlandafäugelserna.

Frågan örn en omorganisation av fångvården är visserligen för närvarande aktuell. Härutinnan ina erinras, att landshövdingen Hagströmer, vilken såsom sakkunnig tillkallats att inom justitiedepartementet verkställa utredning i nämnda avseende, den 16 juli 1931 avlämnat betänkande

Departements-

chefen.

6 Kungl. Majlis proposition nr 153.

med 'Riktlinjer för vinnande av viss koncentration inom det svenska fångvårdsväsendet’ (statens off. utredn. 1931:16). I detta föreslogs ökat arbete i gemensamhet för fångarna och med hänsyn härtill utökning och modernisering av fångvårdens verkstadslokaler, vilka vore otillräckliga och bristfälliga. I syfte att vinna koncentration av fängelseväsendet föreslogs nybyggnad av åtminstone ett större centralfängelse. Enligt betänkandet skulle däremot fängelserna i Malmö och Härlanda ej utökas men bibehållas som älistriktsfängelser’. Sedermera har, såsom jag vid anmälan i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag i fråga örn anslag till fångvården framhållit, statens organisationsnämnd enligt nådigt beslut verkställt utredning angående fångvårdens framtida ordnande och vad därmed äger samband. Resultatet av utredningen föreligger i ett den 11 oktober 1933 avlämnat betänkande. Enligt betänkandet skulle ifrågavarande båda fängelser bibehållas för sitt nuvarande ändamål. I betänkandet har dock framhållits, att dessa fängelser hade otillräckliga gemensamhetsverkstäder, varför det vore önskvärt att antalet gemensamhetsfångar där minskades.

Såväl landshövding Hagströmer som organisationsnämnden hava sålunda räknat med ett bibehållande av Malmö- och Harlandafängclserna, ehuru den förstnämnde föreslagit en viss inskränkning av deras uppgifter. Ifrågavarande båda fängelser äro de senast uppförda fängelserna i vårt land och jämförda med rikets övriga fångvårdsanstalter relativt moderna. Med hänsyn härtill skulle det vara oekonomiskt att ej, även efter genomförandet av en koncentration av vårt fängelseväsen, utnyttja dem till fullo. Med ali sannolikhet kan även antagas att i de sydligaste och västligaste delarna av landet även i framtiden måste finnas centralfängelser. Vid sådant förhållande synes med hänsyn till frågan örn fångvårdens omorganisation hinder ej möta för att redan nu avhjälpa den kännbara brist med avseende å verkstadslokaler, som förefinnes å ifrågavarande båda fängelser. På grund av vad sålunda anförts finner jag mig kunna tillstyrka fångvårdsstyrelsens förslag örn beredande åt dessa fängelser av nya, större verkstadslokaler.

I fråga örn de föreslagna verkstadsbyggnadernas förläggning och planläggning synes fångvårdsstyrelsens omarbetade och av byggnadsstyrelsen utan anmärkning lämnade förslag kunna godtagas. Mot kostnadsberäkningarna, som enligt vad de i ärendet hörda myndigheterna upplyst ej komma att påverkas av de vidtagna ändringarna i de ursprungliga ritningarna, torde ej heller någon erinran vara att göra.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till uppförande av verkstadsbyggnader vid centralfängelserna i Malmö och å Härlanda i huvudsaklig överensstämmelse med av fångvårdsstyrelsens biträ-

7 Kungl. Majlis proposition nr 153.

dande arkitekt den 17 februari 1934 upprättade ritningar för budgetåret 1934/1935 under Utgifter för kapitalökning, Fonden för förlag till statsverket, anvisa reservationsanslag, att utgå av lånemedel, av

(lels ................................ kronor 170,000

för verkstadsbyggnad vid centralfängelset i Malmö,

dels ock ............................ kronor 195,000

för verkstadsbyggnad vid centralfängelset å Härlanda.»

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.