angående anslag för bygg¬ nadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och träd går dsinsti- tut

Kungl. Majlis proposition nr 175.

1 Nr 175.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och träd går dsinstitut; given Stockholms slott den 23 februari 1934.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet å Stockholms slott den 23 februari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:

I årets statsverksproposition, utgifter för kapitalökning, bilaga 7, punkt 22, under rubriken fonden för förlag till statsverket, har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, till byggnadsarbeten vid lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp beräkna för budgetåret 1934/1935 ett reservationsanslag av 400,000 kronor. Jag anhåller nu att ånyo få anmäla denna anslagsfråga.

Den av 1931 års riksdag beslutade omorganisationen av Alnarpsinstitutet har vid olika tillfällen påkallat medelsanvisningar för byggnadsarbeten m. m. vid institutet. Riksdagen har sålunda anvisat dels för bud-

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 175.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

getåret 1931/1932, under nionde huvudtiteln, för vattenledningsanläggning vid institutet ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor (prop. nr 143/ 1931; E. skr. nr 296/1931) dels för budgetåret 1932/1933, likaledes under nionde huvudtiteln, för byggnadsarbeten och andra engångskostnader avseende institutet ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor (prop. nr 230/1932; E. skr. nr 316/1932), dels ock för budgetåret 1933/1934, under utgifter för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, för byggnadsarbeten vid institutet ett reservationsanslag av 200,000 kronor (prop. nr 208/1933; E. skr. nr 353/1933), eller tillhopa 550,000 kronor. De nied nämnda anslag närmare avsedda ändamålen och den utsträckning, vari anslagen av Kungl. Majit hittills disponerats, framgå av följande tabell.

Anvisade medel för byggnadsarbeten m. m. vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och

trädgårdsinstitut.

Såsom av tabellen framgår finnes å de anvisade anslagen ett odisponerat belopp av (550,000 — 261,850=) 288,150 kronor. Härav hava vid anslagsbeviljandet beräknats 156,350 kronor för vissa byggnadsåtgärder vid mejeriavdelningen och 90,000 kronor till bestridande av vissa inrednings-, utrustnings- och inventariekostnader, varjämte 6,800 kronor avsetts för oförutsedda utgifter. Återstående belopp, 35,000 kronor, utgör å arbetet med

3 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

vattenledningsanläggningen och förbättringen av avloppssystemet uppkommen besparing eller i varje fall ännu icke disponerat belopp.

Fullbordande av det nya växthuset vid trädgårdsavdelningen torde, enligt vad som meddelats från institutet, draga en kostnad av omkring 42,000 kronor. Emellertid torde några medel ej behöva, utöver vad redan skett, anvisas för byggnadsarbeten vid trädgårdsavdelningen eller lantbruksavdelningen samt i huvudsak ej heller för vattenledningsanläggningen eller förbättringen av avloppssystemet. För byggnadsarbetena vid mejeriavdelningen och bestridandet av inrednings-, utrustnings- och inventariekostnaderna kunna sålunda av de redan beviljade anslagen beräknas stå till förfogande sammanlagt omkring 285,000 kronor.

För mejeriavdelningen beräknades i den av 1931 års riksdag (prop. nr 143; R. skr. nr 296) godkända byggnadsplanen för institutet ett belopp av 357,800 kronor. I ett av institutsstyrelsen med skrivelse den 13 februari 1933 framlagt förslag till ändrad byggnadsplan upptogos däremot för mejeriavdelningen byggnadsarbeten till ett beräknat kostnadsbelopp av 646,850 kronor. För institutsstyrelsens förslag har närmare redogjorts i den i ämnet till 1933 års riksdag avlåtna propositionen (prop. nr 208). Den ökade kostnaden sammanhängde huvudsakligen med att institutsstyrelsen, med uppgivande av det ursprungliga förslaget om ombyggnad av gamla mejeriet, föreslog uppförande av två nya mejeribyggnader, den ena avsedd till drift- och undervisningsmejeri ävensom provningsmejeri för de till Alnarp förlagda provningarna och den andra avsedd till försöksmejeri för den avdelning av centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, som omfattar mejeriförsök och som förutsatts skola flyttas till Alnarp. Vid anmälan av propositionen till 1933 års riksdag tillstyrkte jag emellertid i fråga örn mejeriavdelningen allenast ombyggnad av kemiska laboratoriet och uppförande av försöksmejeri, vilka åtgärder enligt vad förut nämnts kostnadsberäknats till sammanlagt 156,350 kronor. I enlighet härmed beslöt också riksdagen (R. skr. nr 353/1933). Även med sistnämnda byggnadsåtgärder har dock, efter framställning av institutsstyrelsen och tillstyrkande av lantbruksstyrelsen, fått tillsvidare anstå.

Enligt bemyndigande av Kungl. Majit den 28 augusti 1933 har jag samma dag anmodat ledamoten av riksdagens första kammare godsägaren B. von Stockenström att, i enlighet med i statsrådsprotokollet i ämnet angivna riktlinjer, verkställa utredning och avgiva förslag angående de Alnarpsinstitutets mejeriavdelning berörande byggnadsfrågorna.

Den tillkallade utredningsmannen har den 30 januari 1934 avlämnat betänkande med förslag i nämnda byggnadsfrågor. Över betänkandet hava infordrade utlåtanden avgivits av lantbruksstyrelsen, efter hörande av institutsstyrelsen, och av byggnadsstyrelsen samt av centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Utredningsmannens utlåtande och förslag.

Det av utredningsmannen framlagda förslaget till byggnadsåtgärder vid mejeriavdelningen slutar å ett kostnadsbelopp av 798,035 kronor. Av

detta belopp hava beräknats:

för uppförande av ett drift-, skol-, provnings- och försöks-

mejeri .............................................. kronor 615,000

» uppförande av ett bostadshus för mejeripersonalen .. » 27,500

» ombyggnad av veterinärbyggnaden till bostad för den

lägre mejerikursens elever .......................... » 58,312

» ombyggnad av gamla mejeriet till undervisningslokaler, badinrättning m. m............................. » 66,973

» ombyggnad av kemiska laboratoriet till laboratorie- och

undervisningslokaler för mejeriundervisningen...... » 30,250

Summa kronor 798,035.

Innan jag närmare ingår på utredningsmannens förslag, torde jag, till belysning av olikheterna mellan detta förslag och de tidigare förslagen, få framlägga följande uppställning.

Olika förslag till byggnadsåtgärder vid Alnarpsinstitutets mejeriavdelning.

Gamla mejeriet:

Ombyggnad och utvidgning med bibehållet ändamål » till undervisningslokaler med bibehållande av elevbostäderna.........

» till undervisningslokaler, samlingar och

badinrättning m. m. ...............

Badinrättning .............

Byggnad för samlingar och förråd ■

Nya mejerilokaler:

Upplärande av driftmejeri.................................

» > försöksmejeri..............................

» » drift-, skol-, provnings- och försöksmejeri ................................. •. .

Bostadshus för mejeripersonalen............

Veterinärbyggnaden:

Ombyggnad till undervisningslokaler..................

» » bostadslägenheter för mejeripersonalen ...................* -............

» » bostad för den lägre mejerikursens

elever....................................

Kemiska laboratoriet:

Ombyggnad till laboratorie- och undervisningslokaler för mejeriundervisningen ................................

Summa kronor

5 Kungl. Majlis proposition nr 175.

Utredningsmannen har framhållit, att (let centrala problemet i avseende å föreliggande byggnadsfrågor vore, huruvida det nuvarande driftmejeriet borde bibehållas i ombyggt och tillbyggt skick och det nya försöksmejeriet anordnas i anslutning härtill eller ett nytt drift- och försöksmejeri uppföras och det gamla mejeriet utnyttjas för andra ändamål.

Örn det nuvarande mejeriet bar utredningsmannen anfört följande.

Mejeriet vore uppfört 1893 och hade sedan i något större omfattning örn- och tillbyggts tre gånger. Senast bade detta ägt rum under åren 1928 —1930 och därvid hade kostnaderna för byggnadsarbetena, i den mån dessa haft karaktären av ombyggnad, uppgått till omkring 42,000 kronor. Under de sista fem åren bade maskinuppsättningen till mycket stor del för-

Mängden vid mejeriet invägd mjölk bade under tiden 1 juli 1928—30 juni 1933 utgjort i medeltal per år något över 2,000,000 kilogram eller i medeltal per dag något över 5,700 kilogram. Av den invägda mjölken hade i medeltal 37 procent härrört från Alnarps egendom. Tillverkningen bade under samma tid utgjort i medeltal per år omkring 31,000 kilogram smör och 123,000 kilogram ost, eller i medeltal per dag 85 kilogram smör och 336 kilogram ost. Att söka från trakten erhålla större tillförsel av mjölk torde möta svårigheter.

Utredningsmannen har anfört, att den nuvarande mejeribyggnaden ej kunde anses fylla de krav, som borde ställas på ett fullt rationellt ordnat mejeri, där såväl högre som lägre undervisning skulle bedrivas. Tillverkningen vid ett skolmejeri måste vara i hög grad mångsidig. Förutom smör tillverkades redan nu i allmänhet 5 a 6 sorter ost per dag, vilket krävde stora utrymmen, örn det skulle kunna ske på ett med hänsyn till driften och undervisningen fullt tillfredsställande sätt. Som osten borde lagras vid mejeriet, tills den bleve mogen, och ett stort antal ostsorter, 10 å 12 stycken eller måhända flera, torde komma att tillverkas, krävdes även härför goda utrymmen och för vissa ostsorter särskilda lagringslokaler. Utrymme måste vidare finnas för de olika mera vanliga och för våra förhållanden lämpligaste mejeriapparater, i vilkas skötsel eleverna borde erhålla övning, samt för vissa specialapparater. Plats måste finnas för utförande av försök av driftekonomisk och mejeriteknisk art ävensom för demonstration och övning för högre mejerikursens elever. Även fordrades ett driftlaboratorium av tillräcklig storlek. Beaktas borde också, att antalet elever i mejeriskolan och högre mejerikursen torde komma att uppgå till omkring 30, vartill komme föreståndare, assistent och instruktionspersonal. Slutligen borde finnas utrymme för utförande av vissa verkstadsarbeten, där eleverna kunde erhålla övning i enklare reparationer av mejeriutrustning etc., ävensom för omklädningsrum, tvättrum och torkrum, vilka måste beräknas tillräckligt rymliga med hänsyn till den angivna stora personalen. Även örn apparatutrustningen till stor del nyanskaffats de senaste åren och vore fullt tillräcklig och modern,

6 Kungl. Martts proposition nr 176.

vore dock utrymmen och inredning i det nuvarande mejeriet för närvarande så otillräckliga och i många avseenden så otidsenliga, att mejeriet ej fyllde de krav, som borde ställas på detsamma. Jämfört med de mejerier, som på sista tiden uppförts i olika delar av landet och där alla förbättringar iakttagits, som erfarenhet och teknik nu erbjöde, kunde Alnarps nuvarande mejeri ej anses hålla måttet,

Förslaget örn ombyggnad av det nuvarande mejeriet med bibehållet ändamål har utredningsmannen avstyrkt. Utvidgningsmöjligheterna vore å den plats, där mejeriet vore beläget, synnerligen begränsade. Härtill bomme, att själva platsen icke kunde sägas vara lämplig. Det nuvarande mejeriet läge på ett avstånd av allenast 25 meter från kalvstallet, som inrymde ett 60-tal djur och vore hopbyggt med det stora kostallet, samt på ett avstånd av endast 60 meter från svinstallet för gödsvin, där inemot 500 svin brukade hållas. Detta gjorde, att mejerilokalerna nu ofta, särskilt vid nordlig eller östlig vind, besvärades av en stark lukt av gödsel, svinhus och ladugård, som under den varma årstiden kunde vara ytterligt svår, varjämte under sommaren mängder av flugor från de närbelägna stallarna och gödselstäderna brukade söka sig till mejeriet. Att hava ett statens drift-, skol- och försöksmejeri förlagt på en plats, som i fråga örn belägenhet och omgivning vore så ogynnsamt ställt, borde ej i längden kunna anses försvarligt. Mot uppgivandet av förslaget örn det nuvarande mejeriets ombyggnad med bibehållet ändamål kunde måhända invändas, att å mejeriet även under senare år en del byggnadskostnader nedlagts, men härvid vore att märka, att, det oaktat, nu en mycket kostsam örn- och tillbyggnad skulle erfordras, påkallad av de starkt vidgade uppgifterna särskilt i fråga örn undervisning och försöksverksamhet. Såsom i det följande bomme att påvisas, skulle den nuvarande mejeribyggnaden efter en ombyggnad för andra ändamål kunna bliva tagen helt i anspråk och därvid tillgodose vissa viktiga krav i fråga örn utrymme för undervisningen i övrigt m. m. vid institutet. Vad anginge apparatutrustningen, som till stor del nyanskaffats under senare tider, vore kostnaderna härför på intet sätt bortkastade, i det att alla ifrågavarande maskiner och apparater lämpligen kunde föras över till och tagas i bruk vid ett nytt, till annan plats förlagt mejeri.

Utredningsmannen har i stället anslutit sig till institutsstyrelsens vid framläggandet av 1933 års förslag gjorda uttalande, att nya mejerilokaler borde uppföras. Den lämpligaste platsen härför har utredningsmannen i likhet med institutsstyrelsen funnit vara vid Kartorpsvägen å en åker öster örn denna väg ungefär mitt framför veterinärbyggnaden. Denna plats vore fri och öppen, grundförhållandena vore goda, avlopp kunde lätt erhållas och läget i förhållande till andra byggnader vore mycket gynnsamt. Möjligheter förelåge att här samla alla byggnader, som erfordrades för mejerihanteringen och försöksverksamheten.

Med avseende å anordnandet av de nya mejerilokalerna Ilar utrednings-

7 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

mannen emellertid funnit det böra övervägas, örn ej sammanförande kunde ske av driftmejeriet och för söksmejeriet i en byggnad. Förslag till sådan nybyggnad har efter anmodan av utredningsmannen utarbetats av ingenjören B. Stenby i Halmstad. Utredningsmannen har om detta förslag anfört huvudsakligen följande.

I mitten av byggnaden vore den stora mejerisalen inrymd, till vänster örn denna lage smörrum, ångpannerum m. m.; bakom densamma läge Östrum och ostlager. Till höger örn mejerisalen lage den avdelning av byggnaden, som inrymde försöksmejeriet. Den för en mejeribyggnad så viktiga orienteringen i förhållande till väderstrecken hade härvid på den ifrågavarande byggnadsplatsen kunnat lösas på ett fördelaktigt sätt.

Förutsättningen för att försöksmejeriet på så sätt skulle kunna hopbyggas med övriga mejerilokaler vore, att eventuella skakningar från mejeriets maskiner och transmissionsaxlar kunde undvikas. Detta kunde ske genom att dessas lagerbockar fastgjordes i separata väggpartier på särskilda grundplattor samt genom att väggar, vari vågbord skulle fastsättas, uppfördes fritt från tillstötande grund och yäggpartier. Genom att försöksmejeriet förlädes omedelbart intill driftmejeriet vunnes, att tillförseln av mjölk, ånga m. m. bleve synnerligen bekväm och de långa ledningar eller transporter, som eljest bleve nödvändiga, kunde undvikas. Örn, såsom möjligen kunde bliva fallet, vissa arbeten av försökskaraktär för försöksmejeriets räkning komme att utföras inom driftmejeriet, borde även med hänsyn härtill fördelar vara att vinna. Vad i övrigt anginge utrymmen och dispositionen av lokaler för försöksmejeriet och provningar överensstämde dessa i huvudsak med tidigare uppgjorda förslag och hade av vederbörande föreståndare befunnits tillräckliga och ändamålsenliga.

Vid utarbetandet av planen för det egentliga drift- och skolmejeriet hade särskild vikt lagts vid att de olika lokalernas inbördes läge bleve det bästa möjliga med hänsyn till mjölkens och mejeriprodukternas behandling samt ur arbetssynpunkt, det sista ej minst viktigt för ett skolmejeri. De olika lokalerna för smör- och ostberedning hade sålunda skilts från varandra men stöde i direkt förbindelse med mejerisalen. Att samtliga dessa lokaler måst göras stora och rymliga och avsevärt mycket större än för ett vanligt driftmejeri av motsvarande kapacitet betingades av den mångsidiga tillverkningen och mejeriets egenskap av skolmejeri, där inemot ett 40-tal personer kunde bliva sysselsatta. Efter ingående överläggningar med mejeriets föreståndare och med hänsyn tagen till de maskinprovningar, som här komme att utföras, samt till det beräknade utrymmesbeliovet för framtiden, hade utredningsmannen ej kunnat finna en begränsning av de olika lokalernas storlek vara tillrådlig.

Vad anginge ostlagret linde särskild vikt lagts vid att skilja detta från mejeriets övriga lokaler, sa att risken för mögelinfektion därifrån i möjligaste mån undvekes. Ostlagret hade sålunda förlagts i en särskild flygelbyggnad i tre våningar i riktning norr—söder, varvid i bottenvåningen inretts saltningsrum saint lagringslokaler för vissa mjuka och hårda ostsorter. I det hela torde ostlagrets placering, rumsindelning samt anordning i övrigt bliva det bästa tänkbara. Osttillverkningens omfattning med ett stort antal olika ostslag gjorde, att särskild betydelse måste tillmätas det blivande ostlagrets beskaffenhet.

övriga lokaler för skolmejeriet, övnings- och driftslaboratorium, expeditionsrum och arbetsrum för föreståndare och assistent samt vissa nödiga

8 Ku/ngl. Maj:ts proposition nr 175.

förrådsrum hade förlagts i övre våningen. Därjämte erhölles över mejerisalen ett reservutrymme med samma golvyta som denna, vilket kunde tänkas behöva tagas i bruk t. ex. för nya tillverkningar av mjölkprodukter och undervisning härutinnan. Utvecklingen på detta område kunde måhända i en tämligen nära framtid giva anledning härtill. I en källarvåning hade förlagts, bland annat, förrådsrum, elektrisk transformater, rum för varmvattenbehållare och förvärmare, ävensom tvätt-, tork-, omklädnads- och tvagningsrum, beräknade med hänsyn till den i mejeriet arbetande personalens storlek.

Kostnaderna för byggnaden hade av Stenby beräknats till 615,000 kronor. Kostnaderna för de i institutsstyrelsens förslag 1933 upptagna två byggnaderna för dels driftmejeri och dels försöksmejeri hade visserligen beräknats lägre, eller till sammanlagt 523,800 kronor. Vid uppgörandet av Stenbys förslag hade emellertid beräknats solidare och hållbarare material. Den härigenom uppkomna merkostnaden uppginge enligt en av Stenby verkställd utredning till nära 67,000 kronor. Fråndroges denna merkostnad från den av Stenby beräknade totalkostnaden, erhölles ett belopp, som nära anslöte sig till det av institutsstyrelsen beräknade kostnadsbeloppet. För jämförelses skull kunde nämnas, att ett av arkitekten O. Hägg uppgjort förslag till det nuvarande mejeriets örn- och tillbyggnad beräknats draga en kostnad av 505,336 kronor.

Utredningsmannen har vid prövning av de olika föreliggande förslagen kommit till den uppfattningen, att företräde borde givas åt det av Stenby uppgjorda, som syntes honom innebära vissa stora och betydelsefulla fördelar med hänsyn till den allmänna planläggningen, mejerilokalernas och ostlagrets gynnsamma belägenhet och anordning, källarvåningens utnyttjande, förefintliga goda förutsättningar för laboratorie-, försöks- och provningsverksamhet samt tillgångar till förråds- och reservutrymmen. Förslaget erbjöde också möjlighet till utvidgningar och tillbyggnader, örn så skulle erfordras i en framtid. Vad anginge de merkostnader, som det solidare utförandet och den gedignare materialen betingade, borde enligt utredningsmannens mening iliågkommas, att en hel del av dessa vore av sådan art, att det framtida underhållet i stället bleve billigare, och dels att det här gällde lokaler, där demonstrationer, provningar och försök med ett ofta noggrant precisionsarbete bomme att äga rum.

I fråga örn kostnaderna för inredningsarbeten och utrustning för m ejer i under vis ningen har utredningsmannen hänvisat till en i propositionen till 1931 års riksdag framlagd beräkning, upptagande följande poster:

Specialinredning av undervisningslokaler.................. kronor 27,000

Specialapparater för mejeriundervisningen ................ » 12,000

Laboratorieutrustning .................................... » 10,000

Undervisningsmaterial .................................... » 2^000

Facklitteratur ............................................ » 5,000

Summa kronor 56,000.

Det syntes utredningsmannen icke föreligga anledning antaga, att några höjningar i angivna belopp skulle visa sig behövliga, därest det föreslagna

9 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

byggnadsprogrammet komme till genomförande. Professorn i mejerilära. och mejeriekonomi och professorn i mejerikemi och mejeribakteriologi hade uttalat, att beloppen borde bliva tillräckliga.

Beträffande kostnaderna för inredning och utrustning av försöksmejeriet har utredningsmannen åberopat en av föreståndaren för centralanstaltens mejeriavdelning, professorn Platon, på uppdrag av utredningsmannen upprättad beräkning, som upptager följande poster:

Gasverk .................................................. kronor 2,500

Mejerimaskiner och apparater ............................ » 17,300

Kylaggregat för smör- och ostlagerrum.................... » 3,500

Träinredning och lösa möbler ........................... • » 5,000

Armatur för vatten, avlopp, gas och elektricitet............ » 3,400

Komplettering av laboratorieutrustning oell ändring av

elektriska apparater m. m................................» 5,300

Summa kronor 37,000.

Utredningsmannen har härefter behandlat övriga byggnadsfrågor med utgående ifrån att en ny mejeribyggnad komme att uppföras.

Veter inär byggnaden har utredningsmannen ansett lämpligast kunna användas till bostad åt mejerieleverna. Byggnaden vore belägen i omedelbar närhet av det planerade nya mejeriet och lämpade sig med sitt stora antal fönster väl för att inredas och avdelas för en dylik föreläggning. Vid granskning av ett av arkitekten O. Hägg i oktober 1932 upprättat förslag till sådan användning av veterinärbyggnaden, vari kostnaderna beräknats till 58,312 kronor, hade utredningsmannen icke funnit något att erinra.

Under hänvisning till att veterinärbyggnaden sålunda i sin helhet skulle tagas i anspråk för inredande av bostäder åt eleverna har utredningsmannen föreslagit uppförande av ett särskilt bostadshus för mejeripersonalen. En lämplig plats härför funnes omedelbart söder örn veterinärbyggnaden och sålunda i närheten av det nya mejeriet. Bostadshuset kunde lämpligen uppföras i samma storlek som ett för närvarande under byggnad varande motsvarande bostadshus för personal vid trädgårdsinstitutet. Arkitekten O. Hägg hade efter anmodan av utredningsmannen uppgjort ett förslag till byggnad för mejeripersonalen, för vilken kostnaderna beräknats till 27,500 kronor.

Med avseende å användningen av den nuvarande mejeribyggnaden har utredningsmannen förordat ett av arkitekten O. Hägg i oktober 1932 uppgjort förslag, enligt vilket byggnaden i sin helhet skulle ombyggas och tagas i anspråk för undervisnings- och demonstrationsändamål m. m. Kostnaderna för denna ombyggnad hade beräknats till 66,973 kronor. Enligt detta förslag skulle erhållas goda och fullt tillräckliga undervisningssalar, nödiga utrymmen för samlingar m. m. samt goda arbetsrum för lärarna. I byggnaden skulle även inrättas en fullständig badin-

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

rättning nied karbad, badstu och duschrum jämte avklädningsrum m. m. Härmed skulle ett gammalt och väl befogat önskemål vid Alnarp bliva tillgodosett. Det kunde ej anses annat än rimligt och överensstämmande med moderna hygieniska krav, att den stora elevkår och övrig personal, som komme att finnas vid institutets olika avdelningar, bereddes tillgång till bad och badstu.

Utredningsmannen har beträffande kemiska laboratoriet ej funnit några skäl föreligga eller några nya omständigheter hava tillkommit, som kunde tala för ett frångående av det av 1933 års riksdag godkända förslaget till laboratoriets ombyggnad till laboratorie- och undervisningslokaler för mejeriundervisningen för en beräknad kostnad av 30,250 kronor.

I fråga örn ordningen för utförandet av de föreslagna byggnadsarbetena har utredningsmannen anfört, att först måste den nya mejeribyggnaden samt bostadshuset för mejeripersonalen uppföras samt ombyggnaden av veterinärbyggnaden företagas. I veterinärbyggnaden användes för närvarande visst utrymme för undervisning, men enligt vad institutets rektor meddelat mötte intet hinder att förlägga denna till annan lokal vid institutet, och veterinärbyggnaden kunde därför när som helst bliva tillgänglig för byggnadsarbetena ifråga. Först sedan alla de nämnda byggnadsarbetena utförts, kunde det nuvarande mejeriet, där elever och personal nu hade sina bostäder, utrymmas, driften överflyttas till det nya mejeriet och ombyggnaden av det gamla mejeriet för undervisningsändamål företagas. I sista hand komme ombyggnaden av laboratoriet, vilken ej torde kunna ske, förrän undervisningslokalerna i gamla mejeriet blivit färdiga, varvid under byggnadstiden den undervisning m. m., som skulle äga rum i laboratoriebyggnaden, finge förläggas till det ombyggda mejeriet och, örn så erfordrades, till andra tillgängliga lokaler vid institutet.

Utredningsmannen har slutligen sammanfattningsvis anfört följande. De beräknade kostnaderna för genomförandet av utredningsmannens förslag överstege visserligen de i tidigare förslag beräknade och sålunda även kostnaderna för det av institutsstyrelsen 1933 framlagda. Härvid borde emellertid märkas, att den föreslagna nya mejeribyggnaden vore avsedd att uppföras på ett i olika avseenden solidare sätt och med användande i vissa fall av gedignare material, att nämnda byggnad komme att erhålla en fördelaktigare planläggning och gynnsammare arbetsförhållanden än enligt de tidigare uppgjorda förslagen, att påtagliga fördelar borde vinnas genom att alla elever i den lägre mejerikursen förlädes i veterinärbyggnaden samt att enligt förslaget den gamla mejeribyggnaden i dess helhet vore avsedd att ombyggas, varvid fullgoda undervisningslokaler och en fullständig badinrättning erhölles. Kostnaderna för de ifrågasatta byggnadsarbetena vore visserligen ganska betydande. Man måste emellertid — då det nu gällde att organisera undervisnings- och

11 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

försöksverksamheten på mejeriområdet för framtiden — bekjärta vikten av att hela denna verksamhet gåves en ram, som fullt motsvarade tidens krav, och att sådana arbetsbetingelser skapades, som möjliggjorde framgångsrika resultat och kraftigt befordrade utvecklingen på området. Värdet av den i de svenska mejerierna invägda mjölken torde för närvarande uppgå till över 200 miljoner kronor örn året. Såsom ett led i det just nu pågående livliga arbetet på mejerihanteringens rationalisering, åsyftande ett bättre ekonomiskt utbyte av bela vår mjölkhushållning, borde enligt utredningsmannens mening även en sådan engångsavgift, som den bär ifrågasatta, kunna visa sig vara både försvarlig och välbetänkt.

Avgivna yttranden.

Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut har i ett till lantbruksstyrelsen avgivet yttrande varmt förordat utredningsmannens förslag samt därvid särskilt understrukit fördelen av att solida och hållbara materialier komme till användning.

Av lantbruksstyrelsens yttrande inhämtas i sammandrag följande. Utredningsmannens förslag skulle medföra ungefär dubbla kostnaden mot de ursprungligen beräknade. Förslaget innebure emellertid så stora fördelar, att lantbruksstyrelsen — under förutsättning att den högre mejeriundervisningen ävensom statens försöks- och provningsverksamhet på mejeriområdet skulle sammanföras till Alnarp — ansåge sig icke böra avstyrka, att medel till dess fullföljande ställdes till förfogande, därest belopp av denna storleksordning befunnes kunna anvisas för ändamålet. Lantbruksstyrelsen hade icke funnit något av de förut upprättade förslagen utgöra en fullt tillfredsställande lösning av förevarande fråga. Planläggningen till det nu föreslagna skol-, försöks- och provningsmejeriet funne styrelsen däremot vara ändamålsenlig och kunna tillfredsställa även mycket högt ställda anspråk. Såsom lokalerna för ostens saltning föreslagits, bleve emellertid transporten från ystningsrummet till dessa ävensom transporten därifrån till de övre liggande lokalerna av ostlagret mindre tillfredsställande. Osten måste nämligen vid transport till saltningslokalerna föras ut ur mejeriet och sedermera bäras mellan våningarna. Önskvärt vore därför, örn en sådan ändring i planen kunde genomföras, att direkta transportanordningar för osten kunde anordnas mellan de olika lokalerna. Den föreslagna nybyggnaden skulle bliva mer än dubbelt så stor som den nuvarande. Frånsett ostlagringsutrymmena, som syntes större än behovet krävde, samt de med hänsyn till att bela den gamla laboratoriebyggnaden stöde till mejeriavdelningens förfogande alltför stora laboratorieutrymmena torde icke vara mycket att häremot erinra, då de ökade utrymmena beredde större möjligheter att ordna undervisningen och maskinprovningarna. De ändringar, eventuellt inskränkningar i planen, som kunde finnas önskvärda, torde kunna åstadkommas utan förnyad utredning.

12 Kungl. Majlis proposition nr 175.

Lantbruksstyrelsen ansåge sig sålunda böra under vissa förutsättningar tillstyrka bifall till föreliggande förslag. Den enligt styrelsens förmenande viktigaste av dessa förutsättningar vore, att den högre mejeriutbildningen och den statliga mejeriförsöksverksamheten för framtiden skulle vara förlagda till Alnarp.

Frågan örn den lämpligaste förläggningsorten för högre mejeriundervisningen och den statliga mejeriförsöksverksamheten Ilar av lantbruksstyrelsen i utlåtandet ånyo upptagits till utförlig behandling. Lantbruksstyrelsen har därvid anfört, bland annat, följande.

Sedan även vid Alnarp nybyggnad för mejeriändamål visat sig vara nödvändig, talade allmänna ekonomiska synpunkter för att Ultuna vore att föredraga framför Alnarp, när det gällde den högre mejeriutbildningens och mejeriförsöksverksamhetens förläggande. Möjligheterna att utnyttja befintliga lärarkrafter syntes jämväl giva företräde åt en förläggning till Ultuna. Då förläggningen till Ultuna skulle kunna på ett tillfredsställande sätt ordnas genom uppförande av ett mindre mejeri därstädes, syntes härmed också lokalfrågan kunna lösas avsevärt billigare än som skulle bliva fallet enligt utredningsmannens förslag. För den lägre mejeriundervisningen torde nämligen det nuvarande mejeriet vid Alnarp få anses tillfredsställande.

Styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet har i ärendet hört föreståndaren för anstaltens mejeriavdelning samt anstaltens nämnd.

Föreståndaren för centralanstaltens mejeriavdelning har i sitt yttrande anfört, att han med tillfredsställelse konstaterat, att utredningsmannen helt och hållet frångått tanken på en örn- och tillbyggnad av det nuvarande mejeriet och i stället förordat uppförandet av en helt ny byggnad på annan plats inrymmande skol-, provnings- och försöksmejeri med tillhörande laboratorier och andra lokaler. De skäl, som härför anförts, syntes vara så vägande, att det måste anses vara en för ifrågavarande institutions egen verksamhet och för svensk mejerihantering i dess helhet synnerligen olycklig lösning, vars verkningar skulle sträcka sig över en lång framtid, örn den relativt obetydliga skillnaden i kostnadshänseende till det tidigare framförda ombyggnadsförslagets förde] skulle få vara avgörande i denna fråga. — Genom en ombyggnad, som icke bleve så genomgripande, att den praktiskt taget innebure en nybyggnad på det gamla mejeriets plats, kunde icke en rationell lösning åvägabringas i fråga örn utrymmets disposition, lokalernas inbördes läge och liknande förhållanden, som vore av fundamental betydelse för en institution av denna art. Därtill komme, såsom i utredningen framhölles, att det nuvarande mejeriet med hänsyn till sitt läge lämnade mycket övrigt att önska och med fog kunde göras till föremål för grava anmärkningar. Det kunde knappast anses försvarligt, att på en ombyggnad nedlades högst betydande kostnader, örn Sveriges enda statliga mejeriskola för män och enda högre undervisningsanstalt ävensom enda försöksanstalt på mejerihanteringens örn-

13 Kungl. May.ts proposition nr 175.

råde efter ombyggnaden skulle utgöra ett skolexempel på huru ett mejeri icke borde vara beläget. Det borde icke heller ur liälsovårdssynpunkt tillåtas, att i en mejeribyggnad, inom vars lokaler så viktiga näringsämnen behandlades och tillverkades, finge inrymmas bostäder, som på något sätt kunde kommunicera med mejerilokalerna. — Det föreliggande förslaget innebure, att försöksmejeriet skulle sammanbyggas med skol- och provningsmejeriet. Detta medförde väsentliga fördelar. — Det vore vidare givet, att en institution, som arbetade under sådana förhållanden som ett mejeri erbjöde, ställde alldeles särskilda krav på byggnads- och inredningsmaterialens beskaffenhet. Det hade också genom de erfarenheter, som man hade från både in- och utlandet, visat sig i längden ekonomiskt att för vissa ändamål använda i inköp väsentligt dyrare material, som vore speciellt motståndskraftigt mot fukt och andra för ett mejeri säregna påfrestningar. Det vore livligt att beklaga, örn det nyorganiserade mejeriinstitutet redan från början skulle vara i dessa hänseenden omodernt och stå efter de under senare år uppförda mejeribyggnaderna ute i landet. Trävirke hade icke blott den nackdelen, att det vore mindre hållbart i ett mejeri. I det fuktiga tillstånd, vari det ständigt befunne sig därstädes, bleve det dessutom härdar för mögel- och jästsvampar, vars sporer spredes med luften och därigenom lätt inkomme i mejeriprodukterna, på vilkas kvalitet ifrågavarande mikroorganismer hade en högst menlig inverkan. Det måste ur pedagogisk synpunkt vara mycket betänkligt, örn den praktiska mejeriundervisningen tvingades arbeta under förhållanden, som vore stick i stäv mot de lärdomar, som därvid meddelades. Därigenom att det nya förslaget hade beaktat dessa synpunkter, hade det icke kunnat undgås, att en fördyring av byggnadskostnaderna blivit följden, men det torde icke vara tvivel underkastat, att detta skulle visa sig innebära betydande vinst för framtiden. — Den av utredningsmannen förordade platsen för den nya institutionsbyggnaden syntes ur olika synpunkter vara lämplig, icke minst med hänsyn till dränerings- och avloppsmöjligheter, som vore av synnerligen stor betydelse för ett mejeri. — Gentemot lokalernas placering och utrymmenas disponering funnes ingenting av vikt att invända.

Även centralanstaltens nämnd har på det livligaste tillstyrkt utredningsmannens byggnadsförslag, varjämte nämnden framhållit vikten av att behovet av försöksverksamhet på mejerihanteringens område bleve tillgodosett även inom övriga delar av landet.

Centralanstaltens styrelse har anfört:

För vårt lands mejerihantering måste det anses vara av stor vikt, att den institution, som skulle hava till uppgift att vara central för undervisningen och försöksverksamheten på mejeriområdet, fyllde de rimliga krav, som kunde ställas på utrustningen av en sådan institution. Såvitt styrelsen kunde finna, måste det föreliggande förslaget anses vara i detta hänseende fullt tillfredsställande. Vad särskilt beträffade de utrymmen och

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

resurser i övrigt, som skulle ställas till försöksverksamhetens förfogande, funne styrelsen det uppgjorda förslaget vara ändamålsenligt. Utredningsmannens förslag, att skol-, provnings- och försöksmejeri skulle inrymmas i en nybyggnad, förlagd till annan plats än det nuvarande skolmejeriet, innehure enligt styrelsens mening en betydande förbättring gentemot äldre utredningar i ämnet. Styrelsen ville därför tillstyrka förslaget.

Styrelsen ansåge sig emellertid i anslutning härtill böra fästa uppmärksamheten vid två problem, som stöde i visst samband med förevarande ärende. Det ena avsåge anordnandet av försöksverksamhet på mejeriområdet jämväl inom andra delar av landet. Såsom styrelsen tidigare framhållit, torde det vara nödvändigt, att viss försöksverksamhet på mejeriområdet upprätthölles jämväl i mellersta och norra delarna av landet. Särskilt torde vissa försöksproblem rörande ostproduktionen icke lämpligen kunna upptagas vid Alnarp. Därest den centrala försöksverksamheten på mejeriområdet skulle förläggas till Skåne, torde alltså frågan örn anordningar för mejeriförsök jämväl i andra delar av landet bliva aktuell. Det andra problemet rörde det nära samband, som förefunnes mellan mjölkproduktionen och mejerihanteringen och som föranledde, att behovet av direkt kontakt mellan försöksorganen på nötboskapsskötselns område och mejeriområdet alltmer gjorde sig gällande. Skulle centralen för husdjursförsöken förläggas till platsen för lantbrukshögskolan och motsvarande central för mejeriförsöken till Alnarp, torde sålunda framdeles särskilda anordningar bliva erforderliga för åvägabringande av dylik kontakt, t. ex. på det sättet, att en försöksgård för husdjursförsök förlädes till eller i närheten av Alnarp och en mejeriförsöksstation till platsen för lantbrukshögskolan.

Byggnadsstyrelsen har anfört huvudsakligen följande.

Byggnadsstyrelsen hade tidigare uttalat betänkligheter mot att kostnader nedlades på en modernisering och tillbyggnad av det gamla mejeriet med hänsyn till dess mindre lämpliga läge och det förhållandet, att en ytterst ringa del av den gamla byggnaden skulle kunna lämnas orubbad vid ombyggnaden, ävensom i sammanhang därmed yrkat, att en undersökning måtte verkställas angående uppförande av ett helt nytt mejeri samt möjligheten att utan större ändringar använda den gamla byggnaden för annat ändamål. Mot planläggningen av den av utredningsmannen föreslagna nya mejeribyggnaden hade byggnadsstyrelsen icke något annat att erinra, än att det måste anses olämpligt att förlägga laboratorierna över högtryckspannanläggningen. Det torde emellertid icke möta några större svårigheter att i detta avseende vidtaga en förändring i förslaget. Den beräknade kostnaden å 615,000 kronor föranledde ej erinran.

Med avseende å användningen av det nuvarande mejeriet hade utredningsmannen upptagit ett i oktober 1932 uppgjort förslag, enligt vilket byggnaden i dess helhet skulle ombyggas och tagas i anspråk för undervisnings- och demonstrationsändamål. I ett yttrande över detta förslag

15 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

hade byggnadsstyrelsen visserligen ifrågasatt, om icke de nuvarande elevbostäderna i våningen en trappa upp skulle kunna bibehållas. Med hänsyn till vad utredningsmannen härutinnan anfört ansåge sig byggnadsstyrelsen dock ej böra motsätta sig den av utredningsmannen förordade dispositionen av byggnaden. Det i oktober 1932 upprättade byggnadsförslaget torde emellertid icke utan vidare kunna läggas till grund för arbetets utförande utan borde underkastas en omarbetning. Då byggnaden befunne sig i dåligt stånd, torde erforderliga reparationsarbeten bliva ganska omfattande. Det av utredningsmannen angivna kostnadsbeloppet å 66,975 kronor torde endast förslå, under förutsättning att reparationsocb ombyggnadsarbetena i hög grad inskränktes.

Mot förslaget till disposition av veterinärbyggnaden bade byggnadsstyrelsen icke någon eldman att framställa. Vad planläggningen av ombyggnadsarbetet beträffade ville byggnadsstyrelsen förorda, att toaletter anordnades jämväl i övre våningen. Det angivna kostnadsbeloppet å 58,312 kronor syntes vara knappt tilltaget. Emellertid torde vid förslagets närmare utarbetande böra tagas under övervägande, huruvida icke rivning av befintliga tegelmurar skulle kunna undvikas, varigenom viss minskning av byggnadskostnaderna skulle kunna vinnas.

Det beräknade kostnadsbeloppet å 27,500 kronor för uppförande av bostadshus för mejeripersonalen uppgåves visserligen vara grundat å införskaffade anbud å uppförande av en liknande byggnad vid institutets trädgårdsavdelning men syntes byggnadsstyrelsen alltför lågt för att kunna godtagas. Byggnadsstyrelsen ansåge kostnaden böra beräknas till 40,000 kronor.

I avseende å den föreslagna ombyggnaden av kemiska laboratoriet för en kostnad av 30,250 kronor hänvisade byggnadsstyrelsen till ett av styrelsen förut avgivet yttrande, vari byggnadsstyrelsen förklarat sig icke hava något att erinra mot i ombyggnadsförslaget avsedda arbeten eller för deras genomförande beräknade kostnader.

Med den av byggnadsstyrelsen förordade böjningen av den beräknade kostnaden för bostadshuset för mejeripersonalen skulle kostnaderna för de av utredningsmannen förordade byggnadsarbetena uppgå till följande

belopp:

Nybyggnad för drift-, skol- och försöksmejeri ............ kronor 615,000

» av bostadshus för mejeripersonalen .......... » 40,000

Ombyggnad av veterinärbyggnaden ...................... » 58,312

» » gamla mejeriet .......................... » 66,975

» » kemiska laboratoriet .................... » 30,250

Summa kronor 810,537.

Den av utredningsmannen framlagda och i de avgivna utlåtandena i allt väsentligt tillstyrkta byggnadsplanen för mejeriavdelningen vid Al-

Departements-

chefen.

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

narpsinstitutet torde på ett fördelaktigt sätt lösa förevarande byggnadsfrågor. Kostnaderna äro visserligen högre än de tidigare beräknade. Detta beror huvudsakligen på att nya mejerilokaler, varmed man icke från början räknat, funnits nödvändiga. Till kostnadsökningen har även medverkat, att solidare material avses att användas, vilket torde medföra minskade underhållskostnader. Med hänsyn tillika till vikten för landets mejerihantering av att institutets mejeriavdelning sättes i stånd att fullt tillfredsställande fylla sina uppgifter, tillstyrker jag, att planen lägges till grund för byggnadsarbetena vid avdelningen. Härvid förutsätter jag, att de jämkningar, som finnas böra föranledas av vissa i utlåtandena framställda anmärkningar eller eljest, få vidtagas.

Beträffande den av lantbruksstyrelsen ånyo upptagna frågan örn förläggningsorten för den högre mejeriundervisningen och mejeriförsöksverksamheten må hänvisas till vad jag i propositionen nr 208/1933 anförde i samma fråga, nämligen att de för statsmakterna avgörande skälen för valet av Alnarp till förläggningsort alltjämt ägde giltighet. Något bärande skäl för ändrad ståndpunkt härutinnan synes mig lantbruksstyrelsen ej hava förebragt. De av centralanstaltens styrelse framförda specialfrågorna örn anordnande av mejeriförsök jämväl i andra delar avlandet än Skåne samt örn det lämpligaste sättet för upprätthållande avkontakten mellan försöksorganen på nötboskapsskötselns område och mejeriområdet böra framdeles ägnas uppmärksamhet men torde ej påverka ett avgörande av hyggnadsfrågan vid Alnarp.

Kostnaderna för genomförandet av utredningsmannens byggnadsförslag hava av byggnadsstyrelsen beräknats till 810,537 kronor. Härav falla 713,312 kronor på de byggnadsåtgärder, som ansetts skola i första hand utföras, nämligen 615,000 kronor på den nya mejeribyggnaden, 40,000 kronor på bostadshuset för mejeripersonalen och 58,312 kronor på ombyggnaden av veterinärbyggnaden. Av det återstående beloppet, 97,225 kronor, hänföra sig 66,975 kronor till ombyggnaden av det gamla mejeriet och 30,250 kronor till ombyggnaden av det kemiska laboratoriet. Med de sistnämnda byggnadsåtgärderna har utredningsmannen ansett böra anstå, till dess övriga nybyggnads- och ombyggnadsarbeten blivit utförda. För inrednings- och utrustningsarbeten har utredningsmannen i fråga örn mejeriavdelningen beräknat en kostnad av (56,000 + 37,000 =) 93,000 kronor. De sammanlagda kostnaderna för mejeriavdelningen skulle sålunda, örn — såsom jag anser — byggnadsstyrelsens erinringar böra godtagas, bliva (810,537 + 93,000 =) 903,537 kronor.

För byggnadsarbeten vid mejeriavdelningen finnas för närvarande avriksdagen anvisade anslagsmedel av 156,350 kronor. Härtill kommer viss besparing å anslaget till vattenledningsanläggningen, vilken torde kunna uppskattas till 30,000 kronor och torde böra få användas för byggnadsarbetena å mejeriavdelningen. För dessa arbeten stå sålunda av redan anvisade medel till förfogande omkring 185,000 kronor. För ändamålet torde böra

17 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

för nästa budgetår under utgifter för kapitalökning anvisas det redan bebådade beloppet av 400,000 kronor. Resterande belopp torde icke behöva uppföras å budgeten förrän under budgetåret 1935/1936.

Vad angår kostnaderna för inredning, utrustning och inventarier för såväl mejeriavdelningen som institutet i övrigt, de förra beräknade enligt utredningsmannens förslag, må erinras, att av redan anvisade anslagsmedel ett belopp av 90,000 kronor finnes disponibelt för ändamålet, vilket lärer förslå för ifrågakommande utgifter under nästa budgetår. Vad därutöver må erfordras torde böra uppföras å riksstaten för budgetåret 1935/1936.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1934/1935 under Utgifter för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, för byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut anvisa ett reservationsanslag av 400,000

kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: Rune Thygesen.

Bihang till riksdagens protokoll 1934.

1 sami.

Nr 175.