angående överförande från Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 till riksgäldskontoret av belåningar av vissa engagemang

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

5 Nr 198.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående överförande från Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 till riksgäldskontoret av belåningar av vissa engagemang; given Stockholms slott den 23 februari 1931.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsi'ådet å Stockholms slott den 23 februari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

Vid ett flertal av de bankrekonstruktioner, som ägt rum efter världskriget, har staten medverkat. Denna medverkan har lämnats i olika former. Vid Sydsvenska kreditaktiebolagets rekonstruktion år 1922 och Svenska lantmännens banks rekonstruktion påföljande år berättigades aktieägarna att hos Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 till pari belåna sina nytecknade aktier. Vid rekonstruktion år 1922 av Smålands enskilda bank och

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

av Wermlands enskilda bank medverkade Kreditkassan genom belåning av två tredjedelar av tillskottskapitalet; då sedermera Aktiebolaget Jämtlands folkbank år 1926 rekonstruerades, lämnade Kreditkassan sin medverkan genom belåning av hela tillskottskapitalet. Vid de under år 1932 genomförda rekonstruktionerna av Östergötlands enskilda bank, av Uplands enskilda bank och av Aktiebolaget Göteborgs handelsbank hava däremot tillskottsbevisen belånats genom riksgäldskontoret, i det sistnämnda fallet dock med anlitande av Kreditkassans dotterbolag Aktiebolaget Dur såsom tillskottstecknare och låntagare.

Det av Kreditkassan vid rekonstruktionen av Wermlands enskilda bank beviljade lånet mot tillskottsbevis kvarstår alltjämt vid sitt ursprungliga belopp, 12,409,263 kronor 33 öre. Denna kredit, som icke till någon del lyftats kontant, motsvaras av en bankens insättning i kassan till enahanda belopp.

Lånet mot tillskottsbevis till Aktiebolaget Jämtlands folkbank, som ursprungligen uppgick till 3 miljoner kronor, har nedbragts till 2.4 miljoner kronor. Ej heller detta lån har uttagits kontant utan har hela tiden innestått i kassan. Beträffande detta engagemang planeras för närvarande viss omläggning, såsom av det följande framgår.

Kreditkassans medverkan vid 1922 års rekonstruktion av Smålands enskilda bank hade formen av lån till två bankens dotterbolag, Aktiebolaget Bond och Aktiebolaget Axe, såsom förut nämnts mot hypotek av bevis örn tillskott till bankens grundfond. Lånens sammanlagda belopp uppgick till

6.871.680 kronor. I samband med åtgärder för ytterligare konsolidering av banken vidtogs år 1926 sådan omläggning, att ifrågavarande belåning av tillskottsbevis övertogs av Stockholms enskilda bank, som tidigare åtagit sig en tredjedel av hela belåningen av tillskottsbevis till bankens grundfond, medan Kreditkassan i stället lämnade Aktiebolaget Bond ett lån å samma belopp — 6,871,680 kronor — mot säkerhet i vissa av banken å bolaget överlåtna värdehandlingar. I motsats till övriga här berörda krediter innefattade denna transaktion en kontant utbetalning från Kreditkassans sida. Enligt det vid ifrågavarande omläggning träffade avtalet inlöses detta lån successivt av banken, som härför anlitar en fjärdedel av årsvinsten efter nödiga avskrivningar. Sålunda inflytande avbetalningar är emellertid Kreditkassan pliktig att intill ett sammanlagt belopp av

2.871.680 kronor disponera för övertagande —- genom lån till Aktiebolaget Axe — av hos Stockholms enskilda bank belånade tillskottsbevis. Aktiebolaget Bonds lån har med tillämpning härav nedbragts till 5,396,460 kronor, medan Aktiebolaget Axes lån för närvarande uppgår till 1,475,220 kronor.

I skrivelse till chefen för finansdepartementet den 28 oktober 1933 kar styrelsen för Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 gjort framställning i

Kungl. May.ts proposition nr 198. 7

syfte att Kreditkassans belåning av tillskottsbevis i Wermlands enskilda bank, Smålands enskilda bank oell Aktiebolaget Jämtlands folkbank måtte överflyttas till riksgäldskontoret.

Efter omnämnande av de i det föregående angivna fall, då staten genom Kreditkassan eller riksgäldskontoret lämnat stöd åt olika bankföretag, har styrelsen anfört följande:

Statens medverkan vid rekonstruktion av banker genom belåning av tillskottsbevis bär alltså ägt rum genom anlitande dels av Kreditkassan, dels av riksgäldskontoret. Belåning av tillskottskapitalet genom riksgäldskontoret står i överensstämmelse med det beslut, som fattades av 1932 års riksdag. Dels med hänsyn därtill, dels till följd av önskvärdheten av att dylika transaktioner i statsräkenskaperna redovisas på ett enhetligt sätt synes det lämpligast, att i första hand de belåningar av tillskottsbevis i Wermlands enskilda bank och Aktiebolaget Jämtlands folkbank, som gjorts av Kreditkassan, numera överflyttas på riksgäldskontoret. En dylik transaktion skulle icke för närvarande medföra något kapitalutlägg. Eventuellt kapitalbehov skulle — därest sådant i framtiden skulle komma att erfordras — sannolikt bliva tillfälligt och i varje fall bliva räntebärande efter 6 procent. Varken Wermlands enskilda bank eller Aktiebolaget Jämtlands folkbank har under den tid, överenskommelsen varat, haft behov av pengar. Beloppen hava hela tiden varit innestående i Kreditkassan. I realiteten hava alltså vederbörande banker haft löpande räkningar hos Kreditkassan, på vilka de icke dragit och på vilka de icke behövt erlägga ränta, annat än örn och i den mån krediterna hade disponerats. Krediten mot tillskottsbevis till Wermlands enskilda bank kvarstår alltjämt oförändrad till ett belopp av 12,409,263 kronor 33 öre. Däremot har den tredjedel av belåningen av tillskottsbevis i Wermlands enskilda bank, som Skandinaviska kreditaktiebolaget åtagit sig, minskats till 2,719,556 kronor 67 öre. Belåningen hos Kreditkassan av tillskottsbevis till Aktiebolaget Jämtlands folkbank har genom anlitande av bankens årsvinster nedgått från 3,000,000 kronor till 2,400,000 kronor. Den nuvarande krisen har medfört, att ingendera av dessa banker under år 1933 kunnat minska tillskottskapitalet. Det undandrager sig styrelsens för Kreditkassan bedömande, huru snart återbetalningarna kunna återupptagas, respektive huru snart tillskottskapitalen komma att bliva till fullo guldna.

Vad Smålands enskilda bank beträffar, är tillvägagångssättet vid avbetalningen väsentligt mera invecklat. Med hänsyn därtill kan man ifrågasätta, huruvida det icke, i varje fall tills vidare, vore lämpligare, att Kreditkassan fortfarande finge handlägga detta ärende, än att det överflyttades till riksgäldskontoret, En eventuell överflyttning till riksgäldskontoret av tillskottskapital teckningen kunde visserligen kombineras, med en överflyttning till riksgäldskontoret av Kreditkassans lån till Aktiebolaget Bond. Å andra sidan möter det givetvis icke något hinder, att Kreditkassans ansvar för tillskottskapitalet överflyttas på riksgäldskontoret, medan Kreditkassan fortfarande omhänderhar förvaltningen av krediten. Därigenom skulle en enhetlig redovisning av statens ansvar för tillskottsförbindelser erhållas. 1 så fall komma de belopp, som inbetalas till Kreditkassan i avbetalning på Smålands enskilda banks skuld, att successivt inlevereras till riksgäldskontoret. Kreditkassan kunde dessutom till riksgäldskontoret inleverera större delen av sitt nuvarande banktillgodohavande.

8 Kungl. Majlis proposition nr 198.

För en överflyttning till riksgäldskontoret av dessa tillskottsbelåningar talar, förutom den förut omförmälda önskvärdheten av en enhetlig behandling av hithörande spörsmål, vikten av att Kreditkassans avveckling i möjligaste mån påskyndas.

I anslutning härtill har Kreditkassans styrelse hemställt örn framläggande för riksdagen av förslag örn överflyttande till riksgäldskontoret av Kreditkassans belåningar av tillskottsbevis i Wermlands enskilda bank, Smålands enskilda bank och Aktiebolaget Jämtlands folkbank.

I anledning av Kreditkassans ifrågavarande skrivelse har tillfälle berens fullmäktige i riksgäldskontoret att inkomma med yttrande. I ett den 25 januari 1934 dagtecknat yttrande hava fullmäktige anfört:

I likhet med styrelsen för Kreditkassan funne fullmäktige lämpligt, att de transaktioner, som föranletts av statens medverkan vid rekonstruktion av banker genom belåning av tillskottsbevis, i statsräkenskaperna redovisades på ett enhetligt sätt. Med hänsyn därtill och då önskvärt vore, att Kreditkassans avveckling i möjligaste mån påskyndades, hade fullmäktige ej något att erinra mot att för den nu församlade riksdagen framlades förslag örn överflyttande till riksgäldskontoret av de belåningar av tillskottsbevis i Wermlands enskilda bank, Smålands enskilda bank och Aktiebolaget Jämtlands folkbank, som lämnats av Kreditkassan. Tillräcklig anledning syntes emellertid ej föreligga att — såsom Kreditkassans styrelse föreslagit — även efter en eventuell överflyttning till riksgäldskontoret av berörda belåningar, hos Kreditkassan bibehålla handläggandet av ärenden rörande avbetalningar å Smålands enskilda banks skuld för belåning av tillskottsbevis, även örn tillvägagångssättet här vore mera invecklat än vid avbetalningarna å de två andra bankernas motsvarande skulder.

I skrivelse till chefen för finansdepartementet den 10 februari 1934 har sedermera styrelsen för Kreditkassan meddelat, att styrelsen för Aktiebolaget Jämtlands folkbank hos Kreditkassan hemställt örn Kreditkassans medverkan till sådan förändring av bankens tillskotts- och aktiekapital att tillskottskapitalet helt avvecklas, att nuvarande aktiekapitalet nedsättes från 6 till 3 miljoner kronor och att preferensaktier utfärdas till ett belopp av 1 miljon kronor. Härom har Kreditkassans styrelse vidare anfört:

Förändringen skulle för Kreditkassans vidkommande medföra, att det lån mot tillskottsbevis å resterande 2,400,000 kronor, som nu utestode till bankens dotterbolag, Aktiebolaget Filius, samt Jämtlands folkbanks motsvarande tillgodohavande hos Kreditkassan skulle nedsättas till högst 1 miljon kronor, samt att det nuvarande hypoteket för lånet skulle ersättas med ett mot det nedsatta beloppet svarande nominellt belopp preferensaktier i banken. Kreditkassans styrelse, som ej funnit de av riksdagen för kassans avveckling givna direktiven lägga hinder i vägen för kassans medverkan till genomförande av bankstyrelsens förslag och som funnit detsamma för kassan fördelaktigt, hade, efter inhämtande av yttrande av hankinspektören samt efter hörande av Kreditkassans representant i bankens revision, funnit sig kunna bifalla bankens framställning. Då något motstånd från annat håll ej syntes vara att motse, kunde man räkna med att förslaget godkändes. Genomförandet av detsamma torde emellertid taga omkring ett års tid i anspråk.

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

9 Med anledning av att fullmäktige i riksgäldskontoret i sitt förut återgivna yttrande över Kreditkassans tidigare framställning förordat, att även belåningen av Smålandsbankens tillskottskapital överfördes till riksgäldskontoret, för den händelse så skedde med Kreditkassans övriga liknande engagemang i andra banker, har styrelsen för Kreditkassan i sin nyssnämnda skrivelse den 10 februari 1934 — under erinran, att detta vore ett arrangemang, som styrelsen, såsom framginge redan av dess förra skrivelse, icke ville motsätta sig — framhållit, att kassans lån till Aktiebolaget Bond å numera 5,396,460 kronor, vilket tillkommit vid 1926 års omläggning av Smålandsbanksengagemanget, stöde i ett så intimt förhållande till det äldre, vid Smålandsbankens rekonstruktion år 1922 tillkomna engagemanget, varigenom viss del av bankens tillskottskapital belånats hos kassan, att de borde handhavas av samma kreditgivare. Överflyttningen av engagemanget i Bond, som på sin tid inneburit en direkt utbetalning från Kreditkassan, behövde emellertid icke medföra någon kontantutbetalning från riksgäldskontoret till kassan, utan kunde ordnas så, att beloppet gottgjordes Kreditkassan i avräkning å den kredit, som genom riksgäldskontoret ställts till kassans förfogande.

I anledning härav har styrelsen hemställt örn åtgärder för överflyttande från Kreditkassan till riksgäldskontoret jämväl av Aktiebolaget Bonds lån hos Kreditkassan.

Rörande frågan örn överflyttande till riksgäldskontoret av Aktiebolaget Bonds lån hos Kreditkassan hava f ullmäktige i riksgäldskontoret i ett den 15 februari 1934 avgivet yttrande framhållit, att, därest Kreditkassans övriga engagemang i Smålands enskilda bank överfördes till riksgäldskontoret, överflyttning enligt fullmäktiges mening borde ske jämväl av sagda lån, varigenom Kreditkassan skulle helt befrias från sina mellanhavanden med nyssnämnda bank. Överflyttningen ifråga vore för övrigt endast en bokföringsfråga, då, såsom i styrelsens skrivelse påpekades, någon kontant utbetalning från riksgäldskontorets sida därvid ej skulle erfordras.

I likhet med fullmäktige i riksgäldskontoret finner jag mig böra förorda ett överflyttande från Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 till riksgäldskontoret av Kreditkassans belåningar av tillskottsbevis i Wermlands enskilda bank, Smålands enskilda bank och Aktiebolaget Jämtlands folkbank. Ifrågavarande belåningar uppgå, såsom nämnts, för närvarande till i runda tal 12.4 miljoner kronor till Wermlands enskilda bank, 1.5 miljon kronor till Smålands enskilda bank och 2.4 miljoner kronor till Aktiebolaget Jämtlands folkbank eller tillhopa 16.3 miljoner kronor. Dessa belopp motsvaras på skuldsidan i Kreditkassans balansräkning av samma belopp, utgörande av ifrågavarande banker insatta medel. Det förutsättes, att riksgäldskontoret vid övertagande av nämnda belåningar mot tillskottsbevis jämväl skulle mottaga dessa insättningar med den förbindelse till återbetalning, som åvilar Kreditkassan. Därest den i Kreditkassans se- Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sand. Nr 197—19S.

Departements-

chefen.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

nare skrivelse omförmälda förändringen av Kreditkassans engagemang i Aktiebolaget Jämtlands folkbank kommer till stånd, bör överförandet till riksgäldskontoret självfallet avse Kreditkassans belåning av preferensaktier i banken och däremot svarande insättning. I anslutning till riksgäldsfullmäktiges uttalanden tillstyrker jag vidare, att riksgäldskontoret tillika övertager Kreditkassans lån till Smålandsbankens dotterbolag Aktiebolaget Bond, för närvarande i runt tal 5.4 miljoner kronor.

I riksgäldskontorets räkenskaper komma de från Kreditkassan övertagna engagemangen att redovisas under riksgäldsverkets fond på samma sätt som de år 1932 till tre andra banker lämnade stödkrediterna, nämligen å ena sidan bland tillgångarna såsom fordringar å Aktiebolaget Webe (för Wermlands enskilda bank), Aktiebolaget Axe (för Smålands enskilda bank) och Aktiebolaget Filius (för Aktiebolaget Jämtlands folkbank) samt å andra sidan bland skulderna såsom insatta tillskottsmedel för en var av nämnda banker. Ett övertagande av det till Aktiebolaget Bond av Kreditkassan utlämnade lånet, som icke har motsvarighet i något hos Kreditkassan insatt kapital, lärer böra förbindas med avräkning till motsvarande belopp å den för Kreditkassans verksamhet avsedda krediten i riksgäldskontoret. Härav följer, att, såsom Kreditkassans styrelse anmärkt, ifrågavarande åtgärder icke för närvarande kräva några kapitalutlägg.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen besluta,

att de av Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 lämnade belåningarna av tillskottsbevis i Wermlands enskilda bank, Smålands enskilda bank och Aktiebolaget Jämtlands folkbank jämte de mot samma belåningar svarande insättningarna av tillskottsmedel ävensom det av Kreditkassan till Aktiebolaget Bond utlämnade lånet skola, på sätt av mig angivits, övertagas av riksgäldskontoret.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: R. Borgström.

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

11 Bilaga.

Balansräkning för Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 den 31 december 1933 m. m.

Tillgångar.

Svenska statens icke räntebärande obligationer................ kr. 4,999,600: —

Kassabehållning........................................................................ » 456:2 6

Bankräkningar:

A.-B. Göteborgs Handelsbank, kapitalräkning ............................................ kr. 130,052:91

A.-B. Sydsvenska Banken, checkräkn. » 13,754:6 5

» Jordbrukar banken, » » 5,134:27

» » , kapitalräkn. » 1,057,594:0 6 » 1,206,535:8 9

Skand. Kredit A.-B. (tillhörande statsanslaget till Helle-

forsbolaget) ...................................................................... » 210,680: ie

Utlämnade lån, enligt specifikation .................................... » 50,482,293: 23

Främmande aktiers konto:

31,131 st. aktier i A.-B. Sydsvenska Banken nom. 50 kr. å 30 kr. ................... kr. 933,930: —

80 » aktier i A.-B. Jordbrukarbanken nom. 100 kr.å 55 % 50 » aktier i A.-B. Dur nom.

100 kr.................................

50 » aktier i A.-B. Igo nom.

100 kr................................

15,000 » stamaktier i Hellefors Bruks A.-B. nom. 100 kr.

Vinst- och förlustkonto:

Förlust från föregående år................

Avgår: Anslag ur fonden för mötande av förluster å Kreditkassan

Förlust för 1933 ................................

» 4,400: —

» 0: —

» 0: —

» °=— » 938,330: —:

kr. 49,866,337: 91

» 26,500,000: — * *

kr. 23,366,337:91

* 930,249: 88 » 24,296,587: 7 9

Kr. 82,134,483:3 3

Stöd åt insättare i vissa sparbanker.

Outnyttjad kredit i Riksgäldskontoret för utbetalning till

sparbanksinsättare .............................. kr. 2,698,928:0 7

Redovisade utbetalningar till sparbanksinsättare: 1929 ....... kr. 480,256: 31

1930 ....... » 872,037:0 8

1931 ........ » 8,739:2 5

1932 ........ » 951,366: 10

1933 ........ » 8,378,507: 81 » 10,690,906:55

Kr. 13,389,834: 6 2

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

Omkostnadskonto för utbetalningar till sparbanksinsättare, utbetalt

1929 .................... kr. 15,515:50

1930 .................... » 6,402: 4 o

1931 .................... » 31,352:9 9

1932 .................... » 42,698: 2 9

1933 *__ 14,196: 20 kr. 110,165: 3 8 kr. 13,500,000: —

Kr. 95,634,483:3 8

Svenska statens 5 % obligationer nom. kr. 50,000,000: —

» » 41/, % » » » 10,000,000: —

Kr. 60,000,000: —

pantsatta för skuld till Kiksgäldskontoret.

Skulder.

Aktiekapitalet............................................................................ kr. 5,000,000: —

Riksgäldskontoret .................................................................... » 60,000,000: —

Kungl, statskontoret:

disponerat av anslag å 1,500,000 kronor för stöd åt Hellefors Bruks A.-B................................................................. » 850,000: —

Insatta medel:

Smålands Enskilda Bank ... Wermlands Enskilda Bank A.-B. Jämtlands Folkbank

kr. 1,475,220: —

» 12,409,263:3 3

» 2,400,000:— » 16,284,483:3 3

Kr. 82,134,483:33

Stöd åt insättare i vissa sparbanker.

Uttag å sparbankskonto i Riksgäldskontoret 1929........ kr. 495,771: 81

1930 ........ » 878,439:48

1931 ........ » 6,767,902:4 9

1932 ........ » 2,700,066:5 4

1933 ........ » 14,922:0 7

kr. 10,857,102:3 9

Avgår: Återbetalningar 1933........ » 56,030: 4 6 kr. 10,801,071:93

Fond för stöd åt sparbanksinsättare. .. » 2,698,928: o7 » 13,500,000: —

Kr. 95,634,483:3 3

Garantifond kr. 60,000,000: —.

Den bland tillgångarna upptagna posten å utlämnade lån å i runt tal 50.4 8 miljoner kronor fördelar sig på följande sätt å lån, utlämnade i samband med rekonstruktion av härefter angivna bankinrättningar:

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

A.-B. Sydsvenska Banken

Diverse låntagare i allmänhet mot hypotek av aktier i Sydsvenska Banken .................................................... kr.

Smålands Enskilda Bank

A.-B. Bond............................................ kr. 5,396,460: —

A.-B. Axe mot tillskottsbevis till bankens grundfond ................................ » 1,475,220: — »

Wermlands Enskilda Bank

A.-B. Webe mot insatsbevis till bankens grundfond .............................. kr. 12,409,263: 33

A.-B. Igo mot 195,000 st. pref.-aktier å 100 kr. i Hellefors Bruks A.-B. » 19,500,000: —

Hellefors Bruks A.-B., förlagskon to » 639,319: 8 4 »

A.-B. Jordbrukarbanken

A.-B. Dur mot Svenska Lantmännens Kvarnförenings revers med hypotek av 40,000 st. stamaktier i A.-B. Kvarnintressenter å nom.

kr. 50: — å kr. 30: — ................ kr.

Andra låntagare mot Jordbrukarbankens aktier, i allmänhet belånade till pari .................................. »

Summa kvarstående belopp av under år 1929 genom A.-B. Dur från jordbrukarbanken övertagna engagemang ........................................ »

A.-B. Göteborgs Handelsbank

A.-B. Dur mot 99,914 st. bankens aktier å nom. kr. 100 å kr. 50: —........................................................................ »

A.-B. Jämtlands Folkbank

A.-B. Filius mot insatsbevis till bankens grundfond » Sparbankslån

Till 21 insatstecknare till Lysviks sparbanks säkerhetsfond ........................................................................................ »

Kr.

1,200,000: — 18,100: —

1,114,391: 58

1,258,838: 48

6,871,680: —

32,548,583: 17

2,332,491: 5 8

4,995,700: — 2,400,000: —

75,000: — 50,482,293: 23

Bihang till riksdagens protokoll 193i. 1 sami. Nr 197—198.