angående försäljning av vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

1 Nr 206.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående försäljning av vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar; given Stockholms slott den 2 mars 1934.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt under punkterna l:o—3:o.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 2 mars 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Ekman, Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anhåller att få underställa Kungl. Maj:ts prövning vissa ärenden angående försäljning av kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar, vilka ärenden synts böra föranleda framställning till riksdagen, samt anför härom följande:

l:o.

Stora Tidö nr 2 i Södermanlands län.

Kronoegendoinen 1/i mantal Stora Tidö nr 2 i Hammarby socken av Södermanlands län är utarrenderad för tiden från den 14 mars 1917 till den 14 mars 1937 mot årligt arrende av 750 kronor.

Silläng till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 206. 1

2 Kungl. Marits proposition nr 206.

Sedan egendomens nuvarande arrendator, Gustaf Melén, hos domänstyrelsen anhållit att få köpa egendomen, har styrelsen föranstaltat om uppskattningsförrättning å egendomen under år 1933.

Av handlingarna i ärendet, däribland en av förste lantmätaren Gustaf Indebetou år 1913 över egendomen upprättad karta med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som ligger 5 kilometer från Eskilstuna, har en areal av 27.825 hektar, varav 0.44 hektar tomt, 24.44 hektar åker, 2.605 hektar betesoch skogsmark samt 0.3 4 hektar impediment.

Byggnaderna äro samtliga gamla och omoderna men underhållna. Utrymmena äro ej tillräckliga för gårdens behov, och ekonomibyggnaderna äro tungarbetade och i stort behov av ombyggnad. Åkerjorden består av dels sandblandad lerjord och dels lerblandad mylla av medelgod beskaffenhet, delvis något grund. Egendomen har med 1/2 mantal del i Öster-Rekame häradsallmänning, varifrån utdelningen år 1932 var 50 kronor per mantal, under det att under 1933 någon utdelning ej kunde väntas. Vallby-Jädra elektriska distributionsförening och vattenfallsstyrelsen hava jämlikt Kungl. Maj:ts resolutioner den 23 juli 1920 respektive den 27 augusti 1920 medgivits rätt att hava elektriska ledningar framdragna över egendomen.

Taxeringsvärdet utgör 18,800 kronor, varav 100 kronor för växande skog.

Uppskattningsnämnden har anfört följande.

Egendomens byggnadsbestånd vore av så dålig och otillräcklig beskaffenhet, att örn- och nybyggnader borde ske inom loppet av de närmaste åren för att egendomen skulle kunna anses normalt bebyggd. Ägoflguren och avsaknaden av torp och lägenheter gjorde, att egendomen ej lämpade sig för avstyckning, utan borde försäljas i en lott. Av verkställd utredning framginge, att rågångarna ej vore omstridda, att den egendomen förr tillhörande andelen i den s. k. Storängen vore avsöndrad och försåld, och att all fastigheten tillhörande mark vore utlämnad på arrende enligt arrendekontraktet.

Arrendatorn, som på grund av transportresolution den 25 september 1930 innehaft arrendet sedan den 14 mars 1931, hade under den gångna arrendetiden nedlagt stora kostnader och arbete för att ställa fastigheten i stånd. Mycket arbete hade offrats på dikningar och stenbrytning; på egen bekostnad hade han täckdikat 1 '/» hektar åker, upptagit ett större utfall och rustat husen. Arrendatorn, som enligt gällande författning ej kunde erhålla hembud, hade anhållit att redan nu få förvärva fastigheten. Nämnden tillstyrkte livligt denna arrendatorns framställning samt förordade, att fastigheten måtte försäljas med tillträde den 14 mars 1934.

Egendomen hade saluvärderats till 15,500 kronor, varav 400 kronor för andel i häradsallmänning och 289 kronor för växande skog. Arrendevärde: 650 kronor. Något skäl för att vid fastighetens försäljning göra förbehåll örn, att fastigheten skulle användas för visst ändamål, funnes ej. Upplåtelse under åborätt eller förbehåll örn återköpsrätt ansåge nämnden ej böra ifrågakomma.

Den enligt gällande arrendekontrakt arrendatorn åliggande skyldigheten att avlämna jorden höst- och frösådd samt höstplöjd samt den jordägaren enligt 2 kap. 18 § nyttjanderättslagen åliggande skyldigheten att utgiva lösen för elektriska ledningar hade uppskattats sålunda:

3 Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

6 7, tunnland höstsådd å 40 kronor ................................................ 260 kronor,

6 7a » grässådd » 10 » 65 » ,

13 » plöjd » 8 » 104 » ,

elektrisk installation ........................................................................ 200________» •

Summa 629 kronor.

Dessa lösningsskyldigheter borde tillförbindas köparen. Något avdrag härför på saluvärderingen ansåge nämnden ej böra ske.

Köparen borde tillförbindas att respektera förberörda innehavare av elektriska ledningar meddelat tillstånd att hava dessa framdragna över egendomen.

överjägmästaren har ej haft något att erinra mot uppskattningsnämndens förslag utan har på det livligaste tillstyrkt försäljningen.

Sedan domänstyrelsen i skrivelse till Melén den 6 maj 1933 meddelat, att, därest Melén förklarade sig villig att inköpa egendomen mot ett saluvärde av 17,000 kronor, styrelsen skulle hos statsmakterna tillstyrka, att egendomen hembjödes Melén för detta belopp, har Melén skriftligen förklarat sig villig att inköpa egendomen för 17,000 kronor.

Domänstyrelsen har med skrivelse den 19 februari 1934 underställt ärendet Kungl. Majits prövning och därvid anfört följande. Ehuru arrendeperioden för egendomen utginge först den 14 mars 1937, ansåge styrelsen, att egendomen, med hänsyn till det svaga byggnadsbeståndet och de avsevärda kostnader ett uppbyggande av egendomens åbyggnader skulle komma att medföra, redan nu borde försäljas mot förberörda av styrelsen föreslagna saluvärde. Mot uppskattningsnämndens förslag i övrigt hade styrelsen ej något att erinra. Någon anledning att föreskriva särskilda villkor angående egendomens användning eller om återköpsrätt ansåge styrelsen icke föreligga. Skulle sådant förbehåll likväl anses böra göras, torde detta ej i föreliggande fall föranleda nedsättning av saluvärdet. Då Melén den 14 mars 1934 innehaft arrendet under endast 3 år, vore han ej hembudsberättigad vid egendomens försäljning. På grund härav erfordrades riksdagens medverkan vid beslut örn försäljning av egendomen med hembudsrätt för Melén.

Jag biträder försäljningsförslaget, sådant det tillstyrkts av domänstyrelsen, och hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1/4 mantal Stora Tidö nr 2 i Hammarby socken av Södermanlands län må försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. till egendomens arrendator, Gustaf Melén, för en köpeskilling av 17,000 kronor under villkor, att tillträdet skall räknas från den 14 mars 1934, då det örn egendomen gällande arrendekontraktet skall upphöra att gälla, att egendomen försäljes i det skick, den enligt arrendekontraktet skall avlämnas, dock utan rätt för Melén att

Departements

chefen.

4 Kungl, May.ts proposition nr 206.

bekomma ersättning för verkställd sådd och plöjning eller för elektrisk installation, att köpeskillingen skall erläggas på sätt oell under villkor, som föreskrivas i 21 § och 22 § B) i förordningen, samt att köparen skall vara skyldig respektera Vallby-Jädra elektriska distributionsförening u. p. a. och vattenfallsstyrelsen meddelad rätt att hava elektriska ledningar framdragna över egendomen.

2:o.

Stommen nr 1 i Rännelanda socken i Älvsborgs län.

Kronoegendomen '3/l mantal Stommen nr 1 i Rännelanda socken av Älvsborgs län är utarrenderad till den 14 mars 1936. Arrendet, som bestämts till 1,250 kronor per år, utgår för närvarande med dels vissa naturapersedlar att lösas med penningar efter fastställt pris enligt litt. A i gällande markegångstaxa, dels därutöver 625 kronor.

Kronojordstyckningssakkunniga hava under år 1933 besiktigat egendomen. Uppskattningsförrättning har hållits å egendomen innevarande år.

Av handlingarna i ärendet, däribland en av distriktslantmätaren Tor Blomkvist år 1923 över egendomen upprättad karta med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 8 kilometer från Högsäters järnvägsstation, innehåller en areal av 147.5 iso hektar, därav 42.8060 hektar tomt och åker, 4.3600 hektar äng, 98.8050 hektar skogsmark och 1.5440 hektar impediment.

A egendomen finnas torpet Trollabo, brukat av Karl Bryngelsson och bebyggt med kronan tillhöriga hus, ävensom lägenheten Pylsa, som sedan trettio år innehaves av Oskar Dahlgren. Lägenheten, vars samtliga byggnader tillhöra Dahlgren, har dessförinnan i flera generationer innehafts av Dahlgrens förfäder.

Åkerjorden ligger i en sammanhängande figur men är överallt mullfattig och av svag natur. Ängen består av dalgångar och åkerrenar. Betesmarken är bevuxen med buskar och föga givande. Skogsmarken är relativt stor och delvis av god beskaffenhet.

De flesta av de kronan tillhöriga byggnaderna vid huvudgärden äro i dåligt skick; särskilt är ladugården bristfällig och hotar när som helst att falla samman. Torpet Trollabos byggnader äro också i dåligt stånd.

Uppskattningsnämnden har med hänsyn till byggnadernas synnerligen bristfälliga skick ävensom det i stort sett svaga jordbruket i anslutning till kronojordstyckningssakkunnigas utlåtande uttalat sig för att egendomens jordbruk med tillägg av nödig stödskog snarast möjligt borde försäljas. Nämnden har förordat uppdelning av egendomen i tre lotter, en omfattande huvudgården med torpet Trollabo, en omfattande lägenheten Pylsa — båda lotterna med tillägg av erforderlig skogsmark — och en omfattande återstoden av egendomen. De två förstnämnda lotterna borde säljas; den tredje

Kungl. Majds proposition nr 206. 5

lotten, innehållande huvudparten av egendomens skog, borde bibehållas i kronans ägo.

Lotternas gränser hava å den av distriktslantmätaren Blomkvist upprättade kartan angivits med röda linjer. Huvudgårdslotten med Trollabo innehåller 74.5 3 60 hektar, därav 32.4 700 hektar tomt och åker, 2.616o hektar äng och 39.4500 hektar avrösningsjord. Lotten Pylsa innehåller 20.3390 hektar, därav lO.ooio hektar tomt och åker, 1.744o hektar äng och 8.5940 hektar avrösningsjord.

Förstnämnda lotten har av uppskattningsnämnden åsatts ett saluvärde av i runt tal 19,000 kronor, därav för skog och skogsmark 5,336 kronor. Den senare lotten har saluvärderats till i runt tal 5,100 kronor, därav för skog och skogsmark 1,930 kronor.

Värderingen av lotterna har verkställts under förutsättning, att desamma överlåtas i det skick, vari de på grund av föreskrifter i gällande arrendekontrakt skola av arrendatorn av egendomen överlämnas.

Nämnden har icke funnit skäl föreslå särskilda försäljningsvillkor eller föreskrift örn återköpsrätt. Skulle föreskrifter härutinnan likväl befinnas erforderliga, har nämnden ansett en nedsättning i saluvärdena böra ske med 15 procent.

Under framhållande av att egendomens ladugård är till den grad bristfällig, att fara föreligger, att byggnaden icke kan brukas till arrendeperiodens utgång, har nämnden hemställt örn försäljning av de båda jordbrukslotterna med tillträde under år 1934.

Nämnden har förordat hembudsrätt för arrendatorn av egendomen, Ad. Henriksson, å huvudgårdslotten och för Oskar Dahlgren å lotten Pylsa.

Enligt vad nämnden upplyst, har Ad. Henriksson på grund av borgensförbindelser för förutvarande arrendatorn av egendomen nödgats den 14 mars 1928 övertaga egendomens arrende. Henriksson har skött egendomen väl.

Henriksson har förklarat sig villig att erlägga en köpeskilling, motsvarande det av nämnden åsätta saluvärdet 19,000 kronor, och önskar att, därest lotten kommer att försäljas med tillträdesrätt den 14 mars 1934, frånträda sitt arrende och med äganderätt tillträda lotten redan under innevarande år.

Innehavaren av lägenheten Pylsa, Oskar Dahlgren, har godkänt det av nämnden försäljningslotten åsätta saluvärdet. Dahlgren önskar likaledes att med äganderätt få tillträda styckningslotten den 14 mars 1934.

över jägmästaren har tillstyrkt försäljning av huvudgården med torpet Trollabo såsom en lott och lägenheten Pylsa såsom en lott. Det utmarksområde, som tilldelats den förstnämda lotten, har dock över jägmästaren funnit väl stort. Den huvudgårdslotten tillagda utmarken anser överjägmästaren kunna begränsas till området söder om en av överjägmästaren å kartan över ägofigur nr 86 a dragen blå strecklinje.

Öv er lantmätaren har förklarat hinder icke föreligga mot avstyckning till särskilda fastigheter av de av nämnden föreslagna försäljningslotterna. En minskning av huvudgårdslottens utmarksområde på sätt överjägmästaren föreslagit anser överlantmätaren kunna äventyra möjligheten för lottens avstyckning.

Domänstyrelsen har med utlåtande den 20 februari 1934 underställt ärendet Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört, att styrelsen biträdde nppskattningsnämndens dispositionsförslag. Försaljningslotternas av nämn-

6 Kungl. Majlis proposition nr 206.

Departeme ntachefeu.

den föreslagna gränser och arealer ansåge sig styrelsen' kunna godtaga. Mot åsätta saluvärden hade styrelsen ingen erinran. Hos styrelsen hade emellertid av vederbörande jägmästare anmälts, att efter den å egendomen verkställda saluvärderingen hade på grund av stormskada försålts vindfällt virke å huvudgårdslotten till en myckenhet av 75 kubikmeter med ett värde av 250 kronor samt å lotten Pylsa till en myckenhet av 39.20 kubikmeter med ett värde av 176 kronor 40 öre. I anledning härav syntes saluvärdena å lotterna böra minskas med motsvarande belopp. Den huvudgården och torpet Trollabo omfattande lotten skulle sålunda erhålla ett saluvärde av i runt tal 18,750 kronor och den lägenheten Pylsa omfattande lotten ett saluvärde av i runt tal 4,925 kronor. Hembudsrätt borde jämlikt 9 § andra stycket i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. tillerkännas innehavaren av lägenheten Pylsa, Oskar Dahlgren, till den försäljningslott, vari nämnda lägenhet inginge. Ehuru arrendatoren Henriksson icke innehaft egendomen så lång tid, att han jämlikt gällande författning vore hembudsberättigad, finge styrelsen under åberopande av de skäl, som av uppskattningsnämnden anförts, tillstyrka hembudsrätt jämlikt 9 § första stycket nämnda förordning för Henriksson å den huvudgården och torpet Trollabo omfattande försäljningslotten. Återstoden av egendomen eller den tredje lotten borde bibehållas i kronans ägo.

Jag har ej erinran mot domänstyrelsens förslag. Till frågan örn dispositionen av den i kronans ägo kvarvarande delen av kronoegendomen torde jag få återkomma, sedan riksdagens beslut i försäljningsfrågan föreligger. Jag hemställer nu, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 3/\ mantal Stommen nr 1 i Rännelanda socken av Älvsborgs län må enligt 9 § i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. försäljas följande två å förenämnda, av distriktslantmätaren Tor Blomkvist upprättade karta med röda gränslinjer utmärkta lotter, nämligen:

a) lotten huvudgården med torpet Trollabo med ett saluvärde av 18,750 kronor med hembudsrätt för Ad. Henriksson; och

b) lotten Pylsa med ett saluvärde av 4,925 kronor med hembudsrätt för Oskar Dahlgren,

skolande därvid iakttagas, att vardera lotten säljes med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1936 eller, därest egendomens arrendator så medgiver, med tillträde räknat från den 14 mars 1934, därvid det för egendomen gällande arrendekontraktet skall upphöra, att vid för-

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

sanningen av den huvudgården och torpet Trollabo omfattande lotten förbehåll göres om rätt för den lott, som omfattar lägenheten Pylsa, ävensom för den blivande kronoparkslotten till fria vägar över lotten i fråga, samt att vid försäljningen av den torpet Pylsa omfattande lotten nämnda lott tillerkännes rätt till väg över huvudgårdslotten fram till allmänna landsvägen.

3:o.

Tynninge nr 1 och 2 i Örebro län.

Kronoegendomen 2 mantal Tynninge nr 1 och 2 i Kumla socken av örebro län är utarrenderad till den 14 mars 1935 mot en årlig avgäld av 2,000 kronor.

Uppskattningsförrättning har under år 1932 hållits å egendomen. Av handlingarna i ärendet, däribland en år 1911 av distriktslantmätaren H. Aspling över egendomen upprättad karta med tillhörande beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som genomskäres av västra stambanan och allmän landsväg är belägen 27 kilometer från örebro och 6 kilometer från Hallsbergs sta tion samt omfattar 277.5745 hektar, därav 117.2455 hektar tomt och åker 23.8930 hektar äng och odlingsmark, 129.6005 hektar avrösningsjord och 6.8355 hektar impediment.

Å egendomen finnas torpen Rättaretorpet, Backtorp, Sandtorp, Almtorp och Larstorpet, samtliga bebyggda med kronan tillhöriga hus, ävensom lägenheterna Rosenlund, Skogshyddan och Skogalund, dessa senare försedda med innehavarna tillhöriga, för stadigvarande bruk avsedda boningshus. Torpen Rättaretorpet och Backtorp brukas under huvudgården, Almtorp brukas sedan 14 mars 1932 av Harry Karlsson, Sandtorp sedan år 1918 av Ivar Westin och Larstorpet sedan 1933 av Erik Svensson.

Åkerns natur växlar vid huvudgården från ren sandjord, sandmylla och klapperstensjord till lermylla, lerjord och mulljord. Åkerns beskaffenhet är å enstaka fält fullgod; till större delen är den likväl mager, vartill kommer, att åkern är mycket stenbunden samt besvärad av större stenar och stenrösen. Torpjorden är både till natur och brukningsmöjlighet svagare än huvudgårdens jord. Ängs- och odlingsmarken ligger spridd och består till stor del av kärr och sidlänta områden, vilka knappast kunna användas som betesmark. Skogsmarken är i regel god.

Kronans byggnader å huvudgården äro i relativt gott skick. Husen å torpen äro däremot av synnerligen dålig beskaffenhet.

Egendomen äger andel i Kumla härads allmänning.

Egendomen har under år 1930 besiktigats av kr ono jordstyckning ssak kunniga, som uttalat sig för försäljning av torpen Almtorp, Sandtorp och Larstorp.

Uppskattningsnämnden har förordat försäljning av vissa områden i enlighet med ett av distriktslantmätaren Arvid Torvald uppgjort styckningsförslag. Förslaget omfattar 3 för jordbruk och 3 för bostadsändamål avsedda

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

ägolotter. Jordbrukslotterna utgöras av torpen Almtorp, Sandtorp och Larstorp. Bostadslägenheterna äro Rosenlund, Skogshyddan och Skogalund. Försäljningslotternas gränser hava inlagts å en över styckningsförslaget särskilt upprättad karta. Deras arealer i hektar och av nämnden åsätta saluvärden framgå av följande tablå.

Uppskattningsnämnden har förordat hembudsrätt för samtliga brukare av torp ävensom för samtliga lägenhetsinnehavare. Värderingen är verkställd under förutsättning, att lotterna överlämnas i befintligt skick.

Nämnden har icke föreslagit några särskilda villkor rörande ägolotternas användning eller någon bestämmelse örn återköpsrätt för kronan. Skulle sådana anses erforderliga, föreslår nämnden en nedsättning i respektive lotters saluvärden med minst 10 procent.

Domänintendenten har meddelat, att samtliga till hembudsrätt förordade personer förklarat sig godkänna av uppskattningsnämnden åsätta saluvärden.

överlantmätaren har i avgivet yttrande förklarat, att hinder för avstyckning av de till försäljning avsedda lotterna icke föreligger.

överjägmästaren har icke haft någon erinran mot avstyckningsförslaget liksom icke heller mot de försäljningslotterna åsätta saluvärden.

Domänstyrelsen har med utlåtande den 17 februari 1934 underställt ärendet Kungl. Majda prövning och därvid anfört, att styrelsen biträdde uppskattningsnämndens försäljningsförslag. På grund av gällande författning tillkomme hembudsrätt Ivar Vestin beträffande lotten litt. B eller Sandtorp, Per Viktor Rydmark beträffande lotten litt. D eller Rosenlund, Ture Augustsson beträffande lotten litt. E eller Skogshyddan och Valentin Bergkvist beträffande lotten litt. P. eller Skogalund. Styrelsen hade ingen anledning motsätta sig nämndens förslag örn tillerkännande av hembudsrätt jämväl för Harry Karlsson beträffande lotten litt. A eller Almtorp och Erik Svensson beträffande lotten litt. C eller Larstorp, ehuru nämnda personer på grund av gällande författning icke vore hembudsberättigade.

Kungl. Maj:ts proposition nr 206. 9

Jag biträder det av domänstyrelsen tillstyrkta försäljningsförslaget och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 2 mantal Tynninge nr 1 och 2 i Kumla socken av örebro län må till åsätta saluvärden och med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1935 jämlikt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. försäljas förberörda med litt. A, B, C, D, E och F betecknade lotter med hembudsrätt

jämlikt 9 § i nämnda förordning för Harry Karlsson till lotten litt. A eller Almtorp, för Ivar Vestin till lotten litt. B eller Sandtorp och för Erik. Svensson till lotten litt. C eller Larstorp, samt

jämlikt 10 § i förordningen för Per Viktor Rydmark till lotten litt. D eller Rosenlund, för Ture Augustsson till lotten litt. E eller Skogshyddan och för Valentin Bergkvist till lotten litt. F eller Skogalund.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt i de under l:o—3:o här ovan antecknade ärenden.

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämnar bifall till vad departementschefen hemställt samt förordnar, att till riksdagen skall avlåtas proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Hugo Nordlander.

Departements-

chefen.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami.

Nr 20i;.

o

340688. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934