angående anslag till skyddsuppfostran m. m.
Kungl. Maj-.ta proposition nr 213.
1 Nr 213.
Kungl. Majits proposition till riksdagen angående anslag till skyddsuppfostran m. m.; given Stockholms slott den 9 mars 1934.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i statsrådet å Stockholms slott den 9 mars 1934.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anför efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet:
T årets statsverksproposition har Kungl. Majit dels under femte huvudtiteln, punkt 40, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, i riksstaten för budgetåret 1934/1935 beräkna det ordinarie förslagsanslaget till skyddsuppfostran till 565,000 kronor, dels och bland utgifter för kapitalökning, bilaga 3, under rubriken »Statens utlåningsfonder», punkt 1, föreslagit riksdagen att, i avbidan på blivande propositioner i ämnet, till kapitalökning å fonden för låneunderstöd för nämnda budgetår beräkna ett Bihang till riksdagens protokoll W34. 1 sami. Nr 213. bis 94 1
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 213.
reservationsanslag av 180,000 kronor, därav ett belopp av 30,000 kronor antagits bliva erforderligt för beredande av lån för anordnande av ett skyddshem för vanartad ungdom i åldern 18—21 år.
Jag anhåller nu att för Kungl. Majit få ånyo anmäla berörda frågor om anslag till skyddsuppfostran och örn lån för nämnda skyddshem.
Till en början ber jag, att beträffande anslaget till skyddsuppfostran få lämna de uppgifter, som innefattas i följande tablå.
Från detta anslag, som från och med budgetåret 1925/1926 varit uppfört i riksstaten, bestridas dels statsbidrag till barnavårdsnämnder och skyddshem jämlikt kungörelsen den 8 maj 1925 (nr 131) örn statsbidrag till vissa kostnader enligt lagen örn samhällets barnavård, dels de hyresbelopp m. m., den fyllnad av statsmedel samt de ersättningar för icke belagda platser, vilka enligt av riksdagen godkända avtal med vissa enskilda institutioner örn anordnande av skyddshem skola utgå av statsmedel, dels bidrag — till belopp av 41,100 kronor — till avlöningar åt vissa befattningshavare vid ett av dessa skyddshem, nämligen åkerbrukskolonien Hall, dels ock arvode till skyddshemsinspektören. Beträffande arvodet till skyddshemsinspektören får jag hänvisa till 1929 års statsverksproposition (V p. 37) samt riksdagens skrivelse nr 5 A, p. 16, år 1929.
I proposition denna dag (nr 212) har Kungl. Majit på min hemställan förelagt riksdagen vissa lagförslag, bland dem förslag till lag örn ändrad lydelse av 1 § lagen den 12 juni 1885 angående lösdrivares behandling samt förslag till lag örn ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1924 örn samhällets barnavård. Medan enligt gällande bestämmelser i lösdrivarlagen personer under 18 år ej må behandlas såsom lösdrivare, skulle enligt förstnämnda lagförslag angivna åldersgräns höjas till 21 år. Samtidigt skulle enligt det senare lagförslaget — i motsats till vad nu är fallet — barnavårdslagen bliva tillämplig jämväl å personer mellan 18 och 21 år. Förslaget till ändring i barnavårdslagen innehåller beträffande dessa personer bland annat följande.
Barnavårdsnämnd skall hava att vidtaga åtgärder gentemot person i åldern mellan 18 och 21 år, som befinnes vara hemfallen åt ett oordentligt, lättjefullt eller lastbart levnadssätt och beträffande vilken särskilda åtgärder från samhällets sida krävas för hans tillrättaförande (22 §). I första hand skola vidtagas vissa förebyggande åtgärder (23 §). Prövar barnavårdsnämnden de förebyggande åtgärderna vara gagnlösa eller hava sådana åtgärder vidtagits utan att rättelse vunnits, bör nämnden omhändertaga den person, varom fråga är, för beredande åt honom av skyddsuppfostran (24 §). Sådant beslut skall underställas länsstyrelsens prövning (25 §). Skyddsuppfostran skall beredas den omhändertagne genom hans intagande i skyddshem eller i allmän uppfostringsanstalt. Dock kan han även överlämnas till enskilt hem,
Budgetår
1931/1932
1932/1933
1933/1934
510.000 561,441
530.000 530,456
560.000 —
Anslag Nettoutgifter
Kungl. Maj:ts proposition nr 213.
arbetshem eller annan därmed jämförlig anstalt (35 §). De personer, som skola uppfostras i skyddshem, skola i allmänhet intagas i särskilda för dem avsedda, av staten eller annan upprättade skyddshem eller avdelningar av skyddshem men kunna, då särskilda förhållanden det påkalla, intagas även i vissa andra skyddshem. Bestämmelser äro ook meddelade örn överflyttning emellan skyddshem inbördes samt från skyddshem till allmän uppfostringsanstalt och tvärtom (43 §). För utgift, som vistelsekommun haft för skyddsuppfostran av person, varom här är fråga, äger kommunen rätt till ersättning av staten (63 §). Denna ersättning skall uttagas på samma sätt, som den ersättning, vilken enligt nu gällande bestämmelser i barnavårdslagen i vissa fall tillkommer kommunen (65 §). Detta innebär, att kommunen skall göra ansökan örn ersättningen hos länsstyrelsen för varje år inom februari månad året efter det, då utgiften uppkommit, samt att länsstyrelsen skall besluta i ämnet före den 1 nästföljande maj (jfr 61 § fattigvårdslagen).
De nu föreslagna lagändringarna äro avsedda att träda i kraft den 1 januari 1935.
För att lagstiftningen skall kunna på åsyftat sätt träda i funktion är det tydligen nödvändigt, att särskilda skyddshem för vanartade personer i åldern 18—21 år snarast möjligt komma till stånd.
Efter verkställda undersökningar och förda förhandlingar hava därför inom socialdepartementet utarbetats förslag till avtal angående inrättande av två dylika hem. Båda förslagen utgå från den förutsättningen, att en utvidgad barnavårds- och ungdomslagstiftning av i huvudsak det innehåll, som här angivits, kommer att beslutas av statsmakterna. Platsbehovet har beräknats till 30 för ynglingar och 25 för flickor.
Det ena förslaget avser överenskommelse mellan Kungl. Majit och kronan samt Jönköpings läns landsting rörande mottagande av för skyddsuppfostran omhändertagna ynglingar i åldern 18—-21 år. Sedan 1907 års riksdag därtill lärn nät, sitt medgivande, har Kungl. Majit genom brev till domänstyrelsen den 14 juni samma år till nämnda landsting avgiftsfritt upplåtit nyttjanderätten till viss del av kronoegendomen Långanäs nr 1 i Höreda socken i Jönköpings län under förutsättning, att landstinget övertoge ansvaret för upprätthållande å egendomen av en därstädes anordnad uppfostringsanstalt. I brevet stadgades bland annat att, därest Kungl. Majit skulle finna uppfostringsanstalten ej handhavas på sådant sätt, att den uppfyllde det med densamma åsyftade ändamålet, eller att egendomen vanhävdades eller att den erfordrades för annat ändamål, landstinget skulle vara skyldigt att efter uppsägning avträda egendomen till kronan å laga fardag utan rätt till ersättning för å densamma vidtagna förbättringar eller eljest därå nedlagda kostnader. Ifrågavarande anstalt, som numera benämnes skyddshem, är alltjämt i verksamhet. Det uppgjorda avtalsförslaget, som godkänts av landstingets förvaltningsutskott, innehåller i huvudsak följande bestämmelser.
1. Landstinget åtager sig att sedan ingivna ritningar blivit av Kungl. Majit godkända, verkställa om- och tillbyggnad av berörda skyddshem att tagas i bruk tidigast den 1 januari 1935 samt att där till det antal, som
4 Kungl. Majus proposition nr 213.
skyddshemmets utrymme efter örn- och tillbyggnaden tillåter, för skyddsuppfostran mottaga ynglingar av ifrågavarande slag. Antalet platser å skyddshemmet beräknas till 30.
2. För utförande av örn- och tillbyggnaden erhåller landstinget ett lån av statsmedel å högst 30,000 kronor att uppbäras och åtnjutas under följande villkor, nämligen:
att av lånebeloppet den 1 augusti 1934 utbetalas högst 15,000 kronor samt återstående högst 15,000 kronor, då halva örn- och tillbyggnadsarbetet genomförts,
att landstinget vid lyftande av nämnda belopp avlämnar av landstinget utfärdade förbindelser å beloppen,
att ränta å lyftat belopp efter en räntefot av fyra och en halv procent skall erläggas halvårsvis varje år den 30 juni och den 31 december, intill dess lånet blivit till fullo guldet, dock att — intill dess skyddshemmet blivit efter vederbörlig avsyning taget i bruk för sitt ändamål — skyldighet för landstinget att gälda ränta, på sätt nyss sagts, föreligger endast i den mån och med det belopp, varmed ränta å lyftat lånebelopp för vederbörande tidsperiod åtnjutits av landstinget,
samt att landstinget håller skyddshemmets byggnader brandförsäkrade till betryggande belopp.
3. Staten erlägger för skyddshemmet en årlig hyra, motsvarande det räntebelopp, landstinget har att å ifrågavarande statslån för år erlägga, jämte 1,600 kronor såsom ersättning för inackordering av skyddshemmets nuvarande elever i annat skyddshem. Hyran erlägges halvårsvis i efterskott.
4. Landstinget erhåller för varje i skyddshemmet intagen eller därifrån villkorligt utskriven elev en avgift, till storlek motsvarande den skyddshemsavgift och det statsbidrag, vartill skyddshem i allmänhet i varje fall äro berättigade. För varje elev, som första gången intages i skyddshemmet, utgår av statsmedel ett beklädnadsbidrag av 150 kronor. Vid överflyttning till skyddshemmet av elever från andra skyddshem utgår dock icke beklädnadsbidrag av statsmedel. Elev, som utskrives, skall av skyddshemmet förses med nödig utrustning.
5. Landstinget åtager sig att, då elevernas antal är tillräckligt stort för att tillåta deras sysselsättande i arbete för annat ändamål än jordbrukets skötsel, anordna statsunderstödda verkstadsskolor, dock under förutsättning att riksdagen beviljar lån av statsmedel för inköp av nödiga verktyg och maskiner för verkstadsskolorna.
6. Landstinget förpliktar sig att hålla skyddshemmets lokaler i ändamålsenligt skick samt att anställa erforderligt antal befattningshavare för hemmets skötsel. Nämnda befattningshavare skola, för att kunna anställas, av statens inspektör för skyddshemmet hava blivit förklarade behöriga till tjänstgöring vid hemmet. Rörande lärares behörighet för undervisning i verkstadsskola gäller vad därom är stadgat i yrkesskolestadgan.
7. Därest antalet underhållsdagar vid hemmet under något år icke uppgått till 10,220 (= 28 X 365), är landstinget berättigat till ersättning av
/ 1,200\
statsmedel med 1 krona 65 öre (= V2 X I för varje dag, varmed det
verkliga antalet underhållsdagar understiger 10,220, dock att under hemmets första verksamhetsår, som torde få karaktären av övergångsår, ersättningen för icke belagda platser skall sänkas med 25 procent.
8. Kungl. Majit utser en ledamot jämte suppleant i skyddshemmets styrelse. Övriga ledamöter väljas av landstinget.
9. Överenskommelsen gäller tills vidare och intill tre år efter skedd
5 Kungl. Maj:ts proposition nr 213.
uppsägning, försåvitt icke bestämmelserna i Kungl. Maj:ts brev till domänstyrelsen den 14 juni 1907 angående överlåtelse å landstinget av nyttjanderätten till förenämnda egendom till annat föranleda.
10. Genom överenskommelsen sker ej ändring i bestämmelserna i nyssnämnda brev den 14 juni 1907, men därest egendomen å där angivet sätt skulle återgå till staten är landstinget från och med den dag så sker befriat från ytterligare betalningsansvar för det i punkten 2 omförmälda lånet jämte ränta.
Det andra förslaget avser överenskommelse mellan Kungl. Majit och kronan samt stiftelsen Drottning Sophias skyddshem rörande mottagande av för skyddsuppfostran omhändertagna flickor.
Med anledning härav vill jag först erinra, att nämnda stiftelse för närvarande har ett skyddshem i Stockholm, beräknat för tio sådana vanartade flickor, som på grund av ålder eller vanartens beskaffenhet icke lämpligen kunna uppfostras i vanliga skyddshem. Genom brev den 12 juni 1925 har Kungl. Majit fastställt överenskommelse rörande mottagande å detta skyddshem av ifrågavarande flickor. Därvid stadgades bland annat, att stiftelsen skulle för nyanordningar och förbättringar å den för ifrågavarande ändamål avsedda fastigheten i Stockholm uppbära ett lån av statsmedel å 10,000 kronor under villkor att lånet skulle återgäldas i samband därmed, att avtalet upphörde att gälla utan att nytt avtal träffades mellan staten och skyddshemmet rörande skyddshemselevers mottagande.
Det nu upprättade avtalsförslaget, som godkänts av stiftelsens styrelse, är i huvudsak av följande innehåll.
1. Stiftelsen Drottning Sophias skyddshem åtager sig att å egendomen Bistaborg, bestående av */4 mantal litt. Cab Bista nr 4 (412) och lägenheten Bistaborg nr 1 (Bista 49), avsöndrad från 7/s mantal Bista nr 4, allt i Kalmar socken av Uppsala län, enligt förslaget bilagda ritningar till örn- och tillbyggnad av nuvarande byggnader, sedan dessa ritningar av Kungl. Majit godkänts, upprätta ett skyddshem att tagas i bruk tidigast den 1 januari 1935 ävensom att där mottaga sådana flickor i åldern 18—21 år, varom i förutberörda lagförslag förmälts, till det antal, som skyddshemmets utrymme, tillåter; dock att två av skyddshemmets platser må av stiftelsen tagas i bruk i enlighet med stiftelsens stadgar. Antalet platser å skyddshemmet beräknas till 25.
2. Staten erlägger för skyddshemmet en årlig ersättning av 2,000 kronor. Ersättningen erlägges halvårsvis i efterskott, första gången den 1 juli 1935 (eventuellt senare).
3. Stiftelsen erhåller för varje i skyddshemmet intagen eller därifrån villkorligt utskriven elev en avgift, till storlek motsvarande den skyddshemsavgift och det statsbidrag, vartill skyddshem i allmänhet i varje fall äro berättigade. För varje elev, som första gången intages i skyddshemmet, utgår av statsmedel ett beklädnadsbidrag av 150 kronor. Vid överflyttning till skyddshemmet av elever från andra skyddshem utgår dock icke beklädnadsbidrag av statsmedel. Elev, som utskrives, skall av skyddshemmet förses med nödig utrustning.
4. Stiftelsen åtager sig att, då elevernas antal är tillräckligt stort för att tillåta deras sysselsättning i arbete för annat ändamål än skyddshemmets, trädgårdens och jordbrukets skötsel, i samråd med statens inspektör för skyddshemmet anordna lämplig yrkesutbildning för hemmets elever.
6 Departements-
chefen.
Kungl. Majus proposition nr 218.
5. Stiftelsen förpliktar sig att hålla skyddshemmets lokaler i ändamålsenligt skick samt att anställa erforderligt antal befattningshavare för hemmets skötsel. Nämnda befattningshavare skola, för att kunna anställas, av statens inspektör för skyddshemmet hava blivit förklarade behöriga till tjänstgöring vid hemmet.
6. Därest antalet underhållsdagar vid hemmet under något år icke uppgått till 8,395 (= 23 X 365), är stiftelsen berättigad till ersättning av stats-
medel med 1 krona 65 öre f — V2 X
1,200\ 365 J
för varje dag, varmed det verkliga
antalet underhållsdagar understiger 8,395, dock att under hemmets första verksamhetsår, som torde få karaktären av övergångsår, ersättningen för icke belagda platser skall sänkas med 25 procent.
7. Denna överenskommelse gäller tills vidare och intill tre år efter skedd uppsägning.
8. Därest denna överenskommelse upphör att gälla till följd av uppsägning från statens sida, utan att ny överenskommelse rörande skyddshemmets användning träffas mellan staten och stiftelsen, skall, örn stiftelsen så fordrar, staten antingen mot skälig ersättning övertaga förenämnda egendom med alla dit hörande byggnader, inventarier m. m. eller också ersätta stiftelsen för de å skyddshemmet enligt av Kungl. Majit godkända ritningar verkställda örn- och tillbyggnadsarbeten eller sedermera i samråd med och efter godkännande av statens inspektör för skyddshemmet eller annan av Kungl. Majit utsedd representant för staten nedlagda förbättringar. Kan överenskommelse icke träffas örn beloppet av sådan ersättning, skall detta bestämmas av tre godemän i den ordning lagen om skiljemän föreskriver.
Sker uppsägning av överenskommelsen från statens sida, av anledning att stiftelsen icke uppfyller sina förpliktelser enligt densamma, eller uppsäger stiftelsen överenskommelsen, inträder däremot ingen sådan ersättningsskyldighet för staten.
9. Så snart det nya skyddshemmet är färdigt att tagas i bruk för sitt ändamål, upphör den av Kungl. Majit den 12 juni 1925 fastställda överenskommelsen att gälla.
Över de två förslagen till överenskommelser har statskontoret den 12 januari 1934 avgivit infordrat utlåtande. Statskontoret här däri förklarat, att förslagen icke gåve ämbetsverket anledning till erinran.
De förslag till avtal, för vilka redogörelse här lämnats, synas erbjuda en för staten ekonomiskt fördelaktig lösning av frågan örn anskaffande av skyddshem för det klientel, som nu föreslås skola hänföras under en utvidgad barnavårds- och ungdomslagstiftning. Det lärer ock kunna förutsättas, att skyddshemmen vid bifall till de föreliggande förslagen komma att anordnas på ett ur vårdsynpunkt tillfredsställande sätt. Huruvida de tio platser för vanartade flickor under 18 år, som enligt det nuvarande avtalet med stiftelsen Drottning Sophias skyddshem stå till förfogande men jämlikt det nya avtalet ej vidare finnas tillgängliga, behöva ersättas torde få bero på erfarenheterna av den nya lagstiftningens tillämpning. Enligt denna lagstiftning skall nämligen överflyttning under vissa förutsättningar kunna äga rum ej blott från skyddshem för äldre till skyddshem för yngre utan även tvärtom. Först sedan lagstiftningen någon tid varit i tillämpning, torde behovet av nya platser för yngre kunna närmare bedömas.
Kungl. Maj:ts proposition nr 213. 7
Vad angår bestämmelserna i förslagen ansluta de sig nära till gällande föreskrifter i de avtal, vilka efter tillkomsten av lagen örn samhällets barnavård i åtskilliga fall ingåtts mellan kronan samt enskilda angående anordnande av skyddshem, och de synas mig icke vara av beskaffenhet att föranleda någon erinran från min sida. Jag tillstyrker följaktligen till en början, att ett lån utlämnas till Jönköpings läns landsting å högst 30,000 kronor för anordnande av skyddshemmet för ynglingar. Medel härför torde böra beredas från ett bland utgifter för kapitalökning under rubrik »Statens utlåningsfonder: Fonden för låneunderstöd» uppfört anslag. Anslagsbeloppet har som förut nämnts tagits i beräkning i statsverkspropositionen.
Den årliga ersättning av 2,000 kronor, som staten enligt avtalet med stiftelsen Drottning Sophias skyddshem skall erlägga, motsvarar närmast den hyra, som skall utgå enligt avtalet med Jönköpings läns landsting och som jämväl förekommer i åtskilliga äldre avtal av liknande slag.
En nyhet i avtalen är bestämmelsen örn att för varje elev, som första gången intages i vederbörande skyddshem, skall utgå ett beklädnadsbidrag av 150 kronor. En dylik bestämmelse lärer emellertid vara av behovet påkallad.
Enligt avtalen skall staten vidkännas åtskilliga kostnader. Detta är fallet med utgifterna för hyra, för inackorderingsersättning, för beklädnadsbidrag och för ersättning för icke belagda platser enligt avtalet med Jönköpings läns landsting samt med utgifterna för den årliga ersättningen å 2,000 kronor ävensom för beklädnadsbidrag och för icke belagda platser enligt avtalet med stiftelsen. Samtliga de nu nämnda kostnaderna torde böra gäldas av anslaget till skyddsuppfostran och utbetalas direkt till landstinget respektive stiftelsen.
Avtalsförslagen innehålla icke någon föreskrift örn vem som skall betala elevavgifterna, högst 1,200 kronor örn året för elev som uppfostras inom skyddshemmet och högst 350 kronor örn året för villkorligt utskriven elev. Av vad jag i det föregående anfört framgår, att dessa avgifter i sista hand skola åvila statsverket. I likhet med vad som gäller för de nuvarande skyddshemmen, torde staten av nämnda avgifter böra betala 200 respektive 50 kronor till skyddshemmen och kommunerna förskottera återstående belopp, varefter kommunerna skulle äga erhålla ersättning för sina utgifter genom länsstyrelserna. Ersättningen torde därvid böra bestridas av anslaget till skyddsuppfostran.
De personer, som intagas å ifrågavarande skyddshem, torde i ganska stor utsträckning behöva underkastas undersökning och observation av läkare för bedömande av deras tillstånd i psykiskt hänseende. För att sätta skyddshemmen i tillfälle att anlita för ändamålet erforderliga läkare torde skyddshemmen böra tillerkännas särskilda bidrag. Dessa bidrag synas lämpligen kunna bestämmas till 1,500 kronor för år vid skyddshemmet för ynglingar och 1,200 kronor för år vid skyddshemmet för flickor. Bestämmelser i nu berörda hänseenden torde böra inflyta i de slutliga avtalen. Aven dessa bidrag böra utbetalas från anslaget till skyddsuppfostran.
Statsverkets årliga kostnader för vården å ifrågavarande två skyddshem
8 Kungl. Majus proposition nr 213.
skulle vid bifall till de av mig förordade avtalen och under förutsättning att skyddshemmen bomme att vara ständigt fullbelagda kunna uppskattas på ungefär följande sätt.
Skyddshemmet för ynglingar flickor
(30 vårdplatser) (25 vårdplatser)
Hyra eller motsvarande ersättning.................... 1,350 2,000
Ersättning för inackordering i annat skyddshem 1,600 —
Elevavgifter............................................................... 36,000 30,000
Beklädnadsbidrag, högst ...................................... 4,500 3,750
Sjukvårdsbidrag ................................................... 1,500_1,200
44,950 36,950
Samtliga dessa kostnader skulle drabba anslaget till skyddsuppfostran.
Utgifter i anledning av den föreslagna lagstiftningen kunna såsom framgår av vad förut anförts uppkomma för statsverket, jämväl då vanartad ungdom, som omhändertagits för skyddsuppfostran, intages i allmän uppfostringsanstalt eller överlämnas till enskilt hem, arbetshem eller liknande anstalt. I förra fallet torde utgifterna få bestridas från anslag under andra huvudtiteln, medan i de senare fallen kostnaderna torde få förskotteras av kommunerna och sedermera efter beslut av länsstyrelserna ersättas av anslaget till skyddsuppfostran. Därest barnavårdsnämnd i samband med verkställighet av beslut örn skyddsuppfostran skulle få vidkännas resekostnader, torde ersättning härför jämväl böra gäldas av anslaget till skyddsuppfostran. Detsamma lärer böra gälla beträffande dylika utgifter vid förändring i vården såsom överflyttning från en anstalt till en annan samt vid utskrivning.
Jag övergår härefter till frågan örn det erforderliga beloppet av anslaget till skyddsuppfostran för budgetåret 1934/1935.
Till grund för anslagsberäkningarna har plägat läggas bland annat det av statskontoret och länsstyrelserna jämlikt § 6 i förenämnda kungörelse den 8 maj 1925 redovisade beloppet av utbetalade statsbidrag. Det belopp, som enligt föreskriven redovisning för vård, meddelad under budgetåret 1932/1933, utbetalats till barnavårdsnämnder, utgjorde 165,914 kronor, och det redovisade beloppet av bidrag till skyddshem uppgick under samma tid till 252,653 kronor, motsvarande en beläggning av omkring 80 procent av platsantalet å vederbörande skyddshem.
Å socialdepartementets byrå för fattigvårds- och barnavårdsärenden har med ledning av dessa siffror verkställts beräkning av det erforderliga anslagsbeloppet för budgetåret 1934/1935. Beräkningen, som byggts på förutsättningen, att bidrag skulle utgå enligt samma grunder som hittills, slutar på en summa av 563,000 kronor. I fråga örn de olika belopp, som ingå i beräkningen må nämnas, att i statsbidrag till barnavårdsnämnderna upptagits 166,000 kronor och i statsbidrag till skyddshemmen 254,000 kronor, motsva-
9 Kungl. Maj:ts proposition nr 213.
rande en beläggning av i genomsnitt 81,5 procent av de skyddshemsplatser, som under budgetåret beräknas vara tillgängliga.
Förenämnda beräkningar synas mig i huvudsak kunna läggas till grund Departementsför en uppskattning av anslagsbehovets storlek; dock torde en jämkning chefenuppåt av det beräknade beloppet till 565,000 kronor böra ske.
I denna beräkning ingå icke sådana utgifter, vilka skulle bliva en följd av de föreslagna förändringarna i lagen örn samhällets barnavård och de i anslutning därtill uppgjorda avtalen angående anordnande av nya skyddshem. Utgifter av sagda slag torde emellertid allenast i så ringa mån kunna komma att belasta anslaget för nästa budgetår, att de icke behöva föranleda någon höjning av anslaget utöver den förut ifrågasatta.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
dels höja det ordinarie förslagsanslaget till skyddsuppfostran, nu 560,000 kronor, med 5,000 kronor till 565,000 kronor;
dels medgiva, att från nämnda anslag må i enlighet med av mig här angivna grunder utgå hyra, ersättningar och bidrag för de av Jönköpings läns landsting och stiftelsen Drottning Sophias skyddshem planerade skyddshemmen för ungdom i åldern 18—21 år;
dels godkänna de av mig i övrigt förordade ändringarna i grunderna för anslagets användning;
dels medgiva, att Jönköpings läns landsting för utförande i angivet syfte av örn- och tillbyggnad av landstingets nuvarande skyddshem i Höreda socken må i huvudsak på de av mig förordade villkoren beviljas ett lån av högst 30,000 kronor;
dels ock till lån för nyssnämnda ändamål för budgetåret 1934/1935 bland utgifter för kapitalökning under rubrik »Statens utlåningsfonder: Fonden för låneunderstöd» anvisa ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel, av 30,000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Kegenten bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Åke Karlholm.
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 213.