med förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 § förordningen den 31 januari 1932 (nr 17) om accis å silke

Kungl. Majlis proposition nr 244.

1 Nr 244.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen med förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 § förordningen den 31 januari 1932 (nr 17) om accis å silke; given Stockholms slott den 9 mars 1934.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till förordning örn ändrad lydelse av 1 § förordningen den 31 januari 1932 (nr 17) om accis å silke.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 193t

I sami. Nr 244

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 244.

Förslag

till

förordning örn ändrad lydelse av 1 § förordningen den 31 januari 1932 (nr 17) om accis å silke.

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 31 januari 1932 (nr 17) om accis å silke skall i nedan angiven del hava följande ändrade lydelse:

1 §.

För silke---erläggas accis.

Från accisplikt undantagas dels naturligt, ofärgat, ospunnet råsilke, ospunna konstsilkefibrer och andra motsvarande på konstlad väg ur cellulosa framställda spånadsfibrer i mindre längder samt garn av dylika fibrer, dels avfall av konstsilke, dels ock silke, som styrkes vara avsett uteslutande för tillverkning av elektrisk ledningstråd eller glödstrumpor och andra glödnät eller driv- och transportremmar.

Denna förordning träder i kraft å dag, som av Kungl. Majit bestämmes.

Kungl. Maj:ts proposition nr 244.

3 Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kr onprinsen-Reg euten i statsrådet å Stockholms slott den 9 mars 1934.

Närvarande:

Statsministern Hanssom, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss. Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

För silke, som inom riket tillverkas för försäljning eller vidare bearbetning, utgår enligt förordning den 31 januari 1932 (nr 17) accis med 300 kronor för 100 kilogram av varans nettovikt. Enligt förordningens 1 § andra stycket äro från accisplikt undantagna dels naturligt, ofärgat råsilke, ospunna konstsilkefibrer och andra motsvarande på konstlad väg ur cellulosa framställda spånadsfibrer i mindre längder samt garn av dylika fibrer, dels ock silke, som styrkes vara avsett uteslutande för tillverkning av elektrisk ledningstråd eller av glödstrumpor och andra glödnät. Ac: eisen har tillkommit i syfte att belägga den inhemska silkeproduktionen med en avgift motsvarande den tilläggstull, som genom förordningen deri 15 januari 1932 (nr 15) med tillägg till gällande tulltaxa infördes beträffande silke, hänförligt till nr 398 och 399 i gällande tulltaxa.

I en den 22 december 1933 dagtecknad skrift har Aktiebolaget svenskt konstsilke hemställt örn sådan ändring av förstnämnda förordning, att avfall av konstsilke, jämväl då det icke utgjordes av fibrer i korta längder, undantoges från accisplikt. Till stöd härför har anförts, bland annat, att avfall av konstsilke icke omfattades av tilläggstullen å silke och att någon rimlig anledning att behandla avfallet strängare i fråga örn accisplikt än i tullhänseende icke syntes föreligga.

över framställningen hava kommerskollegium och generaltullstyrelsen avgivit infordrade utlåtanden.

Kommerskollegium■ har icke haft något att erinra mot bifall till framställningen.

Generaltullstyrelsen har, med överlämnande av tillstyrkande yttrande från tullkammaren i Borås, för egen del anfört i huvudsak följande:

Ospunna konstsilkefibrer och andra motsvarande på konstlad väg ur cellulosa framställda spånadsfibrer i mindre längder samt garn av dylika fibrer vore i statistiska varuförteckningen upptagna under nr 915 och 923, av vilka det förstnämnda jämväl omfattade den i framställningen avsedda artikeln, nämligen avfall av konstsilke. lie nämnda varuslagen vöre

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 244.

1 >epartementschefen.

icke inbegripna under gällande bestämmelser örn tilläggstull å silke. Enligt vad Kungl. Maj:ts proposition nr 61 till 1932 års riksdag med förslag till förordning örn accis å silke syntes giva vid handen, hade den närmaste anledningen till att ospunna konstsilkefibrer i mindre längder och andra dylika fibrer samt därav framställt garn icke underkastats tilläggstull eller accis varit, att tullsatserna å dessa artiklar varit bundna genom den vid ifrågavarande tid ännu gällande handelstraktaten med Tyskland. Därest det kortfibriga silket även numera finge anses böra bibehålla sin undantagsställning i tilläggstull- och accishänseende, i vilket förhållande styrelsen icke för närvarande hade anledning ifrågasätta ändring, syntes tillräckliga skäl ej föreligga att belägga konstsilkeavfall med skatt av vare sig ena eller andra slaget. Styrelsen hade alltså icke något att erinra mot bifall till framställningen.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen äro bestämmelserna örn tilläggstull å silke icke tillämpliga å avfall av konstsilke. Någon ändring härutinnan lärer för närvarande icke böra komma ifråga. Vid sådant förhållande synes det, med hänsyn till silkeaccisens syfte att utgöra komplement till berörda tilläggstull, vara följdriktigt, att dylikt avfall undantages jämväl från accisplikt. Jag tillstyrker alltså sådan ändring av 1 § andima stycket i förordningen örn accis å silke, at't avfall av konstsilke blir fritt från accis.

På min hemställan har Kungl. Maj:t förut denna dag beslutat avlåta proposition till riksdagen med förslag till bland annat sådan ändring av gällande tulltaxa, att spunnet råsilke, som för närvarande är tullfritt, kommer att i tullhänseende likställas med avkokt natursilke och sålunda drabbas av såväl tull som tilläggstull. Örn detta förslag bifalles, bör uppenbarligen, såsom jag även vid behandlingen av berörda ärende framhållit, accisplikten utsträckas till att omfatta jämväl spunnet råsilke.

I detta sammanhang vill jag vidare erinra, att genom kungörelse den 26 juni 1933 (nr 402) bestämmelserna örn tilläggstull å silke ändrades därhän, att silke, uteslutande avsett för tillverkning av driv- och transportremmar, blev fritt från tilläggstull. Någon motsvarande ändring i förordningen örn silkeaccis har icke gjorts. Enligt vad jag inhämtat lär visserligen den inhemska tillverkningen av driv- och transportremmar av silke för närvarande vara obetydlig, men det synes i allt fall lämpligt att i förevarande sammanhang bringa föreskrifterna örn accisen i full överensstämmelse med vad som gäller i fråga örn tilläggstullen.

I enlighet med vad nu anförts har jag låtit uppgöra förslag till författning i ämnet, vilken torde böra träda i kraft å dag, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Föredraganden uppläser härefter förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 § förordningen den 31 januari 1932 (nr 17) om accis å silke samt hemställer, att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen att antaga samma förslag.

5 Kungl. Maj:ts proposition nr 244.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: John O. Karlsson.

Bihang lill riksdagens protokoll 193i. 1 sami. JVr 244.