angående uppskov i vissa fall med erläggande av annuiteter å lån från odling slånefon¬ den och statens avdiknin g slånefond

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

1 Nr 25.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående uppskov i vissa fall med erläggande av annuiteter å lån från odling slånefonden och statens avdiknin g slånefond; given Stockholms slott den 3 januari 1934.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Hajd Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:

Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen nr 113/1933 gjorda förslag medgav fjolårets riksdag (skr. nr 122), att Kungl. Maj :t må, för beredande av erforderligt rådrum åt intressenterna i ett i trångmål varande torrläggningsföretag, efter prövning av föreliggande omständigheter rörande varje särskilt företag under tiden till och med den 30 juni 1934 medgiva anstånd med erläggande av annuiteter å lån från odlingslånefonden och från statens avdikningslånefond.

Vid propositionens avlåtande anförde jag till statsrådsprotokollet i huvudsak följande.

Bihang lill riksdagens protokoll 193t. 1 sami. Nr 23—26.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

Med stor sannolikhet funnes det torrläggningsföretag, där det — ur synpunkten att bringa delägarna i företaget snar hjälp och statens intresse av att ej påskynda exekutiva åtgärder med ty åtföljande övertagande av ett antal fastigheter, vilkas försäljning torde komma att bereda staten avsevärda förluster — kunde vara av ett trängande behov påkallat, att, i avvaktan på utredning rörande företagets framtida möjligheter, bereda intressenterna visst rådrum med ränte- och kapitalavbetalningar å lån från odlingslånefonden och från statens avdikningslånefond. Gällande bestämmelser rörande ifrågavarande lånerörelse inrymde emellertid icke befogenhet för Kungl. Majit att medgiva dylikt uppskov. Då frågor av nu berörd art oftast krävde ett snabbt avgörande och givetvis kunde under rådande ekonomiska förhållanden uppkomma även under den tid, riksdagen ej vore samlad, ifrågasatte jag, örn icke av riksdagen borde begäras bemyndigande för Kungl. Majit att, efter prövning av omständigheterna beträffande varje företag, från fall till fall medgiva anstånd med nyssberörda annuiteter. Erinras finge, att Kungl. Majit erhållit bemyndigande av snarlikt slag, såsom rätt att medgiva anstånd eller ytterligare anstånd med erläggande av avbetalningar och räntor å ogulden köpeskilling för vissa från kronoegendomar försålda fastigheter. Jag förutsatte, att uppskov med annuiteter å lån ur nyssnämnda fonder ej komme att av Kungl. Majit medgivas i andra fall, än där sådant uppenbarligen funnes vara av nöden. De närmare villkor, varmed dylikt anstånd borde i vart fall förenas, borde få föreskrivas av Kungl. Majit, därvid det borde vara Kungl. Majit obetaget att i avseende å under uppskovstiden upplupna räntor å kapitalskulden meddela bestämmelse därom att dessa lades till och återbetalades i samma ordning som kapitalskulden, därest ej intressenternas ekonomiska belägenhet ansåges böra föranleda räntefrihet under uppskovstiden. Det ifrågasatta bemyndigandet syntes böra begränsas att gälla för tiden intill den 1 juli 1934, och torde frågan örn fortsatt bemyndigande, jämte anmälan örn lämnade anstånd, böra underställas en kommande riksdag.

Med stöd av riksdagens nyssnämnda bemyndigande har Kungl. Majit under tiden intill den 1 januari 1934 medgivit betalningsanstånd, som här avses, ävensom i vissa fall räntefrihet under uppskovstiden till 13 olika företag. I ett fall har medgivandet gällt samtliga intressenter i företaget, varvid det belopp, för vilket betalningsanstånd lämnats, uppgått till 29,582 kronor 1 öre. I samtliga övriga fall har medgivandet avsett sådana låntagare, som med hänsyn till sin ekonomiska ställning funnits vara därav oundgängligen i behov, betalningsanståndet representerar i dessa fall annuiteter till ett sammanlagt belopp av 19,566 kronor 34 öre. Uppgift å de av Kungl. Majit lämnade betalningsanstånden torde få såsom bilaga fogas vid detta protokoll.

Till följd av anbefallning den 12 april 1933 att till Kungl. Majit inkomma med yttrande i frågan örn förlängning av ifrågavarande bemyndigande har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 7 december 1933 anfört, att utöver dittills av Kungl. Majit avgjorda anståndsärenden, hos styrelsen funnes inneliggande ytterligare ansökningar, vilka icke hunnit av styrelsen behandlas. Då styrelsen vore av den uppfattningen att till följd av

Kungl. Majds proposition nr 25.

den rådande jordbrukskrisen avsevärda svårigheter för återbetalningen av erhållna lån kunde förväntas inträda vid vissa torrläggningsföretag jämväl under instundande budgetår, borde hos riksdagen göras framställning, att bemyndigandet utsträcktes att gälla för tiden till och med den 30 juni 1935.

Erinras må, att riksdagen, i anledning av motionen 11:37 örn nedskrivning i vissa fall å av staten utlämnade vattenavtappnings- och torrläggningslån, i skrivelse den 22 april 1933, nr 155, anhållit, att Kungl.

Maj:t måtte skyndsamt låta verkställa den utredning, som påkallades för vinnande av det i jordbruksutskottets, av riksdagen godkända utlåtande nr 51 angivna syfte, samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning. Med den ifrågasatta utredningen avsågs att erhålla en överblick beträffande torrläggningsföretag, där så stora ekonomiska svårigheter uppstått för intressenterna, att dessa icke själva kunde övervinna dem. Kungl. Majit har den 5 maj 1933 anbefallt lantbruksstyrelsen att skyndsamt verkställa utredningen i fråga, därvid styrelsen medgavs rätt att i mån av behov anlita biträde av länsstyrelserna. Lantbruksstyrelsen har ännu ej inkommit med utredningen.

Lika med lantbruksstyrelsen anser jag fortsatt bemyndigande i iöreva- Departementsrande hänseende böra utverkas av riksdagen. Bemyndigandet torde höra Zeferi.

omfatta tiden till och med den 30 juni 1935. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att Kungl. Majit må, för beredande av erforderligt rådrum åt intressenter i ett i trångmål varande torrläggningsföretag, efter prövning av föreliggande särskilda omständigheter, under tiden 1 juli 1934—30 juni 1935 medgiva anstånd med erläggande av annuiteter å lån från odlingslånefonden och statens avdikningslånefond.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan bifaller Hans Majit Konungen samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

Bilaga.

Av Kungl. Majit under tiden 1 juli—31 december 1933 medgivna uppskov med erläggande av annuiteter å lån från odlingslånefonden och statens avdikningslånefond.