angående rätt för expedi- tionsvakten J. 0. Gustafsson att för uppflyttning i löne- klass tillgodoräkna viss tjänstgöring
Kungl. Maj:ts proposition Nr 49.
11 Nr 49.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående rätt för expeditionsvakten J. 0. Gustafsson att för uppflyttning i löneklass tillgodoräkna viss tjänstgöring; given Stockholms slott den 12 januari 1934.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Arthur Engberg.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 januari 1934.
Närvarande:
Statsministern Hånsson, ministern för utrikes ärendena Sandlek, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg, anför härefter följande:
Hos Kungl. Maj:t har Johan Olof Gustafsson, som den 17 april 1930 konstituerades till ordinarie expeditionsvakt hos skolöverstyrelsen, gjort framställning därom, att vid bestämmandet av hans begynnelselön och sedermera för uppflyttning i högre löneklass i sagda befattning hänsyn måtte få tagas jämväl till viss av honom före den 19 januari 1926 fullgjord ickeordinarie tjänstgöring, oaktat denna tjänstgöring icke fortgått i följd.
Av handlingarna i ärendet inhämtas följande beträffande Gustafssons anställningsförhållanden m. m.:
12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 49.
Gustafsson, som är född den 25 februari 1904, biträdde från och med den 28 november 1917 med vaktmästargöromålen i civildepartementet och antogs därefter den 22 juni 1919 tills vidare såsom extra vaktmästare i nämnda departement. I denna egenskap tjänstgjorde han i civildepartementet till och med den 30 juni 1920 samt därefter i dylik befattning eller såsom extra expeditionsvakt i kommunikationsdepartementet från och med juli 1920 till och med den 22 januari 1924, då hans befattning indrogs. Han har vidare innehaft förordnande att uppehålla en expeditionsvaktstjänst i jordbruksdepartementet under följande tider, nämligen dels den 22 januari—den 14 juni, den 16 juni—den 11 augusti, den 17—den 30 augusti, den 1—den 3 september, den 24—den 27 september och den 6—den 7 oktober 1924, dels den 20 april—den 31 maj, den 25 juni—den 9 juli, den 17 juli—den 15 augusti, den 31 augusti—den 19 september och den 21 september—den 5 oktober 1925. Under tiden den 15 oktober—den 17 december 1925 var han anställd såsom extra befattningshavare hos socialstyrelsen och hade därvid att utföra med expeditionsvaktsbefattning hos styrelsen förenade göromål. Från och med den 19 januari 1926 uppehöll han ånyo en expeditionsvaktstjänst i jordbruksdepartementet, intill dess han den 19 mars 1926 av skolöverstyrelsen förordnades att från och med den 22 i sistnämnda månad tills vidare uppehålla en ledigbliven expeditionsvaktsbefattning i överstyrelsen. Av överstyrelsen förordnades han sedermera den 12 april 1926 att tills vidare uppehålla samma genom Kungl. Majlis beslut den 31 mars 1926 vakanssatta expeditionsvaktsbefattning, vilket förordnande upphörde med den 17 april 1930, då han konstituerades till ordinarie expeditionsvakt hos överstyrelsen. I sistnämnda egenskap är han alltjämt anställd.
I sin omförmälda framställning anför Gustafsson bland annat följande:
För bestämmandet av begynnelselönen i expeditions vaktsbefattningen och sedermera för hans uppflyttning till högre löneklass torde böra tillgodoräknas honom tiden den 19 januari 1926—den 17 april 1930 utöver tre år. Däremot syntes han icke vara berättigad att för sådant ändamål räkna sig till godo någon del av hans tidigare icke-ordinarie anställning, enär denna icke fortlupit i en följd. Emellertid nödgades Gustafsson sluta sin anställning i kommunikationsdepartementet efter mer än 6 års oavbruten tjänstgöring på grund av verkställda personalindragningar inom departementet. De sedermera inträffade avbrotten i hans extra ordinarie tjänstgöring hade icke förorsakats av åtgöranden från hans sida utan uppkommit på grund av bristande arbetstillfällen vid vederbörande verk. Att märka vore också, att han från och med den 8 oktober 1924 till och med den 18 april 1925 — den enda mera betydande avbrottsperioden i hans icke-ordinarie tjänstgöring — fullgjorde honom åliggande värnpliktstjänstgöring.
Skolöverstyrelsen har med utlåtande den 18 november 1933 överlämnat ifrågavarande framställning och därvid — under erinran att Kungl. Maj:t, sedan riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning, genom beslut den 26 maj 1933 förklarat expeditionsvakten hos överstyrelsen K. V. Sjögren berättigad att för uppflyttning i löneklass tillgodoräkna sig viss extra ordinarie anställning i statens tjänst, oaktat nämnda anställning icke fortlupit i en följd — hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva Gustafsson rätt att för placering i löneklass vid tillträdandet av innehavande ordinarie expeditionsvaktsbefattning samt sedermera för uppflyttning till högre löneklass i samma befattning räkna sig tillgodo — i
13 Kungl. Maj:ts proposition Nr 49.
den mån sådan rätt icke redan tillkomme honom — den tid utöver tre år, varunder han efter fyllda 18 år i statens tjänst innehaft icke-ordinarie anställning, som i avseende å tjänstgöringens art och omfattning funnes svara mot, vara jämförbar med eller högre än hans nuvarande befattning, oaktat nämnda anställning icke fortlupit i en följd.
Statskontoret har i yttrande den 6 december 1933 anfört bland annat följande:
Statskontoret hade icke kunnat undgå att finna det mindre tillfredsställande, att sökanden av sin långvariga tjänstetid hos statsverket — sammanlagt omkring 11 Vä år — på grund av gällande bestämmelser endast skulle kunna tillgodoräkna sig tiden den 19 januari 1926—den 17 april 1930 efter avdrag av tre år eller 1 år 3 månader för uppfattning i högre löneklass. Då berörda avbrott i tjänstgöringen icke förorsakats av några Gustafssons egna åtgöranden samt, enligt vad handlingarna i ärendet utvisade, han fullgjort sina åligganden med goda vitsord, syntes därför starka billighetsskäl tala för medgivande åt honom av rätt att, oberoende av gällande bestämmelser om tjänstgöring »i en följd», få för löneklassplacering tillgodoräkna sin före ordinarieblivandet fullgjorda tjänstgöring. Då emellertid ett dylikt medgivande innebure avvikelse från det av Kungl. Maj:t och riksdagen gemensamt antagna avlöningsreglementet, torde Kungl. Majit icke vilja utan riksdagens hörande därom fatta beslut.
Under erinran att Kungl. Majit tidigare hänskjuta till riksdagens prövning ett liknande ärende, nämligen expeditionsvakten K. V. Sjögrens framställning örn viss lönetursrätt (proposition nr 68 år 1933 och riksdagens skrivelse nr 192 år 1933), tillstyrkte statskontoret bifall till den gjorda ansökningen, på sätt skolöverstyrelsen i ärendet hemställt.
Med hänsyn till vad i ärendet anförts anser jag mig böra förorda bifall till ansökningen. Frågan torde böra underställas riksdagens prövning.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
medgiva, att expeditionsvakten hos skolöverstyrelsen Johan Olof Gustafsson må för placering i löneklass vid tillträdandet av innehavande ordinarie expeditionsvaktsbefattningsamt sedermera för uppfattning till högre löneklass i samma befattning tillgodoräkna — i den mån sådan rätt icke redan tillkommer honom — den tid utöver tre år, varunder han efter fyllda 18 år i statens tjänst innehaft icke-ordinarie anställning, som i avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre än hans nuvarande befattning, oaktat nämnda anställning icke fortlupit i en följd.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall och förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
I. A. Hedenlund.