angående ytterligare stats¬ understöd till Mosjöbottnens torrläggningsföretag i örebro län

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

1 Nr 88.

Kungl. Maj.-ts proposition till riksdagen angående ytterligare statsunderstöd till Mosjöbottnens torrläggningsföretag i örebro län; given Stockholms slott den 1 februari 1934.

Kungl. Maj:! vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 februari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:

För torrläggning av vattensjuk mark å den forna Mosjöns botten, tillhörande fastigheterna Herminge, Attersta, Södra Bro och Kyrkebol samt Gällersta i Gällersta socken, Frommesta i Ekeby socken, Törsjö, Krutbruket och Kyrkeby i Mosjö socken samt Norra Moses, Säbylund, Ekenäs och Sättra i Kumla socken, allt av örebro län, har Kungl. Maj:t beviljat den 31 december 1920 dels statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget med 218,530 kronor, dels ock lån från odlingslånefonden med 437,070 kronor, den 23 februari 1923 statsbidrag med 1,730 kronor och lån med 3,470 kronor samt den 31 december 1924 lån med 22,670 kronor.

Därjämte har Kungl. Maj:t, efter medgivande av 1932 års riksdag (prop. nr 224; R. skr. nr 153), den 20 maj 1932 dels från statens avdikningsan-

Blhang lill riksdagens protokoll 193i. 1 sami. Nr 88—89.

I

2 Kungl. May.ts proposition nr 88.

slag beviljat företaget ytterligare statsbidrag med 90,500 kronor, därav 50,000 kronor till nedskrivning med samma belopp av det till företaget den 31 december 1920 beviljade lånet från odlingslånefonden, dels ock medgivit, att amorteringstiden för sistnämnda lån finge utsträckas till år 1970, varigenom lånets slutamortering framflyttats med sjutton år.

Vid beviljandet den 31 december 1920 av omförmälda lån från odlingslånefonden erhöll ecklesiastika lönebostället K* mantal Klockarbol med ängstegen Prästflaten i Gällersta socken icke del i lånet, enär boställets dåvarande arrendator icke ansökt därom. På framställning av sedermera nytillkomne arrendatorn L. J. Larson beviljade emellertid Kungl. Maj:t den 23 februari 1923 dylikt lån med 3,470 kronor jämväl till boställets andel i torrläggningsföretaget.

Med skrivelse den 29 april 1933 har länsstyrelsen i Örebro län, med bifogande av yttranden i ärendet från vederbörande lantbruksingenjör, kyrkoråd och kontraktsprost ävensom domkapitlet i Strängnäs, överlämnat en till Kungl. Maj:t ställd ansökan, vari förenämnde arrendatorn Larson hemställt att komma i åtnjutande av samma lindringar i återbetalningsskyldigheteu av det bostället den 23 februari 1923 beviljade lånet från odlingslånefonden, som genom Kungl. Maj:ts förberörda beslut den 20 maj 1932 medgivits beträffande återbetalningsskyldigheten av det den 31 december 1920 till företaget beviljade lånet. Samtliga nämnda myndigheter hava tillstyrkt bifall till framställningen.

Till följd av remiss hava utlåtanden i ärendet avgivits den 26 oktober 1933 av lantbruksstyrelsen och den 19 januari 1934 av statskontoret.

Lantbruksstyrelsen har —• under erinran att lönebostället icke erhållit del i de genom Kungl. Maj:ts beslut den 20 maj 1932 medgivna lindringarna i lånevillkoren, enär det till bostället beviljade lånet å 3,470 kronor tillkommit vid en senare tidpunkt än det i beslutet avsedda lånet den 31 december 1920 — vidare anfört, att det syntes rimligt, att motsvarande lindring medgåves jämväl beträffande det till bostället beviljade lånet. Enligt av lantbruksstyrelsen gjord beräkning hade genom nedskrivningen med 50,000 kronor av 1920 års lån skett en minskning av kapitalskulden å lånet med 11.4978 procent. Enligt vad lantbruksstyrelsen inhämtat hos statskontoret, uppginge kapitalskulden å lånet å 3,470 kronor, sedan år 1933 förfallen annuitet blivit gulden, till 3,455 kronor 23 öre. Detta belopp syntes för överensstämmelse i här berörda avseende med det till övriga låntagare beviljade lånet böra minskas .med. 11.4978 procent eller med i runt tal 400 kronor. Likaså torde i anslutning till den för 1920 års lån vidtagna förlängningen i amorteringstiden motsvarande lindring böra medgivas beträffande det till lönebostället beviljade länet, varigenom slutamorteringstiden för sagda lån komme att utsträckas från år 1955 till år 1972.

Lantbruksstyrelsen har hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, dels att till Mosjöbottens torrläggningsföretag finge anvisas ytterligare statsbidrag från statens avdikningsanslag med 400 kronor att användas till nedskrivning med motsvarande belopp av meranämnda till företaget den 23 februari 1923 beviljade lån å 3,470 kronor

Kungl. Maj:ts proposition nr 88. 3

från odlingslånefonden, dels ock att amorteringstiden för nämnda lån finge utsträckas till år 1972.

Statskontoret har anfört, att ett medgivande i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag skulle innebära, att annuiteten å lånet för återstående amorteringsår till och med 1971 skulle utgöra 147 kronor 16 öre och för 1972 133 kronor 46 öre. Enligt nu gällande amorteringsplan utgjorde annuiteten 230 kronor 69 öre till och med 1954 samt 209 kronor 66 öre för 1955. Statskontoret har anslutit sig till lantbruksstyrelsen hemställan.

Även jag anser skäligt, att motsvarande lindringar, vilka 1932 medgivits beträffande återbetalningsskyldigheten av det den 31 december 1920 till torrläggningsföretaget beviljade lånet, vinna tillämpning jämväl i fråga örn lånet å 3,470 kronor. Detta lån omnämndes väl i 1932 års proposition, men ingen framställning förelåg då örn lindring i lånevillkoren. Jag tillstyrker alltså, att berörda lån nedskrives med 400 kronor samt må slutamorteras 1972. Det för nedskrivningen erforderliga statsbidraget torde böra utgå från statens avdikningsanslag, varvid det dock ej bör medräknas i det belopp, som Kungl. Majit enligt riksdagens medgivande äger bevilja för visst år. Då för det ifrågasatta statsbidraget och utsträckningen av amorteringstiden erfordras riksdagens medgivande, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

dels att till Mosjöbottnens torrläggningsföretag må från statens avdikningsanslag anvisas ett ytterligare statsbidrag av 400 kronor att användas till nedskrivning med motsvarande belopp av till företaget den 23 februari 1923 beviljat lån å 3,470 kronor från odlingslånefonden;

dels ock att amorteringstiden för nämnda lån må utsträckas till år 1972.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Departement»-

ehefen.

Ur protokollet! Allan Tigerschiöld.

i

v