med förslag till mkomst- och utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond för budget¬ året 1935/1936

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

I

JSr 115.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen med förslag till mkomstoch utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1935/1936; given Stockholms slott den 15 februari 1935. .

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 15 februari 1935.

r Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt cheferna för justitie-, social- och kommunikationsdepartementen anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till inkomstoch utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1935/ 1936 och anför därvid följande:

Förut denna dag har Kungl. Majit på min föredragning beslutat avlåtande till riksdagen av proposition angående inrättande från och med den 1 juli 1935 av en särskild fond, benämnd statens allmänna fastighets-

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 115.

2 Kungl- May.ts proposition nr 115.

fond. Enligt vad i denna proposition förutsattes skall förslag till inkomstoch ntgiftsstat för nämnda fond för varje budgetår föreläggas riksdagen för fastställelse. Jag anhåller nu att få för Kungl. Majit anmäla förslag till sådan stat för budgetåret 1935/1936.

Det i propositionen framlagda förslaget innebär, att vissa av de kronans fastigheter, som stå under fångvårdsstyrelsens, utrikesdepartementets, medicinalstyrelsens och byggnadsstyrelsens förvaltning, skola från och med budgetåret 1935/1936 redovisas såsom tillgångar i rikshuvudboken å en särskild fond, statens allmänna fastighetsfond, varvid kostnaderna för fastigheternas underhåll m. m. skola bestridas av fonden. Därjämte skall fonden bestrida kostnader för förhyrande av lokaler åt vissa statens ämbetsverk. För täckande av fondens utgifter skall denna erhålla ersättning genom anslag, som anvisas å de olika huvudtitlarna under verkliga utgifter. Ersättningen skall fastställas till ett belopp motsvarande hyresvärdet för de lokaler, vilka disponeras av olika statliga myndigheter. Övriga hyresinkomster skola direkt inflyta till fonden. Av fondens inkomster skall avsättning ske till en förnyelsefond, avsedd att täcka uppkommande värdeminskning å de under fonden bokförda fastigheterna. Det överskott, som därefter uppstår, skall redovisas å riksstatens inkomstsida såsom avkastning av statens allmänna fastighetsfond. I statsverkspropositionen har överskottet av statens allmänna fastighetsfond upptagits till 8 miljoner kronor, under hänvisning till att närmare beräkning rörande fastighetsfondens inkomster och utgifter för nästa budgetår samt det på grund därav framkommande nettoöverskottet skulle framläggas för riksdagen i särskild proposition.

Till grund för förslaget örn inrättande av statens allmänna fastighetsfond ligger närmast ett av riksräkenskapsverket avgivet, den 17 september 1934 dagtecknat utlåtande. Över det av verket i detta utlåtande framlagda förslaget har, bland andra myndigheter, byggnadsstyrelsen efter remiss avgivit utlåtande den 31 oktober 1934.1 samband med remissen fick byggnadsstyrelsen sig anbefallt att inhämta erforderlig utredning och yttranden i ärendet från fångvårdsstyrelsen och medicinalstyrelsen samt att, såvitt anginge under fångvårdsstyrelsens, utrikesdepartementets, medicinalstyrelsens och byggnadsstyrelsens förvaltning ställda fastigheter, framlägga dels utredning rörande de värden, med vilka nämnda fastigheter borde uppföras å fonden, därest denna bomme till stånd från och med den 1 juli 1935, dels beräkning av de inkomster från fonden, respektive de utgiftsanslag för beredande av gottgörelse åt fonden för upplåtelse av tjänstelokaler till statliga myndigheter i fondens fastigheter, som under samma förutsättning borde upptagas å riksstaten för budgetåret 1935/1936, dels ock förslag till inkomst- och utgiftsstat för fonden för samma budgetår. I anslutning härtill hava vid byggnadsstyrelsens utlåtande fogats yttranden av fång-

Kungl. May.ts proposition nr 115. 3

vårdsstyrelsen och medicinalstyrelsen ävensom utredning i nyss angivna hänseenden.

För byggnadsstyrelsens utlåtande är redogörelse lämnad i propositionen örn inrättande av statens allmänna fastighetsfond. I den mån innehållet av byggnadsstyrelsens utlåtande icke nu av mig omförmäles, tilllåter jag mig alltså att hänvisa till nämnda proposition. Det av byggnadsstyrelsen avgivna förslaget till inkomst- och utgiftsstat för fonden torde få såsom bilaga B fogas vid statsrådsprotokollet.

Enligt nämnda proposition skola å statens allmänna fastighetsfond vid dess inrättande upptagas vissa av byggnadsstyrelsen förvaltade fastigheter samt fångvårdsanstalterna, beskickningshusen och sinnessjukhusen. Till byggnadsstyrelsens förvaltning skola, enligt styrelsens förslag, överföras vissa i annan ordning förvaltade fastigheter. Styrelsens förslag att införliva mynt- och justeringsverkets fastighet med fonden under byggnadsstyrelsens förvaltning har, i avbidan på närmare utredning av därmed sammanhängande frågor, icke upptagits i nämnda proposition. Utöver de fastigheter, som av byggnadsstyrelsen föreslagits att ingå i fonden, skola enligt propositionen dit hänföras vissa under uppförande varande byggnader, vilka finansierats medelst anslag för kapitalökning å fonden för förlag till statsverket. Beträffande riksdagshuset, som enligt riksräkenskapsverkets förslag skulle redovisas å fonden, föreslås i propositionen icke någon ändring i det nuvarande redovisningssättet.

I en vid nämnda proposition fogad bilaga har intagits förteckning över de fastigheter, som skola vid fondens tillkomst upptagas till redovisning å densamma. Förteckningen utvisar, att fastighetsfonden skulle komma att omfatta fastigheter med ett totalvärde enligt preliminär beräkning av 256.39 miljoner kronor, därav markvärde 71.22 miljoner kronor och byggnadsvärde 185.17 miljoner kronor. Häri ingå de under uppförande varande byggnaderna med ett totalvärde av 10.36 miljoner kronor, därav 0.74 miljon kronor i markvärde och 9.62 miljoner kronor i byggnadsvärde. Härvid är dock att märka, att för åtskilliga fastigheter markvärdena av brist på uppgifter icke kunnat angivas i förteckningen.

Enligt vad i propositionen föreslagits skall statens allmänna fastighetsfond uppdelas i delfonder sålunda, att varje förvaltande myndighet kommer att få sin särskilda delfond. Fondens fastighetsbestånd kommer att förvaltas av fångvårdsstyrelsen, utrikesdepartementet, medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen, vilka myndigheter alltså skola hava envar sin särskilda delfond. För varje delfond skall avgivas självständig redovisning i vederbörande förvaltningsmyndighets egna räkenskaper, varemot vid redovisningen i rikshuvudboken och i riksstaten alla delfonderna skola sammanföras och behandlas såsom en enhet.

I huvudsaklig anslutning till det av byggnadsstyrelsen avgivna statförslaget har inom finansdepartementet upprättats förslag till statuppställning för fastighetsfonden. I syfte att ernå förenkling i redovisningen

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

hava därvid vissa smärre jämkningar vidtagits i uppställningen. Enligt det inom departementet upprättade förslaget till statuppställning för fonden skulle staten upptaga följande titlar, nämligen å inkomstsidan: 1) Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler; 2) Hyror för till enskilda upplåtna lokaler (i båda fallen oavsett, örn lokalerna upplåtits i staten tillhöriga eller i för fondens medel förhyrda fastigheter); samt å utgiftssidan: 1) Keparations- och underhållskostnader m. m. för fonden tillhörande fastigheter; 2) Avsättning till förnyelsefond; 3) Hyresutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler; och 4) Överskott. Under var och en av dessa titlar å såväl inkomst- som utgiftssidan skola inkomsterna respektive utgifterna redovisas med fördelning efter delfonder.

Vid beräkningen av de olika posterna i staten följer jag denna uppställning och upptager därvid först till behandling fondens utgifter.

Utgifterna.

Reparations- och underhållskostnader m. ni. för fonden tillhörande

fastigheter.

Fångvårdsstyrelsens delfond. I gällande omkostnadsstat för fångvården äro till underhåll av fängelsebyggnader och till underhåll m. m. av bostadshus och bostadslägenheter upptagna beräknade kostnadsbelopp å respektive 210,000 och 65,600 kronor.

I skrivelse den 12 september 1934 angående anslag till fångvården att äskas vid 1935 års riksdag, har fångvårdsstyrelsen upptagit ifrågavarande anslagsposter sålunda, att styrelsen beräknat till underhåll av fängelsebyggnader 220,000 kronor och till kostnader för bostadslägenheter

65,000 kronor.

Mot de av fångvårdsstyrelsen föreslagna beloppen för underhåll av fängelsebyggnader och kostnader för bostadslägenheter har jag intet att erinra. I enlighet härmed torde i staten för fastighetsfonden under reparations- och underhållskostnader m. m. för fångvårdsstyrelsens delfond tillhörande fastigheter böra upptagas ett belopp av 285,000 kronor. Till frågan örn anslagspostens natur återkommer jag i det följande.

Utrikesdepartementets delfond. I riksstaten är för närvarande under tredje huvudtiteln uppfört ett ordinarie reservationsanslag till underhåll och reparationer av statens fastigheter i utlandet, möbler m. m. Förutom det anvisade anslagsbeloppet stå för ändamålet till förfogande hyresinkomster från statens fastigheter i utlandet, vilka inkomster tillgodoföras nämnda anslag såsom särskilda uppbördsmedel.

Efter en av byggnadsstyrelsen verkställd utredning, för vilken redogörelse lämnas i 1932 års statsverksproposition (tredje huvudtiteln s. 30—31), beräknades det årliga medelsbehovet för berörda ändamål till 144,500 kro-

5 Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

nor. Då de påräkneliga inkomsterna uppskattades till 54,750 kronor, blev för budgetåret 1932/1933 anslaget i riksstaten uppfört med 90,000 kronor. Med detta belopp var anslaget upptaget även för budgetåret 1933/1934. Med hänsyn till förefintlig reservation å anslaget ansågs däremot en tillfällig minskning av detta kunna vidtagas för budgetåret 1934/1935; anslaget är därför i löpande årets riksstat uppfört med 70,000 kronor.

Såsom framgår av nyss berörda utredning i 1932 års statsverksproposition, är emellertid av förevarande anslag ett belopp av 17,000 kronor avsett för inköp och underhåll av inventarier för statens fastigheter i utlandet. Då kostnader av dylik natur icke äro avsedda att bestridas från fastighetsfonden, hava, såsom framgår av tredje huvudtiteln i årets statsverksproposition (s. 24), dessa kostnader inrymts under anslaget till skrivmaterialier m. m. vid beskickningar och konsulat.

I sin förenämnda utredning har byggnadsstyrelsen för underhåll av beskickningsfastigheterna upptagit ett belopp av 127,000 kronor.

Till detta av byggnadsstyrelsen beräknade belopp böra emellertid komma följande ytterligare kostnader för beskickningsfastigheter.

I en anmärkning till gällande stat för ortstillägg vid beskickningar och konsulat finnes omförmäla att ett belopp av 5,000 kronor skall utgå för vissa kostnader för statens fastighet i Leningrad. Ifrågavarande belopp har emellertid icke karaktären av löneförmån åt konsuln i Leningrad och bör därför icke ingå i avlöningsstaten för beskickningar och konsulat. I stället torde, såsom förutsatts i årets statsverksproposition (tredje huvudtiteln s. 19), beloppet ifråga få för nästa budgetår påföras statens allmänna fastighetsfond.

I enlighet med förslag i 1934 års statsverksproposition (tredje huvudtiteln s. 25) har staten med äganderätt förvärvat en för beskickningen i Ankara avsedd fastighet mot erläggande av ett årligt belopp av minst

8,000 turkiska pund, beräknat på det sätt, att det innefattar ränta efter fem procent å ett belopp, motsvarande samtliga utgifter för tomt och husbygge, dock högst 70,000 turkiska pund, jämte amortering. Den årliga utgiften för detta fastighetsförvärv torde böra upptagas bland reparations- och underhållskostnader m. m. för utrikesdepartementets delfond. Med tillämpning av normalkursen för turkiska pund motsvarar ifrågavarande belopp 14,400 kronor. De för underhåll av Ankarafastigheten erforderliga medlen hava inräknats i förutnämnda, av byggnadsstyrelsen uppskattade kostnad för underhåll av beskickningsfastigheter, 127,000 kronor. Samtliga kostnader för fastigheten i Ankara utgå för närvarande från ett under tredje huvudtiteln uppfört extra förslagsanslag, benämnt »Beskickningslokaler i Moskva, Ankara och Washington m. m.»

I enlighet med vad sålunda anförts skulle för reparations- och imderhållskostnader m. m. för utrikesdepartementets delfond uppföras ett belopp av 146,400 kronor.

De nu beräknade kostnaderna för ifrågavarande beskickningsfastigheter

6 Kungl. May.ts proposition nr 115.

hava uppskattats efter normalkurs. För närvarande ersättas de merutgifter, som uppkomma för fastigheterna på grund av den svenska valutans depreciering, av ett under tredje huvudtiteln uppfört förslagsanslag till reglering av vissa kursförluster. Denna anordning torde böra bibehållas även efter det ifrågavarande kostnader överförts från tredje huvudtiteln till statens allmänna fastighetsfond.

Större delen av de underhållskostnader, som enligt det föregående skola bestridas från fastighetsfonden, täckes för närvarande av reservationsanslaget till underhåll och reparationer av statens fastigheter i utlandet, möhler m. m. Den behållning, som kan komma att kvarstå å detta reservationsanslag vid utgången av budgetåret 1934/1935, torde höra få anlitas för fullföljande av sådana arbeten, för vilka anslagsmedlen enligt träffade dispositioner äro avsedda.

Medicinalstyrelsens delfond. De normala årskostnaderna för underhåll av de av medicinalstyrelsen förvaltade fastigheterna hava i byggnadsstyrelsens statförslag, i överensstämmelse med en av medicinalstyrelsen verkställd utredning, beräknats till 1,379,589 kronor. I skrivelse den 12 september 1934 angående anslag till statens sinnessjukhus för budgetåret 1935/1936 har emellertid medicinalstyrelsen upptagit kostnaderna för underhåll av byggnader och gårdar för nämnda budgetår till endast 900,000 kronor. I förslaget till stat för fastighetsfonden torde i enlighet härmed böra för reparations- och underhållskostnader m. m. för medicinalstyrelsens delfond upptagas ett belopp av 900,000 kronor.

Byggnadsstyrelsens delfond. Huvudparten av de kostnader, som avse reparationer och underhåll av fastigheter tillhörande byggnadsstyrelsens delfond, hestrides för närvarande från anslag under sjätte huvudtiteln, nämligen dels det ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer, dels ock ett extra anslag till förstärkning av samma reservationsanslag. Dessutom täckas vissa kostnader för ifrågavarande fastigheter från det under sjätte huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till kostnader för lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus i Stockholm samt från det under sjunde huvudtiteln anvisade extra förslagsanslaget till staten åliggande kommunala och andra utskylder.

Ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer, som för budgetåret 1925/1926 var uppfört med 450,000 kronor, höjdes med hänsyn till ökningen av kronans under byggnadsstyrelsens förvaltning ställda fastighetsbestånd från och med budgetåret 1926/1927 till 500,000 kronor och från och med budgetåret 1929/1930 till 525,000 kronor. För innevarande budgetår är anslaget i riksstaten uppfört med 575,000 kronor. Förstärk ningsanslaget anvisades för budgetåren 1928/1929—1931/1932 med respektive 850,000, 800,000, 800,000 och 850,000 kronor. För budgetåren 1932/1933 —1934/1935 hava anvisats betydligt lägre belopp eller respektive 500,000,

7 Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

375.000 och 375,000 kronor. För innevarande budgetår uppgå alltså ifrågavarande anslag och förstärkningsanslag till sammanlagt 950,000 kronor.

I skrivelse till Kungl. Majit den 29 augusti 1934 angående anslag till byggnader och reparationer för budgetåret 1935/1936 har byggnadsstyrelsen anfört följande:

Efter avlåtande av byggnadsstyrelsens underdåniga framställning den 25 oktober 1933 angående anslag för ifrågavarande ändamål, vilken framställning låg till grund för den senast verkställda höjningen av det ordinarie anslaget till byggnader och reparationer, har fastighetsbeståndet icke undergått annan förändring, än att numera, efter byggnadskoniliktens slut, ett flertal nybyggnader påbörjats, vilka beräknas bliva färdigställda före eller under budgetåret 1935/1936 och som torde komma att förvaltas av byggnadsstyrelsen. Då dessa byggnader emellertid till en början endast komma att draga obetydliga underhållskostnader, huvudsakligen s. k. allmänna omkostnader, anser sig byggnadsstyrelsen för nästkommande budgetår icke böra föreslå någon höjning av det ordinarie anslaget.

För beräkning av de medel, som för budgetåret 1935/1936 skulle erfordras till det ordinarie anslagets förstärkning, har styrelsen, på sätt som i allmänhet skett de föregående åren, låtit verkställa utredning rörande reparationsarbetenas prisstegring med ledning av de för innevarande kalenderår gällande avtal med hantverksmästare och entreprenörer inom byggnadsfacket i Stockholm. Utredningen giver vid handen, att kostnadsökningen uppgår till i genomsnitt 135 procent i jämförelse med 1914 års priser. Indextalet uppgår alltså till 235, medan det enligt byggnadsstyrelsens berörda framställning den 25 oktober 1933 beräknades till 239. Då byggnadskostnaderna, efter vad nu kan bedömas, torde kunna väntas bliva i stort sett oförändrade under budgetåret 1935/1936, skulle alltså till förstärkning av det ordinarie anslaget å 575,000 kronor erfordras ett extra anslag av i runt tal 775,000 kronor.

Under tidigare, mera normala förhållanden hava statsmakterna på byggnadsstvrelsens förslag ökat förstärkningsanslaget med ett visst belopp, i allmänhet 50,000 kronor, för fortsatta konserveringsarbeten å Kalmar och Läckö slott. Emellertid torde dessa arbeten kunna ännu ett år inskränkas till att avse huvudsakligen botande av utvändiga skador och skyddsarbeten till förhindrande av nya dylika, för vilka arbeten medel torde kunna beredas inom de båda anslagens sammanlagda belopp

1.350.000 kronor.

Den väsentliga nedskärning av förstärkningsanslaget, vilken ägt rum under de senaste tre budgetåren, har föranlett, att invändiga reparationer måst i huvudsak undanskjutas. De tillgängliga anslagsmedlen hava sålunda i stort sett anlitats för utförande av sådana arbeten, som avse underhåll av yttertak och botande av utvändiga skador av natur att äventyra byggnads bestånd eller medföra risk för människoliv, ävensom invändiga arbeten, avseende botande av bristfälliga gas-, vatten- och avloppsledningar samt elektriska ledningar, reparation av läckande golv i badrum, av bjälklag med röta och dylikt. Likaledes hava givetvis en del allmänna omkostnader, såsom renhållnings-, sotnings-, vattenavgifter och dylikt, måst utgå.

Genom ett dylikt undanskjutande under tre budgetår av nödvändiga invändiga reparationer har fastighetsbeståndets tillstånd väsentligt för-

8 Kungl. Maj-.ts proposition nr lid.

sämrats, och anser sig byggnadsstyrelsen böra för Kungl. Majit framhålla, att ett fortsatt åsidosättande under jämväl budgetåret 1935/1936 av ett normalt underhåll av de av styrelsen förvaltade statsegendomarna icke kan anses ur ekonomisk synpunkt välbetänkt.

Styrelsen tillåter sig även framhålla, att de arbetstillfällen, som ett normalt underhåll av kronans fastighetsbestånd medför, synas vara lika värdefulla för arbetsmarknaden som igångsättandet av nybyggnadsarbeten. Att eftersätta reparationsarbeten å de äldre byggnaderna samtidigt med att omfattande nybyggnader utföras, synes byggnadsstyrelsen vara mindre rationellt.

På grund av vad sålunda anförts har byggnadsstyrelsen, som förutsatt, att jämväl för budgetåret 1935/1936 särskilda medel komma att vara tillgängliga till bestridande av staten åliggande kommunala och andra utskylder, hemställt, att Kungl. Majit täcktes föreslå 1935 års riksdag att för nyssnämnda budgetår dels upptaga det ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer till oförändrat belopp 575,000 kronor, dels ock till förstärkning av anslaget till byggnader och reparationer anvisa ett extra anslag av 775,000 kronor.

I sitt förut omförmälda utlåtande den 31 oktober 1934 i ärendet örn inrättande av statens allmänna fastighetsfond har byggnadsstyrelsen, med erinran att styrelsen sålunda beräknat ett belopp av 1,350,000 kronor för underhåll och vård av det under styrelsens förvaltning ställda fastighetsbeståndet, framlagt de ytterligare förslagsberäkningar, som betingas av fastighetsfondens inrättande.

Till nyssnämnda belopp har styrelsen till en början lagt utgifter för bestridande av staten åliggande kommunala och andra utskylder, för vilka, såsom nämnts, särskilda medel nu ställas till styrelsens förfogande. Då därför ett belopp av 30,000 kronor synts vara erforderligt, skulle för underhåll m. m. behövas ett belopp av tillsammans 1,380,000 kronor.

Härifrån borde — anför styrelsen — emellertid avgå vad som kunde anses belöpa på de s. k. improduktiva fastighetsobjekten, vilka icke skulle införas i den produktiva fastighetsfonden och alltså föranleda en verklig utgift i statsbudgeten i form av ett särskilt anslag till reparationer och underhåll. Vid en ungefärlig beräkning, vilken styrelsen emellertid bleve i tillfälle att justera i den framställning i denna fråga styrelsen senare ämnade göra, skulle ett belopp av omkring 150,000 kronor vara erforderligt för detta ändamål. Bland de improduktiva fastighetsobjekten inninge emellertid Bohus fästningsruin samt Kalmar och Läckö slott, för vilka tre objekt under normala förhållanden särskilda medel brukat anslås till ett sammanlagt belopp av 80,000 kronor årligen. Med hänsyn därtill borde från nämnda summa 1,380,000 kronor endast avdragas ett belopp av <0,000 kronor, som alltså kunde anses belöpa på övriga improduktiva egendomar.

Emellertid skulle, såsom förut nämnts, till styrelsens förvaltning eventuell* förås vissa därunder icke nu hörande fa.stighetsobjekt. Med hänsyn därtill skulle underhållskostnaden ökas med. ett belopp, efter en ungelärlig beräkning uppgående till 140,000 kronor.

Vidare har byggnadsstyrelsen föreslagit, att den del av styrelsens löner och övriga omkostnader, som kan beräknas vara föranledd av arbete

9 Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

för fondens räkning, liksom även viss del av kostnaderna för länsarkitekterna, skola bestridas av fondens inkomster och icke av anslagsmedel för verkliga utgifter. Ifrågavarande kostnader hava av byggnadsstyrelsen beräknats till ett avrundat belopp av 115,000 kronor.

I enlighet med förestående beräkningar har byggnadsstyrelsen i sitt förslag till inkomst- och utgiftsstat för fastighetsfonden upptagit reparations- och underhållskostnader för fastigheter tillhörande byggnadsstyrelsens delfond till ett sammanlagt belopp av 1,565,000 kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att å riksstaten för löpande budgetår ställts till förfogande för underhåll och reparation av det under byggnadsstyrelsens förvaltning ställda fastighetsbeståndet anslagsmedel å sammanlagt 950,000 kronor. För motsvarande ändamål under nästa budgetår har byggnadsstyrelsen äskat 1,350,000 kronor. Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen anfört i ärendet torde en höjning av medelsanvisningen få anses påkallad. Under förhandenvarande förhållanden synes denna förhöjning böra begränsas till 250,000 kronor och ifrågavarande anslagsbelopp för nästa budgetår sålunda beräknas till 1,200,000 kronor.

Enligt byggnadsstyrelsens utredning belöper på de improduktiva fastighetsobjekt, vilka enligt vad förut nämnts icke skola ingå i fastighetsfonden, en underhållskostnad av 150,000 kronor, varav dock enligt byggnadsstyrelsens beräkning endast 70,000 kronor skola avgå från den eljest beräknade medelsanvisningen. I statsverkspropositionen har för underhåll av ifrågavarande fastighetsobjekt under sjätte huvudtiteln beräknats medel å ett anslag, benämnt »underhåll av vissa historiska byggnader m m.» Närmare utredning örn anslagsbehovet för detta ändamål har byggnadsstyrelsen sedermera verkställt, och chefen för kommunikationsdepartementet torde få återkomma till denna särskilda anslagsfråga.

För vissa fastigheter, vilka byggnadsstyrelsen föreslår skola överföras till dess förvaltning, har styrelsen beräknat medelsbehovet för underhåll och reparationer till 140,000 kronor. Emellertid torde, i överensstämmelse med vad riksräkenskapsverket anfört i sina inkomstberäkningar för budgetåret 1935/1936, underhållskostnaden för dessa fastigheter böra beräknas till allenast det belopp, som svarar mot de för underhåll av ifrågavarande fastigheter i nu löpande riksstat anslagna medlen eller i runt tal 63,000 kronor. Härifrån bör dock avgå ett belopp av 9,500 kronor, motsvarande kostnaderna för mynt- och justeringsverkets fastighet, vilken enligt det i propositionen örn inrättande av statens allmänna fastighetsfond framlagda förslaget icke för närvarande skall överföras till fonden. Med hänsyn till ifrågavarande fastigheter bör alltså det för reparations- och underhållskostnader m. m. under byggnadsstyrelsens delfond beräknade beloppet höjas med 53,500 kronor.

I enlighet med vad byggnadsstyrelsen föreslagit bör under förevaran-

10 Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

de anslagspost avses ett belopp för gäldande av staten åliggande, på ifrågavarande fastigheter belöpande kommunala och andra utskylder, av styrelsen beräknat till 30,000 kronor. Dessa utgifter komma härigenom att avlyftas från det under sjunde huvudtiteln upptagna anslaget för detta ändamål; härtill har ock, såsom framgår av sjunde huvudtiteln i årets statsverksproposition (s. 113), hänsyn tagits vid beräkningen av sistberörda anslag.

Till förevarande anslagspost å utgiftsstaten för fastighetsfonden böra vidare överflyttas utgifter, beräknade till 30,000 kronor, för ändamål, vilka för närvarande bekostas från anslaget till lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus i Stockholm. Med sistnämnda belopp bör alltså anslagsposten höjas.

Slutligen erinrar jag, att jag, enligt vad som framgår av propositionen örn inrättande av statens allmänna fastighetsfond, ansett mig icke böra biträda byggnadsstyrelsens förslag därom, att vissa löneutgifter i byggnadsstyrelsen och andra administrationskostnader för de till fonden hörande fastigheterna skulle överföras från anslag å riksstaten till fonden.

I enlighet med vad jag sålunda tillstyrkt torde under anslagsposten för reparations- och underhållskostnader m. m. för byggnadsstyrelsens delfond böra anslås ett belopp av (1,200,000 — 70,000 + 53,500 + 30,000 +

30,000 =) 1,243,500 kronor. — Den behållning, som vid utgången av budgetåret 1934/1935 må kvarstå å reservationsanslaget till byggnader och reparationer, torde böra få anlitas för fullföljande av sådana arbeten, för vilka anslagsmedlen planenligt äro avsedda.

De sammanlagda reparations- och underhållskostnaderna m. m. för samtliga delfonder uppgå till 2,574,900 kronor.

I detta sammanhang torde få beröras de regler, som böra gälla beträffande dispositionen av posterna för reparations- och underhållskostnader m. m.

De för ifrågavarande ändamål avsedda anslagsposterna å omkostnadsstaterna för fångvården och sinnessjukhusen äro för närvarande förslagsvis beräknade, medan däremot större delen av de kostnader, som skola inrymmas under den för utrikesdepartementets delfond upptagna posten, nu utgår från ett reservationsanslag under tredje huvudtiteln, liksom också största delen av de kostnader, som skola täckas från anslagsposten för byggnadsstyrelsens delfond, för närvarande bestrides av ett reservationsanslag med tillhörande förstärkningsanslag.

I sin förut omnämnda skrivelse den 12 september 1934 angående anslag till fångvården för budgetåret 1935/1936 uttalade fångvårdsstyrelsen sig i anledning av väckt förslag, att beträffande den i omkostnadsstaten för fångvården ingående anslagsposten till underhåll av fängelsebyggnader skulle meddelas föreskrift, att anslagsposten ej finge överskridas

11 Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

utan Kungl. Majits medgivande. Därvid framhöll styrelsen, hurusom det på grund av den betydande ålder, flertalet fängelsebyggnader innehade, visat sig, att sådana oförutsedda förhållanden kunde inträffa, som påkallade omedelbara åtgärder. Sålunda kunde det hilva nödigt att avhjälpa större bristfälligheter beträffande vissa byggnadsparti och värmeledningar samt att iståndsätta hägnader, som visat sig bristfälliga. Då dylika åtgärder i regel icke tålde uppskov, skulle det icke låta sig göra att avvakta anvisande av erforderliga medel.

Det är tydligt att vad fångvårdsstyrelsen sålunda anfört i lika grad äger giltighet, då nu i samband med fastighetsfondens inrättande ifrågavarande kostnader skola överflyttas från fångvårdens omkostnadsstat till fastighetsfondens utgiftsstat. Även örn de skäl, fångvårdsstyrelsen åberopat för att anslagsmedlen till reparationer och underhåll vid fångvårdens byggnader höra ställas till styrelsens fria förfogande utan begränsning med avseende å anslagsbeloppet, ej torde kunna frånkännas ett visst berättigande, finner jag mig dock icke kunna tillstyrka, att något undantag härvidlag föreslås beträffande den för fångvårdsstyrelsens delfond avsedda posten till reparations- och underhållskostnader. Vid en planmässig hushållning med de beräknade anslagsmedlen synas olägenheterna av en maximering kunna i huvudsak undvikas. Det är härvid ej möjligt att bortse från att utgifterna för reparations- och underhållsarbeten vid byggnadsstyrelsens vida mera omfattande fastighetsförvaltning sedan gammalt bestridas från såsom reservationsanslag anvisade medel — vilka alltså icke få överskridas — samt att någon ändring härutinnan icke nu av byggnadsstyrelsen ifrågasatts. Skulle under ett budgetår till följd av oförutsedda händelser behov uppkomma av reparationsarbeten av sådan omfattning, att den i utgiftsstaten upptagna anslagsposten icke kan bereda tillgång till utgifternas täckande, lärer — liksom hittills varit fallet — det å riksstaten anvisade förslagsanslaget till oförutsedda utgifter få för ändamålet av Kungl. Majit anlitas i enlighet med de för dispositionen av detta anslag av riksdagen fastställda villkoren.

Såsom nyss nämnts, äro de för byggnadsstyrelsens förvaltning anvisade anslagsmedlen för underhåll och reparationer för närvarande av reservationsanslags natur. Det är uppenbart, att en sådan anordning erbjuder betydande fördelar. Vederbörande myndighet erhåller härigenom en viss rörelsefrihet vid underhålls- och reparationsarbetenas planerande och bedrivande. Det förtjänar också att erinras, att enligt den nya riksstatsuppställningen anslag till materielinköp och underhåll av samlingar och dylikt — vilka anslag i förevarande hänseende erbjuda vissa likheter med kostnaderna för underhåll och reparationer av fast egendom —• genomgående upptagits såsom reservationsanslag. I syfte att bevara de antydda fördelarna, då underhållsanslagen nu överflyttas till fastighetsfondens utgiftsstat, finner jag mig böra föreslå den anordningen, att de besparingar, som eventuellt kunna uppkomma å anslags-

12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 115.

posterna för reparations- och underhållskostnader m. m., skola vid budgetårets utgång överföras till en för varje delfond upplagd diversemedelstitel, för att sedermera för avsett ändamål stå till vederbörande fondförvaltnings förfogande. Genom denna anordning tillgodoses tydligen samma syfte, som för närvarande vinnes genom att medel för underhållskostnader äro anvisade under reservationsanslag.

Avsättning till förnyelsefond.

Byggnadsstyrelsen har föreslagit, att kostnaden för avsättning till förnyelsefond skulle beräknas till 1 procent av fastigheternas å fonden redovisade byggnadsvärde. Den sammanlagda avsättningen har styrelsen på grundval härav beräknat till 1,760,000 kronor.

Av skäl, som anförts i propositionen angående inrättande av fastighetsfonden, förordar jag för min del, att avsättningen till förnyelsefond beräknas efter 11h procent av byggnadsvärdet. Emellertid äro byggnadsvärdena för närvarande föremål för närmare utredning hos byggnadsstyrelsen, varför ifrågavarande anslagsposter i det nu föreliggande statförslaget uppenbarligen kunna bliva endast approximativt beräknade. Till grund för fastställande av de belopp, med vilka anslagsposterna må belastas, torde böra läggas byggnadsvärdet vid utgången av det budgetår, för vilket avsättningen skall äga rum.

Utgångspunkten för beräkningarna utgöres alltså nu av de byggnadsvärden, som finnas upptagna i den vid nyssnämnda proposition fogade förteckningen över fastigheter, avsedda att ingå i statens allmänna fastighetsfond. För byggnader under uppförande, vilka skola ingå i byggnadsstyrelsens delfond, torde någon avsättning till förnyelsefond nu icke böra beräknas. Byggnadsstyrelsens beräkningar hava uppgjorts i enlighet härmed. I de av byggnadsstyrelsen angivna byggnadsvärdena bör icke vidtagas annan ändring än som betingas därav, att mynt- och justeringsverkets fastighet, vars byggnadsvärde upptagits till 480,000 kronor, icke för närvarande skall överflyttas till fonden.

I följande tabell angivas för varje delfond dels byggnadsvärdet, dels ock den efter 1 % procent å samma värde beräknade avsättningen till förnyelsefond, i hela 100-tal kronor:

13 Kungl. May.ts proposition nr 115.

Den. sammanlagda beräknade avsättningen till förnyelsefond belöper sig alltså till 2,633,300 kronor. Med hänsyn till sättet för beräknande av avsättningen till förnyelsefond torde ifrågavarande anslagsposter böra betecknas »förslagsvis».

Hyresutgilter m. m. för av fonden förhyrda lokaler.

Under denna rubrik förekommande anslagsposter böra upptagas förslagsvis, och de poster, under vilka några utgifter ej nu förutses, böra utföras med. ett formellt belopp av 100 kronor.

Utrikesdepartementets delfond. I riksstaten för budgetåret 1934/1935 finnes under tredje huvudtiteln uppfört ett extra förslagsanslag å 47,000 kronor till beskickningslokaler i Moskva, Ankara och Washington m. m. De kostnader, som bestridas från detta anslag, avse hyra m. fl. utgifter för ifrågavarande lokaler.

Såsom i det föregående omförmälts, böra kostnaderna för beskickningslokalerna i Ankara, vilka äro inrymda i en statens fastighet, i staten för allmänna fastighetsfonden redovisas under rubriken reparations- och underhållskostnader m. m. för fonden tillhörande fastigheter. Efter avdrag av det för ränta och amortering å köpeskillingen för nämnda fastighet erforderliga beloppet torde återstoden av berörda anslagsbelopp — 32,600 kronor — kunna bereda tillgång till hyresutgifter m. m. för de båda övriga beskickningslokalerna.

Emellertid har, efter det anslaget ifråga anvisades, ytterligare medelsbehov uppkommit, avseende beskickningen i Warszawa. Från början av innevarande år hava sålunda förhyrts lokaler för denna beskickning för en kostnad av 27,600 zloty, motsvarande enligt parikurs omkring 11,600 kronor. Av detta belopp skall statsverket bestrida 6,000 kronor för år, medan ministern själv skall vidkännas återstående belopp av 5,600 kronor genom att hans extra ortstillägg å 4,000 kronor indrages och han av sina övriga löneförmåner avstår 1,600 kronor att gottskrivas fastighetsfonden. För tiden januari—juni 1935 kommer utrikesdepartementet att för fastighetsfondens räkning förskottera det staten åvilande hyresbidraget av 3,000 kronor. Utgifterna för fastighetsfonden för förhyrning av beskickningslokaler i Warszawa under budgetåret 1935/1936 komma följaktligen att belöpa sig till (3,000 + 11,600 — 1,600 =) 13,000 kronor. Detta belopp bör upptagas å fondens utgiftssida. Såsom framgår av tredje huvudtiteln (s. 13) i årets statsverksproposition, förutsättes vid bifall härtill, att det till sändebudet i Warszawa nu utgående extra ortstillägget å 4,000 kronor skall bortfalla.

I enlighet härmed torde för utrikesdepartementets delfond erfordras ett belopp av 45,600 kronor.

Liksom i fråga om anslagsposten till reparations- och underhållskostna-

14 Kungl. May.ts proposition nr 115.

der m. m. för utrikesdepartementets delfond torde de merutgifter å nu ifrågavarande post för samma delfond, som kunna uppkomma genom den svenska valutans depreciering, böra såsom hittills täckas från det under tredje huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till reglering av vissa kursförluster.

Byggnadsstyrelsens delfond. Enligt från byggnadsstyrelsens intendentsbyrå överlämnade uppgifter böra härunder beräknas hyror för lokaler åt följande institutioner till härefter angivna belopp, nämligen:

Justitiekanslersämbetet .................................. kronor

Vattendomstolarna ...................................... »

Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse .................... »

Yrkesinspektionen ...................................... »

Arbetsdomstolen ........................................ »

Överståthållarämbetet .................................. »

Länsstyrelserna .......................................... »

Arbetsrådet .............................................. »

Statens bakteriologiska laboratorium .................... »

Statens arbetslöshetskommission .......................... »

Socialstyrelsens byrå för arbetslöshetsförsäkring och arbetsförmedling ........................................ »

Byggnadsstyrelsens värmetekniska avdelning ............ »

Statistiska centralbyrån .................................. »

Bank- och fondinspektionen .............................. »

Livrustkammaren ......................................... »

Ostasiatiska arkeologiska samlingarna .................... »

Statens biografbyrå ...................................... »

Statens egnahemsstyrelse ................................ »

Lantmäteristyrelsen ...................................... »

Lantmäterikontoren i länen .............................. »

Lantbruksstyrelsens kulturtekniska byrå .................. »

Statens veterinärbakteriologiska anstalt .................. »

Bergsstaten ..................................... »

Fartygsinspektionen ...................................... »

Kontorshyror inom lotsdistrikten ........................ »

Försäkringsinspektionen .................................. »

6,000

16,690

20,000

17,000

4.000 15,600 12,085

5.000 28,260

8.000 4,900

10.500 1,100

18,000

8,000

4,800

12,000

85,450

6,050

4.500 2,100

20,300

13,590

12,500

Summa kronor 418,425.

Det uppgivna medelsbehovet belöper sig alltså till i runt tal 418,400 kronor.

Till detta belopp böra läggas kostnader för förhyrande åt länsarkitekterna av lokaler, i händelse av bifall till det förslag rörande omorganisation av länsarkitektinstitutionen, som chefen för kommunikationsdepartementet, enligt vad jag inhämtat, har för avsikt att underställa Kungl.

15 Kungl. May.ts proposition nr 115.

Maj:ts prövning för avlåtande av proposition till detta års riksdag. Enligt nu verkställda uppskattningar torde ett belopp av 25,500 kronor erfordras för täckande av ifrågavarande hyresutgiiter. Medel för tillgodoseende av detta behov hava i viss utsträckning upptagits under det i statsverkspropositionen beräknade anslaget till länsarkitekterna å 108,000 kronor. Genom att ifrågavarande kostnader nu överflyttas till fastighetsfonden kan sistnämnda anslag i motsvarande mån nedsättas.

Medelsbehovet för hyresutgifter m. m. under byggnadsstyrelsens delfond belöper sig alltså till 448,900 kronor. Såsom i berörda förteckning angives, skola å fastighetsfonden redovisas lokalhyror även för vissa institutioner, vilkas omkostnader bestridas från specialbudgeter. Det förutsättes likväl, att i sådana fall hyresbeloppen i sista hand påföras vederbörande specialbudgets fond.

För envar av fångvårdsstyrelsens och medicinalstyrelsens delfonder upptages för hyresutgifter m. m. allenast ett formellt belopp av 100 kronor.

I enlighet med förestående komma hyresutgifterna m. m. för av fonden förhyrda lokaler att uppgå till 489,700 kronor.

De sammanlagda utgifterna för statens fastighetsfond belöpa sig till 5,697,900 kronor.

Inkomsterna.

Fastighetsfondens inkomster komma att utgöras av dels inflytande hyror och arrenden för av fonden till enskilda upplåten nyttjanderätt, dels ock å riksstaten anvisade särskilda anslag till ersättning till statens allmänna fastighetsfond för åt statliga verk och inrättningar upplåtna lokaler antingen i fondens egna hus eller ock i enskilda tillhöriga fastigheter, som förhyrts med anlitande av fondens medel. I årets statsverksproposition finnes ett dylikt anslag — av förslagsanslags natur — beräknat under envar av huvudtitlarna II—X samt under huvudtiteln »Riksdagen och dess verk m. m.» Till grund för anslagens beräkning hava legat av byggnadsstyrelsen framlagda uppgifter. I samband med den inom byggnadsstyrelsen pågående justeringen av fastighetsvärdena komma jämväl uppgifterna örn hyresvärdena för lokaler i fondens egna fastigheter att bliva föremål för översyn och eventuell rättelse. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att senare på grundval av då föreliggande utredning fastställa de ersättningsbelopp, som skola avföras å anslagen. I statsverkspropositionen hava ersättningsanslagen upptagits med ett sammanlagt belopp av 12,182,300 kronor.

I efterföljande tablå hava ifrågavarande ersättningsanslag fördelats efter delfonder i enlighet med de av byggnadsstyrelsen angivna beloppen, därvid avrundning skett till hela 100-tal kronor:

16 Kungl. Majlis proposition nr 115.

Slutsumman, utgör ersättningsanslagens belopp enligt den i byggnadsstyrelsens utredning framlagda beräkningen.

Å statens inkomstsida böra, såsom förut nämnts, upptagas två titlar, nämligen ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler och hyror för till enskilda upplåtna lokaler. Inkomsterna å den förra titeln tillföras fonden från de nyssnämnda ersättningsanslagen, medan inkomsterna å den senare titeln utgöras av direkt till fonden inflytande hyror.

Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.

Utrikesdepartementets delfond. Byggnadsstyrelsen har för denna fond beräknat debiterade hyresmedel till avrundat 422,400 kronor. Häri ingår beräknad hyra av beskickningsfastigheten i Ankara med 13,800 kronor. I enlighet med de ändringar, som jag föreslagit beträffande byggnadsstyrelsens beräkningar av utgifterna för utrikesdepartementets delfond, torde ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler för samma delfond böra uppföras med 473,000 kronor. Dessa beräkningar föranleda nedsättning med 600 kronor av det under tredje huvudtiteln i statsverkspropositionen beräknade ersättningsanslaget.

Byggnadsstyrelsens delfond. För denna delfond har styrelsen beräknat ersättningar, som debiteras för till statsmyndigheter upplåtna lokaler i fonden tillhöriga fastigheter, till ett belopp av i avrundat tal 6,733,000 kronor. Då mynt- och justeringsverkets fastighet icke skall ingå i statens allmänna fastighetsfond, avgår härifrån en för denna fastighet debiterad hyra å 53,000 kronor. Härtill kommer ersättning för de med anlitande av fondens medel förhyrda lokalerna i enskilda tillhöriga fastigheter, 443,900 kronor. Sammanlagt skall sålunda under byggnadsstyrelsens delfond upptagas ersättning för till statsmyndighet upplåtna lokaler med 7,123,900 kronor.

I de av byggnadsstyrelsen beräknade belopp, som hänföra sig till fångvårdsstyrelsens och medicinalstyrelsens delfonder, föreslår jag ingen annan ändring än att posterna höjas vardera med 100 kronor, enär för dessa

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

delfonder, som förut nämnts, bör uppföras ett formellt belopp för delfondernas hyresutgifter m. m.

Sammanlagda beloppet av ersättningar, som debiteras för till statsmyndigheter upplåtna lokaler, kommer alltså att utgöra 12,207,400 kronor. Med sammanlagt detta belopp skola ersättningsanslagen uppföras å riksstaten under verkliga utgifter. Summan överstiger med 25,100 kronor det belopp, vartill ersättningsanslagen beräknats i statsverkspropositionen. Denna höjning betingas huvudsakligen av att, såsom förut påpekats, i samband med omorganisationen av länsarkitektinstitutionen hyresutgifterna för av fonden förhyrda lokaler ökas med 25,500 kronor. Härav följer, att det under sjätte huvudtiteln beräknade ersättningsanslaget bör höjas med 25,500 kronor, vilken höjning dock till större delen motväges av minskat anslagsbehov under det i statsverkspropositionen för länsarkitekterna beräknade anslaget. I övrigt böra, i anledning av mina i det föregående framlagda förslag beträffande fångvårdsstyrelsens, utrikesdepartementets och medicinalstyrelsens delfonder, de under andra och femte huvudtitlarna beräknade ersättningsanslagen höjas vartdera med 100 kronor och ersättningsanslaget under tredje huvudtiteln minskas med 600 kronor.

Med de sålunda jämkade beloppen hava ersättningsanslagen äskats i propositionen angående fastighetsfondens inrättande.

Hyror för till enskilda upplåtna lokaler.

Fångvårdsstyrelsens delfond. Byggnadsstyrelsen har, i överensstämmelse med fångvårdsstyrelsens förslag i dess skrivelse med anslagsäskanden för budgetåret 1935/1936, upptagit inflytande hyresmedel för till enskilda upplåtna lokaler för fångvårdsstyrelsens delfond till 155,000 kronor. Detta belopp bör upptagas å fondens stat.

Utrikesdepartementets delfond. Byggnadsstyrelsen har beräknat inflytande hyresmedel för denna delfond till 50,000 kronor. Dessa hyresmedel tillgodoföras för närvarande tredje huvudtitelns anslag till underhåll och reparationer av statens fastigheter i utlandet, möbler m. m. Mot styrelsens beräkning har jag intet att erinra.

Medicinalstyrelsens delfond. För av medicinalstyrelsen förvaltade fastigheter har byggnadsstyrelsen beräknat inflytande hyresmedel under budgetåret 1935/1936 till 800,300 kronor, medan medicinalstyrelsen i skrivelse den 12 september 1934 angående anslag till statens sinnessjukhus för nämnda budgetår beräknat hyresinkomsterna vid sinnessjukhusen till

1,075,000 kronor. Såsom riksräkenskapsverket anfört i sin skrivelse den 8 december 1934 med inkomstberäkningar för samma budgetår, ingår emellertid i sistnämnda belopp ersättning för bränsle, vilken kan beräknas till 200,000 kronor, varför hyresinkomsterna för medicinalstyrelsens delfond för budgetåret 1935/1936 böra beräknas uppgå till 875,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 19,'i5. 1 sami. Nr 115. y

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

Byggnadsstyrelsens delfond. Under denna delfond har styrelsen beräknat inflytande hyresmedel till i runt tal 393,300 kronor. Härifrån avgå

5,000 kronor, som belöpa på mynt- och justeringsverkets fastighet, vilken, såsom nämnts, icke skall ingå i fonden. Byggnadsstyrelsens delfond bör alltså beräknas tillföras hyresmedel till ett belopp av 388,300 kronor.

Sammanlagt uppgå de hyresmedel, som beräknas inflyta för till enskilda upplåtna lokaler, till 1,468,300 kronor.

Fondens samlade inkomster skulle i enlighet härmed beräknas till 13,675,700 kronor.

Överskott.

Då från de sålunda beräknade inkomsterna å 13,675,700 kronor dragas utgifterna, i det föregående beräknade till 5,697,900 kronor, framträder ett överskott å statens allmänna fastighetsfond med 7,977,800 kronor. Detta överskott har, avrundat till 8,000,000 kronor, i statsverkspropositionen beräknats å inkomstsidan i förslaget till riksstat för budgetåret 1935/1936.

Överskottet fördelar sig på de olika delfonderna på följande sätt:

Fångvårdsstyrelsens delfond ............................ kronor 359,900

Utrikesdepartementets » ............................ » 236,500

Medicinalstyrelsens » ............................ » 2,853,800

Byggnadsstyrelsens » ............................ » 4,527,600.

I enlighet med vad jag nu tillstyrkt har upprättats förslag till inkomstoch utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1935/ 1936.

Under åberopande av vad här anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen

att godkänna bilagda förslag till inkomst- och utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1935/1936 (bilaga A).

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Kegenten, att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: P. J. Arrhenius.

BILAGOR

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

Förslag till inkomst-

Statens allmänna

Inkomster.

Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.

Fångvårdsstyrelsens delfond ................................

Utrikesdepartementets » ................................

Medicinalstyrelsens » ................................

Byggnadsstyrelsens » ................................

Hyror för till enskilda upplåtna lokaler.

Fångvårdsstyrelsens delfond ................................

Utrikesdepartementets » ................................

Medicinalstyrelsens » ................................

Byggnadsstyrelsens » ................................

för budgetåret

590,100

473,000

4,020,400

7,123,900 12,207,400

155.000 50,000

875.000 388,300

1,468,300

Säger för inkomster kronor 13,675,700.

Kungl. Maj:ts proposition nr lis.

21 Bilaga A.

och utgiftsst&t för

fastighetsfond

1935/1936.

Utgifter.

Reparations- och underhållskostnader m. m. för fonden tillhörande fastigheter.

Fångvårdsstyrelsens delfond ........................................ 285,000

Utrikesdepartementets » 146,400

Medicinalstyrelsens » 900,000

Byggnadsstyrelsens » 1,243,500 2,574,900

Avsättning till förnyelsefond.

Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis ................... 100,100

Utrikesdepartementets » , förslagsvis 94,500

Medicinalstyrelsens » , förslagsvis 1,141,500

Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis 1,297,200 2,633,300

Hyresutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler.

Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis .................... 100

Utrikesdepartementets » , förslagsvis 15,600

Medicinalstyrelsens » , förslagsvis 100

Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis 443,900 489,700

Överskott.

Fångvårdsstyrelsens delfond ....................................... 359,900

Utrikesdepartementets » 236,500

Medicinalstyrelsens » 2,853,800

Byggnadsstyrelsens » 4,527,600 7,977,800

Säger för utgifter kronor 13,675,700.

22 Kungl. Maj:t8 proposition nr 115.

Av byggnadsstyrelsen avgivet förslag

Statens allmänna

Fonden tillhöriga fastigheter: Debiterade hyresmedel:

Fångvårdsstyrelsen .........

Utrikesdepartementet .....

Medicinalstyrelsen.............

Byggnadsstyrelsen.............

Influtna hyresmedel:

Fångvårdsstyrelsen .........

Utrikesdepartementet .....

Medicinalstyrelsen.............

Byggnadsstyrelsen.............

Av fonden förhyrda lokaler: Debiterade hyresmedel:

Fångvårdsstyrelsen ..........

Utrikesdepartementet .....

Medicinalstyrelsen.............

Byggnadsstyrelsen.............

Influtna hyresmedel:

Fångvårdsstyrelsen .........

Utrikesdepartementet ......

Medicinalstyrelsen..............

Byggnadsstyrelsen..............

Inkomster.

590,000

422,440

4,020,331

6,732,950 11,765,721

155,000

50,000

800,300

393,284

1,398,584 13,164,305

448>425 418,425

~ ~ 418,425

Säger för inkomster 13,582,730

Summa 13,582,730

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

23 Bilaga B.

till inkomst- och utgiftsstat för

fastighetsfond.

Utgifter.

Fonden tillhöriga fastigheter:

Reparations- och underhållskostnader:

Fångvårdsstyrelsen ....................................

Utrikesdepartementet ................................

Medicinalstyrelsen........................................ 1

Byggnadsstyrelsen....................................... *

127.000 ,379,589 ,565,000

3,356,589

Avsättning till förnyelsefond:

Fångvårdsstyrelsen ......................

Utrikesdepartementet ..................

Medicinalstyrelsen..........................

Byggnadsstyrelsen.........................

1,760,000

5,116,589

Av fonden förhyrda lokaler:

Hyresutgifter:

Fångvårdsstyrelsen .................................... —

Utrikesdepartementet ................................

Medicinalstyrelsen........................................

Byggnadsstyrelsen........................................ 418,425 418,425

Övriga utgifter:

Fångvårdsstyrelsen ....................................

Utrikesdepartementet ................................

Medicinalstyrelsen........................................

Byggnadsstyrelsen.......................................•_____— 418,425

Säger för utgifter 5,535,014

överskott.

Fångvårdsstyrelsen Utrikesdepartementet Medicinalstyrelsen .. Byggnadsstyrelsen

393,000

282,440

2,680,042

4,692,234 8,047,716

Summa 13,582,730