angående kronojägaren J. P. Turtolas befriande från viss ersättningsskyldighet till domän¬ verket

Kungl. Majlis proposition nr 152.

1 Nr 152.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående kronojägaren J. P. Turtolas befriande från viss ersättningsskyldighet till domänverket; given Stockholms slott den 1 mars 1935.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 1 mars 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandlek, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:

I skrivelse till domänstyrelsen den 26 juni 1934 bar kronojägaren i Vettasjärvi bevakningstrakt av Gällivare revir Joban Petter Persson Turtola, Markitta, hemställt, att kronans fordran för ett belopp avlöningsmedel å 1,955 kronor, som gått förlorat vid eldsvåda natten mellan den 27 och den 28 februari 1934, måtte avskrivas.

Domänstyrelsen bar med utlåtande den 11 februari 1935 överlämnat skrivelsen till Kungl. Maj:t, och har styrelsen därvid fogat yttranden Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 152.

Departements-

chefen.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

från vederbörande jägmästare och Överjägmästare samt protokoll rörande eldsvådan, fört vid polisundersökning den 28 februari 1934.

Statskontoret har den 21 februari 1935 avgivit infordrat utlåtande i ärendet.

Av handlingarna framgår följande.

Natten mellan den 27 och den 28 februari 1934 utbröt eld i en skogskoja vid Pulmukkavaara å kronoparken Vettes jolin, i vilken koja Turtola vid tillfället ensam övernattade. Enligt Turtolas uppgifter vid polisundersökningen hade han vid besöket i kojan i sin plånbok förvarade avlöningsmedel för kronans räkning till belopp av 1,955 kronor samt 230 kronor i egna medel. Plånboken hade han under natten haft liggande under huvudgärden. Turtola hade — likaledes enligt egen uppgift — då han mitt i natten vaknat och upptäckt elden nätt och jämt hunnit rädda sig ut ur den brinnande kojan, varemot, förutom annat tillhörande kronan och honom själv, förenämnda penningmedel innebrunnit.

Turtola anmälde genast, den 28 februari 1934, det inträffade såväl till jägmästaren i Gällivare revir som till vederbörande landsfiskal, vilken sistnämnde i närvaro av en fjärdingsman redan samma dag på ort och ställe verkställde polisundersökning.

Vederbörande 'jägmästare och Överjägmästare hava ansett, att intet motsade Turtolas uppgift att avlöningsmedlen förstörts vid ifrågavarande eldsvåda. De vitsordade, att Turtola alltid visat sig oförvitlig och ärbar, och jägmästaren hävdade dessutom den uppfattningen, att Turtola icke gjort sig skyldig till någon vårdslöshet, då han medtagit till arbetsplatsen ett så stort belopp kontanta medel, enär erfarenheten givit vid handen, att större delen av kronojägarepersonalen hyste den uppfattningen, att det vore förenat med mindre risk att medtaga kontanta medel till förrättningsplatsen än att kvarlämna dem i hemmet utan något som helst effektivt skydd.

Domänstyrelsen har framhållit, att av polisprotokollet visserligen icke med full tydlighet framginge, att det ifrågavarande beloppet, 1,955 kronor, jämte Turtola själv tillhöriga 230 kronor vid tillfället ifråga blivit lågornas rov, men att å andra sidan vid polisundersökningen icke något framkommit, som talade emot, att så vore förhållandet. Lika litet hade vederbörande revisionstjänsteman, som vid inventering i Gällivare revir under juni månad 1934 hållit förhör med Turtola beträffande eldsvådan, fått det intrycket, att något motsade Turtolas uppgift, att ren olyckshändelse förelåge och att Turtola iakttagit nödig aktsamhet. Med hänsyn till vad i ärendet förekommit hemställde styrelsen örn bemyndigande att ur domänverkets räkenskaper avskriva beloppet.

Statskontoret har tillstyrkt, att Turtola medgåves befrielse från betalningsskyldigheten av ifrågavarande belopp, 1,955 kronor. Medgivande härtill borde emellertid inhämtas från riksdagen.

Såsom domänstyrelsen framhållit kan i ärendet visserligen icke anses bevisat, att vid eldsvådetillfället tillgått på sätt Turtola uppgivit samt att förenämnda domänverket tillhöriga medel därvid förstörts. Omständighe-

Kungl. Marits proposition nr 152. 3

terna synas emellertid i varje fall icke motsäga uppgifternas riktighet, och Turtolas trovärdighet har av hans överordnade vitsordats. Någon vårdslöshet lärer ej heller kunna läggas honom till last. Med hänsyn härtill anser jag billighetsskäl tala för att Turtola i anledning av domänstyxelsens av statskontoret tillstyrkta framställning befrias från skyldighet att ersätta domänverket beloppet i fråga, 1,955 kronor, vilket sålunda torde få avskrivas.

Enär dylikt efterskänkande på sätt statskontoret framhållit lärer förutsätta riksdagens medgivande, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronojägaren i Vettasjärvi bevakningsman av Gällivare revir Johan Petter Persson Turtola, Markitta, må befrias från skyldighet att ersätta ifrågavarande kronan tillhöriga avlöningsmedel till belopp av 1,955 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: Hugo Nordlander.