angående anslag för budgetåret 1935!1936 till viss icke-ordinarie per¬ sonal i byggnadsstyrelsen

Kungl. Maltia proposition nr 170.

1 Nr 170.

Kungl. Maj:ts 'proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret 1935!1936 till viss icke-ordinarie personal i byggnadsstyrelsen; given Stockholms slott den 1 mars 1935.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över kommunilcationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Henning Leo.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 1 mars 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Leo, anför efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet:

Den 15 februari 1935 har Kungl. Maj:t, på föredragning av chefen för finansdepartementet, beslutat avlåtande till riksdagen av proposition (nr 114) angående inrättande från och med den 1 juli 1935 av en särskild fond, be- Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 170.

694 96

2 Kungl. Majus proposition nr 170.

nämnd statens allmänna fastighetsfond. Å denna fond skola från oell med budgetåret 1935/1936 redovisas vissa kronans fastigheter, som stå under fångvårdsstyrelsens, utrikesdepartementets, medicinalstyrelsens och byggnadsstyrelsens förvaltning. Börande den närmare innebörden av detta förslag torde få hänvisas till nämnda proposition. Till grund för förslaget ligger närmast ett av riksräkenskapsverket avgivet, den 17 september 1934 dagtecknat utlåtande. Över det av verket i detta utlåtande framlagda förslaget har, bland andra myndigheter, byggnadsstyrelsen efter remiss avgivit utlåtande den 31 oktober 1934.

I nämnda utlåtande föreslog byggnadsstyrelsen, att den del av styrelsens löner och övriga omkostnader, som kunde beräknas vara föranledd av arbete för fondens räkning, liksom även viss del av kostnaderna för länsarkitekterna, skulle bestridas av fondens inkomster och icke av anslagsmedel för verkliga utgifter. I överensstämmelse med vad chefen för finansdepartementet förordat böra emellertid enligt omförmälda proposition nr 114 (sid. 37) ifrågavarande kostnader bestridas i vanlig ordning från anslag till byggnadsstyrelsen, respektive länsarkitekterna. I sitt nyssberörda utlåtande har byggnadsstyrelsen gjort framställning örn viss förstärkning av styrelsens arbetskrafter i samband med fastighetsfondens inrättande. I den män denna framställning vinner beaktande böra, i enlighet med vad nyss sagts, kostnaderna för dess genomförande belasta byggnadsstyrelsens anslag och icke fastighets! onden.

Beträffande behovet av förstärkning av arbetskrafterna har byggnadsstyrelsen i förenämnda utlåtande anfört följande:

Förvaltningen av de under styrelsens vård ställda fastigheter handhades huvudsakligen av styrelsens intendentsbyrå, som utförde den tekniska delen av förvaltningen, men där jämväl förvaltningskostnaderna i detalj bokfördes för varje fastighet vid sidan av bokföringen på styrelsens kamrerarkontor. För fastigheterna i landsorten biträdde länsstyrelserna och länsarkitekterna i viss mån vid förvaltningen. Intendentsbyrån vore uppdelad på två huvudavdelningar, den ena för fastigheter i Stockholm och den andra för fastigheter i landsorten, varjämte hyres- och möbelärenden handlades på en särskild avdelning. Under byråchefen sorterade de båda intendenterna, som förestode Stockholms- och landsortsavdelningarna. Dessa tre vore ordinarie befattningshavare. Den övriga personalen bestode för närvarande av 12 ickeordinarie tjänstemän, nämligen två assistenter, tre byggnadskontrollanter, en kontrollmätare, en tjänsteman för handläggning av hyres- och möbelärenden, en ritare, två bokhållare samt två kontorsbiträden.

Emellertid komme arbetet med förvaltningen av de under styrelsens vård ställda fastigheterna att i icke oväsentlig grad ökas genom den mera detaljerade förvaltningsform, som fondens inrättande förutsatte. Exempelvis måste vid varje ändring i lokaldispositionen inom byggnaderna en ny hyresberäkning uppgöras, och räkenskaperna bleve över huvud taget betydligt mera omfattande och detaljerade än förut. Hela förvaltningsarbetet bleve i stort sett väsentligt utvidgat. Ämbetsverkens belastande med hyror syntes komma att föranleda en hel del utredningar och bestyr, som nu icke förekomme. Den ökning, som förutsattes i det fastighetsbestånd, som skulle tillhöra styrelsens delfond, komme jämväl att öka styrelsens arbetsbörda. Då intendentsbyråns personal redan nu vore hårt belastad med nuvarande

3 Kungl. Majit» proposition nr 170.

arbetsuppgifter, som genom alltjämt tillkommande nya fastigheter årligen ökats utan motsvarande förstärkning av personalen, bleve det ofrånkomligt, att arbetskrafterna ökades å denna bjrå. Även på administrativa byrån komrne att uppstå behov av förstärkning. Dessa förstärkningar å intendentsoch administrativa byråerna vore icke endast föranledda av fondens inrättande utan även och framförallt av fastighetsbeståndets starka ökning. Den 29 augusti 1924 hade byggnadsstyrelsen gjort framställning örn förstärkning av intendentsbyråns personal på grund av ökningen av det under styrelsens förvaltning stående fastighetsbeståndet, och i anledning härav hade 1925 års riksdag anvisat medel till anställande på byråns Stockholmsavdelning av en byggnadskontrollant och en bokhållare. linder de tio år, som sedan dess förflutit, hade arbetsbördan till följd av alltjämt tillkommande fastigheter väsentligt stegrats. På Stockholmsavdelningen hade sålunda fastighetsbeståndet ökats med egendomar till ett sammanlagt värde av 21.8 miljoner kronor. Under tiden hade emellertid fastigheter avgatt till ett belopp av 3.2 miljoner kronor, vadan nettotillskottet uppginge till 18.6 miljoner kronor. Härtill komme nu för de egendomar i Stockholm, som i samband med fondens bildande ifrågasattes att ingå i byggnadsstyrelsens delfond, ett belopp av 11.9 miljoner kronor. Den 1 juli 1935 skulle alltså föreligga ett nettotillskott endast för Stockholm av icke mindre än 30.5 miljoner kronor. Redan nu kunde emellertid förutses en ytterligare ökning under de närmaste åren genom den för motarbetande av arbetslösheten avsedda, omfattande byggnadsverksamheten för statliga ändamål.

Byggnadsstyrelsens förslag örn förstärkning av styrelsens arbetskrafter innebär, enligt vad styrelsen anför, följande:

Ökningen av arbetet på Stockholmsavdelningen komme att nödvändiggöra en förstärkning av ’ den tekniska personalen med en byggnadskontrollant (lönegrad B 21, begynnelselön 6,048 kronor) och en kontroilmätare (lönegrad 20, begynnelselön 5,304 kronor).

Jämsides med fastighetsbeståndets ökning hade givetvis de rent kamerala göromålen på Stockholmsavdelningen ökats. Utöver de nu anställda bokhållarna komme där att erfordras ytterligare en tjänsteman, som lämpligen syntes kunna benämnas fastighetskamrerare. Med hänsyn till de krävande uppgifter, som skulle komma att åvila denne tjänsteman, syntes tjänsten böra hänföras till lönegrad B 22 (begynnelselöneklass 21: 6,420 kronor). Han skulle givetvis kunna biträda även intendentsbyråns landsortsavdelning rörande de av fonden föranledda arbetsuppgifterna, varigenom någon ökning av personalen på denna avdelning icke skulle till en. början erfordras.

Med all säkerhet kunde förutses, att även administrativa byrån, särskilt vad beträffade kamrerarkontoret. komme att beredas ökat arbete genom ökning av antalet förvaltade egendomar, och borde därför för denna byrås del beräknas medel till anställande av ytterligare en halvtidsamanuens (lönegrad 18, begynnelselön 2.298 kronor).

Såvitt styrelsen nu kunde bedöma, skulle således förstärkningen av styrelsens arbetskrafter kräva ett årligt belopp av i runt tal 20,000 kronor, dyrtidstillägg och provisoriskt dyrortstillägg oberäknade.

Det är tydligt, att det första uppläggandet av fastighetsfonden blir förenat med ett betydande arbete inom byggnadsstyrelsen. Däremot finner jag det svårare att nu bedöma omfattningen av de fortlöpande arbetsuppgifter, som sammanhänga med fastighetsfondens förvaltning. Jag finner det antagligt, att redovisningen, sedan det nya systemet väl blivit inarbetat, ej

Departements-

chefen.

4 Kungl. Majlis proposition nr 170.

skall medföra mer än en jämförelsevis begränsad utvidgning av arbetet i styrelsen. Det synes mig lämpligt, att frågan örn den utökning av arbetskrafterna i byggnadsstyrelsen, som mera stadigvarande kräves för fondens förvaltning, icke upptages till övervägande förrän någon erfarenhet vunnits av det föreslagna redovisningssystemets inverkan i förevarande hänseende. Likaså synes frågan örn den personalförstärkning, som kan finnas motiverad till följd av redan inträdd eller väntad utvidgning av det under statens förvaltning ställda fastighetsbeståndet, få upptagas till granskning i samband med det ordinarie budgetarbetet. I nu förevarande sammanhang torde prövningen av styrelsens personalbehov i enlighet härmed böra begränsas till frågan örn den utökning av arbetskrafterna å styrelsens intendentsbyrå och i viss mån å dess administrativa byrå, som erfordras i samband med fondens uppläggande och förvaltande under nästkommande budgetår. Med den ståndpunkt jag här intagit finner jag mig icke böra föreslå inrättande för ändamålet av nya tjänster å extra stat. Den förstärkning av arbetskrafterna i byggnadsstyrelsen, som även med nyss berörda begränsning torde vara ofrånkomlig, synes i stället böra beredas styrelsen i den formen, att det av byggnadsstyrelsen beräknade beloppet, 20,000 kronor, ställes till byggnadsstyrelsens förfogande för att enligt av Kungl. Majit givna bestämmelser disponeras för de med fastighetsfonden förenade arbetsuppgifterna å intendentsbyrån och administrativa byrån. I enlighet med principerna för den nya riksstatsuppställningen synes detta belopp böra anvisas genom höjning av den å avlöningsstaten för byggnadsstyrelsen under avdelningen byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet uppförda anslagsposten till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal. Sistnämnda post har i årets statsverksproposition under sjätte huvudtiteln (sid. 113 o. f.) upptagits med ett belopp av 94,100 kronor. Detta belopp skulle alltså höjas med 20,000 kronor till 114,100 kronor och avdelningens slutsumma till 372,800 kronor. Vidare skulle statens slutsumma komma att stiga från 428,100 kronor till 448,100 kronor. Med sistnämnda belopp bör anslaget till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar, vilket i statsverkspropositionen upptagits med 428,100 kronor, nu äskas.

Förslag örn vidtagande av berörda jämkningar i avlöningsstaten för byggnadsstyrelsen för 1935/1936 torde nu böra föreläggas riksdagen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte, med ändring av det i statsverkspropositionen under punkt 33 av sjätte huvudtiteln framlagda förslaget örn anslag till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1935/1936 samt under förutsättning att riksdagen bifaller av Kungl. Majit i proposition den 15 februari 1935, nr 114, framlagt förslag örn inrättande av statens allmänna fastighetsfond, föreslå riksdagen att

dels uppföra den i avlöningsstaten för byggnadsstyrelsen under »Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet» upptagna anslagsposten till Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

5 Kungl. Majit» proposition nr 170.

a. Grundavlöningar m. m. med 114,100 kronor samt till följd härav fastställa ej mindre slutsumman av avdelningen Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet till 372,800 kronor än även avlöningsstatens slutsumma till 448,100 kronor;

dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 448,100 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Regenten bifall och förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. G. F. v. Krusenstierna.