angående anslag till stat¬ liga och kommunala beredskapsarbeten m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr $281.

1 Nr 231.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m.; given Stockholms slott den 5 april 1935.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet å Stockholms slott den 5 april 1935.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller anför efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet:

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under femte huvudtiteln, punkt 21, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Statliga och kommunala beredskapsarbeten för budgetåret 1935/1936 beräkna ett reservationsanslag av 3,500,000 kronor.

Jag anhåller nu att till närmare behandling få upptaga denna fråga. Därvid skall jag till en början något beröra hjälpprogrammet i dess helhet och vissa därmed sammanhängande spörsmål.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 281.

2 Kungl. Majlis proposition nr 281.

Hjälpprogrammet i dess helhet.

Innan jag övergår till att behandla de allmänna riktlinjerna för och omfattningen av statens åtgärder under nästa budgetår i anledning av arbetslösheten, skall jag såsom bakgrund härtill lämna en redogörelse för det aktuella arbetslöshetsläget och därvid särskilt söka belysa sådana drag i detsamma, som kunna ge en antydan örn utvecklingen för framtiden. I samband härmed torde lämpligen böra lämnas en översiktlig redogörelse för verkställigheten av de av 1933 och 1934 års riksdagar beslutade hjälpåtgärderna.

Arbetslöshetsläget.

I skrivelse den 30 november 1934 angående medelsbehovet under budgetåret 1935/1936 för den hjälpverksamhet, arbetslöshetskommissionen har att utöva, har kommissionen meddelat en utförlig översikt över arbetsmarknadens och arbetslöshetens utveckling under år 1934. Jag tillåter mig att i berörda avseenden hänvisa till kommissionens skrivelse, vilken såsom bilaga finnes fogad vid propositionen den 9 januari 1935, nr 29, angående ytterligare medel för budgetåret 1934/1935 till statliga och statskommunala reservarbeten. Här skall jag endast lämna vissa kompletterande uppgifter.

Utvecklingen av läget på arbetsmarknaden under åren 1930—1934, sådan denna utveckling återspeglas i den offentliga arbetsförmedlingens, fackföreningarnas och arbetslöshetskommissionens statistik, framgår av efterföljande två tabeller, av vilka den ena utvisar såväl antalet arbetsansökningar på 100 lediga platser vid den offentliga arbetsförmedlingen som fackföreningarnas arbetslöshet i procent av medlemsantalet samt den andra upptager antalet hjälpsökande arbetslösa enligt arbetslöshetskommissionens månadsrapporter.

Antal arbetsansökningar på 100 lediga platser vid den offentliga arbetsförmedlingen samt fackföreningarnas arbetslöshet i procent ny medlemsantalet åren 1930—1934.

Kungl. Majlis proposition nr 281.

3 För februari 1935 äro motsvarande siffror 396 respektive 19.9.

Antal hjälpsökande arbetslösa åren 1930—1984 enligt arbetslöshetskommissionens

mänadsrapporter.

För februari 1935 är motsvarande siffra 89,838, därav 10,603 i åldern 16—21 år.

Av sist angivna tabell framgår, bland annat, att antalet hos kommissionen hjälpsökande arbetslösa från och med januari 1934 ligger under motsvarande fjolårssiffra.

I samband med arbetsmarknadslägets försämring i slutet av år 1930 ökades antalet i rapportförbindelse med kommissionen stående kommuner. Nämnda antal har därefter under åren 1931—1933 utvisat en fortgående stegring, till dess maximum nåddes i februari 1934 med 1,529. Sedan dess har antalet gått tillbaka, ehuru dock icke i samma proportion som totalantalet hjälpsökande arbetslösa. Detta förhållande sammanhänger delvis med kommunernas benägenhet att uppehålla förbindelse med kommissionen även örn behov av statlig hjälp ej för tillfället förelegat. Förändringarna belysas av efterföljande tabell.

Antal kommuner med rapporterad arbetslöshet åren 1930—1934 enligt arbetslöshetskommissionens månadsrapporter.

Antalet för februari 1935 till arbetslöshetskommissionen rapporterande kommuner utgjorde 1,219.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

Till belysning av arbetslöshetens lokala fördelning bär jag i likhet med föregående år låtit upprätta en förteckning över samtliga de kommuner, som avgivit rapport till arbetslöshetskommissionen den 31 december 1934. I förteckningen, vilken fogats vid detta protokoll (Bilaga A), är för varje kommun angivet invånarantalet, arbetslöshetens omfattning och antalet hjälpta. Jag har vidare låtit undersöka vilka kommuner, som den 31 januari 1935 men icke den 31 januari 1934 rapporterade arbetslöshet (»nytillkomna kommuner»). Dessa utgöra 87 till antalet med ett sammanlagt antal arbetslösa av 954. Antalet kommuner, som den 31 januari 1934 men icke den 31 januari 1935 rapporterade arbetslöshet (»avgångna kommuner»), utgör 271 med ett förstnämnda dag anmält antal arbetslösa av 4,006. Sammanlagda antalet rapporterade arbetslösa utgjorde den 31 januari 1934 171,540 och den 31 januari 1935 93,419.

Av de anförda siffrorna framgår, att nedgången i antalet arbetslösa i de kommuner, som jämväl den 31 januari 1934 rapporterade arbetslöshet, uppgår till 75,069. Till jämförelse må nämnas, att nedgången under den närmast föregående tolvmånadersperioden utgjorde omkring 30,000 man.

I följande översikt har angivits, huru de nytillkomna respektive avgångna kommunerna och antalet där anmälda hjälpsökande fördela sig på de skilda länen.

Översikt över kommuner,"vilka den Bl januari 1935 men icke den 31 januari 1934 rapporterat arbetslöshet (»nytillkomna] kommuner») respektive kommuner, vilka den 31 januari 1934 men icke den 31 januari 1935 avgivit sådan rapport (»avgångna kommuner»).

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

5 Med stor sannolikhet kan antagas, att anmälningarna från de nytillkomna kommunerna icke annat än i undantagsfall representera någon ny arbetslöshet. Såsom jag redan föregående år framhöll, torde man vara berättigad antaga, att man här har att göra med kommuner, som antingen i det längsta sökt att med egna resurser bereda hjälp mot arbetslösheten eller som på grund av arbetslöshetens långvarighet ansett sig nödsakade att nu ordna en organiserad arbetslöshetshjälp.

Då det synts mig vara av intresse att verkställa en undersökning rörande de kommuner, där arbetslösheten är särskilt betungande, har följande översikt utarbetats. I densamma ingå kommuner, i vilka antalet hjälpsökande arbetslösa den 31 december 1934 översteg 8 % av invånarantalet. Därjämte hava uppgifter införts rörande hjälpverksamhetens omfattning i dessa kommuner.

Kommuner med arbetslöshet motsvarande minst 8 ^ av invånarantalet.

6 Kungl. Maj:is proposition nr 231.

Det faller genast i ögonen, att dessa kommuner äro koncentrerade till stenhuggardistrikten i Blekinge och Bohuslän samt till det av svårigheterna inom trävaruindustrien starkt berörda Västernorrland. Av det sammanlagda antalet av 21 kommuner äro sålunda 19 hänförliga till nämnda områden. Till jämförelse och till ytterligare belysning av arbetslöshetens nedgång må nämnas, att antalet kommuner med en arbetslöshet motsvarande minst 8 % av invånarantalet den 31 december 1933 uppgick till 75.

Bör att möjliggöra en bättre översikt hava därjämte i efterföljande tabell sammanförts uppgifter, utvisande huru kommunerna med mer än 8 % arbetslöshet fördela sig med hänsyn till dels antalet hjälpta i procent av antalet arbetslösa, dels ock antalet enligt arbetslinjen hjälpta i procent av hela antalet hjälpta.

Tabellen utvisar exempelvis, att bland ifrågavarande 21 kommuner 9 bereda hjälp åt mer än 70 % av de hjälpsökande. I 10 kommuner omfattar arbetslinjen mer än 90 % av hela hjälpverksamheten.

I följande tabell rörande länsfördelningen av de arbetslösa har bland annat utmärkts utvecklingen under tiden 31 januari 1933—31 januari 1935, därvid dock bortsetts från sådana kommuner, som först efter nämnda datum 1933 börjat rapportera arbetslöshet. I tabellen har därjämte angivits förhållandet i procent mellan antalet anmälda arbetslösa och invånarantalet den 31 januari 1933, den 31 januari 1934 och den 31 januari 1935.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281

7 Länsfördelning bt de arbetslösa.

Jämförelse mellan dels den hos arbetslöshetskommissionen anmälda arbetslösheten vid vissa tidpunkter 1933 1934 och 1935, dels ock antalet arbetslösa i procent av invånarantalet den 31 januari 1933, 1934

och 1935.

1 Ökning eller minskning inom de kommuner, vilka rapporterade såväl den 31 januari 1934 som den 31 januari 1935. Jämför översikten sid. 4 och bilaga A.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Tabellen åskådliggör den betydande nedgången av arbetslösheten över hela linjen. Ett i och för sig glädjande tecken är arbetslöshetens nedgång i Blekinge, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län. Emellertid kvarstår alltjämt en avsevärd arbetslöshet i dessa trakter. Örn man jämför relationstalen mellan de arbetslösa och invånarantalet i olika delar av landet finner man, att nämnda tre län uppvisa procenttal, som betydligt överstiga procenttalen för övriga delar av landet. Endast Norrbottens län med ett procenttal av 2.2 närmar sig nyssnämnda län. Även för storstäderna Stockholm och Göteborg konstateras en kraftig nedgång, vilken särskilt gjort sig gällande i Stockholm.

Lika betydelsefull som den lokala fördelningen är de arbetslösas uppdelning a yrkesgrupper. En sammanfattning av arbetslöshetsläget med avseende a antalet hjälpsökande arbetslösa den 31 december 1934 i fördelning å yrkesgrupper och län återfinnes i en vid detta protokoll fogad bilaga (Bilaga B).

Vidare torde få hänvisas till tabellen å sid. 10, som angiver totalantalet rapporterade hjälpsökande arbetslösa vid utgången av januari, april, juli, oktober och december månader 1934.

Bet förbättrade läget a arbetsmarknaden under år 1934 återspeglas i det förhållandet, att antalet hjälpsökande inom gruppen »arbete, ej hänförligt till annan grupp» relativt sett åter stigit.

Inom samtliga yrken konstateras under året en markerad tillbakagång i arbetslösheten. Särskilt stark har denna varit inom byggnadsindustrien. Jämväl inom metall- och maskinindustrien och även, ehuru icke i samma stora omfattning, inom trävaruindustrien bär arbetslösheten varit i förhållandevis stark minskning. En svagare tillbakagang än den genomsnittliga uppvisar grovoch diversearbetaregruppen samt jord-, sten- och glasindustrien. Vad skogsbruket beträffar har förbättringen varit jämförelsevis stark. Antalet arbetslösa skogsarbetare i oktober 1934 understeg motsvarande siffra föregående år med icke mindre än 11,307. Arbetslöshetskommissionen har därför ansett, att skogsarbetare, i likhet med ett flertal övriga säsongarbetare (byggnads-, tegelbruks-, hamn- och stuveriarbetare), borde avstängas från statlig arbetslöshetshjälp. Dylik avstängning har ock verkställts från och med den 1 november 1934. Det ligger emellertid i sakens natur, att olika lokala förhållanden kunna motivera undantag. Sålunda har ock kommissionen i samband med delgivningen av avstängningsbeslutet av skogsarbetare meddelat arbetslöshetskommittéerna, att lokala och temporära dispenser för skogsarbetare kunna medgivas. Intill utgången av november månad 1934 hade kommissionen på framställning från olika arbetslöshetskommittéer beviljat dispens för sammanlagt 3,218 skogsarbetare.

För att närmare belysa utvecklingen inom stendistrikten meddelas följande uppgifter rörande arbetslöshetens omfattning inom de kommuner i Blekinge samt Göteborgs och Bohus län, inom vilka stenindustrien är att anse såsom huvudsaklig försörjningskälla för befolkningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr £81

9 Totalantalet hjälpsökande arbetslösa inom stendistrikten i Blekinge samt Göteborgs oell Bohus län. Hjälpsökande arbetslösa redovisade under jord-, sten- och

glasindustrien.

A. Blekinge län.

B. Göteborgs och Bohus län.

Äv tabellen framgår, att det svåra läget inom stendistrikten gav sig tillkänna redan år 1930, ehuru arbetslösheten detta år var av förhållandevis ringa omfattning. Under år 1931 inträder en mycket hastig försämring. Sedermera har arbetslösheten fortsatt att stiga. Under år 1934 har dock det totala antalet hjälpsökande gått något tillbaka.

De hjälpsökande arbetslösa fördelade på yrkesgrupper vid vissa tidpunkter år 1934,

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

11 Anmälda arbetslösa i förhållande till den manlina befolkningen över

16 års ålder.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

För angivande av arbetslöshetens omfattning i förhållande till den manliga befolkningen över 16 år har jag låtit upprätta tabellen å sid. 11 och 12, vilken per den 1 januari 1935 länsvis och för städer med mera än 15,000 invånare upptager invånarantalet, den manliga befolkningen över 16 år och arbetslöshetens omfattning samt det procentuella förhållandet mellan de håda sistnämnda grupperna. En sådan sammanställning synes mig giva ett bättre uttryck för det verkliga arbetslöshetsläget, eftersom de hjälpsökande arbetslösa vid denna ålder genom anmälningar hos arbetslöshetskommissionen bliva registrerade. Härtill kommer att den manliga befolkningen över 16 år utgör den befolkningsgrupp, som i främsta rummet drabbas av massarbetslösheten. Det har också synts vara av intresse att särskilja de större städerna från småstäder och landsbygd. Därjämte har till jämförelse upptagits antalet hjälpsökande arbetslösa den 31 december 1933 i procent av antalet män, som fyllt 16 år den 1 januari 1933.

Vad ungdomsarbetslösheten angår, är att märka att antalet hjälpsökande arbetslösa i åldern 16—25 år, som enligt en den 30 november 1933 företagen åldersundersökning uppgick till 57,412, den 31 oktober 1934 vid då företagen undersökning sjunkit till 26,114.

Beträffande den speciella ungdomsarbetslösheten, som närmast avser åldersavsnittet 16—21 år, meddelas i efterföljande tabell vissa uppgifter. I tabellen har därjämte till jämförelse intagits motsvarande siffror från nyssnämnda åldersundersökning.

Kungl. Ma,j:ts proposition nr 881.

*

Ungdomsarbetslöshetens omfattning i relation till hela antalet hjälpsökande arbetslösa. Städer och landsbygd. November 1933 och juni—december 1934.

Enligt åldersundersökningen den 30 november 1933 rapporterades 29,300 hjälpsökande arbetslösa i åldern 16—21 år. Antalet hade ett halvår senare (juni 1934) sjunkit till omkring 13,000. Under sommarmånaderna sjönk antalet ytterligare. En försämring inträdde från och med oktober 1934, troligen sammanhängande med att föräldrarna under sommarmånaderna med de ökade arbetstillfällen, som då förelegat, haft större möjligheter att draga försorg örn ungdomarna. De meddelade uppgifterna visa vidare, att ungdomsarbetslösheten, i likhet med vad tidigare varit förhållandet, är särskilt framträdande å landsbygden.

Arbetslösheten bland kvinnor har under år 1934 nedgått förhållandevis hastigare än för männen. Medan i januari 1934 2,072 kvinnor voro rapporterade såsom hjälpsökande, hade antalet i januari innevarande år sjunkit till 472.

Jämlikt beslut av statsmakterna gälla från den 1 juli 1934 vissa särskilda bestämmelser rörande icke hemortsberättigade hjälpsökande. Kommunerna hava erhållit möjlighet att för dylika arbetslösa, vilka inom vistelsekommunen uppehållit sig en tid av minst 9 månader och tillika under denna tid haft anställning av mera stadigvarande beskaffenhet, erhålla statsbidrag till arbetslöshetshjälp enligt förmånligare grunder än till övrig hjälpverksamhet. Arbetslöshetskommissionen har i anledning härav från och med juli 1934 manatligen inhämtat särskilda uppgifter rörande antalet hjälpsökande, som icke ägt hemortsrätt i vistelsekommunen. De inhämtade uppgifterna äro återgivna i följande tabell.

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

Rapporterade hjälpsökande icke hemortsberättigade arbetslösa, som uppehållit sig minst nio månader i ristelsekommunen och därstädes innehaft anställning ar mera

stadigvarande beskaffenhet.

Av tabellen framgår, att antalet i hela landet hjälpsökande dylika arbetslösa är anmärkningsvärt litet; det motsvarar ej fullt 1 % av hela antalet hjälpsökande arbetslösa. Största delen förekommer i de större städerna. En orsak till det anmärkningsvärt ringa antalet anmälda torde vara, att många arbetslöshetskommittéer icke mottaga hjälpansökningar från dessa arbetslösa ävensom att dessa med kännedom örn de tidigare svårigheterna att erhålla arbetslöshetshjälp vänt sig till fattigvårdsmyndighetema.

Översiktlig redogörelse för verkställigheten av de av 1933 och 1934 års riksdagar beslutade hjälpåtgäi-dema.

För att möjliggöra en överblick över de olika hjälpatgärder, som av statsmakterna vidtagits för motverkande av arbetslösheten, föres inom socialdepartementet ett register över samtliga av Kungl. Majit fattade beslut angående

Kungl. Maj:ts proposition nr SISI.

anslag till skilda företag och ändamål. Detta register omfattar emellertid icke den av statens arbetslöshetskommission bedrivna hjälpverksamheten.

Inom departementet föres vidare ett särskilt register för varje kommun, som direkt erhållit anslag eller inom vilken företag, som erhållit anslag är beläget. I detta register intagas uppgifter örn beviljade anslag, arbetets karaktär samt totalantalet dagsverken enligt verkställda beräkningar och enligt avgiven slutredovisning. I detta register införas även motsvarande uppgifter beträffande statliga och statskommunala reservarbeten.

En närmare redogörelse för registreringsförfarandet ävensom för den rapportskyldighet, som åligger varje mottagare av statsbidrag, återfinnes i propositionen nr 234/1934 (sid. 22 och 23). Jag tillåter mig att hänvisa till vad där anförts.

Utöver de uppgifter, som sålunda finnas samlade inom socialdepartementet, har jag låtit från myndigheter och andra införskaffa det ytterligare material, som erfordras för en allsidig belysning av de vidtagna hjälpåtgärderna.

Då jag nu går att framlägga en redogörelse för dessa hjälpåtgärder och de resultat, som hittills uppnåtts, kommer jag att i detta sammanhang endast uppehålla mig vid allmänna arbeten i öppna marknaden. Till den av statens arbetslöshetskommission bedrivna hjälpverksamheten återkommer jag senare denna dag i särskild proposition.

Till anslag till allmänna arbeten i öppna marknaden räknar jag de anslag, som — med bortseende från bland annat anslagen till statliga och statskommunala reservarbeten — under budgetåren 1933/1934 och 1934/1935 uppförts å riksstaten under rubriken »Utgifter för kapitalökning. IV. Fonden för förlag till statsverket». Då jag i fortsättningen kommer att i olika hänseenden beröra än det ena än det andra av dessa anslag, har det synts mig lämpligt att i ett sammanhang lämna en översikt över de anslag, som jag sålunda hänför till anslag till allmänna arbeten i öppna marknaden. De åsyftade anslagen återfinnas i följande sammanställning.

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Av sammanställningen framgår, att till allmänna arbeten i öppna marknaden för budgetåret 1933/1934 anvisats sammanlagt 108,102,400 kronor. Häri ingår jämväl det belopp å 13,000,000 kronor, som till främjande av bostadsbyggande (8,000,000 kronor) och såsom kapitalökning för arbetarsmåbrukslånefonden (5,000,000 kronor) anvisats å tilläggsstat för nämnda budgetår.

För budgetåret 1934/1935 har till allmänna arbeten i öppna marknaden anvisats 86,944,250 kronor. I detta belopp ingå bland annat 3,000,000 kronor utöver det belopp av 5,000,000 kronor, som anvisats såsom kapitalökning för arbetarsmåbrukslånefonden. Riksdagen har nämligen medgivit, att lån till arbetarsmåbruk må utlämnas intill 8,000,000 kronor.

Sammanlagt hava alltså under budgetåren 1933/1934 och 1934/1935 anvisats 195,046,650 kronor till allmänna arbeten i öppna marknaden. Av detta belopp har Kungl. Majit till och med utgången av februari 1935 disponerat 176,330,668 kronor. Vid nämnda tidpunkt återstodo alltså odisponerade

Kungl. Majlis proposition nr 231.

18,715,982 kronor. Av intresse är jämväl de odisponerade medlens fördelning å skilda anslag. Jag har därför låtit upprätta följande sammanställning.

Fördelning å anslag av den 28 februari 1935 odisponerade medel.

Anslag Odisponerat

belopp

kronor

Statliga beredskapsarbeten.................................. 30,816

Kommunala beredskapsarbeten .............................. 505,757

Främjande av bostadsbyggande:

a) i städer och stadsliknande samhällen.................... 248,251

b) på landsbygden ...................................... 737,400

Lån och subventioner till främjande av enskild företagsamhet .... 3,103,300

Skenfria korsningar ...................................... 994,965

Broar och hamnar ........................................ 2,000,410

Förlag för understöd åt enskilda järnvägar.................... 829,145

Bidrag till gödselvårdsanläggningar.......................... 115,000

Torrläggningsföretag, ägnade att motverka arbetslösheten...... 2,488,490

Bidrag till täckdikningar .................................. 75,000

[Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo ............ 538,802

Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder.......................... 2,223,817

Vissa åtgärder å skogshushållningens område ................ 1,206,466

Lån till sammanslutningar av fiskare för främjandet av beredning

och avsättning av fisk .................................. 10,000

Vedeldningslånef onden .................................... 1,969,760

Arbetarsmåbrukslånefonden ................................ 1,306,000

Bidrag till uppförande av spannmålslagerhus ................ 56,515

Statliga byggnader ................................. 276,088

Summa 18,715,982

Såsom jag nyss nämnde, har Kungl. Maj :t till och med utgången av februari 1935 disponerat sammanlagt 176,330,668 kronor. De sålunda disponerade medlens fördelning å anslag och län samt vissa städer framgår av följande två tabeller, av vilka den ena avser under tiden Vt 1933—30/6 1934 fördelade belopp och den andra under tiden 1/7 1934—28/2 1935 fördelade belopp. I tabellerna har därjämte angivits antalet anmälda arbetslösa samt huru mycket av de fördelade medlen, som belöper å varje arbetslös och varje invånare.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 231.

33 Kungl. Maj :ts proposition nr 881

Fördelning: ar belopp till allmänna arbeten i öppna

(Siffrorna inom parentes i tabell-

1 Statsbana Malung—Vansbro 800,000 kr.

2 Gruvarbeten 364,000 kr., vägarbeten 650,000 kr.

3 Bidragsbeloppet utgår — i den mån detsamma överstiger 7,000,000 kronor — av anslaget r budgetåret 1934/1935.

4 Bidragsbeloppet utgår — i den mån detsamma överstiger 6,000,000 kronor — av anslaget ■ budgetåret 1934/1935.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

marknaden, beviljade under tiden »/» 1933—80/« 1934.

huvudet angiva anslagens belopp.)

Ej fördelat på län:

Statsbeställningar............... 10,700,000

Förlag för understöd åt enskilda järnvägar . . . 670^855

Lån till gödselvårdsanläggningar........ 500,000

Isbrytande bevakningsfartyg.......... 650,000

Vissa åtgärder på skogshushållningens område . 85,000

Byggande av ett nytt fyrskepp........ 367,000

Anskaffande av viss materiel för lotsverket . . . 75,000

Summa inberäknat å län ej fördelade belopp 97,167,936

(98,981,936)'.2

fr

14 IB

20 Kungl. Maj:ts proposition nr SISI.

Fördelning' av belopp till allmänna arbeten i öppna

(Siffrorna inom parentes i tabell-

8 9

20 21 22

28 29 1 2 3 4 * 6 7 8

1 I beloppet ingår anslag till Stockholms tygstation 445,362 kr.

2 1933/34 års anslag, avgjort s/i> 34.

3 139,850 kr. från 1933/1934 års anslag.

4 Härutöver bär för budgetåret 1933/1934 disponerats 563,855 kr.

6 > > > > > > 30,590 >

6 Statsbana Malung—Vansbro 700,000 kr.

7 Gruvarbeten i Västerbottens län 485,000 kr.

8 Riksdagen bar såsom kapitalökning för arbetarsmåbrukslånefonden anvisat 5,000,000 kronor men bemyndigat Kungl. Majit att utdela lån intill ett belopp av 8,000,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281

marknaden, beviljade under tiden */? 1934—,8/« 1935. huvudet angiva anslagens belopp.)

&

8 9

20 21 22

33 Ej fördelat på län:

Statsbeställningar................... 10,000,000

Stensättning av vägar................. 4,000,000

Elektrifiering av vissa banor.............. 4,000,000

Tillverkning av vagnar för S. J............. 1,250,000

Vissa åtgärder för skogshushållningen.......... 83,534

Fyrskepp och tjänstefartyg.............. 375,000

Vedeldningslånefonden................ ■_30,240

76,163,732 (77,348,782)®»7

22 Kungl. Maj:ts proposition nr £31.

Sammanställning per den 31 december 1934 av allmänna arbeten

Kungl. Maj:ts proposition nr 881.

i öppna marknaden, beviljade under tiden 1/i 1933—31/1S 1934.

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 231

Beträffande de medel, som av Kungl. Maj :t anvisats till statliga och kommunala beredskapsarbeten, till skenfria korsningar samt till broar och hamnar, har jag latit upprätta förteckningar, upptagande de olika företagen, da-

Kungl. Maj:ts proposition nr £31.

gen för Kungl. Majlis beslut, företagens totalkostnader samt storleken av de medel, som beviljats varje företag. Förteckningarna finnas såsom bilagor fogade vid detta protokoll (Bilaga C—J).

i

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Flertalet av de anslag, som beviljats till allmänna arbeten i öppna marknaden, avser jämväl att stimulera kommunal och enskild företagsamhet. Vid ett studium av hjälpåtgärdernas resultat är det därför av vikt att undersöka, i vilken utsträckning andra medel än statsmedel engagerats i de igångsatta företagen. Jag har fördenskull låtit verkställa utredning härom. Samtidigt därmed har jag infordrat uppgifter rörande det läge, vari de skilda företagen befinna sig, huruvida de äro slutförda, under utförande eller beslutade men ej påbörjade.

Av intresse är vidare att undersöka, huru företagens totalkostnader fördela sig å arbetslöner å ena sidan och övriga kostnader, material m. m., å andra sidan. Jämväl i dessa avseenden har jag infordrat uppgifter.

Innan jag framlägger resultaten av dessa undersökningar, anser jag mig emellertid böra framhålla en sida av de allmänna arbetena i öppna marknaden, som det tyvärr icke är möjligt att siffermässigt belysa. Jag syftar härvid på vad jag skulle vilja kalla hjälpåtgärdernas indirekta effekt. Denna effekt består däri, att en mångfald industrier beretts sysselsättning med de beställningar av skilda slag, som de allmänna arbetena givit anledning till. Att denna effekt varit av mycket stor betydelse, torde knappast behöva påpekas, och vid bedömandet av hjälpåtgärdernas resultat bör densamma givetvis beaktas.

I sammanställningen å sid. 22—25 återfinnas de uppgifter i nyss angivna hänseenden, som infordrats beträffande de i tabellen ingående anslagen. Samtliga uppgifter avse den 31 december 1934.

I anslutning till sammanställningen torde följande böra framhållas.

Kol. 2 anger de anslagsbelopp, som av riksdagen anvisats för varje ändamål. De i sagda kol. ingående beloppen böra sättas i relation till beloppen i kol. 11. Sistnämnda belopp angiva nämligen huru mycket av de av riksdagen anvisade medlen, som den 31 december 1934 disponerats för de olika företagen. I tabellen ingår däremot icke någon uppgift örn de belopp, som av Kungl. Majit anvisats till och med nämnda tidpunkt. Anmärkas må emellertid att summan av de i kol. 11 ingående beloppen något understiger summan av de av Kungl. Majit anvisade medlen. Anledningarna härtill äro flera. I vissa fall har Kungl. Maj :t ställt medel till myndighets förfogande, t. ex. skogsvårdsstyrelserna i fråga örn anslagen till vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar. Kol. 11 upptager emellertid icke de belopp, som myndigheten i sin tur ännu ej disponerat. I andra fall åter hava besparingar uppstått å anvisade medel. Ej heller dessa belopp ingå i kol. 11. Slutligen hava de belopp uteslutits, som utgå till myndigheter och andra såsom ersättning för arbetet med medlens fördelning.

I kol. 12 har särskilt redovisats de statsmedel, som utgått till här ifrågavarande företag av andra anslag än de i kol. 2 angivna. I denna kol. ingå t. ex. de medel, som beviljats ur olika fonder såsom avdikningslånefonden, täckdikningslånefonden och spannmålslagerhusfonden. Någon specifikation av beloppen har dock i detta sammanhang icke synts erforderlig.

Kol. 13 åter anger de belopp, som utöver statsmedlen ingå i de olika företagen.

Vad härefter de olika anslagen angår, har en uppdelning å vissa huvudändamål skett. Denna uppdelning, som är av större intresse endast i fråga örn

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

anslagen till statliga och kommunala beredskapsarbeten, belyser åtminstone i stora drag fördelningen av de anvisade medlen å skilda ändamål. Såsom jag förut framhållit finnas emellertid såsom bilagor till protokollet fogade specificerade uppgifter i sagda hänseende.

Beträffande de medel, som av riksdagen anvisats till främjande av bostadsbyggande på landsbygden, framgår av tabellen, att riksdagen anvisat tillhopa

26,000,000 kronor, medan enligt kol. 11 endast omkring 17,300,000 kronor kommit till användning. Anledningen till denna divergens är att söka däri, att det för budgetåret 1934/1935 anvisade anslaget å 8,000,000 kronor icke av Kungl. Majit ställts till förfogande vid tidpunkten för sammanställningens uppgörande.

Beträffande anslaget till bostadsbyggande i städer bör vidare påpekas en omständighet, som visserligen icke framgår av tabellen men som icke saknar betydelse vid bedömandet av det resultat, som med de för detta ändamål anvisade medlen åstadkommits. Det har nämligen inträffat att, sedan lån till ett visst byggnadsföretag beviljats och företaget igångsatts, vederbörande avstått från statslånet. Anledningen härtill har visat sig vara den, att lån erhållits från annat håll. Möjligheten att erhålla lån av statsmedel har sålunda medfört, att byggnadsföretag igångsatts, och den effekt, som avsetts med statsmedlen, har följaktligen uppnåtts på annan väg.

Till kapitalökning för arbetarsmåbrukslånefonden har riksdagen sammanlagt anvisat 12,500,000 kronor under budgetåren 1933/1934 och 1934/1935, men därjämte, såsom jag förut framhållit, medgivit, att lån må utdelas intill ett belopp av ytterligare 3,000,000 kronor. För ändamålet disponeras sålunda

15.500.000 kronor. I sammanställningen redovisas allenast 6,546,424 kronor såsom utdelade den 31 december 1934 (kol. 11). Kungl. Majit har emellertid vid denna tidpunkt fördelat 14,194,000 kronor. Av detta belopp belöpa dock

6.995.000 kronor å tiden efter den 31 december 1934 och ingå således icke i sammanställningen. De kommuner, som erhållit arbetarsmåbruksstatslån, hade följaktligen vid årsskiftet icke fördelat (14,194,000 — 6,546,424 — 6,995,000) 652,576 kronor.

Av sammanställningen framgår, att tillhopa 56,914 företag igångsatts representerande en totalkostnad av 223,188,614 kronor. Av dessa företag äro 26,881 slutförda, 17,149 under utförande och 12,884 beslutade men ej påbörjade. Av totalkostnaderna belöpa 114,717,209 kronor å de anslag, som anvisats för ifrågavarande ändamål, och 21,104,545 kronor å andra statsmedel, vartill kommer ett belopp av andra medel än statsmedel å 87,366,860 kronor. Vidare belöpa av totalkostnaderna 119,147,819 kronor å arbetslöner och 104,040,795 kronor å andra kostnader.

Jag har förut antytt, att varje företag, som erhållit statsbidrag, skall månadsvis till socialdepartementet inkomma med rapport, utvisande bland annat antalet under månaden utförda dagsverken. Därjämte skall i rapporten lämnas uppgift om huru många av dessa dagsverken, som utförts av förut arbetslösa. De sålunda inkomna uppgifterna hava sammanförts i följande tabeller, av vilka den ena avser tiden /? 1933 /(j 1934 och den andra tiden ]i /12 1934.

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

Dagsverken, utförda under tiden V» 1933—S0/6 1934

Kungl. Majlis proposition nr 281.

för anslag till allmänna arbeten 1 öppna marknaden.

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

Dagsverken, utförda under tiden »/» 1933—*% 1934

1 Dagsverken utförda av arbetslösa, ej angivna i rapporterna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 881

för anslag: till allmänna arbeten i öppna marknaden.

i

i

32 Kungl. Maj:ts proposition nr £31.

Dagsverken, utförda under tiden 7»—“/i* 1934 för

Kungl. Maj:ts proposition nr 281

ansia? till allmänna arbeten i öppna marknaden.

l

15 IS

33 Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 231.

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

Dagsverken, utförda under tiden ‘/t—S1/ia 1934 för

Kungl. Maj:ts proposition nr 281

anslag till nllmiimia arbeten i öppna marknaden.

36 Kungl. Majlis proposition nr 231.

Beträffande de i tabellerna använda anslagsrubrikerna torde vissa av dessa tarva närmare förklaring. Under anslagsrnbriken »Diverse» ingå sålunda anslagen till isbrytande undersöknings- och bevakningsfartyg för havsfiskets behov (650,000 kronor), byggande av nytt fyrskepp (442,000 kronor), undersöknings- och förberedande gruvarbeten m. m. inom Västerbottens län (849 000 kronor) samt vissa väganläggningar inom Västerbottens län (650,000 kronor). Under rubriken »Bekämpande av arbetslösheten» åter hava sammanförts vissa företag, till vilka bidrag beviljats av de medel, som av de under femte huvudtiteln för budgetåren 1931/1932 och 1932/1933 uppförda anslagen till bekämpande av arbetslösheten ställts till Kungl. Maj :ts förfogande för främjande av företagsverksamhet. Sistnämnda anslagsmedel hava visserligen icke inräknats bland de anslag, som jag i det föregående hänfört till anslag till allmänna arbeten i öppna marknaden, men då företagen (sammanlagt 6) ålagts rapportskyldighet och då de till sin karaktär måste betraktas såsom allmänna arbeten i öppna marknaden, har det synts mig rimligt, att de utförda dagsverkena redovisas tillsammans med övriga rapporterade dagsverken.

Av tabellerna framgår, att under tiden 1/7 1933-—3% 1934 utförts sammanlagt 2,669,203 dagsverken, därav 1,453,988 av förut arbetslösa. Under tiden Vt—S1/i2 1934 hava utförts sammanlagt 5,021,766 dagsverken, därav 2,529,401 av förut arbetslösa. Tillhopa hava alltså från och med den 1 juli 1933 till och med den 31 december 1934 utförts 7,690,969 dagsverken. Härav hava 3,983,389 utförts av förut arbetslösa.

De nu angivna siffrorna måste delvis betraktas såsom approximativa, beroende på rapportmaterialets bristfällighet. Detta är framför allt fallet med uppgifterna rörande antalet förut arbetslösa. Mycket vanligt är sålunda, att de arbetslösa, som en månad upptagits såsom förut arbetslösa, nästa månad angivas såsom förut icke arbetslösa. I den mån så kunnat ske hava rättelser vidtagits vid materialets bearbetning inom departementet, men självfallet är, att det på denna väg icke varit möjligt att åstadkomma i alla avseenden exakta uppgifter.

Såsom framgår av tabellerna, har en uppdelning av de rapporterade dagsverkena skett å län och vissa städer. En del dagsverken, vilka icke utan tidsödande undersökningar kunnat fördelas å län, hava däremot upptagits särskilt för sig.

Av de ifrågavarande tabellerna framgår emellertid icke, huru de rapporterade dagsverkena fördela sig å skilda månader under den tid, tabellerna avse. Jag har fördenskull låtit upprätta den sammanställning, som återfinnes å sid. 38 och 39. I denna har för varje anslag angivits det antal dagsverken, som utförts per månad från och med juli 1933 till och med december 1934. Av sammanställningen kan därjämte utläsas, vid vilken tidpunkt medel från de olika anslagen kommit till användning. Vid bedömandet av den grad av snabbhet, varmed de skilda, av medel från ifrågavarande anslag helt eller delvis finansierade företagen kommit i gång, måste man emellertid erinra sig, att den långvariga byggnadskonflikten verkat fördröjande beträffande byggnadsanslagen. Vidare medförde den sena tidpunkten för 1933 års riksdags

Kungl. Majlis proposition nr 231.

beslut, att den på ansökningsförfarande grundade medelsanvisningen kunnat påbörjas först långt in på budgetåret 1933/1934.

Med ledning av de uppgifter, som här meddelats rörande antalet utförda dagsverken, kan en ungefärlig uppfattning erhållas av det antal arbetare, som svarar mot dagsverksuppgifterna. Örn man nämligen utgår ifrån, att ett månatligt antal av 25 dagsverken representerar en arbetare, kunna de för varje månad angivna dagsverkssummorna förvandlas till ett med verkliga förhållandena sannolikt mycket nära överensstämmande antal arbetare. Beträffande december månad synes därvid dock riktigast att räkna med att 20 dagsverken motsvara en arbetare.

Med nu angivna utgångspunkter komma de i sammanställningen angivna dagsverksuppgifterna att för varje månad representera följande antal arbetare.

1933 Juli ............................ 327

Augusti ........................ 563

September........................ 2,579

Oktober ........................ 6,224

November ........................ 9,747

December ........................ 9,409

1934 Januari .......................... 7,109

Februari ........................ 7,140

Mars ............................ 9,603

April............................ 13,311

Maj ............................ 17,811

Juni ............................ 24,826

Juli ............................ 29,124

Augusti ........................ 33,715

September ...................... 33,337

Oktober ........................ 40,332

November ........................ 37,723

December ........................ 33,301

Av sammanställningen framgår, att sysselsättningen i de allmänna arbetena i öppna marknaden av skäl, som jag förut antytt, först i september 1933 nått en mera påtaglig omfattning. Därefter kan från och med april 1934 konstateras en kraftig stegring, som fortgått till och med oktober 1934, då det hittills högsta antalet sysselsatta, 40,332, uppnåtts.

Vid en undersökning av lönenivån vid de allmänna arbetena i öppna marknaden samt den kostnad, de utförda dagsverkena åsamkat statsverket (dagsverkskostnaden), är man hänvisad till de uppgifter, som föreligga beträffande slutförda företag. Av sammanställningen å sid. 22—25 framgår, i vilken utsträckning företag, som däri redovisats, slutförts. Det inom socialdepartementet föreliggande materialet är emellertid icke av den beskaffenhet, att

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

Dagsverken, utförda under tiden ‘/i 1933—sl/i> 1934

uppgifter i förevarande hänseende kunna åstadkommas beträffande samtliga slutförda företag. Sålunda saknas uppgifter i fråga örn t. ex. anslagen till främjande av bostadsbyggande, bidrag och lån till gödselvårdsanläggningar, bidrag till täckdikningar, vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar m. fl. Beträffande anslagen till statliga och kommunala beredskapsarbeten, skenfria korsningar samt broar och hamnar är det däremot möjligt att med tämligen stor grad av sannolikhet angiva såväl medeldagsförtjänsten som dagsverkskostnaden. De uppgifter, som i dessa avseenden föreligga,

Kungl. Maj:ts proposition nr 231

för anslag till allmänna arbeten i öppna marknaden.

har jag låtit sammanföra i tre tabeller, vilka såsom bilagor torde få fogas vid detta protokoll (Bilaga K—M). I tabellerna hava därjämte angivits företagens totalkostnader, summan av beviljade statsbidrag och antalet utförda dagsverken. Dessutom har till ungefärlig belysning av den tid, företagens utförande tagit, angivits antalet rapportmånader.

En sammanfattning av de sålunda lämnade uppgifterna återfinnes i följande översikt.

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

Beträffande anslaget till broar och hamnar bör, såsom av nyssnämnda bilagor framgår, erinras, att uppgifterna endast avse slutförda hamnföretag, då något brobygge icke avslutats vid den tidpunkt, uppgifterna avse.

Departementschefen.

Den utförliga redogörelse, som jag i det föregående lämnat för arbetslöshetslägets utveckling, har ådagalagt, att situationen under det senaste året i väsentliga avseenden förbättrats. Totalantalet anmälda arbetslösa har sålunda starkt reducerats, därvid förbättringen framträder icke minst beträffande ungdomsarbetslösheten. Å andra sidan har jag haft anledning särskilt framhålla, att vissa landsdelar, Blekinge, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län ävensom storstäderna alltjämt hava att kämpa emot en lokal massarbetslöshet, som är ägnad att framkalla bekymmer.

Den skönjbara förbättringen har fortsatt att göra sig gällande även under de senaste manaderna. Salunda utvisa de föreliggande preliminära siffrorna fran månadsskiftet mars—april en ytterligare nedgång i de anmälda arbetslösas antal, som relativt sett överstiger den vid motsvarande tidpunkt förlidet år iakttagna. Emellertid är det uppenbart, att man inför den labilitet, som utmärker konjunkturläget, är hänvisad att med stor försiktighet bedöma den framtida utvecklingen. Jag anser dock de föreliggande omständigheterna berättiga till antagandet, att under nästa budgetår arbetslöshetens omfattning skall ytterligare begränsas. Till närmare beräkningar härutinnan skall jag senare återkomma.

Med det nu anförda har jag endast velat klargöra, att det allmänna måste inrätta sig för att under budgetaret 1935/1936 i erforderlig utsträckning fullfölja hjälpverksamheten i anledning av arbetslösheten. Vid planläggningen av densamma torde man böra följa samma allmänna riktlinjer som under de båda senaste åren godtagits av statsmakterna. Att jag härvid är benägen att åt arbetena i den öppna marknaden giva ett bestämt företräde, betingas av de gynnsamma erfarenheter, som föreligga rörande dessa arbetens betydelse i kampen mot arbetslösheten. Vid sidan av denna utväg bör jämväl reservarbetslinjen anlitas. Under sådana omständigheter bör arbetslinjen även i fortsättningen kunna hävda sin plats såsom dominerande hjälpform och kontantunderstödsverksamheten begränsas i motsvarande mån.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S1.

41 För budgetåret 1933/1934 beräknade jag, att antalet anmälda arbetslösa skulle utgöra i genomsnitt 150,000 för månad. Denna siffra har visat sig helt sammanfalla med verkligheten. För budgetåret 1934/1935 uppskattade jag antalet hjälpbehövande arbetslösa till 110,000 ä 120,000 i genomsnitt för månad. Även denna uppskattning torde, så vitt nu kan bedömas, vara i huvudsak rättvisande. Antalet hos arbetslöshetskommissionen anmälda torde genomsnittligt komma att uppgå till omkring 80,000 för löpande budgetår, vartill böra läggas i genomsnitt 30,000 å 40,000, som sysselsättas i genom statens medverkan igångsatta arbeten i öppna marknaden.

Det framgår härav, att omkring 40,000 arbetare erhållit sysselsättning på grund av den allmänna konjunkturförbättringen under nu löpande budgetår.

Mina antaganden beträffande arbetslöshetens omfattning under 1935/1936 hava till förutsättning en fortsatt liknande konjunkturförbättring. Från denna utgångspunkt och med hänsyn till att antalet hos arbetslöshetskommissionen anmälda arbetslösa i januari 1935 utgjorde omkring 93,400 — mot 171,540 i januari 1934 — synes man kunna beräkna, att siffran för anmälda arbetslösa under sommaren kommer att ligga under 50,000. Utvecklingen å arbetsmarknaden under år 1934 karakteriserades bland annat därav, att antalet anmälda arbetslösa i december månad var ungefär 7,000 lägre än under juni månad. Jag räknar med en liknande sjunkande tendens under nästa bud-

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

getår och vågar därför uppskatta det genomsnittliga antalet anmälda arbetslösa för månad till 45,000. Härtill måste emellertid läggas i genomsnitt 30,000, som beräknas bliva sysselsatta i genom statens medverkan anordnade arbeten i öppna marknaden, vadan hela det antal, som under nästkommande budgetår bör beräknas bliva föremål för statliga hjälpåtgärder i olika former kan uppskattas till 75,000. Härvid har jag även uppmärksammat, att arbetsmarknaden erhåller ett tillskott, som vida överstiger vad som under senare år varit normalt, därigenom att det stora antalet år 1920 födda barn under år 1936 uppnår 16-årsåldern.

Mina beräkningar utgå ifrån att inga allvarliga störningar av internationell art inträffa. Sådana skulle uppenbarligen kunna kullkasta alla förhandskalkyler.

För bedömande av hjälpeffekten av de olika anslag, som för budgetåret 1933/1934 anvisats till allmänna arbeten i öppna marknaden, hade man förlidet år endast en mera begränsad erfarenhet av anslagens användning att lita till. Vid motsvarande uppskattning beträffande budgetåret 1935/1936 har man däremot i fråga örn arbetseffekten av nämnda anslag och de anslag, som för budgetåret 1934/1935 anvisats för motsvarande ändamål, att utgå från den ytterligare erfarenhet, som sedermera vunnits. Jag hänvisar härutinnan till den förut lämnade översikten över det antal dagsverken, som intill utgången av år 1934 utvunnits genom bidrag från de olika anslagen (sid. 38 och 39). Med ledning av dessa uppgifter och de upplysningar, jag inhämtat från vederbörande myndigheter angående den arbetseffekt, som av dem beräknades under första halvåret 1935 och tiden därefter, har jag låtit uppgöra den sammanställning, som återfinnes å föregående sida.

Jag torde knappast behöva påpeka, att siffrorna beträffande återstående dagsverken (kol. 3 och 4) äro att anse såsom i hög grad approximativa.

Av de beräknade dagsverkena efter den 1 juli 1935 kommer en del att falla å tiden efter nästa budgetår. Vidare kan med en viss grad av sannolikhet förutsättas, att dagsverkena under tiden 1 januari—30 juni 1935 beräknats väl lågt. Under sådana förhållanden och då beräkningarna delvis grundats å dagsverksuppgifter, vari jämväl ingå dagsverken utförda av icke arbetslösa, bör summan av kvarstående dagsverken under nästa budgetår i viss utsträckning reduceras. Jag återkommer härtill i det följande.

Såsom jag redan framhållit, har jag vid beräkningarna utgått från de anslag, som återfinnas i översikten å sid. 38 och 39. En jämförelse mellan denna översikt och nyssberörda sammanställning utvisar emellertid, att vissa i översikten ingående anslag icke återfinnas i sammanställningen. Örn jag bortser från anslagen till lån och subventioner, beträffande vilka jag nu liksom föregående år (propositionen nr 234/1934) icke tagit i beräkning någon direkt arbetseffekt, hava av medel från övriga i översikten ingående anslag t. o. m. den 31 december 1934 utförts sammanlagt 164,108 dagsverken. Jag syftar härvid på anslagen till vissa vägbyggnader, stensättning, vissa banarbeten, spannmålslagerhus och bekämpande av arbetslösheten. Att bestämt angiva huru stort antal dagsverken, som av dessa anslag kommer att belöpa å nästa

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

budgetår, är om möjligt ännu vanskligare än den beräkning, jag nyss framlagt. Med hänsyn härtill har jag ansett mig böra godtaga den uppskattning, som gjorts av vederbörande myndigheter och enligt vilken å nästa budgetår skulle falla omkring 200,000 dagsverken.

Jag övergår härefter till de dagsverken, som kunna beräknas av medel, som äskats för nästa budgetår. Det har därvid synts mig riktigast, att vid beräkningen medtaga de anslag, som kunna sägas ungefärligen motsvara dem, som jag i det föregående hänfört till anslag till allmänna arbeten i öppna marknaden och vilka nya anslag särskilt motiverats av arbetslöshetsläget. De av mig åsyftade anslagen jämte en approximativ beräkning av den arbetseffekt, de kunna förväntas medföra, återfinnas i följande sammanställning.

Huru stort antal av de angivna dagsverkena, som komma att utföras under nästa budgetår, är framför allt beträffande anslagen till bostadsbyggnadsverksamheten synnerligen svårt att avgöra. Det torde vara antagligt, att en avsevärd del av de medel, som äskats till bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen samt till främjande av bostadsförsörjningen för mindre bemedlade, barnrika familjer icke kommer att medföra någon större arbetseffekt under sagda budgetår. Likaså torde gälla, att medlen till bostadsbyggande på landet, beredskapsarbeten och arbetarsmåbruk delvis resultera i dagsverken först efter den 1 juli 1936. Med dessa utgångspunkter och med hänsyn tagen till den reduktion, som bör ske på grund av att i beräkningarna ingå dagsverken, som icke enbart utförts av arbetslösa, har jag vid en uppskattning av fördelningen å budgetår av den beräkneliga, omedelbara arbetseffekten kommit till det resultatet, att omkring 2,000,000 dagsverken kunna beräknas falla å budgetåret 1935/1936 och återstoden å tiden därefter.

Av hittills anvisade anslag skulle, enligt vad jag förut anfört, belöpa å budgetåret 1935/1936 (7,833,300 + 200,000) 8,033,300 dagsverken. Såsom jag antytt bör emellertid denna siffra jämkas nedåt, därvid av skäl som jag förut anfört 7,000,000 dagsverken synas böra godtagas såsom en antaglig arbetseffekt under nästa budgetår.

44 Kungl. Maj:ts proposition nr ZS1.

Tillhopa .skulle följaktligen under budgetåret utvinnas 9,000,000 dagsverken. Om jag liksom föregående år (propositionen nr 234/1934) beräknar, att en årsarbetare motsvaras av 300 dagsverken, skulle alltså erhållas 30,000 årsarbetare.

Vad härefter angår reservarbetslinjen, har arbetslöshetskommissionen för nästa år för ändamålet begärt ett belopp av 41,000,000 kronor, varvid

35.000. 000 kronor beräknats för statliga och 6,000,000 kronor för statskommunala reservarbeten. Såsom jag senare denna dag i annat sammanhang kommer att närmare angiva, synes mig förstnämnda belopp kunna nedsättas till

32.000. 000 kronor. Då enligt min mening de statskommunala reservarbetena icke böra begränsas på sätt kommissionen förutsatt, anser jag mig kunna utgå från att med ett anslag av angivna storlek i genomsnitt under året 18,000 arbetslösa skola kunna bispringas genom statliga och statskommunala reservarbeten. Härtill komma de rent kommunala reservarbetena med ett arbetarantal, som i årsgenomsnitt torde kunna uppskattas till 5,000.

Sammanlagt skulle alltså arbetslinjen approximativt kunna beräknas i genomsnitt under nästa budgetår bereda sysselsättning åt 30,000 + 18,000 T~

5,000 eller i avrundat tal 53,000 arbetare.

Liksom nästföregående år bör vidare vid bedömande av resultatet av de ifrågavarande åtgärderna hänsyn tagas till den ökning i arbetstillfällen, som dels i stor utsträckning blir en indirekt följd av anslagens användning och som dels kan väntas uppstå genom den av nämnda åtgärder föranledda ökade köpkraften inom mycket vida befolkningslager. Å andra sidan är att beakta, att bland dem, som erhålla sysselsättning genom ifrågavarande arbeten komma att ingå jämväl arbetare, som icke innefattas i förutnämnda siffra, 75,000, för det uppskattade genomsnittliga antalet arbetslösa under året. Om emellertid tillika uppmärksammas, att bland de hjälpsökande arbetslösa i viss utsträckning torde ingå personer, som av en eller annan anledning icke böra komma i åtnjutande av hjälp med bidrag från staten, torde man — i analogi med vad som skedde förra året — vara berättigad utgå från att antalet hjälpbehövande utgör omkring 65,000.

Med den nyss angivna omfattningen av arbetslinjen skulle sålunda återstå ett antal av (65,000 — 53,000) 12,000 man, som borde erhålla bistånd genom kontantunderstöd eller de särskilda åtgärderna i anledning av ungdomsarbetslösheten. Det är också min avsikt att hemställa, att anslaget för berörda ändamål bestämmes till sådant belopp, att det, med beaktande av den rent kommunala understödsverksamhet, som jämväl under nästa budgetår kan väntas i viss utsträckning fortsätta, lämnar utrymme för beredande av ungdomshjälp och kontantunderstöd åt de hjälpbehövande arbetslösa, som icke i annan ordning bispringas. Jag anser mig emellertid böra betona, att, därest en minskning av statshjälpens omfattning i förhållande till vad nu beräknas skulle bliva möjlig, detta i första hand bör leda till inskränkning av kontantunderstödsverksamheten.

Jag har i det föregående understrukit svårigheterna att med någon större säkerhet uppskatta hjälpverksamhetens omfattning under nästa budgetår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

45 Därest av någon anledning, som nu icke kan förutses, ökning av medelsbehovet skulle yppa sig, lärer, såsom under de senaste åren skett, Kungl. Majit hava att till 1936 års riksdag framlägga förslag örn erforderlig anslagsförstärkning.

Särskilda frågor.

Statliga och kommunala beredskapsarbeten.

Statliga beredskapsarbeten.

På Kungl. Maj :ts förslag beviljade 1931 års riksdag ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor till beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet. Enligt de av riksdagen godkända grunderna för anslagets användning skulle detsamma ställas till Kungl. Maj :ts förfogande för att enligt Kungl. Maj :ts beprövande användas till arbeten, som under alla förhållanden skulle förr eller senare utföras med anlitande av allmänna medel och genom statlig myndighets försorg och som vore av natur, att i normala fall riksdagen på framställning av Kungl. Majit därtill anvisade medel. Avsikten med dessa s. k. beredskapsarbeten var, att de offentliga arbetena skulle kunna i viss utsträckning anpassas efter konjunkturerna och därmed följande variationer i arbetslösheten. Man skulle på detta sätt skapa möjlighet till en viss elasticitet i statens verksamhet och genom att avvägandet av de skilda arbetena skedde centralt och enhetligt kunna utan uppskov träffa val mellan skilda arbeten och bestämma i fråga örn tidpunkten för deras påbörjande. *

Enligt Kungl. Majits av riksdagen godkända förslag skulle beredskapsarbetena till alla delar bliva helt likställda med andra allmänna arbeten; endast sättet för medlens anskaffande skulle angiva skillnaden. Några särskilda regler angående arbetslön, utväljande av arbetare o. s. v. skulle icke meddelas, utan vederbörande myndigheter skulle äga att helt efter eljest tillämpade metoder utföra arbetet. Beträffande frågan örn urvalet av arbetsobjekt innebar förslaget, att såsom beredskapsarbeten allenast skulle utföras sådana arbeten, som plägade utföras av statens egna myndigheter eller på deras föranstaltande. Vidare borde Kungl. Majit icke av anslag till beredskapsarbeten anvisa medel till arbeten, som icke kunde fullbordas, utan att riksdagen ett kommande budgetår anvisade ytterligare medel.

Jämväl av 1932 års riksdag beviljades ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor till beredskapsarbeten för motverkande av arbetslösheten att av Kungl. Maj :t användas enligt oförändrade grunder.

Kungl. Majits till 1933 års riksdag avlåtna förslag angående allmänna arbeten för motverkande av arbetslösheten innebar ett system av beredskapsarbeten av annan typ än den dittillsvarande. Skiljaktigheten bestod i huvudsak däri, att vid arbetena förutsattes skola knytas vissa villkor, som ansågos nödvändiga ur social synpunkt, varjämte beredskapsarbetena skulle omfatta även andra företag än sådana, som plägade utföras i statlig myndighets regi eller på dess föranstaltande. I samband därmed avsågs, att de genom arbetslöshetskommissionen utförda reservarbetena successivt skulle upphöra.

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

Riksdagen beslöt emellertid att bibehålla reservarbetslinjen, ehuru med vissa modifikationer. Därjämte uttalade riksdagen, att statliga beredskapsarbeten i deras dittillsvarande utformning alltjämt borde i viss utsträckning anordnas som komplement till det av riksdagen beslutade programmet i övrigt för allmänna arbeten på öppna arbetsmarknaden. Till sådana statliga beredskapsarbeten beviljade riksdagen ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor. Beträffande utväljandet av arbetsobjekt för beredskapsarbeten förklarade riksdagen, att jämsides med arbetslöshetssynpunkterna måste tagas i betraktande, att till utförande allenast skulle ifrågakomma företag, varav den praktiska nyttan kunde komma att stå i rimligt förhållande till nedlagda kostnader.

Jämväl 1934 års riksdag beviljade för ifrågavarande ändamål ett anslag av

3,000,000 kronor. Grunderna för detta anslags användning bestämdes i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som av 1931—1933 års riksdagar godkänts för då beviljade anslag till samma ändamål. Allenast i ett avseende vidtogs en ändring. Riksdagen medgav nämligen, att bidrag finge utgå jämväl till föreningar, andra sammanslutningar och stiftelser, vilka väl ej representerade rent statliga ändamål men ändock en så allmännyttig verksamhet, att de ur sådan synpunkt borde kunna komma i fråga till erhållande av medel ur anslaget till statliga beredskapsarbeten. Riksdagen framhöll emellertid, att bidrag finge utgå endast i enstaka undantagsfall och då starka skäl förelåge för dylikt bidrags beviljande.

Till och med dei 28 februari 1935 hava av de för budgetåren 1933/1934 och 1934/1935 beviljade anslagen till statliga beredskapsarbeten anvisats sammanlagt 5,969,184 kronor. Av anslagen återstodo sålunda vid nämnda tidpunkt allenast ett belopp av 30,816 kronor.

En nominativ förteckning över de arbeten, till vilka medel anvisats har — såsom jag förut i annat sammanhang omnämnt — fogats vid detta protokoll. Av sammanställningen å sid. 22 och 23 framgå även de olika ändamål, som tillgodosetts genom de anvisade medlen.

I det övervägande antalet fall hava de förslag, som blivit föremål för Kungl. Maj:ts prövning, inkommit från olika statliga myndigheter, som beretts tillfälle att framlägga sina önskemål. Sedan de tillgängliga medlen, såsom av de nyss anförda siffrorna framgår, i huvudsak disponerats, hava återstående förslag i stor utsträckning avförts. Ännu kvarligga dock förslag till arbeten för en kostnad av omkring 1,200,000 kronor. I

I detta sammanhang anser jag mig böra redogöra för uppkommen fråga om ytterligare medel för upprensning av norra inloppet till Fårösund.

Jag vill därvid till en början erinra, att 1934 års riksdag medgivit, att vattenfallsstyrelsen finge, utöver tidigare till upprensning av inloppet anvisade anslag, förskottsvis till arbetenas slutförande disponera ett belopp av högst

140,000 kronor. Täckning för det belopp, som i anledning av berörda beslut komme att användas, skulle beredas av anslaget till statliga beredskapsarbeten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

47 I skrivelse den 15 januari 1935 Ilar vattenfallsstyrelsen anfört följande.

Den 23 februari 1934 hade Kungl. Majit medgivit styrelsen att utöver tidigare till upprensning av norra inloppet till Fårösund anvisade anslag förskottsvis till nämnda arbetens slutförande disponera ett belopp av högst 140,000 kronor. Därvid skulle farleden utföras i huvudsaklig överensstämmelse med ett av styrelsen den 29 september 1930 framlagt såsom alternativ 2 betecknat förslag med däri av lotsstyrelsen den 10 november 1933 tillstyrkt jämkning beträffande bottenbredden i farledens norra del, varigenom farledsrännan i dess norra hälft vidgades trattformigt och symmetriskt från 40 meters bredd vid tvärsektionen 430 till 50 meters bredd vid tvärsektionen 790 och vidare norrut till farledsrännans norra ände vid tvärsektionen 810. Denna trattformiga vidgning, som medförde nya arbeten på en 380 meter lång sträcka a de båda då i huvudsak redan färdigställda rännkanterna, medförde en ökning av kubikmassor och arbete i jämförelse med vattenfallsstyrelsens framställning den 3 oktober 1933 med därtill fogad kostnadsberäkning.

Den 28 september 1934 hade Kungl. Maj :t därefter bemyndigat vattenfallsstyrelsen att för täckande av omförmälda av styrelsen förskotterade belopp i riksgäldskontoret lyfta ett belopp av högst 140,000 kronor av reservationsanslaget till statliga beredskapsarbeten. _

De egentliga sprängnings- och muddringsarbetena avslutades under augusti månad 1934, varefter vidtog ramning av rännan i samarbete med lotsstyrelsen, vilket arbete pågick under en tid av icke mindre än c:a 2V2 månader. Den 3 november 1934 avslutades ramningen, sedan genom densamma konstaterats, att den nya farleden överallt hade ett djup av minst 5.5 meter under havets medelvattenyta. I genomsitt vore emellertid djupet nära 6.0 meter till det fasta berget, på vilket läge ett lager av lössprängt kalkstensgrus och skärv av i genomsnitt 1 ä 1,5 decimeters tjocklek. *

Sedan arbetena avslutats, hade totalkostnaden beräknats uppgå till 585,000 kronor. Då de av Kungl. Majit och riksdagen anvisade anslagen till detta arbete uppginge till 565,000 kronor, hade totalkostnaden blivit 20,000 kronor högre än anslagen. Detta belopp motsvarades av kostnaden för den utökning av arbetet, som den ovannämnda trattformiga vidgningen av farledens norra hälft innebure i jämförelse med den av vattenfallsstyrelsen i dess framställning den 3 oktober 1933 beräknade vidgningen, som vore avsedd att utföras för en avsevärt kortare sträcka.

Under åberopande av det anförda har vattenfallsstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj :t ville anvisa nämnda belopp, 20,000 kronor, ur anslaget till statliga beredskapsarbeten.

Kommunala beredskapsarbeten.

Till kommunala beredskapsarbeten anvisade 1933 års riksdag för budgetåret 1933/1934 ett reservationsanslag av 8,500,000 kronor, att användas till såväl lån som bidrag.

Av 193å års riksdag anvisades för sagda ändamål två anslag, nämligen ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor till bidrag till kommunala beredskapsarbeten och ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor till lån till sådana arbeten.

Beträffande de principer, som i enlighet med riksdagens uttalande följts vid fördelningen av medel från det för budgetåret 1933/1934 anvisade an-

48 Kungl. Majlis proposition nr 281.

slaget, tillåter jag mig hänvisa till den utförliga redogörelse i nämnda hänseende, som lämnats i propositionen nr 234 till 1934 års riksdag (sid. 43—45).

För dispositionen av de för innevarande budgetår anvisade medlen gälla samma principer, dock att jämkning enligt riksdagens beslut skett i två hänseenden. Sålunda har Kungl. Majit erhållit möjlighet att i de fall, då enligt de ursprungliga grunderna endast lån, räntefritt i högst 5 år, borde ifrågakomma, evalvera denna förmån i direkt statsbidrag, beräknat till 20 procent av lånebeloppet. Vidare har i fråga örn användningsområdet genomförts motsvarande förändring, som jag förut omnämnt beträffande statliga beredskapsarbeten, innebärande att lån eller bidrag finge lämnas till föreningar, sammanslutningar eller stiftelser av kommunal karaktär, såvida något vinstintresse ej vore förenat därmed.

Härutöver skall jag endast tillägga följande rörande de allmänna synpunkter, som under innevarande budgetår varit vägledande vid verksamhetens handhavande.

I propositionen nr 234 anförde jag, att då de tillgängliga medlen icke på långt när skulle förslå för tillgodoseende av samtliga de inkomna ansökningarna, statshjälp dittills endast undantagsvis beviljats kommuner med mindre än 3 procent arbetslösa. Den senare inträdda allmänna nedgången i arbetslösheten bar emellertid möjliggjort, att hjälp kunnat beredas även kommuner med mindre antal arbetslösa. Härtill har även i stor utsträckning bidragit den omständigheten, att möjlighet beretts Kungl. Maj :t att evalvera lån med räntefrihet i direkt statsbidrag, varigenom anslaget räckt till för tillgodoseende av ett betydligt större antal ansökningar. Dock har statshjälp i regel icke ansetts böra ifrågakomma till kommuner med mindre arbetslöshet än 1 å IV2 procent av befolkningen.

I övrigt har den ändringen vidtagits, att räntefoten för lånen nedsatts från 4J/2 till 4 procent.

Såsom jag förut omnämnt finnes vid detta protokoll fogad en nominativ förteckning över de lån och bidrag till kommunala beredskapsarbeten, som av Kungl. Majit beviljats till och med den 28 februari 1935. Av förteckningen framgår, att av de för budgetåren 1933/1934 och 1934/1935 av riksdagen anvisade anslagen — tillhopa 15,500,000 kronor —- anvisats såsom lån 4,562,320 kronor och såsom bidrag 10,431,923 kronor. Vid nyssnämnda tidpunkt återstod alltså av anslagen 505,757 kronor.

_ Till och 511 e(l utgången av mars 1935 hava avslagits framställningar om bidrag och lan till arbeten som kostnadsberäknats till sammanlagt omkring

18,600,000 kronor. De vid samma tidpunkt kvarliggande, oavgjorda ansökningarna representera en total kostnadssumma av omkring 7,800,000 kronor.

Anslag sbelopp.

Av den redogörelse, som i det föregående lämnats, torde till fullo framgå, att de statliga och kommunala beredskapsarbetena väl försvara sin plats i systemet av hjälpåtgärder till bekämpande av arbetslösheten. Jag har därför vid övervägandet av hjälpprogrammets utformning för nästa budgetår utgått

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

från att medel för ändamålet böra äskas av riksdagen. Av budgetära hänsyn blev det av mig i statsverkspropositionen beräknade beloppet begränsat till

3.500.000 kronor. Emellertid hava besparingar å andra områden medgivit, att jag nu kan ifrågasätta ett belopp av 4,500,000 kronor. Jag hemställer därför att detta belopp äskas av riksdagen för nästa budgetår. Beloppet torde ställas till Kungl. Maj :ts förfogande att användas enligt de grunder, som gälla för de för innevarande budgetår anvisade anslagen till statliga och kommunala beredskapsarbeten.

Av vattenfallsstyrelsens framställning framgår, att ytterligare ett belopp av

20.000 kronor erfordras för täckande av kostnaderna för upprensning av norra inloppet till Fårösund. Såsom förhållandena gestaltat sig, lärer ingen annan möjlighet återstå än att av därför lämpligt anslag anvisa det av styrelsen begärda beloppet. I överensstämmelse med föregående års riksdags beslut, torde beloppet i fråga böra utgå från det för nästa budgetår äskade anslaget till statliga och kommunala beredskapsarbeten.

Lån och subventioner till främjande av enskild företagsamhet.

Av riksdagen anvisade medel.

Av det av 1933 års riksdag äskade anslaget örn 75 miljoner kronor till arbeten till motverkande av arbetslösheten (propositionen nr 211) avsågs preliminärt ett belopp av 10,000,000 kronor till främjande av företagsamhet och industriell verksamhet. Beträffande de huvudregler, som ansågos böra gälla för ifrågavarande medels användning, anförde jag sammanfattningsvis i propositionen följande:

»1. Vid lån till främjande av enskild företagsamhet skall

a) utgå ränta efter Kungl. Maj:ts beslut,

b) amortering ske enligt beslut av Kungl. Majit,

c) ställas säkerhet, som kan av Kungl. Maj :t godtagas.

2. Vid subventioner till främjande av enskild företagsamhet och uppmuntran av industriell verksamhet skola följande synpunkter vara vägledande:

a) Genom subvention åt visst företag bör minskning av produktionen icke få framkallas vid annat företag med därav följande arbetslöshet.

b) Vid subvention bör tillses, att densamma per dagsverke, som beräknas därigenom kunna åstadkommas, understiger eller högst svarar mot statsbidraget till kontant understöd för motsvarande antal hjälpta dagar.

c) Subvention bör vara av tillfällig natur och skapa möjligheter att trygga vederbörande företags framtida existens.

d) Subvention bör skapa lättnader för den eller de kommuner, som äro ekonomiskt beroende av det subventionerade företagets existens.»

Särskilda utskottet förordade i sitt utlåtande nr 17, att skilda anslag skulle upptagas för lån och för subventioner. Låneanslaget föreslog utskottet till

10,000,000 kronor. Beträffande subventioner tillstyrkte utskottet ett belopp av 3,500,000 kronor för ändamålet. Anslagen borde givas reservationsanslags karaktär.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 231.

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

I motiveringen för anslagen förklarade utskottet, att utskottet icke fuunit anledning till erinran mot de villkor för lån eller subventioner, som Kungl. Maj:t förutsatt skola gälla. Utskottet betonade emellertid angelägenheten av att endast sådana företag komme i åtnjutande av stöd, vilka på grund av konjunkturerna tvingats eller, såvitt kunde bedömas, inom en icke avlägsen framtid bleve tvungna, därest hjälp i någon form icke erhölles, att nedlägga sin verksamhet. En ytterligare förutsättning för statligt stöd borde vara, att företagen icke på annan väg kunde erhålla hjälp till sin verksamhet. Företagen borde hava en verklig betydelse ur arbetslöshetssynpunkt. Slutligen framhöll utskottet vikten av att den hjälp, som lämnades ett företag, icke bleve ägnad att medföra arbetslöshet eller eljest menliga verkningar för annat företag.

Vad utskottet sålunda förordat lämnades av riksdagen utan erinran.

Av 1934 års riksdag anvisades ett anslag av 3,000,000 kronor till lån till främjande av enskild företagsamhet. Därjämte medgav riksdagen, att av detta belopp finge användas 500,000 kronor för lån för understödjande av utvidgning eller startande av företag. Vidare medgav riksdagen, att, örn så befunnes lämpligt och låneanslagets tillgångar vore uttömda, jämväl subventionsanslaget finge användas för utdelande av lån.

Redogörelse för användningen av anslagen.

Körande användningen av de anvisade anslagen till lån och subventioner till främjande av enskild företagsamhet anhåller jag att få lämna följande redogörelse.

Intill februari månads utgång 1935 förelågo 1,022 framställningar örn lån eller subventioner 243 ansökningar berörande 9,258 arbetare och avseende lån å 17,425,900 kronor samt subventioner med 1,308,800 kronor hava i så måtto bifallits, att lan beviljats till ett belopp av 13,041,400 kronor och subventioner till ett belopp av 355,300 kronor. 419 ansökningar berörande 7,545 arbetare och avseende lån å 12,982,790 kronor och subventioner med 2,080,488 kronor hava avslagits. I ett flertal fall hava emellertid i dessa ansökningar uppgifter om arbetarantal icke lämnats. Av de bifallna ansökningarna hava 19, med ett belopp av 506,000 kronor ej lyfts. De företag, som lyft sina lån, hade vid undersökningar, som företagits i anledning av låneansökningarna, tillsammans 6,937 man och enligt sista arbetsrapporten 12,793. I detta sistnämnda arbetarantal ingå emellertid 2,620 stenarbetare. 61 avgjorda ansökningar hava avsett ändrade villkor för beviljade lån. 96 ansökningar hava för slutlig handläggning överlämnats till kommerskollegium eller annan myndighet. 131 ansökningar hava av sökandena återtagits, icke fullföljts eller av andra anledningar lagts ad acta. 72 ansökningar äro föremål för handläggning.

Beträffande de av Kungl. Maj :t meddelade villkoren för lån må följande meddelas.

I den man räntefrihet icke medgivits, har ränta utgått med 5 procent för

Kungl. Majlis proposition nr 231.

år räknat. Endast tre helt räntefria lån hava beviljats, nämligen till Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag med 2,250,000 och till Kubikenborgsverken med 400,000 kronor. Femårig räntefrihet bar medgivits Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund för lån på 350,000 kronor samt Steneby hemslöjdsförening för lån på 5,000 kronor.

I övrigt hava beviljats

107 lån å inalles 5,086,400 kronor utan räntefrihet,

32 » » » 933,000 » med 1 års räntefrihet,

91 » > » 3,777,000 » » 2 » »

3 » > » 225,000 > » 3 » » .

Amorteringstiden för lånen har i regel bestämts till tio år; detta gäller sålunda för 195 lån till ett belopp av tillsammans 6,832,400 kronor. Ofta börjar amorteringen av lånen redan efter första låneåret men i vissa fall har medgivits uppskov med amorteringen under ett ä två år från det lånet lyfts, då ekonomiska saneringsåtgärder krävt detta. Kortare amorteringstid än 10 år har bestämts

varjämte amorteringstiden för förenämnda båda malmbolags lån å inalles

2,600,000 kronor gjorts beroende på framtida beslut av Kungl. Majit.

Återbetalning på en gång efter 3 års amorteringsfrihet har föreskrivits för ett lån å 85,000 kronor.

Lättnaderna med hänsyn till ränta och amortering hava medgivits i den mån företagets ekonomi har befunnits vara i större eller mindre mån beroende av dåvarande industriella kris.

Såsom säkerhet för lånen hava föreskrivits

1) fastighetsinteckningar upp till 70—80 % av taxeringsvärdet för 26 lån å tillsammans 1,456,400 kronor;

2) fastighetsinteckningar och borgen för 10 lån å tillsammans 369,000 kronor;

3) förlagsinteckningar inom 60 % av ett normalt minsta förlagsvärde med eller utan borgen för 113 lån å tillsammans 4,610,000 kronor;

4) fastighets- och förlagsinteckningar med eller utan borgen för 68 lån å tillsammans 3,263,000 kronor;

5) endast borgenssäkerhet för 16 lån å tillsammans 331,000 kronor; samt

6) preferensaktier i respektive företag, eventuellt, för tryggande av aktiemajoritet, därjämte av stamaktier för 9 lån å tillsammans 597,000 kronor.

Slutligen hava lånen till de båda malmbolagen utlämnats emot revers utan säkerhet.

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

19 kommuner hava mera aktivt understött lånsökande företag, därav 2 med aktieteckning till belopp av sammanlagt 60,000 kronor, 3 med direkta lån i)å inalles 45,000 kronor, 13 med borgensförbindelser på ett sammanlagt lånebelopp av 437,500 kronor, 1 genom medverkan till fördelaktigt köp av tomt oell 1 med subvention genom prisrabatt på elektrisk ström m. m. samt 3 med andra åtgärder.

Utredningen av låneärendena har i ett flertal fall föranlett, att som villkor för lånen uppställts en mer eller mindre genomgripande rekonstruktion av respektive företag eller andra åtgärder till dessas sanering.

Sålunda hava i 7 fall personalförändringar i företagets ledning genomförts. I 22 fall har som villkor för statlig hjälp föreskrivits, att företagens eget kapital skulle ökas genom nyteckning av aktier. I 23 fall har företagets vanliga bankförbindelse eller annan huvudborgenär medgivit avskrivning av fordringar. I 8 fall har ackordsförfarande berörande flertalet fordringsägare genomförts. Slutligen har i 13 fall sanering av balansräkningar skett genom nedskrivning av aktiekapitalet.

Vid dessa saneringsåtgärder ha i regel företagens kreditgivande banker lämnat ett intresserat stöd.

Bakom flertalet låneansökningar ligger närmast en kreditvägran från företagets vanliga bankförbindelse, som funnit företagets genom den industriella krisen eller eljest stegrade kreditanspråk icke motsvaras av erbjudna säkerheter. Sättet för bankernas förhållande därvidlag har naturligtvis tett sig växlande. I många fall torde en kreditvägran hava varit motiverad även under normal konjunktur, i andra fall synes en sådan vägran påtagligen grundad i en av kreditgivarens uppfattning örn dåvarande konjunkturläge föranledd skärpning av den ekonomiska politiken, en skärpning, som i enstaka fall t. o. m. förefallit anmärkningsvärt hård.

Stödaktionens fördelning på olika industrigrenar framgår av följande sammanställning.

Beviljade lån:

Beviljade subventioner:

13.396,700

Kungl. Maj:ts proposition nr SISI.

53 I anslutning till tabellen må erinras, att såväl en större möbelfabrik som flera snickerifabriker äro kombinerade med sågverk.

I fråga om stödaktionens geografiska fördelning hänvisas till de å sid. 18 —21 intagna tabellerna.

Vad beträffar den arbetseffekt, som erhållits genom anslagen till lån och subventioner till främjande av enskild företagsamhet, får jag hänvisa till den i det föregående lämnade redogörelsen.

Ifrågasatt ändring av direktiven.

Vid utgången av februari 1935 förefanns, såsom av den lämnade redogörelsen framgår, ett belopp av 3,103,300 kronor odisponerat. Under mars månad har ytterligare anvisats 313,000 kronor. Om vidare medräknas det belopp av

506.000 kronor av beviljade lån, som icke inom föreskriven tid lyfts, uppgå de disponibla medlen för närvarande till omkring 3,296,300 kronor.

Såsom jag förut antytt, medgav 1934 års riksdag bland annat, att högst

500.000 kronor finge tagas i anspråk för lån för understödjande av utvidgning eller startande av företag. Av sagda belopp hava hitintills disponerats 478,000 kronor.

För nästa budgetår ifrågasätter jag icke, att anslag till vare sig lån eller subventioner till främjande av enskild företagsamhet äskas av riksdagen. Däremot synes mig viss utsträckning av det lämnade medgivandet att disponera medel för understödjande av utvidgning eller startande av företag synnerligen önskvärd. Jag tillåter mig att i detta avseende framhålla följande.

Den under år 1934 fortgående konjunkturförbättringen har medfört en väsentlig förändring i låneklientelet. Allt färre lånsökande företag äro sådana, som av konjunkturerna tvingats eller befaras bliva tvingade att nedlägga eller avsevärt inskränka sin verksamhet. I stället framträda påfallande två andra grupper av hjälpsökande. Den ena gruppen omfattar regressiva eller nedlagda företag, vilkas svårigheter väsentligen bero på andra omständigheter än konjunkturerna, i allmänhet antingen brister i ledningen eller strukturella förändringar av marknadsförhållandena. Till den andra gruppen höra progressiva företag, som anse sig icke kunna med egna medel eller till buds stående bankkredit tillräckligt effektivt utnyttja konjunkturförbättringen, samt vidare uppfinnare och andra grundare av nya företag.

Givet är att starka skäl ur arbetslöshetssynpunkt tala för att möjlighet beredes att, där så befinnes lämpligt, från statens sida lämna stöd till livskraftiga företag, hänförliga till nyssnämnda andra grupp. Jag vill härvid erinra örn de pågående utredningarna i syfte att inom de av depressionen svårast drabbade landsdelarna bereda nya sysselsättningsmöjligheter åt befolkningen. Åtgärder av innebörd att i dylika landsdelar skapa nya anläggningar kunna förutses i jämförelsevis stor utsträckning påkalla ekonomisk medverkan från statens sida. Uppenbarligen är det under dessa omständigheter av vikt, att Kungl. Majit disponerar medel för att kunna lämna erforderligt bistånd. Självfallet bör dock tillses, att sådana företag icke startas, som kunna befaras konkurrera ut eller medföra menliga verkningar för redan bestående

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

företag. Kungl. Majit torde emellertid härutinnan komma att förfara med tillbörlig försiktighet. v

Jag förordar därför, att hos riksdagen hemställes örn medgivande att av anslagen till främjande av enskild företagsamhet må, utöver av riksdagen förut medgivet belopp, användas högst 2,500,000 kronor för understödjande genom lån eller subventioner av utvidgning eller startande av företag.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört och under framhållande av att proposition i ärendet jämlikt § 54 riksdagsordningen lärer kunna avlåtas, utan hinder av att den för propositioners avlämnande till riksdagen i allmänhet stadgade tid gått till ända, får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels till Statliga och kommunala beredskapsarbeten för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av kronor ...................................... 4,500,000;

dels ock godkänna den av mig förordade ändringen i grunderna för användningen av förut omförmälda anslag till lån och subventioner till främjande av enskild företagsamhet.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifall samt förordnar att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: Viking Nilsson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 231

55 Bilaga A.

Uppgift

rörande vissa arbetslöshetsförhållanden enligt kommunernas rapporter till statens arbetslöshetskommission för den 31 december 1934.

(Asterisk vid kommuns namn utmärker, att kommunen icke rapporterade arbetslöshet

per den 31 januari 1934).

A. Länsvis.

56 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

B. Kommunvis.

Kungl. Maj:ts proposition nr 231

58 Kungl. Maj:ts proposition nr Säl.

Kungl. May.ts proposition nr 231.

60 Kungl. Maj:ts proposition nr 231

Kungl. Maj:ts proposition nr 281

62 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

65 Bihang till riksdagens protokoll 1985. 1 sami. Nr 231.

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281

68 Kungl. Maj:ts proposition nr 231

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

70 Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

72 Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281

73 Kommun

Ölme..........

Östervallskog......

Östmark........

Östra Emtervik.....

Östra Fågelvik.....

Övre Ullerud......

Summa

örebro lån:

Lindesbergs stad.....

örebro ».....

Almby.....

Askers lk. ... Askersunds lk. .

Axberg.....

Degerfors .... Fellingsbro . . . Glanshammar . . Grythyttan . . . Götlunda .... Hackvad .... Hallsbergs kpg . Hallsbergs lk. . . Hammar .... Hardemo ....

Hidinge.....

Hjulsjö.....

Hällefors .... Järnboås .... Karlskoga ....

Knista.....

Kopparbergs kpg

Kumla.....

Kvistbro . . . . Lerbäck . . . . Lillkyrka . . . . Linde . , . . . Ljusnarsberg . . Längbro . . . .

Mosjö.....

Nora lk.....

Nysund.....

Näsby.....

Ramsberg . . . . Ramundeboda . . Skagershult . . . Skönersta . . . . Snavlunda . . . Svennevad . . .

Viby......

Viker......

Vintrosa . . . . Ånsta.....

Summa

74 Kungl. Maj:ts proposition nr 231

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

76 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

78 Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

Kungl. Maj:ts proposition nr ZS1.

80 Kungl. Maj:ts proposition nr £31.

Antalet hjälpsökande arbetslösa den 31 december

Kungl. Maj:ts proposition nr 831.

81 Bilaga B.

1934 i fördelning på yrkesgrupper och län.

1,774 (>,(>20j 1,157| 5,4871 G,198| 2,43»| 1,684| 5,70»| 8,257 1,670 4,702 5,038| 8,018| 1,620| 2,890| 4,744| 92,881

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 831. 6

82 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Bilaga C.

Förteckning å statliga beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats

under tiden 1h 1933—3% 1934.

Kungl. Majlis proposition nr 281.

84 Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

Bilaga B.

Förteckning å statliga beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats

under tiden Vt 1934—-28/3 1935.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

86 Kungl. Majlis proposition nr 281.

Bilaga E.

Förteckning å kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats

under tiden Vt 1933—s% 1931.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

88 Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Kungl. Majda proposition nr 281.

90 Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

91 Bilaga F.

Förteckning å kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats

under tiden Vt 1934—”/s 1935.

92 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Kungl. Majlis proposition nr 281.

94 Kungl. Majlis proposition nr 281.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

96 Kungl. Maj:ts proposition nr 231

Bilaga G.

Förteckning å skenfria korsningar, till vilka mede] beviljats onder

tiden Vt 1933-3% 1934.

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

1 Bidragsbeloppet utgår — i den män detsamma överstiger 7,000,000 kronor — av anslaget för budgetåret 1934/1935.

Bihang till riksdagens protokoll 1985. 1 sami. Nr 281.

98 Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

Bilaga H.

Förteckning å skenfria korsningar, till vilka medel beviljats under

tiden Vt 1934-28/* 1935.

Kungl. Maj:ts proposition nr 881.

99 Bilaga I.

Förteckning å broar och hamnar, till vilka medel beviljats under

tiden */» 1933-3% 1934.

100 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

1 Bidragsbeloppet utgår — i den mån detsamma Överstiger 6,000,000 kronor — av anslaget för budgetåret 1934/1935.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

101 Bilaga J.

Förteckning å broar och hamnar, till vilka medel beviljats onder

tiden Vv 1934—*7* 1935.

102 Kungl. Majlis proposition nr 281

Kungl. Majlis proposition nr 281.

103 Bilaga K.

Förteckning över den 31/i* 1934 avslutade statliga beredskapsarbeten.

104 Kungl. Maj:ts proposition nr ZS1.

Anm. Beträffande ett i sammanställningen ä sid. 22 och 23 angivet slntfört företag saknas uppgifter i förevarande hänseende.

Kungl. Majlis proposition nr SISI.

105 Bilaga L.

Förteckning över den S1/i8 1934 avslutade kommunala beredskapsarbeten.

106 Kungl. Maj:ts proposition nr 831.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

108 Kungl. Maj:ts proposition nr £31.

Bilaga M.

Förteckning Öyér den 3l/u 1934 avslutade skenfria korsningar och

hamnföretag.

Kungl. Maj:ts proposition nr £31.

109 Förteckning

(»Ter i propositionerna nr 231 och 232 intagna tabeller och översikter m. m.

Sid.

Propositionen nr 231:

Antal arbetsansökningar på 100 lediga platser vid den offentliga arbetsförmedlingen samt fackföreningarnas arbetslöshet i procent av medlemsantalet

åren 1930—1934 ......................... 2

Antal hjälpsökande arbetslösa åren 1930—1934 enligt arbetslöshetskommissio-

nens månadsrapporter....................... 3

Antal kommuner med rapporterad arbetslöshet åren 1930—1934 enligt arbets-

löshetskommissionens månadsrapporter................ 3

översikt över kommuner, vilka den 31 januari 1935 men icke den 31 januari 1934 rapporterat arbetslöshet (»nytillkomna kommuner») respektive kommuner, vilka den 31 januari 1934 men icke den 31 januari 1935 avgivit

sådan rapport (»avgångna kommuner»)................ 4

Kommuner med arbetslöshet motsvarande minst 8 % av invånarantalet ... 5

Länsfördelning av de arbetslösa (Jämförelse mellan dels den hos arbetslöshetskommissionen anmälda arbetslösheten vid vissa tidpunkter 1933, 1934 och 1935, dels ock antalet arbetslösa i procent av invånarantalet den 31 januari

1933, 1934 och 1935.)....................• . 7

Totalantalet hjälpsökande arbetslösa inom stendistrikten i Blekinge samt Göteborgs och Bohus län. Hjälpsökande arbetslösa redovisade under jord-, stenock glasindustrien........................ 9

De hjälpsökande arbetslösa fördelade på yrkesgrupper vid vissa tidpunkter år 1934 10

Anmälda arbetslösa i förhållande till den manliga befolkningen över 16 års

ålder........................ 11

Ungdomsarbetslöshetens omfattning i relation till hela antalet hjälpsökande arbetslösa. Städer och landsbygd. November 1933 och juni—december

1934 .............................. 13

Rapporterade hjälpsökande icke hemortsberättigade arbetslösa, som uppehållit sig minst nio månader i vistelsekommunen och därstädes innehaft anställning av mera stadigvarande beskaffenhet...............14

Fördelning å anslag av den 28 februari 1935 odisponerade medel.....17

Fördelning av belopp till allmänna arbeten i öppna marknaden, beviljade under

tiden x/t 1933—30/e 1934 ..................... 18

Fördelning av belopp till allmänna arbeten i öppna marknaden, beviljade under

tiden V7 1 9 34 —28/> 1935 ..................... 20

Sammanställning per den 31 december 1934 av allmänna arbeten i öppna

marknaden, beviljade under tiden V7 1933—3l/ia 1934 . ....... 22

Dagsverken, utförda under tiden Vt 1933—a0/6 1934 för anslag till allmänna

arbeten i öppna marknaden.....................28

Dagsverken, utförda under tiden l/t—31/12 1934 för anslag till allmänna arbeten i öppna marknaden.....................32

Dagsverken, utförda under tiden l/7 1933—zljvi 1934 för anslag till allmänna

arbeten i öppna marknaden....................38

Uppgift rörande vissa arbetslöshetsförhållanden enligt kommunernas rapporter till statens arbetslöshetskommission för den 31 december 1934 (Bilaga A) . 65

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 821.

Sid.

Antalet hjälpsökande arbetslösa den 31 december 1934 i fördelning på yrkesgrupper och län (Bilaga B)....................80

Förteckning å statliga beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats under tiden

‘/t 1933—30/6 1934 (Bilaga C)...................82

Förteckning å statliga beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats under tiden

V? 1934—28/s 1935 (Bilaga D) ..................84

Förteckning å kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats under

tiden V7 1933—30/6 1934 (Bilaga E)................86

Förteckning å kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats under

tiden x/7 1 9 3 4 —28/s 1935 (Bilaga F)................91

Förteckning å skenfria korsningar, till vilka medel beviljats under tiden V7

Förteckning å skenfria korsningar, till vilka medel beviljats under tiden V7

19 3 4—28/2 1 9 3 5 (Bilaga H)....................98

Förteckning å broar och hamnar, till vilka medel beviljats under tiden 1/i 1933

—30/e 1934 (Bilaga I).............. 99

Förteckning å broar och hamnar, till vilka medel beviljats under tiden V7 1934

—28/s 1935 (Bilaga J) ......................101

Förteckning över den sl/i2 1934 avslutade statliga beredskapsarbeten (Bilaga K) 103 Förteckning över den sl/ia 1934 avslutade kommunala beredskapsarbeten (Bilaga L).............................105

Förteckning över den 31/i2 1934 avslutade skenfria korsningar och hamnföretag (Bilaga M)...........................108

Propositionen nr 232:

Kostnaderna för år 1934 kontrakterade statliga reservarbeten, fördelade länsvis 32

Antal arbetslösa, sysselsatta vid statliga reservarbeten år 1934 ....... 33

Omsättningen av arbetare vid de statliga reservarbetena 1929—1934 .... 34

Statliga reservarbetares fördelning på yrkesgrupper 31/s och 31/io 1934 ... 35

De statliga reservarbetenas kostnader per effektiv arbetsdag och de olika delkostnaderna i procent av arbetenas bruttokostnader..........36

De statliga reservarbetenas genomsnittliga kostnad per 8-timmars dagsverke

år 1934 ............................ 37

Fördelning av de vid lönerevisionen den 1 maj 1934 omprövade reservarbetslönerna efter den fastställda lönens höjd...............37

Resultaten av lönerevisionen den 1 maj 1934. Verkställda löneförändringar . 38

Genomförda minskningar respektive höjningar vid lönerevisionen den 1 maj

1934. Antal kommuner......................39

Medelförtjänster vid de statliga reservarbetena per 8-timmars dagsverke ... 39

Antalet statskommunala reservarbetare och kommuner med arbetslösa syssel-

sysselsatta vid statskommunalt reservarbete åren 1933 och 1934 ..... 41

Beräknade kostnader för under år 1934 beviljade statskommunala reservarbeten 41 Statskommunala reservarbetare fördelade på städer och landsbygd år 1934 . . 42

Statskommnnala reservarbetares fördelning på yrkesgrupper 31/3 och 31/io 1934 43 Medelförtjänster vid de statskommunala reservarbetena per 8-timmars dagsverke ..............................43

Omfattningen av medgivet förhöjt statsbidrag till arbetslönerna vid statskommunala reservarbeten. Antal kommuner...............44

Arbetslinjens omfattning åren 1931—1934 ............... 45

Antal kommuner, som bedrivit understödsverksamhet med statsbidrag, och antalet dagunderstödda åren 1933 och 1934 47

Kungl. May.ts proposition nr 231. lil

Sid.

Dagunderstöddas (inbegripet arbetselever) fördelning på olika yrkesgrupper sl/3

och 81/io 1934 .......................... 48

Antal arbetspliktstillämpande kommuner 1934 .............. 49

Omfattningen av medgivet förhöjt statsbidrag till dagunderstöd. Antal kommuner .............................49

Antal kommuner med rätt att utdela hyreshjälp år 1934 ........ 50

Hyreshjälpsbeloppens storlek i vissa kommuner under år 1934 ....... 51

Understödslinjens omfattning (kursdeltagare inbegripna) åren 1931—1934 . . 52

Den frivilliga arbetstjänstens omfattning. Antal läger och arbetselever ... 54

Den statliga och statsunderstödda ungdomshjälpens omfattning år 1934 ... 56

Totalantalet statligt och kommunalt hjälpta arbetslösa åren 1931—1934 ... 57

De arbetslösas och arbetslöshetshjälpens fördelning den 31 januari 1935 ur geografiska synpunkter.

A. Samtliga hjälpsökande arbetslösa................58

B. Hjälpsökande arbetslösa i åldern 16—21 år samt icke hemortsberät-

tigade den 31 januari 1935 60

Beräknad omfattning av och kostnader för statliga och statskommunala reservarbeten under budgetåret 1935/1936 ................. 64

Utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reservarbeten, understödsverksamhet, hyreshjälp, kurser samt frivillig arbetstjänst under tiden

Vt 1933—so/6 1934 (Bilaga A)................... 74

Utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reservarbeten, understödsverksamhet, hyreshjälp, kurser samt frivillig arbetstjänst under tiden

‘/t 1934—81/i 1935 (Bilaga B)...................76

Sammanställning per den 31 december 1934 av statliga reservarbeten, som avtalats under tiden V7 1933—3% 1934 (Bilaga C)..........78

Sammanställning per den 31 december 1934 av statliga reservarbeten, som avtalats under tiden 1/i—:il/i2 1934 (Bilaga D).............80

Sammanställning per den 31 december 1934 av statskommunala reservarbeten,

som beviljats under tiden x/t 1933—S0/6 1934 (Bilaga E)........82

Sammanställning per den 31 december 1934 av statskommunala reservarbeten,

som beviljats under tiden Vt—81/12 1934 (Bilaga F)..........84

P. M. med uppgifter örn dispositionen av medel till främjande av företagsamhet (Bilaga G)..........................86