angående rätt för notarien J. O. V. Gadd att för uppfattning i löneklass tillgodoräkna viss tjänstgöring
Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
1 Nr 90.
Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående rätt för notarien J. O. V. Gadd att för uppfattning i löneklass tillgodoräkna viss tjänstgöring; given Stockholms slott den 15 februari 1935.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
| ; I ' ;>
Under Hans Marits
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Fritjof Ekman.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Halis Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 15 februari 1935.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ekman, anför:
Hos Kungl. Majit har juris kandidaten Johannes Olof Valdemar Gadd, som den 1 oktober 1934 tillträtt ordinarie befattning såsom notarie i patent- och registreringsverket, gjort framställning därom, att för bestämmandet av hans begynnelselön i nämnda befattning, honom måtte i görligaste mån tillgodoräknas den tid han före nämnda dag innehaft sådan anställning i statens tjänst, som i avseende å tjänstgöringens art och omfattning funnes svara mot, vara jämförbar med eller högre än hans nu-
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 90. *
2 Kungl. Majda proposition nr 90.
varande tjänst, oaktat denna hans föregående tjänstgöring icke fortgått i en följd.
Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande beträffande Gadds anställningsförhållanden m. m.:
Gadd, som är född den 9 oktober 1887, var anställd som vattenrättsamanuens_ vid Västerbygdens vattendomstol från och med den 10 november 1919 till och med den 31 december 1924. Under denna tid bestred han vattenrättssekreterarebefattningen därstädes under sammanlagt 464 dagar och tjänstgjorde som särskild vattenrättssekreterare under sammanlagt 274 dagar. Från och med den 1 januari 1925 till och med den 31 december 1932 var han anställd som vattenrättssekreterare vid Mellanbygdens vattendomstol. Under tiden från och med den 1 december 1933 till och med den 30 september 1934 innehade han förordnande som notarie i Svea hovrätt. $
Vattenrättssekreterare är placerad i lönegraden B 27 och notarie i hovrätt i lönegraden B 22 i avlöningsreglementet för befattningshavare vid allmänna civilförvaltningen. (Sv. förf.-saml. 270/1925.) Notarietjänsten i patent- och registreringsverket hänföres till lönegraden B 21 i avlöningsreglementet.
I sin omförmälda framställning anför Gadd bland annat följande:
Vattenrättssekreteraretjänst vore högre än notarietjänst och notarietjänst i hovrätt måste anses vara minst likvärdig med notarietjänst i patent- och registreringsverket. Emedan ett avbrott skett i Gadds anställning ^statens tjänst till följd av indragning av Mellanbygdens vattendomstol vid årsskiftet 1932/1933, hade han vid tillträdet av sin nuvarande befattning blivit placerad i den lägsta löneklassen inom lönegraden B 21. Detta avbrott i tjänstgöringen kunde dock icke han i någon mån anses bära skulden för, alldenstund nämnda vattendomstols indragning grundade sig på ett beslut av statsmakterna. Han hade långt ifrån frivilligt slutat sin statstjänst och det hade dröjt elva månader, innan han ånyo lyckats vinna anställning, då såsom t. f. notarie i Svea hovrätt. Enär han, som först vid 47 års ålder vunnit ordinarie anställning, måste vidkännas betydande avdrag å sin lön i form av s. k. retroaktivavgifter, vore det av synnerlig vikt för honom, att såsom en kompensation för dessa avdrag hans föregående anställning i statens tjänst för lönens beräkning tillgodoräknades honom.
Patent- och registreringsverket har i utlåtande den 18 januari 1935 anfört bland annat följande:
I den vid framställningen fogade tjänsteförteckningen hade upptagits bland annat två längre perioder av sådan anställning i statens tjänst, som i avseende å tjänstgöringens art och omfattning måste anses svara mot, vara jämförbar med eller högre än den ordinarie notariebefattning hos ämbetsverket, Gadd sedan ingången av oktober 1934 innehade, nämligen anställning under åren 1925—1932 såsom vattenrättssekreterare vid Mellanbygdens vattendomstol och anställning under tiden 1 december 1933— 30 september 1934 såsom t. f. notarie vid Svea hovrätt.
Enligt 11 § 1 i civila avlöningsreglementet, vilket stadgande gällde beträffande tillgodoräknande, för bestämmande av löneklass i Gadds ordi-
3 Kungl. Majda proposition nr 90.
narie anställning, av tjänstetid före denna anställning, kunde den senare av nämnda anställningsperioder såsom varande kortare än tre år ej komma i fråga för sådant tillgodoräknande. Och med en tolkning av stadgandet därhän, att den tidigare 'anställningen för att kunna tillgodoräknas måste hava innehafts i en följd fram till tillträdandet av den ordinarie befattningen’ (Statens off. utredn. 17/1930, sid. 76), vilken tolkning syntes numera vedertagen och därför följts av ämbetsverket, skulle ej heller Gadds åttaåriga sammanhängande anställning som vattenrättssekreterare kunna honom tillgodoräknas. Gadd skulle således gå miste örn varje tillgodoräknande, något som med hänsyn till föreliggande omständigheter förefölle obilligt.
Patent- och registreringsverket har emellertid funnit den avfattning det åberopade stadgandet erhållit icke utesluta, att en anställningsperiod, som icke läge omedelbart före begynnelsen av den ordinarie anställningen, kunde få tillgodoräknas. Ämbetsverket har fördenskull hemställt, att Kungl. Maj:t måtte förklara hinder icke möta för ämbetsverket att för bestämmande av Gadds löneklassplacering i hans befattning såsom ordinarie notarie hos ämbetsverket tillgodoräkna honom den tid utöver tre år, under vilken han i en följd innehaft anställning såsom vattenrättssekreterare.
Alternativt har ämbetsverket tillstyrkt, att framställning göres hos riksdagen örn medgivande att tillgodoräkna Gadd, för hans löneklassplacering, tjänstetid före hans befordran till ordinarie notarietjänst hos ämbetsverket. För sådant fall har ämbetsverket ifrågasatt, huruvida ej i betraktande av de föreliggande, för Gadd sällsynt ogynnsamma omständigheterna hänsyn borde tagas åtminstone till de båda här ovan nämnda längre perioder, varunder han varit anställd såsom vattenrättssekreterare och såsom notarie hos Svea hovrätt.
Statskontoret har i utlåtande den 4 februari 1935 uttalat sig på följande sätt:
Föreliggande framställning innebure, att Kungl. Majit skulle utverka riksdagens medgivande för sökanden att för placering i löneklass den 1 oktober 1934 och sedermera för uppflyttning i högre löneklass få tillgodoräkna sig viss före niimnda dag innehavd anställning i statens tjänst utan hinder av i sagda anställning under tiden 1 januari—30 november 1933 förefintligt avbrott, eller att riksdagen således för sökandens vidkommande skulle medgiva undantag från det i gällande avlöningsreglemente föreskrivna stadgandet örn 'anställning i en följd’.
Med avseende härå ville statskontoret erinra, att i samband med återinträde i statstjänst dylikt medgivande hittills icke torde hava lämnats i andra fall än sådana då en befattningshavare på grund av personalindragningar inom respektive verk eller av annan liknande orsak måst utan eget förvållande lämna sin tidigare innehavda anställning. Det hade då synts rimligt, att detta förhållande icke borde för befattningshavaren utesluta möjlighet att vid återinträdet i statstjänst få helt eller delvis tillgodoräkna före avbrottet fullgjord statstjänst. Statskontoret tilläte sig i sådant avseende hänvisa till riksdagens skrivelse nr 192/1933 angående rätt för expeditionsvakten K. V. Sjögren att för uppflyttning i löneklass tillgodo-
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
räkna viss tjänstgöring samt riksdagens skrivelse nr 91/1934 angående enahanda rätt för expeditionsvakten J. O. Gustafsson.
Enligt vad som franninge av handlingarna i förevarande ärende hade Gadd under åtta år från och med den 1 januari 1925 till och med den 31 december 1932 innehaft befattning såsom vattenrättssekreterare vid Mellanbygdens vattendomstol. Till följd av domstolens indragning från och med den 1 januari 1933. i anledning av vattendomstolsväsendets omorganisation hade Gadd blivit nödsakad att frånträda ifrågavarande befattning och trots gjorda försök först från och med den 1 december 1933 ånyo erhållit anställning i statens tjänst, i det han från och med nämnda dag förordnades att uppehålla en vakant notarietjänst i Svea hovrätt. På grund av .nämnda avbrott i sökandens statsanställning hade han gått förlustig möjligheten att för placering i löneklass den 1 oktober 1934 å innehavande befattning hos patent- och registreringsverket tillgodoräkna sig ens någon del av sin före avbrottet innehavda anställning i statens tjänst.
. Enligt statskontorets mening förelåge i detta fall starka skäl för bifall till den gjorda framställningen. Förutom den omständigheten, att sökandens anställning i statens tjänst före den 1 oktober 1934 i avseende å tjänstgöringens art och omfattning mer än väl uppfyllde i gällande bestämmelser för tillgodoräkning uppställt krav på likvärdighet, syntes det förhållandet, att avbrottet i sökandens statsanställning förorsakats av en organisatorisk åtgärd från statens sida, tala för att sökanden tillerkändes rätt att i likhet med i förutberörda fall angivna befattningshavare i löneturshänseende tillgodoräkna sig före ordinarieblivandet innehavd statsanställning, oaktat avbrott förekommit i denna anställning.
Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har i utlåtande den 5 februari 1935 anfört bland annat följande:
Enligt lönenämndens mening talade billighetsskäl för att vid bestämmandet av sökandens placering i löneklass såsom ordinarie notarie ett undantag gjordes från det i 11 § 1 mom. av avlöningsreglementet meddelade stadgandet örn anställning i en följd såsom villkor för rätten att tillgodoräkna föregående icke-ordinarie tjänstetid. Avbrottet i sökandens anställning hade uppkommit till följd av den av statsmakterna år 1932 beslutade nyorganisationen av vattendomstolarna. Enligt vad lönenämndeu erfarit, hade sökanden, efter det han den 1 januari 1933 entledigats från sin dessförinnan innehavda befattning såsom vattenrättssekreterare. trots gjorda försök icke lyckats vinna återinträde i statstjänst, förrän han den 1 december 1933 vunnit anställning såsom tillförordnad notarie i Svea hovrätt. Då såvitt handlingarna i ärendet utvisade sökanden under tiden 1 januari 1925—31 december 1932, eller i 8 år, oavbrutet innehaft befattning såsom sekreterare i vattendomstol, syntes denna tid böra få tagas i betraktande vid beräknande av hans lönetur såsom ordinarie notarie. Under förutsättning av ett sådant medgivande skulle sökanden, som i direkt följd med sin nuvarande ordinarie anställning under 10 månader tjänstgjort såsom notarie hos Svea hovrätt, kunna med tillämpning i övrigt av bestämmelserna i avlöningsreglemen tets 11 § 1 och 3 mom. i lönehänseende räkna sig till godo en tjänstetid av 5 år 9 månader.
På grund av vad sålunda anförts hemställde lönenämnden, att Kungl. Maj:t måtte utverka riksdagens medgivande därom, att sökanden måtte för placering i löneklass vid tillträdandet av innehavande ordi-
Kungl. Maj:ts proposition nr 90. 5
narie notariebefattning ävensom för framtida uppfattning till högre löneklass tillgodoräkna sig den tid utöver tre år, varunder han i följd innehaft anställning såsom vattenrättssekreterare, oaktat nämnda anställning icke fortlupit i sammanhängande följd med hans anställning såsom notarie.
På grund av i ärendet ådagalagda förhållanden finner jag skäligt, att vid Gadds placering i lönehänseende i hans nuvarande tjänst hänsyn tages till — förutom hans anställning såsom t. f. notarie i Svea hovrätt — jämväl den tid utöver tre år, varunder han i en följd innehaft anställning såsom vattenrättssekreterare, oaktat denna senare anställning icke fortfarit i sammanhängande följd med hans anställning som notarie.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att notarien hos patent- och registreringsverket Johannes Olof Valdemar Gadd må för placering i löneklass vid tillträdandet av innehavande ordinarie notariebefattning ävensom för framtida uppfattning till högre löneklass i samma befattning tillgodoräkna den tid utöver tre år, varunder han i en följd innehaft anställning såsom vattenrättssekreterare, oaktat nämnda anställning icke fortlupit i sammanhängande följd med hans anställning såsom notarie.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifall och förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet: Nils Sehlberg.
Hihanr) till riksdagens protokoll 1935
1 sami. A> i)0.
o