angående avlönings- och pen- sionsförhållanden för kronojägaren å indragningsstat vid domän¬ verket E. J. Grafström
Kungl. Maj:ts proposition nr 10.
1 Nr 10.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående avlönings- och pensionsförhållanden för kronojägaren å indragningsstat vid domänverket E. J. Grafström; given Stockholms slott den 13 december 1935.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 december 1935.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:
I skrivelse den 3 juni 1933, nr 269, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 233 angående indragning av viss personal vid domänverket, anmälde riksdagen, att riksdagen bland annat beslutat, att från och nied den 1 januari 1934 skulle till indragningsstat för domänverket utan tjänstgöringsskyldighet överflyttas visst antal ordinarie befattningshavare vid domänverket — däribland 122 kronojägare — ävensom att riksdagen godkänt vissa grunder beträffande avlöningsförmåner för sålunda å indragningsstat uppförda befattningshavare.
Enligt berörda grunder skulle dylik befattningshavare äga åtnjuta avlöning med belopp, som skulle hava vid överflyttningen till indragningsstat tillkommit honom med tillämpning av den före den 1 januari 1921 gällande lönestaten för domänverket, samt pensionsrätt enligt för domänverket före nämnda dag gällande pensionsbestämmelser. Därest befattningshavaren erhölle Bihang lill riksdagens protokoll 1936. I sami. Nr 10. 1
■>
Kungl. Maj.ts proposition nr 10.
annan ordinarie anställning å rikets, riksdagens eller kommuns stat, skulle han vara skyldig att — helt eller delvis — frånträda avlöningsförmånerna å indragningsstaten. Härjämte stadgades i nämnda grunder att befattningshavare, som omedelbart före överflyttningen till indragningsstat åtnjutit lön enligt det provisoriskt gällande avlöningsreglementet den 22 juni 1920 för tjänstemän vid domänverket, skulle, därest han före den 1 december 1933 anmält sig villig att, med avstående av honom eljest å indragningsstat tillkommande avlöningsförmåner, underkasta sig vissa närmare angivna föreskrifter, äga åtnjuta lön i huvudsak enligt nämnda provisoriska avlöningsreglemente samt pension enligt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 323) med bestämmelser för ordinarie tjänstemän vid domänverket i fråga örn rätt till pension m. m. med däri sedermera gjorda ändringar. De åsyftade föreskrifterna inneburo bland annat, att befattningshavaren, örn han erhölle allmän eller enskild tjänst, stadigvarande uppdrag eller annan fast eller tillfällig arbetsanställning, skulle vara skyldig att för kalenderår, varunder summan av avlöningsförmånerna å indragningsstaten och inkomsten av den nya anställningen överstege den avlöning befattningshavaren omedelbart före överflyttning till indragningsstat åtnjutit, avstå två tredjedelar av det överskjutande beloppet, dock högst avlöningsförmånerna å indragningsstaten.
Sedan Kungl. Maj:t den 14 juni 1933 anbefallt domänstyrelsen att inkomma med förslag beträffande de befattningshavare, som sålunda skulle överflyttas å indragningsstat, förordnade Kungl. Majit den 20 oktober 1933, att från och med den 1 januari 1934 skulle till indragningsstat överflyttas — utom andra ordinarie befattningshavare vid domänverket — kronojägaren i Ådalens bevakningsman av Sollefteå revir E. J. Grafström.
I skrivelse den 7 augusti 1934 har Grafström — med förmälan att han på grund av uraktlåtenhet att göra sådan anmälan, varom i det föregående förmäles, kommit att åtnjuta löneförmåner enligt den före den 1 januari 1921 gällande lönestaten för domänverket — hemställt, att Kungl. Majit måtte av nåd överflytta honom å den från och med sagda dag enligt avlöningsreglementet den 22 juni 1920 tillämpade lönestaten samt i samband därmed medgiva honom rätt att uppbära pension enligt bestämmelserna i förberörda kungörelse den 15 juni 1922 (nr 323) med däri sedermera gjorda ändringar. Till stöd för sin hemställan har Grafström anfört i huvudsak följande.
Att Grafström trots skriftlig erinran från domänstyrelsen — försummat att göra för erhållande av löneförmåner enligt den från och med 1921 tillämpade lönestaten erforderlig anmälan berodde på att han svävat i fullständig okunnighet om de ekonomiska konsekvenserna härav. Följden av hans oförstånd hade blivit, att han kommit i åtnjutande av en avsevärt lägre avlöning än övriga samtidigt å indragningsstat överförda kronojägare. Den enda anställning han efter sin överflyttning å indragningsstat innehaft vore en tillfällig befattning som skogligt biträde hos boställsnämnden i Sollefteå, med vilken anställning vöre förenat ett årligt arvode av 300 kronor. På grund av sin förestående avflyttning från Sollefteå bleve han emellertid nödsakad att lämna nämnda^ befattning. I övrigt hade han lika litet vid tidpunkten för överflyttningen å indragningsstat som sedermera haft någon tanke på eller några utsikter till att erhålla fast eller tillfällig anställning i allmän eller enskild
Kungl. Maj:ts proposition nr 10.
tjänst. Därest Kungl. Maj:t täcktes bifalla hans hemställan, vore han givetvis villig underkasta sig de villkor, som stadgats för löneförmånernas åtnjutande enligt den nya lönestaten.
över Grafströms ansökan hava infordrade utlåtanden avgivits den 30 augusti 1934 av domänstyrelsen, den 6 juli 1935 av kommunikationsverkens lönenämnd och den 26 juli 1935 av statskontoret.
Domänstyrelsen har förklarat, alt styrelsen, med hänsyn till att Grafström enligt egen uppgift av oförstånd kommit att välja löneförmåner enligt före den 1 januari 1921 gällande lönestat, icke hade något att erinra mot bifall till Grafströms framställning, under förutsättning likväl att gällande bestämmelser icke lade hinder i vägen.
Kommunikationsverkens lönenämnd har funnit sökandens förklaring att han svävat i okunnighet örn de ekonomiska konsekvenserna av sin försummelse icke utgöra tillräckligt skäl för bifall till framställningen, alldenstund sökanden torde haft möjlighet att hos vederbörande revirförvaltare inhämta erforderliga upplysningar rörande löneförmånerna å indragningsstat. På grund härav och med hänsyn jämväl till de följder, ett bifall till framställningen skulle kunna medföra i avseende å andra i liknande situation varande befattningshavare inom eller utom domänverket, har lönenämnden ansett sig böra hemställa, att sökandens framställning icke måtte av Kungl Mart bifallas.
Statskontoret har anslutit sig till vad kommunikationsverkens lönenämnd i sitt utlåtande anfört och hemställt. Härutöver har statskontoret framhållit, att da riksdagen fastställt grunderna beträffande avlöningsförmåner åt den å indragningsstat för domänverket uppförda personalen — för ett tillmötesgående av sökandens framställning under alla omständigheter torde erfordras riksdagens medgivande.
Rörande Grafström å indragningsstat vid domänverket tillkommande avlönings- och pensionsförmåner har från domänstyrelsen införskaffats följande uppgifter.
Grafström — som under tiden 1 januari 1920—31 december 1933 tjänstgjoit som kronojägare inom Sollefteå revir — åtnjöte för närvarande, med tillämpning av den före den 1 januari 1921 gällande lönestaten för domänverket, i sammanlagda löneförmåner (grundlön, ålderstillägg, tjänstgöringspenningar och pensionsförhöjning å lönen) 2,376 kronor örn året eller 198 kronor i månaden ävensom därå belöpande dyrtidstillägg, vilket sistnämnda, om det tal som skulle anses motsvara levnadskostnadsökningen fastställdes till 56, utgjorde 32 kronor i månaden. För att komma i åtnjutande av tjänstepension — hel pension för kronojägare enligt före år 1921 gällande pensionsbestämmelser uppginge lill 1,752 kronor per år — hade Grafström att erlägga pensionsavgit t med 3 kronor 13 öre i manaden. Den pensionsavgift, hail hade att vidkännas för familjepensionering, uppginge till 7 kronor 14 öre i månaden. Därest Grafström i stället linge sina avlöningsförmåner beräknade enligt den Iran och nied ar 1921 gällande lönestaten, komme desamma alt uppgå till 3,198 kronor för år eller 266 kronor 50 öre för månad. Därå belöpande dyrtidstillägg utgjorde 17 kronor i månaden. En beräkning av Grafströms pensionsförmåner enligt bestämmelserna i kungörelsen den 15
4 Kungl. Maj.ts proposition nr 10.
juni 1922 (nr 323) gåve vid handen, att Grafström — vid inbetalning av en pensionsavgift av 5 kronor 75 öre i månaden — vöre berättigad till en tjänstepension, som, därest hel pension skulle utgå, uppginge till 2,040 kronor om året. I pensionsavgift för familjepensionering hade Grafström även i detta fall att erlägga ett belopp av 7 kronor 14 öre i månaden.
Departement!»- Jag tillstyrker med hänsyn till omständigheterna bifall till förenämnda
ehefen. framställning. Såsom framgår av det anförda har också domänstyrelsen ställt sig välvillig till densamma. Skillnaden i avlönings- och pensionsförmåner vid tillämpning av de olika lönestaterna och pensionsbestämmelserna blir för Grafström ganska avsevärd. Enligt vad jag inhämtat från domänstyrelsen hava med undantag av Grafström samtliga de befattningshavare, vilka samtidigt med honom överflyttades å indragningsstat, efter föreskriven anmälan fått sina avlöningsförmåner bestämda enligt den från och med den 1 januari 1921 gällande lönestaten för domänverket samt erhållit rätt till pension jämlikt förenämnda kungörelse den 15 juni 1922. Några följder med hänsyn till andra liknande fall inom domänverket torde sålunda knappast behöva befaras. Det förhållandet, att ifrågavarande framställning ingivits så snart efter övergången å indragningsstat synes mig vidare styrka Grafströms påstående att hans underlåtenhet att påkalla tillämpning av berörda bestämmelser skett av rent oförstånd. Frågan torde emellertid, såsom statskontoret framhållit, böra underställas riksdagens prövning.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att kronojägaren å indragningsstat vid domänverket E. J. Grafström må räknat från och med den 1 januari 1934 — under de villkor i fråga örn avstående av annan avlöningsförmån m. m., som gälla beträffande övriga i enlighet med beslut av 1933 års riksdag till indragningsstat överflyttade befattningshavare vid domänverket — åtnjuta lön enligt det provisoriska avlöningsreglementet den 22 juni 1920 (nr 493) för tjänstemän vid domänverket samt i samband därmed berättigas åtnjuta pension enligt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 323) med bestämmelser för ordinarie tjänstemän vid domänverket i fråga om rätt till pension m. m. med däri sedermera gjorda ändringar.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Gunnor Sandström.