med förslag till grunder för dyrtidstillägg åt präster för budgetåret 193611937

Kungl. Maj:ts proposition Kr 159.

1 Nr 159.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till grunder för dyrtidstillägg åt präster för budgetåret 193611937; given Stockholms slott den 6 mars 1936.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Majits,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 6 mars 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg anför härefter:

Jag anhåller att få inför Kungl. Majit anmäla frågan örn beredande av dyrtidstillägg för budgetåret 1936/1937 åt de präster, som avses i lagen den 23 november 1934 nr 544.

Jämlikt nämnda lag må Konung och riksdag bevilja dyrtidstillägg ur kyrkofonden dels åt de präster, som åtnjuta lön eller arvode enligt 1910 års prästlöneregleringslag, dels åt innehavare av prästerlig emeritilön.

Beträffande dyrtidstillägg åt här ifrågavarande prästmän gäller för närvarande — från och med den 1 januari 1936 — de bestämmelser, som i anslutning till av 1935 års riksdag härutinnan godkända grunder (skr. nr 324/1935) blivit av Kungl. Maj:t utfärdade i kungörelse den 17 januari

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 159. 1

2 Kung1. Maj:ts proposition Nr 159.

1936 nr 7. Enligt de i denna kungörelse givna bestämmelserna utgår dyrtidstillägget, beräknat för månad, i form av procentuellt tillägg, i förekommande fall ökat med ett fast tillägg (barntillägg). Det procentuella tillägget, inklusive medgiven förhöjning därav med barntillägg, beräknas för i tjänst varande präster enligt de allmänna grunder, som äro eller varda bestämda för beräknandet av dyrtidstillägg eller motsvarande förmån åt befattningshavare i statens tjänst, som åtnjuta reglerad avlöning, dock att det för nämnda befattningshavare gällande procenttalet därvid i varje särskilt fall minskas med tre. För emeritilöntagare beräknas dyrtidstillägget enligt de allmänna grunder, som äro eller varda bestämda för beräknande av sådant tillägg eller motsvarande förmån åt f. d. befattningshavare i statens tjänst, som åtnjuta pension enligt civila tjänstepensionsreglementet.

Att det prästerskapet tillerkända dyrtidstillägget sålunda bestämts att utgå efter för befattningshavare oell f. d. befattningshavare i statens tjänst gällande s. k. reducerad beräkningsgrund är föranlett därav, att de ifrågavarande prästmännen efter dyrtidens inträde erhållit viss provisorisk reglering av sina löneförmåner — i tjänst varande präster från och med den 1 maj 1930 och emeritilöntagare från och med den 1 maj 1927. Av bestämmelserna i nyss åberopade kungörelse framgår, att de allmänna grunderna för beräknande av dyrtidstillägg åt i samma kungörelse angivna kategorier befattningshavare och f. d. befattningshavare i statens tjänst numera även i övrigt äga en huvudsaklig tillämplighet vid bestämmandet av prästerskapets dyrtidstillägg. Anpassningen i sådant hänseende har särskilt möjliggjorts, sedan det i samband med ecklesiastikårets avskaffande föreskrivits, att prästerskapets betydelsefullaste löneförmåner skola, från och med ingången av år 1936, utbetalas månadsvis i efterskott.

Den enda avvikelsen från regleringen av de statliga dyrtidstilläggen, som föreligger i avseende å beräkningen av de prästerliga dyrtidstilläggen, berör de i tjänst varande prästerna och innebär, på sätt förut omnämnts, att procenttalet för uträknandet av dessas dyrtidstillägg i varje särskilt fall sättes tre enheter under vad som för den ifrågavarande kategorien statstjänstemän tillämpas. Denna reduktion av procenttalet har ansetts motiverad av det förhållandet, att såväl ordinarie som extra ordinarie präster åtnjuta förmånen att erhålla en huvudsaklig del av sin avlöning in natura (fri bostad å prästgård, respektive fri bostad och fritt vivre) eller att efter särskild beräkningsgrund uppbära gottgörelse härför i penningar, vilken förmån ansetts för prästerna innebära en bestående lättnad i dyrtidens tryck, som i allmänhet icke tillkomme statstjänstemännen. Prästerna kunde fördenskull i avseende å sådan del av löneförmånerna, i motsats mot statstjänstemännen, anses ha erhållit full kompensation för levnadskostnadernas ökning.

I övrigt torde beträffande här berörda frågor få hänvisas till vad därom anförts i propositionen nr 131/1935.

Kutig!. Maj:ts proposition Nr 159. 3

Av vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1936 anfört beträffande dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. framgår, att till grund för beräknandet av anslagen till nämnda dyrtidstillägg för budgetåret 1936/1937 lagts ett indextal av 157. Då jämlikt gällande bestämmelser i kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 265) det procentuella tillägget till befattningshavare i statens tjänst med reglerade löner utgår å den för månad uppburna avlöningen efter det procenttal, som erhålles, då hälften av det av Kungl. Majit fastställda talet för levnadskostnadsökningen i förekommande fall avjämnas till närmast lägre hela tal och därefter i varje särskilt fall minskas med 18, skulle procenttalet för budgetåret 1936/1937 för dylika befattningshavare kunna beräknas till 10. Då det procentuella åt f. d. befattningshavare skall utgå efter ett procenttal, som med 16 enheter understiger hälften av talet för levnadskostnadsökningen, torde man sålunda beträffande dessa tillägg för budgetåret 1936/1937 hava att räkna med ett procenttal av 12. Någon ändring i gällande allmänna grunder för dyrtidstilläggen har icke av chefen för finansdepartementet föreslagits för nästkommande budgetår.

För budgetåret 1936/1937 torde dyrtidstillägg böra beviljas de prästmän, som finnas omförmälda i lagen den 23 november 1934 örn dyrtidstillägg åt präster. Det synes icke föreligga anledning att för detta budgetår i något hänseende frångå de bestämmelser rörande de prästerliga dyrtidstillläggen, som, enligt vad härförut angivits, för närvarande äro gällande.

Enligt en inom ecklesiastikdepartementet verkställd beräkning, varvid hänsyn tagits till att vissa ändringar i den kyrkliga organisationen vidtagits samt att en del prästerliga tjänster blivit i löneavseende omreglerade, torde kostnaderna för ifrågavarande dyrtidstillägg för budgetåret 1936/1937 uppgå till omkring 1,450,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att godkänna de av mig i det föregående förordade allmänna grunderna för beviljande av dyrtidstillägg under budgetåret 1936/1937 till de prästmän, som finnas omförmälda i lagen den 23 november 1934 (nr 544) örn dyrtidstillägg åt präster.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

G. A. Charpentier.

Departe-

mentschefen.