angående anslag för bud¬ getåret 193611937 till Lotsverket: Avlöningar till be¬ fattningshavare hos lotsstyrelsen, m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

1 Nr 248.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret 193611937 till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen, m. m.; given Stockholms slott den 24 april 1936.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Fritjof Ekman.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å , Stockholms slott den 24 april 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden i Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, • Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ekman, anför efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet:

Vid anmälan den 3 januari 1936 av de frågor, som tillhörde regleringen för budgetåret 1936/1937 av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, anförde jag, på sätt det vid statsverkspropositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över handelsärenden för sagda dag utvisar, beträffande av lotsstyrelsen i skrivelse den 29 augusti 1935 framlagda förslag örn anslag

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 248.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

för budgetåret 1936/1937 till följande under rubriken Lotsverket upptagna ändamål, nämligen till avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen, till avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten samt till omkostnader, huvudsakligen följande.

Åt särskilt tillkallade sakkunniga hade uppdragits att verkställa överarbetning av ett av statens organisationsnämnd den 23 november 1934 framlagt förslag örn omorganisation av lotsverket. Det vore avsett, att utredningen skulle kunna slutföras i sådan tid, att på densamma grundade förslag skulle genom särskild proposition kunna föreläggas innevarande års riksdag. I avbidan härå borde i förslaget till riksstat för budgetåret 1936/1937 samtliga förenämnda anslag allenast beräknas och lotsstyrelsens framlagda förslag upptagas till avgörande först i samband med prövningen av de förslag, som införväntades från de sakkunniga.

I enlighet härmed hava förenämnda anslag i riksstatsförslaget upptagits med följande beräknade belopp, nämligen anslaget till avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen med 209,900 kronor, anslaget till avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten med 4,346,000 kronor och anslaget till omkostnader med 1,037,000 kronor.

Jag ber nu att ånyo få för Kungl. Maj:t anmäla dessa anslagsfrågor.

Sedan statens organisationsnämnd i ett den 23 november 1934 avgivet betänkande (Statens off. utredn. 1934: 46) föreslagit genomförandet av omorganisation av lotsverket samt yttranden över betänkandet inkommit från vederbörande ämbetsverk, personalsammanslutningar inom lotsverket och organisationer å sjöfartens område, framhöll jag vid föredragning inför Kungl. Majit den 22 februari 1935 av frågan angående anslag för budgetåret 1935/1936 till lotsverket, hurusom i de inkomna yttrandena i olika avseenden sådana erinringar framställts mot organisationsnämndens förslag, att jag funnit ytterligare utredning i ärendet vara påkallad, innan detsamma i sin helhet kunde upptagas till slutlig prövning och avgörande. Jag förklarade mig därvid framdeles ämna hos Kungl. Majit göra framställning om en sådan utrednings igångsättande.

Vid anmälan inför Kungl. Majit den 20 juni 1935 av sistberörda fråga anförde jag:

Organisationsnämnden hade till en början till behandling upptagit en fråga, som vore av avgörande betydelse för utformningen av lotsverkets organisation, nämligen huruvida den i vårt land nu gällande ordningen med lotsplikt i princip skulle fortfarande tillämpas. Därvid hade nämnden erinrat om att de år 1928 tillsatta s. k. lotsförfattningssakkunniga i ett av dem den 31 januari 1930 avgivet betänkande föreslagit införande av ett system, byggt på lotsfrihet, kombinerat med en anordning med dubbla avgifter från sjöfarten till lotsinrättningen. Emellertid vore detta förslag knutet till ett av sjöfartsavgiftssakkunniga av 1924 avgivet förslag till omreglering av allmänna sjöfartsavgifter, vilket förslag med hänsyn till de vägande invändningar som gjorts däremot icke kunde tänkas genomfört utan ytterligare utredningar och efter en lång och obestämd tid. Organisationsnämnden hade därför funnit sig böra utgå från att principen örn lotsplikt fortfarande skulle gälla. Såväl

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

lotsstyrelsen som kommerskollegium hade förordat den av organisationsnämnden hävdade ståndpunkten. På de av ämbetsverken därvid anförda skälen ansåge jag, att till grund för en vidare undersökning och prövning av lotsverkets organisation och därmed sammanhängande spörsmål borde läggas i huvudsak det nuvarande lotssystemet.

Den förnyade utredning, jag ansett erforderlig, borde i första hand avse en överarbetning av statens organisationsnämnds förslag i fråga om indragning av vissa lotsplats^- ävensom beträffande förändringar i lotspersonalen å de olika lotsplatserna. I och för prövning av dessa frågor liksom för bedömande eljest av ärenden rörande personalbehovet vid lotsplatserna syntes mig emellertid nödvändigt, att en närmare utredning företoges rörande lotspersonalens arbetstid vid de olika lotsplatserna, därvid borde övervägas möjligheten att — exempelvis i likhet med vad som skett för tullverkets personal —reglera denna arbetstid. Jag förutsatte, att utredningen av sistnämnda spörsmål huvudsakligen kunde utföras genom försorg av lotsstyrelsen, som förklarat sig ämna upptaga denna fråga till behandling. Då en eventuell reglering av lotspersonalens arbetstid givetvis bomme att inverka på personalbehovet, syntes denna fråga lämpligen få göras till föremål för särskild prövning, innan slutligt förslag angående personalen uppgjordes.

Jämväl en annan i visst samband med här behandlade spörsmål stående fråga syntes mig böra erhålla sin lösning. Jag åsyftade önskvärdheten, att personalen vid lotsinrättningen liksom övriga statstjänstemän skulle kunna erhålla författningsenlig tjänstfrihet utan vidhållande av den nu uppställda fordran på att sådan endast finge beviljas, när så kunde ske utan kostnad för statsverket.

En annan grupp av spörsmål, som av organisationsnämnden upptagits till behandling, omfattade åtskilliga frågor, vilka närmast hade avseende å lotspersonalens och i vissa fall även fyrpersonalens avlöningsförhållanden. Dit hörde först och främst frågan örn lotspersonalens andel i lotspenningar^, vidare frågorna om förändring av det nuvarande systemet med klassindelning av lotsplatserna samt om ändrade bestämmelser angående de s. k. enslighetstilläggen och rörande ersättning för mistsignalering. Slutligen kunde dit också räknas spörsmålet om lotsarnas båthållning och om ersättning för lotsarnas resor vid lotsning, den s. k. hemvägsersättnmgen.

Beträffande dessa frågor hade i de hörda myndigheternas yttranden olika förslag framkommit, vilka syntes mig böra bliva föremål för ytterligare utredning. Vad särskilt anginge lotsarnas andel i lotspenningarna, sammanhängde detta spörsmål nära med frågan örn den framtida utformningen av lotsavgiftssystemet i sin helhet. I detta avseende ville jag erinra om att kommerskollegium i ett den 8 mars 1935 avgivet principutlåtande över såväl sjöfartsavgiftssakkunnigas av 1924 förslag beträffande de allmänna sjöfartsavgifterna som 1928 års lotsförfattningssakkunnigas förslag rörande lotsavgifterna förordat vissa förslag i avseende å lotsavgiftssystemet. Då det förefölle önskvärt, att denna fråga bringades till sin lösning, syntes den ifrågasatta utredningen böra avse jämväl detta spörsmål.

Vad anginge lotsarnas båthållning, hade organisationsnämnden i anslutning till förslag av lotsförfattningssakkunniga tillstyrkt inrättande av en lotsverkets båtlånefond, från vilken lån för ifrågavarande ändamål skulle kunna lämnas personalen. Jag anslöte mig till grundtanken i detta förslag, vilket jämväl av myndigheterna förordats. 1 den mån föreliggande utredning därom icke vore tillräcklig, syntes den därför höra kompletteras.

Organisationsnämnden hade icke ansett sig böra förorda lotsförfattningssakkunnigas förslag, att särskild avgift i form av hcmvägsersättning icke vidare skulle utgå utan alt För täckande av lotsarnas reseutgifter skulle av

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 248.

statsmedel utgå resekostnads- och traktamentsersättning i huvudsaklig överensstämmelse med de för andra statstjänstemän gällande regler. Detta förslag hade däremot tillstyrkts av kommerskollegium och lotsstyrelsen. Med hänsyn till de skiljaktiga meningar, som sålunda förekommit beträffande denna fråga, syntes densamma vid utredningen böra bliva föremål för förnyat övervägande.

Den utredning, som jag förordade, borde i första hand avse de av mig berörda spörsmålen. I den mån under arbetets gång uppkomme behov av utredning rörande andra frågor, vilka stöde i samband med de nu omhandlade, syntes sådan utredning jämväl böra ske.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande förenämnda den 20 juni 1935 tillkallade jag samma dag generaldirektören och chefen för riksräkenskapsverket E. R. Stridsberg, byråchefen i lotsstyrelsen P. A. Wirström och kommerserådet C. E. Landberg att såsom sakkunniga inom handelsdepartementet i enlighet med de av mig angivna riktlinjerna verkställa ytterligare utredning rörande lotsverkets omorganisation.

Sedermera har jag, jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande, anmodat direktören J. A. Appelqvist, ordföranden i lotsförbundet överlotsen E. R. Blomqvist, ordföranden i fyrpersonalens förening förre fyrmästaren G. G. Hagström, ombudsmannen i Sveriges segelfartygsförening B. Johansson, sjökaptenen T. Meyer och verkställande direktören i Sveriges fartygsbefälsförening sjökaptenen G. Osvald att stå till de sakkunnigas förfogande för överläggningar om frågor, som stöde i samband med de sakkunnigas utredning.

I skrivelse till mig den 27 september 1935 anförde de sakkunniga — som antagit benämningen 1935 års lotsverkssakkunniga — följande:

För bedömande av spörsmålet om personalbehovet vid de särskilda lotsplatserna liksom av den med detta spörsmål oftast intimt sammanhängande frågan om reglering av lotspersonalens arbetstid erfordrades enligt de sakkunnigas mening i regel tillgång till ingående uppgifter rörande befattningshavarnas faktiska arbetstid. För berörda ändamål lämpade dylika uppgifter syntes endast kunna erhållas genom å lotsplatserna under viss eller vissa tidsperioder dag för dag förda anteckningar enligt ett enhetligt formulär rörande de tider, som för de särskilda befattningshavarna åtginge för olika slag av förekommande arbeten. Hos lotsstyrelsen befintliga arbetstidsuppgifter syntes av olika skäl icke vara av beskaffenhet att kunna komma till användning för här förevarande ändamål. En på nyss angivet sätt lagd undersökning i fråga om samtliga lotsplatser skulle alltså behöva företagas. För erhållande av en möjligast fullständig bild av arbetstidsförhållandena på de särskilda lotsplatserna syntes en sådan undersökning böra avse årets olika delar. Densamma skulle alltså komma att taga tämligen avsevärd tid i anspråk, under det att enligt direktiven för de sakkunniga den åt dem uppdragna utredningen borde så bedrivas, att därpå grundade förslag kunde i behörig tid föreläggas 1936 års riksdag.

Med hänsyn härtill hade det synts de sakkunniga böra ifrågasättas, örn icke prövningen av spörsmålet örn arbetstidsreglering för lotspersonalen borde, i varje fall tills vidare, avskiljas från de sakkunnigas uppdrag. Eventuellt syntes detta spörsmål senare lämpligen kunna upptagas till behandling av lotsstyrelsen. Detsamma syntes i stort sett gälla även frågan om personalbehovet vid lotsplatserna. Ett ytterligare skäl för att icke nu i ett sammanhang upptaga sistnämnda fråga till bedömande läge för övrigt i

Kungl. Maj.ts proposition nr 248-

den omständigheten, att de sakkunniga torde komma att framlägga förslag om vidtagande av vissa sannolikt å personalbehovet vid åtskilliga lotsplatser inverkande förändringar i gällande bestämmelser om undantag från skyldighet att anlita lots, varför det framstode såsom lämpligt att för dessa lotsplatsen vidkommande avvakta ifrågavarande verkningar, innan personalbestånden därstädes mera definitivt avvägdes. Endast i sådana fall, då frågan om personalbehovet icke kunde anses vara i högre grad beroende av vare sig en sedermera möjligen skeende arbetstidsreglering eller verkningarna av nu berörda författningsändringar samt i övrigt läte sig bedöma på grundval av redan föreliggande utredningar, syntes de sakkunniga böra framlägga denna fråga berörande förslag, förutsatt jämväl att dessa med hänsyn till föreliggande personalförhållanden kunde och skäligen borde mera omedelbart genomföras. Beträffande andra än nu avsedda lotsplatser syntes det de sakkunniga böra tagas i övervägande, huruvida icke den framtida personalsammansättningen lämpligast borde bestämmas från fall till fall, d. v. s. sålunda, att lotsstyrelsen vid ledighet prövade vederbörande plats personalbehov med hänsyn till samtliga vid ifrågavarande tidpunkt på spörsmålet inverkande omständigheter. Ett dylikt förfaringssätt syntes med hänsyn till föränderligheten hos de personalbehovet påverkande faktorerna, främst lotsningsfrekvensen, vara ändamålsenligt.

De sakkunniga förutsatte, att lotsstyrelsen vid sin prövning av personalbehovet toge vederbörlig hänsyn till de av organisationsnämnden härutinnan framlagda förslagen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställde de sakkunniga, att departementschefen måtte vidtaga åtgärd för sådana jämkningar i de sakkunnigas direktiv, vartill det anförda kunde giva anledning.

Vid anmälan härav den 4 oktober 1935 föreskrev Kungl. Majit, att lotsverkssakkunniga vid fullgörande av sitt uppdrag icke skulle ingå i bedömande av frågan om arbetstidsreglering för lotspersonalen samt att de sakkunniga beträffande frågan om personalbehovet vid lotsplatserna skulle framlägga förslag endast i den omfattning de i skrivelsen den 27 september 1935 ifrågasatt.

Vidare har Kungl. Majit genom beslut den 21 februari 1936 uppdragit åt lotsverkssakkunniga att på grundval av ett av 1928 års lotsförfattningssalckunniga avgivet förslag till lotsförordning och de resultat, vartill den lotsverkssakkunniga anbefallda utredningen kunde föranleda, uppgöra nytt förslag till lotsförordning.

I ett den 20 mars 1936 dagtecknat betänkande hava de sakkunniga framlagt resultaten av den dem genom Kungl. Majits beslut den 20 juni 1935 anbefallda utredningen, avseende följande frågor, nämligen indragning av lotsplatser m. m., lotspersonalens löneställning, lotsavgiftssystemet och lotspersonalens andel i lotspenningarna, semester för viss personal, enslighetstillägg, särskild ersättning för mistsignalering samt båthållning och resor. Lotsverkssakkunniga hava därvid förklarat sig skola, till efterkommande av Kungl. Majits nyss omnämnda beslut den 21 februari 1936, så snart ske kunde avlämna förslag till ny lotsförordning.

över betänkandet hava allmänna civilförvaltningens lönenämnd den 3, statskontoret den 4, kommerskollegium den 6 och lotsstyrelsen den 16 april

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

1936 avgivit infordrade utlåtanden. Vid lotsstyrelsens utlåtande äro fogade från lotskaptenerna infordrade yttranden ävensom till styrelsen inkomna skrivelser från marindistriktsbefälhavaren för sydkustens marindistrikt samt från lotsförbundet, fyrpersonalens förening och lotsförmannen vid Uddevalla lotsplats.

På grund av nu ifrågavarande utredningsuppdrags omfattning har utredningen icke av de sakkunniga medhunnits inom den tid, som från början avsetts. Detta har i sin tur medfört, att de yttranden från vederbörande myndigheter, vilka äro erforderliga för ärendets ytterligare beredning, kommit handelsdepartementet till handa vid en så sen tidpunkt, att förslag, grundade på den nu föreliggande utredningen, icke kunna föreläggas innevarande års riksdag. Vid sådant förhållande måste anslagen till avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten samt till lotsverkets omkostnader för nästkommande budgetår beräknas med utgångspunkt från de för verket nu gällande staterna. Vad anslaget till avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen beträffar, vill jag erinra örn, att vissa i organisationsnämndens betänkande av den 23 november 1934 i detta hänseende framförda detaljspörsmål icke ansetts böra hänskjutas till lotsverkssakkunnigas omprövning. Dessa spörsmål hava däremot upptagits till behandling av lotsstyrelsen i dess här förut omnämnda skrivelse den 29 augusti 1935 och torde nu böra anmälas till avgörande.

De anslagsfrågor, som här skola föreläggas riksdagen, komma att av mig i det följande behandlas i enahanda ordningsföljd som den, i vilken de äro i riksstatsförslaget för budgetåret 1936/1937 upptagna.

1. Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen, för-

slagsanslag. Genom beslut den 15 juni 1935 har Kungl. Maj:t fastställt följande avlöningsstat för lotsstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis kronor 139,000

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis » 22,300

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m.............kronor 32,300

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslags-

vis .............................. » 4,900 » 37,200

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis ............................ > 4,000

Summa förslagsanslag kronor 202,500.

Den av Kungl. Maj:t genom beslut sagda dag fastställda personalförteckningen för lotsstyrelsen har följande utseende:

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

Befattning

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generallotsdirektör ................................

2 byråchefer ........................................

1 Överfyringenjör ..................................

2 fyringenjörer ....................................

1 sekreterare ......................................

1 byråingenjör ......................................

1 kamrerare ........................................

1 aktuarie ..........................................

1 revisor ..........................................

1 byggmästare ......................................

1 materialförvaltare ................................

1 verkmästare ......................................

1 registrator ........................................

1 förste expeditionsvakt ..............................

2 kanslibiträden ....................................

2 expeditionsvakter .................................

1 kontorsbiträde ...................................

Lönegrad

A 3 B 30 B 30 B 26 B 26 B 24 B 22 B 21 B 21 B 20 B 20 B 20 B 11 B 7 B 7 B 5 B 4.

Tjänstemän å övergångsstat.

1 byggmästare ......................................

1 kassör och bokhållare..............................

1 verkmästare ......................................

B 21 B 21 B 21.

Anm. 1. De å ordinarie stat upptagna byggmästare- och verkmästaretjänsterna skola hållas obesatta, så länge å övergångsstat uppförda byggmästaren och verkmästaren kvarstå i tjänst.

Anm. 2. En av de å ordinarie stat upptagna kanslibiträdesbefattningama skall hållas obesatt, så länge den å övergångsstat uppförde kassören och bokhållaren kvarstår i tjänst.

I förstnämnda skrivelse den 29 augusti 1935 har lotsstyrelsen hemställt, att lotsstyrelsens avlöningsanslag måtte för budgetaret 1936/1937 upptagas till 209,900 kronor. Styrelsen har härvid föreslagit dels ökning av anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat med 3,800 kronor eller från 139,000 kronor till 142,800 kronor, dels ock minskning av anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal med 4,700 kronor eller från 37,200 kronor till 32,500 kronor. Därjämte har i styrelsens statförslag upptagits en anslagspost å 8,300 kronor, avsedd till avlöning till en tjänsteman å extra stat.

Den av lotsstyrelsen ifrågasatta ändringen i anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat föranledes därav, att ur personalförteckningen skulle utgå en befattning såsom revisor i lönegraden B 21 saint tillkomma en befattning såsom verkmästare i lönegraden B 20 och en kansliskrivarbefattning i lönegraden B 11.

Till stöd härför anför lotsstyrelsen i huvudsak följande:

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 248.

Organisationsnämnden hade i sitt den 23 november 1934 avgivna betänkande med förslag rörande lotsverkets personalfråga och därmed sammanhängande förhallanden i fråga örn lotsstyrelsen föreslagit, att revisionen inom lotsstyrelsen skulle överflyttas till riksräkenskapsverket samt att därvid revisorsbefattningen hos styrelsen skulle överföras å riksräkenskapsverkets stat och en hos styrelsen inrättad extra ordinarie kanslibiträdesbefattning i 7:e lönegraden skulle indragas. I samband härmed hade nämnden föreslagit genomförande av viss fördelning i bokföringshänseende av lotsverkets utgifter, för vilket ändamål borde anställas en extra ordinarie kansliskrivare i 11 :e lönegraden såsom biträde åt kamreraren.

I sitt den 25 januari 1935 avgivna utlåtande över organisationsnämndens betänkande hade lotsstyrelsen tillstyrkt nämndens ifrågavarande förslag med allenast den ändringen, att kansliskrivarbefattningen enligt styrelsens mening borde uppföras å ordinarie stat. En överflyttning av styrelsens revision till riksräkenskapsverket, varigenom åt kamreraren hos styrelsen skulle överlåtas vissa arbetsuppgifter, medförde som nödvändig konsekvens att, på satt organisationsnämnden föreslagit, ett kvalificerat biträde anställdes till hjälp at kamreraren. En sadan anordning bleve så mycket mera erforderlig, sorn bokföringen även enligt styrelsens mening borde uppläggas efter de normer nämnden föreslagit. I likhet med nämnden hade styrelsen funnit, att den nya tjänsten borde sättas i Ilie lönegraden, men styrelsen hade för sin del icke kunnat finna riktigt, att härför allenast en extra ordinarie befattning tmskapades. Det vore ovedersägligt, att de med denna biträdesbefattning förbundna göromålen korinne att bliva av permanent art, varför styrelsen icke sage någon anledning att icke redan från begynnelsen tjänsten i fråga gjordes till ordinarie befattning. Skillnaden i lägsta löneklassen å G-ort mellan en extra ordinarie och en ordinarie tjänsteman i Ilie lönegraden utgjorde allenast 342 kronor.

Med hänsyn till styrelsens salunda gjorda uttalande och då riksräkenskapsverket i avgivet utlåtande över organisationsnämndens betänkande icke haft något att erinra mot nämndens förslag om revisionens överflyttning från styrelsen till riksräkenskapsverket, hade styrelsen ansett sig ånyo böra bringa denna fråga under Kungl. Maj:ts prövning. Såsom styrelsen i sitt nyssberörda utlåtande framhållit, borde vid en sådan överflyttning ett kvalificerat biträde anställas till hjälp åt styrelsens kamrerare. Denna befattning, vilken enligt nämndens förslag skulle utgöras av en extra ordinarie kansliskrivarbefattning i Ilie lönegraden, funne styrelsen i överensstämmelse med sm tidigare uttalade mening böra redan från begvnnelsen göras till ordinarie befattning i lönegraden Bil.

Styrelsen ansåge sig vidare böra återkomma med ett av styrelsen i skrivelse! den 31 augusti 1933 och den 25 januari 1935 framfört förslag örn överförande till ordinarie stat av en befattning som extra ordinarie verkmästare i 20 :e lönegraden, vilken befattning varit inrättad från och med budgetål et 1930/1931. Beträttande detta törslag hade styrelsen i sistnämnda skrivelse anfört bland annat följande.

Enligt den av lotsstyrelsen utfärdade arbetsordningen för styrelsen ålåge det verkmästarna särskilt att montera, besiktiga och reparera fyr- och mistsignalapparater, radiotelefon- och radiotelegrafanläggningar och maskinerier samt att i samband därmed beträffande dessas skötsel och vård instruera personalen ävensom att granska fyrdagböcker och instrument över årsbesiktningar av fyrapparater, urverk m. m. samt att skriftligen till överfyringen- •l°ren inkomma med av granskningen föranledda förslag, anmärkningar och sammanställningar. Den extra ordinarie verkmästaren, som tjänstgjorde både

Kungl. Majlis proposition nr 248.

å fyringenjörkontoret och lotsbyrån, hade dessutom att, i vad rörde lotsbyrån, i den mån honom meddelade särskilda uppdrag lämnade tid övrig därtill, biträda fyringenjören för fartygsärenden beträffande fartygsmaterielen.

De göromål, vilka åvilade den extra ordinarie verkmästaren, vore av den natur, att någon minskning av desamma icke kunde förväntas. Med hänsyn härtill samt till den alltjämt pågående utvecklingen av tekniken inom det område, varå nämnde befattningshavare verkade, förelåge ett stadigvarande behov av denne. På grund härav borde ifrågavarande befattning nu överflyttas till ordinarie stat. Härav föx-anledd utgiftsökning vore endast obetydlig. Skillnaden mellan grundlön till ordinarie och extra ordinarie tjänsteman i 20:e lönegraden, G-ort, utgjorde 744 kronor för år. Vid bifall till styrelsens förslag kunde förväntas, att den nuvarande innehavaren av befattningen bleve ordinarie innehavare av densamma. Härigenom skulle det bliva möjligt att med ordinarie innehavare återbesätta den maskinistbefattning å ett av lotsverkets tjänstefartyg, varav den extra ordinarie verkmästaren nu vore ordinarie innehavare men som för närvarande uppehölles allenast på förordnande.

Såvitt anginge ordinarie tjänstemän skulle sålunda enligt lotsstyrelsen förslag ur personalförteckningen avgå en befattning såsom revisor i lönegraden B 21 samt tillkomma en befattning såsom verkmästare i lönegraden B 20 och en kansliskrivarbefattning i lönegraden B 11. Avlöningsposten till ordinarie tjänstemän borde i anslutning härtill å ena sidan minskas med 7,455 kronor samt å andra sidan höjas med (7,020 + 4,266 =) 11,286 kronor. Den erforderliga nettoökningen bleve alltså

(11,286 — 7,455 =) 3,831 kronor eller i avrundat tal 3,800 kronor. Då anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat för löpande budgetår uppginge till 139,000 kronor, borde denna post för nästkommande budgetår därför höjas till 142,800 kronor.

Riksräkenskapsverket — som anmodats yttra sig över organisationsnämndens förslag i fråga om lotsstvrelsens revision och viss fördelning i bokföringshänseende av lotsverkets utgifter — har i ett den 15 januari 1935 avgivet utlåtande tillstyrkt nämndens förslag örn överflyttning av lotsstyrelsens revision till riksräkenskapsverket och om genomförande av viss fördelning i bokföringshänseende av lotsverkets utgifter. I fråga om den för sistnämnda ändamål föreslagna förstärkningen av lotsstyrelsens arbetskrafter har riksräkenskapsverket uttalat, att det synts ämbetsverket tillräckligt, att arbetet i fråga intill dess närmare erfarenhet vunnits anförtroddes åt ett extra ordinarie kanslibiträde.

I fråga örn anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal framhåller lotsstgrelsen, att delposten till grundavlöningar m. m. — vid bifall till förslaget om överförande av en befattning såsom extra ordinarie verkmästare till ordinarie stat samt örn indragning, i samband med revisionens överflyttande till riksräkenskapsverket, av en befattning såsom extra ordinarie kanslibiträde — kunde minskas med (5,130 + 2,469 =) 7,599 kronor eller i runt tal 7,600 kronor. Emellertid har styrelsen återupprepat ett av styrelsen i skrivelse den 25 januari 1935 framställt förslag örn inrättande hos

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 24S.

styrelsen av en extra ordinarie befattning i 10 :e lönegraden, vilket förslag av styrelsen i sistnämnda skrivelse motiverats på följande sätt:

Sedan omkring ett femtontal år tillbaka vore vid huvudförrådet och verkstaden vid Rosenvik å Djurgården som närmaste man till materialförvaltaren anställt ett förrådsbiträde till hjälp med förrådets handhavande, vid utskrivning av timlistor, uträkning av arbetarnas löner och annat redovisningsarbete. Detta biträde hade betraktats mera som arbetsförman och ansetts böra avlönas från omkostnadsstaten i likhet med övriga vid huvudförrådet och verkstaden anställda. Emellertid skulle ju numera, enligt de nya grunder som vore avsedda att gälla å området, i möjligaste mån skillnad göras mellan å ena sidan personal av tjänstemannakaraktär och personal, som vore att hänföra till arbetare. Lotsstyrelsen, som funne förrådsbiträdet närmast hava egenskap av tjänsteman, såge sig därför böra föreslå, att befattningen upptoges såsom extra ordinarie tjänsteman i styrelsen. Med hänsyn till ej mindre arbetets omfattning och art än även att förrådsbiträdet i förekommande fall tjänstgjorde som ställföreträdare för materialförvaltaren funne styrelsen,att befattningen borde placeras i f0:e lönegraden med en grundavlöning av 2,988 kronor eller, efter minskning med pensionsavdrag 69 kronor, i runt tal 2,900 kronor.

Enligt styrelsens förslag skulle sålunda den i anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal ingående delposten till grundavlöningar m. m. minskas med (7,600 — 2,900 =) 4,700 kronor eller från 32,300 kronor till 27,600 kronor. I fråga om delposten å 4,900 kronor till avlöningsförhöjningar m. m. föresloge styrelsen icke någon ändring.

Med avseende å lotsstyrelsens tidigare här omnämnda förslag om upptagande i avlöningsstaten av en anslagspost å 8,300 kronor, avsedd till avlöning till en tjänsteman å extra stat, bör framhållas, att organisationsnämnden, med anledning av tidigare framställningar från styrelsen, föreslagit att för beredande av möjlighet till anställande hos styrelsen av en elektrotekniskt utbildad, å radiotekniken specialiserad ingenjör måtte å extra stat uppföras en befattning i lönegraden B 24. Organisationsnämnden har i fråga om behovet av en dylik arbetskraft framhållit, bland annat, följande:

Med hänsyn till att radiofyrarna syntes komma att utgöra en allt större och betydelsefullare del av säkerhetsanstalterna för sjöfarten, framstode det enligt nämndens mening såsom en brist, att den myndighet, under vilken ifrågavarande anstaltsväsende närmast lydde och som vore för detsamma ansvarig, icke inom sig ägde tillgång till en tjänsteman, som i anseende till utbildning och erfarenhet vöre särskilt skickad för de speciella, ofta invecklade uppgifter av teknisk natur, som inom området för radiofyrväsendet crbjöde sig. Framför allt syntes olägenheterna därav göra sig gällande under tiden för det i här förevarande avseende nu pågående nydaningsarbetet. Sålunda kunde nämnas, att lotsstyrelsen för närvarande vore nödsakad att vid anordnande av radiofyrar anlita specialingenjör utom verket mot ersättning. Nämnden funne därför starka skäl tala för att hos lotsstyrelsens ingenjörspersonal numera borde vara att finna specialkompetens jämväl å här berörda område. Ytterligare en anledning härtill utgjorde den omständigheten, att beträffande säkerhetsanstalterna för sjöfarten den moderna radiotekniken komme till användning även annorledes än genom inrättandet av radiofyrar. Sålunda vore flera av fyrskeppen utrustade med radiotelefon- eller radiotclegrafanläggningar, och en ökning av antalet dylika anläggningar för trådlös förbindelse torde jämväl vara att emotse. Vidare vore den sedan några år

Kungl. Majlis proposition nr 248.

pågående elektrifieringen av fyrar ägnad att stärka behovet av att den elektrotekniska utbildningen bleve företrädd hos nämnda personal.

Efter att hava erinrat om vad organisationsnämnden sålunda anfört och föreslagit anför lotsstyrelsen i detta ämne vidare följande:

Utbyggnaden av radiofyrväsendet hade under år 1935 fortgått med anlitande av medel, anvisade av samma års riksdag, och styrelsen hade i sin nu ifrågavarande skrivelse upptagit förslag om anvisande av medel för budgetåret 1936/1937 för anordnande av ytterligare två radiofyrar. Såväl härigenom som genom den alltjämt ökade användningen inom lotsverket av andra elektriska apparater och anläggningar framstode behovet av en byråingenjör med elektroteknisk utbildning och särskilt specialiserad å det radiotekniska området såsom alltmer trängande. Med hänsyn härtill och då mot denna förstärkning av styrelsens arbetskrafter några erinringar icke framförts i de över organisationsnämndens betänkande avgivna yttrandena, funne styrelsen sig nu böra föreslå upptagande i styrelsens personalförteckning av en befattning såsom byråingenjör å extra stat i lönegraden B 24 med en avlöning av i avrundat tal 8,300 kronor.

Statskontoret har i utlåtande den 24 januari 1935 tillstyrkt, att en fyringenjör med elektroteknisk utbildning och särskilt specialiserad å det radiotekniska området anställes i lotsstyrelsen såsom befattningshavare å extra stat.

Ehuruväl enligt statskontorets mening skäl torde kunna anföras för att bestämma avlöningen för denne befattningshavare något högre än vad organisationsnämnden ifrågasatt, ville ämbetsverket dock icke påyrka någon ändring i den föreslagna löneplaceringen.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har i ett den 24 januari 1935 avgivet utlåtande förklarat sig icke hava något att erinra mot att en tjänsteman med den kompetens, organisationsnämnden avsett, anställes hos lotsstyrelsen.

Förslaget örn den nya befattningens uppförande å extra stat i lönegraden B 24 har icke heller föranlett någon erinran från nämndens sida.

I fråga örn organisationsnämndens av lotsstyrelsen förordade förslag om Departemertsöverflyttande till riksräkenskapsverket av den till lotsstyrelsen för närvärande förlagda revisionen och av den å lotsstyrelsen personalförteckning upptagna revisors t jönsten ber jag få erinra om, att Kungl. Majit under punkt 16 av sjunde huvudtiteln i årets statsverksproposition framlagt förslag härom samt att riksdagen i skrivelse nr 7 anmält, att riksdagen bifallit detta förslag. Med hänsyn härtill bör den ifrågavarande revisorstjänsten med utgången av innevarande budgetår avföras från lotsstyrelsens personalförteckning. Härigenom minskas anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat med ett belopp av i runt tal 7,400 kronor. Då jag icke anser mig böra tillstyrka lotsstyrelsens förslag örn uppförande å ordinarie stat av en verkmästarbefattning i lönegraden B 20 och en kansliskrivarbefattning i lönegraden Bil, skulle alltså anslagsposten upptagas till (139,000 — 7,400 =)

131,600 kronor.

Lotsstyrelsens av organisationsnämnden samt de hörda myndigheterna tillstyrkta förslag örn anställande hos styrelsen av en elektrotekniskt utbildad och

12 Kungl. Majlis proposition nr 248.

å radiotekniken specialiserad ingenjör anser jag mig böra förorda. Under en anslagspost för avlöning till tjänsteman å extra stat bör alltså upptagas ett belopp av i runt tal 8,300 kronor, motsvarande nettoavlöningen i högsta löneklass till en befattningshavare i lönegraden B 24, vilken befattningshavare i enlighet med lotsstyrelsens förslag torde böra benämnas byråingenjör.

Vad angår anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal bör — i samband med revisionens överflyttning till riksräkenskapsverket — den i anslagsposten ingående delposten till grundavlöningar m. m. minskas med i avrundat tal 2,500 kronor, motsvarande nettoavlöning till ett extra ordinarie kanslibiträde i 7:e lönegraden. I likhet med organisationsnämnden och de myndigheter, som yttrat sig i ämnet, finner jag mig böra förorda, att medel nu beräknas för anställande av ett kvalificerat biträde åt lotsstyrelsens kamrerare. Med hänsyn till de arbetsuppgifter, som här komma i fråga, tillstyrker jag, att för ändamålet beräknas ett belopp av 3,100 kronor, motsvarande i avrundat tal grundavlöningen minskad med pensionsavdrag till en extra ordinarie kansliskrivare i Ilie lönegraden. På de av lotsstyrelsen anförda skäl finner jag mig även böra förorda utökning av styrelsens arbetskrafter med ett förrådsbiträde i 10:e lönegraden, vilket biträde för närvarande avlönas från lotsverkets omkostnadsstat. Medelsanvisningen till grundavlöningar m. m. bör således höjas med ytterligare ett nettobelopp av i runt tal 2,900 kronor. Grundavlöningsposten bör i enlighet härmed upptagas med (32,300 — 2,500 + 3,100 + 2,900 —) 35,800 kronor. Då delposten till avlöningsförhöjningar alltjämt synes kunna beräknas till 4,900 kronor, skulle alltså anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal upptagas med ett belopp av (35,800 + 4,900 =) 40,700 kronor.

Beträffande övriga i förevarande avlöningsanslag ingående anslagsposter har lotsstyrelsen icke ifrågasatt någon ändring. Med anledning av riksdagens beslut i fråga örn provisoriskt dyrortstillägg för nästkommande budgetår torde emellertid anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän böra höjas med i avrundat tal 2,000 kronor till

6,000 kronor. Medelsbehovet under förevarande anslag skulle alltså uppgå till (131,600 + 22,300 + 8,300 + 40,700 + 6,000 =) 208,900 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för lotsstyrelsen:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generallotsdirektör ............................ A 3

2 byråchefer ................................... B 30

1 Överfyringenjör .............................. B 30

2 fyringenjörer ................................. B 26

1 sekreterare ................................... B 26

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

13 Befattning A Av->'X; V. ' Lönegrad

1 byråingenjör ...................*........ ® **

x> 99

1 kamrerare . ...................-........ ° ^

1 aktuarie ..................................... ® ^

1 byggmästare ................................. ®

1 materialförvaltare ............................ ® 2®

1 verkmästare .................;................ B 20

1 registrator ............ ® **

1 förste expeditionsvakt ........................ B 7

2 kanslibiträden1 ‘............... • •............... ® ^

2 expeditionsvakter ............................. ® ®

1 kontorsbiträde ....... ® *

Tjänstemän å övergångsstat.

1 byggmästare ...................•;............ B21

1 kassör och bokhållare ........................ B 21

1 verkmästare .................................. “ ^

Tjänsteman å extra stat.

1 byråingenjör ................................. B 24.

Anm. 1. De å ordinarie stat upptagna byggmästare- och verkmästarebefattningarna skola hållas obesatta, så länge å övergångsstat uppförda byggmästaren och verkmästaren kvarstå i tjänst.

Anm. 2. En av de å ordinarie stat upptagna kanslibiträdesbefattningarna skall hållas obesatt, så länge den å övergångsstat uppförde kassören och bokhållaren kvarstår i tjänst;

dels godkänna följande avlöningsstat för lotsstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1936/1937:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis .................. kronor 131,600

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångs-

stat, förslagsvis ................... * 22,300

3. Avlöning till tjänsteman å extra stat,

förslagsvis ....................... kronor 8,300

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per-

sonal:

a. Grundavlöningar

m. m. .......... kronor 3o,800

b. Avlöningsförhöjnin-

gar m. m., förslagsvis ............ » .4,900 » 40,700

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis »_ 6,000

Summa förslagsanslag kronor 208,900;

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

dels ock till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av kronor 208,900.

2. Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten,

förslagsanslag. Genom beslut den 15 juni 1935 har Kungl. Majit fastställt följande personalförteckning för lots- och fyrstaten:

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

Distriktsbefäl och personal & distriktsexpeditionerna.

3 lotskaptener........... ...................................... 13

3 » ....................................................... 12

6 lotslöjtnanter.............................................'................. n

1 distriktsfyrmästare................................................ 10

6 expeditionsbiträden............. 5

3 kontorsbiträden................... 2

Lotspersonal.

18 överlotsar........................................................ 10

18 lotsförmän å lia klass lotsplats....,............................... 9

26 » » 2:a » » .................................... 7

284 lotsar »lia » » 6

71 » » 2:a » » .................................... 5

33 lotsförmän » 3:e » » 5

38 lotsar » 3:e » » 4

Fyrpersonal.

12 fyrmästare å lia klass fyrskepp.................................... 10

26 » »lia » fyr........................................ 10

1 » » gasstation.................................. 10

6 » » 2:a klass fyrskepp.................................... 8

30 » » 2:a » fyr........................................ 8

1 » » 3:e » fyrskepp, ,,,..... 6

18 » » 3:e » fyr....................... 6

24 fyrvaktare » lia » fyrskepp................................... 5

27 » » l:a » fyr........................................ 5

1 » » gasstation.................... 5

7 » » 2:a och 3:e klass fyrskepp............................. 4

36 » » 2:a » 3:e » fyr................................. 4

99 fyrbiträden................................. 3

Personal å tjänstefartyg.

1 befälhavare...................................................... 11

7 maskinister...................................................... 8.

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

15 Den av Kungl. Majit genom beslut sagda dag fastställda avlöningsstaten för lots- och fyrstaten har följande utseende:

1.

2.

3.

Avlöningsstat.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis.....kronor 2,515,000

Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis.... kronor 515,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslags-

vis.............................. » 22,000 , 537,000

Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän:

a. Lotspersonalens andel i lotspenningar,

förslagsvis.......................

b. Kost eller kostpenningar till personalen

å fyrskepp m. m., förslagsvis.......

c. Ersättningar för mistsignalering, för-

slagsvis..........................

d. Fyrskeppstillägg, förslagsvis..........

e. Provisoriskt dyrortstillägg, förslagsvis.

1,200,000

130,000

18,000

20,000

6,000 » 1,374,000

Summa förslagsanslag kronor 4,426,000.

I förenämnda skrivelse den 29 augusti 1935 har lotsstyrelsen framhållit, att vissa av de i förevarande avlöningsanslag ingående anslagsposterna borde omräknas. Så vore framför allt förhållandet med anslagsposten till fyrskeppstillägg, som visat sig hava blivit allt för knappt tillmätt. Sålunda hade de sammanlagda utgifterna för detta ändamål under budgetåret 1934/ 1935 uppgått till i runt tal 66,500 kronor. Enär emellertid med omräkning av såväl denna som vissa andra anslagsposter synts böra anstå till den kommande prövningen av 1935 års lotsverkssakkunnigas blivande förslag, hade styrelsen för nästkommande budgetår upptagit avlöningsanslaget till oförändrat belopp, 4,426,000 kronor.

I sitt utlåtande den 16 april 1936 över lotsverkssakkunnigas betänkande har lotsstyrelsen tillstyrkt bland annat av de sakkunniga framställt förslag om indragning från och med den 1 juli 1936 av Torekovs 3:e klass lotsplats samt av lotsförmansbefattningen och lotsbefattningen vid denna lotsplats. Av dessa befattningar är lotsförmansbefattningen för närvarande vakant; den uppehälles av den vid platsen anställde lotsen, mästerlotsen G. A. Romare. Då Romare, som den 28 februari 1938 uppnår pensionsåldern, enligt styrelsens mening icke kan användas i annan befattning, föreslår styrelsen, att han vid lotsplatsen indragning måtte överföras till indragningsstat.

I särskild skrivelse den 16 april 1936 har lotsstyrelsen vidare gjort framställning örn beviljande av anslag till avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten för budgetåret 1936/1937.

Därvid har styrelsen i fråga örn den ordinarie personalen vid lots- och

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 248.

fyrstaten dels erinrat om att jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 29 november 1935 Falsterbo 2:a klass fyr skall från och med den 1 juli 1936 vara 3:e klass fyr, dels ock föreslagit följande förändringar, nämligen indragning av fyra lotsbefattningar å lia klass lotsplatser och av tre lotsbefattningar å 3:e klass lotsplatser, vilka befattningar blivit efter hand vakantsatta och som av styrelsen ansåges kunna indragas, ävensom av en fyrmästarbefattning å 3:e klass fyr och av två fyrvaktarbefattningar å 2:a och 3:e klass fyr, vilka befattningar blivit vakantsatta i samband med verkställda omändringar av vissa fyrar och kunde indragas.

Vidare har styrelsen hemställt, att samtliga befattningar såsom fyrvaktare åka klass fyrskepp, vilka nu äro placerade i 5:e lönegraden, måtte uppflyttas till 6:e lönegraden.

Vad härefter angår beräkningen av medelsbehovet å förevarande anslag, har lotsstyrelsen anfört, att anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat med hänsyn till belastningen å posten under innevarande budgetår borde upptagas till 2,435,000 kronor.

Anslagsposten till ersättningar för mistsignalering ansåges med hänsyn till hittillsvarande belastning under budgetåret kunna upptagas till 3,000 kronor lägre belopp än det nu å staten upptagna eller sålunda till 15,000 kronor.

Med åberopande av vad styrelsen i skrivelsen den 29 augusti 1935 anfört beträffande anslagsposten till fyrskeppstillägg, finge styrelsen föreslå, att sagda post nu upptoges till 75,000 kronor.

Anslagsposten till provisoriskt dyrortstillägg föresloges skola höjas till

12,000 kronor, enär det belopp, vartill posten hittills varit upptagen, visat sig otillräckligt.

Departements- Mot lotsstyrelsen förslag till indragning av vissa befattningar vid lotsehefen. och fyrstaten har jag icke något att invända.

Under erinran att Kungl. Majit förut denna dag på lotsstyrelsens framställning beslutat, att Torekovs 3:e klass lotsplats skall indragas från och med den 1 juli 1936, förordar jag, att lotsen vid sagda lotsplats mästerlotsen G. A. Romare från och med sagda dag uppföres å indragningsstat under elfte huvudtiteln, med bibehållande av nu innehavande lön, utgörande, efter avdrag av pensionsavgift 57 kronor, 2,523 kronor.

Lotsstyrelsens i sistberörda skrivelse den 16 april 1936 gjorda framställning om uppflyttning i högre lönegrad av fyrvaktarbefattningarna åka klass fyrskepp torde böra göras till föremål för närmare utredning. Styrelsens förslag på denna punkt föranleder sålunda icke för närvarande något ståndpunktstagande från min sida.

De av styrelsen framlagda och av mig återgivna förslagen rörande beräkningen av förevarande anslag hava icke givit anledning till annan erinran, än att för fyrskeppstillägg icke torde böra upptagas högre belopp än 65,000 kronor eller ungefär den summa, vartill utgifterna för detta ändamål under budgetåret 1934/1935 uppgått. Då i riksstatsförslaget inkomsttiteln Lotspen-

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

ningar upptagits med ett från 3,000,000 kronor till 2,800,000 kronor nedsatt belopp, lärer posten lotspersonalens andel i lotspenningar böra sättas till

1,120,000 kronor, innebärande en sänkning i förhållande till löpande riksstat av 80,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels godkänna följande personalförteckning vid lots- och fyrstaten:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

Distriktsbef&I och personal å dlstriktsexpeditionerna.

3 lotskaptener...................................... 13

3 » ....................................... 12

6 lotslöjtnanter..................................... 11

1 distriktsfyrmästare................................ 10

6 expeditionsbiträden............................... 6

3 kontorsbiträden................................... 2

Lotspersonal.

18 över lotsar........................................ 10

18 lotsförman å l:a klass lotsplats.................... 9

26 » » 2:a » » 7

280 lotsar »lia » »> 6

71 » » 2:a » » 5

32 lotsförman » 3:e » » 5

34 lotsar » 3:e » » 4

Fyrpersonal.

12 fyrmästare å l:a klass fyrskepp.................... 10

26 » » l:a » fyr......................... 10

1 » » gasstation........................... 10

6 » » 2:a klass fyrskepp.................... 8

29 » » 2:a » fyr......................... 8

1 » » 3:e » fyrskepp.................... 6

18 » » 3:e » fyr......................... 6

24 fyrvaktare » l:a » fyrskepp.................... 5

27 » » l:a » fyr......................... 5

1 » » gasstation........................... 5

7 » » 2:a och 3:e klass fyrskepp............ 4

34 » » 2:a » 3:e » fyr................. 4

99 fyrbiträden....................................... 3

Personal å tjönstefartyg.

1 befälhavare....................................... 11

7 maskinister....................................... 8;

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 248. 2

18 Kungl. Maj.ts proposition nr 248.

dels godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstaten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1936/1937:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis............................kronor 2,435,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar m. m.,

förslagsvis...........kronor 515,000

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis ....

3. Särskilda löneförmåner till

ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän:

a. Lotspersonalens andel i

lotspenningar, förslagsvis .................

b. Kost eller kostpenningar till personalen å fyrskepp m. m., förslagsvis

. Ersättningar för mistsignalering, förslagsvis.

d. Fyrskeppstillägg, förslagsvis ..............

e. Provisoriskt dyrorts-

tillägg, förslagsvis.....

Summa förslagsanslag kronor 4,314,000;

dels besluta, att lotsen vid Torekovs lotsplats mästerlotsen G. A. Romare skall från och med den 1 juli 1936 uppföras å indragningsstat under elfte huvudtiteln med bibehållande av nu innehavande lön, utgörande efter avdrag av pensionsavgift 2,523 kronor;

dels ock till Lotsverket: Avlöningar lill befattningshavare å lotsoch fyrstaten för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av kronor 4,314,000.

3. Lotsverket: Omkostnader, förslagsanslag. Den av Kungl. Majit genom beslut den 15 juni 1935 fastställda omkostnadsstaten för lotsverket har följande utseende:

Utgifter:

1. Reseersättningar, förslagsvis................ kronor 50,000

2. Expenser, förslagsvis........................ * 64,000

3. Publikationstryck, förslagsvis.............. » 6,000

» 22,000 ,> 537,000

» 1,120,000

» 130,000

» 15,000

» 65,000

» 12.000 » 1,342,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

4. Övriga utgifter:

a. Förbrukningsartiklar,

förslagsvis ..............

b. Reparation och under-

håll av byggnader, förslagsvis ..................

c. Reparation och under-

håll av fyrskepp, tjänstefartyg och lotsverket tillhöriga tjänstebåtar, förslagsvis ..............

d. Bidrag till lotsbåtar,

förslagsvis ..............

e. Bojar och prickar, förslagsvis ..................

f. Diverse och extra utgifter, förslagsvis........

kronor 225,000

» 230,000

» 340,000

» 50,000

» 100,000

1_21’00Q kronor 966,000 kronor 1,086,000.

Särskilda uppbördsmedel:

Hyresmedel

............. kronor 60,000

Nettoutgift kronor 1,026,000.

1 förenämnda skrivelse den 29 augusti 1935 har lotsstyrelsen föreslagit höjning dels av anslagsposten till reseersättningar med 5,000 kronor till

55.000 kronor dels ock av anslagsposten till expenser med 6,000 kronor till

70.000 kronor. Vid bifall härtill skulle utgifterna under förevarande stat uppgå till 1,097,000 kronor och nettoutgiften, efter fråndragning av de å staten såsom särskilda uppbördsmedel upptagna hyresmedlen, utgöra

1.037.000 kronor.

Till stöd för berörda förslag har lotsstyrelsen anfört följande:

Vad först anginge anslagsposten till reseersättningar finge erinras, att denna post, som tidigare varit i staten upptagen till 60,000 kronor, sänkts från och med budgetåret 1933/1934 till 50,000 kronor. Då utgifterna ej kunnat hållas inom denna ram, hade anslagsposten måst överskridas, vartill Kungl. Maj:t jämväl lämnat erforderligt medgivande. I medeltal för dc tre sistförflutna budgetåren hade utgifterna belöpt sig till 54,200 kronor. Ur anslagsposten skulle bestridas ej blott kostnader för tjänsteresor i egentlig mening utan även kostnader för övningsförsök och räddningsföretag vid livräddningsanstalterna, flyttningskostnader och tjänstgöringstraktamenten. På grund härav kunde utgifterna högst väsentligt variera från ett år till ett annat med hänsyn till den större eller mindre förekomsten av räddningsföretag, flyttningar av personal samt förordnanden. Vad anginge de egentliga reseersättningarna finge framhållas, att dessa i betydande omfattning kunde — ehuru icke med nuvarande ordning beträffande anslagen — anses utgöra en del av kostnaden för förekommande anläggnings- och reparationsarbeten samt i viss utsträckning även för materielanskaffning. Detta gällde särskilt reseersättningarna till styrelsens tekniskt utbildade personal:

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 248■

Departements.

chefen.

två fyringenjörer, en byråingenjör, en byggmästare och två verkmästare. Dessa tjänstemän hade nämligen att leda och övervaka i styrelsens egen regi bedrivna nybyggnads- och reparationsarbeten av skilda slag längs rikets kuster, att verkställa besiktningar såväl beträffande uppkomna skador å byggnader, maskiner, fartyg och annan materiel som vid förekommande entreprenader samt att— särskilt vad beträffade verkmästarna — själva utföra monterings- och andra arbeten ute på platserna. Med hänsyn till det anförda och under erinran om de lotsverket anförtrodda uppgifterna i sjöfartssäkerhetens tjänst finge styrelsen förnya sitt redan för nu löpande budgetår i skrivelse den 25 januari 1935 framställda förslag örn en ökning av förevarande anslagspost till reseersättningar med förslagsvis 5,000 kronor till 55,000 kronor.

Beträffande härefter anslagsposten till expenser så vore denna i gällande omkostnadsstat upptagen till 64,000 kronor. Av denna anslagspost finge, enligt Kungl. Maj:ts föreskrift, tagas i anspråk följande belopp, nämligen:

för bränsle, lyse och vatten, förslagsvis kronor 4,800,

för övriga expenser, högst kronor 59,200.

Under de senast förflutna budgetåren hade utgifterna för expenser varit fördelade å två anslagsposter, den ena till expenser för lotsstyrelsen å 19,000 kronor och den andra till expenser inom lotsdistrikten å 45,000 kronor eller tillhopa liksom för löpande budgetår 64,000 kronor. För budgetåren 1933/ 1934 och 1934/1935 hade sammanlagda utgifterna till expenser för lotsstyrelsen och inom lotsdistrikten belöpt sig till i avrundade tal 70,400 kronor respektive 72,000 kronor. Beträffande den nuvarande anslagsposten 64,000 kronor, vilken sålunda måste anses för knappt tillmätt, såge sig styrelsen nödgad att -— med viss jämkning av sitt härutinnan redan för löpande budgetår framställda förslag — föreslå höjning förslagsvis med 6,000 kronor till

70.000 kronor, inom vilken senare kostnadsram styrelsen hoppades kunna hålla hithörande utgifter, ökningen borde i sin helhet läggas på delposten »övriga expenser».

I fråga om övriga anslagsposter å omkostnadsstaten hade lotsstyrelsen icke att föreslå någon ändring. Styrelsen finge emellertid erinra, att styrelsen vid framläggande den 25 januari 1935 av sitt förnyade förslag om överflyttande av befattningen såsom förrådsbiträde vid lotsverkets huvudförråd från omkostnadsstat till avlöningsstat jämväl uttalat, att de båda till anslagsposten övriga utgifter hörande delposterna till förbrukningsartiklar och till reparation och underhåll av byggnader skulle vid bifall till nämnda förslag kunna minskas, vardera posten med i avrundat tal 2,500 kronor. Någon dylik minskning ansåge sig styrelsen nu icke kunna föreslå med hänsyn särskilt därtill, att det visat sig nödvändigt överskrida motsvarande anslagsposter för budgetåret 1934/1935 med i avrundade tal respektive 7,000 och

3.000 kronor. Utgifterna vore för övrigt på grund av sin natur svåra att på förhand beräkna.

Beträffande den å omkostnadsstaten upptagna inkomsten särskilda uppbördsmedel, hyresmedel, hade styrelsen icke heller att föreslå någon ändring.

Mot styrelsens ifrågavarande förslag har jag icke någon erinran att göra. Lotsverkets omkostnadsstat för budgetåret 1936/1937 skulle alltså, vid bifall till samma förslag, sluta å 1,037,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande omkostnadsstat för lotsverket, att tilllämpas tills vidare under budgetåret 1936/1937:

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

21 Utgifter:

1. Reseersättningar, förslagsvis, kronor 55,000

2. Expenser, förslagsvis....... » 70,000

3. Publikationstryck, förslagsvis » 6,000

4. Övriga utgifter:

a. Förbrukningsartiklar, förslagsvis .. kronor 225,000

b. Repara-

tion och underhåll av byggnader, förslagsvis .. » 230,000

c. Repara-

tion och underhåll av fyrskepp, tjänstefartyg och lotsverket tillhöriga tjänstebåtar, förslagsvis .. » 340,000

d. Bidrag till lotsbåtar,

förslagsvis » 50,000

e. Bojar och prickar,

förslagsvis » 100,000

f. Diverse och extra utgifter,

förslagsvis » 21,000 » 966,000 kronor 1,097,000

Särskilda upp bör ds medel:

Hyresmedel.............................. » 60,000

Nettoutgift kronor 1,037,000;

dels ock till Lotsverket: Omkostnader för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av............... kronor 1,037,000.

Bihang litt riksdagens protokoll 1936. 1 samt. Nr 248. •’

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Elin Sjöcrona.

866946. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1936.