angående försälj¬ ning av vissa statens järnvägar tillhöriga mark¬ områden m. m.
Kungl. Majda proposition nr 50.
1 Nr 50.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av vissa statens järnvägar tillhöriga markområden m. m.; given Stockholms slott den 24 januari 1936.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Henning Leo.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24 januari 1936.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Möller,
Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.
Departementschefen, statsrådet Leo anför:
Jag torde nu få anmäla av järnvägsstyrelsen gjorda framställningar dels örn försäljning av vissa områden och byggnader vid Harnäs station och dels örn försäljning av åtskilliga andra markområden, som äro för statens järnvägar obehövliga.
Vad till en början angår områdena vid Harnäs får jag erinra om att järnvägsstyrelsen i skrivelse den 4 september 1935 hemställde dels örn godkännande av två den 31 augusti 1935 under förbehåll om Kungl. Majits godkännande träffade avtal mellan styrelsen och Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag, av vilka det ena avsåg omläggning av statens järnvägars huvud-
Bihang till riksdagens protokoll 1056. 1 sami. Nr 50. 171 sc 1
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.
spår mellan Skutskär och Ytterharnäs å bandelen Uppsala—Gävle och det andra försäljning till bolaget av vissa statens järnvägar tillhöriga markområden i Harnäs, dels och att för bestridande av kostnaderna för berörda spåromläggning, till vilka bolaget skulle lämna visst bidrag, finge disponeras försäljningsmedel, som enligt nämnda båda avtal skulle inflyta, samt erforderligt belopp av förnyelsefondsmedel.
Genom beslut den 20 september 1935 godkände Kungl. Majit avtalet angående linjeomläggningen samt medgav, att på statens järnvägar belöpande kostnader för samma avtals genomförande, 188,000 kronor, finge av statens järnvägar förskotteras av tillgängliga medel, allt under förklaring att Kungl. Majit ville framdeles taga under omprövning frågan om sättet för ifrågavarande kostnaders slutliga täckande. Vidkommande frågan örn godkännande av försäljningsavtalet ville Kungl. Majit framdeles meddela beslut.
Det sålunda av Kungl. Majit godkända avtalet innebär, bland annat, att järnvägsstyrelsen skall utföra de i avtalet avsedda omläggningsarbetena samt viss utvidgning av Skutskärs station, vilka arbeten beräknats draga en kostnad av tillhopa 488,000 kronor, därav bolaget skall bidraga med 300,000 kronor, att bolaget med full äganderätt skall till statens järnvägar överlåta alla för linjeomläggningen samt utvidgningen av Skutskärs station erforderliga markområden, som icke tillhöra statens järnvägar, under det att statens järnvägar till bolaget skola överlåta motsvarande areal av den gamla järnvägslinjen, samt att bolaget, så snart linjeomläggningen blivit verkställd, mot ett vederlag av 25,000 kronor skall övertaga den statens järnvägar tillhöriga spårmateriel, som finnes å de markområden, vilka bolaget genom avtalet förvärvat.
Beträffande innebörden av avtalet rörande försäljning av vissa områden i Harnäs har järnvägsstyrelsen i förenämnda skrivelse anfört, att statens järnvägar, utöver den till bolaget enligt det av Kungl. Majit godkända avtalet överlåtna marken, ägde vissa andra markområden vid Harnäs, vilka i areal innehölle cirka 59,000 kvadratmeter. Dessa områden skulle enligt ifrågavarande avtal för ett pris av 50 öre per kvadratmeter överlåtas till bolaget, som därjämte skulle förvärva de inom områdena belägna, statens järnvägar tillhöriga husbyggnaderna för ett pris av 50,000 kronor. Dessa byggnader, som icke vore erforderliga för något statens järnvägars ändamål, inbringade för närvarande en årlig hyresinkomst av i runt tal 5,000 kronor men vore i så dåligt skick, att desamma, örn de i fortsättningen överhuvudtaget skulle kunna användas till uthyrning, inom den allra närmaste tiden måste påkostas en genomgripande och dyrbar modernisering.
Bolaget skall enligt försäljningsavtalet tillträda de ifrågavarande markområdena, så snart den förutnämnda linjeomläggningen blivit utförd. I fråga örn de närmare villkoren för försäljningen torde jag få hänvisa till köpekontraktet, som är bifogat handlingarna i ärendet.
Örn de fördelar för statens järnvägar, som skulle ernås genom de båda avtalen, har järnvägsstyrelsen anfört:
3 Kungl. Majus proposition nr 50.
Statens järnvägar erhålla ett nytt huvudspår nied nya räler av statens järnvägars modernaste typ, nya sliprar och nytt ballastgrus i stället för det nu befintliga huvudspåret med räler, nedlagda år 1902 samt delvis försliten ballast. Värdet härav beräknar styrelsen till omkring 40,000 kronor.
Eli tidigare av styrelsen planerad omgestaltning av spåranordningarna vid Harnäs station, beräknad till 62,000 kronor ävensom elektrifiering av dessa spåranordningar, beräknad till 25,000 kronor, bliva icke erforderliga.
Underhåll av nuvarande sidospår vid Harnäs station samt av övriga till bolaget överlåtna sidospår bortfaller.
Tvenne i nuvarande linjesträckningen befintliga kurvor med 450 och 500 meters radie bliva ersatta med kurvor av minst 600 meters radie, varigenom nedsättning av linjehastigheten i kurvorna undvikes.
Statens järnvägar bliva i tillfälle att på en gång försälja all obehövlig mark och alla obehövliga husbyggnader vid Harnäs, varigenom bland annat vinnes avveckling av ali statens järnvägars hyresverksamhet å platsen.
Härutöver bör det vara av intresse för statens järnvägar att åt bolaget såsom stor trafikant beredas erforderliga utvecklingsmöjligheter för dess anläggningar vid Harnäs.
RilcsräTcensJcapsverhet, som anbefallts att avgiva utlåtande i ärendet, i vad avser sättet för täckande av förenämnda kostnader å 188,000 kronor, har i utlåtande den 26 oktober 1935 anfört:
För Uppsala—Gävle järnväg, vilken förvärvades av statens järnvägar den 1 augusti 1933, kan, enligt vad riksräkenskapsverket från järnvägsstyrelsen under hand inhämtat, den årliga avsättningen till statens järnvägars förnyelsefond beräknas till omkring 285,000 kronor. Med hänsyn härtill och då de på statens järnvägar fallande kostnaderna för ifrågavarande omläggning, 188,000 kronor, torde kunna rubriceras såsom utgifter för ersättningsarbeten eller ersättningsanskaffning, finner sig riksräkenskapsverket kunna tillstyrka, att dessa kostnader i enlighet med järnvägsstyrelsens förslag må, i den mån de icke täckas av medel, som inflyta för till Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag försåld spårmateriel samt för överlåtelse till bolaget av vissa markområden och byggnader vid Harnäs station, bestridas av statens järnvägars förnyelsefond.
I skrivelse den 7 januari 1936 har järnvägsstyrelsen framlagt förslag örn försäljning av vissa statens järnvägar tillhöriga markområden, som äro eller komma att bliva obehövliga för järnvägsändamål. Styrelsen erinrar härvid örn att riksdagen vid flera tidigare tillfällen medgivit, att dylika för järnvägarna icke erforderliga områden finge försäljas på villkor, som i varje särskilt fall fastställdes av Kungl. Maj:t.
De områden, som sålunda ifrågasatts till avyttring, hava angivits i en förteckning, vilken torde få såsom bilaga fogas till dagens statsrådsprotokoll. Denna förteckning innefattar jämväl förutnämnda områden vid Harnäs järnvägsstation.
I anslutning till förteckningen unior järnvägsstyrelsen:
På senare tiden hava till järnvägsstyrelsen eller linjemyndigheterna inkommit ett flertal framställningar om köp av sådana statens järnvägar tillhöriga områden, till vilkas försäljning styrelsen förut icke haft anledning begära riksdagens medgivande, och angående en del av dessa hava jämväl upprättats på statsmakternas godkännande beroende försäljningsavtal.
4 Kungl. Majus proposition nr 50.
Utöver nyssnämnda områden finnas vid statens järnvägar åtskilliga andra områden, som antingen redan äro eller ock i en nära framtid komma att bliva för järn vägsändamål obehövliga, men för vilka försäljningsmedgivande icke hitintills erhållits av riksdagen.
Beträffande följande i förteckningen upptagna områden får styrelsen anföra.
Banvaktsstuguområden. Sedan på grund av vidtagna ändringar i banbevakningsindelningen ett avsevärt antal bostäder för banbevakningspersonal blivit överflödiga, medgav 1928 års riksdag försäljning av sammanlagt 130 banvaktsstugor och 1 banmästarstuga med tillhörande markområden (riksdagens skrivelse nr 174 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 74). Vid nu verkställd utredning har framgått, att därutöver inom de olika distrikten finnas sammanlagt 140 banvaktsstugor, som jämte tillhörande markområden kunna försäljas. Till en del äro dessa stugor belägna vid efter år 1927 förvärvade enskilda järnvägar.
Sidotag etc. För vissa bandelar har riksdagen tidigare lämnat generellt medgivande till försäljning av sidotag, avskurna ägor m. fl. områden av i allmänhet ringa värde. Det vore önskvärt, att detta utsträcktes till att omfatta samtliga bandelar. I medgivandet torde då även få inbegripas en del mark, som vid anordnande av skenfria korsningar eller andra väganläggningar - särskilt sådana vilka utförts såsom beredskapsarbeten — avskilts från järnvägsområdet i övrigt eller genom utvidgning av expropriationen enligt 12 § expropriationslagen eller annorledes kommit i vägföretagets eller statens järnvägars ägo utan att hava tagits i anspråk för något allmänt ändamål.
Harnäs (I distriktet). Vidkommande områdena vid Harnäs får styrelsen hänvisa till sin framställning den 4 september 1935 angående omläggning av järnvägslinjen mellan Skutskär och Harnäs å bandelen Uppsala—Gävle m. m.
Hässleholm (III distriktet). Vid ombyggnaden av Hässleholms bangård förutsattes, att Hälsingborg—Hässleholms järnvägs ingångslinje skulle omläggas. Då det pris, som begärdes för en del av den härför erforderliga marken, ansågs alltför högt, fick omläggningen efter överenskommelse med järnvägsbolaget anstå tillsvidare. Sedan Hässleholms stad, bland annat för att underlätta nyssnämnda markförvärv, inköpt den fastighet, 15/4096 mtl Läreda nr 1 (»Kvarnen»), varav sagda mark utgjorde del, och erbjudit statens järnvägar vad som erfordrades för linjeomläggningen, togs frågan ånyo upp. Härvid överenskoms emellertid med järnvägsbolaget om spårets bibehållande i oförändrat läge. Då därmed även frågan om ytterligare markförvärv förfallit, har Hässleholms stad hemställt om något vederlag för den förlust staden anser sig lia tillskyndats genom att icke, såsom påräknats, få till statens järnvägar avyttra en del av den inköpta fastigheten. Aven om staden icke på anförda skäl kunnat grunda något anspråk på vederlag av större värde, har styrelsen dock funnit sig mycket väl kunna godtaga ett vid förda underhandlingar framställt förslag, innebärande att statens järnvägar skulle till staden överlåta dels tre områden örn tillhopa cirka 165 kvm, utgörande kvartersmark, till ett pris av 2 kronor per kvm, och dels viss gatumark örn cirka 13,000 kvm. Då sistnämnda mark utgöres av områden, som inlösts och hittills begagnats för väg- eller gatuändamål eller som statens järnvägar i egenskap av ägare av tomt invid gata kunna bliva pliktiga att utan ersättning överlåta till staden, äro dessa områden av synnerligen ringa värde för statens järnvägar. Rörande överlåtelsen har mellan statens järnvägar och Hässleholms stad träffats ett skrivelsen bilagt, på Kungl. Maj:ts godkännande beroende avtal av den 17 juli 1935.
Beträffande övriga områdens beskaffenhet m. m. får styrelsen hänvisa till i förteckningen intagna uppgifter.
5 Kungl. Majlis proposition nr 50.
Efter att hava erinrat om sin i förberörda skrivelse den 4 september 1935 gjorda framställning rörande dispositionen av däri avsedda försäljningsmedel har järnvägsstyrelsen anfört, att de medel i övrigt, som inflyta vid försäljning av ifrågavarande, statens järnvägar tillhöriga områden, borde, såsom tidigare i regel plägat ske, tillföras samma järnvägars fond för markförvärv.
Då de områden — avskurna ägor m. m. — som förvärvats i samband med såsom beredskapsarbeten utförda väganläggningar, i allmänhet icke kunde försäljas, innan räkenskaperna för vägföretaget avslutats, syntes det styrelsen lämpligast, att jämväl härav inflytande medel finge tillföras statens järnvägars markförvärvsfond. Där vägdistrikt bidragit till kostnaderna för marklösen, syntes distriktet vara berättigat till en mot bidraget svarande del av köpeskillingen.
Yad först beträffar frågan örn försäljning till Stora Kopparbergs bergs- Departementslags aktiebolag av vissa markområden och byggnader vid Harnäs järnvägsstation har järnvägsstyrelsen uppgivit, att dessa icke äro behövliga för statens järnvägar, sedan linjen Skutskär—Ytterharnäs på avtalat sätt blivit omlagd. Då nämnda områden och byggnader ej heller för annat ändamål synas behöva bibehållas i statens ägo samt köpeskillingen — 50 öre per kvadratmeter för markområdena och 50,000 kronor för byggnaderna, tillhopa omkring 79,000 kronor — ävensom villkoren för försäljningen i övrigt med hänsyn till vad järnvägsstyrelsen framhållit få anses tillfredsställande, vill jag förorda, att den föreslagna försäljningen kommer till stånd.
Kostnaderna för berörda linjeomläggning hava beräknats till 488,000 kronor, varav förenämnda bolag skulle erlägga 300,000 kronor och återstoden, beräknad till 188,000 kronor, skulle stanna å statens järnvägar. Järnvägsstyrelsen har föreslagit, att för täckande av statens järnvägars andel i nämnda kostnader skulle i första hand användas de medel, som inflyta genom försäljningen av markområden och byggnader i Harnäs, och det belopp av 25,000 kronor, som bolaget, sedan berörda linjeomläggning utförts, avtalsenligt bär att erlägga för viss spårmateriel m. m. Till den del kostnaderna överskjuta nu angivna medel örn tillhopa omkring 104,000 kronor skulle förnyelsefondsmedel disponeras för ändamålet. I likhet med riksräkenskapsverket har jag icke funnit anledning till erinran mot vad järnvägsstyrelsen sålunda före slagit.
Då jämväl de övriga i förutnämnda markförteckning upptagna, till försäljning föreslagna områdena av järnvägsstyrelsen anses redan vara eller i en nära framtid bliva obehövliga för statens järnvägar och de ej heller, såvitt är känt, behövas för annat statligt ändamål, torde anledning till erinran mot deras avyttring icke föreligga. Såsom tidigare varit fallet torde det få ankomma på Kungl. Majit att pröva föreliggande köpeanbud och fastställa de villkor, under vilka varje särskilt område må försäljas. På sätt förut i regel skett och järnvägsstyrelsen jämväl nu föreslagit, synas vid nu ifrågavarande försäljningar inflytande medel böra tillföras statens järnvägars fond för markförvärv.
Med avseende å de i förteckningen upptagna områdena vid Hässleholm
6 Kungl. Majus proposition nr 50.
om tillhopa 13,165 kvadratmeter innefattar järnvägsstyrelsens förslag, att gatnmark med en areal av omkring 13,000 kvadratmeter nu skulle överlåtas till Hässleholms stad utan ersättning. Med hänsyn till vad järnvägsstyrelsen derutinnan anförd vill jag icke motsätta mig att så sker.
Yad slutligen angår de områden, som av statens järnvägar förvärvats med bidrag fran vägdistrikt, synes, därest riksdagen ej däremot uttalar någon erinran, från markförvärvsfonden böra, i den mån dylika områden försäljas, till vederbörande distrikt återbetalas en, procentuellt sett, mot dess bidrag svarande andel i försäljningssumman, dock högst det belopp, varmed bidraget utgått. Jag förutsätter, att fråga örn sådan återbetalning samtidigt med respektive försäljningsavtal underställes Kungl. Maj:ts prövning.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
dels medgiva, att i statsrådsprotokollet omförmälda områden och byggnader vid Harnäs station må försäljas på villkor, som angivas i förenämnda köpekontrakt av den 31 augusti 1935;
dels medgiva, att förut omförmälda gallmark örn cirka 13,000 kvadratmeter i Hässleholm må utan ersättning överlåtas till Hässleholms stad samt att övriga i den som bilaga till statsrådsprotokollet fogade förteckningen upptagna, nu ej särskilt nämnda områden må försäljas, allt under villkor, som av Kungl. Majit fastställas;
dels och besluta, att köpeskillingen för mark och byggnader vid Harnäs station må användas till täckande av kostnader för omläggning av linjen Skutskär—Ytterharnäs samt att genom ifrågavarande försäljningar inflytande medel i övrigt skola tillföras statens järnvägars fond för markförvärv.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Waldemar Wiens.
Kungl. Majlis proposition nr 50.
i
Bilaga.
Förteckning över statens järnvägar tillhöriga fastigheter och fastighetsdelar, som ej äro eller beräknas bliva för järnvägsändamäl behövliga.
8 Kungl. Majus proposition nr 50.
Kungl. Maj:ts proposition nr 50.