angående inköp av fastigheten nr 3 i kvarteret Bispen i Lund m. m.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.
1 Nr 78.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inköp av fastigheten nr 3 i kvarteret Bispen i Lund m. m.; given Stockholms slott den lJf februari 1936.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Majits,
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Arthur Engberg.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den ljf februari 1936.
N ärvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.
Föredragande departementschefen, statsrådet Engberg anför härefter:
Under bilagan 6 av Utgifter för kapitalökning, punkten 6, har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda, riksdagen förelagd, till Inköp av fastigheten nr 3 i kvarteret Bispen i Lund m. m. och dess omändring till lokal för de statistiska och matematiska institutionerna vid universitetet i Lund för budgetåret 1936/1937 beräkna ett reservationsanslag av 182,000 kronor.
Sedan utredningen i ämnet avslutats, tillåter jag mig ånyo anmäla detsamma för Kungl. Majit.
I skrivelse den 30 mars 1935 till kanslern för rikets universitet hemställde större akademiska konsistoriet i Lund om utverkande av dels
Bihang till riksdagens ‘protokoll 1986. 1 sami. Nr 78.
2 Kungl. May.ts 'proposition Nr 78.
160,500 kronor för inköp av fastigheten nr 3 i kvarteret Eispen i Lund och fastighetens omändring till lokaler för universitetets statistiska och matematiska institutioner, dels ock, under förutsättning att detta köp skedde, 17,200 kronor till inköp av inventarier, 5,000 kronor såsom engångsanslag till instrumentell utrustning och slutligen 6,000 kronor för institutionsbyggnadens drift under budgetåret 1935/1936.
Av de vid konsistoriets skrivelse fogade handlingarna, vilka också innehålla kartor och ritningar, inhämtas följande:
I skrivelse till filosofiska fakulteten hade professorerna M. Riesz, S. D. Wicksell och N. Zeilon anfört följande rörande behovet av nya lokaler för ovannämnda institutioner:
Vid upprepade tillfällen under de senaste åren hade statsmakternas representanter kunnat konstatera, att lokalförhållandena vid flera av universitetets institutioner vore otillräckliga eller otidsenliga och i vissa fall rent av hälsovådliga. Sedan medel till uppförande av ny kemisk institution beviljats, komme i första rummet äskande örn tillbyggnad av den fysiska institutionen, om vissa moderniseringar av den botaniska institutionen, om tidsenliga lokaler för den statistiska institutionen, för landsmålsarkivet, för folkminnesforskningen,, för psykologiska institutionen, för limnologiska institutionen samt för den matematiska institutionen.
Universitetet hade för täckande av vissa lokalbehov såsom en möjlighet räknat med, att den gamla kemiska institutionen skulle kunna användas. Visade sig detta vara möjligt, måste huset i varje fall först undergå en genomgripande och säkerligen dyrbar ombyggnad. Ovissheten om och i vilken utsträckning den i sitt nuvarande skick utdömda institutionen kunde restaureras och utnyttjas för andra ändamål än de, som den byggts för, samt vissheten örn, att den under inga omständigheter kunde tagas i bruk inom de närmaste åren hade gjort, att universitetsmyndigheterna måst söka provisoriska lösningar. Tyvärr hade det dock i regel varit så, att när någon lättnad vunnits på ett håll hade trångboddheten och svårigheterna ökats på andra håll.
Det vore i medvetandet om dessa förhållanden likaväl som under trycket av de olägenheter, som vidlådde de statistiska och matematiska institutionerna, som framställningen, i anledning av en oförmodat inträffad situation, gjordes.
Till förslagsställarnas kännedom hade kommit, att byggnaden för förutvarande småskoleseminariet i Lund, fastigheten nr 3, kvarteret Bispen, av sin nuvarande ägare, professorn Böök, för närvarande utbjudes till försäljning. Med hänsyn dels till fastighetens utmärkta läge i närheten av universitetsbiblioteket och ett flertal andra universitetsinstitutioner, dels till det pris som begärdes, syntes det, som örn här förelåge ett tillfälle för universitetet att förvärva en byggnad, som efter jämförelsevis ringa ändring skulle kunna inrymma lokaler för de matematiska och statistiska institutionerna.
Vidkommande de lokaler, som nu stöde till förfogande för de matematiska och statistiska institutionerna, framhölles följande.
Matematiska institutionen vore nu inrymd i vindsvåningen å gamla
3 Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.
biblioteksbyggnaden. De till buds stående lokalerna utgjordes i huvudsak av en föreläsningssal, en biblioteks- och studiesal samt ett för professorerna gemensamt arbetsrum. Samtliga dessa lokaler vore belägna under byggnadens tak och erhölle, utom professorernas arbetsrum, belysning genom takfönster.
Redan vid lokalernas inredning 1923 framhölls av dåvarande departementschefen, att genom inredningen institutionens lokalfråga icke kunde anses annat än provisoriskt löst. Uppenbart vore också, att lokalerna i och för sig vore föga lämpliga för sitt ändamål. På grund av det stigande studentantalet hade de därtill numera visat sig alltmera otillräckliga. Föreläsningssalens utrymme vore i själva verket otillräckligt för alla elementära föreläsningar eller för sådana, som vände sig till ett .större auditorium. Ventilationen vore mycket bristfällig, vilket medförde stora olägenheter dels när föreläsningssalen vore fullsatt och dels när solbestrålningen vore stark; försök att förbättra ventilationen hade strandat på de oproportionerliga kostnaderna.
Det vore av nu nämnda skäl ofrånkomligt, att mom en nära framtid andra lokaler ställdes till förfogande.
Då humanistiska sektionens seminariebibliotek, respektive folkminnesarkivet och landsmålsarkivet, vilka voro inrymda i samma hus, helt säkert hade stort behov av ökade lokaler, torde institutionens avflyttning vara önskvärd även med hänsyn därtill.
Statistiska institutionen inrymdes för närvarande i två mindre salar i själva universitetshuset. Tillfälligt begagnade institutionen dessutom för föreläsningar och övningar en större föreläsningssal och för specialarbeten ett rum i universitetshusets bottenvåning. Lokalerna vore otillräckliga för sitt nuvarande ändamål. Behövliga lokalökningar inom universitetshuset syntes uteslutna och användningen av en allmän föreläsningssal för de praktiska övningarna medförde betydande olägenheter på grund av olämplig möblering och övrig inredning, inskränkningar i tiderna m. m.
Användningen av omskrivna lokaler för statistiska institutionens räkning torde vidare icke oväsentligt bidraga till den brist på föreläsningssalar, som i viss män gjorde sig kännbar.
Genom universitetets förvärv av omskrivna fastighet skulle de matematiska och statistiska institutionernas lokalfråga för en längre tid framåt lösas på ett synnerligen lyckligt sätt och för kostnader, som måste anses mycket rimliga. Samtidigt skulle ovan omtalade lättnader för vissa andra ämnen uppnäs.
Därest det i framtiden skulle visa sig förmånligt att vid lösandet av vissa andra av universitetets byggnadsfrågor, endera matematiska eller statistiska institutionen eller båda överflyttades till andra lokaler kunde den till inköp föreslagna byggnaden utan vidare tagas i bruk för andra ändamål. Den inredning av lokalerna, som kunde komma ifråga Anderas användning för matematik och statistik vore icke av sådan speciell art, att den behövde försvåra ett utbyte av ämnen.
Till fastigheten hörde en med den sammanbyggd, stor och väl inredd gymnastiksal. Denna torde, även örn den ej komme att användas för sitt ursprungliga ändamål, dock vara av stort viirde för universitetet exempelvis såsom samlingssal, såsom museilokal, såsom arkiv- och arbetslokal eller såsom annex till det närbelägna universitetsbiblioteket.
4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.
Överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket P. Wilner hade anfört följande rörande behovet av utrymme för universitetsbibliotekets tidningssamling:
Vid planerandet av bibliotekets nu pågående bygge måste av ekonomiska skäl det hårt tillträngda behovet av lokaler för bibliotekets hastigt växande tidningssamling i huvudsak skjutas åt sidan till förmån för ökade utrymmen åt bokmagasin och läslokaler. Biblioteket stöde därför med det snaraste inför den absoluta nödvändigheten att någonstädes finna plats dels för den årliga tidningsaccessionen (årligen cirka 700 tidningsvolymer, d. v. s. cirka 16 kvadratmeter 2 meter höga staplar), dels för en del för närvarande på bibliotekets vind under synnerligen olämpliga förhållanden magasinerade tidningar. För biblioteket måste det betraktas som ett fullständigt unikt och ovanligt lyckligt tillfälle, om den utvidgningsfråga, det här rörde sig om, kunde lösas genom förvärvet av den å tomten nr 3 varande gymnastikbyggnaden. Av praktiska och ekonomiska skäl vore det givetvis önskvärt att, när biblioteket nödgades utanför sin egen byggnad magasinera en del av samlingarna, detta skedde i en så nära biblioteket som möjligt belägen lokal. Så inringat som biblioteket under de senaste åren blivit av lasarettsoch institutionsbyggnader, funnes överhuvud inom det närmaste grannskapet icke någon annan lokal att tillgå än den nämnda byggnaden. Dess storlek syntes också för bibliotekets behov synnerligen lämplig, i det att här tidningsaccessionen under cirka 10 år kunde beredas rum och, örn tvenne golv inlades, en accession för ytterligare 15 år. Ett förvärv av byggnaden i fråga med ovannämnda användning för bibliotekets räkning vöre en mycket lycklig lösning av en utrymmesfråga för biblioteket, som i alla händelser måste med det snaraste i någon form lösas och som utan tvivel skulle under andra omständigheter betinga avsevärt högre kostnader än dem, det här kunde vara fråga om.
Docenten Elof Gertz, som ifrågasatt att ovannämnda gymnastiksal skulle inredas till psykologisk institution, hade rörande den psykologiska institutionens lokalförhållanden meddelat följande:
I zoologiska institutionen disponerade psykologiska laboratoriet från början sju rum. Detta lokalbestånd hade under åren reducerats så, att för närvarande endast två rum stöde till förfogande.
Varje läsår hade under höstterminen pågått laborationer för två betyg. Då antalet laboranter varit i genomsnitt 14, hade specialundersökningar av vad slag som helst på grund av lokalbrist icke kunnat utföras under laborationsterminen. På grund av de till den obligatoriska kursen i pedagogik hörande demonstrationerna vilka ägt rum under vårterminen, stöde sålunda för specialundersökningar lokalerna endast under en del av denna termin till förfogande. Kunde en specialundersökning icke slutföras under denna termin, som vore fri från laborationer och demonstrationer, måste den avbrytas för omkring 9 månader framåt, såvida icke ferierna foges i anspråk. Praktisk taget kunde specialundersökningar icke komma till stånd med nuvarande minimala lokaltillgång.
Beträffande de här ovan nämnda demonstrationerna i den obligatoriska kursen i pedagogik framhölles såsom en ytterst ogynnsam omständighet, att beskrivningar och redogörelser för experimentalpsykologiska
5 Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.
uppgifter måst lämnas på ett forum medan dessa uppgifter demonstrerats med tillhjälp av apparater på ett annat forum, ofta långt efter kursföreläsningarnas slut. Att kunna demonstrera en experimentell uppgift samtidigt som frågeställningen framlades och beskreves, vore en kardinalfordran, som måste tillgodoses för att ett verkligt utbyte av undervisningen skulle kunna vinnas. En hörsal, rymmande omkring 150 personer, borde sålunda stå till förfogande i närmast möjliga anslutning till institutionens apparatsamling.
För laborationsövningarna i experimentell psykologi vore de nu disponibla lokalerna alldeles otillräckliga. Trots det, att zoologiska institutionens föreläsningssal disponerats vid dessa arbeten, hade laboranterna måst i stor utsträckning hänvisas till såväl oeldade som fullständigt olämpliga utrymmen i källaren (exempelvis en skrubb, som förut använts till potatisupplag, samt destinations- och verkstadslokaler) samt till korridorerna. Vid experimenten inom synsinnet hade bristen på särskilda mörkrum gjort sig i hög grad kännbar, och vid de akustiska experimenten hade avsaknaden av tillräckligt antal smärre arbetsrum mången gång fullständigt omöjliggjort dessa experiment.
Undervisningen i experimentell psykologi kunde helt enkelt icke behörigen uppehållas, utan att nya och lämpliga lokaler ställdes till förfogande.
Av filosofiska fakultetens protokoll för den 16 mars 1935 inhämtas bland annat, att inom fakulteten framhållits, att genom det föreslagna fastighetsförvärvet de matematiska och statistiska institutionernas lokalfråga kunde på ett lyckligt sätt lösas samt att den psykologiska institutionens behov av lokaler skulle kunna tillgodoses genom inredning av omskrivna gymnastiksal. En preliminär utredning visade, att kostnaderna för nämnda inredning kunde beräknas uppgå till omkring 40,000 kronor. Vidare hade framhållits, att de lokaler, som i en framtid bleve lediga i nuvarande byggnaden för kemiska institutionen, helt säkert vore erforderliga för fyllande av universitetets övriga behov av utökade lokaler.
Bland handlingarna i ärendet, återfinnes följande beskrivning av fastigheten :
Byggnaden vore uppförd år 1921 av Malmöhus läns landsting. Den utgjordes av en tegelbyggnad under tegeltak, uppförd i två våningar samt med fullt utbyggd källare och vindsvåning. Med huvudbyggnaden sammanhängde en från denna väl isolerad något äldre gymnastikbyggnad. Byggnaden hade fritt läge i skärningen mellan Sölvegatan och Finngatan och till desamma hörde en obebyggd tomt, förutvarande skolplan.
Huvudbyggnaden hade en längd av omkring 20 meter, en bredd av 11 meter. Källarvåningen innehölle utom goda magasinsutrymmen, lämpliga som pannrum och koksrum, även toiletter samt en stor ljussal (6 X 9‘/a meter), använd som övningsrum. Bottenvåningen innehölle, utom kapprum och trapputrymmen, tre rum respektive fix 9 Vä meter, 6Vs+ 9 meter samt4Va x 6 meter. Våningens höjd vore 3.4:. meter. Vå-
6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.
ningen 1 trappa lipp vore av samma storlek och hade samma uppdelning i tre rum. Våningens höjd vore 3.45 meter. Vindsvåningen, vilken tjänstgjort som tjänstebostad åt seminariets rektor, bestode av fyra rum och kök jämte diverse utrymmen.
Trappuppgångarna vore vida och ljusa, trapporna av konststen. Kapprummen, korridorerna och övningsrummet i källaren hade golvbeläggning av plattor, lärosalar och övriga rum i bottenvåningen och våningen 1 trappa upp hade golven belagda med linoleummattor av god kvalitet. Fönstren vore stora och moderna.
Följande värdering sutlåtande hade avgivits:
Undertecknade, av vilka Göransson anmodats av professorn Sven Wicksell, Persson av professorn Fredrik Böök och Wennström av Göransson och Persson gemensamt, som erhållit i uppdrag att värdera det fastighetskomplex i kvarteret Bispen i Lund, söm tidigare av Malmöhus läns landsting disponerats för småskoleseminariet i Lund och som nu äges av professorn Fredrik Böök, få härmed till fullföljande av uppdraget avgiva följande
Värderings utlåtande.
Området ifråga har intagits i stadens planlagda område genom Kungl. Maj:ts beslut den 31 juli 1885. Viss ändring i stadsplanen har fastställts av Kungl. Maj:t den 24 april 1931. Enligt denna ändring skall viss del av Finngatan tilläggas kvarteret Bispen, och genom tomtindelning fastställd av länsstyrelsen i Malmö den 29 augusti 1934 har bestämts, att ifrågavarande gatumarksområde skall tilläggas de nu ifrågavarande av professor Böök ägda tomterna sålunda, att 181,8 kvadratmeter tillägges tomten nr 2 och 180,6 kvadratmeter tillägges tomten nr 3. Denna ändring i tomtindelningen är ännu icke rättsligen genomförd. Gatumarksområdena ifråga ägas fortfarande av Lunds stad och hävdas icke tillsammans med tomtmarken. Värderingen kommer med anledning härav att omfatta endast den markareal, som motsvara de gamla rättsligen bestående tomterna nr 2 och nr 3 i kvarteret Bispen.
Tomterna ifråga utgöra i areal tillsammans 3,244.2 kvadratmeter och äro i fastiglietstaxeringslängden tillsammans med därå vid taxeringens verkställande befintliga åbyggnader upptagna till ett sammanlagt värde av 229,000 kronor, varav i den skattefria längden 191,000 kronor och i skattelängden 38,000 kronor. Av detta senare belopp angives 13,000 kronor såsom markvärde och 25,000 kronor såsom byggnadsvärde.
Sedan sistförflutna fastighetstaxering hava åbyggnaderna å tomten nr 2 nedrivits. Övriga byggnader kvarstå oförändrade.
Byggnaderna å tomten nr 3 utgöras av dels en i början av 1890-talet uppförd gymnastikbyggnad med vaktmästarbostad och en uthusbyggnad längs södra långsidan och dels en byggnad för skoländamål, uppförd år 1921 och innehållande i huvudsak fyra lärosalar, rektorsexpedition och lärarrum samt å övre (3:dje) våningen en fyrarumsbostadslägenhet med tillhörande bekvämligheter, vilket allt närmare framgår av härtill fogade ritningskopior och kartor.
För tomtområdena ifråga gälla särskilda av Kungl. Majit den 24 april 1931 fastställda byggnadsbestämmelser enligt vilka bebyggelse får ske i slutet byggnadssätt och med högst tre våningar.
Undertecknad Göransson, som uppfört förutnämnda nybyggnad år
7 Kungl. Maj.ts proposition Nr 78.
1921, har till värderingsmännens förfogande ställt sina kostnadskalkyler från uppförandet och har nu verkställt en jämförande beräkning med utgångspunkt från nu gällande prisförhållanden. Med utgångspunkt bland annat härifrån och med hänsyn tagen till vad byggnaderna på grund av sin ålder kunna anses hava minskat i värde hava värderingsmännen enats örn följande värdering:
Tomtmark....................kronor 27,300
Åbyggnader............ 118,000
Summa kronor 145,300
Denna summa fördelas å de särskilda fastigheterna på följande sätt:
Fastigheten tomten nr 2 i kvarteret Bispen. . .kronor 15,300 » > 3 » » » ... » 130,000
Lund den 9 mars 1935.
E. Göransson. P. Persson. Magnus Wennström.
I skrivelse den 11 mars 1935 har professorn Böök erbjudit universitetet omförmälda fastighet nr 3 för en köpesumma av 125,000 kronor, vilken summa avsåge omedelbart tillträde; per den 30 juni 193o beräknades köpesumman till 126,017 kronor 62 öre.
Av handlingarna framgår, att sistberörda belopp framkommit genom sammanräkning av Bööks utgifter för fastighetsköpet enligt följande bland handlingarna befintliga tablå:
Köpesumman..................-.............kronor
Lagfartskostnader................ .......... !>
Inteckningskostnader..........................
Inteckningsfastställelse ......................... *
Taxeringsbevis................................. *
Ränta till landstinget......................... *
Mätning av tomterna (47: 95 + 42: 55) ...............*
Kommunalskatt för år 1934 ................ *
Renhållning av gård och gata till och med 3% ..... »
Räntor i Gamla sparbanken å kronor 112,000: — (in-
teckningslånen) till och med 30/6.............. • *
Vatten och värme; vattenavstängning m. m........ »
Renhållningsverket: tömning till och med 3%>...... *
Kommunal- och kronoskatter för år 1935 till och med
3% cirka................................. *
Ränta å 25,000 kronor, som lånats i Gamla sparbanken
vid köpets avslutande till och med 30/6.......... *
Brandförsäkringsavgifter till och med 3%...........
Summa kronor
137,000: — 2,333: 75 448: — 17: 25 2: — 609: 77 90: 50 198: 63 150: —
1,344: — 12:10 30: 50
125: —
437:50 68: 62
142,867: 62
Härifrån avgår dels
tomten nr 2 enligt värdering......kronor 15,300: —
och dels en kontant summa, som betalats för rivning av byggnader å
tomten nr 2................. ' 1,550: » 16,850: —
Summa kronor 126,017:62
8 Kungl. Maj:ts 'proposition Nr 78.
Kostnaderna för ändringsarbeten, jast inredning och reparationer hava beräknats på följande sätt:
Byggnadsarbeten . . . ...........................kronor 5,000
Värmeledning och sanitära anläggningar............ » 8,000
Målning m. m. . . ............................. » 5,660
Golvbeläggning i vindsvåningen.................. » 1,107
Summa kronor 19,767
Övriga kostnader:
tomtens iordningställande och inhägnad kronor 3,000: — fast inredning (katedrar, bokhyllor etc.) » 5,233: —
ändringar i elektriska nätet....... » 1,500: —
smärre ändringsarbeten och oförutsedda utgifter..................... » 4,482: 38kronor 14,215: 38
Summa kronor 33,982: 38
Ovanstående kostnadskalkyl avser, nied undantag för vaktmästarbostaden, icke ändringar eller reparationer i gymnastikbyggnaden. Enligt preliminär beräkning skulle kostnaderna för ändring av sistnämnda byggnad till arbetslokaler för psykologisk institution uppgå till 42,700 kronor.
Vid ärendets behandling i drätselnämnden anförde universitetets rektor, professorn Moberg, bland annat följande:
o Lokalförhållandena vore i en del fall sådana, att de måste betecknas såsom outhärdliga. Att universitetsmyndigheterna icke under de senaste åren framlagt bestämt förslag till avhjälpande av denna lokalbrist berodde på att man hyst förhoppning om att i en snar framtid kunna avhjälpa densamma genom anlitande av den nuvarande kemiska institutionsbyggnaden. Den nybyggnad för de kemiska institutionerna, som nu vore under förberedelse, beräknades kunna tagas i bruk under senare delen av år 1937, och dessa institutioners nuvarande byggnad skulle då stå till förfogande. Denna gamla och nu mycket bristfälliga byggnad innehölle inemot 60 större och mindre rum i två våningar med en sammanlagd golvyta på omkring 2,000 kvadratmeter, trappor, korridorer, kapprum m. m. däri inberäknade. Örn den kunde för skälig kostnad iordningställas och inredas, skulle den kunna lämna utrymme för ett flertal av de mindre institutioner, laboratorier och dylikt, som nu vore hänvisade till provisoriskt anordnade och otillfredsställande lokaler och detta likväl till förfång för den undervisning, för vilken dessa lokaler egentligen vore avsedda.
Den till inköp föreslagna fastigheten motsvarade på intet sätt universitetets här berörda samlade lokalbehov. Och den erbjöde, om den tillhörande gymnastiklokalen ej medräknades, endast lU av den gamla kemiska institutionens golvyta. Och det borde tilläggas, att hur otillräckliga och, ifråga örn matematiken, också hygieniskt otillfredsställande de utrymmen än vore, som nu vore upplåtna åt matematik och statistik, andra ämnen, exempelvis psykologi, folkminnesforskning och landsmålsarbetet vore ännu sämre ställda i lokalavseende. Och dessa skulle icke
!)
Kungl. Maj:ts 'proposition Nr 78.
heller kunna tillgodogöras de utrymmen, som vid bifall till inköpsförslaget skulle lämnas av matematiken och statistiken. Dessa lokaler måste då tagas i bruk för sina egentliga uppgifter. De vore dels allmänna föreläsningssalar i universitetshuset och dels tillhörde de den humanistiska sektionens seminarier.
Genom bifall till inköpsförslaget vore sålunda den angelägna frågan om beredande av ökade utrymmen för universitetet ingalunda slutgiltigt löst. Det riktiga skulle tvärtom hava varit att just i sammanhang med den utredning, som detta inköpsförslag påfordrat, också en undersökning skulle kunnat företagas angående de tekniska möjligheterna och kostnaderna för den gamla kemiska institutionsbyggnadens iordningställande. Man hade därigenom satts i tillfälle att mera bestämt bedöma i vad mån denna byggnad skulle kunna tillgodose universitetets övriga här antydda rumsbehov. Tyvärr hade universitetet icke för närvarande haft till förfogande några medel för att på egen hand låta företaga en sådan utredning. Men det kunde i varje fall sägas, att om den gamla institutionsbyggnaden visade sig användbar, dess utrymmen bleve väl behövliga för universitetet, även örn den till inköp föreslagna fastigheten ställdes till förfogande till matematik och statistik.
Drätselnämnden, som tillstyrkt det föreliggande förslaget, har i ärendet yttrat följande:
Det vore påtagligt, att icke alla de nu aktuella behoven skulle kunna tillgodoses i den kemiska institutionens gamla byggnad. De institutioner, som återstode, örn de av filosofiska fakulteten angivna skulle beredas plats i den till inköp föreslagna byggnaden, vore den redan i den nuvarande kemiska institutionsbyggnaden inrymda limnologiska institutionen, institutionen för folkminnesforskning (Hyltén-Cavallius’ stiftelsen) och landsmålsarkivet. Det kunde beräknas, att örn dessa tre institutioner bereddes behövliga och även för framtiden tillräckliga lokaler i den nuvarande kemiska institutionen och därtill antingen den psykologiska institutionens eller universitetsbibliotekets, av överbibliotekarien anmälda utrymmesbehov medtoges, detta skulle fylla hela den gamla byggnaden.
För tillgodoseendet av de matematiska och statistiska institutionernas samt även alternativt den psykologiska institutionens eller universitetsbibliotekets här omnämnda utrymmesbehov skulle jämväl en nybyggnad kunna påtänkas. Tomtplats härför skulle givetvis kunna beredas på det område inom den s. k. Helgonagården, som universitetet redan disponerade i och för framtida uppförande av institutionsbyggnader. En byggnad med samma kubikinnehåll som den nu till inköp föreslagna (5,050 m3) borde — då det gällde en jämförelsevis enkel byggnadstyp — kunna med nuvarande byggnadspriser uppföras för en kostnad av 40 kronor per m3 eller omkring 200,000 kronor.
Vad den till inköp tilltänkta byggnaden beträffade, så vore den, jämlikt utlåtande av stadsingeniören, synnerligen omsorgsfullt byggd och väl underhällen. Det framginge vidare, att den förut till seminarium använda byggnaden kunde på ett enkelt sätt omändras för sitt nu tilltänkta ändamål. I»ä enahanda sätt befunnes gymnastiksalen genom sin areal och sin höjd ägnad att bilda stomme till en institutionsbyggnad i tvä våningar av tillbörlig höjd utan att takstolen behövde rubbas. Genom dessa omändringar skulle i den gamla seminariebyggnaden er-
10 Kungl. Maj.ts proposition Xr 78.
hållas en nyttig golvyta av 550 nr, med en rymd av 1,800 m3; motsvarande siffror skulle för den nuvarande gymnastiksalens vidkommande bliva 490 nr och 1,600 nr. Utrymmet i dess helhet i byggnaderna vore respektive 2,800 och 2,250 m3, alltså — såsom förut nämnts — tillhopa 5,050 lii3.
De nyttighetsvärden, som universitetet härmed skulle erhålla, skulle betinga följande kostnader. Köpeskillingen, beräknad med tillträde den 80 juni 1935, skulle utgöra 126,017 kronor 62 öre. Omändringen i den gamla seminariebyggnaden kunde, enligt infordrade anbud, beräknas till 33,982 kronor 38 öre. Det belopp, som sammanlagt skulle erfordras och som av filosofiska fakulteten äskats, bleve alltså 160,000 kronor. Till detta skulle komma det belopp, som skulle behövas för omändringen av gymnastiklokalen. Filosofiska fakultetens förslag, som räknade med (Jess omändring till psykologisk institution, vore i denna del endast preliminärt— då professuren i psykologi och pedagogik för närvarande vore ledigförklarad — och hade karaktär av principprogram; därest fastigheten skulle inköpas, hade fakulteten givetvis för avsikt att senare i , vanlig ordning inkomma med petitum angående omändringen av gymnastiksalen. För att likväl redan nu kunna approximativt överblicka den kostnad, som omändringen till psykologisk institution skulle betinga, förelåge även här ett införskaffat anbud; detta uppginge till 42,700 kronor.
Då drätselnämnden jämförde med varandra de båda, sålunda angivna möjligheterna — inköp av den ifrågavarande fastigheten eller motsvarande nybyggnad — kunde å ena sidan sägas, att en äldre fastighet, även med ändamålsenlig förändring och nyinredning, icke kunde bliva fullt lika värdefull som en nybyggnad och att salupriset sålunda snarast finge betecknas såsom liggande i överkant; detta även med hänsyn till det pris, som denna fastighet skulle kunna betinga, örn den utbjödes i öppna marknaden. Men ä andra sidan erhölles genom inköpet av den nu salubjudna fastigheten vissa bestämda fördelar. Drätselnämnden ville här framhålla, att enligt professorerna Wicksells, Riesz’ och Zeilons förmenande »de matematiska och statistiska institutionernas lokalfråga för en längre tid framåt skulle lösas på ett synnerligen lyckligt sätt» genom den nu tilltänkta anordningen, och att enligt såväl överbibliotekariens som docenten Gertz’ åsikt gymnastiklokalen skulle komma att erhålla en nyttig användning. De ifrågavarande institutionerna skulle också med denna placering komma i omedelbar närhet av vissa andra institutioner av betydelse för deras verksamhet. Härutöver tillkomme, att nämnda institutioner skulle genom detta inköp på kortaste tid erhålla sin väl motiverade önskan örn ökat utrymme uppfylld. På dessa grunder skulle detta fastighetsförvärv otvivelaktigt innebära en värdefull tillgång för universitetet. Mot föreliggande ritningar och kostnadsberäkningar hade drätselnämnden ej heller något att erinra.
Drätselnämnden kunde vidare framhålla, att den tomtmark, som innefattades i det tilltänkta köpet, vore 1,235,7 nr och lämnade möjlighet för viss tillbyggnad, örn så skulle framdeles erfordras. Detta hindrade likväl ej, att det — för tillgodoseendet av ytterligare behov av utvidgning— skulle vara önskvärt, örn universitetet kunde förvärva jämväl den i handlingarna som tomten nr 2 benämnda, västra delen av detta fastighetskomplex.
11 Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.
Då efter företaget inköp av fastigheten driften i denna institutionsbyggnad kunde påräknas taga sin början redan under första delen a\ höstterminen 1935, ville drätselnämnden framhålla vikten av, att ett anslag å 6,000 kronor för bestridande av driftkostnaderna ställdes till förfogande för budgetåret 1935 1936, ifall köpet komme till stand.
Slutligen ville nämnden påpeka, att tvenne ytterligare utgiftsposter kunde ifrågakomma, nämligen dels framtida, eventuellt uppkommande kostnad för inköp av gatumark, varom nämnts i ett vid handlingarna fogat utlåtande av stadsingeniören Wennström, och dels viss skatt. Den förra posten kunde, efter ett tomtpris av 10 kronor per m2, beräknas till 1,800 kronor. Den senare posten, nämligen universitetets andel i den nuvarande ägaren för innevarande ar paförda skatten, kunde beräknas till 500 kronor, på grund varav det omedelbara anslagsbehovet borde ökas med detta belopp.
Kanslern för rikets universitet har i skrivelse den 11 april 1935 anfört följande:
I likhet med universitetets rektor ville kanslern understryka det starka behovet av ökade och bättre lokaler för undervisningen i vissa ämnen, vilka icke kunde vara betjänta enbart med tillgång till de allmänna föreläsningssalarna, ävensom erinra örn att universitetet örn ett pär ar kunde förfoga över de utrymmen, som för närvarande disponerades av den kemiska institutionen. Det förefölle under sådana omständigheter mest rationellt att, innan åtgärder vidtoges för anskaffande av lokaler på annat håll, undersöka, huruvida utrymmena i den gamla kemiska institutionsbvggnaden vore tillräckliga för tillgodoseendet av de nu aktuella lokalbehoven, samt huruvida sagda byggnad befunne sig i sadant skick, att den för en rimlig kostnad kunde iordningställas for sm nya uppgift
Vad den till inköp föreslagna fastigheten beträffar, hade denna obestridligen ett från universitetets synpunkt förmånligt läge. De till inköp av inventarier och till instrumentell utrustning begärda beloppen syntes skäliga. Ej heller hade kanslern något att erinra mot beräkningen av de årliga kostnaderna för fastighetens uppvärmning och belysning lii. m.
Kanslern hemställde, att Kungl. Majit — därest Kungl. Majit skulle finna här ifrågavarande ärende icke böra framläggas för 1935 års riksdag _ vine ställa nödiga medel, förslagsvis 3,000 kronor, till universitetets förfogande för verkställande av utredning, dels huruvida det behov av ökade och bättre lokaler för vissa undervisningsändamål, som för närvarande gjorde sig starkt gällande, kunde tillgodoses genom användande av de utrymmen, vilka bleve disponibla i den gamla kemiska institutionsbyggnaden, dels ock angående kostnaden för sagda byggnads iordningställande för sin nya uppgift.
Byggnadsstyrelsen anförde i utlåtande den 2 maj 1935 följande.
Den byggnad, som för närvarande användes för kemiska institutionen, vöre ganska stor och torde, sedan det för anordnande av korridorer, kapprum och tollette!' samt vaktmästarbostäder erforderliga utrymmet
12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.
Mnräknats, kunna rymma en nyttig golvyta av sammanlagt 1,100 a 1,200 kvadratmeter. Statens organisationsnämnd hade rörande byggnaden framhållit, att genom dess apterande för andra ändamål åtskilliga för universitetet angelägna lokalbehov skulle kunna tillgodoses. Enligt universitetets drätselnämnds beräkning skulle för limnologiska institutionen, institutionen för folkminnesforskning, landsmålsarkivet samt antingen psykologiska institutionen eller universitetsbibliotekets tidningssamling tillsammans erfordras allt det utrymme, som kunde utvinnas ur byggnaden ifråga. T oförändrat skick kunde emellertid byggnaden ej så utnyttjas, detta på grund av såväl att den nuvarande rumsindelningen sannolikt måste i större eller mindre grad ändras som att byggnaden befunne sig i ett synnerligen dåligt skick. Kostnaderna för byggnadens apterande för andra ändamål än det, vartill den nu användes, måste alltså bliva betydande.
En fullt tillförlitlig beräkning av dessa kostnader kunde ej verkställas annat än i samband med en sådan utredning, universitetskanslern förordat, då kostnaderna givetvis bleve beroende på huru omfattande ändringarna i byggnaden måste bliva för att tillgodose lokalbehovet för de olika institutioner, som skulle inrymmas i den. För att utröna om ett iståndsättande över huvud taget kunde anses böra ifrågakomma, hade byggnadsstyrelsen emellertid låtit besiktiga byggnaden och uppgjort en ungefärlig beräkning av kostnaderna för en fullständig reparation, genomförande av korridorsystem samt installation av erforderliga värme- och sanitära anläggningar. Denna beräkning hade givit vid handen, att dessa arbeten skulle draga en kostnad av omkring 250,000 kronor. Härvid förutsattes, att några större ingrepp i byggnadsstommen ej behövde göras och att laboratorieinredningar eller dylikt icke skulle ifrågakomma.
Kostnaderna för ett iordningställande av kemiska institutionens nuvarande byggnad syntes alltså bliva avsevärda. Först efter en ingående utredning kunde avgöras, huruvida de lokaler, som därvid erhölles, kunde Wiva så lämpliga för respektive ändamål, att det icke vore mer tillrådligt att uppföra en helt ny, rationellt planlagd byggnad.
Under sådana förhållanden och då, såsom universitetets drätselnämnd framhållit, det torde vara påtagligt, att icke samtliga de institutioner, vilkas lokalbehov vore aktuella, kunde beredas plats inom den nuvarande kemibyggnaden, syntes det tillfälle, som nu erbjöde sig att förvärva fastigheten nr 3 i kvarteret Bispen, böra beaktas.
Härtill korinne, att den till inköp föreslagna fastigheten hade ett sådant läge i förhållande till andra universitetsinstitutioner, i all synnerhet bibliotekets byggnader, att ett förvärv av fastigheten redan ur denna synpunkt måste betecknas såsom mycket önskvärt. I likhet med drätselnämnden funne styrelsen det vara förmånligt, om universitetet kunde förvärva jämväl den angränsande tomten nr 2, varigenom skulle erhållas ett avrundat fastighetskomplex, erbjudande stora möjligheter till framtida tillbygnader.
Det ifrågasätta inköpspriset, 126,017 kronor 27 öre, funne byggnadsstyrelsen icke särskilt lagt men det kunde å andra sidan icke anses oskäligt. Detsamma torde, i all synnerhet med hänsyn till fastighetens ovanberörda lämpliga läge i förhållande till universitetets andra markområden, kunna godtagas.
I fråga örn de till 33,982 kronor 38 öre beräknade kostnaderna för
13 Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.
byggnadens iordningställande torde detta belopp få anses så knappt, att det kunde tänkas förslå endast under förutsättning att utförandet bleve enkelt, att icke större krav ställdes på lokalerna än som tillämpades på klassrum i en vanlig skola och att största möjliga sparsamhet i övrigt iakttoges.
Byggnadsstyrelsen funne det således vara förenat med god förtänksamhet, att fastigheten nr 3 i kvarteret Bispen i Lund förvärvades för nu ifrågakomna ändamål, och styrelsen tillstyrkte därför avlåtande av proposition örn anvisande av ett belopp av 160,500 kronor för fastighetens inköp och dess omändring till lokal för Lunds universitets statistiska och matematiska institutioner m. m. Beträffande det till 17,200 kronor angivna beloppet för inköp av inventarier hade byggnadsstyrelsen icke något att erinra.
Emellertid ville byggnadsstyrelsen framhålla angelägenheten av att den av universitetskanslern förordade utredningen rörande den framtida användningen av den kemiska institutionens nuvarande byggnad verkställdes snarast möjligt. Genom en sådan utredning skulle nämligen vinnas en god överblick över universitetets föreliggande lokalbehov och riktlinjerna kunde uppdragas för en planmässig lösning av desamma. Enligt byggnadsstyrelsens mening torde denna utredning lämpligen böra verkställas av byggnadsstyrelsen och universitetet gemensamt, varför styrelsen, som icke disponerade för ändamålet erforderliga medel, hemställde, att det av universitetskanslern föreslagna beloppet å 3,000 kronor måtte ställas till styrelsens förfogande.
Med skrivelse den 12 juni 1935 har kanslern därefter överlämnat en skrivelse från det större konsistoriet med därtill hörande bilagor, varav framgår, att Böök förklarat sig beredd att dels, för den händelse statsmakterna beslutade att inköpa fastigheten nr 3, överlämna denna fastighet för det tidigare erbjudna priset av 126,017 kronor 27 öre med tillägg av ränteutgifter, löpande på denna summa från den 1 juli 1935 till den dato, då köpet skedde, dels ock till universitetet försälja fastigheterna nr 2 och 3 för självkostnadspris, 141,317 kronor 62 öre, under förutsättning att köpet avslutades före den 30 juni 1935.
Konsistoriet har i berörda skrivelse erinrat, att önskvärdheten av att även tomten nr 2 förvärvades antytts redan i drätselnämndens ovanberörda yttrande, samt uttryckt sin livliga förhoppning, att en utvägmåtte kunna finnas att i enlighet med Bööks anbud för universitetets räkning förvärva hela området i fråga, d. v. s. såväl nr 2 som nr 3 i kvarteret Bispen.
Efter anmodan från ecklesiastikdepartementet har Böök sedermera avgivit följande alternativa anbud, som avse köp med tillträde och likvidering den 30 juni 1936:
14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.
Alternativ A. Fastigheten nr 3 med därå befintliga byggnader erbjuder sig Böök att försälja mot ett pris av 132,000 kronor.
Alternativ B. Fastigheten nr 3 med därå befintliga byggnader jämte fastigheten nr 2 erbjuder sig Böök att försälja mot ett pris av 148,193 kronor, vilken summa utgjorde Bööks eget självkostnadspris enligt föl-
jande specifikation:
Enligt tidigare lämnad avskrift av värdering per den
30 juni 1935 ............................kronor 142,867: 62
Härifrån avgår ersättning för rivning av det gamla
huset å tomt nr 2......................... » 1,550: —
Återstår alltså per den 30 juni 1935............. > 141,317: 62
3 Vs procent ränta härå från 30 juni 1935—30 juni
^ 1936 ........................... » 4,946: 12
Ersättning till de 3 värderingsmännen med 50 kronor
per man (även till den av universitetet utsedde). . » 150: —
Renhållning av gård och gata 30 juni 1935—30 juni
1936 ................... » 180: —
Trädgårdsarbete (grävning och beskärning)........ 195: —
Kommunalskatt, som skall betalas 1936 .......... » 530: 88
Kommunalskatt, som skall betalas 1937 .......... » c:a 530: 88
Landstingsskatt, som skall betalas 1935 .......... » 171: 25
Landstingsskatt, som skall betalas 1936 ......... . » c:a 171:25
Summa kronor 148,193: —
Vidare har i ärendet av universitetets rektor, professorn A. Moberg upplysts, att i Lund igångsatts en preliminär undersökning rörande möjligheterna att utnyttja den gamla kemiska institutionsbyggnaden för tillgodoseende av universitetsinstitutionernas utrymmesbehov. Denna undersökning har enligt lämnad uppgift visat, att nämnda byggnad skulle kunna iordningställas till fullt tillfredsställande arbetslokaler med tillräckligt utrymme för det limnologiska laboratoriet och någorlunda tillräckligt utrymme för institutionen för experimentell psykologi samt för folkminnesforskning och för landsmålsarkivet jämte biutrymmen. Att i densamma därjämte inrymma lokaler för de matematiska och statistiska institutionerna och för universitetsbibliotekets tidningssamling har befunnits otänkbart. I samband med undersökningen verkställda preliminära kostnadskalkyler utvisa, att byggnaden skulle kunna iordningställas för förstnämnda ändamål för en kostnad av högst 270,000 kronor.
Byggnadsstyrelsen har den 11 januari 1936 avgivit förnyat utlåtande i ärendet och därvid anfört följande:
Den utredning beträffande gamla kemiska institutionens användning, som tidigare påyrkats av större akademiska konsistoriet och universitetskanslern, påginge för närvarande och omhänderhades av arkitekten C. A. Stoltz i samråd med vederbörande universitetsmyndigheter och byggnadsstyrelsen. Styrelsen kunde för sin del vitsorda riktigheten av vad professorn A. Moberg senast anfört beträffande ifrågavarande institut
15 Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.
tionsbyggnad och omöjligheten att däri inrymma de statistiska och matematiska institutionerna.
Styrelsens ovanberörda utlåtande den 2 maj 1935 hade avsett inköp av fastigheten nr 3 i kvarteret Bispen i Lund. Det sedermera ifrågasatta förvärvet jämväl av fastigheten nr 2 i samma kvarter ansåge byggnadsstyrelsen vara av stor betydelse, då möjlighet härigenom bereddes till framtida utvidgningar för de institutioner, som komme att förläggas till fastigheten nr 3. Överhuvud taget skulle ett förvärv av fastigheten vara förenligt med klok omtanke beträffande framtiden med hänsyn till tomtens goda läge i förhållande till universitetets övriga markinnehav.
Mot den av herrar Göransson, Wennström och Persson gjorda värderingen av de båda fastigheterna, slutande å en summa av 145,300 kronor, syntes enligt styrelsens förmenande ingen erinran kunna göras. Däremot funne styrelsen de av fastigheternas ägare använda grunderna för beräkning av köpeskillingen, enligt vilka denna bland annat skulle stiga med ränta å det ursprungliga anbudsbeloppet, icke kunna godtagas. Detta sätt att angiva försäljningspriset torde i varje fall vara ovanligt och icke överensstämma med gängse förfaringssätt vid fastighetsaffärer.
Föreliggande förslag framfördes för sent för att kunna framläggas för 1935 års riksdag.
Såsom av det ovanstående framgår, vänta vid universitetet i Lund åtskilliga lokalfrågor på sin lösning. Sålunda erfordras enligt universitetsmyndigheternas mening utvidgade och förbättrade lokaler för institutionen för folkminnesforskning, landsmålsarkivet, psykologiska institutionen, universitetsbibliotekets tidningssamling, limnologiska institutionen, statistiska institutionen och matematiska institutionen. Det har beräknats, att en stor del av detta utrymmesbehov skulle kunna tillgodoses genom omändring av den byggnad, som nu disponeras av kemiska institutionen och som blir ledig för andra ändamål i samband med att denna institution inflyttar i sina nya lokaler, vilket väntas kunna ske under loppet av år 1937. Med hänsyn härtill har kanslern ifrågasatt, huruvida det icke vore mest rationellt att, innan åtgärder vidtoges för anskaffande av lokaler på annat håll, undersöka, om icke utrymmena i den gamla kemiska institutionsbyggnaden skulle vara tillräckliga för att tillgodose de nu aktuella lokalbehoven samt örn denna byggnad befunne sig i sådant skick, att den för en rimlig kostnad skulle kunna iordningställas för sin nya uppgift. Sedermera har en sådan undersökning igångsatts. Enligt denna undersökning skulle i nyssnämnda institutionsbyggnad kunna beredas tillfredsställande arbetslokaler för alla de nyssnämnda universitetsinstitutionerna med undantag för de statistiska och matematiska institutionerna och för universitetsbibliotekets tidningssamling. Det må här inskjutas den anmärkningen, att den gamla kemiska institutionsbyggnaden befinner sig i ett synnerligen dåligt skick, och att det först efter slutförandet av den pågående
Departe-
mentschefen.
16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.
undersökningen kail bedömas, om överhuvud dess iståndsättande för andra ändamål är rationell ekonomi. liniversitetsmyndigheterna i Lund och byggnadsstyrelsen hava ansett det vara lämpligt att utnyttja det tillfälle, som erbjudit sig att förvärva ovannämnda fastighet nr 3 i kvarteret Bispen, till att bereda erforderliga utrymmen för dem av ovanberörda institutioner, som ej kunna erhålla plats i den gamla kemiska institutionsbyggnaden, alltså för de matematiska och statistiska institutionerna samt dessutom antingen för] universitetsbibliotekets tidningssamling eller för den psykologiska institutionen. Vidare har det ansetts välbetänkt att, med tanke på eventuellt i framtiden uppstående utrymmesbehov, samtidigt förskaffa universitetet förfoganderätt över den ovannämnda obebyggda fastigheten nr 2, som gränsar till fastigheten nr 3.
Drätselnämndens utlåtande ger vid handen, att en nybyggnad, som skulle tillgodose det utrymmesbehov, vilket efter vissa omändringar kan utvinnas ur den till inköp föreslagna fastigheten nr 3, beräknas draga en kostnad av ungefär samma storleksordning som kostnaderna för inköp och omändring av sistberörda fastighet. För egen del vill jag framhålla, att jag anser den föreliggande utredningen hava klart ådagalagt, att de statistiska och matematiska institutionerna hava behov av tidsenligare och bättre lokaler än de trånga och i övrigt mycket otillfredsställande utrymmen, varöver de nu förfoga. Den salubjudna fastigheten nr 3 har ett ur universitetets synpunkt mycket fördelaktigt läge och befinner sig i gott skick. Efter relativt obetydliga ändringar kan den därå befintliga huvudbyggnaden göras användbar för det avsedda ändamålet och lokalbehovet för de matematiska och statistiska institutionerna på detta sätt tillgodoses vida snabbare än genom uppförande av en ny byggnad. Jag anser mig med hänsyn till nu anförda förhållanden böra tillstyrka, att medel anvisas för inköp av berörda fastighet och för dess omändring till lokal för de statistiska och matematiska institutionerna. Frågan, huruvida i densamma lokaler jämväl böra beredas för universitetsbibliotekets tidningssamling eller för den psykologiska institutionen, torde senare få upptagas till närmare övervägande. Beträffande den bredvidliggande tomten, fastigheten nr 2, föreligger väl ingen plan för dess omedelbara begagnande. Värdet av fastighetsförvärvet skulle dock otvivelaktigt i väsentlig grad ökas, örn denna fastighet samtidigt kunde förvärvas. Genom en framtida nybyggnad å denna synnerligen välbelägna plats skulle möjlighet erbjudas att i ej obetydlig omfattning tillgodose det ökade utrymmesbehov, som vid universitetet förvisso är att för framtiden emotse. Jag tillstyrker därför, att medel anvisas jämväl för inköp av fastigheten nr 2.
Kostnaderna för nyssberörda båda fastighetsförvärv och för omändring av fastigheten nr 3 skulle enligt Bööks senaste anbud, respektive universitetets beräkningar uppgå till följande belopp:
17 Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.
Inköp av fastigheterna nris 2 och 3.............kronor 148,193: —
Omändring av fastigheten nr 3................. »_33,982: 38
Kronor 182,175: 38.
Mot det för omändring av fastigheten nr 3 beräknade beloppet har jag icke något att erinra. Vad angår köpeskillingen må följande framhållas.
Såsom av det föregående framgår, utgör värderingssumman för bägge fastigheterna 145,300 kronor. Den av säljaren begärda köpeskillingen uppgår till 148,193 kronor och överstiger alltså värderingssumman med (148,193 — 145,300 =) 2,893 kronor. Byggnadsstyrelsen har i sitt senaste utlåtande i ärendet anmärkt på de av säljaren använda grunderna för beräkning av köpeskillingen, vilka enligt styrelsens förmenande icke överensstämma med gängse förfaringssätt vid fastighetsaffärer. Det överskjutande beloppet är ju emellertid jämförelsevis obetydligt. Framhållas må ock, att frågans avgörande uppskjutits åtminstone ett år utöver vad säljaren synes hava beräknat, men att denne det oaktat hållit möjligheten öppen för universitetet att förvärva ej blott den först salubjudna fastigheten utan jämväl den bredvidliggande, ursprungligen av försäljningsanbudet ej omfattade tomten, samt slutligen att fastigheterna äro för universitetet särskilt värdefulla på grund av sin lämpliga belägenhet. Med hänsyn till dessa särskilda omständigheter anser jag den fordrade köpeskillingen böra godtagas. Vid uppgörande av ett blivande köpekontrakt bör givetvis beaktas, att säljaren tillförbindes att svara för erläggandet av de skatteumgälder, som, på sätt av det föregående inhämtas, inräknats i köpeskillingen.
På grund av vad sålunda anförts förordar jag, att för ändamålet för nästa budgetår under Utgifter för kapitalökning och Statens allmänna fastighetsfond anvisas ett reservationsanslag av i runt tal 182,000 kronor.
Till inköp av inventarier för de statistiska och matematiska institutionerna har beräknats ett belopp av 17,200 kronor, till instrumentell utrustning 5,000 kronor samt till driftkostnader 6,000 kronor. Jag saknar anledning att här taga ställning till frågan om anvisande av medel till förevarande ändamål, vilka utgifter icke böra bestridas av statens allmänna fastighetsfond. Även om de nya lokalerna hinna omändras redan under loppet av nästa budgetår, torde det icke vara behövligt att i år anvisa särskilda statsanslag till nämnda utrustningsändamål m. m. Det för ögonblicket mest angelägna synes vara, att fastighetsköpet kan avslutas samt omändringsarbetena igångsättas och under nästa budgetår avslutas.
Bihang till riksdagens protokoll 1036. 1 sami. Nr 78.
18 Kungl. Maj:ts 'proposition Nr 78.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Inköp av fastigheten nr 3 i kvarteret Bispen i Lund m. m. och dess omändring till lokal för de statistiska och matematiska institutionerna vid universitetet i Lund för budgetåret 1936/1937 under Utgifter för kapitalökning, Statens allmänna fastighetsfond anvisa ett reservationsanslag av.............. kronor 182,000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Regenten lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Gösta Sandberg.
Stockholm 1936, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B. 360344