Doc 1937:1

1937 års

stats verks proposition.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 1 Del 1.

KUNGL. MAJ:TS

PROPOSITION

TILL

Riksdagen

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1937/1938;

given Stockholms slott den 4 januari 1937.

Jämlikt grundlagens bud avgiver Kungl. Majit härmed proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1937/1938.

Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokoll angående statsverkspropositionen justering vill Kungl. Majit föreslå riksdagen att godkänna de i protokollet berörda förslag och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter sålunda:

Inkomsterna.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937,

Specifikation av statens inkomster.

Kronor

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1. Mantalspenningar........................... 1,150,000

2. Prästerskapets till statsverket indragna tionde.. 850,000

3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,

bevillning................... 200,000,000

b. Särskild skatt å förmögenhet, be-

villning..................... 15,000,000

c. Extra inkomst- och förmögen-

hetsskatt, bevillning.......... 27,500,000

d. Utjämningsskatt, bevillning.-.i. 12,000,000

e. Utskiftningsskatt och ersätt-

ningsskatt, bevillning......... 250,000

f. Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, bevillning..................... 350,000

g. Stämpelmedel, bevillning...... 63,000,000 318,100,000

4. Automobilskattemedel:

a. Fordonsskatt, bevillning....... 29,000,000

b. Gummiringsskatt, bevillning.... 15,000,000

c. Bensinskatt, bevillning........ 62,000,000 106,000,000

5. Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning.......... 160,000,000

b. Accis å silke, bevillning....... 2,500,000

c. Accis å margarin och vissa andra

fettvaror, bevillning.......... 15,000,000

d. Tobaksskatt, bevillning........ 90,000,000

e. Brännvinstillverkningsskatt, be-

villning..................... 15,500,000

f. Rusdrycksförsäljningsmedel, be-

villning:

a. Partihandelsbolag........ 12,000,000

(2. Detaljhandelsbolag....... 21,000,000

g. Omsättnings- och utskänknings-

skatt å spritdrycker, bevillning 92,000,000

h. Maltskatt, bevillning.......... 28,500,000 436,500,000

862,600,000

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter.......................

2. Inkomster vid fångvården...................

3. Inkomster vid statens uppfostringsanstalt å Bona

4. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk-

ringsrådet..............

5. Bidrag till pensionsstyrelsen

25.000 525,000

1,300,000

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

6. Inkomster vid statens tvångsarbets- och alkoho-

listanstalter ..................................

7. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium

8. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium

9. Avgifter för kontroll å handeln med farmacev-

tiska specialiteter...........................

10. Inkomster vid statens sinnessjukhus...........

11. Inkomster vid statens uppfostringsanstalter för

sinnesslöa..................................

12. Avgifter för besiktning av motorfordon........

13. Avgifter för registrering av motorfordon.......

14. Bidrag till statens bränslekontrollerande verk-

samhet.....................................

15. Inkomster vid länsarkitektsinstitutionen.........

16. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri

sprit m. ..................................

17. Inkomst av myntning och justering...........

18. Kontrollstämpelmedel.........................

19. Bidrag till bank- och fondinspektionen.........

20. Bidrag till sparbanksinspektionen..............

21. Bidrag för tillsyn över sparbankerna...........

22. Inkomster vid tandläkarinstitutet.............

23. Terminsavgifter från läroverken...............

24. Avgifter för granskning av biografbilder........

25. Inkomster vid statens veterinärbakteriologiska

anstalt.....................................

26. Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt

27. Inkomster vid statens lagerhus................

28. Avgifter för täckande av förluster å spannmåls-

regleringen.................................

29. Avgifter för prisreglering på jordbrukets område

30. Inkomster vid rikets allmänna kartverk........

31. Inkomster vid statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt.....................................

32. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverk-

ningen.....................................

33. Inkomster vid statens provningsanstalt---------

34. Fyr- och båkmedel...........................

35. Lotspenningar...............................

36. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter

37. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register

38. Bidrag till försäkringsinspektionen.............

lil. Bidrag från folkpensioneringsfonden...............

IV. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel..................................

2. Totalisatormedel.............................

3. Inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar----

4. Lotterimedel.................................

5. övriga diverse inkomster.....................

200,000

12,900,000

200.000 200,000

10,000,000

13,000,000

30,000

110.000 110,000

2,450,000

1,000,000

6,000,000

1,000,000

1,702,900

Kronor

56,213,000

46,000,000

12,152,900

Säger för egentliga statsinkomster 976,965,900 kronor.

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

Kronor

B. Inkomster av statens produktiva fonder.

I. Statens affärsverksamhet:

1. Postverket, bevillning......................... 19,000,000

2. Telegrafverket............................... 35,000,000

3. Statens järnvägar............................ 32,000,000

4. Statens vattenfallsverk:

a. Kraftverken............... 20,300,000

b. Kanalverken................... 410,000

c. Fastighetsförvaltningen.......... 290,000 21.000,000

5. Domänverket.....,.......................... 16,000,000

6. Statens reproduktionsanstalt.................. 35,000

II. Statens allmänna fastighetsfond............

III. Fonden för statens aktier:

1. Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag...

2. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet.

3. Aktiebolaget Jordbrukarbanken........

4. Aktiebolaget Aerotransport............

5. Svenska spannmålsaktiebolaget.........

13,500,000

1,595,000

200,000

100,000

200,000

5.

6.

7.

8.

10.

11.

12.

15.

16.

17.

18.

19.

20.

IV. Statens utlåningsfonder:

1. Statens bostadslånefond....................... 475,000;

2. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby 67,000

3. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre be-

medlade, barnrika familjer................... 400,000

4. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och

stadsliknande samhällen...................... 350,000

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden............................. 210,000

Lånefonden för lantarbetarbostäder............ 5,000

Allmänna järn vägslånefonden.................. 684,000

Bibanelånefonden............................ 100

9. Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m.

åt enskilda järnvägar...................... 47,000

Vattenkraftslånefonden....................... 225,000

Luftfartslånefonden........................... 24,000

Allmänna byggnadslånefonden................. 7,700

13. Studielånefonden............................. 35,000

14. Lånefonden för inköp av ädla avelsston........ 100

Lånefonden för inköp av avelshingstar av arden-

nerras...................................... 100

Lånefonden för inköp av renar................ 100

Statens fjäderfälånefond...................... 3,000

GödselVårdslånefonden........................ 25,000

Statens kalkbrukslånefond.................... 2,000

Statens fruktodlingslånefond....... 100

21. Statens mejerilånefond........................ 118,000

22. Spannmålslagerhusfonden..................... 29,000

23. Spannmålskreditfonden....................... 100

123,035,000

7,800,000

15,595,000

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

■i- *

f

■t f

< t-fify.* 5 .O

: k?; ;

■ *. v< ^

.

,......? •roj.'-": i;

r

Jr

Utgifterna.

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

Verkliga utgifter.

I. Första huvudtiteln. Kungl, hov- och slottsstaterna.

5000 n]C50i »f^w bOH to *-*■ <lC5C^4^CObO

Kongl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

11 Verkliga utgifter.

II. Andra huvudtiteln. Justitiedepartementet.

A. Justitiedepartementet m. m.

Avlöningar till statsråden utan departement m. m----

Justitiedepartementet:

Avlöningar, förslagsanslag.........................

Omkostnader, förslagsanslag.......................

Svensk författningssamling, förslagsanslag..........

Lagberedningen, reservationsanslag...................

Processlagberedningen, reservationsanslag.............

Chefens för justitiedepartementet ombud för tillsyn a tryckta skrifters allmängörande, förslagsanslag

i

Säger för justitiedepartementet m. m.

B. Justitiekanslersämbetet.

Justitiekanslersexpeditionen: Avlöningar, förslagsanslag... Omkostnader, förslagsanslag.

Säger för justitiekanslersämbetet

C. Domstolarna.

Högsta domstolen m. m.:

Avlöningar till justitieråden, förslagsanslag.....

Avlöningar till befattningshavare vid nedre jusi

revisionen, förslagsanslag...................

Omkostnader, förslagsanslag...................

Bidrag till utgivande av »Nytt juridiskt arkiv».

Regeringsrätten:

Avlöningar, förslagsanslag.....................

Omkostnader, förslagsanslag...................

Regeringsrättens årsbok, förslagsanslag.........

Hovrätterna:

Avlöningar, förslagsanslag.....................

Omkostnader, förslagsanslag....................

12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

* Beräknat belopp.

CM CO ^ lO CD

14 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1937.

Verkliga utgifter.

lil. Tredje huvudtiteln. Utrikesdepartementet.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

* Beräknat belopp.

oi^cotoi-k

16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

Verkliga utgifter.

IV. Fjärde huvudtiteln. Försvarsdepartementet.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

Bihang till riksdagens protokoll 19117. 1 sami. Nr 1 Del 1. 2

18 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

22 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

23 Verkliga utgifter.

16 17

V. Femte huvudtiteln. Socialdepartementet.

Beräknat belopp.

24 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

28 29

' 34

37 i 38

j 40 41 | 42 i 43

Bekämpande av arbetslösheten:

Statens arbetslöshetskommission, förslagsanslag.....

Reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m.,

reservationsanslag......................

Statliga och kommunala beredskapsarbeten, reservationsanslag ..............................

Förbättrande av bostadsförhållandena:

Statens byggnadslånebyrå, förslagsanslag..........

Främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer, förslagsanslag...........

Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden, reservationsanslag......................

Statens bosättningslån:

Bosättningslånenämnder och ortsombud m. m., förslagsanslag ...........................

Ersättning till postverket för dess bestyr med statens

bosättningslån, förslagsanslag...................

Bidrag till propaganda för planmässigt sparande.....

Olycksfallsförsäkring:

Riksförsäkringsanstalten:

Avlöningar, förslagsanslag............. *1,530,000

Omkostnader, förslagsanslag........... *150,000

Riksförsäkringsanstaltens ortsombud

m. m., förslagsanslag............... 300,000

Försäkringsrådet:

Avlöningar, förslagsanslag............. 166,100

Omkostnader, förslagsanslag........... 10,300

Kostnader enligt 19 § i lagen örn försäkring för olycksfall i arbete m. m., förslagsanslag...............

Bidrag till fiskares försäkring, förslagsanslag........

Sjukförsäkring:

Bidrag till sjukkassor, förslagsanslag..............

Moderskapsunderstöd och moderskapspenning, förslagsanslag ..........................

Mödrahjälp, förslagsanslag........................

Folkpensionering:

Pensionsstyrelsen:

Avlöningar, förslagsanslag............. *1,245,000

Omkostnader, förslagsanslag........... *250,000

Pensionsstyrelsens ortsombud, förslagsansla9............................ 225,000

Kronor

Kronor

*600,000

*12,000,000

*6,000,000

36,000

1,000,000

5,500,000

*20,000

*15,000 * 10,000

18,600,000

6,536,000

45,000

1,980,000

176,400

300,000

80,000

Bidrag till folkpensioner och invalidunderstöd, förslagsanslag ...................................

Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet, reservationsanslag........................

Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar,

förslagsanslag..................................

Ersättning till häradsskrivarna för pensionsavgiftsförteckningar, förslagsanslag....................

*13,300,000

*3.050,000

*1,000,000

1.720.000 134,900,000

2,536,400

17,350,000

140,091,000

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

* Beräknat belopp.

26 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

16 C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

Medicinalstyrelsen:

Avlöningar, förslagsanslag....................

Omkostnader, förslagsanslag..................

Sinnessjuknämnden:

Avlöningar, förslagsanslag...................

Omkostnader, förslagsanslag.................

Svenska farmakopékommittén.................

Statens bakteriologiska laboratorium:

Avlöningar, förslagsanslag....................

Omkostnader, förslagsanslag...................

Statens rättskemiska laboratorium:

Avlöningar, förslagsanslag....................

Omkostnader, förslagsanslag...................

Statens farmacevtiska laboratorium:

Avlöningar, förslagsanslag.....................

Omkostnader, förslagsanslag...................

Pro vinsialläkarstaten:

Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.

Bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden, reser-

Bidrag till extra provinsialläkares avlönande m. m. förslagsanslag....................

reservationsanslag

Sjukvårdsanstalterna.

Sinnessj ukvårdsanstalter:

Statens sinnessjukhus:

Avlöningar, förslagsanslag............. 15,185,000

Omkostnader, förslagsanslag........... 10,350,000

Utrustning av nya sinnessjukhus, reservationsanslag Driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken i

Lund, förslagsanslag....................

Bidrag till sinnessjukvården i Stockholm, Göteborg

och Malmö, förslagsanslag...................

Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen åv vårdhem för lättskötta sinnessjuka, reservationsanslag ......................

Bidrag till driften av vårdhem för lättskötta sinnessjuka, förslagsanslag..................

Bidrag till anstalter för obildbara sinnesslöa, förslagsanslag .....................

25,535,000

180,000

160,000

3,300,000

200,000

300,000

1,050,000^

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

28 Kungl. Majrts proposition Nr 1 år 1937.

* Beräknat belopp.

* r

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

29 E. Polisväsendet.

Statspolisorganisationen:

Statspolisintendenten, förslagsanslag...............

Inköp av motorfordon och ridhästar, reservationsanslag, därav 150,000 kronor att utgå av automobilskatte-

medel .......................................

Underhålls-, drift- och expeditionskostnader, förslagsanslag, därav 113,000 kronor att utgå av automo-

bilskattemedel.............................

Gottgörelse till polisdistrikten, förslagsanslag, därav 269,000 kronor att utgå av automobilskattemedel Tillfällig förstärkning av ordningsstatspolisens personal, att utgå av automobilskattemedel..........

Utbildning i motorfordonskunskap, att utgå av automobilskattemedel .............................

Bidrag till reservpolisorganisationen m. mförslagsanslag Bidrag till den lokala polisorganisationen å landsbygden m. m., förslagsanslag.....................

Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande av särskilda anordningar för polisväsendet i dess helhet m. m., förslagsanslag.........................

Anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen örn polisväsendet i riket stadgade ordning m. m.,

förslagsanslag....................................

Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polisväsendet, förslagsanslag, därav 68,500 kronor att utgå av

automobilskattemedel............................

Särskild polisverksamhet för uppdagande av olovlig

införsel av spritdrycker, lönnbränning m. m.......

Poliskollegierna, förslagsanslug.......................

Ersättning för skada vid biträde åt ordningsmakten,

förslagsanslag.................................

Säger för polisväsendet

F. Diverse.

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond, förslagsanslag ......................................

Sveriges deltagande i den internationella arbetsorganisationens konferens m. m., förslagsanslag..........

Kronor Kronor

14,700

156,600

293,000

1,900,000

51,700

4,000

2,420,000'

190,000

1,800,000

*336,000

*100,000

1.000 ö,532.000|

*5,829,200;

60,000'

Bidrag till internationella hälsovårdsbyrån i Paris,

förslagsanslag...................................

Vissa kostnader i anledning av allmänna val, förslagsanslag Bidrag till anordnande av skolbarnsbespisning, reservationsanslag .....................................

Bidrag till svenska läkaresällskapets bibliotek........

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag ....................................

Extra utgifter, reservationsanslag....................

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst,

förslagsanslag...................................

Säger för diverse

Summa

9,400,

1,000

200,000

5,000

4,350.000

10,954,600

277,242,700

belopp.

30 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

Verkliga utgifter.

VI. Sjätte huvudtiteln. Kommunikationsdepartementet.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

32 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

33 Verkliga utgifter.

VII. Sjunde huvudtiteln. Finansdepartementet.

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 1 Del 1. 3

34 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1937.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

* Beräknat belopp.

36 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937,

Verkliga utgifter.

VIII. Åttonde huvudtiteln. Ecklesiastikdepartementet.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937,

* Beräknat belopp.

38 Kungl. Maj:ls proposition Nr 1 år 1937.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

* Beräknat belopp.

40 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

t Kronor

Kronor

44 Ändringsarbeten i djurstallet vid medicinsk-kemiska och farmakologiska institutionerna m. m., reservationsanslag...........................

Restaurering av den till botaniska institutionens systematiska avdelning hörande s. k. Agardhinstitu-

tionen, reservationsanslag....................

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Avlöningar, förslagsanslag.......................

Materiel m. m., reservationsanslag.................!

Bokinköp och bokbindning för biblioteket, reservationsanslag ..........................

utrustning för kemiska institutionen, reservations- \ anslag..............................

Tandläkarinstitutet:

Avlöningar, förslagsanslag.........................I

Omkostnader, förslagsanslag.....................

Universitetssjukhus:

Akademiska sjukhuset i Uppsala:

Bidrag till driftkostnader, förslagsanslag 130,000|

Materiel m. m., reservationsanslag....... 18,100 '

Bidrag till reparations- och ändringsarbeten i den s. k. bröstpaviljongen, reservationsanslag ..................... 25,000

Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund.............................

Bidrag till anskaffande av apparatur för den rönt-1 gendiagnostiska avdelningen vid Malmöhus läns! sjukvårdsinrättningar i Lund m. m., reservationsanslag .........................

Karolinska sjukhusets direktion:

Avlöningar, förslagsanslag................. * 41,400

Omkostnader, förslagsanslag.............. * 2,000

Karolinska sjukhuset:

Driftkostnader, förslagsanslag............*412,500 I

Utrustning, reservationsanslag.........*2,500,000 1

Serafimerlasarettet, förslagsanslag.......7777777777 i

Bidrag till allmänna barnbördshuset i Stockholm.. I Bidrag till pediatrisk klinik och poliklinik i Stock-! holm...........................

Gemensamma universitetsändamål:

Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi åt medi-!

eine kandidater........................

Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar,reservationsanslag ....................

Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer,

förslagsanslag............................... |

Ersättning åt sakkunniga i akademiska befordrings- i ärenden, förslagsanslag.................

19,000

15,000

692,200

140,500

24,800

6,000

184,400

138,000

173,100

63,300

13,000

43,400

2,912,500 * 900,000 197,900

65,700

* Beräknat belopp.

10,900

40.000 1,700

2,243,900

863,500

322,400

4,368,900

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937,

41 Beräknat belopp.

42 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

43 Beräknat belopp.

44 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

* Beräknat belopp.

46 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

48 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

Beräknat belopp.

Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1937.

• Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 1 Del 1.

iO CO t> CO 05 o

50 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

Verkliga utgifter.

IX. Nionde huvudtiteln. Jordbruksdepartementet.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937,

• Beräknat belopp.

52 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

53 Beräknat belopp.

54 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

56 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

* Beräknat belopp.

58 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

8 9

11 Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Verksamheten i allmänhet:

Avlöningar, förslagsanslag............... 237,200

Observatörer, reservationsanslag......... 83,000

Telegramkostnader m. m., förslagsanslag 105,000 Underhåll av stationer m. m., reservationsanslag .......................... 20,000

övriga omkostnader, förslagsanslag...... 76,200

Särskilda undersökningar:

Geofysiska undersökningar i Riksgränsen,

reservationsanslag.................... 6,000

Väderlekstjänst för luftfarten, förslagsanslag 15s’oOO Bidrag till seismologiska och magnetiska iakttagelser i Abisko, reservationsanslag.......................

Säger för rikets allmänna kartverk, Sveriges geologiska undersökning och statens meteorologisk-hydrografiska anstalt...........................

M. Diverse.

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond, förslagsanslag ................................

Internationella lantbruksinstitutet i Rom, förslagsanslag ..............................

Internationella frysinstitutet i Paris, förslagsanslag____

Internationell hydrografisk-biologisk anstalt, förslagsanslag .....................................

Internationella meteorologiska sekretariatet, förslagsanslag ..........................

Internationella kommissionens för undersökning av de högre luftlagren internationella publikation........

Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar, förslagsanslag...........................

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag ...........................

Extra utgifter, reservationsanslag....................

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag ................................

Reglering av vissa kursförluster, förslagsanslag.......

Kronor

Säger för diverse

Summa

Kronor

521,400

164,000

685,400

9,200

2,033,800

*786,000

10,000

2,000

10,000

1,200

6,000

250,000

1,050,000

2,213,000

80,062,400

Beräknat belopp.

Kungl. Martts proposition Nr 1 år 1937,

59 Verkliga utgifter.

X. Tionde huvudtiteln. Handelsdepartementet.

18 19

A. Handelsdepartementet.

Handelsdepartementet:

Avlöningar, förslagsanslag.......................

Omkostnader, förslagsanslag.....................

Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverk-

ningen......................................

Säger för handelsdepartementet

B. Kommerskollegium med underlydande myndigheter och kårer.

Kommerskollegium:

Avlöningar, förslagsanslag....................

Omkostnader, förslagsanslag..................

Bergsstaten:

Avlöningar, förslagsanslag...................

Omkostnader, förslagsanslag.................

Sprängämnesinspektionen:

Avlöningar, förslagsanslag...................

Omkostnader, förslagsanslag.................

Statens elektriska inspektion:

Avlöningar, förslagsanslag...................

Omkostnader, förslagsanslag...................

Fartygsinspektionen:

Avlöningar, förslagsanslag...................

Omkostnader, förslagsanslag.................

Skeppsmätningsväsendet:

Avlöningar, förslagsanslag...................

Omkostnader, förslagsanslag.................

Torvingenjörer:

Avlöningar.................................

Omkostnader...............................

Instruktör i hemslöjd:

Avlöning...................................

Reseersättningar, förslagsanslag..............

Navigationsskolorna:

Avlöningar, förslagsanslag...................

Omkostnader, förslagsanslag.................

Kompletteringskurs vid tekniskt läroverk.....

Beräknat belopp.

60 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937,

61 Beräknat belopp.

62 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

Verkliga utgifter.

XI. Elfte huvudtiteln. Pensionsväsendet.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

64 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

* Beräknat belopp.

Kungl. Majrts proposition Nr 1 år 1937.

65 Verkliga utgifter.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 1 Del 1.

66 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

Verkliga utgifter.

XIII. Riksdagen och dess verk m. m.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937,

67 Verkliga utgifter.

XIV. Räntor å statsskulden m. m.

Kronor

8 9

26 A. Den fonderade statsskulden.

Av staten upptagna obligationslån m. m.:

Ränta å 1888 års 3 % lån..........

4 Va

Vinster

Ränta

Vinster

Ränta

&

1933 1933 1933 1933

1937 1937

% » ..............

4 Vj % » ..............

4 Va % * ..............

4 % amorteringslån....

4 V. % lån..............

4 % » ..............

4 % * av den 15/3----

4 % amorteringslån----

premieobligationslån......

4 % lån av den Vio----

3 Vo % * » förslagsanslag.

3 Va % amorteringslån----

3 % lån, förslagsanslag.

» 2 Va %

» premieobligationslån...........

a 3 % amorteringslån av den Vs

» 3 % » » * Va

st atsskuldsförbindelser, förslagsanslag.....

räntelikvider i utländsk valuta,

Kursförluster vid

förslagsanslag.................................

Lån hos statsinstitutioner och fonder:

Ränta å lån hos statens pensionsanstalt, förslagsanslag ..........................

„ » » & folkpensioneringsfonden, förslagsanslag ........................

» » o » postverkets pensionsfond, förslagsanslag ........................

» 999 telegrafverkets pensionsfond, förslagsanslag ....................

999» statens järnvägars pensionsfond,

förslagsanslag..................

9 9 pensionsfonden för vissa riksdagens verk,

förslagsanslag .................

Kronor

725,494

3,036,011

9,250,628

12,296,975

4,897,552

5,245,484

1,200,000

3,406,996

1,823,078

6,020,000

2,880,000

6,054,755

20,000

1.460.000 13,000

76,144,973

68 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

69 Utgifter för kapitalökning.

I. Statens affärsverksamhet.

* Beräknat belopp.

70 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

8 9

13 D. Statens vattenfallsverk.

Kraftverken:

Trollhätte kraftverk:

Ny tilloppskanal till Trollhätte kraftstation, reservationsanslag...........

Rensningsarbeten i Göta älv för huvudreglering av Vänern, reservationsanslag Kanal genom Huvudnäsön, reservationsanslag ............................

Påbyggnad av ställverkshuset vid Trollhätte kraftstation, reservationsanslag Motala kraftverk:

Ve eko reglering av Motala ström, reservationsanslag ...................

Utvidgning av Nykvarns kraftstation,

reservationsanslag..................

Norrländska kraftverken:

En andra avloppstunnel vid Porjus

kraftstation, reservationsanslag......

Kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven, reservationsanslag........

Ett andra maskinaggregat vid Sillre kraftstation, reservationsanslag......

Påbyggnad av regleringsdammen vid

Suorva, reservationsanslag...........

Stamlinjesystem Porjus—Västerås m. m.,

reservationsanslag....................

Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens

kraftverk, reservationsanslag...........

Gemensamt anslag:

Inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar, reservationsanslag

Säger för statens vattenfallsverk

E. Statens reproduktionsanstalt.

Utökad maskinell utrustning, reservationsanslag ............................. • • ■

Summa

1,000,000

600,000

80,000

100,000

230,000

800,000

3,500,000

600.000 *3,675,000

*8,300,000

500,000

20,335,000

67,200

75,325,900| 2,200,000| 77,526,900

* Beräknat belopp.

72 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

Utgifter för kapitalökning.

II. Statens allmänna fastighetsfond.

15 J ustitiedepartementet:

Byggnadsarbeten m. m. vid centralfängelset

i Malmö, reservationsanslag............

Byggnadsarbeten m. m. vid centralfängelset

å Härlanda, reservationsanslag.........

Utrikesdepartementet:

Uppförande av beskickningshus i Warszawa, reservationsanslag.............

Tillbyggnad till beskickningshuset i Washington, reservationsanslag...........

Inköp av fastighet för konsulatet i Reykja

vik, reservationsanslag................

Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus, reservationsanslag.........

Kommunikationsdepartementet:

Beredande av utvidgade lokaler åt generaltullstyrelsen m. m., reservationsanslag Om- och tillbyggnad av fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm, reservationsanslag .....................

ökade lokaler för statskontoret i Rosenhaneska huset i Stockholm, reservationsanslag ......................

Ändringsarbeten i fastigheten nr 6 i kvarteret Rosenbad i Stockholm, reservationsanslag .......................

Ändrings- och moderniseringsarbeten i fastigheterna nr 2 och 4 Storkyrkobrinken i Stockholm, reservationsanslag.... Ändringsarbeten i gamla riksdagshuset i

Stockholm, reservationsanslag..........

Förbättrade lokaler för länsstyrelsen i Hallands län, reservationsanslag...........

Anordnande av lokaler för biträdande länsarkitekten i Mariestad m. m., reservationsanslag ......................

Tillbyggnad till landsstatshuset i Falun, reservationsanslag....................

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

31 Till- och ombyggnad av landsstatshuset i

Härnösand, reservationsanslag.........

Byggnadsarbeten vid länsresidenset i

Umeå, reservationsanslag..............

Ändringsarbeten i fastigheterna nr 5 och 7 Engelbrektsgatan i Stockholm, reservationsanslag ..........................

Ecklesiastikdepartementet:

Uppförande av en magasinsbyggnad för statens etnografiska museum, reservationsanslag .........................

Örn- och nybyggnadsarbeten för statens historiska museum m. m., reservationsanslag ..............................

Uppförande av en byggnad för botaniska institutionen vid universitetet i Uppsala,

reservationsanslag....................

Uppförande av en växthusbyggnad för den botaniska institutionen vid universitetet

i Uppsala, reservationsanslag..........

Uppförande av byggnad för fysiska institutionen vid universitetet i Lund, reservationsanslag ..........................

Nybyggnad för de teoretiska institutionerna m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, reservationsanslag . Uppförande av byggnader för karolinska sjukhuset i Stockholm m. m., reservationsanslag ..........................

Nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik m. m. vid tekniska högskolan, reservationsanslag .....................

Inredande av vissa lokaler inom fackavdelningen för elektroteknik m. m. vid tekniska högskolan, reservationsanslag .... Uppförande av byggnad för fackavdelningen för skeppsbyggeri m. m. vid Chalmers tekniska högskola, reservations

anslag.............................

Uppförande av byggnad för fackavdelnin gen för väg- och vattenbyggnad vid Chalmers tekniska högskola, reservationsanslag ..........................

Värmeledningsanläggning vid folkskoleseminariet i Luleå, reservationsanslag.....

Ändringsarbeten m.m.vid folkskolesemina-

servationsanslag.

* Hemknut belopp.

74 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

* Beräknat belopp.

Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1937.

75 Utgifter för kapitalökning.

lil. Statens utlåningsfonder.

8 9

18 I

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer, reservationsanslag ................................

Lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen, reservationsanslag ................................

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden, reservationsanslag Lånefonden för lantarbetarbostäder, reservationsanslag ...........................

Statens bosättningslånefond, reservationsanslag ..................................

Studielånefonden, reservationsanslag........

Lånefonden för inköp av avelshingstar av

ardennerras, reservationsanslag..........

Gödselvårdslånefonden, reservationsanslag... Statens slakterilånefond, reservationsanslag. Egnahemslånefonden, reservationsanslag.... Arrendeegnahemsfonden, reservationsanslag.

Arrendelånefonden, reservationsanslag......

Arbetarsmåbrukslånefonden, reservationsanslag ..............................

Täckdikningslånefonden, reservationsanslag

Fiskerilånefonden, reservationsanslag.....

Fonden för låneunderstöd:

Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverk-

samhet, reservationsanslag............

Lån till utvidgning av Vilhelmsro anstalt för fallandesjuka, reservationsanslag ... Lån till Aktiebolaget svenska amerika linien, reservationsanslag ...................

Summa

Beräknat belopp.

76 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

Utgifter för kapitalökning.

IV. Fonden för förlag till statsverket.

* Beräknat belopp.

Kongl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

77 Utgifter för kapitalökning.

V. Fonden för mötande av förluster å Aktiebolaget Kreditkassan

av år 1922.

78 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1937,

Utgifter för kapitalökning.

VI. Avbetalning å statsskulden.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

79 Totalsumman av de i riksstaten förekommande utgifter uppgår till 1,291,486,300 kronor eller samma belopp, vartill statsverkets inkomster för budgetåret 1937/1938 här förut beräknats; och erhåller riksstaten följande utseende:

80 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

Riksstat för budget-

Inkomster:

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter................................ 862,600,000

II. Uppbörd i statens verksamhet........... 56,213,000

III. Bidrag frän folkpensioneringsfonden...... 46,000,000

IV. Diverse inkomster............. 12,152,900

B. Inkomster av statens produktiva fonder:

I. Statens affärsverksamhet................ 123,035,000

II. Statens allmänna fastighetsfond.......... 7,800,000

III. Fonden för statens aktier............... 15,595,000

IV. Statens utlåningsfonder................. 14,460,200

V. Statsverkets fond av rusdrycksmedel..... 450,000

C. Andel i riksbankens vinst...............................

D. I anspråk tagna kapitaltillgångar............................

E. Lånemedel.................

Kronor

976,965,900

161,340,200

1,000,000

28,417,300

123,762,900

Summa 11,291,486,300

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937,

året 1937/1938.

Kronor

Utgifter:

A. Verkliga utgifter:

i

I. Första huvudtiteln.......................... 1,749,000

II. Andra » 15,018,200

III. Tredje » 7,280,800

IV. Fjärde » 170,555,900

V. Femte * 277,242,700

VI. Sjätte .» 117,730,600

VII. Sjunde » 64,621,100

VIII. Åttonde » 191,034,000

IX. Nionde » 80,062,400

X. Tionde » 17,780,500

XI. Elfte » 42,019,000

Säger 985,094,200

XII. Oförutsedda utgifter......................... 1,000,000

XIII. Riksdagen och dess verk in. m.............. 4,816,300

XIV. Räntor å statsskulden m. m................. 89,581,500

1,080,492,000,

B. Utgifter för kapitalökning:

Hiliana lill riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 1 Del 1.

82 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

Samtliga de i denna proposition åberopade eller i övrigt med statsregleringen sammanhängande handlingar skola tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1937.

83 Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1931.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Pehrsson, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg, Skold, Nilsson, Quensel, Forslund.

Med åberopande av de förslag till riksdagen, varom, enligt vad som framgår av statsrådsprotokollet för denna dag, vederbörande departementschefer hemställt i avseende å

inkomsterna samt i avseende å

utgifterna, för flera huvudtitlar gemensamma frågor, första till och med elfte huvudtitlarna, oförutsedda utgifter, riksdagen och dess verk m. m., räntor å statsskulden m. m. samt utgifter för kapitalökning,

'föredrager chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, ett i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts enligt samma protokoll fattade beslut uppsatt förslag till proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1937/1938. o

Departementschefen hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att godkänna sistberörda förslag och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter på sätt bilaga till detta protokoll utvisar.

Till vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt finner Hans Majit Konungen gott lämna bifall och förordnar tillika, att omförmälda proposition skall i enlighet därmed avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: H. Wihlborg.

Bilaga till

1937 års statsverksproposition.

Inkomsterna.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Pehrsson, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj:ts prövning finansplan och inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938 jämte därmed sammanhängande frågor.

Härvid har jag att anmäla dels riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1936 med inkomstberäkning för nämnda budgetår, dels ock riksgäldskontorets skrivelse den 3 december 1936 med förslagsberäkningar över sådana riksgäldskontorets inkomster, som böra upptagas i riksstaten.

Finansplanen.

Budgetarbetets förutsättningar. Vid angivandet av förutsättningarna för budgetarbetet kunde vid förra årsskiftet i 1936 års statsverksproposition fastslås, att tillgängliga uppgifter rörande den ekonomiska utvecklingen gåve förhoppningar örn en fortsatt, örn än sannolikt avtagande tillväxt av produktion och inkomster. Den osäkerhet, som följde ur vårt beroende a.v den internationella utvecklingen, finge icke glömmas, men för den närmaste Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 1 Del 2. 1

2 Inkomsterna.

tiden hade nian snarast att räkna nied att inflytandet från världsmarknaden komme att gå i ur svensk synpunkt konjunkturstimulerande riktning.

Den ekonomiska utvecklingen under det gångna året har för Sveriges vidkommande gestaltat sig gynnsammare än man väntat. Den konjunkturstimulans, som utgått från världsmarknaden, har varit väsentligt stannie, än man pa förhand vagade förutsätta. Den på hemmamarknaden inriktade produktionen har också visat sig äga ytterligare betydande expansionskraft. Av de uppgifter som riksräkenskapsverket framlagt i sin inkomstberäkning för nästföljande budgetår (bilaga A) liksom av sammanställningarna i en inom finansdepartementet utarbetad promemoria (bilaga B) framgår, att det ekonomiska läget i Sverige nu har att uppvisa en rad kännetecken, som bruka förbindas med namnet högkonjunktur. Arbetslösheten har under år 1936 nedgått, så att den är relativt sett blott obetydligt högre än under de i konjunkturhänseende bästa åren på 1920talet, före den senaste depressionen. Samtidigt därmed har en brist på yrkesutbildad arbetskraft inom vissa områden gjort sig gällande. Även på råvaror och maskinell utrustning synes under den senaste tiden på sina håll en viss knapphet ha framträtt. Ett betydelsefullt faktum är i detta hänseende den snabbhet varmed den industriella produktionen under senare hälften av år 1936 tagit i anspråk den föreliggande marginalen av outnyttjad kapacitet. Det vitsordas även, att industrien för närvarande befinner sig : en period av snabb rationalisering och även av utbyggnad.

Den allmänna prisnivån har under det förflutna året visat en tämligen avsevärd höjning, och med hänsyn till tendenserna på de internationella varumarknaderna torde man ha att räkna med att denna utveckling åtminstone i någon mån kommer att fortsätta. För exportindustriernas del ha sålunda icke endast ökade varumängder vunnit avsättning utan jämväl prisnivån utvecklat sig på ett för räntabiliteten gynnsamt sätt. Samtidigt har importen visserligen legat på en hög nivå men icke undergått en ökning jämförlig med den som utförseln visat. En följd därav har blivit att Sveriges bytesbalans ytterligare förbättrats. Då därtill kommit en ej obetydlig nettokapitalimport, sannolikt på både kort och lång sikt, ha valutareserverna erhållit ett avsevärt tillskott samtidigt som medel tillförts penningmarknaden och det redan förut betydande finansiella utrymmet för en fortsatt expansion ökats.

På det statsfinansiella området har den alltjämt ökade aktiviteten i det ekonomiska livet tagit sig uttryck i en stegrad avkastning hos nästan alla statliga inkomstkällor. Vid sin förhandsberäkning av inkomstutfallet under nu löpande budgetår finner riksräkenskapsverket det sannolikt, att det stora flertalet inkomsttitlar skola visa överskott i förhållande till de i riksstaten upptagna siffrorna, och summan av dessa överskott å inkomsttitlar reglerade mot kassafonden beräknas belöpa sig till omkring 35 miljoner kronor. Under förutsättning av fortsatt god konjunktur och efter hand någon, örn än svag, stegring av inkomsttillflödet, har riksräkenskapsverket för nästa budgetår kommit till en ökning utöver riksstatssiffrorna för 1936/1937 på över 93 miljoner kronor. Härifrån bör dock i detta sammanhang dragas 28 mil-

Inkomsterna.

joner kronor, som bero på ökat ianspråktagande av folkpensioneringsfondens avkastning.

Det i många hänseenden gynnsamma konjunkturläge, som sålunda i korta drag tecknats, ger anledning till några väsentliga överväganden, innan förutsättningarna för budgetarbetet och statsverkspropositionen till 1937 års riksdag kunna anses givna. Det gäller dels frågan om den nu rådande konjunkturens varaktighet, dels frågan om det inflytande på konjunkturläget, som kan eller bör åsyftas av den allmänna ekonomiska politiken och den statliga finanspolitiken.

De olika yttringar av den ekonomiska expansionen, som förut blivit berörda, äro alla sådana som, enligt vad erfarenhet lär, bruka uppträda under en framskriden del av en återhämtningsperiod, före ett nytt konjunkturomslag. Emellertid synas i fråga, om vår egen inre konjunkturutveckling vissa omständigheter tala för att omedelbara anledningar till farhågor för bakslag icke äro för handen. Den omnämnda knappheten på yrkesskicklig arbetskraft inom några områden hänger ganska mycket samman med den genomgångna depressionen och det därav förorsakade ännu kännbara avbrottet i skolningen av ny arbetskraft. Då verkningarna härav torde vara möjliga att övervinna, skulle sålunda på denna punkt utrymme kunna skapas för fortsatt expansion. Det mera fullständiga utnyttjandet av förefintlig industriell kapacitet anses stundom varsla om en inträdande knapphet som kan bli krisskapande. En dylik knapphet bör naturligtvis motvägas av den redan påpekade icke obetydliga investeringsverksamheten. Men å andra sidan söker man ofta just i denna livligare investeringsverksamhet början till sådana förändringar, som bringa produktionens olika delar ur balans och framkalla kris. Om den inhemska utvecklingen i detta hänseende icke tillsvidare inger oro, skulle det alltså närmast hänga samman med att företagarverksamheten fortfarande anses vara präglad av en viss återhållsamhet och försiktighet. Den prisstegring, som inträtt, har också väsentligen uppburits å ena sidan av varor, för vilka prisbildningen bestämmes på de internationella marknaderna, å andra sidan av vissa produkter inom reglerade delar av hemmamarknaden, främst jordbruket.

Då farhågor den senaste tiden yppats för utvecklingen av en högkonjunktur av det slag, som anses förebåda ett krisartat omslag, torde de också huvudsakligen ha anknutits till de ekonomiska tendenserna utanför vårt lands gränser. Möjligheterna av en snabb kreditutvidgning, icke minst i samband med påskyndade militära rustningar, lia därvid tagits till utgångspunkt, och de närmast väntade följderna torde vara en värdeförsämring för pund sterling och en inflatorisk prisstegring. Utan att våga uttala någon mening örn dessa möjligheter synes man kunna antaga, att en sådan tillspetsning av högkonjunkturen kräver någon tid för sin lil veckling, och att bakslaget därför icke skulle vara att vänta under en näraliggande framtid. Med all reservation för de oberäkneliga faktorer, som här spela in, skulle slutsatserna ifråga örn konjunkturläget och statsinkomsterna sålunda närmast bli, alt de gynnsamma förhållandena kunna anta-

4 Inkomsterna.

gas äga bestånd tillräckligt länge, för att de hoppfulla beräkningarna av inkomsttillflödet under nästa budgetår skola visa sig hållbara.

Dessa slutsatser förutsätta emellertid, att vår egen ekonomiska politik icke anses böra få en sådan inriktning, att den förut tecknade bilden väsentligen förändras. Den möjlighet, som därvid torde kunna betraktas som mindre aktuell, är en allmän och kraftig stimulering av investeringsverksamheten från det allmännas sida av det slag som under depressionsåren åsyftades. Visserligen har man skäl att uppmärksamma åtskilliga egendomligheter i den pågående ekonomiska utvecklingen. Samtidigt som den bär mångå av tidigare högkonjunkturers typiska drag, visar den också betydelsefulla avvikelser. Kapitalöverflödet är en av dessa avvikelser, den kvardröjande arbetslösheten en annan. Redan under 1920-talets högkonjunktur väckte det oro, att arbetslösheten icke tycktes vilja sjunka tillbaka till den låga nivå man förut ansett vara för goda tider normal. Samma företeelse upprepas nu, till synes ännu något mera utpräglad. Man kan icke avvisa möjligheten, att vågrörelsen inom näringslivet, växlingen mellan högkonjunktur och kris, kan komma att avspela sig på en förändrad nivå, ovanför ett växande lager av outnyttjad arbetskraft. Vare sig man sammanfattar denna arbetslöshet under sådana namn som rationaliseringsarbetslöshet, strukturell arbetslöshet, permanent arbetslöshet, eller man söker andra beteckningar och indelningsgrunder, blir man erinrad örn att konjunkturernas växlingar icke äro det enda problem, som samhällena ställas inför vid sin strävan att fullt utnyttja de produktiva krafterna. Men i den mån arbetslösheten är av sådan natur, att den icke utan vidare försvinner ens under högkonjunkturen, kräver den tydligen överväganden och åtgärder av särskilt slag, för vissa lokala områden, för vissa näringsgrenar, för vissa folklager. Då även i nästkommande års budget betydande belopp äro upptagna för att på olika sätt bereda arbetstillfällen, strider detta sålunda icke mot en uppfattning i övrigt, att ågärder till ytterligare stimulering av den allmänna konjunkturen för närvarande icke äro påkallade.

Mera aktualitet än kravet på konjunkturstimulans synes av vissa tecken att döma böra tillerkännas det rakt motsatta önskemålet, att statsmakternas ekonomiska politik riktas in på att dämpa högkonjunkturstämningen och på olika vägar hålla tillbaka dess yttringar. Att medel för sådana syften stå det allmänna till buds torde allmänt erkännas, även av dem som tvivla på statsmakternas möjligheter att öva något betydande inflytande i andra riktningen, alltså för övervinnande av en depression. Det är visserligen riktigt, att ett sådant traditionellt medel för en återhållande politik som riksbankens diskonto i nuvarande läge på penningmarknaden förlorat sin betydelse. Men andra möjligheter kunna utan tvivel beredas banken att öva inflytande på kapitalmarknaden och investeringsverksamheten. Prisnivån liksom vinstmarginalerna kunna kraftigt påverkas genom ändringar i den svenska valutans värde och likaså genom ändringar i tullpolitiken. Både vinstutsikter och konsumtion stå direkt och indirekt i beroende av skattepolitiken. Jordbrukets ekonomiska läge hänger samman med de av staten

Inkomsterna.

uppehållna regleringarna. Uppmärksamheten inriktas stundom så starkt på frågan om det önskvärda eller icke önskvärda i vissa nya ingrepp från det allmännas sida, i en utvidgning av statens verksamhet på det ekonomiska området, att man frestas att glömma den fortfarande viktigare frågan, på vad sätt statens nuvarande reglerande verksamhet skall inriktas för att bäst tjäna näringslivet.

I den mån de redan omtalade farhågorna för en skadlig tillspetsning av högkonjunkturen leda lill krav på aktivt ingripande, blir en diskussion nödvändig både om den rätta användningen av redan existerande medel och om behovet och möjligheten att skapa nya. Jag är icke beredd att i detta sammanhang gå närmare in på dessa frågor än som är direkt behövligt för ett bedömande av förutsättningarna för nästa års budget. Det må därvid till en början kunna uttalas, att lika självklart gynnsamma som stimulerande åtgärder från det allmännas sida under en depression synas vara, eftersom återverkningarna av en expansion på vissa punkter kunna antagas gå i samma åsyftade riktning, lika tvivelaktiga kunna restriktiva åtgärder under högkonjunkturen vara, om man icke förmår klart begränsa deras verkningar. Depression och högkonjunktur äro dock icke på det viset tvillingpar, att båda äro en olycka, och att det önskvärda skulle vara en normal konjunktur någonstädes däremellan. Högkonjunktur betecknar — eller borde beteckna — full sysselsättning för de produktiva krafterna, och detta tillstånd måste anses vara det eftersträvade normaltillståndet. De farhagor högkonjunkturen väcker till liv, bero på erfarenheten, att den pa en viss punkt synes med nödvändighet slå om i en kris, och på antagandet att det är vissa under en högkonjunktur inträdande förändringar, som leda till detta omslag.

I den mån klarhet vinnes över just dessa förändringar och medel utfinnas att påverka dem, äro utgångspunkter givna för en aktiv politik till förebyggande av kriser. Åtgärder som däremot endast beröra symtomen äro sannolikt overksamma och kanske skadliga. Framför allt väcker det betänkligheter att tillgripa över hela linjen depressivt verkande medel, om det egentliga syftet är att hindra en »överexpansion» på vissa områden. Om en sådan överexpansion anses hota t. ex. på grund av alltför stora vinster inom vissa exportindustrier, förefaller detta icke att vara tillräcklig motivering för en så genomgripande åtgärd som en höjning av den svenska valutans värde gentemot pundet. Andra medel torde först böra övervägas. Om prisstegringen anses bli farlig för konsumtionen, ligger det närmare till hands att underlätta importen av särskilda varor, än att generellt förändra import- och exportläget genom förändringar i kronvärdet.

De betänkligheter som här sålunda uttalats mot vissa långtgående åtgärder, som ifrågasatts eller kunna ifrågasättas för att hämma den pågående konjunkturutvecklingen, innebära icke något förbiseende av de allvarliga problem, som en högkonjunktur skapar för den ekonomiska politiken. Dessa betänkligheter ge blott uttryck åt uppfattningen, att tillräckliga förutsättningar i stor utsträckning saknas, både när det gäller kunskap örn de avgö-

6 Inkomsterna.

rande ekonomiska förloppen och när det blir fråga om medlen att påverka dem. Detta hindrar ej att uppmärksamheten hålles inriktad på alla de faktorer, som erfarenheten hittills visat vara betydelsefulla, och ej heller att förhållanden kunna inträda, som ge klarare anvisning i fråga om bruket av tillgängliga medel och kunna föra till övervägande av åtgärder, som nu icke förefalla tillrådliga.

För ögonblicket synes man kunna nöja sig med att från det allmännas sida undvika åtgärder, som skulle främja en icke önskvärd tillspetsning av högkonjunkturen. En viss återhållsamhet med statliga investeringar av lånemedel är alltså motiverad, där icke affärsverkens normala utveckling eller trängande sociala behov kräva annat. Även bedömandet av skattefrågorna påverkas av dessa synpunkter. En sänkt beskattning av inkomster eller konsumtion får antagas ha inflytande i expansiv riktning. Den finge sålunda motiveras på annat sätt än genom en hänvisning till näringslivets behov av ytterligare allmän stimulans.

Om sålunda inga kraftigt restriktiva medel tillgripas mot den fortgående expansionen, följer därav att man bör kunna räkna med en fortsatt gynnsam utveckling av statsinkomsterna under nästa budgetår. Vad utgiftssidan beträffar ha övervägandena om konjunkturläget såtillvida betydelse, att de ånyo framhäva den osäkerhet, som allmänt anses vidlåda en högkonjunktur, och därmed också kortvarigheten hos det rikliga inkomstflödet. Tvånget att väga utgifternas grad av nödvändighet och deras inbördes värde, liksom att avvisa många önskemål, har icke försvunnit. De överskott, som kunna uppstå, lia en naturlig uppgift att fylla för täckande av uppkomna förluster, för återbetalning av skuld, för stärkande av statens finansiella ställning inför påfrestningarna av en ny kris.

De normala utgifterna. Medan riksstaten för nu löpande budgetår under verkliga utgifter upptager ett belopp av 967.30 miljoner kronor, stiger motsvarande siffra i det nu uppgjorda riksstatsförslaget till 1,080.49 miljoner kronor, alltså en ökning på något mer än 113 miljoner kronor. Ingen eller en relativt liten ökning uppvisa därvid första till och med fjärde, nionde samt elfte till och nied trettonde huvudtitlarna. Den fjortonde, alltså räntor å statsskulden, har nedgått med över 3 miljoner kronor.

Sjätte huvudtitelns ökning med närmare 12 miljoner kronor hänför sig till större delen till den specialbudget, som bildas av bilskattemedlen. Dels räknas dessa inflyta med 3 miljoner kronor mera än som upptagits i årets riksstat, dels ökas siffran med de 7 miljoner kronor, som under innevarande budgetår tagits i anspråk för skuldavbetalning. Ökningen på handelsdepartementets huvudtitel med något över 4 miljoner kronor beror väsentligen av en enda post, avsättning av tipsmedel till fonden för idrottens främjande.

Den verkliga och betydande ökningen av den allmänna budgetens utgiftssid faller alltså under femte, sjunde och åttonde huvudtitlarna, och den uppgår till icke mindre än 97.5 miljoner kronor. Av detta belopp återfinner man något mer än 10 miljoner kronor under finansdepartementets huvudtitel.

Inkomsterna.

7 Därav hänföra sig icke mindre än 8 miljoner kronor till den provisoriska avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare i statens tjänst, som är föremål för övervägande. Då den lönereglering, som nu är under utredning inom 1936 års lönekommitté, icke kan föreläggas 1937 års riksdag, har det, särskilt med hänsyn till de mindre gynnsamt ställda grupperna av statstjänare, synts skäligt att provisoriskt genomföra en förbättring. Hela kostnaden för denna löneförbättring till den del, den icke hänför sig till affärsverken, har i budgetförslaget hållits samman under en huvudtitel. Återstå sålunda för femte och åttonde huvudtitlarna höjningar på respektive 56.4 och

30.8 miljoner kronor.

För socialdepartementets huvudtitel kommer en ökning av mer än 52 miljoner kronor på bidrag till folkpensioner och invalidunderstöd. Dels gälla i fråga om den redan beslutade pensionsreformen utgifterna nu ett helt budgetår i stället för ett halvt, dels upptagas kostnaderna för dyrortstillägg på pensionerna med omkring 5 miljoner kronor för ett halvt budgetår och slutligen ingår i siffran även ett halvt års utgifter — omkring 6 miljoner kronor — för bidrag åt barn till änkor och vissa invalider samt åt föräldralösa barn. Då anslagen under denna huvudtitel dessutom stigit på olika punkter, sålunda för sjukförsäkring med över 5 miljoner kronor, fattigvård och barnavård med 2 miljoner kronor, sjukvårdsanstalterna med över 3 miljoner kronor, länsstyrelserna med 0.6 miljon kronor och polisväsendet med 0.5 miljon kronor m. fl. mindre poster, skulle den sammanlagda ökningen ha blivit betydligt högre, örn icke en minskning inträtt å anslagen till bekämpande av arbetslösheten med omkring 10 miljoner kronor.

Vad åttonde huvudtiteln beträffar är det också några enstaka stora poster, som förklara det väsentligaste av ökningen. Löneregleringar för de statligt och kommunalt anställda lärarna, som beräknas kunna träda i kraft först under senare hälften av budgetaret, medföra — da därtill läggas kostnaderna för övergångslön vid införande av efterskottsutbetalning — en utgiftsökning för nästa år på omkring 16 miljoner kronor. I övrigt kräver den normala tillväxten inom folkundervisningen jämte överflyttningen av kostnader till staten en ökning på närmare 10 miljoner kronor; för yrkesundervisningen ökas utgifterna med halvannan miljon kronor, universiteten och den medicinska undervisningen kräva 3 miljoner kronor mera än förra året, främst beroende på utrustning och drift vid det nya karolinska sjukhuset.

Vad slutligen beträffar dyrtidstilläggen, beräknas de utgå enligt i huvudsak gällande grunder och efter oförändrat indextal för levnadskostnaderna av 158. På grund av nedsättningen av dyrtidstilläggen för befattningshavargrupper, som nu lönereglcras, kunna dyrtidstilläggsanslagen likväl upptagas med ett sammanlagt cirka 2.5 miljoner kronor lägre belopp än i gällande riksstat.

Vissa förskjutningar inom budgeten orsakas av familjepensioneringens genomförande.

Till de verkliga utgifterna har man att lägga den del av skattebudgeten,

8 Inkomsterna.

som återfinnes under utgifter för kapitalökning. Räknas därvid med »normala» belopp för skuldavbetalning och avskrivningar eller — liksom i gällande riksstat för amorteringar å vissa lån 2.5 miljoner kronor, vidare 3.8 miljoner kronor till avskrivning av till vissa engångskostnader för försvarsväsendets byggnader m. m. anvisat lånekapital, 5 miljoner kronor till förlusterna på Kreditkassan av år 1922, 9 miljoner kronor för täckande av förlusterna på spannmålsregleringen och 4 miljoner kronor till nedskrivning av statens järnvägars lanekapital, skulle de enda mera betydande förändringarna i denna del vara en ökning pa utlaningsfonderna av över 5 miljoner kronor, väsentligen beroende på ökat anslag för arbetarsmåbrukslånefonden, och någon minskning för affärsverkens del i samband med avslutandet av inlandsbanebygget. Sammanlagt uppgå till skattebudgeten hänförliga, såsom »normala» betraktade avskrivningsanslag jämte övriga kapitalökningsanslag till 40.12 miljoner kronor.

Lägges nämnda belopp på 40.12 miljoner kronor till de förut anförda utgifterna under huvudtitlarna på 1,080.49 miljoner kronor, får man en sammanlagd utgiftssumma på 1,120.61 miljoner kronor att ställa mot de inkomster som kunna påräknas.

Inkomstberäkningen. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning ger för verkliga inkomster en samlad inkomstsumma på 1,149.14 miljoner kronor. Detta innebär en ökning utöver nu gällande riksstat med 93.6 miljoner kronor. Denna ökning fördelar sig på följande sätt. 9.8 miljoner kronor äro att hänföra till specialbudgeter. Icke mindre än 28 miljoner kronor förklaras av det ökade bidraget från folkpensioneringsfonden och på den allmänna budgeten i övrigt falla 55.8 miljoner kronor.

Det kraftigaste bidraget till den sammanlagda inkomstökningen ger den ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten, vars avkastning beräknas stiga med 28 miljoner, från i år upptagna 172 miljoner till 200 miljoner kronor. Stegringen av den särskilda förmögenhetsskatten uppskattas till 2 miljoner kronor och ökningen av extra inkomst- och förmögenhetsskatten till 4.5 miljoner kronor. Den inkomsttitel som näst inkomst- och förmögenhetsskatten visar den största ökningen är tullmedlen, som beräknas stiga från 152 till 160 miljoner kronor. För tobaksskattens del räknar verket med en ökning å 5 miljoner kronor till 90 miljoner kronor. Omsättnings- och utskänkningsskatten beräknas stiga fran 89 till 92 miljoner kronor. Den sammanlagda inkomstökningen för affärsverken uppskattas till 8 miljoner kronor.

Nedgång visar inkomsten från statens aktier i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag från 20 till 13.5 miljoner kronor, där löpande budget erhåller ett mycket betydande tillskott i form av återbetald skuld, samt riksbanken från 4.25 till 3 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets beräkning av utfallet under budgetåret 1937/1938 av inkomst- och förmögenhetsskatterna, som förutsätter, att dessa uttagas efter samma grunder som innevarande budgetår, har jag under samma förutsättning ansett mig kunna godtaga. Jämväl i övrigt kan jag på så gott

Inkomsterna.

som alla punkter ansluta mig till verkets uppskattningar. Utom några smärre jämkningar nedåt — för uppbördsmedlen från 56.9 till 56.2 miljoner kronor, för totalisatormedel med 0.25 miljon kronor, för fastighetsfonden med

0.45 miljon kronor samt för utlåningsfonderna från 15.1 till 14.5 miljoner

kronor _ är det endast riksbanksvinsten, som ansetts böra för närvarande

uppskattas till lägre belopp, än riksräkenskapsverket angivit, och i anslutning till en av bankofullmäktige verkställd beräkning nu upptages till ett nominellt belopp på blott 1 miljon kronor. I övrigt medför den åsyftade provisoriska avlöningsförstärkningen, att affärsverkens överskott måste nedräknas. De upptagas med följande ändrade belopp: postverket 19 miljoner kronor i stället för 20 miljoner kronor, telegrafverket 35 miljoner kronor i stallet för 36 miljoner kronor, statens järnvägar 32 miljoner kronor i stället för 36 miljoner kronor.

Den sammanlagda inkomstsumman blir därefter 1,139.32 miljoner kronor. Då häremot ställas de såsom »normala» beräknade utgifterna på 1,120.61 miljoner kronor, uppstår ett överskott på 18.71 miljoner kronor. Innan frågan örn användningen av detta överskott och örn budgetens balansering upp tages till behandling, torde redogörelser böra lämnas för vissa omständigheter, som påverka omdömet om det statsfinansiella läget. Den första är utfallet av löpande statsreglering.

Utfallet av löpande statsreglering och kassafonden. Vid början av innevarande budgetår utgjorde behållningen i statsverkets kassafond 137.1 mdjoner kronor.

I en vid riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för nästföljande budgetår fogad uppskattning av utfallet av riksstatens inkomstsida för budgetåret 1936/1937 har verket beräknat, att ett överskott av inkomster, reglerade över kassafonden, på omkring 35.5 miljoner kronor kan med sannolikhet förväntas. Emellertid skola enligt gällande riksstat av kassafonden 64.25 miljoner kronor disponeras för budgetändamål; större delen därav, eller 60.5 miljoner kronor, motsvarar ett reservationsanslag anvisat för avskrivning av till allmänna arbeten m. m. anvisat lånekapital. Kassafondens beräknade behållning per den 1 juli 1937 kan, örn hänsyn tages blott till berörda faktorer, beräknas uppgå till i runt tal (137.1 + 35.5 — 64.25 =) 108.4 miljoner kronor. Erfarenhetsmässigt har man emellertid att räkna med vissa överskridanden på utgiftssidan. Om man tar hänsyn till att å ena sidan någon förstärkning av arbetslöshetsanslagen icke torde behöva ifrågakomma och att riksgäldskontorets räntekostnader kunna beräknas nedgå, men att å andra sidan omkring 3 miljoner kronor torde krävas för en förskjutning av betalningsdagen inom armén och flyget till överensstämmelse med vad som gäller övriga delar av förvaltningen — förslag härom torde senare få anmälas av chefen för försvarsdepartementet — synes kassafondens behållning vid budgetårets slut nu kunna antagas komma att uppgå till inemot 100 miljoner kronor.

Beträffande kassafondens ställning anser jag mig i detta sammanhang

10 Inkomsterna.

böra ytterligare nämna, att de innevarande budgetår för avskrivning a.v till allmänna arbeten m. m. anvisat lånekapital reserverade inkomsterna av arvsoch gåvoskatt och från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag av riksräkenskapsverket beräknas inflyta med belopp, som överstiga de i riksstaten upptagna med sammanlagt 8.5 miljoner kronor. Ehuru föreliggande avskrivningsbehov numera bör beräknas till — netto — ett omkring 2.3 miljoner kronor högre belopp än som skedde vid bestämmandet av de för innevarande budgetår anvisade avskrivningsanslagen, torde därför kunna påräknas, att då avskrivningen avslutats, ett icke obetydligt överskott kommer att kunna tillföras kassafonden.

Fiagan örn den önskvärda storleken av kassafonden såsom budgetregulator blev i 1936 års statsverksproposition upptagen till övervägande. Jag anslöt mig då till ett uttalande av riksräkenskapsverket, att fonden för att fylla sitt ändamål under normala förhållanden icke borde nedgå under 70 å 75 miljoner kronor. Hela frågan om den svenska riksstatens anordning, örn reglerna för budgetens balansering och därmed även örn kassafonden såsom budgetreserv har under det gangna året varit föremål för överläggningar bland sakkunniga, som tillkallats inom finansdepartementet. Resultatet av dessa överläggningar jämte därpå grundade förslag till omläggning i vissa hänseenden av riksstaten hoppas jag inom kort kunna anmäla för proposition till riksdagen. En sammanfattning av vissa av de sakkunniga framförda förslag och synpunkter lämnas i en inom finansdepartementet utarbetad promemoria (bilaga F). Den anordning med en budgetutjämningsfond, som de sakkunniga förutsätta, gör visserligen en särskild kassafond överflödig, och förhållandena skulle i flera hänseenden bli ojämförbara med de nuvarande, men även för budgetutjämningsfonden anses det önskvärt att eftersträva en positiv behållning på ungefär samma belopp, som riksräkenskapsverket föreslagit för kassafonden. Det synes sålunda vara rimligt att, då det överväges att ta i anspråk medel ur kassafonden för sådana ändamål, vartill uppsamlade kapitalmedel överhuvud taget böra användas, icke låta fondens behållning nedgå längre än till 70 å 75 miljoner kronor. Maximum av från kassafonden tillgängliga medel skulle alltså kunna uppskattas till 30 miljoner kronor.

Utsikterna för budgetåren 1938/1939 och 1939/1940. Med ledning av från olika myndigheter insamlat material bär även i år inom finansdepartementet gjorts ett försök till beräkning av den under förutsättning av oförändrad konjunktur sannolika inkomstutvecklingen för de närmaste budgetåren. Huvudresultatet av den verkställda utredningen, för vilken redogöres i en särskild promemoria (bilaga C), kan uttryckas så, att man för budgeten i dess helhet — alltså inklusive specialbudgeter — kan räkna med en fortsatt, ehuru relativt obetydlig ökning av löpande inkomster. Approximativt torde den årliga stegringen kunna uppskattas till högst 20 miljoner kronor. Avsevärt högre belopp skulle givetvis nås, om konjunkturläget visade en fortgående förbättring av samma styrka som förflutet år, då de under för-

Inkomsterna.

utsättning av oförändrad konjunktur i 1936 års statsverksproposition och i propositionen nr 267 till 1936 års riksdag gjorda förhandsuppskattningarna vida överträffats.

Mot den beräknade inkomstutvecklingen har man att ställa de väntade förändringarna på budgetens utgiftssida. Avsevärda »automatiska» utgiftsstegringar kunna förutses. En inom finansdepartementet verkställd kalkyl, för vilken redogöres i särskild promemoria (bilaga D), ger vid handen, att man även vid en tämligen snäv avgränsning av gruppen automatiska utgiftsstegringar har att i förhållande till nu framlagda riksstatsförslag motse ökningar, som budgetåret 1938/1939 uppgå till i runt tal 35 miljoner kronor och 1939/1940 till omkring 30 miljoner kronor; nedgången sistnämnda budgetår förklaras av att vissa stora engångsanslag under fjärde huvudtiteln då bortfalla.

Så gott som hela ökningen av de automatiska utgifterna faller på socialdepartementets, ecklesiastikdepartementets och pensionsväsendets huvudtitlar. För femte huvudtitelns del räknas med utgiftsökningar på 25 respektive 34 miljoner kronor, varav 17 respektive 23 miljoner kronor för folkpensioneringen och 6 respektive 7 miljoner kronor för sjukförsäkring, moderskapspenning och mödrahjälp. Utgiftsstegringarna under åttonde huvudtiteln uppskattas till mellan 7 och 8 miljoner kronor för båda budgetåren och hänföra sig väsentligen till löneregleringarna för läroverkslärare m. fl. samt för folkskollärare och vissa andra kommunalt anställda lärare. Endast en del av årskostnaden för dessa löneregleringar ingår å det nu framlagda budgetförslagets utgiftssida. Pensionshuvudtiteln slutligen beräknas växa med 1.7 respektive 3.3 miljoner kronor.

I här återgivna beräkningar har hänsyn icke tagits till sådana tilltänkta förslag till 1937 års riksdag, vilkas antagande skulle komma att medföra automatiska utgiftsstegringar budgetåren 1938/1939 och 1939/1940 men icke skulle påverka statsregleringen för budgetåret 1937/1938. Här må nämnas förslag örn förskottering av underhållsbidrag till barn utom äktenskap m. fl. samt angående omorganisation av dövstumundervisningein, vilkas genomförande beräknas påkalla en medelsanvisning för vart och ett av ifrågavarande budgetår av respektive 5 och 1.4 miljoner kronor. Befolkningskommissionens förslag rörande omorganisation av barnmorskeväsendet samt om förlossningsvård och förebyggande mödra- och barnavård skulle förutsätta en medelsanvisning å sammanlagt mellan 3 och 4 miljoner kronor. Synnerligen kostnadskrävande uppgifter som ännu vänta på sin lösning äro det civila luftskyddets ordnande, folktandvården samt omorganisationen av ännu ej reformerade grenar av den slutna sjukvården. Jämväl den allmänna lönereglering, vartill förslag är under utarbetande inom 1936 års lönekommitlé, torde medföra ökad belastning å budgeten.

Gentemot väntade utgiftsökningar bör naturligtvis å andra sidan ställas den minskning i behovet av medel för avskrivningar, som inträder allteftersom tidigare lånemedelsförluster hinna bli täckta. Emellertid återstå ännu avskrivningsbehov av sådan omfattning, att under förutsättning av oföränd-

12 Inkomsterna.

rat konjunkturläge betydande belopp för skuldbetalning torde få ingå även i de närmaste årens riksstater. En sammanställning av lånemedelsförluster och täckningstillgångar, som belyser utvecklingen sedan den senaste depressionens inträde, har gjorts i en särskild promemoria (bilaga E). Den visar att även efter de betydande avskrivningar, som innefattas i nu framlagda budgetförslag, återuppbyggandet av statens förmögenhetsställning, i trängre statsfinansiell bemärkelse, endast nått så långt, att läget kan anses vara detsamma som vid början av budgetåret 1933/1934, då de första stora krisanslagen med lånemedelsfinansiering anvisades. En försämring i förmögenhetsställningen av den storleksordning, som inträdde under de båda föregående depressionsåren, skulle sålunda alltjämt stå kvar.

Budgetens balansering. Den bild av det statsfinansiella läget, som framgår ur nu anförda uppgifter och undersökningar, är i vissa hänseenden mycket klar. Även om försiktighet iakttages i fråga om utgiftsökningar, torde det relativt gynnsamma förhållande mellan utgifter och inkomster, som speglas i beräkningarna för budgetåret 1937/1938, kunna förväntas bli bestående under efterföljande budgetår blott under förutsättning av en fortsatt uppgång i konjunkturen. En dylik förutsättning har tydligen icke kunnat läggas till grund vid uppgörandet av finansplanen för 1937/1938. Hur balans mellan inkomster och utgifter under nästa år bör åstadkommas, kan knappast vara tvivel underkastat. Behovet av fortsatta avskrivningar är så starkt, att det förut framräknade överskottet på i runt tal 19 miljoner kronor i främsta rummet måste avses för detta ändamål. Detta blir så mycket mera naturligt, som nästan hela överskottet kan anses för en tillfällig besparing, uppkommen genom att kostnaderna för vässa föreslagna utgifter endast behövt beräknas för hälften av nästkommande budgetår. Det gäller såväl dyrortstilläggen a pensionerna och bidragen till änkebarn m. nr. som löneregleringarna för lärarna. Strängt taget kan det sålunda sägas, att något egentligt överskott icke föreligger och därför icke heller något utrymme för en eventuell skattesänkning.

Det torde under sådana förhållanden icke vara nödvändigt att närmare ingå på den förut i korthet berörda frågan örn verkningarna av en skattesänkning vid nu rådande konjunkturläge. I detta hänseende liksom i flera andra ha förhållandena ändrats, sedan jag till 1936 års riksdag, om också under tvekan, ansåg mig kunna framlägga förslag om en viss sänkning av beskattningen. Jag vill endast erinra örn två ytterligare förutsättningar för den då uppgjorda budgetplanen. Den ena var att samma riksdag skulle besluta en omläggning av den direkta statsbeskattningen, den andra att riksdagen skulle föredraga en skattesänkning framför en ökning av utgifterna. Båda dessa förutsättningar ha genom beslut vid 1936 års riksdag bortfallit.

De skäl av framför allt social natur, som alltid kunna anföras för en strävan att lätta beskattningen på inkomster och konsumtion, få sålunda i nuvarande läge giva vika för strävandet att finansiellt göra staten bättre rustad för nya krisartade påfrestningar. Ett av de enklaste uttrycken för denna

Inkomsterna.

strävan är att snarast möjligt genom skuldavbetalning och eventuellt fondering återställa det läge i fråga örn statens förmögenhet, som rådde före den

senaste depressionsperiodens inträde. o

Jag föreslår sålunda, att inkomst- och förmögenhetsskatt för ar 1937 ska* utgå efter ett oförändrat procenttal å grundbeloppen av 170 och att jämväl särskild skatt å förmögenhet samt extra inkomst- och förmögenhetsskatt uttagas efter samma grunder som innevarande budgetår. För den särskilda förmögenhetsskattens del vill jag dock förorda, att, i anslutning till i propositionen nr 232 till 1936 års riksdag framlagt förslag, det procenttal av den skattepliktiga förmögenheten, vartill den beskattningsbara förmögenheten vid reduktion lägst skall upptagas, sänkes från 50

till 40. .. . , ,

Av det inkomstöverskott å 18.71 miljoner kronor, som vid oforandrad beskattning erhålles, föreslår jag, att 7 miljoner kronor anslås till extra avsättning till fonden för mötande av förluster å Kreditkassan samt 10.11 miljoner kronor för förlusterna på understöd åt insättare i vissa sparbanker. Tillsammans med förut såsom normal avsättning upptagna 5 miljoner kronor erhålles då den summa å 22.11 miljoner kronor, som beräknas erforderlig för att täcka den sammanlagda slutliga förlusten å Kreditkassans verksamhet. Örn de 1.6 miljon kronor av överskottet, som sålunda bli kvar, läggas till förut beräknade 9 miljoner kronor för avskrivning av förlusterna på spannmålsregleringen, skulle den summa, som därutöver beräknas erforderlig för fullständig täckning av dessa förluster, uppgå till 28.4 miljoner kronor, Jag föreslår att ett så stort belopp tages i anspråk ur kassafonden. Med denna ökning på såväl inkomst- som utgiftssidan kommer hela skattebudgeten att balansera vid en summa av 1,167.72 miljoner kronor.

Riksstaten.

Riksstatens utveckling från och med budgetåret 1929/1930 m. m. För

att erhålla en samlad bild av riksstatens utveckling under senare år hava i efterföljande sammanställning angivits de belopp, med vilka den totala budgeten liksom dess båda huvudavdelningar, skattebudgeten och lånebudgeten, uppförts i riksstatsförslaget för budgetåret 1937/1938, samt häremot svarande belopp avseende riksstaterna för budgetåren 1929/1930—1936/1937. I sammanställningen redovisas därjämte de olika huvudslagen av skattebudgetens såväl utgiftsanslag som inkomsttitlar. Beträffande budgetaret 1931/ 1932 har till riksstatens siffror för dels verkliga utgifter, dels i anspråk tågna kapitaltillgångar lagts den särskilda anvisning å 15 miljoner kronor på fonden för statsskuldens amortering, som gjordes av 1932 års riksdag för beredande av ytterligare medel till arbetslöshetens bekämpande. För budgetåret 1934/1935 har lånebudgetens såväl utgiftssida som inkomstsida ökats med

14 Inkomsterna.

1 I de i sammanställningen angivna siffrorna för budgetåret 1932/1933 ingå följande å tilläggsstat upptagna anslag, nämligen dels till arbetslöshetens bekämpande 42 miljoner kronor, dels till kapitalökning å egnahemslånefonden 4 miljoner kronor, därav 3.60 miljoner kronor av lånemedel och 0.40 miljon kronor av andra statsinkomster. Under inkomsterna hava i anspråk tagna kapitaltillgångar och lånemedel ökats med motsvarande belopp.

2 Inberäknat tilläggsstaten.

Inkomsterna.

ett belopp av 30 miljoner kronor, utgörande en utom riksstaten anvisad förstärkning av anslaget till förlagskapital at svenska spannmalsföreningen u. p. a. Slutligen bör nämnas, att den under budgetåren 1932/1933—1936/ 1937 i riksstaten särskilt redovisade titeln riksgäldskontorets inkomstmedel blivit, för upprätthållande av jämförbarheten, i tabellen inlagd under rubriken egentliga statsinkomster.

Vid bedömningen av den betydande stegring av budgetens omslutning, som sifferserierna återspegla, är av vikt att observera, att denna stegring delvis är blott skenbar och förklaras av ökad tillämpning av bruttoredovisning samt fullständigare redovisning över riksstaten av inkomster och utgifter.

Skattebudgeten enligt riksstatsförslaget. En jämförelse mellan anslagen till verkliga utgifter i riksstaten för nu löpande budgetår och dylika anslag i det föreliggande budgetförslaget ger följande resultat:

I. Första huvudtiteln (Kungl, hov- och slottsstaterna)

II. Andra ’

III. Tredje <

IV. Fjärde <

V. Femte <

VI. Sjätte

VII. Sjunde

VIII. Åttonde

IX. Nionde

X. Tionde

XI. Elfte

(Justitiedepartementet) .. (Utrikesdepartementet)... (Försvarsdepartementet).. (Socialdepartementet) ....

(Kommunikationsdepartementet)...............

(Finansdepartementet) ... (Ecklesiastikdepartementet) (Jordbruksdepartementet). (Handelsdepartementet) ..

(Pensionsväsendet).......

Säger

XII. Oförutsedda utgifter...........

XIII. Riksdagen och dess verk m. m.

XIV. Räntor å statsskulden m. m. ..

Summa

Enligt sammanställningen utvisar summan av verkliga u t g liter en ökning med 113.19 miljoner kronor. Före en granskning av de förändringar, som de särskilda huvudtitlarna undergått, torde böra omnämnas vissa, för flertalet huvudtitlar gemensamma omständigheter, som delvis bidragit till anslagsstegringen.

16 Inkomsterna.

Till specialbudgeter hänförliga utgiftsanslag hava stigit med tillhopa 16.60 miljoner kronor. Stegringen skulle hava blivit mindre, därest icke automobilskattemedel till ett sammanlagt belopp av 7.26 miljoner kronor under innevarande budgetår avsetts för täckning av anslag under utgifter för kapitalökning. Då någon motsvarande täckning av kapitalökningsanslag med automobilskattemedel för nästkommande budgetår icke är avsedd att äga rum, överföres sistnämnda belopp, 7.25 miljoner kronor, till anslag under verkliga utgifter.

Såsom förut nämnts föreslår jag, att de för innevarande budgetår gällande grunderna för dyrtidstillägg å löner och pensioner få, frånsett de jämkningar beträffande rätten till dyrtidstillägg som betingas av allmänna familjepensionsreglementets genomförande, oförändrade tillämpas jämväl under nästkommande budgetår. Anslagen äro liksom i riksstaten för löpande budgetår beräknade efter en levnadskostnadsindex av 158. Anslagen hava sammanlagt minskat med 2.45 miljoner kronor. De flesta anslagen till dyrtidstillägg förete ökningar på grund av stegrade avlönings- och pensionskostnader. Att anslagen sammanlagt det oaktat utvisa en så väsentlig minskning är till övervägande delen att hänföra till åttonde huvudtitelns båda anslag, vilka på grund av de föreslagna löneregleringarna för vissa lärare kunnat minskas med tillhopa icke mindre än 3 miljoner kronor.

Nettominskningen å avlöningsanslagen på grund av allmänna familjepensionsreglementets genomförande uppgår till sammanlagt 2.81 miljoner kronor. Pensioneringens genomförande medför för elfte huvudtitelns vidkommande anslagsökningar å 1.32 miljon kronor och anslagsminskningar å 0.34 miljon kronor eller sålunda en nettoökning å i runt tal 1 miljon kronor. Något anslag för fondavsättning motsvarande det sammanlagda beloppet av familjepensionsavdragen har därvid icke äskats.

I detta sammanhang torde även böra redovisas den i finansplanen omnämnda provisoriska avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare i statens tjänst, för vilken särskilt anslag uppförts med 8 miljoner kronor under sjunde huvudtiteln.

I tidigare statsverkspropositioner hava de s. k. automatiska stegringarna av statsutgifterna vid upprepade tillfällen gjorts till föremål för behandling. Jämväl i samband med det nu avslutade budgetarbetet har inom finansdepartementet en undersökning ägt rum beträffande de automatiska förändringarnas betydelse för utgiftsstegringen. Därvid verkställda approximativa beräkningar utvisa, att de anslag under första till och med elfte huvudtitlarna, som äro underkastade automatiska förändringar, skulle — örn ej motverkande faktorer förekommit — av sådan anledning hava stegrats med ett sammanlagt belopp av i runt tal 68.34 miljoner kronor. Häri inbegripas ökade kostnader för folkpensioneringen enligt gällande grunder med 41.40 miljoner kronor. Vidare ingå i siffran de tidigare omförmälda höjningarna av anslagen till dyrtidstillägg med 0.55 miljon kronor ävensom de förut nämnda anslagsökningarna under elfte huvudtiteln i anledning av allmänna familje-

Inkomsterna.

pensionsreglementets genomförande med 1.32 miljon kronor. Nyssnämnda stegringar hava emellertid i viss mån motvägts av automatiska minskningar, vilka kunna uppskattas till sammanlagt omkring 5.69 miljoner kronor. Häri ingå de i det föregående berörda anslagsminskningarna på grund av allmänna familjepensionsreglementets genomförande med 3.13 miljoner kronor, varav belöpa 2.79 miljoner kronor å i allmänna budgeten ingående avlöningsanslag och 0.34 miljon kronor å vissa anslag under elfte huvudtiteln. Den automatiska nettoökningen utgör sålunda omkring 62.65 miljoner kronor. Erinras bör emellertid, att de ökade kostnaderna för folkpensioneringen delvis motvägas av att inkomsttiteln bidrag från folkpensioneringsfonden upptagits med ett från 18 till 46 miljoner kronor förhöjt belopp. Tages hänsyn härtill, stannar den automatiska nettoökningen vid 34.65 miljoner kronor.

För ersättning till statens allmänna fastighetsfond upptagas anslag å sammanlagt 13.17 miljoner kronor, vilket innebär en ökning av 0.55 miljon kronor i förhållande till riksstaten för löpande budgetår. Jämväl denna ökning torde få betraktas såsom automatisk.

Enligt sammanställningen överstiga, med undantag av första och nionde huvudtitlarna, samtliga de elva första huvudtitlarnas slutsummor gällande riksstats motsvarande belopp.

Den största anslagsökningen utvisar femte huvudtiteln med 56.41 miljoner kronor. Denna förändring betingas främst av den väsentliga stegringen av kostnaderna för folkpensioneringen, vilka ökats från 87.32 miljoner kronor till 140.09 miljoner kronor eller med 52.77 miljoner kronor. Häri ingå kostnaderna för gradering av folkpensionerna efter dyrorterna med 5 miljoner kronor och kostnaderna för bidrag åt barn till änkor och vissa invalider samt åt föräldralösa barn med 6 miljoner kronor. Å andra sidan upptages, såsom nyss erinrats, å inkomstsidan bidrag från folkpensioneringsfonden med ett från 18 miljoner till 46 miljoner kronor förhöjt belopp. Utgifterna för bekämpande av arbetslösheten minskas från 28 till 18.6 miljoner kronor eller med 9.4 miljoner kronor. Kostnaderna för sjukförsäkring, som för löpande budgetår äro beräknade till 11.70 miljoner kronor, äro i riksstatsförslaget upptagna med 17.35 miljoner kronor; ökningen utgör alltså 5.65 miljoner kronor. Ökningen för fattigvård och barnavård utgör 1.97 miljon kronor och är helt att hänföra till anslagen till skyddsuppfostran och till vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skol- och yrkeshem. Bland övriga större ökningar må nämnas, att anslagen till sjukvårdsanstalterna stiga med 3.29 miljoner kronor, att länsstyrelsernas avlöningsanslag ökas med 0.50 miljon kronor samt att anslagen till polisväsendet äskas med ett från 5.07 till 5.53 miljoner kronor förhöjt belopp. Under rubriken diverse är slutligen upptaget ett nytt anslag för bidrag till anordnande av skolbarnsbespisning med 0.20 miljon kronor.

Den starka ökningen under sjätte huvudtiteln från 106.06 till 117.73 miljoner kronor eller med 11.67 miljoner kronor betingas till övervägande delen av de med automobilskattemedlen sammanhängande anslagen, dels

Bihang till riksdagens protokoll 1037. 1 sami. Nr I Del 2

18 Inkomsterna.

till följd av höjningen av inkomsttiteln med 3 miljoner kronor, dels ock, såsom förut nämnts, till följd av att under nästa budgetår dylika medel icke äro avsedda att bidraga till täckningen av utgifter för kapitalökning; för sistnämnda ändamål disponeras i riksstaten för innevarande budgetår 7.25 miljoner kronor av automobilskattemedel. Bland ökningar hänförliga till allmänna skattebudgeten märkas 1 miljon kronor för inköp av gatsten — anslag till detta ändamål är uppfört med 4 miljoner kronor, varav emellertid 3 miljoner kronor skola utgå av automobilskattemedel -— 0.24 miljon kronor till luftfartsväsendet samt 0.30 miljon kronor till postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser.

För sjunde huvudtiteln föreligger enligt sammanställningen en ökning å 10.30 miljoner kronor. Härav belöpa, såsom nyss nämnts, 8 miljoner kronor å den provisoriska avlöningsförstärkningen åt vissa befattningshavare i statens tjänst. Anslagen till statistiska centralbyrån minska med 0.42 miljon kronor, då medel för nästa budgetår icke i samma mån som för innevarande budgetår äro behövliga för 1930 års allmänna folkräkning och den särskilda folkräkningen. Tullverkets anslag utvisa ökningar å 0.40 miljon kronor. I budgetförslaget upptages ett nytt anslag å 1.60 miljon kronor till kostnader för allmänna fastighetstaxeringen år 1938. Anslaget för ersättning till städerna för mistad tolag utvisar en ökning å 0.50 miljon kronor, medan å andra sidan anslaget till inlösen av skattefrälseräntor, som för innevarande budgetår beräknats till 0.45 miljon kronor, bortfallit i budgetförslaget. Anslaget till förstärkning av skatteutjämningsmedlens fond har i budgetförslaget kunnat begränsas till 2 miljoner kronor mot 4 miljoner kronor i gällande riksstat. Det för avsättning till skatteutjämningsmedlens fond av intäkter av utjämningsskatt och lotterivinstskatt avsedda anslaget stiger däremot med 2.60 miljoner kronor till följd av ökad avkastning av nämnda skatter.

Av den avsevärda ökningen under åttonde huvudtiteln med 30.80 miljoner kronor utgöra 6.5 miljoner kronor ökade kostnader för statens övertagande av folkskoleväsendet, omkring 13 miljoner kronor den å budgetåret 1937/1938 belöpande kostnaden för löneregleringen för folkskollärare m. fl. och omkring 3 miljoner kronor den å samma budgetår belöpande kostnaden för löneregleringen för läroverkslärare m. fl. Avdelningen för universiteten, den medicinska undervisningen m. m. utvisar en ökning å 3.03 miljoner kronor, varav 2.73 miljoner kronor falla på karolinska sjukhuset. Tekniska högskolorna öka med 0.20 miljon kronor och för kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning har medelsbehovet stigit med 1.40 miljon kronor. Anslaget till bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor utvisar en ökning å 0.90 miljon kronor och å anslagen till fortsättningsskolorna redovisas i budgetförslaget ökningar med 0.99 miljon kronor.

Nionde huvudtiteln utvisar en netlominskning å 0.20 miljon kronor. Genom att ett par stora anslag bortfallit, har emellertid utrymme bereus för

Inkomsterna.

utgiftsökningar på ett flertal punkter. Anslaget till ackordslån åt jordbrukare m. m., som i innevarande budgetårs riksstat beräknats till 1.90 miljon kronor, och anslaget till bidrag för anläggande av allmänna flottleden Dalälven—Bottniska viken å 0.89 miljon kronor hava sålunda bortfallit i riksstatsförslaget. Mera avsevärda anslagsökningar, å andra sidan, förekomma till försöksväsendet på jordbruksområdet med 0.31 miljon kronor, till lantbruks-, mejerioch trädgårdsinstitutet vid Alnarp med 0.30 miljon kronor, till nötboskapsavelns befrämjande med 0.14 miljon kronor, till veterinärväsendet m. m. med

0.26 miljon kronor, till befrämjande av fröodlingen m. m. med 0.20 miljon kronor, till premielån till egnahemslåntagare för nyodlings- och nybyggnadsarbeten med 0.20 miljon kronor, till grundförbättringar med 0.25 miljon kronor, till lantmäteriväsendet med 0.17 miljon kronor samt till rikets allmänna kartverk med 0.27 miljon kronor.

För tionde huvudtiteln redovisas en ökning av 4.32 miljoner kronor. Härvid är att märka, att det till specialbudgeten för inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar hörande anslaget till avsättning till fonden för idrottens främjande i gällande riksstat upptagits med 1.25 miljon kronor, medan i budgetförslaget för enahanda ändamål beräknas ett belopp av 5.00 miljoner kronor. Den till allmänna skattebudgeten hänförliga ökningen av huvudtiteln begränsas sålunda till 0.57 miljon kronor. Av sistnämnda belopp redovisas 0.51 miljon kronor å lotsverket. Det där upptagna anslaget till säkerhetsanstalter för sjöfarten visar en ökning å 0.30 miljon kronor.

Av den under elfte huvudtiteln redovisade nettoökningen å 1.97 miljon kronor hänför sig, såsom nämnts, ett belopp av omkring 1 miljon kronor till kostnaderna för genomförandet av allmänna familjepensionsreglementet.

Å huvudtiteln riksdagen och dess verk m. m. har upptagits ett nytt anslag å 0.70 miljon kronor till reparations- och ändringsarbeten m. m. i riksdagshuset.

Huvudtiteln räntor å statsskulden m. m. minskar, såsom framgår av tabellen, med 3.37 miljoner kronor.

I riksstaten för budgetåret 1936/1937 och i budgetförslaget hava anslagen till utgifter för kapitalökning, att utgå av andra statsinkomster än lånemedel, upptagits med belopp, som framgå av följande jämförande sammanställning:

20 Inkomsterna.

Statens affärsverksamhet ..........................

Statens allmänna fastighetsfond....................

Statens utlåningsfonder............................

Statsverkets fond av rusdrycksmedel................

Fonden för mötande av förluster å Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922............................

Avbetalning å statsskulden ........................

Summa

Denna sammanställning utvisar för ifrågavarande anslagsgrupp en summa av 153.91 miljoner kronor i löpande riksstat och 87.23 miljoner kronor i budgetförslaget. Här föreligger alltså en minskning med 66.68 miljoner kronor.

Under statens affärsverksamhet beräknas anslaget till inlandsbanan sänkt från 3.50 till 0.90 miljon kronor. Ä andra sidan äskas ett nytt anslag av skattemedel å 1.30 miljon kronor till förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning mellan Järna och Katrineholm. Den avsevärda stegringen av anspråken å skattemedel för statens utlåningsfonder beror väsentligen på den från 4.40 till 10.00 miljoner kronor ökade medelsanvisningen till arbetarsmåbrukslånefonden.

För avsättning till fonden för mötande av förluster å Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 äskas 7 miljoner kronor mera än som för innevarande budgetår anvisats för detta ändamål.

Den väsentliga minskningen hänför sig till anslagen under avbetalning å statsskulden. Medan för innevarande budgetår där beräknats anslag å 116.5 miljoner kronor till avskrivning av till allmänna arbeten m. m. anvisat lånekapital, erfordras icke någon medelsanvisning för detta ändamål för budgetåret 1937/1938. Å andra sidan har till avskrivning av lånekapital, anvisat åt svenska spannmålsföreningen, i budgetförslaget upptagits ett med 30 miljoner kronor förhöjt belopp. Vidare har under avbetalning å statsskulden anslag äskats till täckande av förlust å kredit för beredande av understöd åt insättare i vissa sparbanker med 10.11 miljoner kronor. Det i riksstaten för budgetåret 1936/1937 upptagna anslaget å 1.40 miljon kronor till avskrivning av lånekapital, anvisat åt föreningen Nederkalix industri u. p. a., har bortfallit i budgetförslaget. Även det allmänna anslaget till täckande av lånemedelsförluster, bokförda å riksgäldskontorets avskrivningskonto, å 1 miljon kronor saknar direkt motsvarighet i riksstatsförslaget.

Totalsumman av anslagen å skattebudgeten utgör, såsom av det föregående framgår, 1,167.72 miljoner kronor, vilket i förhållande till nu gällande riksstat innebär en ökning med 46.51 miljoner kronor.

Inkomsterna.

21 Vad angår skattebudgetens inkomstsida meddelas i efterföljande tablå en jämförelse mellan de inkomsttitlar, vilka bruka sammanföras under den gemensamma beteckningen verkliga inkomster, för nu löpande och för nästkommande budgetår:

I det nu föreliggande riksstatsförslaget sluta alltså statsverkets verkliga inkomster å ett belopp av 1,139.30 miljoner kronor eller 83.76 miljoner kronor mera än enligt riksstaten för innevarande budgetår.

/ anspråk tagna kapitaltillgångar upptagas i riksstatsförslaget med ett belopp av 28.42 miljoner kronor mot 65.67 miljoner kronor för löpande budgetår. Under det i budgetförslaget upptagna beloppet ingå 28.40 miljoner kronor av statsverkets kassafond, vilket belopp enligt finansplanen avses för slutamortering av statens förluster å svenska spannmålsföreningens verksamhet.

Lånebudgeten enligt riksstatsförslaget. En jämförelse mellan anslagen att täckas av lånemedel för nu löpande budgetår och dylika anslag i riksslatsförslaget ter sig sålunda:

» Från och med nästa budgetår förutsättas till inkomsttiteln hänförliga inkomster överförda till Statens utlåningsfonder och Övriga diverse inkomster.

22 Inkomsterna.

Summa | 116.47 [ 123.76 j + 7.29

Sammanställningen utvisar, att lånebudgetens totalsumma ökats från 116.47 miljoner kronor till 123.76 miljoner kronor. Av de större anslagsförändringar, som föranlett denna ökning, må nämnas följande.

För telegrafverket beräknas ett ökat anslagsbehov av lånemedel med 12.08 miljoner kronor. Av denna ökning belöpa 11.90 miljoner kronor å anslaget till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende. För statens järnvägar utgör ökningen 6.16 miljoner kronor. Medan för innevarande budgetår för elektrifieringsarbeten äro anvisade 5.83 miljoner kronor beräknas för nästa budgetår 12 miljoner kronor för detta ändamål. Även för statens vattenfallsverk redovisas ökning å 4.35 miljoner kronor.

Det minskade anslagsbehovet för statens utlåningsfonder å 18.59 miljoner kronor beror främst av att medelsanvisningen för lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer nedgår med 10 miljoner kronor samt att något anslagsbehov icke föreligger för statens sekundärlånefond för jordbrukare. För sistnämnda ändamål är i innevarande års riksstat beräknat 20 miljoner kronor. Å andra sidan upptages för egnahemslånefonden i budgetförslaget ett anslag, vars lånemedelsdel med 3.13 miljoner kronor överstiger motsvarande anslagsanvisning för budgetåret 1936,1937. Vidare äskas under fonden för låneunderstöd ett nytt anslag till lån till Aktiebolaget svenska amerika linien å 4.80 miljoner kronor.

Av anslagsökningen under fonden för förlag till statsverket hänför sig ett belopp av 2.04 miljoner kronor till vissa engångskostnader för försvarsväsendets byggnader m. m.

Under fonden för statens aktier bortfaller ett i gällande riksstat upptaget anslag å 1.25 miljon kronor till tecknande av aktier i aktiebolaget Aerotransport.

Beräkning av de särskilda inkomsttitlarna.

Såsom framgår av vad i det föregående anförts, har jag ansett mig böra i fråga om inkomstberäkningen för nästkommande budgetår på de flesta punkter ansluta mig till riksräkenskapsverkets förslag. Beträffande beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna torde få anföras följande.

Inkomsterna.

23 Egentliga statsinkomster. Under rubriken skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse återfinnes såsom den största posten inkomst- och förmögenhetsskatten.

Denna skatt, som under budgetåren 1934/1935, 1935/1936 och 1936/1937 uttaga med 170 procent av grundbeloppen, har i riksstaterna för sagda budgetår beräknats till respektive 126, 140 och 172 miljoner kronor. Den behållna inkomsten å titeln utgjorde budgetåret 1935/1936 153.06 miljoner kronor. För nu löpande budgetår torde skatten enligt riksräkenskapsverkets beräkning komma att giva omkring 180 miljoner kronor.

För beräkningen i statsverkspropositionen av inkomst- och förmögenhetsskatten har från och med år 1923 tillämpats en metod, för vilken utförlig redogörelse meddelats i en bilaga till samma års statsverksproposition. Såsom utgångspunkt för sina beräkningar av utfallet av 1937 års skattetaxering har riksräkenskapsverket utnyttjat en av statistiska centralbyrån efter riksräkenskapsverkets hemställan gjord sammanställning rörande 1936 års skattetaxering, som efter vidtagen jämkning i fråga om uppskattningen av posterna för Vbo av den skattepliktiga förmögenheten och för inkomsten av fastighet återgivits i tabellen å sid. 11 i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

En jämförelse mellan taxeringsresultatet för år 1936 och de av riksräkenskapsverket verkställda taxeringsberäkningarna för år 1937 ter sig sålunda:

I sin inkomstberäkning har riksräkenskapsverket närmare motiverat de av verket vidtagna, i tablån redovisade ändringarna.

Såsom framgår av tablåns siffermaterial hava för 1937 ars taxering beräknats avsevärda höjningar på samtliga inkomstposter. Posten för avdrag

24 Inkomsterna.

har något stigit. Den i det taxerade beloppet för enskilda skattskyldiga ingående förmögenhetsandelen beräknas hava ökat rätt väsentligt. Beräkningarna hava lett fram till en nelRökning i det totala taxerade beloppet av

446.2 miljoner kronor eller 7.49 procent. Sedan emellertid för enskilda skattskyldiga beräknats en höjning av de utnyttjade ortsavdragen med 120.8 miljoner kronor, har ökningen i de beskattningsbara beloppen för samtliga skattskyldiga stannat vid 325.4 miljoner kronor, vilket utgör 11.18 procent av de beskattningsbara beloppen för år 1936 för samtliga skattskyldiga. Ökningen utgör för enskilda skattskyldiga 263.6 miljoner kronor eller 10.84 procent och för bolagen 61.8 miljoner kronor eller 12.92 procent. Vid 1936 års taxering utgjorde motsvarande stegring 19.94 och 16.86 procent.

På grundval av de beskattningsbara beloppen beräknar riksräkenskapsverket den debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten sålunda.

Medelskatteprocenten har vid 1936 års taxering för enskilda skattskyldiga utgjort 5.94 procent och för aktiebolag 9.22 procent. För 1937 års taxering har riksräkenskapsverket — under förutsättning att skatten utgår med 170 procent av grundbeloppen — räknat med en skat teprocent av för enskilda 5.95 procent och för aktiebolag 9.50 procent. Med nu angivna procentsatser beräknar verket den debiterade skatten för år 1937 till 160.4 miljoner kronor för enskilda och 51.3 miljoner kronor för aktiebolag eller alltså sammanlagt till 211.7 miljoner kronor. Med förmälan att för perioden 1931/1932—1935 1936 bruttoinkomsten å titeln i medeltal för budgetår uppgått till 97.0 procent av den debiterade skatten och med tillämpande för budgetåret 1937/ 1938 av detta genomsnittliga procenttal och ett restitutionsbelopp av 3.0 miljoner kronor har riksräkenskapsverket beräknat bruttoinkomsten till 205.3 miljoner kronor och den behållna inkomsten till 202.3 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har med stöd härav hemställt, att inkomst- och förmögenhetsskatten för budgetåret 1937/1938 upptages till i avjämnat tal 200 miljoner kronor.

Vid bedömandet av ämbetsverkets beräkning av den behållna inkomsten av skatten under budgetaret 1937/1938 har man att taga hänsyn till att inkomstutfallet under innevarande budgetår i avsevärd grad torde påverkas av efterbeskattning. Man torde däri hava att söka en väsentlig orsak till att skatteinkomsten under detta år beräknas komma att med ej mindre än 8 miljoner kronor överstiga det belopp, vartill skatten vid riksstatens fastställande i juni 1936 på grundval av då tillgängligt taxeringsmaterial kunde antagas komma att uppgå. Riksräkenskapsverket har tagit hänsyn till berörda förhållande vid uppskattningen av den sannolika ökningen av inkomst avkapital från år 1936 till år 1937, men verket har å andra sidan räknat med en ännu större stegring av den deklarerade förmögenheten under sistnämnda år i förhållande till år 1936 än som torde ha förelegat under år 1936 i förhållande till år 1935. Med hänsyn till den betydande osäkerhet, som i förevarande läge måste vidlåda uppskattningar av ifrågavarande slag, finner jag det väl motiverat, att verket räknat med en förhållandevis låg inflytandeprocent och därjämte vidtagit en avrundning nedåt av beräkningens resul-

Inkomsterna.

tat. Även i övrigt kan jag ansluta mig till det av verket tillämpade beräkningssättet.

Med åberopande av det anförda och då jag i finansplanen föreslagit, att inkomst- och förmögenhetsskatt jämväl för år 1937 uttages med 170 procent av grundbeloppen, får jag sålunda, i överensstämmelse med riksräkenskapsverkets beräkning, föreslå, att inkomst- och förmögenhetsskatten i budgetförslaget uppföres med 200 miljoner kronor.

För bedömande av det slutresultat, till vilket beräkningen rörande 1937 års skattetaxering sålunda nått fram, torde det vara av intresse att göra en jämförelse med ifrågavarande inkomsttitels storlek under tidigare år. I sådant syfte belysas i efterföljande tablå förändringarna i inkomst- och förmögenhetsskatten under tiden från och med budgetåret 1929/1930:

Såsom framgår av tablån beräknas grundbeloppet av inkomst- och förmögenhetsskatten ännu under budgetåret 1936/1937 uppgå till ett lägre belopp än under den senaste högkonjunkturen. Enligt riksräkenskapsverkets av mig godtagna beräkning skulle emellertid under nästföljande budgetai uppnås ett grundbelopp som med omkring 8 miljoner kronor överstiger högsta under redovisningsperioden angivna, vilka uppnåddes under budgetåren 1930/1931 och 1931/1932.

Särskild skatt d förmögenhet. Efter förslag av Kungl. Majit beslöt 1934 års riksdag att uttaga en särskild skatt å förmögenhet för år 1934. Förordning i ämnet utfärdades den 15 juni 1934 (nr 290). Jämväl 1935 och 1936 års riksdagar beslöto uttagande av sadan skatt för ar 1935 respektive för år

26 Inkomsterna.

1936. Den senaste förordningen i ämnet utfärdades den 26 juni 1936 (nr 348). I riksstaten för budgetåret 1936/1937 har denna inkomsttitel upptagits till 13 miljoner kronor. Vid 1936 års taxering har skatten debiterats med 13.64 miljoner kronor.

För budgetåret 1937/1938 har riksräkenskapsverket beräknat särskild skatt å förmögenhet till 15 miljoner kronor.

Enligt vad av finansplanen framgår har jag funnit mig böra föreslå, att även under nästa budgetår särskild skatt å förmögenhet, med en viss mindre jämkning, uttages efter samma grunder som för år 1936. Mot den av riksräkenskapsverket framlagda beräkningen av förevarande inkomsttitel bär jag intet att erinra. Senare i dag kommer jag att anmäla förslag till författning i ämnet och får nu hemställa, att särskild skatt å förmögenhet i budgetförslaget uppföres med 15 miljoner kronor.

Extra inkomst- och förmögenhetsskatten, som för år 1936 uttagits enligt förordningen den 26 juni 1936 (nr 345), är i gällande riksstat uppförd med ett belopp av 23 miljoner kronor. Såsom framgår av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning, har skatten vid 1936 års taxering debiterats med 24.41 miljoner kronor. I sin föreliggande skrivelse har verket beräknat den behållna inkomsten å förevarande skattetitel för budgetåret 1937/1938 till 27.5 miljoner kronor.

Såsom framgår av vad jag vid anmälan av finansplanen anfört, har jag funnit mig böra föreslå, att extra inkomst- och förmögenhetsskatt uttages för år 1937 efter samma grunder som för år 1936. Då jag icke har något att erinra mot den av riksräkenskapsverket gjorda beräkningen av skattens avkastning under nästa budgetår, får jag — som senare i dag kommer att anmäla förslag till författning i ämnet — hemställa, att extra inkomst- och förmögenhetsskatt i budgetförslaget uppföres med 27.5 miljoner kronor.

btjämningsskatten är i gällande riksstat uppförd med 9.70 miljoner kronor och har för budgetåret 1937/1938 av riksräkenskapsverket beräknats till 12 miljoner kronor. Ämbetsverket har därvid förutsatt, att skatten liksom vid 1936 års taxering kommer att uttagas med hela grundbeloppet.

Enligt gällande plan för finansiering av de till skattetyngda kommuner utgående skatteutjämningsunderstöden är den under budgetåret 1937/1938 inflytande utjämningsskatten avsedd att, jämte vissa andra inkomster, användas för att bereda medel för den utdelning av skatteutjämningsunderstöd, som skall äga rum år 1938. Under erinran härom och då skatten jämväl vid årets taxering torde böra uttagas med hela grundbeloppet, hemställer jag, i anslutning till riksräkenskapsverkets förslag, att utjämningsskatten i riksstatsförslaget uppföres med 12 miljoner kronor.

De båda inkomsttitlarna utskiftningsskatt och ersättningsskatt samt bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter böra i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag uppföras i riksstatsförslaget med 250,000 kronor respektive 350,000 kronor.

Inkomsterna.

27 Stämpelmedlen, vilka för budgetåret 1935/1936 gåvo en behållen avkastning av 61.96 miljoner kronor, därav 30.88 miljoner kronor beräknades hänföra sig till arvsskatt och skatt för gåva, äro i riksstaten för innevarande budgetår uppförda med 63 miljoner kronor, varav 29 miljoner kronor arvsskatt och skatt för gåva. Avkastningen av arvs- och gåvobeskattningen har hittills bundits för amortering av de lånemedelsanslag, som för budgetåren 1933/1934 och 1934/1935 anvisats till vissa allmänna arbeten m. m.

För budgetåret 1937/1938 har generalpoststyrelsen föreslagit, att stämpelmedlen måtte upptagas till 63 miljoner kronor eller till samma belopp som för innevarande budgetår. Denna beräkning har även godtagits av riksräkenskapsverket.

Då beräkningen av stämpelmedlen icke synes mig giva skäl till några erinringar, får jag hemställa, att inkomsttiteln i budgetförslaget uppföres med 63 miljoner kronor. Då arvs- och gåvoskattemedlen, såsom av finansplanen framgår, icke under nästkommande budgetår komma att tagas i anspråk för specialbudget, har jag icke funnit skäl att vidtaga en särskild uppskattning av denna del av stämpelmedlen.

Automobilskattemedel. Riksräkenskapsverkets förslag att automobilskattemedlen i budgetförslaget upptagas med 106 miljoner kronor har jag, då säkra hållpunkter för en beräkning i nuvarande läge saknas, icke funnit anledning att frångå. Jag tillstyrker alltså, att automobilskattemedlen upptagas med 106 miljoner kronor, därav 29 miljoner kronor i fordonsskatt, 15 miljoner kronor i gummiringsskatt och 62 miljoner kronor i bensinskatt.

Tullmedlen beräknades för budgetåret 1935/1936 till 137 miljoner kronor och hava i riksstaten för budgetåret 1936/1937 upptagits till 152 miljoner kronor. Förstnämnda budgetår utgjorde den behållna inkomsten enligt budgetredovisningen 148.07 miljoner kronor.

För nästkommande budgetår bar generaltullstyrelsen beräknat bruttoinkomsten av tullmedel till 166 miljoner kronor och restitutionerna till 6 miljoner kronor, varför de nettoinkomster av tullmedel, som kunna förväntas inflyta under budgetåret 1937/1938, av styrelsen upptagits till 160 miljoner kronor. Mot den av generaltullstyrelsen gjorda beräkningen har riksräkenskapsverket icke funnit skål till erinran.

Även jag finner mig böra godtaga denna beräkning och hemställer alitsa, att tullmedlen i riksstatsförslaget uppföras med 160 miljoner kronor.

Accis d silke bör, i anslutning till vad riksräkenskapsverket anfört, för nästa budgetår upptagas med ett från 2 miljoner kronor till 2.5 miljoner kronor förhöjt belopp.

Accis å margarin och vissn andra fettvaror är i riksstaten för innevarande budgetår beräknad till 15 miljoner kronor. Den behållna inkomsten för budgetåret 1935/1936 utgjorde 15.36 miljoner kronor. De grundläggande bestäm-

28 Inkomsterna.

melserna i ämnet innefattas i förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) om accis å margarin och vissa andra fettvaror. Enligt denna förordning, vilken trätt i kraft den 1 juli 1935 och gäller intill utgången av juni 1937, skall, i den mån Kungl. Majit så förordnar, för följande varor, som inom riket tillverkas för försäljning, nämligen margarin, konstister, matolja och annat ersättningsmedel för smör eller flott samt fettemulsion erläggas accis med ett belopp, högst 60 öre för kilogram, som Kungl. Majit bestämmer. Med stöd av berörda bemyndigande har Kungl. Majit förordnat om uttagande av accis å margarin med 30 öre för kilogram under senare halvåret 1935, med 20 öre under tiden 1]1 26/9 1936 och med 30 öre för kilogram under tiden därefter

till utgången av innevarande budgetår. Från och med den 27 september 1936 utgår accis även å vissa andra fettvaror, nämligen konstister samt ersättningsmedel för smör och flott, förutsatt att dessa varor hålla mera än en procent vatten.

Statens jordbruksnämnd har beräknat inkomsttiteln till samma belopp som för innevarande budgetår eller 15 miljoner kronor. Nämnden har därvid utgått från att de grundläggande bestämmelserna angående accis å margarin, vilka som förut nämnts upphöra att gälla med utgången av innevarande budgetar, komma att erhålla förlängd giltighet i huvudsakligen oförändrad form, att accisen kommer att uttagas med nuvarande belopp under större delen av nästkommande budgetår samt att försäljningen inom landet av margarin under nämnda budgetår blir i huvudsak oförändrad. Kontrollstyrelsen har beräknat, att accisen, med samma omsättning under budgetåret 1937/1938 som under innevarande budgetår och med tillämpning av en skattesats av 30 öre per kilogram, skall komma att uppgå till omkring 17 miljoner kronor. Med hänsyn till fluktuationerna i fråga om skattesatserna samt de i övrigt ovissa faktorer, som påverka inkomsterna å förevarande titel, har riksräkenskapsverket icke funnit tillräcklig anledning föreligga för vidtagande av ändring i det nuvarande riksstatsbeloppet, 15 miljoner kronor.

Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet finner jag mig böra förorda, att inkomsttiteln accis å margarin och vissa andra fettvaror för nästkommande budgetår beräknas under antagande av i huvudsak nu gällande grunder. Enligt vad jag vidare inhämtat, torde den accisbeläggning av ytterligare vissa fettvaror, som ägde rum från och med den 27 september 1936, endast komma att i mycket ringa grad påverka förevarande inkomster. Med hänsyn härtill och till ovissheten örn utvecklingen av de faktorer, som påverka inkomsterna å denna titel, har jag ej funnit tillräcklig anledning föreligga att beräkna margarinaccisen till högre belopp än för innevarande budgetår. Jag hemställer sålunda, att inkomsttiteln i fråga upptages med ett belopp av 15 miljoner kronor.

Tobaksskatten beräknades i riksstaten för budgetåret 1935/1936 till 79 miljoner kronor och lämnade under sagda budgetår en behållen inkomst av 83.94 miljoner kronor.

Inkomsterna.

29 För innevarande budgetår är tobaksskatten uppförd med 85 miljoner kronor.

För nästkommande budgetår har riksräkenskapsverket — med höjning av en av aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet gjord uppskattning å 89 miljoner kronor — beräknat ifrågavarande inkomsttitel till 90 miljoner kronor.

Mot riksräkenskapsverkets beräkning har jag intet att erinra. Jag hemställer alltså, att tobaksskatten i riksstatsförslaget upptages till 90 miljoner kronor.

Under rusdrycksmedlen hänföras brännvinstillverkningsskatt, rusdrycksförsäljningsmedel från partihandels- och detaljhandelsbolag, omsättningsoch utskänkningsskatt å spritdrycker samt maltskatt. Dessa inkomsttitlar äro i gällande riksstat upptagna med härefter angivna belopp; vid sidan härav hava ställts de belopp, till vilka inkomsterna beräknats av riksräkenskapsverket för nästkommande budgetår.

Riksstaten för Verkets förslag 1936/1937 för 1937/1938

Milj oner kronor

Brännvinstillverkningsskatt ........................

Rusdrycksförsäljningsmedel:

Partihandelsbolag ..............................

Detaljhandelsbolag ..............................

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker..

Maltskatt ........................................

Summa

169.0 Då jag icke har något att erinra mot riksräkenskapsverkets beräkningar, föreslår jag, att i riksstatsförslaget brännvinstillverkningsskatten upptages till

15.5 miljoner kronor, rusdrycksförsäljningsmedel från partihandelsbolag till 12 miljoner kronor, rusdrycksförsäljningsmedel från detaljhandelsbolag till 21 miljoner kronor, omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker till 92 miljoner kronor samt maltskatten till 28.5 miljoner kronor.

Enligt de beräkningar jag nu tillstyrkt skulle skatteinkomsterna komma att i förslaget till riksstat för budgetåret 1937/1938 upptagas sålunda:

Mantalspenningar............................................. 1,150,000

Prästerskapets till statsverket indragna tionde.................. 850,000

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning....... 200,000,000

Särskild skatt å förmögenhet, bevillning.......... 15,000,000

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning . 27,500,000

Utjämningsskatt, bevillning...................... 12,000,000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning .. 250,000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, bevillning.............................. 350,000

Stämpelmedel, bevillning........................ 63,000,000 318,100,000

30 Inkomsterna.

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt, bevillning........................ 29,000,000

Gummiringsskatt, bevillning..................... 15,000,000

Bensinskatt, bevillning.......................... 62,000,000 106,000,000

Tullar och acciser:

Tullmedel, bevillning............................ 160,000,000

Accis å silke, bevillning......................... 2,500,000

Accis å margarin och vissa andra fettvaror, bevill-

nin9........................................ 15,000,000

Tobaksskatt, bevillning....,..................... 90,000,000

Brännvinstillverkningsskatt, bevillning............ 15,500,000

Rusdrycksförsäljningsmedel, bevillning:

Partihandelsbolag............................. 12,000,000

Detaljhandelsbolag............................ 21,000,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,

bevillning.................................... 92,000,000

Maltskatt, bevillning............................ 28,500,000 436,500,000

Summa kronor 862,600,000.

Å den under rubriken uppbörd i statens verksamhet uppförda inkomsttiteln avgifter för besiktning av motorfordon har riksräkenskapsverket räknat med en uppbörd av 1,250,000 kronor eller samma belopp, vartill inkomsttiteln upptagits i riksstaten för innevarande budgetår. Från och med den 1 januari 1937 kommer den periodiska efterbesiktningen för lastbilar i yrkesmässig trafik att upphöra. Detta kan, enligt vad jag inhämtat, beräknas medföra en minskning av den totala uppbörden med omkring 200,000 kronor. Å andra sidan införes från och med nyssnämnda datum avgift för eftersyn, d. v. s. sådan undersökning som föranledes av att ett motorfordon vid flygande besiktning av statspolis eller besiktningsmän befunnits vara felaktigt. Dessa eftersynsavgifter torde kunna beräknas till omkring 100,000 kronor. När riksräkenskapsverket trots dessa förskjutningar ansett sig böra föreslå, att inkomsttiteln uppföres med oförändrat belopp, har detta skett under hänvisning till inkomsttillflödet under de två sistförfluten budgetåren samt den fortgående ökningen av motorfordonsbeståndet. Ehuru jag icke underskattar betydelsen av de av verket åberopade omständigheterna, anser jag mig likväl böra föreslå, att inkomsttiteln avgifter för besiktning av motorfordon i riksstaten för budgetåret 1937/1938 upptages med ett 100,000 kronor lägre belopp, än riksräkenskapsverket beräknat, eller med 1,150.000 kronor.

Under hänvisning till vad chefen för kommunikationsdepartementet anför vid anmälan av avlöningsanslag till länsarkitektsorganisationen föreslår jag vidare, att inkomster vid länsarkitektsinstitutionen i riksstaten för budgetåret 1937/1938 upptages med ett 5,000 kronor lägre belopp än som av riksräkenskapsverket, med stöd av byggnadsstyrelsens anslagsäskanden, beräknats, eller med 470,000 kronor.

Inkomsterna.

31 Riksräkenskapsverket har föreslagit, att de nuvarande båda inkomsttitlarna »bidrag till bankinspektionen» och »bidrag till fondinspektionen» sammanslås till en inkomsttitel, benämnd »bidrag till bank- och fondinspektionen». Häremot har jag inte funnit anledning till erinran.

Å den nya inkomsttiteln skola redovisas dels bankaktiebolagens bidrag till bankinspektionens verksamhet, dels fondkommissionärernas avgifter till fondinspektionens verksamhet, dels ock de bidrag, vilka jordbrukskassorna skola erlägga till bestridande av kostnaden för tillsyn a jordbrukskasserörel-

sen genom bank- och fondinspektionen.

Under ifrågavarande inkomsttitel har riksräkenskapsverket beräknat ett belopp av 175,000 kronor, därav 70,000 kronor skulle utgöra bidrag till bankinspektionen, 45,000 kronor bidrag till fondinspektionen och 60,000 kronor bidrag till jordbrukskassetillsynen. Vid beräkningen av sammanlagda beloppet av de för fondinspektionen inflytande bidragen har verket utgått från, att en viss reducering av fondkommissionärernas bidragsskyldighet borde ske i enlighet med ett av bank- och fondinspektionen framlagt förslag. Beräkningen av summan av de för jordbrukskassetillsynen avsedda bidragen bygger på en av bank- och fondinspektionen verkställd uppskattning. För min del är jag ännu icke beredd taga ställning till frågan örn reducering av fondkommissionärernas avgifter och får med hänsyn härtill föreslå, att de till fondinspektionen under nästa budgetår inflytande bidragsbeloppen i detta sammanhang beräknas till sammanlagt 60,000 kronor. ^ Vad angår bidragen till jordbrukskassetillsynen torde dessa, i avbidan pa resultatet av pågående utredning rörande grunderna för jordbrukskasseröre sens deltagande i kostnaderna för bank- och fondinspektionen, preliminärt böra beräknas till samma belopp som innevarande budgetår eller 40,000 kronor. Då jag icke har något att erinra mot beräkningen av bidrag till bankinspektionen, uppskattar jag alltså inkomsttiteln till (70,000 + 60,000

+ 40,000=) 170,000 kronor. o , ... ...

De inflytande bidragen böra i räkenskaperna redovisas atskilda, allt eftersom de avse bidrag till bank- och fondinspektionens olika, i det föregående omförmälda verksamhetsgrenar, samt över tre särskilda avsattmngsanslag å sjunde huvudtiteln omföras, bidragen till bankinspektionen till bankinspektionens fond, bidragen till fondinspektionen till fondinspektionens fond och bidragen till jordbrukskassetillsynen till en nyinrättad fond förslagsvis benämnd jordbrukskassetillsynens fond. Avsättningsanslaget till bankinspektionens fond bör för nästa budgetår askas med 70,000 kronor. Däremot torde avsättningsanslagen till fondinspektionens fond och jor brukskassetillsynens fond böra upptagas å riksstatsförslaget med allenast leonade belopp å respektive 60,000 och 40,000 kronor. Jag torde fa återkomma till dessa anslagsfrågor vid behandlingen av sjunde huvudtiteln.

Inkomsttiteln avgifter för prisreglering pä jordbrukets område hav av riksräkenskapsverket upptagits till 13,500,000 kronor. Da sakna kallpunkter saknas för en beräkning av det belopp som under nästföljande budgetål kan komma att inflyta, finner jag icke anledning till ändring i det i årets

32 Inkomsterna.

riksstat upptagna beloppet och föreslår därför, att inkomsttiteln avgifter tor prisreglering på jordbrukets område i riksstaten för budgetåret 1937/ 1938 upptages med 13,000,000 kronor.

Den under förevarande huvudrubrik uppförda inkomsttiteln lotspenningar har av riksräkenskapsverket föreslagits upptagen till 3,250,000 kronor. Enligt vad chefen för handelsdepartementet anför vid anmälan av frågan om anslag till avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten, bör emellertid detta belopp med hänsyn till de av lotsverkssakkunniga föreslagna ändrade grunderna för lotspliktens omfattning sänkas med 100,000 kronor. Jag föreslår därför, att inkomsttiteln lotspenningar i riksstaten för budgetåret 1937/1938 upptages med 3,150,000 kronor.

I övrigt har jag icke funnit anledning till erinran mot riksräkenskapsverkets beräkning av de under uppbörd i statens verksamhet upptagna inkomsttitlarna. Nämnda inkomsttitlar skulle i enlighet med det nu anförda i riksstaten upptagas sålunda:

V attendomstolsavgif ter............................

Inkomster vid fångvården...........................

Inkomster vid statens uppfostringsanstalt å Bona.........

Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäkringsrådet____

Bidrag till pensionsstyrelsen.............................

Inkomster vid statens tvångsarbete- och alkoholistanstalter

Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium........

Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium..........

Avgifter för kontroll å handeln med farmacevtiska specialiteter ......................................

Inkomster vid statens sinnessjukhus.....................

Inkomster vid statens uppfostringsanstalter för sinnesslöa..

Avgifter för besiktning av motorfordon...................

Avgifter för registrering av motorfordon..................

Bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet.......

Inkomster vid länsarkitektsinstitutionen..................

Avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit m. m...

Inkomst av myntning och justering.....................

Kontrollstämpelmedel.................................

Bidrag till bank- och fondinspektionen...................

Bidrag till sparbanksinspektionen........................

Bidrag för tillsyn över sparbankerna.....................

Inkomster vid tandläkarinstitutet........................

Terminsavgifter från läroverken.........................

Avgifter för granskning av biografbilder..................

Inkomster vid statens veterinärbakteriologiska anstalt.....

Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt..........

Inkomster vid statens lagerhus..........................

Avgifter för täckande av förluster å spannmålsregleringen .

kronor 25,000

* 525,000

» 50,000

» 1,300,000

» 25,000

» 200,000

» 310,000

» 23,000

» 21,000

» 12,900,000

» 38,000

» 1,150,000

» 1,250,000

» 20,000

» 470,000

» 41,000

» 2,500,000

» 425,000

» 170,000

» 90,000

» 200,000

» 255,000

» 1,200,000

» 180,000

» 235,000

» 200,000

» 200,000

» 10,000,000

Inkomsterna.

33 Avgifter för prisreglering på jordbrukets område.......... kronor 13,000,000

Inkomster vid rikets allmänna kartverk.................. » 50,000

Inkomster vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt . » 60,000

Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverkningen..... » 30,000

Inkomster vid statens provningsanstalt................... » 300,000

Fyr- och båkmedel..................................... * 3,600,000

Lotspenningar.......................................... (> 3,150,000

Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter........ » 1,800,000

Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register........ » 110,000

Bidrag till försäkringsinspektionen................. »_110,000

Summa kronor 56,213,000.

Bidrag från folkpensioneringsf onden. Denna inkomsttitel uppfördes första gången i riksstaten budgetåret 1936/1937. I enlighet med av Kungl. Majit och riksdagen godkända riktlinjer skulle från och med år 1937 den årliga tillväxten av folkpensioneringsfonden begränsas till högst 20 miljoner kronor och fondens maximibelopp till 1,000 miljoner kronor. De fondens inkomster, som beräknades under ett budgetår icke åtgå till den sålunda föreskrivna fondökningen och till bestridande av fondens löpande utgifter, skulle jämlikt föreskrifter, som av Kungl. Majit meddelades, successivt inlevereras till statsverket. Å riksstatens inkomstsida skulle folkpensioneringsfonden varje budgetår upptagas med ett av pensionsstyrelsen beräknat approximativt belopp. I riksstaten för budgetåret 1936/1937 upptogs i enlighet härmed såsom inkomst under denna titel ett belopp av 18 miljoner kronor, utgörande det belopp som beräknades komma att för första halvåret 1937 från folkpensioneringsfonden tillföras staten.

För budgetåret 1937/1938 har pensionsstyrelsen beräknat bidraget från folkpensioneringsfonden till 46 miljoner kronor. Mot denna beräkning har riksräkenskapsverket ej funnit skäl till erinran.

I överensstämmelse med vad ämbetsverken sålunda föreslagit torde inkomsttiteln bidrag från folkpensioneringsfonden böra i riksstatsförslaget uppföras med ett belopp av 46 miljoner kronor.

De under diverse inkomster uppförda inkomsttitlarna ha av riksräkenskapsverket föreslagits upptagna med de belopp, som härefter angivas.

Kronor

Bötesmedel ................................................. 2,450,000

Totalisatormedel ........................................... 1,250,000

Inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar .................. 6,000,000

Lotterimedel .............................................. 1,000,000

övriga diverse inkomster .................................. 1,500,000.

Under huvudinkomsttiteln diverse inkomster skulle alltså enligt verkets förslag beräknas ett belopp av 12,200,000 kronor.

Mot riksräkenskapsverkets beräkning av intäkten av bötesmedel har jag intet att erinra.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 1 Del. 2

34 Inkomsterna.

Med hänsyn till den ovisshet som råder rörande den framtida inkomsten av t o tal isat or medel finner jag icke anledning till ändring i det belopp som under inkomsttiteln upptagits i riksstaten för innevarande budgetår. Jag föreslår alltså, att totalisatormedlen i riksstaten för budgetåret 1937/ 1938 upptagas med 1,000,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har beräknat inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar till 6 miljoner kronor. Ifrågavarande inkomster utgöra av aktiebolaget Tipstjänst till statsverket inlevererade överskottsmedel. Under budgetåret 1937/1938 kommer att inlevereras bolagets nettoinkomst — efter avdrag av allmänna skatter — under dess verksamhetsår 1936 1937. Riksräkenskapsverket har vid sin beräkning förutsatt, alt bolagets omsättning under hela innevarande verksamhetsår skulle bliva av förhållandevis samma omfattning som omsättningen under den vid inkomstberäkningens avgivande kända delen av verksamhetsåret. Enligt vad jag inhämtat har bolaget emellertid senare fattat beslut örn viss inskränkning av sin verksamhet från och med innevarande januari månad. Med hänsyn till de i flera avseenden oberäkneliga faktorer, som påverka inkomsterna å ifrågavarande titel, synes mig likväl skäl icke föreligga att beräkna inkomsttiteln till lägre belopp än 6 miljoner kronor. Förevarande inkomsttitel bildar med motsvarande utgiftsanslag en specialbudget, avsedd att binda inkomsterna för visst utgiftsändamål, nämligen gymnastikens och idrottens främjande. Finansplanen förutsätter emellertid, alt av inflytande inkomster av vadhållning vid idrottstävlingar ett belopp av 1 miljon kronor skall frigöras för utgifter i allmänhet å skattebudgeten. Ifrågavarande specialbudget kommer därefter att begränsas till den del av inkomsten, som överskjuter det belopp av 1 miljon kronor, som tages i anspråk för allmänna budgeten. Det i specialbudgeten ingående utgiftsanslaget under tionde huvudtiteln har följaktligen i riksstatsförslaget uppförts med 5 miljoner kronor.

I fråga örn lotteri medel har riksräkenskapsverket förutsatt, att minst samma belopp därav, som ingår i riksstaten för innevarande budgetår, komme att tagas i anspråk för allmänna budgeten under budgetåret 1937/ 1938. Någon ändring torde ej heller böra vidtagas i den under året gällande dispositionen av lotterimedel för allmänna budgeten. Inkomsttiteln bör alltså å riksstaten för budgetåret 1937 1938 beräknas till 1 miljon kronor.

Inkomsttiteln »övriga diverse medel», vilken enligt vad riksräkenskapsverket föreslagit lämpligare torde böra benämnas »övriga diverse inkomster», har uppförts för första gången som särskild titel i riksstaten för budgetåret 1936/1937 med ett beräknat belopp av 2,032,700 kronor. Under inkomsttiteln beräknas fullföljdsavgifter, expeditionsavgifter, indragna sportler, återbetalade ackords- och stödlån åt jordbrukare samt »övriga inkomster», vilken sistnämnda post utgör en sammanfattning av flera smärre poster av olika slag.

Riksräkenskapsverket har beräknat titeln övriga diverse inkomster för nästa budgetår till avjämnat 1,500,000 kronor.

Inkomsterna.

35 I detta sammanhang torde jag få anmäla av riksräkenskapsverket framlagt förslag om ändrad redovisning av riksgäldskontorets inkomstmedel. En inkomsttitel med denna benämning har varit i riksstaten uppförd från och med budgetåret 1932/1933. Inkomsttiteln var från början i första hand avsedd för redovisning av ränteinkomster å de av 1932 års riksdag beviljade lånen till Skandinaviska kreditaktiebolaget, varjämte å titeln redovisats de riksgäldskontorets ränteinkomster m. m., vilka förut ingått bland »diverse inkomster». Inkomsttillflödet under titeln har under de senaste åren väsentligt nedgått i samband med att Skandinaviska kreditaktiebolaget återbetalat statens lån till bolaget.

I sin förslagsberäkning för budgetåret 1937/1938 har riksgäldskontoret beräknat kontorets inkomstmedel till 545,500 kronor. Såsom bruttoinkomster redovisas bland annat ränta å lån från vissa under fonden för förlag till statsverket anvisade medelstillgångar, vilka jämlikt beslut av 1936 års riksdag skola överföras till särskilda, redan existerande utlåningsfonder. Riksräkenskapsverket har föreslagit, att dessa ränteinkomster skola beräknas under statens utlåningsfonder. Kostnader för enskilda med statslån understödda järnvägar, som antingen måst övertagas av. riksgäldskontoret eller vilkas ägare befinna sig i konkurstillstånd eller likvidation, ha å andra sidan påförts inkomsttiteln. Dessa kostnader har riksräkenskapsverket förutsatt skola belasta allmänna järnvägslånefonden. Till vad riksräkenskapsverket sålunda föreslagit kommer jag att ansluta mig i samband med anmälan av frågan om beräkning av avkastningen av statens utlåningsfonder.

Sedan från den nuvarande inkomsttiteln riksgäldskontorets inkomstmedel avskilts å ena sidan ränteinkomsterna å berörda under fonden för förlag till statsverket utlämnade lån och å andra sidan nämnda kostnader för enskilda järnvägar, uppgå kvarstående inkomster till endast 39,400 kronor. Då detta belopp icke synts motivera bibehållande av en särskild inkomsttitel, bar riksräkenskapsverket inräknat sistnämnda inkomst under förevarande titel »övriga diverse inkomster» och under delposten »övriga inkomster». Mot detta förslag har jag intet att erinra.

Jämväl i övrigt biträder jag riksräkenskapsverkets beräkning av titeln övriga diverse inkomster. Enligt vad jag inhämtat kan emellertid från stuteriväsendets fond för allmänna budgetändamål tagas i anspråk ett belopp av 200.000 kronor, vilket jämväl torde böra tillföras denna inkomsttitel.

I enlighet med vad sålunda anförts torde inkomsttiteln övriga diverse inkomster kunna beräknas till 1,700,000 kronor. För avjämnande av riksstatens inkomstsida bar inkomsttiteln i budgetförslaget uppförts med 1,702,900 kronor.

1 anslutning till vad sålunda anförts böra de under huvudinkomsttiteln diverse inkomster upptagna undertitlarna för nästa budgetår beräknas sålunda:

36 Inkomsterna.

Bötesmedel ........................................ kronor 2,450,000

Totalisatormedel .................................. » 1,000,000

Inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar .......... » 6,000,000

Lotterimedel ...................................... » 1,000,000

Övriga diverse inkomster .......... » 1,702,900

Summa kronor 12,152,900.

Inkomster av statens produktiva fonder. I riksstaten för löpande budgetår äro överskotten av statens affärsverksamhet upptagna med sammanlagt 121.03 miljoner kronor, därav för postverket 20 miljoner kronor, för telegrafverket 35 miljoner kronor, för statens järnvägar 36 miljoner kronor, för statens vattenfallsverk 20 miljoner kronor, för domänverket 10 miljoner kronor samt för statens reproduktionsanstalt 30,000 kronor.

Vid beräknande av överskotten å statens affärsverksamhet för budgetåret 1937/1938 har riksräkenskapsverket beträffande affärsverkens utgifter för dyrtidstillägg förutsatt, att dyrtidstilläggen skola utgå efter en levnadskostnadsindex av 158. Denna beräkningsgrund överensstämmer med den som tillämpats vid bestämmande av dyrtidstilläggsanslagen å riksstatens utgiftssida.

Postverkets överskott för innevarande budgetår har, sorn nyss nämnts, upptagits i riksstaten med 20 miljoner kronor, vari ingår ett belopp på 3 miljoner kronor i vinstmedel från postsparbanken avseende år 1935. Enligt förnyade beräkningar rörande det överskottsbelopp från postverket, som kan beräknas bliva inlevererat till statskassan under detta budgetår, har generalpoststyrelsen funnit överskottet nu kunna beräknas till 21 miljoner kronor, inbegripet nämnda 3 miljoner kronor av postsparbankens vinstmedel.

Vid beräkningen av det inkomstöverskott av postverkets rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1937/1938, har generalpoststyrelsen utgått från de allmänna förutsättningarna, att poströrelsen skall fortsätta att förete en viss uppgång samt, beträffande driftkostnaderna, att inga väsentliga rubbningar skola inträda i den nuvarande prisnivån. I överensstämmelse med vad tidigare skett i motsvarande fall har styrelsen ansett sig böra grunda beräkningen av det överskottsbelopp, som skall av generalpoststyrelsen inlevereras till statskassan under instundande budgetår, på postverkets driftresultat under kalenderåret 1937.

Den viktigaste av postverkets inkomstgrupper, nämligen frankoteckensuppbörden, har under 1936 ökats avsevärt. Densamma beräknas nu komma att under året uppgå till 68.8 miljoner kronor. Då motsvarande uppbördssätt för år 1935 uppgick till ungefär 65.8 miljoner kronor, utgör alltså ökningen i runt tal 3 miljoner kronor. Av denna ökning hänför sig emellertid en stor del till förhållanden, som sakna motsvarighet nästföregående år; endast ett belopp av 1.8 miljon kronor skulle enligt generalpoststyrelsens beräkning vara att hänföra till den av posttrafikens normala stegring för-

Inkomsterna.

anledda uppgången i oinhandlade uppbörd. Med utgångspunkt härifrån beräknar generalpoststyrelsen att frankoteckensuppbörden under år 1937 skall uppgå till ungefär 70 miljoner kronor.

För postverkets övriga rörelsegrenar uppskattar styrelsen inkomsterna för år 1937 till 20.7 miljoner kronor.

Generalpoststyrelsen anser, att ett belopp av postsparbankens årsvinst även under 1937 bör kunna disponeras för riksstatsändamål. Då emellertid postsparbankens vinst för år 1936 på grund av dels ökade driftkostnader, dels lägre medelränta på det fast placerade kapitalet beräknas bliva omkring 1 miljon kronor mindre än under 1935, anser styrelsen, att av vinsten för 1936 endast 2 miljoner kronor — mot 3 miljoner kronor för föregående år — kunna påräknas för statsregleringen.

Generalpoststyrelsen beräknar sålunda postverkets bruttoinkomster till 92.7 miljoner kronor. Efter avdrag för utgifter enligt förslaget till driftkostnadsstat för år 1937 å 74 miljoner kronor, skulle ett överskott å 18.7 miljoner kronor erhållas å postverkets rörelse för sagda ar. Enahanda belopp skulle komma att inlevereras under budgetåret 1937/1938.

Riksräkenskapsverket har anfört, att, örn man bortser från ianspråktagandet av vinstmedel från postsparbanken, generalpoststyrelsen för år 1937 räknat med en stegring av bruttoinkomsterna med 1.7 miljon kronor och en minskning av inkomstöverskottet med 1.3 miljon kronor. Med utgångspunkt från de av riksräkenskapsverket gjorda allmänna antagandena rörande konjunkturutvecklingen har ämbetsverket ansett sig kunna räkna med en sådan stegring av postverkets till den egentliga postverksrörelsen hänförliga bruttoinkomster i allmänhet, att kompensation erhålles för såväl bortfallande tillfälliga inkomster som med postverksrörelsens ökning förenade ofrånkomliga utgiftshöjningar. I enlighet härmed har riksräkenskapsverket hemställt, att inkomsterna av postverket i riksstatsföislaget för 1937/1938 uppföras med oförändrat belopp 20 miljoner kronor.

Mot de synpunkter riksräkenskapsverket sålunda framfört har jag icke funnit anledning till erinran. Efter hänsynstagande till den kostnadsökning, vilken skulle inträda vid bifall till det förslag om provisorisk avlöningsförstärkning som jag, enligt vad jag i finansplanen anfört, senare torde fa anmäla för Kungl. Majit, föreslår jag, att postverkets överskott i riksstaten för budgetåret 1937,1938 uppföres med 19 miljoner kronor.

Telegrafverkets överskott uppgick för budgetåret 1935/1936 till 36.2G miljoner kronor och har i riksstaten för innevarande budgetår, som förut nämnts, upptagits till 35 miljoner kronor. I sin skrivelse med förslag till inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938 bar telegrafstyrelsen beräknat telegrafverkets överskott för år 1936 till 34.10 miljoner kronor. Inkomsterna huva därvid beräknats till 119.95 miljoner kronor, innebärande en ökning från år 1935 med 5.8 procent. Driftkostnaderna lia upptagits till 85.85 miljoner kronor.

38 Inkomsterna.

I förslag till stat för telegrafverkets driftkostnader för år 1937 har telegrafstyrelsen utgått från antagandet, att nuvarande konjunkturer skola förbliva i huvudsak oförändrade under nämnda år samt att inga väsentliga rubbningar skola inträda i nuvarande inhemska prisnivå. Styrelsen har under denna förutsättning beräknat inkomsterna till 124.77 miljoner kronor, motsvarande en stegring av 4 procent i förhållande till år 1936. Driftkostnaderna hava upptagits till 90.43 miljoner kronor. Enligt dessa beräkningar skulle överskottet för år 1937 komma att uppgå till 34.34 miljoner kronor. Telegrafstyrelsen har i anslutning härtill hemställt, att inkomsttiteln telegrafverket i riksstaten för budgetåret 1937/1938 upptages till 34.30 miljoner kronor.

Riks! äkenskapsverket har erinrat, att telegrafstyrelsen beräknar, att den förutsatta fortgående utvidgningen av telegrafverkets rörelse under år 1937 skall medföra en väsentligt större relativ stegring av utgifterna än av inkomsterna och att såsom följd härav stegringen av överskottet skall bliva mycket begränsad. Antages i stället, såsom riksräkenskapsverket finner sannolikare, att stegringen av telegrafverkets bruttoinkomster under år 1937 icke kommer att understiga den av telegrafstyrelsen beräknade stegringen av utgifterna, skulle överskottet under samma år icke stanna under 35.88 miljoner kronor. Med utgångspunkt från de av riksräkenskapsverket gjorda allmänna antagandena rörande konjunkturutvecklingen har ämbetsverket vid sådant förhållande ansett sig böra räkna med att telegrafverkets överskott för år 1937 skall uppgå till omkring 36 miljoner kronor. Ett belopp av denna storlek syntes ock kunna beräknas bliva inlevererat såsom överskott undei budgetaret 1937 1938, Riksräkenskapsverket har i enlighet härmed hemställt, att i riksstatsförslaget för budgetåret 1937/1938 inkomsten av telegrafverket uppföres med 36 miljoner kronor.

Med stöd av vad riksräkenskapsverket sålunda anfört och efter hänsynstagande till förenämnda förslag om provisorisk avlöningsförstärkning finner jag mig böra tillstyrka, att telegrafverkets överskott i riksstatsförslaget uppföres med 35 miljoner kronor.

Statens järnvägar inlevererade under budgetåret 1935/1936 ett överskott av 40.45 miljoner kronor. Härav utgjorde 7.03 miljoner kronor av Luossavaara- Kiirunavaara Aktiebolag — och till en mindre del Bergverksaktiebolaget Freja — gjorda inbetalningar jämlikt malmavtalen, vilka för statens järnvägars del räkenskapsmässigt hänförde sig till tidigare år; 33.42 miljoner kronor avsågo alltså löpande inkomster av järnvägsdriften. Rörande utfallet av inkomsttiteln statens järnvägar för budgetåret 1936/1937 har järnvägsstyrelsen uttalat, att medelsleveransen till statskontoret under detta budgetår kan, i vad densamma avser löpande inkomster, sättas till 36.G miljoner kronor. Härtill borde läggas dels 7.82 miljoner kronor av Luossavaara- Kiirunavaara Aktiebolag inbetalda garantitilläggsmedel för åren 1934 och 1935, dels 0.17 miljoner kronor, utgörande på år 1935 belöpande tillägg som påförts bolaget men ej likviderats. Den sammanlagda inkomsten å riks-

Inkomsterna.

statstitcln statens järnvägar skulle alltså under budgetåret 1936 1937 bliva

44.6 miljoner kronor mot i riksstaten upptagna 36 miljoner kronor.

Beträffande förutsättningarna för sin förslagsberäkning för budgetåret 1937/1938 har järnvägsstyrelsen lill en början uttalat, att sedan hösten 1935 inkomsterna för samtliga lnivudtrafikslag (person-, gods- och malmtrafik) blivit väsentligt ökade men att för såväl person- som godstrafiken stegringen för 1935 och 1936 varit ej oväsentligt långsammare än under 1934. Att uppgången i järnvägstrafiken icke vore ett isolerat fenomen eller hänförligt till nya kommunikationspolitiska åtgärder utan bures upp av konjunkturvågen, måste närmast anses som ett gott tecken för den närmare framtiden. Några direkta förebud till ett förestående allmänt omslag syntes ju icke föreligga, varför en ytterligare inkomststegring under 1937 väl ingalunda kunde anses vara utesluten. Ä andra sidan måste beaktas, att det allmänna läget å transportmarknaden sedan mer än ett år tillbaka haft karaktären av en fullt utbildad högkonjunktur, samt att tidigare erfarenheter tydde på, att detta läge i och för sig innehölle ett faromoment. Även frånsett den allmänna politiska osäkerheten syntes det därför icke kunna anses försvarligt att för ännu ett år räkna med oförändrat stegringstempo. Ännu mer gällde detta om — såsom här vöre fallet — beräkningarna skulle i sista hand avse en period, vars slut läge mer än ett och ett halvt år framåt i tiden. I betraktande av dessa omständigheter hade järnvägsstyrelsen, trots de senaste månadernas gynnsamma resultat, icke ansett rådligt räkna med ens någon retarderad förbättring utan för ar 1937 antagit den nu uppnadda nivån ungefärligen hävdad. I konsekvens med dessa antaganden rörande utvecklingen hade också inkomsterna för första halvard 1938 satts lika med inkomsterna för samma månader år 1937.

Järnvägsstyrelsen har räknat med att för statens järnvägar utom malmbanan bruttoinkomsterna skulle stiga från 185.7 miljoner kronor år 1936 till

186.6 miljoner kronor år 1937. Då utgifterna beräknats öka från 157.5 miljoner kronor till 160.6 miljoner kronor, skulle överskottet för denna del av järnvägsdriften sjunka från 28.2 till 26.0 miljoner kronor.

Beträffande malmbanan har järnvägsstyrelsen yttrat, att statens järnvägar för närvarande vore beredda att ombesörja en malmtrafik, motsvarande den största i 1927 års malmavtal förutsedda. Även med hänsyn tagen till oundvikliga störningar på grund av väderleksförhållanden och d\likt syntes det under dessa omständigheter vara skäligt alt för ar 1937 kalkylera med en inkomst av malmtrafik, motsvarande hittillsvarande — under 1929 uppnådda rekord 23.5 miljoner kronor. Samma inkomstbelopp antages även för budgetåret 1937/1938. Samtliga inkomster för malmbanan uppskattas till

25.9 miljoner kronor.

Vid beräknandet av överskottet å malmbanan räknar järnvägsstyrelsen med att vid sidan av verkliga utgifter, upptagna lill 13.3 miljoner kronor, bör införas en avdragspost för reglering av garantitillägg. För åren 1936 och 1937 upptages denna regleringspost av styrelsen till respektive 1.6 miljon kronor och 3.6 miljoner kronor. Balanseringen av en del av löpande överskott

40 Inkomsterna.

genom nämnda bokföringsförfarande motiveras av bestämmelserna i § 14 femte stycket av 1927 års malmavtal, avseende utjämning på femårsperioder av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag påvilande skyldighet att erlägga s. k. frakttillägg enligt första stycket av samma paragraf. Enligt sagda bestämmelser skall bolaget dels icke vara skyldigt gälda på visst år belöpande tillägg, i den mån detsamma motsvaras av överskott för malmbanan under föregående år i femårsperioden, dels vara berättigat återbekomma inbetalt tillägg, i den mån detsamma motsvaras av överskott under efterföljande år av samma period. För år 1936, ingående i avräkningsperioden 1932—1936, kommer den sista av anförda satser i tillämpning. För år 1937, som inleder en ny avräkningsperiod, skall däremot icke ske någon sådan utbetalning, som nyss sagts. Enligt vad järnvägsstyrelsen anför innebure styrelsens förslag om regleringspostens upptagande för sistnämnda år, att medel bokföringsmässigt reserverades med hänsyn till den eventualitet, som avsåges i den första av de anförda satserna. Sagda bokföringstransaktion vore en naturlig konsekvens av det förfaringssätt, som i fråga om bokföringen av garantitilläggct följts under den nu avslutade avräkningsperioden. Under något växlande rubriker hade nämligen för vart och ett av åren 1932—1935, såsom från avkastningsgarantin för malmbanan härrörande inkomst, i statens järnvägars räkenskaper upptagits ett belopp, motsvarande i § 14 första stycket omförmält underskott. Såsom följd härav måste, som nyss framhållits, för år 1936 uppträdande önerskott utöver den garanterade avkastningen bokföras på analogt sätt. Ville man möjliggöra, att framtida underskottsår bleve på samma sätt som de nyss nämnda gottskrivna på dem belöpande garantiiilllägg, vore det tydligen nödvändigt att även för överskottsåren motsvarande reglering skedde av det primärt bokförda resultatet. Den utjämning mellan gynnsamma och mindre gynnsamma år, som sålunda erhölles, syntes järnvägsstyrelsen enbart fördelaktig. Styrelsen kunde ej heller finna rationellt att låta det bokförda överskottet av rörelsen för ett visst år bliva beroende av utfallet för föregående eller efterföljande år tillhörande samma avräkmngsperiod och därmed av gränsdragningen mellan skilda perioder.

För år 1937 skulle utgifterna för malmbanan, örn järnvägsstyrelsens sist berörda förslag godtoges, beräknas bliva (13.3 + 3.6=) 16.9 miljoner kronor och det till malmbanan hänförliga överskottet upptagas till (25.9 — 16.9 =)

9 miljoner kronor, överskottet för statens järnvägar skulle under enahanda förutsättning uppgå till (26 + 9 =) 35 miljoner kronor, vilket belopp även kunde beraknas för budgetåret 1937/1938. Järnvägsstyrelsen har i enlighet härmed föreslagit, att i riksstaten för budgetåret 1937/1938 såsom inkomst av statens järnvägar upptages ett belopp av 35 miljoner kronor.

luksräkenskapsverket har framhållit, alt nedgången av överskottet å statens järnvägar från år 1936 till år 1937 sammanhängde med att bruttoinkomsterna beräknats skola stiga relativt mindre än utgifterna. Med utgångspunkt från de av nksräkenskapsverket gjorda allmänna antagandena rörande konjunkturutvecklingen har ämbetsverket emellertid ansett sig kunna räkna med en sådan stegring av bruttoinkomsterna, att nettoavkastningen av sta-

Inkomsterna.

tens järnvägar kunde uppehållas vid omkring 36 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket tiar därför hemställt, att i riksstatsförslaget för budgetåret 1937/1938 statens järnvägars överskott uppföres med 36 miljoner kronor.

Den av järnvägsstyrelsen föreslagna balanseringen av en del av vinsten å malmbanan innebär, att en fondering i inkomstutjämnande syfte vidtages inom verket. Ehuru invändningar ur allmänna synpunkter kunna riktas mot en sådan partiell inkomstutjämning, anser jag mig, med hänsyn till de speciella förhållanden som i detta fall föreligga, icke böra förorda ändring i den av styrelsen föreslagna bokföringen. Med stöd av järnvägsstyrelsens och riksräkenskapsverkets uppskattningar och efter korrigering av kostnadsberäkningen med hänsyn till förenämnda förslag om provisorisk avlöningsförstärkning torde under denna förutsättning inkomsten av statens järnvägar kunna beräknas till 32 miljoner kronor. Jag föreslår att inkomsttiteln i budgetförslaget för 1937/1938 uppföres med detta belopp.

Inkomsten från statens vattenfallsverk har av vattenfallsstyrelsen för budgetåret 1937/1938 beräknats till 21 miljoner kronor, vilken beräkning biträtts av riksräkenskapsverket.

Med stöd av ämbetsverkens förslag förordar jag, att inkomsterna från kraftverken, kanalverken och fastighetsförvaltningen för nästkommande budgetår beräknas till respektive 20,300,000, 410,000 och 290,000 kronor och alltså från statens vattenfallsverk såsom helhet till 21 miljoner kronor.

Överskottet från domänverket, som för budgetåret 1935/1936 uppgått till 8.33 miljoner kronor och i innevarande års riksstat upptagits till 10 miljoner kronor, har av domänstyrelsen för år 1937 beräknats till 14 miljoner kronor. Denna beräkning av domänverkets överskott har givit riksräkenskapsverket anledning till erinran beträffande uppskattningen av inkomsten från sågverk och virkesmagasin. Den nedsättning av nämnda inkomst med 2.0 miljoner kronor, motsvarande den kvantitativa ökningen av virkeslagret, som domänstyrelsen verkställt, finner riksräkenskapsverket icke vara förenlig med rationella vinstberäkningsprinciper. Såsom riksräkenskapsverket närmare utvecklat i ett den 17 juni 1936 avgivet yttrande angående bokföringen av domänverkets virkeslager, borde virkeslagret enligt verkets mening för framtiden uppföras till självkostnadsvärde. Med iakttagande härav skulle inkomsten av sågverk och virkesmagasin under år 1937, vilken inkomst av domänstyrelsen beräknats till 12.5 miljoner kronor, stiga till 14.5 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har med utgångspunkt från denna sin uppfattning föreslagit, att inkomsten av domänverket i riksstaten för budgetåret 1937/1938 upptoges med ett 2 miljoner kronor högre belopp, än domänstyrelsen beräknat, eller med 16 miljoner kronor.

Genom det av riksräkenskapsverket berörda bokföringsförfarandet, enligt vilket domänstyrelsen nedskriver hela virkeslagret under dess självkostnadsvärde, reduceras det av domänverket redovisade överskottet under tider av stigande lagerhållning för alt å andra sidan ökas under tider av sjunkande

42 Inkomsterna.

lagerhållning. De skäl som kunna aberopas till stöd för det av domänstyrelsen tillämpade förfaringssättet synas mig icke tillräckligt starka för att motivera dess bibehållande i oförändrad form. Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet vill jag därför förorda, att för framtiden endast viss del av virkeslagret nedskrives under självkostnadsvärdet, medan återstoden bokföres enligt av riksräkenskapsverket angivna principer.

Efter övervägande av de olika omständigheter som påverka domänverkets vinstresultat finner jag mig böra föreslå, att inkomsterna från domänverket i riksstaten för budgetåret 1937/1938 upptagas till 16 miljoner kronor.

Statens inkomst av statens reproduktionsanstalt torde i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag böra uppföras med 35,000 kronor.

Affärsverkens överskott skulle alltså i det föreliggande budgetförslaget

Summa kronor 123,035,000.

Överskottet av statens allmänna fastighetsfond är i riksstaten för budgetåret 1936/1937 beräknat till 7,500,000 kronor.

Enligt av vederbörande förvaltningsmyndigheter avgivna förslag till inkomst- och utgiftsstater för de olika i fastighetsfonden ingående delfonderna för budgetåret 1937/1938 skulle fastighetsfondens samlade överskott för nämnda budgetar komma att utgöra 7,740,079 kronor. Ökningen av överskottet betingas främst av att inkomsterna för ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler stiga på grund av det ökade fastighetsbeståndet. Mot ökningen av bruttoinkomsterna står en höjning av vissa anslagsposter för reparations- och underhållskostnader samt för avsättning till förnyelsefond.

I sin inkomstberäkning har riksräkenskapsverket vid uppskattningen av fastighetsfondens överskott utgått från det antagandet, att från anslagsposten lill reparations- och underhållskostnader anvisas medel allenast för normala underhållskostnader. Från vissa tillfälliga större utgifter, som myndigheterna därutöver ansett böra bestridas från denna post — tillhopa 162,000 kronor för fångvårdsstyrelsens delfond och 228,000 kronor för byggnadsstyrelsens delfond har verket alitsa bortsett. Ämbetsverket har från denna utgångspunkt efter vissa smärre justeringar av berörda statförslag beräknat in-

Inkomsterna.

komsterna av statens allmänna fastiglietsfond för nästkommande budgetår till 8,247,900 kronor eller i avrundat belopp 8.25 miljoner kronor.

Granskningen av de av myndigheterna avgivna statförslagen, särskilt i vad dessa avse anslagsposter för reparations- och underhållskostnader, är ännu icke slutförd. Efter verkställd ytterligare utredning i ärendet, vilken torde höra avse jämväl frågan örn ändrade grunder för avsättning till förnyelsefond, torde närmare beräkning av fastighetsfondens inkomster och utgifter för nästa budgetår samt av det nettoöverskott, som bör uppföras å riksstatens inkomstsida, få framläggas för riksdagen i särskild proposition. Vid uppskattning av överskottet å fastighetsfonden för nästa budgetår torde emellertid redan nu hänsyn böra tagas till följande. I anslutning till den uppfattning som statskontoret och riksräkenskapsverket i avgivna utlåtanden hävdat torde de under fångvårdsstyrelsens delfond äskade anslagsmedlen för vissa tillfälliga större utgifter icke böra beräknas å fastighetsfondens stat. Chefen för justitiedepartementet hemställer i stället om anslag för ändamålen under utgifter för kapitalökning. Förenämnda utgifter å 228,000 kronor för byggnadsstyrelsens delfond synas mig däremot böra beräknas å fastighetsfondens stat. Vidare har ministern för utrikes ärendena vid anmälan av anslagsfrågorna under tredje huvudtiteln förutsatt, att kursförluster till ett belopp av 50,000 kronor avseende utgifter å fastighetsfondens stat skola belasta denna stat och icke tredje huvudtitelns anslag till reglering av vissa kursförluster. Med hänsyn härtill bör det av riksräkenskapsverket beräknade överskottet å fastighetsfonden nedsättas med (228,000 + 50,000 =) 278,000 kronor. Då en ökad avsättning till förnyelsefond i vissa fall synes böra övervägas, föreslår jag, att inkomsttiteln statens allmänna fastighetsfond efter en ytterligare avrundning nedåt upptages med 7.80 miljoner kronor.

Under fonden för statens aktier har riksräkenskapsverket uppfört följande

inkomsttitlar, nämligen:

Luossavara-Kiirunavaara aktiebolag .................. kronor 13,500,000

Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet .............. » 1,595,000

Aktiebolaget Jordbrukarbanken ...................... » 200,000

Aktiebolaget Aerotransport .......................... » 100,000

Svenska spannmålsaktiebolaget ............. *____200,000

Summa kronor 15,595,000.

Vad angår inkomsten från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag ber jag få anföra följande.

Enligt 1927 års malmavtal bestå statens inkomster såsom delägare i nämnda bolag av dels en till en krona 50 öre för varje bortfraktad ton malm beräknad royal ty (§ 4), dels rätt lill vinstandel efter ett belopp per ton, som med 75 öre understiger halva nettovinsten per ton (§ 5).

I 1932 års avtal hava vissa förändringar i nämnda regler genomförts. Sålunda har medgivits att för år, då malmbolagets balansräkning utvisar för-

44 Inkomsterna.

lust, bolaget skall, på sätt i avtalet närmare bestämmes, äga åtnjuta anstånd med erläggande av, bland annat, royalty. I avtalet lämnas föreskrifter angående liden och sättet för återbetalning av vad som till följd därav kommer att stå inne såsom en bolagets skuld. Därjämte stadgas, att fundering av bolagets vinstmedel, utöver föreskriven avsättning till reservfond, under vissa förutsättningar må äga rum.

Bestämmelserna rörande statens rätt till inkomst såsom delägare i bolaget hava genom § 2 i 1934 års malmavtal underkastats ytterligare modifikationer, gällande för ett vart av de räkenskapsår, som utlöpa den 30 september 1934, 1935 och 1936. Salunda har bolaget befriats från skyldigheten att jämlikt § 4 i 1927 års avtal vidkännas royalty för en under räkenskapsåret bortfraktad malmkvantitet av intill 3 miljoner ton, såvida icke bolagets verksamhet visar överskott samt brist i aktiekapitalet icke föreligger. Är överskottet ej så stort, att det täcker hela den royalty, bolaget skulle haft att vidkännas för ifrågavarande malmkvantitet, är bolaget befriat från skyldigheten att för densamma vidkännas royalty till högre belopp, än som motsvaras av överskottet. I vederlag för nämnda begränsning i rätten till royalty äger staten att av vinst, som genom beslut å bolagsstämma anslås till utdelning, i första hand lyfta motsvarande belopp såsom utdelning; först därefter skall fördelning av vinsten i enlighet med § 5 i 1927 års malmavtal äga rum.

Bolaget har under budgetåret 1935/1936, ehuru skyldighet att inbetala ifrågavarande belopp då ännu ej inträtt, till statsverket inlevererat 9,346,959 kronor 90 öre, utgörande enligt bolagets bokslut per den 30 september 1935 hos bolaget på grund av 1932 års malmavtal innestående royaltyskuld till staten, upplupen dels under tiden före den 1 oktober 1933, dels under räkenskapsåret Vio 1934—3% 1935. Bolaget har dock därvid förbehållit sig att i samband med bokslutet för det den 30 september 1936 utlöpande räkenskapsåret få bestämma, i vilken utsträckning ifrågavarande belopp skulle definitivt anslas till täckande av den redan vid inlevereringen bokförda royaltyskuldcn respektive till likvidering av under räkenskapsåret 1935/1936 uppstående royaltyförpliktelse eller till betalning av eventuell, staten enligt 1934 års avtal i ersättning för avstådd royalty med företrädesrätt tillkommande utdelning a 7,837,/13 kronor 15 öre, allt givetvis inom den av bestämmelserna i de olika malmavtalen angivna ramen. Ifrågavarande medel, 9,346,959 kronor 90 öre, stå, i avvaktan på Kungl. Maj:ts beslut angående disposition av desamma, bokförda under diversemedelstitel hos statskontoret.

Å bolagets verksamhet under räkenskapsåret 1935/1936 bokföres nu, sedan bland utgifterna upptagits å verksamhetsåret belöpande royalty å 9,311,296 kronor 20 öre, en vinst å 20.31 miljoner kronor. Utöver nämnda royalty äger staten därför under innevarande budgetår uppbära nyssberörda utdelning å 7,837,713 kronor 15 öre. Därjämte bör det tidigare inbetalta, hos statskontoret balanserade beloppet, 9,346,959 kronor 90 öre — vilket såsom i bokslutet den 30 september 1935 balanserad skuld saknar betydelse för det senaste verksamhetsårets vinstresultat — tillgodoföras inkomsttiteln för innevarande budgetår.

Inkomsterna.

45 Förevarande inkomsttitel tillföres sålunda på grund av bolagets royaltyförpliktelse till staten för budgetåret 1936 1937 ett belopp å sammanlagt (9,346,959: 90 + 7,837,713: 15 + 9,311,296: 20 =) 26,495,969 kronor 25 öre. Därmed är bolagets hela intill den 1 oktober 1936 upplupna royaltyskuld till staten likviderad.

Med ledning av vad i skrivelse från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag till riksräkenskapsverket anförts och med beaktande av under hand inhämtade upplysningar har verket upptagit inkomsten fran bolaget för budgetåret 1937/1938 till 13.5 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets uppskattning finner jag mig kunna biträda och föreslår alltså, att den inkomst som för budgetåret 1937/1938 tillföres statsverket från bolaget nu beräknas till 13.5 miljoner kronor.

Jämväl beträffande beräkningen av övriga inkomsttitlar under ifrågavarande huvudinkomsttitel biträder jag riksräkenskapsverkets förslag. Jag föreslår alltså, att inkomsterna under fonden för statens aktier upptagas i enlighet med förut meddelade tablå.

Inkomsterna av statens utlåningsfonder hava, enligt vad riksräkenskapsverket omförmält, av statskontoret och riksgäldskontoret för nästa budgetår beräknats till sammanlagt 14,580,100 kronor. Denna beräkning är verkställd under förutsättning att inga förändringar inträffa i gällande räntesatser eller nuvarande redovisningsmetoder.

Riksräkenskapsverket har emellertid ansett sig vid beräkningen av inkomsterna av statens utlåningsfonder även böra taga hänsyn till att riksdagen genom skrivelse den 27 juni 1936 (nr 386 punkt 3) bemyndigat Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med av chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet (1936 års statsverksproposition, utgifter för kapitalökning, bilaga 5) angivna riktlinjer, meddela föreskrifter angående överflyttning av vissa under fonden för förlag till statsverket anvisade medelstillgångar till statens produktiva fonder. Jämlikt angivna riktlinjer skulle från vissa anslag under fonden för förlag utlämnade lån överföras till särskilda, redan existerande utlåningsfonder. Efter genomförandet av nämnda överföring komme ränteinkomsten av ifrågavarande lån, vilken för närvarande tillgodofördes riksgäldskontorets inkomstmedel, att redovisas såsom inkomst för statens utlåningsfonder.

Enligt i riksräkenskapsverkets skrivelse meddelade, från statskontoret och riksgäldskontoret inhämtade uppgifter kan ränteinkomsten från dessa lån för budgetåret 1937,1938 beräknas till följande belopp:

Lån för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen, avsedda att överföras till motsvarande lånefond . . kronor 175,000 Lån för främjande av bostadsbyggande på landsbygden, avsedda alt överföras lill motsvarande lånefond......... . » 125,000

Lån till gödselvårdsanläggningar, avsedda att överföras lill

gödselvårdslånefonden .............................. * 5,000

46 Inkomsterna.

Lån, avsedda att överföras till fonden för låneunderstöd:

Främjande av enskild företagsamhet . . kronor 250,000 Vissa åtgärder på skogshushållningens

område .......................... » 900

Lån till sammanslutningar av fiskare för främjandet av beredning och avsättning av fisk m. m................. » 200

Summa kronor 556,100.

Enligt en inom riksgäldskontoret upprättad förslagsberäkning för budgetaret 1937/1938 skulle vidare kostnaderna för enskilda med statslån understödda järnvägar, som antingen måst övertagas av riksgäldskontoret eller vilkas ägare befinna sig i konkurstillstånd eller likvidation, uppgå till 50,000 kronor. Riksräkenskapsverket har förutsatt att dessa kostnader, vilka för närvarande avföras såsom utgifter å riksgäldskontorets inkomstmedel, för framtiden skola belasta allmänna järnvägslånefonden.

Mot vad riksräkenskapsverket sålunda föreslagit torde intet vara att erinra. Kungl. Maj :t torde komma att före utgången av innevarande budgetår meddela beslut, varigenom förenämnda lån komma att överföras från fonden för förlag till statsverket till vederbörliga utlåningsfonder.

I enlighet med riksräkenskapsverkets beräkningar och förslag skulle inkomsterna av statens utlåningsfonder uppgå till (14,580,100 + 556,100 — 50,000=) 15,086,200 kronor.

Såsom nämnts hava de av riksräkenskapsverket tillstyrkta beräkningarna uppgjorts under förutsättning att inga förändringar inträffade i gällande räntesatser. Emellertid har i anledning av framställningar från kommerskollegium och fullmäktige i riksgäldskontoret utredning genom statskontoret verkställts rörande möjligheterna för en räntesänkning beträffande lån från utlåningsfonderna. För resultatet av denna utredning redogör jag i samband med anmälan av frågan örn utgifter för kapitalökning för budgetåret 1937/1938. Jag ämnar därvid framlägga förslag, innebärande i huvudsak, att ränta å lån från åtskilliga utlåningsfonder må, räknat från och med den 1 juli 1937, sänkas fran 4 1/2 procent till 4 procent. I enlighet med av statskontoret framlagda förslagsberäkningar torde härav betingade jämkningar beträffande de beräknade överskotten å vissa av nämnda fonder böra vidtagas. Beträffande dessa beräkningar för de olika fonderna hänvisar jag till en i statsrådsprotokollet under utgifter för kapitalökning intagen sammanställning. Den sammanlagda inkomstminskningen för nästa budgetår å de i berörda sammanhang behandlade fonderna har uppskattats till 126,000 kronor.

Inkomsten från egnahemslånefonden har av riksräkenskapsverket upptagits till 9 miljoner kronor. Efter framställning av egnahemsstyrelsen framlägger chefen för jordbruksdepartementet denna dag förslag örn temporär nedsättning för åren 1937—1939 av vissa räntesatser för den stående delen av såväl jordbruks- som bostadslån, beviljade efter ingången av år 1920. Enligt verkställda beräkningar kommer ett bifall till detta förslag att medföra, att överskottet från egnahemslånefonden för nästa budgetår sänkes

Inkomsterna.

med i runt tal 450,000 kronor. Därjämte föreslås enligt hemställan av samme departementschef bemyndigande för Kungl. Majit att intill ett belopp av 200,000 kronor bevilja anstånd med erläggande av ränta och amortering å egnahemslån. Detta förslag medför givetvis även någon sänkning av avkastningen å egnahemslånelonden. Under förutsättning av bifall till nu nämnda båda förslag torde avkastningen i riksstatsförslaget icke böra upptagas med högre belopp än 8,500,000 kronor.

På grund härav och då jag i övrigt icke har något att erinra mot de av riksräkenskapsverket avgivna beräkningarna rörande inkomsterna av statens utlåningsfonder, föreslår jag, att nämnda inkomsttitlar i budgetförslaget upptagas med följande belopp:

Statens bostadslånefond................................. kronor

Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby......... »

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

barnrika familjer.....................................

Lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande

samhällen...........................................

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på lands-

bygden.............................................. »

Lånefonden för lantarbetarbostäder...................... »

Allmänna järnvägslånefonden............................ »

Bibanelånefonden....................................... »

Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m. åt en-

skilda järnvägar...................................... »

Yattenkraftslånef onden.................................. »

Luftfartslånefonden..................................... »

Allmänna byggnadslånefonden........................... »

Studielånefonden....................................... »

Lånefonden för inköp av ädla avelsston.................. »

Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras..... »

Lånefonden för inköp av renar.......................... »

Statens fjäderfälånefond................................. »

Gödselvårdslånefonden.................................. »

Statens kalkbrukslånefond............................... »

Statens fruktodlingslånefond.............. »

Statens mejerilånefond.................................. »

Spannmålslagerhusfonden................................ »

Spannmålskreditfonden.................................. »

Statens sekundärlånefond för jordbrukare................. »

Statens slakterilånefond................................ »

Kraftledningslånefonden................................. »

Egnahemslånefonden.................................... »

Jordförmedlingsfonden.................................. »

Arrcndeegnahemsfonden................................. »

Arrendelånefonden...................................... »

5,(00

684 000 100

47 000

7,700

35.000 100 100 100

2.000 100

29.000 100

9,000

245.000 8,500,000

90.000 100

48 Inkomsterna.

Arbetarsmåbrukslånefonden.............................. kronor 100

Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bostadsför-

bättringslånefond..................................... » 2,000

Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond............. » 1,000

Statens avdikningslånefond.............................. » 1,300,000

Täckdikningslånefonden................................. » 110,000

Allmänna nyodlingsfonden.............................. » 6,000

Norrländska nyodlingsfonden............................ » 2,000

Fiskerilånef onden....................................... » 130,000

Kommunskogslånefonden................................ » 1,000

Virkesmätningslånefonden............................... » ]00

Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift____ » 1,500

Hemslöjdslånefonden.................................... » 2,000

Industrilånefonden...................................... » 70,000

Statens hantverkslånefond.............................. » 60,000

Rederilånefonden....................................... » 560,000

Statens sekundärlånefond för rederinäringen.............. » 31,000

Fonden för låneunderstöd............................... » 344,100

Summa kronor 14,460,200.

Ränteavkastningen av statsverkets fond av rusdrycksmedel, vilken enligt gällande bestämmelser skall uppföras å riksstatens inkomstsida, har av riksräkenskapsverket beräknats till 450,000 kronor. Denna beräkning föranleder icke någon erinran från min sida. De anslag för speciella nykterhetsändamål, vilka äskas under femte och åttonde huvudtitlarna, uppgå till sammanlagt 476,000 kronor. Ränteavkastningen av rusdrycksmedelsfonden, som avsetts för täckning av ifrågavarande anslag, framstår sålunda numera såsom otillräcklig för detta ändamål.

Andel i riksbankens vinst. I riksstaten för innevarande budgetår är denna inkomsttitel upptagen med 4.25 miljoner kronor. Detta belopp avser statens beräknade andel i riksbankens vinst för år 1936. Det ankommer på 1937 års riksdag att på förslag av bankoutskottet fatta beslut, hur stor del av den i riksbankens bokslut för år 1936 framkommande vinsten som skall inlevereras till statsverket.

I sin inkomstberäkning för budgetåret 1937 1938 har riksräkenskapsverket, i avsaknad av säkra hållpunkter för beräknandet av riksbanksvinsten för aren 1936 och 1937, ansett sig böra för båda åren provisoriskt upptaga inkomsttiteln till ett belopp av 3.0 miljoner kronor.

Frågan om riksbankens vinst har enligt ett mig tillställt protokollsutdrag behandlats av fullmäktige i riksbanken vid sammanträde den 17 december 1936. Protokollsutdraget är av följande innehåll:

Riksbankschefen Rooth anförde:

»Finansdepartementet har anhållit om uppgift å riksbankens beräknade vinst dels för år 1936, dels ock för år 1937.

Inkomsterna.

49 Med anledning därav har verkställts en beräkning av vinsten för innevarande år, därvid lagts till grund de bokföringsvärden, som förut denna dag fastställts av fullmäktige, ävensom i huvudsak de principer, som tillämpades vid 1935 års bokslut. Under dessa förutsättningar torde vinsten för år 1936 komma att uppgå till omkring 2.5 milj. kronor. I vinsträkningen ingår därvid vinst å utrikesrörelsen med omkring 5,300,000 kronor.

Svårigheterna att beräkna vinsten för år 1937 äro väsentligt större. Vid den beräkning av 1937 års vinst, som verkställts inom riksbanken, har man utgått från bland annat följande förutsättningar:

1. att bokslutet uppgöres i huvudsaklig överensstämmelse med de principer,

som tillämpades vid 1935 års bokslut;

2. att den inhemska utlåningen och riksbankens behållning av svenska vär-

depapper bliva i stort sett oförändrade;

3. att de inhemska räntorna jämväl förbliva oförändrade;

4. att riksbankens pundbehållning kan beräknas till i genomsnitt 32 miljo-

ner;

5. att räntan på Treasury Bills och avistaräkningar kommer att uppgå till

V2 procent;

6. att på viss tid i England bundna tillgodohavanden komma att uppgå till

i genomsnitt £ 9 milj. och att räntan å dessa kommer att uppgå till Vs procent.

Under dessa förutsättningar kan nettovinsten för år 1937 beräknas komma att uppgå till omkring 1 milj. kronor eller något däröver. Härvid har beräknats en vinst å utrikesrörelsen av omkring 3,800,000 kronor.

Därest räntorna på de engelska tillgodohavandena komme att stiga lU procent utöver vad nyss nämnts, skulle riksbankens vinst för ifrågavarande år ökas med ytterligare 1 V2 milj. kronor.»

Föredraganden hemställde, att fullmäktige måtte förklara sig icke hava något att erinra mot vad föredraganden sålunda anfört.

Herr Stendahl anförde:

»Vid behandling den 16 april 1936 av förslag till yttrande om användande av bankovinsten för år 1935, anförde jag, bland annat, att endast visst mindre belopp av den bokförda årsvinsten för banken borde hava redovisats såsom vinst, enär vinsten å utrikesrörelsen icke bort ingå i bankens årsvinst. Till stöd för min uppfattning framlade jag därvid i siffror värdet av riksbankens innehav av främmande valutor och guld ävensom kursdifferenskontots ställning den 2/t 1935, den 31/12 1935 och den 15A 1936.

Ifrågavarande siffror jämförda med motsvarande siffror från valutaavdelningens senaste rapport framgår av följande uppställning:

De angivna siffrorna giva vid banden, att såväl riksbankens innehav av främmande valutor och guld som kursdifferenskontot alltjämt väsentligt Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 1 Del 2. 4

50 Inkomsterna.

okas. Detta styrker mig i min tidigare intagna ståndpunkt i fråga om beräknandet av riksbankens vinst eller att vinst å utrikesrörelsen icke bör medräknas i bankens vinst utan i stället användas för nedskrivning av kursdifferenskontot. Med hänsyn till att den beräknade vinsten å utrikesrörelsen för såväl 1936 som 1937 vida överstigit den beräknade nettovinsten, bör någon vinst å bankens rörelse i dess helhet för ifrågavarande år icke beräknas.»

Fullmäktige biföllo föredragandens hemställan.

Mot detta beslut anförde herr Stendahl reservation under åberopande av vad han ovan anfört.

Meddelande om vad i ärendet förekommit skulle lämnas finansdepartementet genom utdrag av detta protokoll.

Innan jag tager ställning till frågan om det belopp, vartill förevarande inkomsttitel bör upptagas i förslaget till riksstat för budgetåret 1937/1938, torde jag få i korthet beröra frågan om beräkningen och dispositionen avriksbankens vinst.

Vid avgivande av förslag till beräkning av riksbankens vinst för år 1934 uttalade enligt ett till mig överlämnat protokollsutdrag för den 21 november 1933 bankofullmäktige — på sätt framgår av 1934 års statsverksproposition (Inkomsterna, sid. 57) — bland annat, att resultatet av riksbankens verksamhet i dess helhet bleve beroende av de pris, till vilka bankens innehav avguld och valutor komme att försäljas eller bliva bokförda, samt att intill dess läget på valutamarknaden stabiliserats, riksbanken borde balansera hela den vinst, som uppstode på dess inhemska, egentliga rörelse.

Denna uppfattning förklarade jag mig, vid anmälan av frågan örn beräkningen av ifrågavarande inkomsttitel för budgetåret 1934/1935, icke kunna dela. Därest den fortsatta utvecklingen på penningmarknaden skulle medföra, att vid genomförandet av en valutastabilisering en större eller mindre förlust skulle uppstå å de guld- och valutareserver, riksbanken då innehade, syntes frågan om åtgärder för täckande av dylik förlust vid denna tidpunkt få upptagas till prövning av riksdagen. Med hänsyn till arten av en eventuell sådan förlust kunde jag icke finna nödvändigt, att den skulle täckas av riksbankens löpande inkomster. Och att för en dylik eventualitet i förväg reservera vinstmedel, vilka eljest skulle ha tagits i anspråk för budgetens finansiering, kunde jag i varje fall i dåvarande statsfinansiella läge icke finna riktigt. I överensstämmelse med denna uppfattning utgick jag i den i 1934 års statsverksproposition framlagda finansplanen vid behandlingen av frågan örn utfallet av statsregleringen för budgetåret 1933/1934 från den förutsättningen, att hela riksbankens vinst för år 1933 och vissa från föregående år reserverade vinstmedel skulle inlevereras till statsverket.

Mitt här återgivna uttalande föranledde ingen erinran från riksdagens sida.

Från principen, att vinstmedel ej böra i förväg reserveras för täckning av den förlust å riksbankens guld- och valutareserver som eventuellt skulle uppstå vid en valutastabilisering, har det av riksbanken hittills tillämpade sättet för bokslutets uppgörande automatiskt medfört vissa avsteg. För närvarande förfares på följande sätt. Vid inköp av guld bokföres det inköpta

Inkomsterna.

partiet till ett pris motsvarande den legala pariteten, eller 2,480 kronor per kilogram. Skillnaden mellan inköps- och bokföringsvärdet debiteras ett för ändamålet upplagt kursdifferenskonto, vilket innebär, att en bokförlust, motsvarande den förlust, som skulle uppstå örn kronan stabiliserades vid sitt gamla guldvärde, tillsvidare balanseras. Vid en guldförsäljning åter krediteras kursdifferenskontot skillnaden mellan försäljnings- och bokföringsvärdet.

Om under en viss period försäljning av guld ägt rum till i genomsnitt högre pris än det vartill guld under samma tid förvärvats, framkommer en vinst å riksbankens rörelse. Då, såsom nyss nämnts, skillnaden mellan försäljnings- och bokföringsvärdet krediteras kursdifferenskontot — oavsett hur försäljningspriset förhåller sig till inköpspriset — framträder ifrågavarande rörelsevinst aldrig såsom sådan, emedan den automatiskt går till nedskrivning av den balanserade bokförlusten å riksbankens kvarstående innehav av guld och valutor. Vinstmedlen bli sålunda reserverade för täckning av den eventuella förlust som skulle uppstå vid en stabilisering vid lägre guldvärde än det nuvarande. Å andra sidan komma vid försäljning realiserade förluster att kvarstå balanserade å kursdifferenskontot.

Den 30 september 1931 hade riksbanken omkring 80,000 kilogram guld bokförda efter det legala värdet, 2,480 kronor per kilogram, till 198.6 miljoner kronor. Återstoden av guldkassan har förvärvats vid olika prislägen. På grund härav ligger ett beräknat medelinköpsvärde av guldkassan högre än det legala värdet men avsevärt under dagsvärdet. Av de av herr Stendahl, enligt nyss återgivna protokollsutdrag, åberopade uppgifterna framgår att dagsvärdet av riksbankens guldreserver överstiger bokföringsvärdet med i runt tal 410 miljoner kronor, medan den å kursdifferenskontot balanserade bokförlusten uppgår till omkring 240 miljoner kronor. I sistnämnda förlust ingår även det belopp varmed inköpsvärdet å riksbankens valutor överstiger bokföringsvärdena, vilka ungefär motsvara de gamla pariteterna. Örn hela saldot å kursdifferenskontot avdrages från nämnda 410 miljoner kronor, föreligger vid det nuvarande guldpriset en dold värdestegringsvinst av i runt tal 170 miljoner kronor. Även vid ett prisfall på guld av intill 18 procent skulle alltså riksbanken under i övrigt oförändrade omständigheter ha full täckning för den balanserade bokförlusten.

Sedan jämväl de länder, vilka dittills bibehållit en i huvudsak fri valutamarknad och den tidigare guldpariteten, under år 1936 devalverat, utan att därvid guldpriset i pund sterling eller dollars i väsentlig grad rubbats, torde en säkerhetsmarginal av den storlek riksbanken sålunda redovisar få anses fullt tillfredsställande. I detta läge torde böra övervägas, huruvida tillräckliga skäl längre föreligga, att från den allmänna, av riksdagen godtagna principen för disposition av riksbankens inkomster undantaga realisationsvinster på guld, vilka hittills, såsom av det anförda framgått, med den av riksbanken vid vinstberäkningen tillämpade bokföringen reserverats genom nedskrivning å kursdifferenskontot. Mera ändamålsenligt torde vara att resultatet av riksbankens bandel med guld för framtiden redovisas öppet

52 Inkomsterna.

och att frågan om dispositionen av eventuella vinster —- beräknade på det sätt som i det föregående angivits eller som eljest vid en närmare utredning kan befinnas lämpligt — varje år vid bokslutet upptages till prövning mot bakgrunden av en bedömning av då föreliggande risker.

Fullmäktige i riksbanken ha, under förutsättning att bokslutet uppgöres efter oförändrade principer, beräknat vinsten för verksamhetsåret 1937 till 1 miljon kronor. Då jag av anförda skäl anser det lämpligt, att principerna för riksbankens bokföring av guld nu upptagas till omprövning, saknar jag hållpunkter för en uppskattning av det belopp som av riksbanken kan komma att inlevereras under nästföljande budgetår. Jag anser mig i detta läge böra föreslå, att inkomsttiteln andel i riksbankens vinst i riksstaten för budgetåret 1937/1938 för närvarande upptages till det av bankofullmäktige beräknade beloppet eller 1 miljon kronor.

I anspråk tagna kapitaltillgångar. Hithörande kapitaltillgångar hänföra sig till dels reservationer å anslag för verkliga utgifter och för kapitalökning, dels i anspråk tagna tillgångar från statens produktiva fonder.

Enligt förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1928 års riksdag, att reservationsanslag må disponeras allenast till och med andra budgetåret efter det, å vars riksstat anslaget blivit sist uppfört, dock med rätt för Kungl. Maj:t att, då anslagets bortfallande efter nämnda tid skulle vålla särskild olägenhet, låta anslaget kvarstå till vederbörandes förfogande under ytterligare högst ett år. I anslutning till detta riksdagens beslut utfärdade Kungl. Maj:t den 14 juni 1928 kungörelse (nr 209), innefattande vissa bestämmelser angående äldre reservationsanslag.

Med anledning av ifrågavarande bestämmelser hava nu myndigheter, till vilkas förfogande ställts reservationsanslag, som sist anvisats å riksstaten för budgetåret 1934/1935, till finansdepartementet inkommit med utredning angående den behållning, som kan beräknas kvarstå å anslaget vid innevarande budgetårs utgång. Sedan dessa framställningar remitterats till riksräkenskapsverket, bär detta ämbetsverk i utlåtande den 7 november 1936 framlagt utredning rörande de behållningar å ifrågavarande reservationsanslag, vilka äro för anslagens ändamål obehövliga.

I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag kan beloppet av de från riksstaten för budgetåret 1934/1935 härrörande reservationer å anslag för verkliga utgifter, vilka icke behöva disponeras för de med anslagen avsedda ändamålen, beräknas till sammanlagt 585,191 kronor 33 öre och obehövliga reservationer å anslag för kapitalökning att täckas av andra statsinkomster än lånemedel till 150,000 kronor. Riksräkenskapsverket har hemställt, att ifrågavarande belopp finge redan under nu löpande budgetår överföras till vederbörliga inkomsttitlar.

Mot ett bifall till denna verkets hemställan synes intet vara att erinra. Vid sådant förhållande torde rubrikerna reservationer å anslag för verkliga utgifter och reservationer d anslag för kapitalökning böra i riksstatsförslaget upptagas med allenast formella belopp av 100 kronor, avsedda för sådana

Inkomsterna.

reservationer, som under budgetåret 1937/1938 kunna bliva disponibla för statsregleringen.

Under statens produktiva fonder torde böra i riksstaten uppföras ett belopp av 17,100 kronor, vilket enligt riksräkenskapsverkets inkomstberäkning kan för budgeten tagas i anspråk av allmänna byggnadslånefondens medel.

Såsom framgår av vad jag i det föregående anfort, förutsätter den uppgjorda finansplanen, att av kassafondens behållning disponet as ett belopp av 28.40 miljoner kronor. Ianspråktagandet av kassafondsmedel betingas av förslaget, att statens förluster å spannmålsföreningens verksamhet nu skola slutligt regleras. Vid anmälan av frågan örn avskrivningsanslag för detta ändamål föreslår jag, bland annat, att disposition av anslaget, i den mån den därigenom möjliggjorda avskrivningen är att anse såsom extraordinär, skall ske med beaktande av att kassafondens behållning bör uppgå till minst 70 miljoner kronor.

I anspråk tagna kapitaltillgångar böra följaktligen å riksstaten för budget-

året 1937/1938 upptagas sålunda: Reservationer å anslag för verkliga utgifter Reservationer å anslag för kapitalökning .

Statens produktiva fonder ...............

Statsverkets kassafond .................

....... kronor 100

....... » 100

....... » 17,100

....... » 28,400,000

Summa kronor 28,417,300.

Lånemedel. Denna huvudrubrik är uppdelad i underrubrikerna i anspråk tagna reservationer, återbetalningar och övriga lånemedel.

Beträffande i anspråk tagna reservationer ber jag få nämna, att, enligt förut omförmälda av riksräkenskapsverket med skrivelse den 7 november 1936 överlämnade utredning angående behållningar å äldre reservationsanslag och enligt inhämtade upplysningar, å de till utgifter för kapitalökning för budgetåret 1934/1935 anvisade reservationsanslagen förefinnas för anslagens ändamål obehövliga behållningar av lånemedel till ett sammanlagt belopp av 8,712,858 kronor 39 öre. Dessa behållningar torde få redan under löpande budgetår överföras till inkomsttiteln »Fl. Lånemedel: I anspråk tagna reservationer». Vid sådant förhållande torde ifrågavarande rubrik i riksstatsförslaget böra upptagas med allenast ett formellt belopp av 100 kronor.

I enlighet med vad riksräkenskapsverket föreslagit torde även under titeln Lånemedel: Återbetalningar böra för budgetåret 1937/1938 upptagas allenast ett formellt belopp av 100 kronor.

För utgifter för kapitalökning att utgå av lånemedel hava å lånebudgetens utgiftssida upptagits anslag örn sammanlagt 123,762,900 kronor. Då enligt vad nyss anförts under titlarna i anspråk tagna reservationer och återbetalningar uppförts för vardera titeln allenast ett formellt belopp av 100 kronor, bör titeln övriga lånemedel upptagas med 123,762,700 kronor.

54 Inkomsterna.

Inkomsterna av lånemedel skulle alltså uppföras med följande belopp:

I anspråk tagna reservationer

Återbetalningar ...........

övriga lånemedel .........

....... kronor 100

....... » 100

.........»_123,762,700

Summa kronor 123,762,900.

Till statsrådsprotokollet i detta ärende torde få såsom bilagor fogas:

Bil. A. Riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1936 med inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

Bil. B. P. M. rörande den ekonomiska utvecklingen under år 1936.

Bil. C. P. M. rörande de viktigare statsinkomsternas utveckling.

Bil. D. P. M. angående den automatiska utgiftsstegringen under budgetåren 1938/1939 och 1939/1940.

Bil. E. P. M. angående vissa lånemedelsförluster och för deras täckning påräkneliga tillgångar.

Bil. F. P. M. rörande omläggning av riksstatens uppställning.

Jag hemställer nu, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

1) besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1937 skall utgå med 170 procent av de i 18 § i förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbeloppen;

2) upptaga inkomsterna å riksstaten för budgetåret 1937/ 1938 enligt följande

Inkomsterna,

55 Specifikation av statens inkomster.

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1. Mantalspenningar........................... 1,150,000

2. Prästerskapets till statsverket indragna tionde.. 850,000

3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,

bevillning................... 200,000,000

b. Särskild skatt å förmögenhet, be-

villning..................... 15,000,000

c. Extra inkomst- och förmögen-

hetsskatt, bevillning........ 27,500,000

d. Utjämningsskatt, bevillning---- 12,000,000

e. Utskiftningsskatt och ersätt-

ningsskatt, bevillning......... 250,000

f. Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, bevillning..................... 350,000

g. Stämpelmedel, bevillning...... 63,000,000 318,100,000

4. Automobilskattemedel:

a. Fordonsskatt, bevillning....... 29,000,000

b. Gummiringsskatt, bevillning.... 15,000,000

c. Bensinskatt, bevillning........ 62,000,000 106,000,000

5. Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning.......... 160,000,000

b. Accis å silke, bevillning....... 2,500,000

c. Accis å margarin och vissa andra

fettvaror, bevillning.......... 15,000,000

d. Tobaksskatt, bevillning........ 90,000,000

e. Brännvinstillverkningsskatt, be-

villning..................... 15,500,000

f. Rusdrycksförsäljningsmedel, be-

villning:

a. Partihandelsbolag ....... 12,000,000

/?. Detaljhandelsbolag....... 21,000,000

g. Omsättnings- och utskänknings-

skatt å spritdrycker, bevillning 92,000,000

h. Maltskatt, bevillning.......... 28,500,000 436,500,000

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter....................... 25,000

2. Inkomster vid fångvården.................. 525,000

3. Inkomster vid statens uppfostringsanstalt å Bona 50,000

4. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk-

ringsrådet ................................ 1,300,000

5. Bidrag till pensionsstyrelsen.................. 25,000

Kronor

862,600,000

56 Inkomsterna.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

20. 21. 22.

23.

24.

25.

26.

27.

28.

29.

30.

31.

32.

33.

34.

35.

36.

37.

38.

Inkomster vid statens tvångsarbets- och alkoholistanstalter.................................

Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium Avgifter för kontroll å handeln med farmacev-

tiska specialiteter ..........................

Inkomster vid statens sinnessjukhus...........

Inkomster vid statens uppfostringsanstalter för

sinnesslöa..................................

Avgifter för besiktning av motorfordon........

Avgifter för registrering av motorfordon.......

Bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet.....................................

Inkomster vid länsarkitektsinstitutionen........

Avgifter för kontroll å handeln med skattefri

sprit m. m................................

Inkomst av myntning och justering...........

Kontrollstämpelmedel.........................

Bidrag till bank- och fondinspektionen.........

Bidrag till sparbanksinspektionen..............

Bidrag för tillsyn över sparbankerna...........

Inkomster vid tandläkarinstitutet.............

Terminsavgifter från läroverken...............

Avgifter för granskning av biografbilder........

Inkomster vid statens veterinärbakteriologiska

anstalt.....................................

Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt

Inkomster vid statens lagerhus................

Avgifter för täckande av förluster å spannmåls-

regleringen.................................

Avgifter för prisreglering på jordbrukets område

Inkomster vid rikets allmänna kartverk........

Inkomster vid statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt.....................................

Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverk-

ningen.....................................

Inkomster vid statens provningsanstalt.........

Fyr- och båkmedel...........................

Lotspenningar...............................

Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register Bidrag till* försäkringsinspektionen.............

200,000

12,900,000

200.000 200,000

10,000,000

13,000,000

30,000

110.000 110,000

Kronor

III. Bidrag från folkpensioneringsfonden

IV. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel.................................. 2,450,000

2. Totalisatormedel.............................. 1,000,000

3. Inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar.... 6,000,000

4. Lotterimedel................................. 1,000,000

5. övriga diverse inkomster...................... 1,702,900

Säger för egentliga statsinkomster 976,965,900 kronor.

56,213,000

46,000,000'

12,152,900

Inkomsterna,

57 B. Inkomster av statens produktiva fonder.

Kronor

I. Statens affärsverksamhet:

1. Postverket, bevillning......................... 19,000,000

2. Telegrafverket............................... 35,000,000

3. Statens järnvägar............................ 32,000,000

4. Statens vattenfallsverk:

a. Kraftverken.................... 20,300,000

b. Kanalverken................... 410,000

c. Fastighetsförvaltningen.......... 290,000 21,000,000

5. Domänverket................................ 16,000,000

6. Statens reproduktionsanstalt.................. 35,000

II. Statens allmänna fastighelsfond ..............................

III. Fonden för statens aktier:

1. Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag........... 13,500,000

2. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet......... 1,595,000

3. Aktiebolaget Jordbrukarbanken................ 200,000

4. Aktiebolaget Aerotransport.................... 100,000

5. Svenska spannmålsaktiebolaget................. 200,000

IV. Statens utlåningsfonder:

1. Statens bostadslånefond....................... 475,000

2. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby 67,000

3. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre be-

medlade, barnrika familjer .................. 400,000

4. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och

stadsliknande samhällen..................... 350,000

5. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden............................ 210,000

6. Lånefonden för lantarbetarbostäder............ 5,000

7. Allmänna järnvägslånefonden................. 684,000

8. Bibanelånefonden............................ 100

9. Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m.

åt enskilda järnvägar....................... 47,000

10. Vattenkraftslånefonden....................... 225,000

11. Luftfartslånefonden........................... 24,000

12. Allmänna byggnadslånefonden................. 7,700

13. Studielånefonden............................. 35,000

14. Lånefonden för inköp av ädla avelsston........ 100

15. Lånefonden för inköp av avelshingstar av arden-

nerras...................................... 100

16. Lånefonden för inköp av renar................ 100

17. Statens fjäderfälånefond...................... 3,000

18. Gödselvårdslånefonden........................ 25,000

19. Statens kalkbrukslånefond.................... 2,000

20. Statens fruktodlingslånefond................... 100

21. Statens mejerilånefond........................ 118,000

22. Spannmålslagerhusfonden..................... 29,000

23. Spannmålskreditfonden....................... 100

123,035,000

7,800,000

15,595,000

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr l Del 2.

58 Inkomsterna,

Inkomsterna.

59 De av departementschefen sålunda i avseende å beräkningen av statens i det föregående omförmälda inkomster och därmed sammanhängande ämnen gjorda hemställanden och förslag, däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

H. Wihlborg.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 1

Bilaga A.

Till KONUNGEN

Enligt den för riksräkenskapsverket gällande instruktionen åligger det delta ämbetsverk att årligen till Kungl. Maj :t avlämna förslag till beräknande av statsverkets inkomster vid nästföljande statsreglering ävensom med- Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 1 Del 2. 1

2 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

dela upplysningar rörande förhållanden i övrigt av beskaffenhet att böra bringas till Kungl. Majds kännedom i och för uppgörande av proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov.

Då riksräkenskapsverket nu har att avgiva förslag till beräkning av statens inkomster för budgetåret 1937/1938, vill ämbetsverket inledningsvis erinra örn utfallet av den för finansåret 1935/1936 fastställda riksstaten.

På grundval av i riksräkenskapsverkets årsbok för budgetåret 1935/1936 ingående sammanställningar lämnas i en härvid såsom bilaga A fogad tabell en summarisk redovisning av budgetutfallet för nämnda budgetår, vari jämte uppgifter för budgeten i dess helhet särskilda uppgifter meddelas för såväl skattebudgeten som lanebudgeten. Skattebudgeten, vilken i förevarande sammanhang är av det största intresset, har i tabellen uppdelats i dels den allmänna budgeten och dels de från densamma fristående, sinsemellan oberoende specialbudgeterna.

Skattebudgetens inkomster, vilka liksom motsvarande utgifter beräknats till 935.68 miljoner kronor, uppgingo enligt budgetredovisningen till 1,004.79 miljoner kronor, medan utgifterna belöpte sig till 963.27 miljoner kronor.

\ ad den allmänna budgeten angår, hava de mot kassafonden reglerade inkomsttitlarna sammanlagt utfallit med ett överskott å 60.95 miljoner kronor och ett underskott å 11.28 miljoner kronor. Motsvarande utgiftsanslag hava lämnat besparingar å 15.20 miljoner kronor, medan merutgifterna uppgått till 34.91 miljoner kronor. Kassafonden har alltså tillförts ett sammanlagt överskott å 29.96 miljoner kronor samt uppgick vid budgetårets utgång till 137.13 miljoner kronor. Å de till allmänna budgeten hörande reservationsanslagen hava till inkomstsidan icke omförda reservationer ökats med 6.83 miljoner kronor.

De skattebudgeten tillhörande specialbudgeterna, vilkas utgifter och inkomster beräknats till 167.90 miljoner kronor, utvisade sammantagna enligt budgetredovisningen 187.34 miljoner kronor i inkomster och 182.61 miljoner kronor i utgifter. Inkomstöverskottet, 4.73 miljoner kronor, motsvaras av nettoökning av till inkomstsidan icke omförda reservationer.

Lånebudgetens sammanlagda inkomster hava uppgått till det i riksstaten beiäknade beloppet, 120.32 miljoner kronor. Utgifterna uppgingo till 144.63 miljoner kronor. Utgifterna hava sålunda överstigit inkomsterna med 24.31 miljoner kronor, vilket belopp motsvarar den nettominskning som uppkommit å lånemedelsanslagens kvarstående reservationer.

Närmare uppgifter rörande utfallet av statsregleringen för budgetåret 1935/ 1936 lämnas i riksräkenskapsverkets förenämnda årsbok.

Såsom bakgrund till beräkningen av inkomsttitlarnas avkastning under budgetåret 1937/1938 bär riksräkenskapsverket i efterföljande sammanställning upptagit tillflödet under budgetåren 1931/1932—1935/1936 å riksstatens inkomsttitlar avseende verkliga inkomster. I sammanställningen hava riksgäldskontorets å »Diverse inkomster» för budgetåret 1931/1932 redovisade räntemedel m. m. utbrutits från denna titel och upptagits till redovisning under den från och med budgetåret 1932/1933 uppförda titeln riksgäldskontorets inkomstmedel.

Riksräkenskapsvcrkcts inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 3

Den för budgetåret 1935/1936 redovisade inkomstökningen är delvis beroende på att i riksstaten för detta budgetår uppförts nya inkomsttitlar för redovisning av vissa hittills såsom särskilda uppbördsmedel å utgiftsanslag bokförda inkomster samt på inkomsterna å den nytillkomna titeln statens allmänna fastighetsfond. Därjämte och till största delen är inkomstökningen att återföra till den under budgetåret inträffade konjunkturförbättringen.

Utvecklingen av egentliga statsinkomster och inkomster av statens produktiva fonder är i huvudsak avhängig av inkomsttillflödet å de titlar, som upptagas i nedanstående tablå.

4 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

Inkomster av statens produktiva fonder:

Postverket..............

Telegrafverket...........

Statens järnvägar........

Statens vattenfallsverk . . .

Domänverket............

Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet.........

Samtliga i sist intagna tablå under egentliga statsinkomster redovisade skattetitlar utvisa för budgetåret 1935/1936 stegring. Av de affärsdrivande ■verken hava särskilt statens järnvägar men även postverket och statens vattenfallsverk lämnat ökad avkastning, medan inkomsterna från domänverket minskats. Inkomsterna av aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet hava under budgetåret starkt ökats, beroende på att förutom den ordinära aktieinkomsten ett belopp å 10.5 miljoner kronor fonderade vinstmedel inlevererats till statsverket.

De största överskotten i jämförelse med de för budgetåret 1935/1936 beräknade inkomsterna hava uppkommit å titlarna inkomst- och förmögenhetsskatt, automobilskattemedel, tullmedel och statens järnvägar med respektive 13.06, 8.79, 11.07 och 14.45 miljoner kronor, medan mera betydande underskott uppstått allenast å domänverket och riksgäldskontorets inkomstmedel med respektive 3.67 och 3.00 miljoner kronor. För statens järnvägars vidkommande är den stora inkomsten lill viss del att återföra på inbetalning från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag av frakttillägg för malmbanan för tidigare år.

Vad härefter angår inkomstutvecklingen under det nu löpande budgetåret 1936/1937, föreligga ännu räkenskapsmässiga uppgifter endast för tiden juli —oktober. De verkliga inkomsterna hava under denna tidsperiod utgjort 264.35 miljoner kronor, motsvarande under det sistförflutna budgetåret 254.96 miljoner kronor. Tullmedel, inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar och statens vattenfallsverk visa stegring med respektive 2.09, 2.85 och 2.00 miljoner kronor, medan brännvinstillverkningsskalt och inkomster av statens järnvägar minskats med respektive 8.64 och 3.83 miljoner kronor. Minskningen av brännvinstillverkningsskatten är emellertid väsentligen beroende på att genom beslut vid 1935 års riksdag anståndstiden för skattens erläggande förkortats, varigenom under budgetåret 1935/1936 en tillfällig merinkomst å cirka 8 miljoner kronor uppstått. Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag har under de fyra första månaderna av innevarande budgetår till statsverket inlevererat 9.26 miljoner kronor, medan något motsvarande belopp icke redovisats för budgetåret 1935/1936.

Beträffande det beräknade utfallet av inkomsterna för budgetåret 1936/ 1937 i dess helhet får riksräkenskapsverket hänvisa till bifogade samman-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 5

ställning (bilaga B). Till ledning för denna beräkning har riksräkenskapsverket haft att tillgå från vederbörande myndigheter m. fl. lämnade uppgifter om de påräkneliga inkomsterna.

Vad angår inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1936, framgår av statistiska centralbyråns sammanställningar av taxeringsresultaten, att den debiterade skatten höjts från 156.2 miljoner kronor vid 1935 års taxering till

188.6 miljoner kronor. Under förutsättning att av den vid 1936 års taxering erhållna debiterade skattesumman 97.0 procent inflyta samt för restitutioner avgå 3.0 miljoner kronor, skulle inkomst- och förmögenhetsskattens avkastning under budgetåret 1936 1937 uppgå till omkring 180 miljoner kronor mot i riksstaten beräknade 172 miljoner kronor. Vid bedömandet av taxeringsutfallet må emellertid erinras örn de vid 1935 och 1936 års riksdagar fattade besluten om ändring i vissa delar av taxeringsförordningen, innebärande bland annat straffrihet för den, som av egen drift beriktiga! i självdeklaration eller vissa andra uppgifter för taxering lämnade oriktiga meddelanden. Dessa ändrade bestämmelser torde nämligen hava medfört, att icke oväsentliga belopp, som tidigare undanhållits, under innevarande år deklarerats.

Enligt ovanberörda sammanställning av de beräknade inkomsterna för budgetåret 1936/1937 skulle samtliga inkomster stiga till 1,101.53 miljoner kronor mot i riksstaten beräknade 1,055.54 miljoner kronor. Å de titlar, som regleras mot kassafonden, skulle uppstå ett samlat överskott av 35.44 miljoner kronor.

Förutsättningen för att inkomstsidan i nu löpande riksstat skall utfalla så gynnsamt, som framgår av berörda bilaga, är givetvis, att den pågående förbättringen i konjunkturläget under innevarande år icke åter avlöses av försämring eller störes av mera omfattande arbetskonflikter. Vad angår utgifterna, bruka dessa regelbundet utvisa merutgift. Utfallet av de mot kassafonden korresponderande inkomst- och utgiftstitlarna torde emellertid, sas itt nu kan bedömas, tillsammantagna komma att för innevarande år medföra en ej obetydlig förstärkning av kassafonden.

Vad den nu förestående statsregleringen angår, äro de ekonomiska förhållandena under det snart tilländalupna kalenderåret av avgörande betydelse särskilt för avkastningen av inkomst- och förmögenhetsskatten, den extra inkomst- och förmögenhetsskatten samt utjämningsskatten.

Den redan tidigare gynnsamma konjunkturutvecklingen i Sverige har under år 1936 kännetecknats av en fortgående ytterligare förbättring. Enligt Sveriges industriförbunds säsongutjämnade produktionsindex har salunda den industriella produktionen under innevarande år stigit långt över fjolårets nivå. Generalindex för de i beräkningarna ingående industrigrenarna — produktionen per arbetsdag år 1935 = 100 — har för sistlidna oktober månad uppnått siffran lil. Motsvarande indextal för de olika industrigrupperna utgjorde för massa- och pappersindustri 112, för järn- och stålindustri 112, för maskinindustri 118, för livsmedelsindustri 109, för textil- och sömnadsindustri 109 samt för annan konsumtionsindustri 110.

6 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

Ett uttryck för produktionsstegringen och den höjda omsättningen inom landet är att tinna i ökningen av godstrafiken å statens järnvägar. Bortsett från lapplandsmalm har sålunda godsmängden under innevarande års nio första månader varit omkring 4 procent större än under motsvarande period år 1935.

Arbetstillgången inom industrien har enligt socialstyrelsens beräkningar under de tre förflutna kvartalen av innevarande år visat en fortgående förbättring i jämförelse med år 1935. Den ökade arbetstillgången motsvaras av en mycket betydande minskning av arbetslöshetssiffrorna. Totalantalet hjälpsökande arbetslösa, som vid utgången av oktober månad 1935 uppgick till 47,045, hade vid utgången av sistlidna oktober månad sjunkit till 24,712. Uppgifterna rörande arbetslösheten inom fackförbunden utvisa en liknande utveckling.

Den gynnsamma konjunkturutvecklingen under innevarande år framträder starkt i utrikeshandelns ökade omfattning. Den totala handelsomsättningen uppgick under de tio första månaderna av innevarande år till 2,525.9 miljoner kronor mot 2,219.0 miljoner kronor under samma period föregående år. Importvärdet har stigit från 1,179.7 miljoner kronor år 1935 till

1,315.9 miljoner kronor år 1936 eller med 11.5 procent och exportvärdet från 1,039.3 miljoner kronor år 1935 till 1,210.0 miljoner kronor år 1936 eller med 16.4 procent. Den starkare stegringen av exporten än av importen har medfört, att importöverskottet, som under de tio första månaderna av år 1935 uppgick till 140.4 miljoner kronor, under år 1936 stannat vid 105.9 miljoner kronor.

Årets skörderesultat beräknas i genomsnitt bliva medelmåttigt, innebärande någon försämring mot fjolåret. Avsättningen av skogsprodukter har under året avsevärt ökats.

Prisläget, som under åren 1934 och 1935 stått praktiskt taget stilla, har under sommaren och hösten 1936 visat en påtaglig tendens till stegring. Kommerskollegii index för grosshandelspriserna, som i medeltal för år 1935 var 116, hade sålunda för november 1936 stigit till 124. Vid granskning av prisutvecklingen för olika varugrupper synes framgå, att prisstegringen varit större för exportvaror än för importvaror, ett förhållande, vilket delvis kan tjäna som förklaring till den gynnsamma utvecklingen av handelsbalansen under innevarande år.

Vid bedömandet av den framtida ekonomiska utvecklingen i Sverige må särskilt framhållas det intima samband, som råder mellan konjunkturförhållandena i skilda länder. Under innevarande år har en fortgående förbättring av konjunkturläget inträtt i de flesta länder såväl inom som utom Europa. I guldvalutaländerna hava dock valutasvårigheterna i avsevärd mån hämmat utvecklingen. Den under sistförflutna höst genomförda devalveringen av Frankrikes m. fl. länders valutor har verksamt bidragit till återhämtningen i de berörda länderna. Den industriella produktionen har i flertalet ledande länder starkt utökats, och även världshandeln har uppvisat

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 7

uppgång. De ökade rustningarna hava påskyndat utvecklingen särskilt inom järnindustrien. Under senare hälften av innevarande år har flerstädes en markerad prisstegring inträtt. Några tecken på att den rådande högkonjunkturen inom den närmaste framtiden skall avbrytas hava ännu icke framträtt. Ovissheten rörande gestaltningen av den tyska valutan och framför allt skärpningen av det utrikespolitiska läget äro dock ägnade att framkalla stor osäkerhet rörande konjunkturutvecklingens framtida förlopp.

Vad särskilt angår den framtida ekonomiska utvecklingen i Sverige, synas förutsättningar för att det nuvarande uppsvinget i konjunkturläget skall kunna vidmakthållas vara för handen. Någon konjunkturförbättring utöver den nivå, som uppnåtts under det senaste halvåret, har riksräkenskapsverket däremot icke funnit sig böra förutsätta. Emellertid lärer det vara befogat att antaga en sådan ökning av produktion och omsättning, som även utan ytterligare höjning av konjunkturläget följer av folkhushallets tillväxt och förbättrade levnadsförhållanden. De ämbetsverk, vilka vid inkomstberäkningen särskilt yttrat sig angående konjunkturläget, synas också hava utgått från en i viss mån fortgående gynnsam utveckling av de ekonomiska förhållanden, vilka äro grundläggande för statsinkomsternas storlek.

Med utgångspunkt härifrån har riksräkenskapsverket vid beräknandet av inkomsterna å riksstaten för budgetåret 1937/1938 i fråga om de titlar, som äro beroende av konjunkturförhållandena under kalenderåret 1937 och förra hälften av år 1938, i allmänhet ansett sig kunna räkna med att efter hand någon, om än svag, stegring av inkomsttillflödet skall inträda.

Rörande tillämpningen för olika inkomsttitlar av de förutsättningar rörande konjunkturutvecklingen, från vilka riksräkenskapsverket vid sin inkomstberäkning sålunda utgått, hänvisas till framställningen under varje särskild titel. Beträffande beräkningen av affärsverkens överskott vill riksräkenskapsverket förutskicka, att denna verkställts under den förutsättningen, att dyrtidstilläggen skola utgå efter en levnadskostnadsindex av 158.

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter.

Mantalspenningar.

Denna inkomsttitel har i riksstaten och budgetredovisningen för de senaste budgetåren beräknats till, respektive redovisats med följande be-

lopp:

8 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

Med hänsyn till inkomsten av mantalspenningar™ under sistförflutna

*„ !°rde tltel för budgetåret 1937/1938 kunna beräknas till

,150,000 kronor. I den harvid såsom bilaga C fogade tabellen med specifikation av statens inkomster för budgetåret 1937/1938, i det följande benämnd mkomsttabellen, har riksräkenskapsverket fördenskull uppfört mantalspenningar med 1,150,000 kronor.

Prästerskapets till statsverket indragna tionde.

Budgetåret 1931/1932 » 1932/1933

»> 1933/1934

» 1934/1935

»> 1935/1936

* 1936/1937

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 31 oktober 1936 har kammarkollegiet beträffande beräkningen av inkomsterna å förevarande titel för budgetåret 1937/1938 hänvisat till ett av kammarkollegiet och statskontoret den 21 mars 1934 avgivet underdånigt utlåtande angående påskyndat avskrivande av prästerskapets till statsverket indragna tionde, vari bland annat anförts:

i *Vllkhet »6u,-192l a,rs PräsHöneregleringssakkunniga hålla ämbetsverken tore att ett blivande beslut om avskrivning av tiondeavgifterna bör omfatta samtliga vid en viss tidpunkt utestående, ej till betalning förfallna av- £“ter- Tillräckliga skal att verkställa avskrivningen i olika omgångar på sadant satt, att i varje omgång efterskänkes allenast viss större eller mindre del av kvarstående avgifter, synas icke föreligga. Ämbetsverken anse för den skull att avskrivningen icke bör vidtagas, förrän det statsfinansiella laget ar sadant, att budgeten finnes kunna bära förlusten av ifrågavarande inkomst i dess helhet.»

Enligt i utlåtandet meddelade uppgifter skulle med nu gällande bestämmelser örn indragning till statsverket av ifrågavarande avgifter inkomsterna å förevarande inkomsttitel för tiden från och med nästkommande budgetår uppgå till ungefärligen följande belopp:

Budgetår Kronor Budgetår

1937/1938 .............. 844,300 1941/1942

1938/1939 .............. 654,700 1942/1943

1939/1940 .............. 499,800 1943/1944

1940/1941 .............. 353,500

Kronor

225,800

139,600

82,400

Riksräkenskapsverket, som utgår från att någon avskrivning av prästerskapets till statsverket indragna tionde för närvarande icke kommer att medgivas, har i inkomsttabellen uppfört förevarande inkomsttitel med ett avjämnat belopp av 850,000 kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 9

Inkomst- och förmögenhetsskatt.

De beräknade och behållna inkomsterna av inkomst- och förmögenhetsskatten hava utgjort:

Beräknad

inkomst

kronor

Behållen

inkomst

kronor

Stegring + Nedgång — kronor

Budgetåret 1931/1932 »> 1932/1933

» 1933/1934

» 1934/1935

» 1935/1936

» 1936/1937

158.000. 000

122.000. 000

120,000,000

126,000,000

140.000. 000

172.000. 000

157,351,484

132,240,378

127,455,318

130,028,457

153,062,990

— 3,025,830

— 25,111,106

— 4,785,060

+ 2,573,139

+ 23,034,533

De under respektive budgetår å titeln redovisade bruttoinkomsterna och utgifterna angivas i efterföljande tablå. Utgifterna utgöras huvudsakligen av restitutioner.

Bruttoinkomster

Milj. kr.

1931/1932.................. 161.90

1932/1933.................. 134.65

1933/1934.................. 132.30

1934/1935.................. 133.24

1935/1936.................. 154.35

Det procenttal av grundbeloppet, efter vilket inkomst- och förmögenhetsskatten utgått, har fastställts till 145 för budgetåren 1931/1932 och 1932/1933, 165 för budgetåret 1933/1934 samt 170 för budgetåren 1934/1935—1936/1937.

Efter hemställan av riksräkenskapsverket har statistiska centralbyrån på grundval av de till centralbyrån inkomna uppgifterna angående 1936 års skattetaxering utarbetat den sammanställning av nämnda års taxeringsresultat, som efter vidtagen jämkning i fråga örn uppskattningen av posterna för Vao av den skattepliktiga förmögenheten och för inkomsten av fastighet återgivits i tabellen å sid. 11. I samma tabell äro intagna jämväl motsvarande uppgifter för 1935 års taxering.

Med utgångspunkt från de i tabellen för 1936 års taxering intagna posterna har riksräkenskapsverket sökt utföra beräkning rörande utfallet av 1937 års taxering. Resultaten av ämbetsverkets beräkningar angivas likaledes i förenämnda tabell. Rörande grunderna för beräkningen av de olika posterna må anföras följande.

Inkomsten av fastighet utvisade vid 1936 års taxering en ökning för enskilda med 90,2 miljoner kronor eller 14,7 procent och för bolag med 7,4 miljoner kronor eller 5,9 procent. Den ökade avsättningen av skogsprodukter lärer under innevarande år medföra ytterligare stegring av jordbruksfastigheternas avkastning. Jämväl inkomsten av annan fastighet än jordbruksfastighet torde, på grund av tillkomsten av ett stort antal nya bostads-

10 Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

lägenheter, likaledes utvisa uppgång. Riksräkenskapsverket har fördenskull gjort det antagandet, att inkomsten av fastighet under år 1936 skall stiga med i^ genomsnitt 5 å 6 procent. I enlighet härmed har ämbetsverket för 1937 års taxering upptagit inkomsten av fastighet för enskilda till 740 miljoner kronor och för aktiebolag m. fl. till 140 miljoner kronor.

Inkomsten av rörelse m. m. har vid 1936 års taxering stigit för enskilda med 73,3 miljoner kronor eller 15,6 procent och för bolag med 53,5 miljoner kronor eller 16,1 procent. Den under innevarande år fortsatta produktionsökningen inom såväl de för den inhemska marknaden som de för exportmarknaden arbetande industrierna har med all sannolikhet medfört, att årets sammanlagda vinstresultat kommer att utvisa en betydande ytterligare förbättring. Det med produktionsökningen sammanhängande fullständigare utnyttjandet av industrianläggningarnas kapacitet lärer härvid särskilt för storföretagen hava gynnsamt påverkat relationen mellan inkomster och utgifter. Franvaron av mera omfattande öppna arbetskonflikter torde ock beträffande såväl enskilda skattskyldiga som aktiebolag m. fl. hava medverkat till att höja den samlade rörelseinkomsten. Riksräkenskapsverket har uppskattat den väntade inkomststegringen vid 1937 års taxering för enskilda till i genomsnitt omkring 10 procent och för bolag till samma absoluta belopp som inkomststegringen vid innevarande års taxering, motsvarande omkring 14 procent. I överensstämmelse härmed har ämbetsverket för 1937 års taxering beräknat rörelseinkomsten för enskilda till 600 miljoner kronor och för aktiebolag m. fl. till 440 miljoner kronor.

Inkomsten av tjänst m. m. utvisade vid 1936 års taxering en stegring med

297,9 miljoner kronor eller 7,7 procent. Under innevarande år liava lönerna inom industrien ökats på grund av dels höjning av lönesatserna, dels utökning av antalet sysselsatta arbetare. Med stöd av från socialstyrelsen erhållna uppgifter har ökningen av den samlade lönesumman under år 1936 uppskattats för den egentliga industrien till omkring 7 procent, för byggnadsverksamheten till omkring 12 procent samt för annan småindustri och hantverk till omkring 6 procent. Arbetsinkomsterna inom skogsbruket och jordbruket samt vissa andra näringsgrenar torde likaledes komma att uppvisa icke obetydlig uppgång. Löne- och pensionsinkomsterna för i allmän tjänst anställda samt för förvaltningspersonal i enskild tjänst hava däremot icke ökats i samma omfattning. För de olika verksamhetsgrenarna sammantagna räknar riksräkenskapsverket med en genomsnittlig inkomststegring motsvarande 6 procent. I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket uppskattat inkomsten av tjänst m. m. vid 1937 års taxering till 4,425 miljoner kronor.

Vad angår inkomsten av kapital, vilken vid 1936 års taxering höjts för enskilda med 92,5 miljoner kronor eller 30,2 procent och för bolag med 2,7 miljoner kronor eller 16,5 procent, torde kunna antagas, att av den för enskilda redovisade inkomstökningen en avsevärd del är att hänföra tili efterbeskattning. Med hänsyn till den fortgående utökningen av det ränte bärande kapitalets storlek och den höjda utdelningen å aktier räknar riks-

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. H

Beräkningar rörande utfallet av skattetaxeringarna åren 1935—1937.

Miljoner kronor.

räkenskapsverk^ för 1937 års taxering med en ytterligare stegring av kapitalinkomsten med omkring 36 miljoner kronor för enskilda och omkring 6 miljoner kronor för bolag. Ämbetsverket har i enlighet härmed uppskattat inkomsten av kapital för enskilda till 435 miljoner kronor och för bolag till 25 miljoner kronor.

Den uppskattade sammanlagda inkomsten kommer enligt ovanstående att uppgå till 6,805 miljoner kronor, varav 6,200 miljoner kronor för enskilda och 605 miljoner kronor för bolag, motsvarande för innevarande års taxering respektive 6,358.1, 5,822.0 och 536.1 miljoner kronor.

I fråga örn avdragsposterna har beloppet för de allmänna avdragen vid taxeringen till kommunal inkomstskatt —- för förlust å viss inkomstkälla, periodiskt understöd, försäkringspremier m. m. — av riksräkenskapsverket upptagits till 238 miljoner kronor. Avdragen för allmänna skatter hava i enlighet med av statistiska centralbyrån verkställd beräkning höjts lill 395 miljoner kronor. Övriga vid taxeringen lill kommunal inkomstskatt ej åtnjutna

12 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

avdrag — för vissa förluster m. m. — hava beräknats till 27 miljoner kronor. De sammanlagda avdragen hava sålunda beräknats till 660 miljoner kronor, därav 595 miljoner kronor för enskilda och 65 miljoner kronor för bolag.

Sextiondedelen av de enskilda skattepliktigas förmögenhet beräknar riksräkenskapsverket komma att vid 1937 års taxering uppvisa en stegring av 25 miljoner kronor, och har ämbetsverket i enlighet härmed uppfört ifrågavarande post med 260 miljoner kronor.

Det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet har i enlighet med förestående beräkningar av riksräkenskapsverket uppskattats för enskilda till 5,865 miljoner kronor samt för aktiebolag m. fl. till 540 miljoner kronor eller tillsammans till 6,405 miljoner kronor.

Från angivna belopp för enskilda skattskyldiga skola avgå ortsavdrag, vilka avdrag beräknats ökade från 3,049.2 miljoner kronor till 3,170 miljoner kronor.

De beskattningsbara beloppen vid 1937 års taxering hava sålunda beräknats till 2,695 miljoner kronor för enskilda skattskyldiga och till 540 miljoner kronor för aktiebolag m. fl. eller tillhopa till 3,235 miljoner kronor. Motsvarande belopp vid 1936 års taxering utgjorde respektive 2,431.4, 478.2 och

2,909.6 miljoner kronor.

Medelskatteprocenten har vid 1936 års taxering för enskilda skattskyldiga utgjort 5.94 procent och för aktiebolag m. fl. 9.22 procent mot 5.93 respektive 8.80 procent vid 1935 års taxering. För nästkommande års taxering har riksräkenskapsverket — under förutsättning att skatten utgår med 170 procent av grundbeloppet — räknat med en skatteprocent av för enskilda 5.96 procent och för aktiebolag m. fl. 9.60 procent.

Med nu angivna procentsatser skulle den debiterade skatten för år 1937 uppgå till 160.4 miljoner kronor för enskilda och 51.3 miljoner kronor för aktiebolag m. fl. eller alltså sammanlagt till 211.7 miljoner kronor.

Vad angår storleken av den inkomst- och förmögenhetsskatt, som kan komma att inflyta under budgetåret 1937/1938, får riksräkenskapsverket hänvisa till förut intagna tablå, vilken utvisar, i vad mån den debiterade skatten under de senaste budgetåren influtit, ävensom beloppen för under respektive budgetår restituerad skatt. För perioden 1931/1932—1935/1936 uppgick i medeltal för budgetår.bruttoinkomsten å titeln till 97.0 procent av den debiterade skatten. Med tillämpande för budgetåret 1937/1938 av angivna genomsnittliga procenttal och ett restitutionsbelopp av 3.0 miljoner kronor skulle bruttoinkomsten uppgå till 205.3 miljoner kronor och den behållna inkomsten till 202.3 miljoner kronor.

Med hänsyn till förevarande inkomsttitels storleksordning och beräkningens självklart stora osäkerhet har riksräkenskapsverket ansett det vara lämpligast att i riksstaten uppföra titeln med ett avjämnat belopp. Ämbetsverket hemställer fördenskull, att i riksstatsförslaget för budgetåret 1937/1938 inkomstoch förmögenhetsskatt beräknas till 200,000,000 kronor.

Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetaret 1937/1938. 13

Särskild skatt å förmögenhet.

Å förevarande inkomsttitel, som uppförts i riksstaten från och med budgetåret 1934/1935, hava de beräknade och behållna inkomsterna utgjort:

Budgetåret 1934/1935 » 1935/1936

> 1936/1937

Beräknad

inkomst

kronor

12,000,000

11,700,000

13,000,000

Behållen

inkomst

kronor

11,228,937

12,498,024

Stegring

kronor

1,269,087

De enligt förordningen om särskild skatt å förmögenhet åren 1934—1936 verkställda taxeringarna hava givit följande resultat:

Taxeringsår

1936 Beskattningsbar förmögenhet Milj. kr.

6,557.48 7,087.4 3 7,904.21

Riksräkenskapsverket beräknar, med ledning av förestående uppgifter, den behållna inkomsten av särskild skatt å förmögenhet under budgetåret 1936/ 1937 till 13.6 miljoner kronor.

Den beskattningsbara förmögenheten har från år 1934 till år 1935 stigit med 8.1 procent samt från år 1935 till år 1936 med 11.5 procent. Riksräkenskapsverket uppskattar stegringen vid 1937 års taxering av den beskattningsbara förmögenheten till 10 procent. Under förutsättning att den uträknade skatten, såsom synes kunna antagas, vid 1937 års taxering kommer att ökas i samma proportion, skulle det vid nämnda års taxering för särskild skatt å förmögenhet debiterade skattebeloppet uppgå till omkring 15 miljoner kronor. Enär restitution å förevarande inkomsttitel ägt rum i allenast ringa omfattning, beräknar riksräkenskapsverket den behållna inkomsten av skatten under budgetåret 1937/1938 till 15.0 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har i inkomsttabellen uppfört särskild skatt å förmögenhet med 15,000,000 kronor.

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt.

Å förevarande inkomsttitel, som uppförts i riksstaten från och med budgetåret 1932/1933, hava de beräknade och behållna inkomsterna utgjort:

Beräknad Behållen Stegring +

inkomst inkomst Nedgång—

kronor kronor kronor

Budgetåret 1932/1933 ............ 11,500,000 11,035,164

» 1933/1934 9,000,000 8,675,244 — 2,359,920

» 1934/1935 8,000,000 7,659,771 — 1,015,473

„ 1935/1936 8,000,000 8,648,928 + 989,157

* 1936/1937 23,000,000

14 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt, som vid 1935 års taxering debiterats med ett belopp av 8.69 miljoner kronor, har vid 1936 års taxering debiterats med 24.41 miljoner kronor. Stegringen av det debiterade skattebeloppet vid 1936 års taxering är huvudsakligen beroende på ändrade grunder för skattens uttagande.

Till ledning för bedömandet av den ökning av det till extra inkomst- och förmögenhetsskatt debiterade skattebeloppet, som vid oförändrade skattesatser kan förväntas inträda vid 1937 års taxering, angivas i efterföljande tablå huvudresultaten av riksräkenskapsverkets beräkningar rörande utfallet av samma års taxering, avseende den ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten från andra skattskyldiga än aktiebolag m. fl.

Extra inkomst- och förmögenhetsskatten, som utgår endast å beskattningsbara belopp överstigande 6,000 kronor, drabbar väsentligen skattskyldiga, som redovisa stor inkomst av rörelse eller av kapital, samt i allmän och enskild tjänst anställda med högre avlöning. Under hänsynstagande härtill och med ledning av de i förestående tablå angivna procenttalen avseende beräknad inkomst- och skatteökning vid 1937 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt, har riksräkenskapsverket funnit sig kunna förutsätta, att det vid samma års taxering till extra inkomst- och förmögenhetsskatt debiterade skattebeloppet skall komma att stiga med omkring 15 procent i jämförelse med taxeringsresultatet vid innevarande års taxering. Med utgångspunkt härifrån har riksräkenskapsverket beräknat den behållna inkomsten å titeln till 27.5 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed i inkomsttabellen uppfört extra inkomst- och förmögenhetsskatt med 27.500,000 kronor.

Utjämningsskatt. Beräknad Behållen Stegring +

inkomst inkomst Nedgång —

kronor kronor kronor

Budgetåret 1931/1932 ........... 4,800,000 5,079,294 — 245,280

» 1932/1933 4,100,000 4,976,537 — 102,757

»> 1933/1934 4,100,000 3,926,067 — 1,050,470

» 1934/1935 7,400,000 7,148,322 + 3,222,255

» 1935/1936 8,200,000 8,515,151 -f 1,366,829

» 1936/1937 9,700,000

Riksräkenskapsvcrkcts inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 15

Den starkt stegrade inkomsten fr. o. m. budgetåret 1934/1935 är beroende på att av 1934 års riksdag utjämningsskattens grundbelopp fastställdes skola utgöra två tredjedelar av den kommunala progressivskattens grundbelopp mot förut en tredjedel.

Utjämningsskatten, som vid 1935 års taxering debiterats med ett belopp av 8.60 miljoner kronor, bär vid 1936 års taxering debiterats med 10.84 miljoner kronor. Stegringen av det debiterade skattebeloppet vid 1936 års taxering uppgick alltså till 2.24 miljoner kronor eller 26.0 procent.

Vidkommande det påräkneliga beloppet av utjämningsskatten för budgetåret 1937/1938 är detta i främsta rummet beroende på, huru stor del av utjämningsskattens grundbelopp, som enligt Kungl. Maj:ts beslut skall uttagas. Riksräkenskapsverket förutsätter i sin beräkning, att skatten liksom för närvarande kommer att uttagas med hela grundbeloppet.

På grund av att utjämningsskatten till sin allmänna konstruktion nära ansluter sig till inkomst- och förmögenhetsskatten, uppvisa förändringarna från år till år av de debiterade skattebeloppen för de båda skattetitlarna en viss parallellism. Enligt riksräkenskapsverkets beräkningar rörande utfallet av 1937 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt skulle det debiterade skattebeloppet för denna skatt vid nämnda taxering stiga med omkring

12.2 procent mot 20.7 procent vid 1936 års taxering. Med utgångspunkt härifrån och med ledning av erfarenheten från tidigare års taxeringar har riksräkenskapsverket uppskattat den väntade stegringen vid 1937 års taxering av det för utjämningsskatten debiterade grundbeloppet till 15 procent. I överensstämmelse härmed skulle den vid nämnda taxering debiterade utjämningsskatten uppgå till 12.47 miljoner kronor. Med hänsyn till dels att hela det debiterade skattebeloppet ej kan förväntas inflyta, dels att från den influtna bruttoinkomsten eventuellt förekommande restitutioner avgå, har riksräkenskapsverket ansett sig böra beräkna den behållna inkomsten å titeln lill i avjämnat tal 12.0 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed i inkomsttabellen uppfört utjämningsskatt med 12,000,000 kronor.

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt.

De å förevarande inkomsttitel redovisade inkomsterna utgjordes under budgetåren 1931/1932—1933/1934 allenast av utskiftningsskatt. Från och

16 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

nied budgetaret 1934/1935 har under denna inkomsttitel redovisats jämväl den av 1933 års riksdag beslutade ersättningsskatten.

Vid 1936 års taxering har enligt uppgift från statistiska centralbyrån utskiftningsskatt debiterats med ett belopp av 359,258 kronor samt ersättningsskatt med ett belopp av 90,050 kronor, eller sammanlagt 449,308 kronor.

Med hänsyn till att såväl utskiftningsskatt som ersättningsskatt kunna förväntas fluktuera avsevärt, har riksräkenskapsverket icke funnit anledning att vidtaga ändring i det för budgetåret 1936/1937 fastställda riksstatsbeloppet.

Riksräkenskapsverket beräknar fördenskull utskiftningsskatt och ersättningsskatt för budgetåret 1937/1938 till oförändrat belopp av 250,000 kronor.

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

Under de fyra första månaderna av innevarande budgetår hava inkomsterna å förevarande titel uppgått till 118,229 kronor mot 116,144 kronor under motsvarande tid av budgetåret 1935/1936. Med hänsyn till den inkomststegring, som inträtt med sistnämnda budgetår, har riksräkenskapsverket ansett sig kunna beräkna förevarande inkomster under budgetåret 1937/1938 till samma belopp, som upptagits i riksstaten för nu löpande budgetår.

Riksräkenskapsverket har alltså i inkomsttabellen uppfört bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter med oförändrat belopp av

350,000 kronor.

Stämpelmedel.

De beräknade och behållna inkomsterna å denna titel hava uppgått till:

Beräknad Behållen Stegring +

inkomst inkomst Nedgång —

kronor kronor kronor

Budgetåret 1931/1932 .......... 53,000,000 48,809,680 — 7,961,301

» 1932/1933 45,000,000 49,653,529 + 843,849

» 1933/1934 52,000,000 49,700,377 + 46,848

» 1934/1935 55,000,000 60,169,179 -f 10,468,802

» 1935/1936 57,000,000 61,962,763 -j- 1,793,584

» 1936/1937 63,000,000

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 17

Den under budgetåret 1931/1932 inträdda minskningen av stämpelmedlen sammanhänger med den ogynnsamma konjunkturutvecklingen. Höjningen av riksstatsbeloppen från och med budgetåret 1933/1934 har föranletts av de vid 1933 års riksdag beslutade ändrade tarifferna för arvsskatt och skatt för gåva.

Enligt i statistiska centralbyrån utarbetade uppgifter å beloppen av de stämplar, som använts till nedanstående handlingar, hava dessa belopp under åren 1933—1935 utgjort:

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 12 november 1936 har statistiska centralbyrån beträffande beräkningen av arvsskatt och skatt för gåva för budgetåret 1937/1938 anfört följande:

»Centralbyrån finner, att någon påtaglig och säker anledning för närvarande icke föreligger till antagande av någon väsentlig förändring under de närmaste åren beträffande de demografiska faktorer, som kunna antagas inverka på storleken av ifrågavarande skatteinkomster. I fråga om den ekonomiska utvecklingen torde böra nämnas, att till centralbyrån hittills inkomna statistiska uppgifter rörande innevarande års skattetaxeringar oförtydbart visa ökning av skatteunderlaget för inkomst- och förmögenhetsskatten i jämförelse med år 1935; en ökning som kan tänkas, om än ingalunda med säkerhet, medföra höjning av arvs- och gåvoskatternas avkastning ej blott under budgetåret 1936/1937 utan även under budgetåret 1937/1938.

I riksräkenskapsverkets inkomstberäkningar för budgetåren 1935/1936 och 1936/1937, dagtecknade den 8 december 1934 respektive den 10 december 1935, upptogs sammanlagda beloppet av arvs- och gåvoskatterna till

27,000,000 respektive 29,000,000 kronor. Sedermera meddelade ämbetsverket i skrivelse till Kungl. Majit den 25 augusti 1936, att avkastningen av sagda skatter under budgetåret 1935/1936 beräknats till ett avrundat belopp av

30,880,000 kronor.

Med hänsyn till vad sålunda anförts samt under förutsättning att gällande föreskrifter rörande arvsskatt och skatt för gåva förbliva oförändrade synes fog finnas för antagande, att ifrågavarande skatter under budgetåret 1936/1937 komma att inflyta med omkring 33,000,000 kronor. I saknad avsärskilda hållpunkter för bedömande av utvecklingen under tiden efter löpande budgetårs utgång finner centralbyrån skäligt alt beräkna motsvarande belopp till 33,000,000 kronor jämväl för budgetåret 1937/1938.»

Bihang till riksdagens protokoll 1037. 1 sami. Nr 1 Del. 2.

‘2

18 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

Den huvudsakliga uppbörden å förevarande inkomsttitel utgöres av stämpelmedel, som av postverket inbetalas till statskontoret. Denna uppbörd utgjorde, efter avdrag av belopp som restituerats genom statskontoret, 57.82 miljoner kronor för budgetåret 1934/1935 samt 61.43 miljoner kronor för budgetåret 1935/1936. Härförutom redovisade länsstyrelserna den uppbörd av stämpelmedel jämte ränta, som inflyter i de fall, då anstånd med stämpelskattens erläggande medgivits jämlikt bestämmelserna i § 47 av förordningen om arvsskatt och skatt för gåva. Nu berörda uppbörd hos länsstyrelserna har under budgetåren 1934/1935 och 1935/1936 — efter avdrag för restitutioner -—• utgjort respektive 2.35 och 0.53 miljoner kronor.

I riksräkenskapsverket tillhandakommen skrivelse den 13 november 1936 har generalpoststyrelsen rörande stämpelmedlens beräkning för budgetåret 1937/1938 anfört bland annat följande:

»I efterföljande tablå äro månad för månad angivna de stämpelmedelsbelopp, som av generalpoststyrelsen inlevererats till statskontoret under år 1935 samt under månaderna januari—oktober 1936; dessutom lämnas i tablån uppgift örn det belopp, som kommer att levereras under november

1936.

Såsom av tablån framgår, har generalpoststyrelsen hittills under år 1936 till statskontoret i stämpelmedel inlevererat 0,6 miljoner kronor mera än som av styrelsen överlämnats under motsvarande tid år 1935. Den nedgång i stämpelmedelsleveranserna, som förekommit under första kvartalet 1936 vid jämförelse med första kvartalet 1935, torde få tillskrivas under sistnämnda kvartal förekommande större inkomster av tillfällig natur, nämligen

1 Härav ett arvsskattebelopp å 1.39 miljoner kronor.

2 Härav ett arvsskattebelopp å 1.27 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 19

stora arvsskattebelopp, bl. a. det i tablån omnämnda beloppet å 1.39 miljoner kronor. Å andra sidan torde beträffande ökningen under andra kvartalet 1936 jämfört med motsvarande kvartal 1935 böra tagas i betraktande, att i det under maj månad 1936 influtna beloppet ingår ett särskilt arvsskattebelopp å 0.88 miljoner kronor.

Under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår visar stämpelmedelsuppbörden genom postverket en ökning av 0.7 miljoner kronor i förhållande till uppbörden under motsvarande tid under budgetåret 1935/1936. Härtill torde bl. a. lia bidragit dels den ökning av vinstskatt å tippningsvinster, som på grund av allmänhetens ökade deltagande i tippningsrörelsen influtit till postverket, dels ock de ökade stämpelavgifterna för lottsedlar, som föranletts av från september månad 1936 utökat antal lotter i penninglotteriet.

Vad beträffar vinstskatten å tippningsvinster, så har denna skatt, som för budgetåret 1935/1936 av generalpoststyrelsen beräknats skola tillföra statsverket 0.4 miljoner kronor, under nämnda budgetår inbringat omkring 0.7 miljoner kronor. Enär ökningen är särskilt märkbar under innevarande år och hittills icke visat tendenser att upphöra, torde man för budgetåret 1936/ 1937 böra räkna med en inkomst för statsverket från tippningsrörelsen av omkring 0.9 miljoner kronor.

I stämpelavgift för lottsedlar samt vinstskatt torde här ovan berörda penninglotteri under budgetåret 1936/1937 tillföra statsverket en ökad inkomst på omkring 0.6 miljoner kronor.

Enär Kungl. Maj:ts förordning den 17 maj 1923 om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror (lyxstämpelförordningen) trätt ur tillämpning från och med den 1 juli 1936, kommer under budgetåret 1936/1937 stämpelavgifter av detta slag icke annat än till ett ringa belopp inflyta till statsverket. Som emellertid lyxstämpelavgifterna endast uppgått till i medeltal omkring 70,000 kronor för år, har generalpoststyrelsen i sin beräkning här nedan av stämpelmedelsuppbörden genom postverket ansett sig kunna bortse från den uppbördsminskning, som dessa stämpelavgifters slopande kommer att medföra.

Som grund för beräknandet av stämpelmedelsuppbörden genom postverket under budgetåret 1936/1937 synes kunna läggas den normala uppbörden av stämpelmedel (alltså med frånräknande av tillfällig uppbörd av större slämpelbelopp och av vinstskatt å tippningsvinster) under den hittills gångna delen av år 1936, varvid hänsyn jämväl bör tagas till den ökning av stadigvarande natur av stämpelavgifter för lottsedlar som här ovan berörts. Generalpoststyrelsens beräkning av stämpelmedelsuppbörden skulle sålunda för budgetåret 1936/1937 bliva följande:

normal uppbörd...................................... 52.o miljoner kronor

tillfällig uppbörd av större engångsbelopp.............. 8.5 » »

på grund av utökat antal lotter i penninglotteriet....... 0.6 » »

vinstskatt å tippningsvinster.......................... 0.9 » »

eller tillhopa 62.« miljoner kronor.

Örn lil! sistnämnda summa lägges det belopp av omkring 1 miljon kronor, sorn plägar inflyta genom länsstyrelserna, erhålles den summa, 63 miljoner kronor, vartill stämpelmedelsuppbörden i dess helhet under budgetåret 1936/ 1937 numera anses kunna beräknas.

För budgetåret 1937/1938 torde ej finnas anledning att räkna nied lägre stämpehnedelsuppbörd från postverket än för innevarande budgetår, under

20 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

förutsättning att nuvarande konjunkturer bliva oförändrade. Å andra sidan torde någon ytterligare stegring av uppbörden, så vitt nu kan bedömas, icke vara att emotse. Stämpelmedelsuppbörden genom postverket torde därför enligt generalpoststyrelsens åsikt jämväl för budgetåret 1937/1938, under antagande av oförändrade konjunkturer, kunna uppskattas till 62 miljoner kronor och förty inkomsterna av stämpelmedlen för sagda budgetår i riksstaten upptagas till 63 miljoner kronor, allt under förutsättning av nu gällande skattesatsers bibehållande.»

Sedan beloppet av de stämpelmedel, som av generalpoststyrelsen komma att inlevereras till statskontoret under december månad, numera är till siffran känt, kan den under första hälften av innevarande budgetår inflytande totala stämpelmedelsuppbörden fastställas med relativt stor noggrannhet. För att möjliggöra en direkt jämförelse mellan den sålunda påräkneliga stämpelmedelsuppbörden under juli—december 1936 och den för varje halvår sedan den 1 juli 1931 redovisade stämpelmedelsuppbörden lämnas i efterföljande sammanställning närmare uppgifter rörande stämpelmedelsuppbörden under månaderna juli—december och januari—juni för vart och ett av budgetåren 1931/1932—1935/1936 samt för juli—december 1936.

Verkningarna av de utav 1933 års riksdag beslutade höjningarna av tarifferna för arvsskatt och skatt för gåva hava gjort sig gällande i full utsträckning först mot slutet av år 1933. Av de i tablån redovisade halvårsuppgifterna över stämpelmedelsuppbörden hänföra sig följaktligen allenast uppgifterna från och med halvåret januari—juni 1934 till tid, under vilken arvsskatt och skatt för gåva helt utgått enligt de nu gällande högre tarifferna.

Den sammanlagda stämpeluppbörden under kalenderåret 1936 skulle enligt tablån uppgå till omkring 60.9 miljoner kronor och sålunda understiga det under kalenderåret 1935 influtna beloppet med omkring 3.0 miljoner kronor. För budgetåret 1935/1936 uppgick den behållna inkomsten å titeln till 61 .96 miljoner kronor.

För beräkningen av inkomsterna utav stämpelmedel under återstående del av nu löpande budgetår och under budgetåret 1937/1938 saknas säkra hållpunkter. Stämpelmedelsuppbördens storlek påverkas nämligen i avsevärd grad av tillfälliga omständigheter och utvisar fördenskull stor oregelbundenhet. Med hänsyn till inkomsttillflödet å titeln under juli—december månader 1936 lärer det kunna ifrågasättas, huruvida det i riksstaten för innevarande budgetår upptagna beloppet, 63 miljoner kronor, verkligen kommer att inflyta. Även om stämpelmedlens avkastning under budgetåret 1936/1937

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 21

icke kommer att uppgå till det i riksstaten beräknade beloppet, anser sig riksräkenskapsverket likväl under hänsynstagande till de av ämbetsverket i det föregående angivna allmänna förutsättningarna rörande inkomstberäkningen kunna i likhet med generalpoststyrelsen för budgetåret 1937/1938 beräkna stämpelmedlen till samma belopp som det i riksstaten för nu löpande budgetår upptagna, eller till 63 miljoner kronor. Då arvs- och gåvoskattemedlen, som ingå i detta belopp, under nästkommande budgetår icke vidare lära komma att tagas i anspråk för specialbudget, har riksräkenskapsverket ansett sig icke böra företaga den i föregående års inkomstberäkning gjorda särskilda uppskattningen, huru stor del av det sammanlagda stämpelmedelsbeloppet, som kan komma att utgöra arvsskatt och skatt för gåva.

I överensstämmelse med vad ovan anförts, har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört stämpelmedel med 63,000,000 kronor.

Automobilskattemedel.

De å denna titel beräknade och redovisade inkomstbeloppen hava för nedan angivna budgetår varit följande:

Förevarande inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1935/1936 för första gången fördelad på fordonsskatt, gummiringsskatt och bensinskatt, och hava inkomsterna å de olika skatteformerna för nämnda budgetår beräknats till 24.5, 12.5 och 51.0 miljoner kronor. Fördelningen av de sammanlagda intäkterna av automobilbeskattningen på ovannämnda tre slag av skatter under budgetåren 1931/1932—1935/1936 framgår av efterföljande tablå.

Budgetåret 1931/1932 » 1932/1933

» 1933/1934

» 1934/1935

» 1935/1936

Fordonsskatt

kronor

18,255,237

20,752,385

21,876,111

23,872,762

26,345,408

Gummirings-

skatt

kronor

6,568,887

8,231,487

11,455,526

13,796,029

15,210,181

Bensinskatt

kronor

33,947,984

43,796,927

45,175,161

49,837,368

55,238,164

Under här redovisade 5-årsperiod hava beskattningsgrunderna för fordonsskatten varit desamma intill den 1 januari 1933. Genom beslut av 1932 års riksdag bär från och med sistnämnda dag en omläggning av fordonsbeskattningen genomförts, innebärande en höjning av skattebeloppen med sam-

22 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

tidig ökning av det skattefria viktsavdraget för automobiler, höjning av skattesatserna för motorcyklar samt införande av skatt å släpvagnar.

Skatten å automobilgummiringar utgick under tiden 4 juni 1927—30 april 1932 efter 2 kronor för kilogram. Från och med den 1 maj 1932 har skatten utgått efter 3 kronor 50 öre för kilogram.

Bensinskatten utgick från och med den 4 juni 1927 efter 6 öre för liter. Enligt beslut av 1931 års riksdag uttogs därjämte från och med den 4 juni 1931 en tilläggsskatt av 2 öre för liter. Från och med den 1 maj 1932 utgår bensinskatten med 10 öre för liter.

Genom beslut av 1924 års riksdag blev jämväl motorsprit belagd med skatt, vilken skatt likväl ännu ej vunnit tillämpning. Jämlikt beslut vid 1934 års riksdag är skatten å motorsprit suspenderad till den 1 juli 1937.

Från och med den 1 januari 1937 skall enligt vid 1935 års riksdag fattat beslut en skatt av 7 öre för liter uttagas å vissa för drivande av automobil använda brännoljor. Någon inkomst av denna skatt kommer dock ej att inflyta under budgetåret 1936/1937.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 17 november 1936 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat automobilskattemedelsinkomsterna under budgetåren 1936/1937 och 1937/1938 till respektive 103,000,000 kronor och

108,000,000 kronor, fördelade på sätt framgår av nedanstående tablå.

»Under nedanstående budgetår uppgick nettobehållningen av under tiden 1 juli—30 september influtna automobilskattemedel till följande belopp:

Budgetår Kronor

1932/1933 ................................ 14,702,532: 63

1933/1934 ................................ 15,899,631: 50

1934/1935 ................................ 17,218,069: 44

1935/1936 ................................ 20,867,639: 65

Av under respektive budgetår influten skatt utgjorde ovannämnda belopp

20.2 procent, 20.2 procent, 19.7 procent och 21.5 procent.

I sin underdåniga skrivelse den 13 november 1935 med beräkning av 1936/1937 års automobilskattemedel framhöll emellertid styrelsen, att i de under juli månad 1935 influtna medlen förekom belopp, som normalt bort inflyta under juni månad, varför styrelsen räknade med en nettoinkomst under tiden 1 juli—30 september 1935 av allenast 20,000,000 kronor. Om det överskjutande beloppet, 867,639 kronor 65 öre, lades till de under budgetåret 1934/1935 influtna medlen, komme ovannämnda procentsatser att bliva 20.2, 20.2, 20.7 och 20.7 eller i medeltal 20.45 procent.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 23

Under tiden 1 juli—30 september 1936 hava influtit 20,612,758 kronor 89 öre. Om detta belopp antages utgöra 20.45 procent av de under detta budgetår inflytande automobilskattemedlen, skulle dessa komma att uppgå till i runt tal 101,000,000 kronor, häri inräknat 300,000 kronor i skatt å vissa för drivande av automobil använda brännoljor.

Då de under budgetåret 1935/1936 influtna automobilskattemedlen uppgingo till i runt tal 96,800,000 kronor, skulle således för budgetåret 1936/1937 en ökning av 4,200,000 kronor komma att uppsta. Da emellertid ökningen sistförflutna budgetår uppgick till i runt tal 9,300,000 kronor, tror sig styrelsen för budgetåret 1936/1937 våga räkna med ett större belopp än det ovan angivna, förslagsvis det i riksstaten för innevarande budgetår upptagna beloppet 103,000,000 kronor. „

Huruvida den nu rådande högkonjunkturen även kommer att bestå under budgetåret 1937/1938, är naturligtvis mycket svårt att med någon bestämdhet yttra sig om. Skulle emellertid sa bliva förhållandet, torde de inflytande automobilskattemedlen för budgetaret 1937/1938 kunna uppskattas till

108,000,000 kronor.»

Enligt från Överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter beräknas uppbörden för budgetåren 1936/1937 och 1937/1938 av fordonsskatt till respektive 26,481,000 kronor och 26,805,000 kronor samt av gummiringsskatt till 3,415,000 kronor för båda ifrågavarande budgetår.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1936 rörande beräkningen av tullmedlen m. m. har generaltullstyrelsen, på därom av riksräkenskapsverket framställd begäran, även yttrat sig angående beräkningen av genom tullverket inflytande automobilgummiringsskatt och bensinskatt.

Styrelsen har härom anfört följande:

»Vad angår de automobilskattemedel, som uppbäras genom tullverket, hava årsbeloppen av den debiterade uppbörden av automobilgummiringsskatt och bensinskatt samt restitutionerna av dessa skatter under senaste

1931/1932

1932/1933

1933/1934

1934/1935

1935/1936

Budgetår

Under månaderna juli—oktober 1934/1935—1936/1937 hava motsvarande

belopp uppgått till i jämna tusental kronor:

1934/1935

1935/1936

1936/1937

3,707

4,657

3,963

3 Inkomsterna av automobilgummiringsskatt hava alltsedan budgetaret 1931/1932 intill utgången av budgetåret 1935/1936 varit i stark tillväxt. Aven uppbörden av bensinskatt bär efter förstnämnda budgetar visat ständigt fortgående ökning. Vad beträffar de fyra första månaderna ay innevarande budgetår visar uppbörden av automobilgummiringsskatt minskning men

24 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

uppbörden av bensinskatt betydande ökning i jämförelse med samma månader av budgetaret 1935/1936.

I fråga om automobilgummiringsskatten torde böra räknas med att dess nedgång under senaste tiden icke är tillfällig. Uppbördssiffran för budgetåret 1936/1937 synes vid sådant förhållande icke böra upptagas till högre belopp an för budgetåret 1934/1935, vars fyra första månader kunde uppvisa ungefär samma uppbördssumma som motsvarande månader av budgetåret 1936/1937, eller till omkring 11 miljoner kronor brutto. Detta belopp synes ock vara det högsta, vartill bruttouppbörden av automobilgummiringsskatt kan förväntas komma att uppgå under budgetåret 1937/1938.

Vidkommande bensinskatten tyda däremot flera omständigheter på att tillväxten i uppbördssiffrorna kommer att än vidare fortgå. En höjning i det för budgetåret 1935/1936 givna uppbördsbeloppet synes därför vid beräkning av motsvarande belopp för budgetåret 1936/1937 böra företagas. Uppskattningsvis kan, med beaktande av uppbördsstegringen under den hittills tillandagångna delen av innevarande budgetår, bruttouppbörden under budgetaret 1936/1937 angivas till 60 miljoner kronor. För budgetåret 1937/1938 torde^ motsvarande uppbörd kunna beräknas till 65 miljoner kronor.

Från de obetydliga restitutionerna av automobilgummiringsskatt torde här kunna bortses. Restitutionerna av bensinskatt synas med hänsyn till den ökade uppbörden kunna för budgetåret 1936/1937 beräknas till något högre belopp än restitutionerna för budgetåret 1935/1936, eller till ett avrundat belopp av 2 miljoner kronor. Med 2.5 miljoner kronor synas restitutionerna för budgetåret 1937/1938 böra upptagas.

Nettoinkomsterna för budgetåren 1936/1937 och 1937/1938 hos tullverket av ifrågavarande slag av skatter skulle följaktligen komma att utvisa följande belopp, nämligen automobilgummiringsskatt för vartdera av budgetåren 11 miljoner kronor och bensinskatt för respektive budgetår 58 miljoner och 62 miljoner kronor.»

Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 november 1936 beräknat inkomsten för budgetåret 1937/1938 av skatt å inom riket tillverkad bensin till 1.4 miljoner kronor samt av skatt å motorsprit till 0.9 miljon kronor. I en till grund för styrelsens beräkning liggande promemoria anföres:

»Statsverkets inkomster under de senaste budgetåren av skatt å bensin, tillverkad inom landet, framgå av följande sammanställning över från tillverkningsställe utlämnad bensin.

Budgetåret 1932/1933 » 1933/1934

» 1934/1935

» 1935/1936

Enligt inhämtad upplysning beräknas utlämningen av bensin från tillverkningsställe under innevarande budgetår komma att omfatta en kvantitet av omkring 14 miljoner liter, varå skatt belöper med 1.4 miljoner kronor. För budgetåret 1937/1938 kan kvantiteten utlämnad bensin av inhemsk tillverkning likaledes uppskattas till omkring 14 miljoner liter. I anslutning härtill

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 25

kan ifrågavarande skatt, under förutsättning av oförändrad skattesats av 10 öre per liter, för sistnämnda budgetår beräknas tillföra statsverket en bena -

len inkomst av 1.4 miljoner kronor. , 1Qoj

Vad beträffar skatten å motorsprit är densamma jämlikt beslut av 1934 års riksdag suspenderad till den 1 juli 1937. I skrivelse till kontrollstyrelsen den 8 oktober 1936 har statsrådet och chefen för finansdepartementet anmodat styrelsen att avgiva yttrande rörande behovet och lämpligheten av fortsatt anstånd med skattens ikraftträdande för motorspritens del. Denna fråga är för närvarande under utredning inom kontrollstyrelsen. ^ lindel förutsättning att skatten från och med ingången av nästa budgetår skulle galla även beträffande motorsprit, bör till grund för beräkning av skatteinkomsten läggas storleken av den kvantitet motorsprit, som enligt nu gällande reg ering av sprittillverkningen i riket må av spritcentralen inköpas. Denna kvantitet utgör för närvarande cirka 19.5 miljoner volymliter. Skatten hära utgör efter 6 öre per liter cirka 1,170,000 kronor. Då emellertid förutsättes, att inbetalningen av skatten skall ske kvartalsvis i första^ månaden efter varje kvartals utgång, kommer skatten för det första budgetaret, varunder skatten skulle komma att gälla för motorsprit, att avse allenast tre kvartal.. Skatten å motorsprit skulle därför komma att för budgetåret 1937/1938 inbringa allenast ett belopp av cirka 877,000 eller avrundat 0.9 miljon kronor.»

Vid beräkningen av automobilskattemedlen för budgetåret 1937/1938 har riksräkenskapsverket att utgå från, att de nu gällande skattesatserna bibe-

hållas oförändrade.

Vad först angår fordonsskattens avkastning, är denna direkt avhängig av motorfordonsbeståndets storlek och sammansättning. Antalet registrerade motorfordon vid slutet av vart och ett av åren 1931—1935 framgår av efterföljande sammanställning.

1935 Av tablån framgår, att under kalenderåret 1935 en avsevärd stegring av antalet registrerade automobiler inträtt, medan antalet motorcyklar något minskats. Av inkomsttillflödet å titeln »Avgifter för registrering av motorfordon» under de tre första kvartalen år 1936 framgår, att motorfordonsbeståndet jämväl under innevarande år fortsatt att stiga.

Uppbörden av gummiringsskatt, som under sistförflutna budgetår utvisade en betydande stegring, har under den gångna delen av nu löpande budgetår avsevärt minskats. Enligt generaltullstyrelsens ovan intagna tablå kompletterad med senare erhållna uppgifter för november månad har sålunda den i tullverkets räkenskaper debiterade gummiringsskatten för de fem första månaderna av innevarande budgetår uppgått till endast 4.78 miljoner kronor, medan för motsvarande period av budgetåret 1935/1936 den debiterade uppbörden utgjort 5.65 miljoner kronor. Såvitt framgar av de flan tullveiket

26 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

lämnade uppgifterna rörande debiterad gummiringsskatt under juli—november månader innevarande år, torde man framdeles hava att räkna med någon sänkning av gummiringsförbrukningen trots den fortgående stegringen av motorfordonsbeståndet.

Beträffande därefter bensinskattens avkastning har stegring inträtt såväl under sislförflutna budgetår som under den gångna delen av innevarande budgetår. Generaltullstyrelsens ovan intagna tablå ävensom senare erhållna uppgifter för november månad utvisa, att den i tullverkets räkenskaper debiteiade bensinskatten för de fem första månaderna av innevarande budgetår uppgått till 29.0 miljoner kronor mot 25.7 miljoner kronor under motsvarande period av närmast föregående budgetår. Den av riksräkenskapsverket antagna fortgående stegringen av fordonsbeståndet förutsätter även en stegring av bensinförbrukningen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin förut återgivna underdåniga skrivelse beräknat, att de sammanlagda automobilskattemedlen för innevarande budgetår skulle komma att uppgå till det i riksstaten upptagna beloppet, 103,000,000 kronor. De inflytande automobilskattemedlen för budgetåret 1937/1938 har styrelsen uppskattat till 108,000,000 kronor.

För egen del anser riksräkenskapsverket, att man sannolikt ej kan räkna med att de samlade automobilskattemedlen under innevarande och nästkommande budgetar skola uppgå till fullt de belopp, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen angivit. Den av riksräkenskapsverket förutsatta fortsatta stegringen av antalet registrerade motorfordon torde dock medföra, att under budgetåret 1936/1937 fordonsskatten kommer att uppgå till det i riksstaten beräknade beloppet eller 28 miljoner kronor. Med ledning av uppbördsresultatet under nu löpande budgetårs fem första månader beräknar riksräkenskapsverket, att gummiringsskatten kommer att understiga det i riksstaten beräknade beloppet, 16 miljoner kronor, med 1 miljon kronor, under det att bensinskatten kan väntas inflyta med högst det i riksstaten upptagna beloppet, 59 miljoner kronor. För budgetåret 1936/1937 skulle alltså samtliga automobilskattemedel komma att uppgå till inemot 102 miljoner kronor.

I enlighet med de av riksräkenskapsverket antagna allmänna förutsättningarna rörande konjunkturutvecklingen beräknar ämbetsverket, att för budgetaret 1937/1938 fordonsskatten kommer att ökas med ytterligare 1 miljon kronor till 29 miljoner kronor, gummiringsskatten utfalla med samma belopp som det för innevarande år ovan beräknade eller med 15 miljoner kronor samt slutligen bensinskatten — skatt å brännoljor och motorsprit inräknad — stiga med 3 miljoner kronor till 62 miljoner kronor, varigenom samtliga automobilskattemedel under nästkommande budgetår skulle komma att uppgå till 106 miljoner kronor.

I enlighet med vad riksräkenskapsverket sålunda anfört, får ämbetsverket hemställa, att inkomsterna av fordonsskatt, gummiringsskatt och bensinskatt for budgetåret 1937/1938 beräknas till respektive 29,000,000 kronor,

15,000,000 kronor och 62,000,000 kronor och alltså för de samlade automobilskattemedlen till 106,000,000 kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 27

Tullmedel.

De beräknade och redovisade inkomsterna å denna titel hava utgjort:

Vid bedömandet av förestående sammanställning måste hänsyn tagas till under perioden vidtagna ändringar i tullsatserna. Sålunda hava från och med den 1 februari 1932 införts tilläggstullar för vissa lyxbetonade samt mer eller mindre umbärliga varor, däribland kaffe. Anmärkas må även att den av 1932 års riksdag beslutade tillfälliga kaffeskatten, uppgående till 1.56 miljoner kronor, redovisats å förevarande titel för budgetåret 1932/1933. Härutöver hava under följande riksdagar talrika mindre justeringar av tulltaxan genomförts. Dessutom bör framhållas att de senaste årens importregleringar beträffande spannmål och socker medfört en betydlig minskning av tullinkomsten.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1936 har generaltullstyrelsen beträffande beräkningen av tullmedelsinkomsterna under budgetåret 1937/1938 anfört följande:

»Bruttouppbörden av tullmedel belöpte sig under budgetåret 1935/1936 till i runt tal 155.2 miljoner kronor mot under budgetåret 1934/1935 allenast 141.8 miljoner kronor, ökningen i uppbörden hänförde sig till en var av budgetårets månader men var minst under budgetårets sista kvartal. Under var och en av de fyra tilländagångna månaderna av innevarande budgetår inträdde en ytterligare stegring i uppbörden, i det att denna, som uppgick till respektive 12.9, 13, 16.3 och 16.2 miljoner kronor, nådde omkring 1.7, 0.2, 2.6 och 0.6 miljoner kronor högre än uppbörden för motsvarande månader av budgetåret 1935/1936.

Tullmedelsuppbörden är således alltjämt i stigande. Den avmattning i ökningen, som under slutet av budgetåret 1935/1936 och början av budgetåret 1936/1937 givit sig till känna, har följts aven månads påfallande stor ökning men därefter åter av en nedgång i ökningstalet. Det relativt gynnsamma allmänna konjunkturläget och omfattningen av vårt lands handelsomsättning med utlandet böra visserligen hava en på tulluppbörden under innevarande budgetår förmånlig inverkan. Det kan emellertid ifrågasättas, om icke den sedan länge föreliggande starka importen och den därav härflytande höga tulluppbörden numera måste antagas hava närmat sig maximum för en tid framåt, och örn import- och uppbördssiffrorna för budgetåret 1937/1938 därför kunna komma att i mera betydande grad överstiga siffrorna för budgetåret 1936/1937. Nu anförda omständigheter torde påkalla en viss försiktighet vid bedömandet av varaktigheten av den fortsatta förbättringen i tullinkomsterna. Med en sådan mera försiktig beräkning skulle, örn den månatliga ökningen för varje återstående månad av inne-

28 Biksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

Debiterad tulluppbörd för olika varugrupper.

Miljoner kronor.

varande budgetår i jämförelse med motsvarande månad i nästföregående budgetår beräknas i genomsnitt lika med ökningen under sistlidna oktober månad, tulluppbörden under budgetåret 1936/1937 uppgå till i runt tal 165 miljoner kronor och bruttouppbörden av tullmedel för budgetåret 1937/1938 följaktligen kunna uppskattas till högst 166 miljoner kronor.

Restitutionerna av tullmedel uppgingo under budgetåret 1935/1936 till omkring 6 miljoner kronor, därav för månaderna juli—oktober omkring 1.5 miljoner kronor. Under juli—oktober månader av budgetåret 1936/1937 belöpte dessa sig till sammanlagt omkring 3.4 miljoner kronor, av vilket belopp dock ej mindre än 1.6 miljoner kronor motsvarade inlösta utförselbevis för spannmål. För hela innevarande budgetår kunna ifrågavarande restitutioner därför uppskattas till 6 miljoner kronor. Detta belopp synes, med hänsyn härtill och till storleken av den beräknade bruttouppbörden av tullmedel för budgetåret 1937/1938, kunna även för sistnämnda budgetår upptagas såsom restitutioner av tullmedel.

Örn hänsyn icke tages till möjligheten av sådana väsentliga förändringar i importhandeln, som kunna följa av det rådande utrikespolitiska läget eller av andra särskilda omständigheter, och ej heller till större ändringar i gällande tullsatser, skulle följaktligen de nettobelopp av tullmedel, som kunna

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 29

förväntas inflyta under budgetåren 1936/1937 och 1937/1938, utgöra respektive 159 miljoner kronor och 160 miljoner kronor.»

I föregående tabell lämnas i sammandrag en av generaltullstyrelsen utarbetad översikt av den debiterade tulluppbörden under vart och ett av budgetåren 1927/1928—1935/1936, med särskilt angivande av de varuslag, för vilka tullen under något av nämnda år uppgått till minst 1 mdjon kronor.

Enligt från generaltullstyrelsen likaledes meddelade uppgifter har den debiterade tulluppbörden för varje månad från och med budgetåret 1927/1928 lill och med november månad 1936 uppgått till följande belopp:

Debiterad tulluppbörd månadsvis.

Miljoner kronor.

Såsom framgår av tabellen har den sammanlagda debiterade tulluppborden, efter att under budgetåret 1929/1930 hava passerat ett maximum, oavbrutet sjunkit till och med budgetåret 1932/1933. För budgetåret 1933/1934 visar tulluppbörden en svag tendens att stiga, medan under budgetåren 1934/1935 och 1935/1936 en betydande stegring av uppbörden inträtt. Under den förflutna delen av innevarande budgetår har tullmedelsuppbörden ytterligare ökats. Sålunda har den debiterade tulluppbörden under månaderna juli—november 1936 uppgått till 73.2 miljoner kronor mot 68.4 miljoner kronor under samma period år 1935, vilket motsvarar en stegring av 7.0 procent. Under erinran att ökningen av den debiterade tullmedelsuppbörden varit relativt obetydlig under oktober månad samt att uppbörden under november månad utvisat nedgång i jämförelse med föregående år har riksräkenskapsverket uppskattat den debiterade tulluppbörden under budgetåret 1936/1937 till 163 miljoner kronor.

Det framtida utfallet av tullmedelsinkomsterna är i första band beroende av världskonjunkturernas allmänna utveckling. Allt sedan den senaste depressionstidens inträde har importens storlek och sammansättning varit i hög grad beroende av de olika ländernas åtgärder i monetärt och handelspolitiskt hänseende. Med hänsyn särskilt till sistangivna osäkerhetsmoment

30 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

måste beräkningen av förevarande inkomsttitel i nuvarande läge bliva mycket osäker, och stora omkastningar i det påräkneliga inkomsttillflödet äro icke uteslutna.

I enlighet med de allmänna förutsättningar rörande konjunkturutvecklingen, från vilka riksräkenskapsverket vid sin inkomstberäkning utgått, har ämbetsverket ansett sig kunna räkna med någon ytterligare stegring av tulluppbörden under nästkommande budgetår. Riksräkenskapsverket har sålunda i likhet med generaltullstyrelsen uppskattat den debiterade tulluppborden under budgetåret 1937/1938 till 166 miljoner kronor.

Mot generaltullstyrelsens förslag att beräkna restitutionerna av tullmedel for budgetåret ifråga till 6 miljoner kronor har riksräkenskapsverket icke funnit skäl till erinran.

Riksräkenskapsverket hemställer, att i enlighet med generaltullstyrelsens beräkning inkomsttiteln tullmedel i riksstaten för budgetåret 1937/1938 uppföres med ett belopp av 160,000,000 kronor.

Accis å silke.

Budgetåret 1932/1933

* 1933/1934

* 1934/1935

» 1935/1936

» 1936/1937

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1936 har generaltullstyrelsen beträffande beräkningen av ifrågavarande uppbörd anfört följande:

*De debiterade sUkeaccismedkn, som under budgetåret 1934/1935 uppi omk.n.ng 1'5 miljoner kronor, hava under budgetåret 1935/1936 stia [,-8 “pioner kronor brutto. Under tiden juli—oktober av innevarande budgetar har bruttouppbörden utgjort 979,329 kronor mot 763 555 kro-

tno°Qr7UnuerioQa^oomån?der av nästlidna budgetår. För budgetåret 1936/ 1937 och 1937/1938 torde med hänsyn härtill och särskilt till under hand mhamtade upplysningar angående omfattningen av den väntade inhemska konstsilkeproduktionen uppbörden av dessa medel kunna upptagas till i runt tal respektive 2 miljoner kronor och 2.5 miljoner kronor.

Restitutioner av silkeaccismedel, vilka under budgetåret 1934/1935 stanna1 vid 15 kronor och under budgetåret 1935/1936 icke förekommit, kunna minnas a sido vid ovan angivna inkomstberäkning för budgetåren 1936/1937

Riksräkenskapsverket beräknar, i anslutning till vad generaltullstyrelsen sålunda anfört, inkomsttiteln accis å silke för budgetåret 1937/1938 till

2,500,000 kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 31

Accis å margarin och vissa andra fettvaror.

Å förevarande inkomsttitel, som uppförts i riksstaten från och med budgetåret 1933/1934, hava de beräknade och behållna inkomsterna utgjort:

Budgetåret 1933/1934 » 1934/1935

» 1935/1936

» 1936/1937

Beräknad

inkomst

kronor

Behållen

inkomst

kronor

5,000,000

9,500,000

15,000,000

15,000,000

7,079,307

14,293,593

15,357,859

Stegring

kronor

7,214,286

1,064,266

Rörande beräkningen av denna inkomsttitel för budgetåret 1937/1938 har statens jordbruksnämnd i skrivelse till riksräkenskapsverket den 17 november 1936 anfört:

»Accis å margarin har uttagits sedan den 24 juli 1933. Från och med den 27 september 1936 utgår accis även å vissa andra fettvaror, nämligen konstister samt ersättningsmedel för smör och flott, förutsatt att dessa^ varor hålla mera än en procent vatten. Gällande bestämmelser i ämnet återfinnas i förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) om accis å margarin och vissa andra fettvaror — vilken förordning gäller intill utgången av juni 1937 och innefattar bemyndigande för Kungl. Maj:t att förordna örn accis å ifrågavarande varor till belopp av högst 60 öre för kilogram — samt i kungörelsen den 25 september 1936 (nr 516). Accisens storlek under olika tider framgår av följande uppställning.

Tid Öre för kg. Kungörelse nr

**j7 1933—31/7 1934....................... 20 484/1933 och 384/1934

Vs 1934—31/i2 1935....................... 30 388/1935

Vx 1936—26/9 1936....................... 20 628/1935 och 412/1936

27/» 1936— ............................ 30 516/1936

Försäljningen inom landet av margarin har ökat under de senare åren, vilket belyses av nedanstående sammanställning.

År

Ton (i runda tal)

1933 1934 1935

50,000 53,000 55,000

Jan.—sept.

1935 1936

40,500 41,600

Försäljningen av margarin har sålunda under innevarande år uppgått till omkring 4,600 ton i månaden.

Örn under återstående delen av löpande budgetår accisen utgår med nuvarande belopp, 30 öre för kilogram, torde man under förutsättning att försäljningen av margarin icke nedgår i förhållande till nästföregående budgetår kunna räkna med att cirka (4,600 X 3 X 200 -j- 4,600 X 9 X300 )

15.2 miljoner kronor komma att inflyta. Med hänsyn till att ovisshet råder beträffande accisens storlek efter den 31 december 1936, da kungörelsen den 25 september 1936 (nr 516) upphör att gälla, synes dock anledning saknas att frångå riksdagens beräkning av behållningen å inkomsttiteln. Erinras må, att jordbruksnämnden och kontrollstyrelsen samt riksräkenskapsverket under förutsättning av att margarinaccisen under hela budget-

32 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

året 1936/1937 skulle uttagas med 30 öre för kilogram uppskattat intäkterna å inkomsttiteln till 16 miljoner kronor.

Vad angår budgetåret 1937/1938 är det givetvis ogörligt att nu verkställa några exakta beräkningar rörande intäkterna under förevarande inkomsttitel. Såsom ovan nämnts upphöra de grundläggande bestämmelserna angående accis å margarin att gälla med utgången av innevarande budgetår. Det torde dock här få förutsättas, att dessa bestämmelser komma att förlängas i huvudsakligen oförändrad form. Men även med en sådan utgångspunkt föreligga svårigheter att uppskatta intäkterna i inkomsttiteln! Bestämmandet om accisens uttagande och dess storlek skulle nämligen fortfarande komma att ligga i Kungl. Maj:ts hand. Slutligen är det icke möjligt att nu förutsäga något angående margarinkonsumtionens utveckling så långt i framtiden som det här gäller, då denna konsumtion kan påverkas av flera för närvarande ovissa faktorer. Jordbruksnämnden har emellertid ansett sig i detta sammanhang böra utgå från att accis uttages med nuvarande belopp under större delen av nästkommande budgetår samt att försäljning inom landet av margarin under nämnda budgetår blir i huvudsak oförändrad. Med dessa utgångspunkter anser sig jordbruksnämnden böra föreslå, att nettoinkomsten av margarinaccisen för budgetåret 1937/1938 preliminärt upptages till samma belopp som under innevarande budgetår eller alltså till 15 miljoner kronor.»

Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 november 1936 uppskattat inkomsten av accis å margarin och vissa andra fettvaror under budgetåret 1936/1937 till 14 miljoner kronor. För budgetåret 1937/1938 har kontrollstyrelsen beräknat, att accisen, med samma omsättning som under innevarande budgetår och med tillämpning av en skattesats av 30 öre per kilogram, skall komma att uppgå till omkring 17 miljoner kronor.

Med hänsyn till fluktuationerna i fråga örn skattesatserna samt de i övrigt ovissa faktorer, som påverka inkomsterna å förevarande titel, har riksräkenskapsverket icke funnit tillräcklig anledning föreligga för vidtagande av ändring i det nuvarande riksstatsbeloppet.

Riksräkenskapsverket har fördenskull i inkomsttabellen uppfört inkomsttiteln accis å margarin och vissa andra fettvaror med 15,000,000 kronor.

Tobaksskatt.

Tobaksskattens avkastning har under redovisningsperioden oavbrutet stegrats. Stegringen av tobaksskatten under budgetåret 1931/1932 är beroende — utom av något ökad omsättning av tobaksvaror — av vid 1931 års riksdag

Riksräkenskaps verkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 33

beslutad höjning av den procentuella värdeskatten å olika slag av tobaksvaror ävensom av vid 1932 års riksdag genomförd ytterligare höjning av skattesatserna. Stegringen under budgetåret 1932/1933 är även delvis att återföra på förnyad höjning av skattesatserna jämlikt beslut vid 1933 års riksdag.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1936 har aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet anfört, att beloppet av den tobaksskatt, som inlevererats eller kommer att inlevereras under tiden januari—november i år uppgår till 79.8 miljoner kronor. Det belopp, som kommer att inlevereras i tobaksskatt under innevarande december månad, uppskattar bolaget till cirka 6.5 miljoner kronor. För hela innevarande kalenderår kan alltså tobaksskatten beräknas till cirka 86.3 miljoner kronor. Med hänsyn till den alltjämt fortgående ökningen i omsättningen har bolaget, med utgångspunkt från oförändrade priser och skattesatser samt under förutsättning att konjunkturerna förbliva oförändrat gynnsamma intill utgången av budgetåret 1937/1938, ansett sig kunna beräkna tobaksskatten under budgetåret 1936/ 1937 till 88.0 miljoner kronor och under budgetåret 1937/1938 till 89.0 miljoner kronor.

Närmare uppgifter rörande totalomsättningen av tobaksvaror under kalenderåren 1929—1935 lämnas i efterföljande tabell, vari jämte kvantitetsoch värdesiffror jämväl på respektive år belöpande tobaksskatt angives.

Rörande förändringarna i omsättningen m. m. under de tre senaste åren lämnas uppgifter i efterföljande tablå.

Kvantitet. 1934 1935 1936

J a n u a r i—o k t o b e r.

Bihang tilt riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 1 Del 2.

34 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

Kvantitet. 1934 1935 i936

Jul i—o k t o b e r.

Oktober.

Värde.

Av ovanstående båda sammanställningar framgår att variationerna i storleken av de omsatta varukvantiteterna under kalenderåret 1935 i jämförelse med år 1934 och under den förflutna delen av innevarande år i jämförelse med motsvarande perioder under år 1935 i allmänhet varit relativt små. Värdet av de omsatta varukvantiteterna liksom tobaksskatten utvisar däremot under såväl sistförflutna som innevarande år en fortgående stark stegring.

Under den förflutna delen av innevarande år har tobaksskattens avkastning stegrats för perioden januari—oktober med 6.5 procent, för perioden juli—oktober med 6.3 procent och för oktober månad med 4.2 procent i jämförelse med avkastningen under motsvarande perioder år 1935. Med utgångspunkt härifrån har riksräkenskapsverket i likhet med monopolbolaget beräknat inkomsterna av tobaksskatt under budgetåret 1936/1937 till 88 miljoner kronor.

Den av aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet verkställda uppskattningen av tobaksskatten för budgetåret 1937/1938 till 89 miljoner kronor finner riksräkenskapsverket väl låg. Med de allmänna förutsättningar rörande konjunkturutvecklingen, från vilka ämbetsverket vid sin inkomstberäkning utgått, har riksräkenskapsverket ansett sig kunna höja monopolbolagets beräkning av tobaksskattens avkastning med 1 miljon kronor.

Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed i inkomsttabellen uppfört tobaksskatt med 90,000,000 kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 35

Brännvinstillverkningsskatt.

Stegringen av inkomsterna under budgetåret 1935/1936 är beroende på att genom beslut vid 1935 års riksdag anståndstiden med brännvinstillverkningsskattens erläggande förkortats från sex till en månad, varigenom en tillfällig merinkomst av omkring 8 miljoner kronor uppkommit.

Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 november 1936 uppskattat statsverkets inkomst av brännvinstillverkningsskatt under budgetåret 1937/1938 till 15.5 miljoner kronor. I en av kontrollstyrelsen samtidigt överlämnad, till grund för beräkningen liggande promemoria anföres följande:

»Denna skatteinkomst är i riksstaten för innevarande budgetår upptagen med 14.5 miljoner kronor. Med hänsyn till storleken av redan debiterade skattebelopp samt kännedomen om den omfattning, i vilken beskattningsbart brännvin torde komma att under den återstående delen av budgetåret levereras till aktiebolaget Vin- & spritcentralen, kan beräknas, att den behållna inkomsten av brännvinstillverkningsskatten torde komma att inflyta med ungefär nämnda belopp, 14.5 miljoner kronor.

Vad angår inkomsten av brännvinstillverkningsskatten för budgetåret 1937/1938 må erinras, att den inflytande skatten är betingad av storleken av spritcentralens inköp av sprit för förtäringsändamål samt för de användningsområden i övrigt, för vilka beskattad sprit skall komma till användning. Till grund för skatteinkomstens beräkning för innevarande budgetår har lagts en kvantitet beskattningsbart brännvin av sammanlagt något över 26 miljoner liter av normalstyrka, som då beräknades komma att upphandlas för nämnda ändamål. För den mot instundande budgetår svarande tiden kan enligt inhämtad upplysning spritcentralens inköp av brännvin, för vilket tillverkningsskatt skall påföras, beräknas uppgå till omkring 28 miljoner liter av normalstyrka, varå skatt efter 65 öre per liter belöper med omkring 18.2 miljoner kronor. Efter avdrag för restitutioner, beräknade till omkring 2.7 miljoner kronor, skulle uppstå en behållen inkomst av omkring 15.5 miljoner kronor.»

Riksräkenskapsverket har i enlighet nied kontrollstyrelsens förslag i inkomsttabellen upptagit brännvinstillverkningsskatten till 15,500,000 kronor.

Rusdryckstörsäljningsmedel.

Vad inkomsterna från parl i hand elsb olaf) beträffar, hänföra sig dessa till aktiebolaget Vin- & spritcentralen jämte vissa agentbolag. Statsverkets beräknade och behållna inkomster från berörda bolag hava utgjort:

36 Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

Kontrollstyrelsen har i sin skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 november 1936 uppskattat statsverkets inkomster av partihandelsbolag för budgetåret 1937/1938 till 12.0 miljoner kronor.

I en av kontrollstyrelsen samtidigt överlämnad, den 10 november 1936 dagtecknad skrivelse bär aktiebolaget Vin- & spritcentralen beräknat förevarande inkomsttitel till 12.0 miljoner kronor samt rörande beräkningen anfört följande:

»Storleken av inleveransen under budgetåret 1937/1938 är beroende av utvecklingen av bolagets rörelse under år 1937. I detta hänseende är det av betydelse att undersöka, huru försäljningen gestaltat sig under den nu tilländalupna delen av år 1936. Siffror till belysande härav föreligga för de tre första kvartalen och te sig på sätt nedanstående tablå utvisar, vilken angiver omsättningens volym för de tre första kvartalen åren 1935 och 1936, varvid såsom bas för indexserien valts försäljningen under år 1934.

Totalförsäljningen under trekvartalsperioden 1936 har således varit något större än under motsvarande tid år 1935, men siffrorna för år 1936 tyda icke på någon fortskridande uppåtgång utan i stället på en viss stabilisering av omsättningens volym. Försiktigheten torde därför bjuda att icke räkna med större omsättning 1937 än under år 1936.

Nettovinsten för år 1936 beräknas, såsom ovan antytts, komma att möjliggöra en inleverans av 12 miljoner kronor. Under förutsättning av att de vinstbestämmande faktorerna för rörelsen år 1937 icke undergå någon nämnvärd förändring — en förutsättning, vars hållbarhet för närvarande icke kan närmare bedömas med hänsyn bl. a. till det ovissa läget på valutaområdet — skulle, då omsättningen antagits komma att ernå samma omfattning som 1936, kunna för år 1937 förutses en inleverans till samma belopp som för år 1936, d. v. s. av 12 miljoner kronor.

Med hänsyn till det anförda torde inkomstbeloppet under riksstatstiteln 'Rusdrycksförsäljningsmedel a Partihandelsbolag’ för budgetåret 1937/1938 kunna upptagas med 12 miljoner kronor.»

Ehuruväl riksräkenskapsverket, som vid sin inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938 utgår ifrån, att inga väsentliga rubbningar komma att inträda i den svenska kronans värde gent emot de viktigare utländska valutorna, anser det kunna ifrågasättas att något höja den av aktiebolaget Vin- & spritcentralen verkställda beräkningen av inkomsterna från partihandeln med

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

rusdrycker, har ämbetsverket likväl icke velat påyrka ändring av det i riksstaten för budgetåret 1936/1937 upptagna inkomstbeloppet.

I fråga om detaljhandelsbolagens vinst vid försäljning av rusdrycker hava de beräknade samt redovisade statsinkomsterna utgjort:

Budgetåret 1931/1932 5 1932/1933

» 1933/1934

» 1934/1935

» 1935/1936

» 1936/1937

I förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontrollstyrelsen beräknat rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolagen för budgetåret 1937/1938 till 21.0 miljoner kronor. Rörande grunderna för beräkningen anföres i en av kontrollstyrelsen samtidigt överlämnad promemoria följande:

»Nämnda medel äro i riksstaten för budgetåret 1936/1937 upptagna med

20.00 miljoner kronor. Statsverkets behållna inkomst av samma medel var enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning under budgetåret 1935/1936 19.49 miljoner kronor och under budgetåret 1934/1935 17.74 miljoner kronor mot respektive 20.00 miljoner och 18.00 miljoner kronor i riksstaten beräknade. Enligt av systembolagen verkställda approximativa beräkningar torde den totala nettovinsten för kalenderåret 1936 komma att uppgå till cirka 25.26 miljoner kronor mot 23.79 miljoner kronor för kalenderåret 1935. Av förstnämnda belopp synas enligt inom kontrollstyrelsen verkställd beräkning ungefärligen 4.90 miljoner kronor komma att behöva tagas i anspråk för avskrivningar och skattereservationer och alltså för inleverans till statsverket återstå cirka 20.36 miljoner kronor. Da emellertid systemnolagcns vinstberäkningar städse visat sig vara hållna i underkant och rusdrycksförsäljningen under oktober starkt tilltagit, synes efter vad nu morn kontrollstyrelsen kan bedömas inleveransen till statsverket under budgetåret 1936, 1937 komma att närma sig 21.00 miljoner kronor.

Utslagsgivande för beräkningen av det belopp, med vilket rusdrycksforsäljningsmedel från detaljhandelsbolagen böra upptagas i riksstaten för budgetåret 1937/1938, är den blivande allmänna konjunkturutvecklingen. Den totala spritdrycksförsäljningen för konsumtionsändamål har under de tio första månaderna år 1936 uppgått till cirka 25.60 miljoner liter. Motsvarande kvantitet var år 1935 24.51 miljoner och år 1934 23.25 miljoner liter. Från år 1935 föreligger alltså en ökning å 4.4 procent och från år 1934 en ökning å 10.1 procent. Med samma ökning i genomsnitt de två senaste månaderna från år 1935 räknat som under augusti, september och oktober (4.8 procent) skulle totalförsäljningen under år 1936 komma att Uliva 31.67 miljoner Uter. Jämfört med år i935 har under de tio första månaderna 1936 utminuteringen ökat med cirka 4.3 procent medan motsvarande ökning för systembolagens egen utskänkning är cirka 9.5 procent men för övrig utskänkning blott cirka

2.2 procent. För vinförsäljningen är jämfört med år 1935 ökningen 7.3 procent och i detta fall är ökningen större inom de båda utskänkningsrörelsen^ än inom utminuteringen.

Sannolikt torde man alltjämt en tid framåt kunna räkna med en fortsatt

38 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

ö.!*,1—av rusdrycksförsäljningen. Då emellertid ökningen i för-

säljningen väl icke under september och oktober men tidigare under året Y.!saf. en avtagande tendens och till och med vissa tecken på direkt sjunkande försäljning börjat att framträda — under augusti i år var ej blott den överlatna spritdrycksutskänkningen utan även vinutminuteringen något lägre än i fjor torde nian för år 1937 jämfört med år 1936 böra räkna med endast l;aasj'a svaS ökning i den för dessa kalkyler utslagsgivande spritdrycksförsäljmngen. Nämnda försäljning torde sannolikt år 1936, enligt vad “man ur ovan anförda statistik kan utläsa, komma att stanna något under 31.70 miljoner liter. Under förutsättning av ytterligare något förbättrade konjunktuier torde spritdrycksförsäljningen under år 1937 kunna förväntas stiga till omkring 32.50 miljoner liter. Mot en försäljning å 32.50 milioner liter torde under förutsättning av ett något förbättrat konjunkturläge svara en total nettovinst å omkring 26.50 miljoner kronor. Då härav sannolikt ett större belopp än närmast föregående år, eller omkring 5.3 miljoner kronor, torde behöva komma att tagas i anspråk för avskrivningar och reservationer för skatter m. m., skulle alltså inleveransen till statsverket kunna beräknas till 21.20 miljoner, eller i runt tal 21.00 miljoner kronor.

Statsverkets vinstmedel fran systembolagen för år 1937, d. v. s. rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolagen för budgetåret 1937/1938, torde därför tillsvidare kulina beräknas inflyta med 21.00 miljoner kronor.»

Mot den i promemorian verkställda beräkningen av inkomsten från detaljliandelsbolagen har riksräkenskapsverket icke funnit skäl till erinran.

Riksräkenskapsverket föreslår fördenskull, att rusdrycksförsäljningsmedlen för budgetåret 1937/1938 i riksstaten uppföras med 12,000,000 kronor för partihandelsbolag och 21,000,000 kronor för detaljhandelsbolag.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.

De i tablån redovisade stegringarna av omsättnings- och utskänkningsskattens avkastning äro delvis föranledda av de höjningar i skattesatserna, som tid efter annan vidtagits. Sålunda infördes den 1 februari 1932 en särskild grundavgift för omsättningsskatten med 60 öre för liter. Från och med den 1 juli 1932 höjdes grundavgiften till 1 krona för liter och procentsatsen för omsättningsskatten fran 55 till 60 procent å detaljhandelsbolagens inköpspris. Den 1 februari 1933 slutligen höjdes grundavgiften till 1 krona 60 öre för liter, varjämte omsättningsskatten utsträcktes att avse jämväl spritdrycker, som användas för tekniska eller likartade ändamål.

Kontrollstyrelsen har i sin skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 no-

Riksriikenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 39

\ember 1936 beräknat denna skatt för budgetåret 1937/1938 till 91 miljoner kronor. I en till grund för denna beräkning liggande promemoria anföres:

»Nämnda medel äro i riksstaten för budgetåret 1936/1937 upptagna med

89.00 miljoner kronor. Statsverkets behållna inkomst av samma medel var enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning under budgetaret 193o/193b 87.61 miljoner kronor mot 86.00 miljoner kronor i riksstaten beräknade. Inleveransen för juni—oktober 1936, d. v. s. statsverkets behållna inkomst under juli—november 1936, utgör cirka 37.53 miljoner kronor mot 36.12 miljoner kronor under samma tid i fjor. Det må anmärkas, att nära nog hela den angivna ökningen å cirka 1.41 miljoner kronor belöper å omsättningsskatten å spritdrycker medan utskänkningsskatten influtit med ett endast obetydligt ökat och omsättningsskatten å inhemskt vin med ett något minskat belopp Under förutsättning av ett i genomsnitt något bättre konjunkturläge under november 1936—maj 1937 än under juni—oktober 1936 skulle den totala inleveransen under budgetåret 1936/1937 komma att ligga mellan 90.00 miljoner och 91.00 miljoner kronor. Under nämnda förutsättning skulle alltså riksstatstiteln enligt dessa självfallet endast mycket ungefärliga kalkvler komma att uppvisa ett överskott å mellan 1.00 miljon och 2.00 miljoner kronor. Efter vad man nu kan finna torde det därför, nied den i beräkningen över rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolagen förutsatta ganska svaga stegringen i totalkonsumtionen, ej innebära någon risk att verkställa en uppräkning av denna skattetitel. Då emellertid kalkylerna i detta fall måste baseras på ett konjunkturläge under en tidsperiod som sträcker sig 5 månader längre fram i tiden an motsvarande tidsperiod för rusdrycksförsäljningsmedlen, synes dock försiktigheten bjuda, att uppräkningen tillsvidare begränsas till 2.00 miljoner krolior. Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker (inbegripet örnsättningsskatten å inhemskt vin) torde alltså, under förutsättning av ofoiändrade skattesatser, för budgetåret 1937/1938 böra beräknas till 91.00 miljoner kronor.»

Enligt i promemorian meddelad uppgift skulle den behållna inkomsten av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker under de feni första månaderna av innevarande budgetår uppgå till 37.53 miljoner kronoi, medan motsvarande inkomst under budgetåret 1935/1936 utgjorde 36.12^ miljoner kronor. Stegringen av inkomsttillflödet under innevarande budgetår har salunda uppgått till 1.41 miljoner kronor eller 3.9 procent. Antages sistangivna stegringsprocent gälla för budgetåret 1936/1937 i dess helhet, skulle den behållna inkomsten under nämnda budgetår uppgå till omkring 91 miljonei kronor.

Med hänsyn härtill och i enlighet med de av riksräkenskapsverket antagna allmänna förutsättningarna rörande konjunkturutvecklingen har riksräkenskapsverket ansett sig kunna höja den av kontrollstyrelsen för nästkommande budgetår beräknade inkomsten av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker med 1 miljon kronor.

Riksräkenskapsverket hemställer sålunda, alt omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker för budgetåret 1937/1938 i riksstaten upptages till

92,000,000 kronor.

40 Riksrdkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

Maltskatt.

Budgetåret 1931/1932 »> 1932/1933

» 1933/1934

» 1934/1935

» 1935/1936,

» 1936/1937.

Maltskatten, vilken tidigare utgått efter 65—75 öre för kilogram malt, som vid skattepliktigt bryggeri användes för tillverkning av maltdryck, höjdes rån och med den 1 mars 1932 med 20 öre samt från och med den 14 februari 1933 med ytterligare 40—50 öre för kilogram. Efter sistnämnda höjning utgår alltså maltskatten med 125—145 öre för kilogram malt.

I en av kontrollstyrelsen till riksräkenskapsverket med merberörda skrivelse den 13 november 1936 överlämnad promemoria anföres följande:

»Föi budgetåret 1936/1937 är inkomsten av maltskatten i riksstaten upptagen med 28 miljoner kronor. Vad angår det belopp, med vilket nämnda skatt i verkligheten kommer att inflyta under innevarande budgetår, må till en början erinras, att maltdryckskonsumtionen efter inträdandet av de rådande förbättrade konjunkturerna först under innevarande år visat tendens till sadan ökning, att en stegring i maltskatleinkomsten kan påräknas. Den allna inkomsten å denna skattetitel utgjorde för budgetåren 1934/1935 och 1935/1936 respektive 26,073,440 kronor och 26,229,253 kronor. Nu nämnda lorhallanden återspeglas närmare av siffrorna för maltavverkningen under senare tid. I nedanstående tabell angives storleken av maltavverkningen i de skattepliktiga bryggerierna månadsvis för 12-månadersperioder vilka på grund av det medgivna anståndet med skatteinbetalningen kunna anses ungefärligen svara mot det budgetår, då skatten inflyter (i ton) •

Månad 1931/1932 1932/1933

April............. 2,445 2,249

Maj.............. 2,457 2,236

Juni............. 2,545 2,241

Juli.............. 2,633 2,280

Augusti.......... 2,077 2,156

September........ 2,012 1,845

Oktober.......... 1,835 1,465

November........ 2,204 1,623

December......... 2,002 1,666

Januari........... 2,023 2,320

Februari.......... 2,559 1,547

Mars....... 1,832 1,089

Summa 26,624 22,717

• uAv t!lbellen Samgår, att den mängd skattepliktigt malt, som kan beräknas i huvudsak komma att ligga till grund för skatteinkomsten, frånsett restitutioner, under de första 7 månaderna av innevarande budgetår — eller 13 843 ton — överstiger motsvarande kvantitet under budgetåret 1935/1936 — eller

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 41

13,132 ton — med 711 ton eller med omkring 5.5 procent. Därest motsvarande ökning kan antagas inträda jämväl för återstående 5 månader av innevarande budgetår i jämförelse med budgetåret 1935/1936, skulle maltskatten för budgetåret 1936/1937 kunna beräknas inflyta med ett belopp av omkring 27.7 miljoner kronor.

Vad angår inkomsten av maltskatten för budgetåret 1937/1938 bör, under förutsättning av i stort sett oförändrat konjunkturläge, vid en uppskattning av densammas storlek räknas med att maltdryckskonsumtionen även i fortsättningen kommer att undergå viss stegring. I jämförelse med den här ovan för budgetåret 1936/1937 beräknade skatteinkomsten av 27.7 miljoner kronor bör sagda inkomst för budgetåret 1937/1938 kunna angivas till ett något högre belopp. Verkställd undersökning har givit vid handen, att bryggeriernas försäljning av skattepliktiga maltdrycker för de senaste 12 månaderna (november 1935—oktober 1936) jämfört med närmast föregående 12månadersperiod utvisar en stegring med omkring 5 procent. Försiktigheten torde emellertid bjuda att i förhållande till den konsumtion av skattepliktiga maltdrycker, som motsvarar den ovan antagna skatteinkomsten^ för innevarande budgetår, vid en beräkning för nästa budgetår utgå från en något mindre motsvarande ökning. Därest man antager, att denna ökning kommer att utgöra 3 procent, skulle den häremot svarande behållna inkomsten av maltskatten för budgetåret 1937/1938 kunna uppskattas till omkring 28.5 miljoner kronor.»

Kontrollstyrelsens beräkning av maltskattens avkastning under budgetåret 1937/1938 finner riksräkenskapsverket stå i god överensstämmelse med de allmänna förutsättningar rörande konjunkturutvecklingen, från vilka ämbetsverket vid sin inkomstberäkning utgått. Ehuruväl utfallet av förevarande inkomsttitel ej låter sig beräkna med någon större säkerhet, får riksräkenskapsverket fördenskull biträda kontrollstyrelsens förslag.

Riksräkenskapsverket får sålunda tillstyrka, att inkomsttiteln maltskatt i riksstatsförslaget uppföres med 28,500,000 kronor.

II. Uppbörd i statens verksamhet.

Vattendomstolsavgifter.

Såsom av sammanställningen framgår, hava vattendomstolsavgifterna visat sig fluktuera betydligt. För de senast förflutna feni budgetåren hava de behållna inkomsterna i medeltal för år utgjort 21,060 kronor. Enligt riks-

42 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

räkenskapsverkets mening saknas tillräckliga skäl att vidtaga ändring i det nuvarande riksstatsbeloppet.

Riksräkenskapsverket har fördenskull i inkomsttabellen upptagit vattendomstolsavgifterna till 25,000 kronor.

Inkomster vid fångvården.

Denna inkomsttitel, som avser dels överskott å fångvårdens verkstads- och jordbruksdrift, dels bidrag till fångvården från vissa städer och kommuner och dels vissa andra vid fångvården inflytande uppbördsmedel, har uppförts i riksstaten från och med budgetåret 1935/1936. För detta budgetår hade inkomsten beräknats till 560,000 kronor, varav å verkstadsdriften beräknades belöpa i runt tal 535,000 kronor. Inkomsterna å denna titel uppgingo under ifrågavarande budgetår till 522,499 kronor samt utgifterna till 51,175 kronor. Därest man bortser från utgifterna, vilka vörö av engångskaraktär, innebär alltså budgetutfallet, att i jämförelse med det beräknade beloppet ett underskott uppstått å denna inkomsttitel av 37,501 kronor. För budgetåret 1936/1937 har titeln beräknats till 550,000 kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 november 1936 har fångvårdsstyrelsen beträffande beräkningen av inkomsterna å denna titel under budgetåren 1936/1937 och 1937/1938 anfört, bland annat, följande:

»Vad först angår beräkningen av inkomsterna för budgetåren 1936/1937 och 1937/1938 å riksstatstiteln 'Inkomster vid fångvården’ får fångvårdsstyrelsen åberopa vad styrelsen anfört i skrivelse till Kungl. Maj:t den 12 september 1936 angående anslag till fångvården att äskas vid 1937 års riksdag. Styrelsen anförde däri följande.

I riksstaten för budgetåret 1936/1937 har under uppbörd i statens verksamhet inkomsttiteln 'Inkomster vid fångvården’ beräknats till 550,000 kronor. Enligt Kungl. Maj:ts brev den 26 juni 1936 hava ifrågavarande inkomster för budgetåret 1936/1937 beräknats sålunda:

1. Bidrag från vissa städer och kommuner................... kronor 4,345

2. Övriga uppbördsmedel .................................. » 7,655

3. Överskott av särskilda rörelsegrenar:

Jordbruksdriften........................ kronor 8,000

Verkstadsdriften ........................ » 530,000 » 538,000

Säger för inkomster kronor 550,000.

För budgetaret 1937/1938 torde posten bidrag från vissa städer och kommuner böra, med hänsyn till att bidrag för det numera nedlagda kronohäktet i Karlshamn bortfallit, sänkas med 300 kronor och upptagas till 4,045 kronor.

Beträffande beräknandet av överskottet å jordbruksdriften är att nämna, att jordbruksdriften vid den nya anstalten för män, som ådömts ungdomsfängelse, kommer att under budgetåret 1937/1938 pågå endast från den 14 mars 1938, då nuvarande arrendatorns kontrakt upphör, varför någon behållen inkomst av det där bedrivna jordbruket ej torde vara att förvänta. Efter samråd med Sveriges allmänna lantbrukssällskap har styrelsen ansett

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 13

överskottet å fångvårdens jordbruksdrift i övrigt, nämligen vid centralfängelset i Mariestad och fångkolonien vid Singeshult, kunna för budgetåret 1937/ 1938 beräknas till 13,800 kronor.

För att läggas till grund vid beräkningen av överskottet å verkstadsdriften bifogar styrelsen en tablå beträffande inkomster och utgifter för sagda rörelsegren, omfattande budgetåren 1929/1930—1935/1936. Med stöd av siffrorna i denna tablå har styrelsen ansett överskottet å verkstadsdriften böra för budgetåret 1937/1938 beräknas till 500,000 kronor.

Posten övriga uppbördsmedel torde för budgetåret 1937/1938 kunna upptagas till 7,155 kronor.

Enligt vad styrelsen sålunda föreslagit skulle för budgetåret 1937/1938 'Inkomster vid fångvården’ beräknas till sammanlagt 525,000 kronor.’

Då styrelsen nu har att yttra si» beträffande 'Inkomster vid fångvården’ för budgetåren 1936,1937 och 1937/1938 torde beträffande förstnämnda budgetår allenast vara att nämna, att posten 'Bidrag från vissa städer och kommuner’ på grund av nedläggande av kronohäktet i Karlshamn kommer att uppgå till 300 kronor mindre än det i staten upptagna beloppet 4,345 kronor. I fråga örn budgetåret 1937/1938 synes, såvitt styrelsen nu kan bedöma, icke föreligga någon anledning för styrelsen att föreslå, att nämnda inkomster beräknas till annat belopp än det i skrivelsen den 12 september 1936 angivna, 525,000 kronor.»

Av den uti skrivelsen åberopade tablån framgar, att verkstadsdriftens inkomster, utgifter samt överskott för budgetåren 1929/1930—1935/1936 uppgått till nedan angivna belopp i tusental kronor:

Budgetår Inkomster Utgifter överskott

1929/1930 ...................... 1,258 833 425

1930/1931 ...................... 1,557 1,136 421

1931/1932 ...................... 1,444 902 542

1932/1933 ...................... 1,893 1,284 609

1933/1934 ...................... 2,143 1,693 450

1934/1935 ...................... 1,958 1,419 539

1935/1936 ...................... 1,847 1,355 492

Nettoöverskottet av verkstadsdriften har alltså under ovan angivna tidsperiod utgjort i medeltal omkring 497,000 kronor för budgetår räknat.

Såvitt framgår av fångvårdsstyrelsens ovanberörda skrivelse, skulle inkomsterna för budgetåret 1937/1938 beräknas sålunda:

1.

2.

3.

Bidrag från vissa städer oell kommuner ........................

Övriga uppbördsmedel............................................

Överskott av särskilda rörelsegrenar:

Jordbruksdriften.............................. kronor 13,800

Verkstadsdriften .............................. *______500,000

kronor

»

»

4,045

7,155

513,800

Summa kronor 525,000.

Riksräkenskapsverket, som ej bar något att erinra mot de av fångvårdsstyrelsen gjorda beräkningarna, bar i enlighet med styrelsens förslag i inkomsttabellen uppfört inkomster vid fångvården med 525,000 kronor.

44 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

Inkomster vid statens uppfostringsanstalt å Bona.

Denna inkomsttitel uppfördes första gången i riksstaten budgetåret 1935/ 1936, och beräknades inkomsten å titeln för nämnda budgetår till 55,000 kronor. Den behållna inkomsten under budgetåret 1935/1936 uppgick till 55,035 kronor. För innevarande budgetår har inkomsten beräknats till

55,000 kronor.

I underdånig skrivelse den 24 augusti 1936 med anslagsäskanden för anstalten för budgetåret 1937/1938 har anstaltsstyrelsen beräknat anstaltens uppbörd under detta budgetår till nedan angivna belopp:

1. Hyror för tjänstemannabostäder .........................

2. Till befattningshavare försålt bränsle och elektrisk energi

3. Till befattningshavare från förråd försålda livsmedel .......

4. Till befattningshavare från förråd försålda materialier ......

5. Inkomster av filmförevisningar ...........................

6. övriga uppbördsmedel ................................

7. överskott av särskilda rörelsegrenar:

Jord-, trädgårds- och skogsbruk ..........kronor 20,500

Verkstads- och bageridrift ................ » 3,600

kronor 11,200 » 3,500

» 8,000

» 2,000

» 600

» 600

» 24,100

Summa kronor 50,000.

I enlighet med den sålunda verkställda beräkningen har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört inkomster vid statens uppfostringsanstalt å Bona med 50,000 kronor.

Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäkringsrådet.

Beräknad Behållen Stegring +

Budgetåret 1931/1932 ............. 1,050,000 1,126,444 + 30,535

» 1932/1933 1,050,000 1,104,281 — 22,163

* 1933/1934 1,060,000 1,035,298 — 68,983

» 1934/1935 1,020,000 1,058,431 + 23,133

» 1935/1936 1,100,000 1,207,764 + 149,333

8 1936/1937 1,150,000

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1936 har riksförsäkringsanstalten beträffande beräkningen av inkomsterna å förevarande titel under budgetåret 1937/1938 yttrat bland annat följande:

»1. Tilläggsavgifter. I försäkringsavgifter enligt lagen örn försäkring för olycksfall i arbete beräknas med ledning av nu föreliggande uppgifter under budgetåret 1936/1937 komma att inflyta till riksförsäkringsanstalten omkring 14.5 miljoner kronor. Lindring i försäkringsavgifter enligt 15 § i samma lag beräknas till omkring 1.8 miljoner kronor. Tilläggsavgifterna, vilka utgöra 5 % å summan av dessa båda belopp 16.3 miljoner kronor, kunna således föredetta budgetår beräknas till omkring 815,000 kronor.

För budgetåret 1937/1938 torde summan av försäkringsavgifterna och

Kiksriikcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 45

lindringsbeloppen kunna beräknas till omkring 16.8 miljoner kronor och tilläggsavgifterna alltså till omkring 840,000 kronor.

2. Bidrag. Under budgetåret 1936/1937 skall enligt försäkringsinspektionens skrivelse till statskontoret den 2 november 1936 i hiding erläggas 412,878 kronor 68 öre.

Summan av de försäkringsavgifter, som under år 1936 komma att inflyta till de ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolagen, kan antagas komma att uppgå till omkring 14.5 miljoner kronor, däri inberäknat förekommande lindringsbelopp enligt 15 § olycksfallsförsäkringslagen. Bidragen, som

utgöra 3 % av försäkringsavgifterna, kunna således beräknas komma att under budgetåret 1937/1938 uppgå till omkring 435,000 kronor.

3. Ersättning frän riksförsäkringsanstaltens olgcksfallsförsäkringsfond.

Enligt kungl, brev den 27 juni 1930 skall från denna fond för varje budgetår utgå ett belopp av 22,000 kronor såsom ersättning till statsverket för anstaltens bestyr med förvaltningen av fonden. .... . . _

4. Ersättning frän riksförsäkringsanstaltens trafiklivräntefond. Enligt kungl, brev den 19 december 1930 utgår från denna fond viss ersättning till statsverket för anstaltens bestyr med dess trafikförsäkringsrörelse. Denna ersättning, som under budgetåret 1936/1937 inflyter med 851 kronor 57 öre, kan under budgetåret 1937/1938 beräknas inflyta med omkring 1,000 kro-

Inkomsterna under ifrågavarande riksstatstitel kunna sålunda i avrundade tal uppskattas för budgetåret 1936/1937 till 1,250,000 kronor och för budgetåret 1937/1938 till 1,300,000 kronor.»

Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse med anstaltens beräkning i inkomsttabellen upptagit inkomsttiteln bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäkringsrådet till 1,300,000 kronor.

Bidrag till pensionsstyrelsen.

Förevarande inkomsttitel uppfördes för första gången i riksstaten budgetåret 1935/1936, varvid inkomsten å titeln beräknades till 125,000 kronor. Den behållna inkomsten under nämnda budgetår uppgick till 257,358 kronor. För budgetåret 1936/1937 har inkomsten i riksstaten upptagits till 85,000 kro-

nor.

Pensionsstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 november 1936 rörande beräkningen av förevarande inkomster för budgetåret 1937/1938 anfort följande:

»Bidraget till pensionsstyrelsen för budgetåret 1936/1937, som redan helt inlevererats till statsverket, utgör 113,476 kronor 21 öre. Detta bidrag bestar dels av ersättning från allmänna pensionsförsäkringsfonden för pensionsstyrelsens bestyr med förvaltningen av fonden, kronor 32,500, dels av bidrag Iran den frivilliga pensionsförsäkringen till bestridande av styrelsens kostnader för denna försäkringsverksamhet, 80,976 kronor 21 öre.

För budgetåret 1937/1938 kommer nämnda bidrag att beraknas efter nya grunder. Sålunda utgår icke från folkpensioneringsfondcn något sarski t bidrag för pensionsstyrelsens bestyr med fondens förvaltning. Vidare skal

enligt kungl, brev den 6 december 1935 -----frivilliga försäkringens

bidrag till pensionsstyrelsen hädanefter beraknas till ett sadant belopp, a det täcker de med handhavandet av försäkringen fran och med ar 1936 loi-

46 Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

enade kostnaderna. Grunderna för nämnda beräkning, vilka skola fastställas av Kungl. Maj :t, hava ännu ej utformats, varför här endast en approximativ uppskattning av beloppet kan lämnas. Nämnda bidrag för budgetåret 1937/ 1938, avsett att täcka kostnaderna för styrelsens förvaltning av den frivilliga försäkringen under kalenderåret 1936, har av styrelsen uppskattats till 25,000 kronor.»

Riksräkenskapsverket har i inkomsttabellen uppfört inkomsttiteln bidrag till pensionsstyrelsen med 25,000 kronor.

Inkomster vid statens tvångsarbets- och alkoholistanstalter.

Förevarande inkomsttitel har först med budgetåret 1935/1936 uppförts i riksstaten och då beräknats till 150,000 kronor, vilket belopp även uppförts i riksstaten för nu löpande budgetår.

Såvitt framgår av budgetredovisningen, skulle den behållna inkomsten å titeln för budgetåret 1935/1936 allenast hava uppgått till 94,954 kronor. Det för sistangivna budgetår sålunda redovisade behållna inkomstbeloppet giver emellertid pa grund av vissa felföringar, förorsakade av övergången från nettoredovisning till bruttoredovisning, icke ett korrekt uttryck för det verkliga inkomsttillflödet. Enligt ifrågavarande anstalters huvudböcker och från anstalterna under hand inhämtade uppgifter hade såsom inkomster under denna titel rätteligen bort redovisas omkring 202,000 kronor.

I särskilda skrivelser till riksräkenskapsverket hava vederbörande anstaltsmyndigheter beräknat inkomsterna för budgetåret 1936/1937 till 79,500 kronor vid tvångsarbets- och alkoholistanstalterna å Svartsjö, 22,800 kronor vid tvångsarbets- och alkoholistanstalterna i Landskrona samt 48,000 kronor vid alkoholistånstalten å Venngarn. Enligt anstaltsmyndigheternas beräkningar skulle alltså inkomsterna å förevarande titel för nu löpande budgetår komma att uppgå till 150,300 kronor.

I berörda skrivelser hava anstaltsmyndigheterna vidare för budgetåret 1937/1938 beräknat hithörande inkomster till i efterföljande sammanställning angivna belopp:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 47

Med hänsyn till storleken av de inkomster, som rätteligen bort under sistförflutna budgetår redovisas å denna titel, och med beaktande jämväl av anstalternas ovan gjorda beräkningar, har riksräkenskapsverket ansett sig böra för budgetåret 1937/1938 föreslå en höjning av det senast fastställda riksstatsbeloppet med 50,000 kronor, väsentligen hänförande sig till överskotten å jordbruks- och trädgårdsdriften samt verkstadsdriften. Beträffande fördelningen av de sålunda beräknade inkomsterna för sistangivna budgetår under de olika anstalterna och inkomstrubrikerna får riksräkenskapsverket hänvisa till nedanstående tablå, vilken uppgjorts i anslutning till det korrigerade resultatet för budgetåret 1935/1936.

Anstalterna å Anstalterna i Anstalten å

Hyra för tjänstemannabostäder ....

Ersatt kostförbättring ............

Till tjänstemän försålt bränsle, elektrisk energi m. m...............

Vårdavgifter för intagna alkoholister

m. m.........................

Övriga uppbördsmedel............

Överskott av särskilda rörelsegrenar: Jordbruks- och trädgårdsdrift. . . .

Verkstadsdrift..................

Tvättinrättningen i Landskrona. .

Summa

Summa

kronor

35.500 21,000

31,600

82.500 13,100

3/700

200,000

I överensstämmelse härmed har ämbetsverket i inkomsttabellen uppfört inkomster vid statens tvångsarbets- och alkoholistanstaller med 200,000 kronor.

Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium.

Förevarande inkomsttitel uppfördes för första gången i riksstaten budgetåret 1935/1936, varvid inkomsten å titeln beräknades till 200,000 kronor. Den behållna inkomsten under nämnda budgetår uppgick till 255,628 kronor. För budgetåret 1936/1937 har inkomsten å titeln i riksstaten upptagits till 200,000 kronor.

Medicinalstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 november 1936 beräknat uppbörden av ifrågavarande avgifter under budgetåret 1936/1937 till 300,000 kronor och under budgetåret 1937/1938 till 310,000 kronor.

Riksräkenskapsverket beräknar i enlighet härmed inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium för budgetåret 1937/1938 till 310,000 kronor.

Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium.

Denna inkomsttitel uppfördes första gången i riksstaten budgetåret 1935/ 1936, med ett beräknat belopp av 20,000 kronor. Den behållna inkomsten

48 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

under nämnda budgetår uppgick till 23,827 kronor. För innevarande budgetår har inkomsten i riksstaten upptagits till 20,000 kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 november 1936 har medicinalstyrelsen beräknat ifrågavarande uppbörd under budgetåret 1936/1937 till

22,000 kronor och under budgetåret 1937/1938 till 23,000 kronor.

Riksräkenskapsverket beräknar inkomster vid statens rättskemiska laboratorium under budgetåret 1937/1938 till 23,000 kronor.

Avgifter för kontroll å handeln med farmacevtiska specialiteter.

Beräknad Behållen , .

inkomst inkomst Nedgång

kronor kronor kronor

Budgetåret 1934/1935 ..................... 44,000 44,185 —

» 1935/1936 35,000 12,910 31,275

» 1936/1937 12,500

Medicinalstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 november 1936 beräknat uppbörden av ifrågavarande avgifter under budgetåret 1937/1938 till 21,000 kronor.

Riksräkenskapsverket Ilar i inkomsttabellen uppfört avgifter för kontroll å handeln med farmacevtiska specialiteter med 21,000 kronor.

Inkomster vid statens sinnessjukhus.

Förevarande inkomsttitel uppfördes för första gången i riksstaten budgetåret 1935/1936, varvid inkomsten å titeln beräknades till 13.00 miljoner kronor. Den behållna inkomsten under nämnda budgetår uppgick till 12.12 miljoner kronor. För budgetåret 1936/1937 har inkomsten å titeln i riksstaten upptagits till 12.70 miljoner kronor.

Medicinalstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 november 1936 beräknat den behållna uppbörden å förevarande titel under budgetåret 1937/1938 till 12,902,000 kronor. I en till grund för denna beräkning liggande promemoria anföres:

»Till utgångspunkt för ifrågavarande beräkning har tagits de verkliga inkomsterna på anslagsposten 'statens sinnessjukhus’ under budgetåret 1935/ 1936. Beläggningen, som under sistnämnda tid uppgick till 18,403 patienter har för budgetåret 1937/1938 beräknats komma att uppgå till 19,300 patienter eller samma antal, för vilket utgiftsstaten för denna sistnämnda tid beräknats, ökningen uppgår till 4.87 procent.

För de delposter, vilka ingå i förevarande anslagspost, hava inkomsterna under budgetåret 1935/1936 uppgått till följande belopp:

Patientavgifter (netto)................................. kronor 9,469,756: 89

Utspisning............................................ » 1,310,656:91

Linne, gång- och sängkläder........................... » 328,127: 58

Bränsle, lyse och vatten............................... » 297,325: 20

Tvätt och renhållning................................. » 134,405: 82

Underhållsbidrag från Danviks hospital ................. & 14,000: —

övriga uppbördsmedel ................................ » 371,260:45

Överskott av jordbruksdriften (netto)................... » 322,589: 82

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 49

Under förutsättning att de för det gångna budgetåret fastställda vårdavgifterna komma att tillämpas även under budgetåret 1937/1938 skulle inkomstposten patientavgifter kunna beräknas höjd med 4.87 procent från 9,469,000 till 9,900,000 kronor.

Delposten utspisning torde med hänsyn till den utvidgade verksamheten samt till den personalökning, som blivit en följd av riksdagens beslut örn reglering av arbetstiden från 240 till 218 timmar per 30 dagar böra beräknas till

1.500.000 kronor.

Delposten linne, gång- och sängkläder synes böra beräknas till i runt tal

358.000 kronor.

Delposten bränsle, lyse och vatten torde böra beräknas till 290,000 kronor. Delposten tvätt och renhållning synes på grund av den utvidgade verksamheten böra höjas från 134,000 till 140,000 kronor.

Underhållsbidraget från Danviks hospital utgår oförändrat år från år, varför denna delpost har beräknats till samma belopp som tidigare eller

14.000 kronor.

Delposten övriga uppbördsmedel har beräknats till 380,000 kronor. Delposten trädgård och jordbruk har beräknats till 320,000 kronor motsvarande i runt tal de inkomster, som influtit under budgetåret 1935/1936.

I följd härav skulle alltså anslagsposten 'inkomster vid statens sinnessjukhus’ böra upptagas till följande belopp:

Patientavgifter.......................................... kronor 9,900,000

Utspisning.............................................. * 1,500,000

Linne, gång- och sängkläder............................. » 358,000

Bränsle, lyse och vatten................................. » 290,000

Tvätt och renhållning................................... » 140,000

Underhållsbidrag från Danviks hospital................... » 14,000

Övriga uppbördsmedel................................... » 380,000

Överskott av jordbruksdriften...................... »__320,000

Summa kronor 12,902,000.»

Medicinalstyrelsens i förestående beräkning meddelade inkomstsiffror för statens sinnessjukhus under budgetåret 1935/1936 uppgå sammanlagt till 12.25 miljoner kronor. Skillnaden mellan detta belopp och den i räkenskaperna redovisade behållna inkomsten, 12.12 miljoner kronor, hänför sig till att vissa av sammanställningens delposter av styrelsen uppförts med bruttobelopp.

I anslutning till medicinalstyrelsens beräkning för budgetåret 1937/1938 har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört inkomster vid statens sinnessjukhus med 12,900,000 kronor.

Inkomster vid statens uppfostringsanstalter för sinnesslöa.

Förevarande inkomsttitel uppfördes för första gången i riksstaten budgetåret 1935/1936, med ett beräknat belopp av 35,000 kronor. Den behållna inkomsten under nämnda budgetår uppgick till 36,612 kronor. För innevarande budgetår har inkomsten beräknats till 35,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har med skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 no-

Bihang till riksdagens protokoll 1037. 1 sami. Nr 1 Del 2. 4

50 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

vember 1936 överlämnat från vederbörande anstalter infordrade uppgifter rörande beräkning av inkomsterna under budgetåret 1937/1938. Enligt dessa uppgifter har inkomsten från uppfostringsanstalten för sinnesslöa gossar beräknats till 23,600 kronor och inkomsten från uppfostringsanstalten för sinnesslöa flickor till 14,200 kronor. Sammanlagt skulle alltså upphörden å förevarande inkomsttitel under nästkommande budgetår uppgå till 37,800 kronor.

Riksräkenskapsverket har i anslutning härtill i inkomsttabellen uppfört inkomster vid statens uppfostringsanstalter för sinnesslöa med ett avjämnat belopp av 38,000 kronor.

Avgifter för besiktning av motorfordon.

Förevarande besiktningsavgifter äro så avvägda, att de skola ungefärligen täcka utgifterna för besiktning av motorfordon. De förebudgetåret 1934/1935 i tablån redovisade behållna inkomstbeloppen giva på grund av nettoredovisning hos vissa länsstyrelser och omföring mellan budgetåren m. m. icke ett korrekt uttryck för det verkliga inkomsttillflödet.

Från och med den 1 januari 1937 skall periodisk efterbesiktning av lastbilar upphöra att äga rum och dessa fordon i stället vara underkastade viss eftersyn. Inkomsten av avgifterna för denna eftersyn torde därvid sannolikt ej komma att uppgå till samma belopp som inkomsterna av de periodiska efterbesiktningarna. Till följd härav skulle man alltså hava att räkna med något lägre inkomster under denna inkomsttitel.

Enligt till riksräkenskapsverket inkomna uppgifter från Överståthållarämbetet och länsstyrelserna beräknas inkomsterna å denna titel bliva för budgetåret 1936/1937 1,093,400 kronor och för budgetåret 1937/1938 980,900 kronor.

Även om de ändrade bestämmelserna rörande periodisk efterbesiktning av lastbilar komma att medföra någon minskning av hithörande inkomster, anser sig riksräkenskapsverket med hänsyn till inkomsttillflödet under de två sistförflutna budgetåren samt den fortgående ökningen av motorfordonsbeståndet likväl sakna anledning att för budgetåret 1937/1938 nedsätta det i riksstaten för innevarande budgetår beräknade inkomstbeloppet, eller

1,250,000 kronor.

I överensstämmelse härmed har ämbetsverket i inkomsttabellen uppfört avgifter för besiktning av motorfordon med 1,250,000 kronor.

Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 51

Avgifter för registrering av motorfordon.

Såsom framgår av ovanstående tablå, har uppbörden av förevarande avgifter alltsedan budgetåret 1933/1934 utvisat en betydande stegring, vilken fortgått jämväl under det nu löpande budgetårets första månader. Sålunda har under månaderna juli—oktober 1936 den behållna inkomsten å titeln i fråga stigit till 391,595 kronor mot 334,693 kronor under motsvarande tid föregående år.

Enligt från Överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter beräknas inkomsterna å titeln komma att uppgå till 1,029,500 kionoi föi budgetåret 1936/1937 och 1,038,100 kronor för budgetåret 1937/1938.

Under förutsättning att uppbörden av ifrågavarande avgifter för innevarande budgetår i dess helhet kommer att stiga i samma proportion som hittills under budgetåret, skulle inkomsterna under denna titel komma att uppgå till omkring 1.2 miljoner kronor. Med hänsyn härtill och i enlighet med de allmänna förutsättningar rörande konjunkturutvecklingen, från vilka riksräkenskapsverket utgått, har ämbetsverket ansett sig kunna beräkna uppbörden å ifrågavarande inkomsttitel för budgetaret 1937/1938 till något högre belopp än vad som enligt nyssnämnda beräkning kan förväntas inflyta under nu löpande budgetår, eller till 1.25 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har i inkomsttabellen uppfört avgifter för registiering av motorfordon med i,250,000 kronor.

Bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet.

Denna inkomsttitel uppfördes första gången i riksstaten budgetåret 1935/ 1936, och beräknades inkomsten å titeln för nämnda budgetår till 32,000 kronor. Den behållna inkomsten uppgick till 33,575 kronor. För innevarande budgetår har inkomsten i riksstaten upptagits till 20,000 kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 17 november 1936 har byggnadsstyrelsen med stöd av från olika landsting inhämtade uppgifter beräknat förevarande inkomster för budgetåret 1936/1937 till 21,000 kronor och för budgetåret 1937/1938 till 19,700 kronor.

Riksräkenskapsverket har i anslutning härtill och nied lämplig avrundning beräknat bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet under budgetåret 1937/1938 till 20.000 kronor.

j- Riksråkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

Inkomster vid länsarkitektsinstitutionen.

Förevarande inkomsttitel uppfördes första gången i riksstaten för budgetåret 1935/1936, med ett beräknat belopp av 400,000 kronor. Den på verksamheten för nämnda budgetår belöpande inkomsten uppgick enligt från byggnadsstyrelsen meddelad uppgift till 192,876 kronor, varav under budgetåret influtit 102,983 kronor. För innevarande budgetår har inkomsten beräknats till 400,000 kronor.

I ovan berörda skrivelse den 17 november 1936 till riksräkenskapsverket har byggnadsstyrelsen rörande beräkningen av ifrågavarande uppbörd under budgetåret 1937/1938 anfört följande:

I skrivelse till Eder den 19 november 1935 har byggnadsstyrelsen på grundval av utredningen rörande länsarkitektsinstitutionen beräknat inkomsterna tor denna nksstatstitel under budgetåret 1936/1937 till 400,000 kro-

n<rt’ arkitektverksamhet 210,000 kronor och för granskningsav-

gifter 190,000 kronor.

o .^"^dånig skrivelse den 19 september 1936 angående anslag för budgetaiet 1937/1938 till länsarkitektsinstitutionen redogjorde byggnadsstyrelsen tor det ekonomiska resultatet av de nya länsarkitektkontorens verksamhet under det halva ar organisationen dittills varit i full verksamhet. Att slutsumman av intjanta medel icke nådde upp till mer än omkring hälften av uet beraknade inkomstbeloppet, tillskrev styrelsen den omständigheten att den nya organisationen icke kunnat omedelbart verka med full kraft. Särskilt vore att märka, att den inkomstbringande arkitektverksamheten vid konlorer. varit i funktion endast sex månader och att arkitektuppdrag m m i någon större omfattning först vore att vänta något längre fram, sedan den

a organisationen hunnit bliva känd. I betraktande härav och då hänsyn /a™val tages til! de vården, som representerades av vid kontoren verkligen utförda uppdrag, d. v. s. även sådana arbeten, varå räkningar ännu icke kunnat utfardas eller för vilka ersättning ännu icke influtit, har styrelsen ansett resultatet av kontorens verksamhet under budgetåret 1935/1936 kunna betraktas såsom i stort sett tillfredsställande.

Att granskningsavgifterna under förra budgetåret icke uppgingo till det oeraknade beloppet 190,000 kronor förklarade styrelsen i berörda skrivelse bero, bland annat, därpå, att vissa länsstyrelser ej uttagit avgifter för sådai?.a ärenden, som inkommit före den 1 juli 1935, även örn granskningen utförts,, efteråt, samt därpå att remissförfarande beträffande dylika ärenden från länsstyrelserna till länsarkitektkontoren då ännu icke fullt genomförts.

För första kvartalet innevarande budgetår har från institutionen influtit sammanlagt 52,811 kronor 74 öre. Trots att beloppet icke är större anser sig styrelsen dock ur nyss anförda synpunkter alltjämt kunna räkna med att den tidigare gjorda beräkningen för detta budgetår skall hålla streck och att alltså inkomsterna för budgetåret 1936/1937 skola komma att uppgå till 400,000 kronor.

^riveLsen den 19 september 1936 har byggnadsstyrelsen för budgetåret 1937/1938 avgivit förslag till avlöningsstat för organisationen, slutande å

403,000 kronor, varjämte styrelsen hemställt om ett ytterligare anslag ä 72,000 kionor till tillfällig förstärkning av arbetskrafterna vid länsarkitektkontoren, och har styrelsen därvid framhållit, att sistnämnda ökning i kostnaderna for organisationen givetvis vore avsedd att täckas av en med

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 53

personalförstärkningen avsedd motsvarande stegring i de från länsarkitektkontorens verksamhet härflytande inkomsterna. Under föl-utsättning avbifall till styrelsens förslag härutinnan torde inkomsterna å förevarande riksstatstitel för budgetåret 1937/1938 kunna beräknas till 475,000 kronor. Skulle endast en del av det sammanlagda äskade beloppet komma att beviljas, bör inkomstposten minskas med ett mot en sådan anslagsreducering svarande belopp.»

Den av byggnadsstyrelsen verkställda beräkningen har under i skrivelsen angivna förutsättningar ej givit riksräkenskapsverket anledning till erinran.

Riksräkenskapsverket har i inkomsttabellen uppfört inkomster vid länsarkitektsinstitutionen med 375,000 kronor.

Avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit m. m.

Uppbörden å förevarande inkomsttitel plägar alltid sammanfalla nied riksstatsbeloppet, vilket för budgetåren 1931/1932—1934/1935 varit uppfört med 31,000 kronor och från och med budgetåret 1935/1936 beräknats till 41,000 kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 november 1936 har kontrollstyrelsen uppskattat förevarande inkomster under budgetåret 1937/1938 till

41,000 kronor. I en av kontrollstyrelsen samtidigt överlämnad, till grund för beräkningen liggande promemoria anföres följande:

»Enligt § 8 i tilläggsavtal den 28 juni 1934 mellan staten och aktiebolaget Vin- & spritcentralen åligger det nämnda bolag att direkt bestrida kostnaden för den statliga kontrollen vid denaturering och utlämning av skattefri sprit ävensom kostnaderna för erforderliga undersökningar rörande denatureringsmedel och denatureringsmetoder samt att ersätta statsverket den beräknade kostnaden för den statliga kontrollen å handeln med skattefri sprit med ett av Kungl. Maj:t för varje budgetår bestämt belopp. Därjämte har bolaget enligt kontrollstyrelsens skrivelser den 14 september 1926 och den 23 maj 1931 samt spritcentralens skrivelse till kontrollstyrelsen den 15 september 1926 att årligen till statsverket erlägga visst belopp såsom gottgörelse för under året för bolagets räkning av tjänstemän vid brännvinstillverkningskontrollen utförd denaturering med kolokvint eller kopparklorid av sprit, som för vissa ändamål försäljes av spritcentralen.

För budgetåret 1936/1937 äro nu ifrågavarande avgifter upptagna med ett belopp av 41,000 kronor, vari såsom av Kungl. Maj:ts brev den 28 juni 1935 framgår avgifterna för kontroll å handeln med skattefri sprit under nämnda budgetår ingå med 31,000 kronor.

Då några omständigheter av beskaffenhet att föranleda ändring av nu ifrågavarande avgifter icke förväntas inträda under vare sig detta eller nästkommande budgetår, torde såsom avgifter för denaturering av skattefri sprit och för kontroll å handeln med sådan sprit böra för såväl budgetåret 1936/1937 som budgetåret 1937/1938 beräknas enahanda belopp, 41,000 kronor.»

Riksräkenskapsverket har i inkomsttabellen uppfört avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit m. m. med Al,000 kronor.

54 Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

Inkomst av myntning och justering.

De beräknade och influtna beloppen å förevarande inkomsttitel hava utgjort:

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 5 november 1936 bär mynt- och justeringsverket beträffande beräkningen av inkomsterna å förevarande titel under budgetåret 1937/1938 yttrat bland annat följande:

»I betraktande av nu rådande osedvanligt stora efterfrågan på skiljemynt och med ledning av hittills under året verkställd utmyntning torde för innevarande budgetår inkomst av myntning och justering med all sannolikhet kunna beräknas uppgå till minst 3,000,000 kronor.

Enär nämnda inkomst givetvis är beroende av det vid olika tidpunkter växlande behovet av skiljemynt och därför knappast kan med någon större grad av sannolikhet i förväg beräknas, torde försiktigheten måhända bjuda, att för budgetåret 1937/1938 inkomsten å ifrågavarande riksstatstitel ej uppföres med högre belopp än 2,000,000 kronor.»

Ehuru någon möjlighet att med större säkerhet beräkna ifrågavarande inkomsttitels avkastning ej torde för närvarande föreligga, har riksräkenskapsverket med hänsyn till storleken av den behållna inkomsten under de båda senast förflutna budgetåren samt mynt- och justeringsverkets uppskattning av inkomsterna under nu löpande budgetår ansett sig kunna beräkna inkomst av myntning och justering för budgetåret 1937/1938 till 2,5 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har i enlighet härmed i inkomsttabellen uppfört inkomst av myntning och justering med 2,500,000 kronor.

Kontrollstämpelmedel.

räkning av inkomsterna å denna titel under budgetåret 1937/1938 har myntoch justeringsverket anfört följande:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

»En jämförelse mellan influtna kontrollstämpelmedel i Stockholm under tredje kvartalet av vartdera av åren 1933, 1934 och 1935 visar följande uppbördssiffror för respektive tidsperioder, nämligen 51,527 kronor, 62,697 kronor och 65,748 kronor, under det att motsvarande siffra för samma kvartal av innevarande år är 70,739 kronor.

Med stöd av dessa siffror anser sig verket kunna beräkna inkomsten under vart och ett av budgetåren 1936/1937 och 1937/1938 å riksstatstiteln Kontrollstämpelmeder till åtminstone 400,000 kronor.»

Den sammanlagda kontrollstämpelmedelsuppbörden under de fyra första månaderna av innevarande budgetår har stigit från 93,300 kronor lindel motsvarande tid föregående budgetår till 101,610 kronor eller med 8.9 procent. Med utgångspunkt härifrån uppskattar riksräkenskapsverket inkomsterna av kontrollstämpelmedel under budgetåret 1936/19o7 till 425,000 kronor samt beräknar inkomsterna för budgetåret 1937/1938 till samma belopp.

Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed i inkomsttabellen uppfört kontrollstämpelmedel med 425,000 kronor.

Bidrag lill bank- och fondinspektionen.

För budgetåret 1936/1937 finnas i riksstaten upptagna tvenne inkomsttitlar, av vilka den ena avser bidrag till bankinspektionen och den andra bidrag till fondinspektionen. Under inkomsttiteln bidrag till bankinspektionen ledovisas dels bidrag från bankaktiebolagen till bankinspektionens verksamhet, dels ock från och med innevarande budgetår bidrag, vilka jordbrukskassorna skola erlägga till bestridande av kostnaderna för tillsynen å rörelsen genom bankinspektionen. Inkomsterna under titeln bidrag till fondinspektionen avse fondkommissionärernas avgifter till fondinspektionens verksamhet. Mot inkomsttiteln bidrag till bankinspektionen svara för budgetåret 1936/1937 två under sjunde huvudtiteln uppförda anslag för avsättning till bankinspektionens fond. För avsättning till fondinspektionens fond finnes under sjunde huvudtiteln för samma budgetår jämväl anvisat ett anslag. För budgetåret 1936/1937 hava i riksstaten inkomsterna av bidrag till bankinspektionen beräknats till 110,000 kronor, därav 70,000 kronor bidrag från bankaktiebolagen och 40.000 kronor tillskott från jordbrukskassorna, samt intäkterna av bidrag till fondinspektionen upptagits till 60,000 kronor. Å båda inkomsttitlarna hava inkomsterna sålunda beräknats till sammanlagt 170,000 kronor.

Då riksräkenskapsverket nu har att avgiva förslag angående beräkningen av inkomsterna för budgetåret 1937/1938 å dessa båda titlar, anser sig ämbetsverket böra föreslå, att ifrågavarande inkomsttitlar från och med sistangivna budgetår sammanslås till en gemensam inkomsttitel, föi slagsvis benämnd »Bidrag till bank- och fondinspektionen». Härvid förutsätter riksräkenskapsverket emellertid, att de inflytande bidragen i räkenskaperna skola redovisas åtskilda, allt eftersom de avse bidrag till bank- och fondinspektionens olika, här ovan omförmälda verksamhetsgrenar.

De beräknade och influtna beloppen å den sålunda sammanslagna inkomsttiteln hava utgjort:

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

Budgetåret 1931/1932 .................... 140 000

» 1932/1933 .................... 140,000

* 1933/1934 .................... 440,000

» 1934/1935 .................... 115,000

» 1935/1936 .................... 120,000

» 1936/1937 .................... 170,000

Bank- och fondinspektionen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 4 november 1936 angående beräknandet av inkomsterna å ifrågavarande inkomsttitlar under budgetåren 1936/1937 och 1937/1938 anfört, bland annat följande:

i »ir*Sk«V—i den 25 auyusti 1936 har inspektionen för Kungl. Majit framliallit, att i nksstaten tor kommande budgetår de medel, vilka avsåges till tächfrntJ® a.v insPektionens kostnader för tillsynen över jordbrukets kreditkas- ?•;,de, upptagas såsom en särskild inkomstpost och avsättas till en särskild fond samt att redan tor innevarande budgetår ett särskiljande borde de, ollk,a slag av medel, som avsetts att överföras till bankinspektio- • . Billigt skrivelse den 2o september 1936 till statskontoret har ungl Maj :t nämnda dag föreskrivit, att i viss ordning skall såsom bidrag till bestridande av pa tillsynen över jordbrukskasserörelsen belöpande kostnader tor bankinspektionens organisation oell verksamhet till statskontoret inlevereras dels förutnämnda bidragsbelopp å 40,000 kronor, dels ock ytterligare ett belopp av 2,000 kronor eller tillhopa 42,000 kronor, oell att nämnda belopp skall av statskontoret redovisas å inkomsttiteln 'Bidrag till bankinspektionen ävensom att motsvarande belopp skall i statskontorets räkenskaper .fran det under sjunde huvudtiteln uppförda anslaget till ytterligare avsattnmg till bankinspektionens fond omföras till nämnda fond för att i fondens räkenskaper särskilt redovisas.

Med hänsyn till sålunda angivna förhållanden bar inspektionen i det följande, såvitt angar nu löpande budgetår, att lämna uppgifter angående dels den del av inkomstposten 'Bidrag till bankinspektionen’, som utgöres av bankaktiebolagens bidrag till täckande av kostnaderna för tillsynen över dvbka bolag, dels den del av nämnda inkomstpost, som utgöres av bidrag till tackande av kostnaderna for tillsynen över jordbrukets kreditkassor, dels ock mkomstposten 'Bidrag till fondinspektionen’. Under förutsättning att for budgetaret 1937/1938 en särskild fondering kommer att ske av de medel, sorn skola avses för täckande av kostnaderna för tillsynen över jordbrukets kreditkassor, böra i fråga örn nämnda budgetår uppgifterna avse dels inkomstposten Bidrag till bankinspektionen’ — omfattande allenast bankaktiebolagens bidrag till täckande av kostnaderna för tillsynen över dylika bolag — dels inkomstposten 'Bidrag till fondinspektionen’ och dels en nv mkomstpost, förslagsvis betecknad 'Bidrag till jordbrukskassetillsynen’. ‘

4.„Vad da forst angar budgetåret 1936/1937 kunna bankaktiebolagens bidrag till bankinspektionen, i nksstaten upptagna till ett belopp av 70,000 kronor, beraknas inflyta med drygt 68,000 kronor, oell för jordbrukskassetillsynen torde hava inlevererats 42,000 kronor. Med avseende å fondkommissionärernas bidrag till fondinspektionen, i riksstaten beräknade till 60,000 kronor, ar att märka, att inspektionen i förutnämnda skrivelse den 25 augusti 1936 hos Kungl. Maj :t gjort framställning örn en förändring av de grunder, efter vilka de olika slagen av till inspektionens förfogande stående medel’skola

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 57

anlitas för täckande av vissa för ämbetsverket i dess helhet gemensamma kostnader. Inspektionens framställning innebar, att en mindre andel än för närvarande skulle täckas av medel från fondinspektionens fond. Därest en förändring i berörda hänseende genomföres, synes av detta jämte vissa andra skäl en reducering av fondkommissionärernas bidragsskyldighet böra ske. Inspektionen bär för avsikt att i sådant syfte göra framställning till Kungl. Majit örn ändrade bestämmelser i ämnet, avsedda att tillämpas redan å de bidrag, som skola erläggas under detta budgetår. Med hänsyn härtill synas för detta budgetår de inflytande fondkommissionärsbidragen böra beräknas till 45,000 kronor.

För budgetåret 1937/1938 bör vid inkomstberäkningen till riksstaten kunna beräknas inflyta av bidrag till bankinspektionen 69,000 kronor och av bidrag till fondinspektionen 45,000 kronor. De erforderliga bidragen till jordbrukskassetillsynen bliva beroende av den ändrade stat för inspektionen, som är avsedd att fastställas för tiden från och med nämnda budgetårs ingång. I det förslag till ny stat, som inspektionen har att avgiva, torde kostnaderna, i vad de avse ämbetsverkets verksamhet för tillsyn över jordbrukets kreditkassor, komma att uppgå till omkring 60,000 kronor. Såvitt nu kan bedömas synes sålunda i riksstaten inkomstposten 'Bidrag till jordbrukskassetillsynen’ böra upptagas till nämnda belopp.»

Såsom riksräkenskapsverket ovan förordat, skulle de nuvarande båda inkomsttitlarna bidrag till bankinspektionen — inberäknat tillskol ten från jordbrukskassorna —• och bidrag till fondinspektionen sammanslås till en inkomsttitel, benämnd bidrag till bank- och fondinspektionen. I anslutning till vad bank- och fondinspektionen i sin ovanberörda skrivelse anfört har riksräkenskapsverket beräknat inkomsterna å den gemensamma titeln sålunda:

Bidrag till bankinspektionen ......................................... kronor 70,000

» » fondinspektionen ......................................... » 45,000

» » jordbrukskassetillsynen................................... » 60,000

Summa kronor 175,000.

I enlighet härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört inkomster av bidrag till bank- och fondinspektionen med ett belopp av 175,000 kronor.

Bidrag till sparbanksinspektionen.

58 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

Sparbanksinspektionen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 7 november 1936 beräknat uppbörden för budgetåret 1937/1938 av bidrag till inspektionen till 90,000 kronor.

I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört inkomsttiteln bidrag till sparbanksinspektionen med 90,000 kronor.

Bidrag för tillsyn över sparbankerna.

Anledningen till att den behållna inkomsten företer avsevärda växlingar är att söka däri, att inlevereringen av bidragen, som belöpa på kalenderår, i vissa fall förskjutits över budgetårsskiftet.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 7 november 1936 har sparbanksinspektionen för budgetåret 1937/1938 beräknat ifrågavarande inkomsttitel till 200,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har i inkomsttabellen uppfört bidrag för tillsyn över sparbankerna med 200,000 kronor.

Inkomster vid tandläkarinstitutet.

I skrivelse till kanslersämbetet för rikets universitet den 26 juni 1936 har tandläkarinstitutets lärarråd angående beräkningen av inkomsterna vid tandläkarinstitutet anfört följande:

»Vad först angår elevavgifterna så hava dessa, som beräknades att under budgetåret 1935/1936 uppgå till 150,000 kronor, under detta budgetår utgjort 133,468 kronor. Då elevantalet synes komma att hålla sig vid den höjd det för närvarande äger och snarare torde nedgå än stiga, finner lärarrådet sig böra beräkna inkomsterna å denna post till samma belopp, som beräknades för budgetåret 1936/1937 eller 130,000 kronor.

Patientavgifterna hava beräknats såväl för budgetåret 1935/1936 som för budgetåret 1936/1937 till 100,000 kronor. För innevarande budgetår hava

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 59

inkomsterna å denna inkomsttitel uppgått till 111,375 kronor. Patientavgifterna synas sålunda även för budgetåret 1937/1938 kunna beräknas till

100,000 kronor. o „

Examensavgifterna hava under innevarande budgetår uppgått till 15,38c kronor i stället för beräknade 25,000 kronor beroende på nedgång i elevantalet. För budgetåret 1937/1938 synes det därför vara säkrast att ej beräkna dem till högre belopp än 15,000 kronor.

Ehuru genom en tillfällig uthyrning hyresmedlen under innevarande år ökats med 520 kronor till 8,520 kronor torde inkomsten av hyresmedel böra sättas till samma belopp, som upptagits under flera föregående år eller till 8,000 kronor och bidraget från Stockholms stad bör också bibehållas vid hittillsvarande belopp eller 4,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får lärarrådet framlägga följande fabia över tandläkarinstitutets inkomster under budgetåret 1937/1938.

Inkomster genom institutets verksamhet:

Elevavgifter, förslagsvis.........

Patientavgifter, > .........

Examensavgifter, » .........

Hyresmedel..........................

Bidrag från Stockholms stad...........

kronor 130,000 » 100,000

» 15,000 kronor 245,000

7777.7777.... » 8,ooo

.............. » 4,000

Kronor 257,000.»

Riksräkenskapsverket beräknar, i anslutning till vad lärarrådet sålunda anfört och med lämplig avrundning, inkomster vid tandläkarinstitutet till

255,000 kronor.

Terminsavgifter från läroverken.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 november 1936 i fråga om beräkning av inkomsterna å denna titel under budgetåret 1937/1938 har

skolöverstyrelsen anfört följande:

»Terminsavgiften till statsverket utgör vid de allmänna läroverken 20 kronor för lärjunge i realskolan och lyceets tre lägre kretsar samt 30 kronor för lärjunge å gymnasiet och i lyceets tre högre kretsar. Beträffande befrielse från eller nedsättning i sagda avgift är i § 220 mom. 3 c) av gällande läroverksstadga föreskrivet, att de lärjungar, som därav äro i verkligt behov, skola befrias från avgiften och att nedsättning till hälften i eller befrielse från terminsavgift till statsverket må meddelas lärjunge utan hinder därav, att han erlägger full avgift till läroverkets kassor.

I skrivelse till Eder den 8 november 1935 föreslog överstyrelsen, aU inkomsttiteln 'Terminsavgifter från läroverken’ i riksstaten för budgetaret

60 Riksriikenskapsv erkefä inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

1936/1937 skulle upptagas till 1,229,000 kronor. Till detta belopp hade överstyrelsen kommit på så sätt, att överstyrelsen beräknade ett lärjungeantal av

49,000 och att terminsavgifter av dessa skulle erhållas endast i så stor utsträckning, att inkomsten utgjorde 56 % av det belopp, som skulle erhållits, därest alla 49,000 lärjungarna betalat full avgift. Enligt av överstyrelsens statistiska avdelning nu gjorda beräkningar var antalet vid de allmänna läroverken den 15 september 1936 närvarande lärjungar emellertid endast 47,942, varav i realskolan och lyceets tre lägre kretsar 36,362 och å gymnasiet och i lyceets tre högre kretsar 11,580. Om inga befrielser från eller nedsättningar i terminsavgift meddelades, skulle det sammanlagda beloppet av de till statsverket inbetalade terminsavgifterna från det den 15 september 1936 närvarande antalet lärjungar belöpa sig till 2 X (36,362 X 20 kronor + 11,580 X 30 kronor) = 2,149,280 kronor.

Enligt i överstyrelsen verkställda beräkningar hava under budgetåren 1923/1924—1935/1936 de i budgetredovisningarna uppgivna inkomsterna av terminsavgifter från läroverken utgjort följande procenttal av de inkomster, som skulle erhållits, därest inga befrielser eller nedsättningar meddelats.

Då, såsom av tablån framgår, under de senare åren en fortgående minskning inträtt i det ifrågavarande procenttalet och alltså befrielser från och nedsättningar i terminsavgift beviljats i stigande skala, och då procenttalet för budgetåren 1934/1935 och 1935/1936 är respektive 56.6 och 56.1, anser överstyrelsen, att man icke bör räkna med att inkomsten av terminsavgifterna till statsverket under innevarande läsår uppgår till mer än 55.5 % av de inkomster, som skulle erhållits, därest inga befrielser eller nedsättningar meddelats. Med sådant beräkningssätt skulle den ifrågavarande inkomsten för budgetåret 1936/1937 komma att uppgå till 55.5 °/o av 2,149,280 kronor, d. v. s. i nedåt något avrundat tal 1,192,000 kronor.

Vad beräkningen av terminsavgifterna för budgetåret 1937/1938 angår, får överstyrelsen anföra följande.

Överstyrelsen bär i sina underdåniga riksdagspetita den 31 augusti 1936 beräknat, att lärjungeantalet vid de allmänna läroverken höstterminen 1937 skulle komma att uppgå till omkring 50,000. Den procentuella fördelningen mellan realskolans och gymnasiets lärjungeantal innevarande termin utgör 76 % å realskolestadiet och 24 #/o å gymnasialstadiet. Med tillämpning av samma procentuella fördelning å det för höstterminen 1937 beräknade lärjungeantalet skulle 38,000 lärjungar komma på realskolestadiet och 12,000 på gymnasialstadiet.

Det sammanlagda beloppet av de till statsverket inbetalade terminsavgifterna från det sålunda för läsåret 1937/1938 beräknade antalet lärjungar skulle, örn inga befrielser från eller nedsättningar i terminsavgift meddelades, belöpa sig till 2 X (38,000 X 20 kronor + 12,000 X 30 kronor) =

2,240,000 kronor.

Huruvida befrielser från och nedsättningar i terminsavgift komma att under läsåret 1937/1938 beviljas i ännu större utsträckning, än vad överstv-

Riksräkcnskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. Cl

reisen här ovan beräknat för innevarande läsår, är naturligtvis omöjligt att med bestämdhet säga. Örn man för budgetåret 1937/1938 räknar med att inkomsten av terminsavgifterna uppgår till 55 % av de inkomster, som skulle erhållits, därest inga befrielser eller nedsättningar meddelats, skulle man få en summa av 1,232,000 kronor (= 55 % av 2,240,000 kronor), och överstyrelsen vill föreslå, att inkomsttiteln 'Terminsavgifter från läroverken’ i riksstaten för budgetåret 1937/1938 upptages med detta belopp, nedåt avrundat till 1,230,000 kronor.»

Med hänsyn till den fortgående ökningen av befrielser från och nedsättningar i terminsavgifterna finner riksräkenskapsverket någon höjning i inkomstberäkningen för nu löpande budgetår icke böra vidtagas, varför ämbetsverket i inkomsttabellen upptagit titeln terminsavgifter från läroverken till oförändrat belopp av 1,200,000 kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1936 har chefen för statens biografbyrå framhållit, att granskningsavgifterna under de fyra första månaderna av nu innevarande budgetår, vilka emellertid infalla under byråns egentliga högsäsong, uppgått till cirka 68,000 kronor mot cirka 55,000 kronor under motsvarande period av senaste budgetåret. Under sådana förhållanden och under förutsättning att granskningsavgifternas beräkningsgrunder förbliva oförändrade och att svårare handelspolitiska störningar utebli, har chefen för statens biografbyrå uppskattat förevarande inkomster under budgetåret 1936/1937 till åtminstone 160,000 kronor samt under budgetåret 1937/1938 till samma belopp.

Med hänsyn till den under innevarande budgetår alltjämt fortgående inkomststegringen har riksräkenskapsverket ansett sig kunna beräkna förevarande inkomster under budgetåret 1937/1938 till 180,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har alltså i inkomsttabellen uppfört avgifter för granskning av biografbilder med 180,000 kronor.

Inkomster vid statens vetcrinärbakteriologiska anstalt.

Förevarande inkomsttitel uppfördes för första gången i riksstaten budgetåret 1935/1936, varvid inkomsten å titeln beräknades till 135,000 kronor. Den behållna inkomsten under nämnda budgetår uppgick lill 187,818 kro-

62 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

nor. För budgetåret 1936/1937 har inkomsten å titeln i riksstaten upptagits till 180,000 kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 november 1936 har medicinalstyrelsen meddelat, att, enligt vad nu kan bedömas, inkomsterna vid statens veterinärbakteriologiska anstalt under innevarande budgetår komma att uppgå till 225,000 kronor, samt uppskattat inkomsten för budgetåret 1937/1938 till 235,000 kronor.

I en av medicinalstyrelsen samtidigt överlämnad, den 9 november 1936 dagtecknad skrivelse har statens veterinärbakteriologiska anstalt rörande beräkningen av uppbörden å förevarande inkomsttitel anfört följande:

»Nettoinkomsterna å ifrågavarande titel utgjorde enligt anstaltens böcker, för budgetåret 1933/1934 129,304 kronor 40 öre, för budgetåret 1934/1935 146,557 kronor 82 öre och för budgetåret 1935/1936 187,895 kronor 24 öre. Ökningen, uttryckt i procent av näst föregående års slutsumma, utgör alltså för budgetåret 1934/1935 1 3.33 och för budgetåret 1935/1936 28.21.

Nettoinkomsterna för tiden juli—oktober utgjorde, under budgetåret 1933/ 1934 34,070 kronor 45 öre, under budgetåret 1934/1935 38,995 kronor 66 öre, under budgetåret 1935/1936 47,798 kronor 2 öre och under budgetåret 1936/ 1937 77,341 kronor 5 öre. Ökningen, uttryckt i procent av motsvarande summa för nästföregående år, utgör alltså för budgetåret 1934/1935 1 4.45, för budgetåret 1935/1936 22.57 och för budgetåret 1936/1937 61.80.

För innevarande budgetår hava inkomsterna beräknats till 180,000 kronor, eller för tredjedels budgetår till 60,000 kronor. Då inkomsterna för den tredjedel av budgetåret, som gått, överstigit vad som beräknats inflyta med över 17,000 kronor och anstaltens arbetsbörda för var dag ökas, torde inkomsterna för återstoden av detta budgetår med sannolikhet kunna väntas komma att överstiga de beräknade med ytterligare minst samma belopp, över

17,000 kronor, eller avrundat 18,000 kronor, varför sammanlagda inkomstbeloppet för budgetåret 1936/1937 torde kunna förväntas bliva 225,000 kronor.

Sistnämnda belopp synes böra tagas till utgångspunkt för beräknandet av inkomsterna under budgetåret 1937/1938. Ehuru det i och för sig saknas anledning till antagande, att ökningen av inkomsterna skulle bliva mindre än medeltalet av den procentuella ökningen under de båda närmast föregående 13 33 —28 ^1

åren,—‘-^= 20.77 eller avrundat =, 20 procent, torde anstaltens olid-

liga lokalförhållanden och den omständigheten, att anstaltens otillräckliga och alltför lågt betalda veterinära personal redan nu måste anses hava nått prestationsmaximum, böra inbjuda till försiktighet. På grund härav synes ökningen böra uppskattas till allenast 10,000 kronor, varför inkomsterna för budgetåret 1937/1938 torde böra beräknas till 235,000 kronor. Tillverkning och försäljning av anstaltens bakteriologiska preparat har förutsatts komma att äga rum enligt samma föreskrifter som hittills.»

Riksräkenskapsverket beräknar inkomster vid statens veterinärbakteriologiska anstalt förbudgetåret 1937/1938 till 235,000 kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 63

Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 28 oktober 1936 har frökontroll anstalten beräknat inkomsterna för budgetåret 1937/1938 till 200,000 kronor.

I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt med 200,000 kronor.

Inkomster vid statens lagerhus.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 4 november 1936 har statens lagerhus- och fryshusstyrelse för budgetåren 1936/1937 och 1937/1938 beräknat inkomsterna av de under styrelsens förvaltning stående anläggningarna till följande belopp:

1936/1937 1937/1938

Hyra för bostadshuset i Hallsberg ............ kronor 2,500 2,500

Inkomster av statens lagerhus .............. » 157,500_150,700

Summa kronor 160,000 153,200.

Den behållna inkomsten å förevarande inkomsttitel utgjorde under budgetåret 1934/1935 394,412 kronor samt under sistförflutna budgetår 255,407 kronor, vilket alltså innebär en nedgång med 139,005 kronor. Inkomsttiteln kommer sannolikt att ytterligare nedgå under såväl innevarande budgetår som budgetåret 1937/1938, beroende på att vissa inkomster av mera tillfällig beskaffenhet icke vidare komma att inflyta. Med hänsyn till den behållna inkomsten under sistförflutna budgetår har riksräkenskapsverket likväl ansett sig icke böra räkna med lägre inkomst än 200,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har alltså i inkomsttabellen uppfört inkomster vid statens lagerhus med 200,000 kronor.

64 Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938

Stegring

kronor

3,013,429

1 skrivelse till riksräkenskapsverket den 17 november 1936 bär statens jordbruksnämnd beträffande beräkningen av förevarande avgifter anfört följande:

»Till denna inkomsttitel inflyta enligt gällande bestämmelser veteavgift samt införselavgift å vissa av vete beredda produkter. Ue grundläggande bestämmelserna angående veteavgift innefattas i förordningen den 7 juni 1935 (nr 280). Enligt nämnda förordning äger Kungl. Majit besluta, att avgift skall erläggas för svenskt eller utländskt vete, som inom riket användes för tillverkning av mjöl, med högst 3 öre för varje kilogram av varans nettovikt. Med stöd av detta bemyndigande har Kungl. Majit genom kungörelse den 29 augusti 1936 (nr 491) bestämt, att sådan avgift skall för tiden till och med den 31 augusti 1937 utgå med ett belopp av 2.5 öre för kilogram. Även under konsumtionsåret 1935/1936 uttogs i veteavgift 2.5 öre för kilogram, medan under konsumtionsåret 1934/1935 inkomsttiteln tillfördes veteavgift och huskatt med sammanlagt 1.75 öre för kilogram. Ovanberörda införselavgift utgår jämlikt kungörelsen den 21 augusti 1935 (nr 494) å mjöl och gryn av vete samt å makaroner och vermiceller, som importeras till riket, med 4 öre för varje kilogram.

Syftet med veteavgiften har av statsmakterna angivits vara dels att täcka de förluster under innevarande konsumtionsår, som kunde beräknas uppkomma till följd av stöd åt spannmålsodlingen inom landet genom stödköpsförfarande, dels att bestrida kostnaderna för svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet, dels slutligen att avlasta en del av statsverkets förlust å spannmålsregleringen.

Givetvis är det osäkert, huruvida veteavgift kommer att uttagas med oförändrat belopp under innevarande konsumtionsår. I förevarande sammanhang anser sig nämnden böra utgå från att så blir förhållandet. Med denna utgångspunkt anser nämnden anledning saknas att frångå den i riksstaten upptagna beräkningen rörande nettoinkomsten å inkomsttiteln under innevarande budgetår.

Örn ovisshet råder beträffande intäkterna av veteavgiften under nu löpande budgetår, är det självfallet än svårare att bedöma frågan om inkomstens storlek under budgetåret 1937/1938. Såsom förut nämnts skall veteavgift, därest ändring icke vidtages, utgå med 2.5 öre för kilogram intill den 1 september

1937. Hur det i förevarande avseende kommer att gestalta sig för tiden därefter är omöjligt att nu uttala sig om. Nämnden anser sig därför böra i detta sammanhang utgå från att oförändrad veteavgift uttages. Då man icke torde hava anledning räkna med någon mera betydande ändring i den avgiftsbelagda veteförmalningens storlek, synes man preliminärt böra uppskatta nettointäkten av ifrågavarande avgifter till samma belopp som under innevarande budgetår eller alltså till 10 miljoner kronor, därav cirka 50,000

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 65

kronor i införselavgifter enligt ovanberörda kungörelse den 21 augusti 1935 (nr 494).»

Riksräkenskapsverket har i inkomsttabellen uppfört avgifter för täckande av förluster å spannmålsregleringen med 10,000,000 kronor.

Avgifter för prisreglering på jordbrukets område.

Budgetåret 1934/1935 » 1935/1936

» 1936/1937

Beräknad

inkomst

kronor

10,500,000

9,000,000

13,000,000

Behållen

inkomst

kronor

11,674,524

13,038,748

Stegring

kronor

1,364,224

Beträffande beräkningen av förevarande inkomsttitel för budgetåret 1937/ 1938 har statens jordbruksnämnd i skrivelse till riksräkenskapsverket den 17 november 1936 anfört följande:

»Denna inkomsttitel tillföres

l:o) skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl,

2:oj införselavgift å havre, majs, kli och vissa andra fodermedel,

3:o) särskilda införsel- och utförselavgifter å slaktdjur, kött och fläsk samt ägg, i den mån dylika avgifter utgå; samt 4:o) slaktdjursavgift.

Uppbörden av de till denna titel hänförliga skatter och avgifter har enligt budgetredovisningen under budgetåren 1934/1935 och 1935/1936 utgjort:

I riksstaten hava de till ifrågavarande inkomsttitlar inflytande medlen beräknats för budgetåret 1934/1935 till 10.5 miljoner kronor samt för budgetåret 1935/1936 till 9 miljoner kronor. För innevarande budgetår har inkomsten upptagits till 13 miljoner kronor.

l:o) Skatten å oljekakor utgår dels för varor av i förordningen den 14 juni 1933 (nr 329) angivet slag, vilka lill riket införas, dels ock för tillverkningen av dylika varor för försäljning inom riket. Skattesatserna sedan den 1 juli 1934 framgå av följande sammanställning.

1 Har från och med den 1 september 1935 övergått till införselavgift å kli.

2 Häri ingår ett belopp av 205,775 kronor, som utgör åtcrlevererade förskott vid infrysning av fläsk och som rätteligen icke bort redovisas såsom intäkt.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 1 lid 2.

66 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

Rörande tillverkningen av oljekakor inom riket samt införseln av sådana varor — allt efter avdrag av utförda kvantiteter -— hava uppgifter sammanställts i bilaga I. Av dessa uppgifter framgår, att den inhemska tillverkningen för förbrukning inom landet uppgått under år 1934 till cirka 53,000 ton och under år 1935 till omkring 60,000 ton. Av dessa kvantiteter utgjordes omkring en tredjedel av linfrökakor och linfrömjöl. Importen av ifrågavarande skattepliktiga varor har under ett vart av åren 1934 och 1935 uppgått till omkring 200,000 ton. Därav har under år 1934 cirka 1,000 ton och under år 1935 omkring 4,000 ton utgjorts av linfrökakor. Under år 1936 har, såsom av bilagan likaledes framgår, en icke obetydlig nedgång inträtt i förbrukningen av oljekakor inom landet. Medan förbrukningen under januari—september åren 1934 och 1935 uppgått till omkring 200,000 ton, har densamma under samma månader år 1936 inskränkt sig till knappt

150,000 ton. Nedgången under innevarande år utgör alltså cirka 25 procent. Utgår man från att denna procentuella nedgång kommer att bliva bestående under återstående delen av budgetåret 1936/1937 samt att gällande skattesatser bibehållas oförändrade, torde man få räkna med att under sagda budgetår i oljekaksskatt kommer att inflyta (170,000 X 40 + 20,000 X 20=)

7.2 miljoner kronor. Med hänsyn till uppskattningens osäkerhet torde man böra avrunda beräkningen rörande nettointäkten av oljekaksskatten för innevarande budgetår till 7 miljoner kronor.

Att för budgetåret 1937/1938 uppskatta inkomsten av oljekaksskatten är självfallet än svårare. Då emellertid någon anledning att nu utgå från andra beräkningsgrunder än de nyss angivna icke synes föreligga, torde man böra preliminärt uppskatta nettoinkomsten för sistnämnda budgetår till likaledes 7 miljoner kronor.

2:o) Såsom av den inledningsvis lämnade uppställningen framgår har införselavgiften å havre och majs jämte vissa andra fodermedel under budgetåren 1934/1935 och 1935/1936 uppgått till i runda tal 1.2 miljoner, respektive 1.4 miljoner kronor. Införselavgiften har emellertid under nämnda tid växlat för den viktigaste av ifrågavarande varor, nämligen majs. Sålunda utgick införselavgiften med 3 öre för kilogram under budgetåret 1934/1935 medan under budgetåret 1935/1936 i avgift uttogs under tiden 17 september —11 december 5.5 öre och under återstoden av budgetåret 6 öre för kilogram. Under större delen av sistnämnda budgetår uppbars emellertid majsavgiften av svenska spannmålsaktiebolaget eller svenska spannmålsföreningen oell redovisades icke under förevarande inkomsttitel. Under innevarande budgetår har majsavgiften undergått sänkning från det ursprungligen fastställda beloppet av 6 öre för kilogram först genom kungörelse den 11 september 1936 (nr 500) till 5 öre för kilogram och därefter genom kungörelse den 3 oktober 1936 (nr 525) till 4 öre för kilogram. För övriga här avsedda varor har avgiften från ingången av juli 1936 uttagits med 4 öre för kilogram efter att under budgetåret 1935/1936 hava utgått med 3 öre för kilogram.

Beträffande storleken av införseln av här avsedda varor under tiden juli 1935—september 1936 torde få hänvisas till bifogad sammanställning (bilaga

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 67

II). I sammanställningen hava icke medtagits vissa mindre betydande varugrupper, såsom melassfoder o. dyl.

Om man utgår från att införseln av de under 2:o) avsedda varor under innevarande budgetår kommer att uppgå till cirka 100,000 ton — en siffra som givetvis är synnerligen osäker — samt att avgift i genomsnitt uttages med 4 öre för kilogram, skulle nu ifrågavarande avgifter under sagda budgetår kunna beräknas till i runt tal 4 miljoner kronor.

Då man icke äger några säkra utgångspunkter rörande grunderna för fodermedelsregleringen under budgetåret 1937/1938 torde man för sistnämnda budgetår få utgå från att samma belopp kommer att inflyta på grund av införselavgift å havre, majs, kli och andra här avsedda fodervaror som beräknats komma att tillföras inkomsttiteln under innevarande budgetår eller alltså 4 miljoner kronor.

3:o) De under 3:o) redovisade införsel- och utförselavgifter hava växlat högst betydligt under de senaste två budgetåren. Sålunda inflöt under budgetåret 1934/1935 ett belopp av cirka 2.3 miljoner kronor, medan under påföljande budgetår intäkterna inskränkte sig till cirka 0.4 miljoner kronor. Under tiden juli—september 1936 har influtit ett belopp av i runt tal 200,000 kronor. Om man utgår från i huvudsak samma inkomster under de tre återstående kvartalen av innevarande budgetår, skulle man kunna räkna med att genom ifrågavarande avgifter under budgetåret skulle komma att inflyta ett belopp av cirka 800,000 kronor. Såvitt nu kan bedömas torde man kunna preliminärt uppskatta intäkterna för budgetåret 1937/1938 till samma belopp.

4:o) Under budgetåret 1935/1936 upptogs slaktdjursavgift från och med den 1 mars till budgetårets utgång. För de tre månader, som slaktdjursavgift inflöt till statskontoret under sagda budgetår, uppgick avgiften till cirka

890,000 kronor eller i runt tal 300,000 kronor för månad. Bestämmelserna om slaktdjursavgift upphöra att gälla med utgången av december 1936 och någon sådan avgift torde icke komma att uttagas under innevarande budgetår för tid därefter. Som intäkterna av slaktdjursavgiften torde komma att uppgå till ungefär samma belopp som hittills, skulle alltså under innevarande budgetår komma att inflyta sådan avgift till belopp av (7 X 300,000 =) 2.1 miljoner kronor.

Det är för tidigt att nu verkställa några beräkningar, huruvida slaktdjursavgift behöver upptagas under budgetåret 1937/1938. I förevarande sammanhang torde man emellertid böra räkna med att sådan avgift uttages enligt nuvarande grunder under halva budgetåret. Man torde följaktligen böra utgå från att förevarande inkomsttitel under sistnämnda budgetår kommer att tillföras slaktdjursavgift till belopp av 1.8 miljoner kronor.

Enligt de sålunda verkställda beräkningarna skulle intäkterna under inkomsttiteln 'Avgifter för prisreglering på jordbrukets område’ under budgetåret 1936/1937 och 1937/1938 kunna uppskattas till följande belopp, nårn-

68 Ribsräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

Sammanlagda inkomsterna under nästkommande budgetår å förevarande inkomsttitel skulle sålunda rent preliminärt kunna uppskattas till i avrundat tal 13.5 miljoner kronor.»

Enligt den uti skrivelsen åberopade bilagan I har den inhemska försäljningen och importen av vissa skattepliktiga fodermedel m. m. efter avdrag av

Införseln av havre och majs jämte vissa viktigare fodermedel har enligt den i skrivelsen åberopade bilagan II under tiden 1 juli 1935—30 september 1936 utgjort (i ton):

Riksräkenskapsverket hemställer, att i enlighet med statens jordbruksnämnds förslag inkomsttiteln avgifter för prisreglering på jordbrukets område för budgetåret 1937/1938 i riksstaten uppföres med 13,500,000 kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 69

Inkomster vid rikets allmänna kartverk.

Förevarande inkomsttitel uppfördes för första gången i riksstaten budgetåret 1935/1936, med ett beräknat belopp av 40,000 kronor. För nämnda budgetår redovisades en behållen inkomst av 94,534 kronor, vilken inkomst emellertid hänför sig till tvenne budgetår. För budgetåret 1936/1937 har inkomsten å titeln i riksstaten upptagits till 40,000 kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 2 november 1936 har chefen för rikets allmänna kartverk meddelat, att inkomsterna av kartförsäljningsmedel under innevarande budgetår kunna beräknas uppgå till 49,500 kronor samt uppskattat inkomsten under budgetåret 1937/1938 till 50,000 kronor.

Riksräkenskapsverket beräknar inkomster vid rikets allmänna kartverk för budgetåret 1937/1938 till 50,000 kronor.

Inkomster vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.

Förevarande inkomsttitel uppfördes för första gången i riksstaten budgetåret 1935/1936, varvid inkomsten å titeln beräknades till 54,000 kronor. Den behållna inkomsten under nämnda budgetår uppgick till enahanda belopp. För budgetåret 1936/1937 har inkomsten å titeln i riksstaten upptagits till 61,500 kronor.

Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 30 oktober 1936 angående beräkningen av förevarande inkomster anfört följande:

»För innevarande budgetår hava inkomsterna ifråga beräknats sålunda:

A.-B. Radiotjänst, lev. till statskontoret...................... kronor 48,000

Bidrag från Handels- och sjöfartsfonden...................... » 6,000

Uppbördsmedel för uppdrag åt enskilda....................... » 7,500

Summa kronor 61,500

I fråga om de två första posterna utgår anstalten från att de icke ändras under detta eller nästföljande budgetår.

Inkomsterna av uppdrag åt enskilda torde däremot minska. På grund av ökningen av anstaltens eget arbete kunna nämligen uppdrag åt enskilda icke i samma omfattning som förut utföras å tjänstetid. I den mån arbetet icke kan utföras mot övertidsersättning måste det därför utföras av tjänstemännen såsom enskilt uppdrag enligt § 26 av anstaltens instruktion. Detta gäller exempelvis den tidiga väderlekstjänst, som utförts på begäran av A.-B. Radiotjänst. För de 5 sommarmånaderna maj—september har anstalten hittills haft en inkomst av 1,300 kronor, men denna torde av nyssnämnda skäl nedgå till 500 kronor. Även inkomsterna av uppdrag för regnförsäkringar visa tendens att minska. På grund härav anser anstalten tillrådligt att nu för innevarande år beräkna ett belopp av 7,000 kronor och för kommande år 6,500 kronor. Inkomsterna vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt beräknas i enlighet härmed på följande sätt:

1936/1937 1937/1938

A.-B. Radiotjänst, lev. till statskontoret............ kronor 48,000 48,000

Bidrag från Handels- och sjöfartsfonden............ » 6,000 6,000

Uppbördsmedel för uppdrag åt enskilda............. » 7,000 6,500

Summa kronor 61,000 60,500.»

70 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

Riksräkenskapsverket beräknar i anslutning härtill inkomster vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt för budgetåret 1937/1938 till avjämnat

60,000 kronor.

Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverkningen.

Förevarande inkomsttitel uppfördes första gången i riksstaten budgetåret 1935/1936, med ett beräknat belopp av 30,000 kronor. Den behållna inkomsten av avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverkningen under budgetåret 1935/1936 uppgick till 21,918 kronor. För innevarande budgetår har inkomsten beräknats till 30,000 kronor.

Enligt från handelsdepartementet inhämtade uppgifter torde för budgetåret 1937/1938 anslag för utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverkningen komma att äskas med samma belopp, som anvisats för innevarande budgetår, eller med 30,000 kronor. Vid sådant förhållande föreligger ej anledning vidtaga ändring i det för budgetåret 1936/1937 beräknade inkomstbeloppet.

Riksräkenskapsverket har alltså i inkomsttabellen uppfört avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverkningen med 30,000 kronor.

Inkomster vid statens provningsanstalt.

I underdånig skrivelse den 4 september 1936 har provningsanstalten beräknat det sannolika inkomstbeloppet för budgetåret 1937/1938 till 300,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har i inkomsttabellen uppfört inkomster vid statens provningsanstalt med 300,000 kronor.

Fyr- och båkmedel.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 71

Generaltullstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1936 angående beräkningen av fyr- och båkmedel anfört följande:

»Debiterade uppbörden av fyr- och båkmedel har under budgetåretj"4/ 1935 uppgått till 3.2 miljoner kronor och under budgetaret i"5/*"6 till 3.5 miljoner kronor. Under juli—oktober månader av budgetaret 1936/1937 har uppbörden utgjort sammanlagt omkring 1.1 milion kronor mot omkring 1 miljon kronor under motsvarande månader av nastlidna budgetar^ 1 betraktande härav och med hänsyn jämväl till att någon mera betydande förskjutning i de för närvarande rådande fraktförhållandena icke torde kunna förutsättas komma att inträda under innevarande eller nästinstundande budgetar, synes, med bortseende från eventuella rubbningar i sjöfarten till följd av särskilda förändringar i det internationella laget, för vart och ett av budgetåren 1936/1937 och 1937/1938 kunna räknas med en bruttouppbord av lyr-

och båkmedel av högst 3.5 miljoner kronor iqqa/iq35

Restitutionerna av fyr- och båkmedel hava under budgetaret 1934/1935 belöpt sig till 15,210 kronor, under budgetaret 1935/1936 till allenast 6,847 kronor samt under juli—oktober månader av innevarande budgetar till 2 891 kronor. På grund härav torde vid förevarande beräkning av de under vartdera av budgetåren 1936/1937 och 1937/1938 inflytande uppbörden av ifrågavarande medel hänsyn icke behöva tagas till blivande restitutions-

beÄ°vPePn nettouppbörden av fyr- och båkmedel under sistnämnda bada budgetår torde således kunna upptagas till 3.5 miljoner kronor.»

I efterföljande sammanställning har upptagits den månadsvis inflytande nettoinkomsten av fyr- och båkmedel under såväl budgetåren 1931/1932 1935/1936 som det nu löpande budgetårets fyra första månader.

Summa 2,678

Av sammanställningen framgår, att nettoinkomsterna av fyr- och bakmedel, som under månaderna juli-oktober 1935 utgjort i runt tal "6.000 kronor under samma månader innevarande år stigit till omkring 1,064,000 kronor eller med 6.8 procent. Antages stegringsprocenten för budgetaret 1936/1937 i dess helhet bliva något lägre, eller 6 procent, skulle nettoinkomsten under nämnda budgetår komma att uppgå till omkring 3.6 miljoner kronor. Ehuru med utgångspunkt från de av riksräkenskapsverket antagna

72 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

allmänna förutsättningarna rörande konjunkturutvecklingen en nettoökning av uppbördsresultatet möjligen skulle kunna förväntas inträda under nästkommande budgetår, har ämbetsverket likväl ansett sig ej böra för sistangivna budgetår räkna med högre belopp än vad som ämbetsverket beräknat inflyta under budgetåret 1936/1937, eller 3.6 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har i enlighet härmed i inkomsttabellen uppfört fyr- och båkmedel med 3,600,000 kronor.

Lotspenningar.

Budgetåret 1931/1932 » 1932/1933

» 1933/1934

» 1934/1935

» 1935/1936

» 1936/1937

Beräknad

inkomst

kronor

2,800,000

2,400,000

3,000,000

2,800,000

Behållen

inkomst

kronor

2,501,121

2,267,446

2,604,676

2,751,771

2,878,212

Stegring + Nedgång — kronor

— 166,955

— 233,675 + 337,230 + 147,095 + 126,441

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 6 november 1936 har lotsstyrelsen angående beräknandet av inkomsten för budgetåret 1937/1938 av lotspenningar bland annat anfört följande:

»Huru inkomsten av lotspenningar må komma att i fortsättningen gestalta sig, sammanhänger självfallet med den allmänna konjunkturutveckoch de. särskilda tendenser, som kunna komma att göra sig gällande beträffande sjöfartens utveckling. I sistnämnda hänseende må erinras om den inskränkning i sjöfarten, som måste bliva en följd av eventuellt inträdande särskilt svårartade förhållanden för sjöfartens bedrivande vintertid Rn uppskattning av sjöfartens blivande omfattning och den därav beroende inkomsten av lotspenningar under budgetåren 1936/1937 och 1937/1938 måste dartor Wiva tämligen osäker.

Med framhållande härav och då lotsstyrelsen för närvarande saknar anledning att räkna med några ändringar i de nuvarande förutsättningarna rörande den allmänna konjunkturutvecklingen och sjöfartens omfattning, anser styrelsen sig kunna, med stöd av de anförda siffrorna, uppskatta inkomsten av lotspenningar under budgetåret 1936/1937 till något över 3 miljoner kronor eller närmare angivet till 3,100,000 kronor.

Enahanda belopp 3,100,000 kronor skulle jämväl kunna antagas inflyta under budgetaret 1937/1938. Vissa skäl tala emellertid för närvarande mot att för budgetaret 1937/1938 räkna med nämnda belopp. I dagarna avlämna 1935 års lotsverkssakkunniga förslag till ny lotsförordning, innefattande bland annat ändrade grunder för lotspliktens omfattning och lotsavgifternas utgörande. I avvaktan pa förslagets framläggande och vidare prövning anser lotsstyrelsen sig böra förorda, att inkomsten av lotspenningar under budgetåret 1937/1938 tillsvidare icke beräknas till högre belopp än 3 000 000 kronor.»

Efterföljande sammanställning utvisar den månadsvis influtna inkomsten av lotspenningar under budgetåren 1931/1932—1935/1936 samt de fem första månaderna av budgetåret 1936/1937.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 73

Av sammanställningen framgår, att lotspenninginkomsterna under månaderna juli—november 1936 ökats från i runt tal 1,190,000 kronor under samma tid föregående år till omkring 1,352,000 kronor eller med 13.6 procent. Antages stegringsprocenten för budgetåret 1936/1937 i dess helhet bliva 12 procent, skulle den behållna inkomsten under nämnda budgetår komma att uppgå till omkring 3.22 miljoner kronor. Med hänsyn till den av riksräkenskapsverket antagna allmänna utvecklingstendensen har ämbetsverket ansett sig böra för nästkommande budgetår räkna nied drygt samma belopp som av ämbetsverket beräknats inflyta under budgetåret 1936/1937, eller 3.25 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har härvid utgått från oförändrade bestämmelser rörande lotsavgifterna.

I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört lotspenningar med 3,250,000 kronor.

Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter.

Budgetåret 1931/1932 » 1932/1933

» 1933/1934

* 1934/1935

»> 1935/1936

» 1936/1937

Beräknad

inkomst

kronor

1,500,000

1.800.000 Behållen

inkomst

kronor

1,524,076

1,561,538

1,643,586

1,762,033

1,774,163

Stegring + Nedgång — kronor

— 166,465 + 37,462 + 82,048 + 118,447 + 12,130

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 6 november 1936 har patent- och registreringsverket angående beräknandet av ifrågavarande uppbörd under budgetåret 1937/1938 anfört bland annat följande:

»Från och med budgetåret 1929/1930 genomfördes en betydlig sänkning av patent- och varumärkesavgifterna, vilken---ganska avsevärt min-

skat ämbetsverkets inkomster. Den ytterligare minskning, som sedermera

74 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

under vissa år inträffat, torde däremot vara att huvudsakligen tillskriva den då rådande ekonomiska depressionen.

Ifrågavarande inkomster hava under de fyra första månaderna av budgetåren 1931/1932—1935/1936 uppgått till, i jämna tusental, respektive 466,000,

484,000, 502,000, 525,000 och 542,000 kronor. Under samma månader innevarande budgetår hava de uppgått till, i jämna tusental, 579,000 kronor.

Ämbetsverket anser sig kunna beräkna patent- och varumärkes- samt registreringsavgifterna för budgetåret 1936/1937 till samma belopp, varmed dessa inkomster beräknades i ämbetsverkets skrivelse till Eder den 1 november 1935, eller till 1,700,000 kronor och för budgetåret 1937/1938 högst till det belopp, varmed de äro upptagna i gällande riksstat, eller 1,800,000 kronor.»

Riksräkenskapsverket beräknar inkomsttiteln patent- och varumärkessamt registreringsavgifter för budgetåret 1937/1938 till 1,800,000 kronor.

Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register.

Denna inkomsttitel har uppförts i riksstaten första gången för budgetåret 1935/1936, med ett beräknat belopp av 100,000 kronor. För sagda budgetår utgjorde den behållna inkomsten å titeln 110,204 kronor.

Enligt från Överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter beräknas inkomsterna å titeln bliva för budgetåret 1936/1937 99,800 kronor och för budgetåret 1937/1938 99,900 kronor.

Med hänsyn till inkomsttillflödet å titeln under sistförflutna budgetår får riksräkenskapsverket för sin del förorda, att inkomsten av avgifter för registrering i förenings- m. fl. register i riksstaten för budgetåret 1937/1938 upptages till 110,000 kronor.

Bidrag till försäkringsinspektionen.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 2 november 1936 har försäkringsinspektionen meddelat, att inkomsterna av bidrag till försäkringsinspektionen under innevarande budgetår enligt verkställd beräkning komma att uppgå till 107,027 kronor, samt uppskattat inkomsten för budgetåret 1937/1938 till samma belopp.

Riksräkenkapsverket har i anslutning härtill och med lämplig avrundning beräknat inkomsttiteln bidrag till försäkringsinspektionen till 110,000 kronor.

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 75

lil. Bidrag från folkpensioneringsfonden.

Denna inkomsttitel uppfördes första gången i riksstaten budgetåret 1936/ 1937. I enlighet med av Kungl. Majit och riksdagen godkända riktlinjer skulle nämligen från och med år 1937 den årliga tillväxten av folkpensioneringsfonden begränsas till högst 20 miljoner kronor och fondens maximibelopp till 1,000 miljoner kronor. De fondens inkomster, som beräknades under ett budgetår icke åtgå till den sålunda föreskrivna fondökningen och till bestridande av fondens löpande utgifter, skulle jämlikt föreskrifter, som av Kungl. Majit meddelades, successivt inlevereras till statsverket. A riksstatens inkomstsida skulle folkpensioneringsfonden varje budgetår upptagas med ett av pensionsstyrelsen beräknat approximativt belopp. I riksstaten för budgetåret 1936/1937 upptogs såsom inkomst under denna titel ett belopp av 18 miljoner kronor, utgörande det belopp, som beräknades komma att för första halvåret 1937 från folkpensioneringsfonden tillföras staten.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 november 1936 har pensionsstyrelsen meddelat, att någon noggrannare beräkning av bidraget från folkpensioneringsfonden för budgetåret 1936/1937 ännu ej vore möjlig ävensom att motsvarande bidrag för budgetåret 1937/1938 i en skrivelsen bilagd, till chefen för finansdepartementet överlämnad promemoria av den 18 september 1936 beräknats till 46 miljoner kronor.

I den överlämnade promemorian anföres följande:

»I proposition nr 217 till 1935 års riksdag beräknades a sid. 191 folkpensioneringsfonden vid 1936 års slut uppgå till 750 miljoner kronor och dess avkastning 1937 till 4.4 %>, eller till 33 miljoner kronor. Samma ar inflytande pensionsavgifter uppskattades efter avdrag för restantier till 36 miljoner kronor (sid. 192). Av inflytande 69 miljoner kronor skulle enligt samma kalkyler 20 miljoner kronor disponeras till fondökning och 49 miljoner kronor

till folkpensioner. . . , . , ■.

Folkpensioneringsfonden beräknades av pensionsstyrelsen i skrivelse den 30 september 1935 enligt då uppgjord och sedermera iaststalld plan komma att den 1 januari 1937 uppgå till 735 å 740 miljoner kronor. Lagger man härtill fondökningen första halvåret 1937, eller 10 miljoner kronor, kommer man till en storlek å fonden den 1 juli 1937 å 745 å 750 miljoner kronor eller i det närmaste samma belopp, varmed Kungl. Majit räknat per den 1 januan 1937

Vad ränteavkastningen beträffar, torde man dock få räkna nied en betydligt lägre sådan för budgetåret 1937/1938 än den, med vilken Kungl. Majit räknat för kalenderåret 1937. Pensionsförsäkringsfondens ranteavkastnmg utgjorde nämligen budgetåret 1934/1935 4.47 ®/o och nedgick redan under

budgetåret 1935/1936 till 4.32 °/o. „ . . . 0/„

Räknar man med hänsyn härtill med en ranteavkastnmg a endast 4 /o under budgetåret 1937/1938, men godtager ovan omnämnda uppskattning av under ett år inflytande pensionsavgifter, kommer man till ett bidrag tran fonden till folkpensioner nämnda budgetår å endast 46 miljoner kronor, vilket belopp med 3 miljoner understiger det av Kungl. Majit tor kalenderåret 1937 beräknade beloppet.»

76 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

Mot den i promemorian verkställda, av pensionsstyrelsen åberopade beräkningen av inkomsten av bidraget från folkpensioneringsfonden har riksräkenskapsverket ej funnit skäl till erinran.

Riksräkenskapsverket har fördenskull i inkomsttabellen upptagit inkomsttiteln bidrag från folkpensioneringsfonden till 46,000,000 kronor.

IV. Diverse inkomster.

Bötesmedel.

Ifrågavarande inkomster, vilka hitintills redovisats under den ouppdelade huvudinkomsttiteln »Diverse inkomster», hava under budgetåren 1931/1932 —1935/1936 utgjort:

Budgetåret 1931/1932 » 1932/1933

» 1933/1934

» 1934/1935

» 1935/1936

kronor 2,225,790

» 2,150,722

» 2,388,691

» 2,484,623

» 2,445,009

I riksstaten för budgetåret 1936/1937 hava bötesmedlen uppförts såsom en särskild titel under överrubriken »Diverse inkomster», med ett beräknat belopp av 2,400,000 kronor.

Enligt av riksräkenskapsverket infordrade uppgifter uppskatta Överståthållarämbetet och länsstyrelserna inkomsterna av bötesmedel under budgetåret 1936/1937 till 2,380,000 kronor samt beräkna inkomsterna under budgetåret 1937/1938 till 2,391,000 kronor.

Med hänsyn till inkomsttillflödet under de senast förflutna budgetåren har riksräkenskapsverket ansett sig för budgetåret 1937/1938 kunna beräkna inkomsterna av bötesmedel till 2,450,000 kronor. I

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 3 november 1936 har lantbruksstyrelsen beräknat statsverkets inkomster av totalisatormedel under budgetåret 1937/1938 till 1,000,000 kronor.

Inkomsterna av totalisatormedel hava under de fyra första månaderna avinnevarande budgetår stigit från 419,122 kronor under motsvarande period

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 77

föregående budgetår till 483,426 kronor. Med hänsyn till inkomsttillflödet under det senast förflutna budgetåret och den under innevarande budgetår inträdda inkomststegringen har riksräkenskapsverket ansett sig kunna uppskatta inkomsterna av totalisatormedel under budgetåret 1936/1937 till

1,250,000 kronor samt beräkna inkomsterna under budgetåret 1937/1938 till samma belopp.

Riksräkenskapsverket har i inkomsttabellen uppfört totalisatormedel nied

1,250,000 kronor.

Inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar.

Denna inkomsttitel, som uppförts i riksstaten från och med budgetåret 1935/1936, lämnade för nämnda budgetår en behållen inkomst av 1,216,297 kronor. Inkomsterna av vadhållning vid idrottstävlingar hava för budgetåret 1936/1937 i riksstaten beräknats till 2,250,000 kronor. Under detta budgetår hava hittills inlevererats till statsverket 4,062,296 kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 november 1936 har aktiebolaget Tipstjänst meddelat, att bolagets nettoinkomst under budgetåret 1936/1937 för inleverans till statsverket, efter avdrag av allmänna skatter, beräknades uppgå till omkring 5,560,000 kronor, vilket belopp emellertid ej kommer att inflyta i statsverkets räkenskaper förrän under budgetåret 1937/1938. Bolaget har härvid räknat med 42 tävlingsveckor och en medelomsättning av 637,000 kronor per tävlingsvecka. Sistsagda belopp utgjorde medelomsättningen för de fjorton första tävlingsveckorna under innevarande budgetår.

Sedan dessa uppgifter avgivits, har bolagets omsättning emellertid alltjämt avsevärt ökats. Riksräkenskapsverket har fördenskull ansett sig böra inhämta ytterligare upplysning rörande omfattningen av den utav bolaget bedrivna verksamheten. Ämbetsverket har därvid från bolaget under hand erfarit, att omsättningen, som första tävlingsveckan i augusti månad innevarande år utgjorde 335,600 kronor, oavbrutet stigit från vecka till vecka, med undantag för första veckan i november, då omsättningen visade en obetydlig nedgång i jämförelse med sista tävlingsveckan i oktober månad, sa att omsättningen under en var av de tre sista veckorna i november månad 1936 överskridit 1 miljon kronor. Medelomsättningen beräknad för de tjugo första tävlingsveckorna under innevarande verksamhetsår, eller för tiden 1/s—12/i2 1936, kan till följd härav beräknas uppgå till minst 750,000 kronor i veckan. Därest man utgår från denna siffra å medelomsättningen, skulle staten under budgetåret 1937/1938 tillkommande andel av inkomsterna från tippningsverksamheten komma att uppgå till omkring 6.4 miljoner kronor.

Med hänsyn till de i flera avseenden oberäkneliga faktorer, som påverka inkomsterna å ifrågavarande titel, anser sig riksräkenskapsverket böra föreslå, att densamma för budgetåret 1937/1938 icke beräknas till högre belopp än 6.0 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har fördenskull i inkomsttabellen upptagit inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar till 6,000.000 kronor.

78 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

Lotterimedel.

För vart och ett av budgetåren 1933/1934—1935/1936 har under »Diverse inkomster» inräknats ett belopp av 2 miljoner kronor såsom inkomst av lotterimedel. I riksstaten för innevarande budgetår har lotterimedel uppförts som en särskild titel under diverse inkomster, med ett beräknat belopp av 1 miljon kronor.

Riksräkenskapsverket förutsätter, att av lotterimedel kommer att för budgetåret 1937/1938 för allmänna budgetändamål tagas i anspråk minst samma belopp, som ingår i riksstaten för innevarande budgetår.

Riksräkenskapsverket har i inkomsttabellen uppfört lotterimedel med

1,000,000 kronor.

Övriga diverse inkomster.

Inkomsttiteln »övriga diverse medel», vilken lämpligare torde böra benämnas »övriga diverse inkomster», har uppförts för första gången såsom särskild titel i riksstaten för budgetåret 1936/1937 med ett beräknat belopp av 2,032,700 kronor.

Rörande beräkningen av inkomsttillflödet under budgetåret 1937/1938 å till titeln övriga diverse inkomster hänförliga olika huvudposter må anföras följande.

Inkomsterna av fullföljdsavgifter beräknar riksräkenskapsverket med hänsyn till uppbörden under de båda sistförflutna budgetåren till 75,000 kronor.

Expeditionsavgifter, som till största delen inflyta till utrikesdepartementet, hava av nämnda departement beräknats för budgetåret 1936/1937 till 140,000 kronor samt för budgetåret 1937/1938 till samma belopp. I överensstämmelse härmed upptager riksräkenskapsverket denna inkomstpost till 140,000 kronor.

Inkomsterna av indragna sportler har av Överståthållarämbetet och länsstyrelserna för budgetåret 1937/1938 beräknats till 742,500 kronor. Med hänsyn till storleken av inkomsterna under budgetåren 1934/1935 och 1935/1936 anser sig riksräkenskapsverket kunna beräkna indragna sportler till 750,000 kronor.

Återbetalade ackords- och stödlån dt jordbrukare hava under budgetåret 1934/1935 redovisats med ett inkomstbelopp av 168,965 kronor, varav 67,076 kronor hänföra sig till under budgetåret 1934/1935 verkställda återbetalningar. Under sistförflutna budgetår hava förevarande inkomster utgjort 169,161 kronor. Riksräkenskapsverket har för budgetåret 1937/1938 uppskattat återbetalningar å ackords- och stödlån till 200,000 kronor.

Posten övriga inkomster slutligen, vilken utgör en sammanfattning av flera smärre poster av olika slag, har under budgetåret 1935/1936 uppgått till 290,414 kronor. Under förevarande inkomsttitel, och lämpligen under denna delpost, torde såsom i det följande framhålles böra beräknas den del av hit-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 79

tills å riksgäldskontorets inkomstmedel redovisade inkomster, vilka ej överförts till statens utlåningsfonder. Riksgäldskontoret har i sin förslagsberäkning uppskattat dessa inkomster under budgetaret 1937/1938 till 39,400 kronor. Därest inkomsterna i övrigt å denna delpost beräknas till ungefär samma belopp, som influtit för budgetåret 1935/1936, kunna de sammanlagda inkomsterna å förevarande inkomstpost upptagas till 330,000 kronor.

De beräkningar, för vilka här ovan redogjorts, sammanfattar riksräkenskapsverket sålunda:

Fullfölj dsavgifter..................................... kronor

Expeditionsavgifter................................... *

Indragna sportler.................................... *

Återbetalade ackords- och stödlån åt jordbrukare........... »

Övriga inkomster............................. *

Summa kronor 1,495,000.

Riksräkenskapsverket beräknar med stöd av vad ovan anförts den behållna inkomsten för budgetåret 1937/1938 å titeln övriga diverse inkomster till avjämnat 1,500,000 kronor.

75,000

200.000 330,000

B. Inkomster av statens produktiva fonder.

I. Statens affärsverksamhet.

Postverket.

Överskottet från postverket har i riksstaten beräknats och enligt budgetredovisningen influtit med:

Beräknad Behållen Stegring +

inkomst inkomst Nedgång —

kronor kronor kronor

Budgetåret 1931/1932 .......... 15,000,000 14,623,259 623,233

» 1932/1933 13,500,000 13,161,720 —1,461,539

» 1933/1934 15,500,000 16,544,902 + 3,383,182

,> 1934/1935 17,500,000 19,133,342 + 2,588,440

* 1935/1936 18,500,000 19,921,841 + 788,499

»> 1936/1937 20,000,000

Generalpoststyrelsen har i underdånig skrivelse den 13 november 1936 med förslag lill beräkning av det inkomstöverskott av postverkets rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1937/1938, anfört följande:

»Postverkets inkomstöverskott är i riksstaten för budgetåret 1936/1937 upptaget till 20 miljoner kronor, vari ingår ett belopp av 3 miljoner kronor av vinstmedel från postsparbanken, avseende år 1935.

Enligt förnyade beräkningar rörande det överskottsbelopp från postverket, som kan beräknas bliva inlevererat till statskassan under sistnämnda budgetår, torde överskottet bliva större än tidigare beräknats. Såväl inkom-

80 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

ster som driftkostnader förete år 1936 ökning, men uppgången i inkomsterna är störst. Särskilt är det frankoteckensuppbörden och inkomsterna för befordran av tidningar, som ökats avsevärt, utöver vad tidigare förutsatts. Till stor del är säkerligen denna stegring beroende på speciella förhållanden, men även en kraftigare uppgång i poströrelsen som helhet än den emotsedda har här inverkat. Vad driftkostnaderna beträffar är det — för övrigt helt naturligt — i synnerhet utgifterna för personal, som ökats. Trafikstegringen har nämligen nödvändiggjort anlitande av tillfällig personal i betydande omfattning, vilket medfört förhöjda kostnader såväl å avlöningsanslagen som beträffande vissa till personalkostnader hänförliga omkostnader, och dessutom har det procentuella dyrtidstillägget under nio månader varit en procent högre än vid driftkostnadsstatens fastställande förutsatts. Även postföringskostnaderna och vissa av poströrelsens omfattning nära beroende omkostnader uppvisa ökning.

Det ekonomiska resultatet av postverkets verksamhet under år 1936 — vilket ligger till grund för beräkningen av postverkets inkomstöverskott under budgetåret 1936/1937 — beräknas nu ställa sig sålunda:

inkomster..........................92 miljoner kronor

driftkostnader....................... 71 » »

överskott...........................21 miljoner kronor.

Därest det belopp av 3 miljoner kronor utav postsparbankens vinstmedel, som ingår bland inkomsterna, frånräknas, utgör det beräknade överskottet 18 miljoner kronor.

Av överskottet för år 1936 hava 3.5 miljoner kronor inlevererats till statskassan under budgetåret 1935/1936. Återstoden, 17.5 miljoner kronor, av

ovan upptagna överskott för innevarande år beräknas jämte 3.5 miljoner kronor av överskottet för år 1937 kunna överlämnas till statskassan under budgetåret 1936/1937.

Vid beräkningen av det inkomstöverskott av postverkets rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1937/1938, har generalpoststyrelsen utgått från de allmänna förutsättningarna, att poströrelsen skall fortsätta att förete en viss uppgång samt, beträffande driftkostnaderna, att inga väsentliga rubbningar skola inträda i den nuvarande prisnivån. I överensstämmelse med vad tidigare skett i motsvarande fall har styrelsen ansett sig böra grunda beräkningen av det överskottsbelopp, som skall av generalpoststyrelsen inlevereras till statskassan under nu ifrågavarande budgetår, på postverkets driftresultat under kalenderåret 1937.

Den viktigaste av postverkets inkomstgrupper är frankoteckensuppbörden, till vilken i detta sammanhang hänföras, förutom för försålda frankotecken influtna medel och vid postgirokontoret debiterade postavgifter, avgifter för frankostämpling och masskorsband samt ersättning för postbefordran av tjänsteförsändelser. Denna inkomstgrupp representerar nämligen mer än tre fjärdedelar av postverkets sammanlagda inkomster (exklusive vinstmedel från postsparbanken). Frankoteckensuppbörden är samtidigt i hög grad beroende av det allmänna konjunkturläget och fördenskull vansklig att längre tid i förväg beräkna med någon större grad av säkerhet.

I det föregående har anförts, att under år 1936 frankoteckensuppbörden ökats avsevärt. Densamma beräknas nämligen nu komma att under året uppgå till i runt tal 68.8 miljoner kronor. Då motsvarande uppbördssiffra för år 1935 belöpt sig till ungefär 65.8 miljoner kronor, utgör alltså ökningen ungefär 3 miljoner kronor, motsvarande nära 4.6 °/o. Av ökningsbeloppet hänför sig emellertid, såsom ävenledes redan antytts, en stor del till förhållanden,

Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 81

som sakna motsvarighet nästföregående år. Salunda torde den ökade uppbörd, som tillförts postverket genom utgivningen av särskilda frimärken med anledning av postverkets 300-årsjubileum, invigningen av flygfältet vid Bromma m. m. ävensom genom att år 1936 har en vardag (skottdagen) mera an år 1935, kunna uppskattas till minst 350,000 kronor. Höjning, jämlikt kungl, brev till generalpoststyrelsen den 8 maj 1936, från och med den 1 juli 1936 av vissa postavgifter i den internationella postutväxlingen har beräknats medföra en på år 1936 belöpande inkomstökning av 300,000 kronoi, och vidare har, med retroaktiv verkan från och med den 1 juli 1934, genomförd höjning av den procentsats, efter vilken statens järnvägars ersättning för befordran av tjänstepost skall erläggas, tillfört postverket en inkomstökning av likaledes ungefär 300,000 kronor. Slutligen har den tillfälliga ökning av posttrafiken, som förorsakats av årets riksdagsmannaval, medfört inkomster för postverket, vilka det givetvis icke är möjligt att tillförlitligt beräkna, men säkerligen torde hava uppgått till minst 250,000 å 300,000 kronor.

Tillhopa kunna alltså de särskilda inkomster, som ingå i frankoteckensuppbörden för år 1936, beräknas till minst 1.2 miljoner kronor. Fråndrages detta belopp från det förenämnda beloppet av ökningen i frankoteckensuppbörden från år 1935, 3 miljoner kronor, återstå 1.8 miljoner kronor, som torde vara alt hänföra till den av posttrafikens normala stegring föranledda uppgången i omhandlade uppbörd. I procent uttryckt motsvarar denna uppgång 2.7 procent.

För år 1937 synes man nu kunna beräkna frankoteckensuppborden pa etet sätt. att 1936 års uppbörd — sedan från densamma dragits de tillfälliga inkomsterna av valrörelsen, jubileumsfrimärkena, skottdagen och den retroaktiva ersättningen för befordran av tjänsteförsändelser från statens järnvägar, sammanlagt något mer än 0.8 miljon kronor ökas med enahanda belopp, som, enligt vad nyss nämnts, kan anses representera den av posttrafikens normala stegring under år 1936 föranledda uppbördsökningen, eller ungefär 1.8 miljoner kronor. Det förutsattes alitsa, att poströrelsen skall under nästkommande år ökas i ungefär samma omfattning som skett år 1936 vid jämförelse med år 1935.

Till den på angivet sätt framräknade uppbördssumman böra läggas ungefär 0.3 miljon kronor, utgörande ökad inkomst pa grund därav, att de högre avgifterna i den internationella postutväxlingen komma att under år 1937 inverka på hela året mot endast på sex månader under år 1936.

Sammanlagt beräknas således frankoteckensuppborden under år 1937 tdl ungefär 70 miljoner kronor.

Postverkets inkomster i tidningsrörelsen, nämligen för postabonnerade tidningar och utgivarkorsband, hava under innevarande år rönt en betydande inverkan av årets valrörelse, vilket torde framgå därav, att inkomsterna under årets tre första kvartal äro ej mindre än 614,000 kronor högre än under motsvarande tid år 1935. När därför generalpoststyrelsen nu, ehuru med tvekan anser sig kunna beräkna ifrågavarande inkomster under år 1937 till ungefär lika stort belopp som under år 1936, eller 8.6 miljoner kronor, innebär detta i själva verket antagande av en ej ringa ökning i den normala tidningsrörelsen.

Det belopp, som här upptages såsom inkomst ov postgirorörelsen, utgöres av den ersättning, som postverket — utöver inflytande avgifter, vilka redan medtagits vid beräkningen av frankoteckensuppborden — tillgodoföres dels för täckande av de direkta utgifterna för postgirokontoret och de särskilda postgiroavdelningarna, dels ock för postgirogöromålens handläggning å post-

Dihang lill riksdagens protokoll Ii),'!7. 1 saini. Nr 1 Del 2.

82 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

anstalterna. De ifrågavarande direkta utgifterna, vilka inräknats i vederbörande anslag på postverkets driftkostnadsstat, och följaktligen även det däremot svarande ersättningsbeloppet beräknas för år 1937 till omkring

2,770,000 kronor.

Vidkommande postanstalternas medverkan i postgirogöromålens handläggning har under år 1936 påbörjats en ingående undersökning för utrönande av, i vilken mån ändring inträtt i fråga om postverkets tidigare beräknade självkostnader för postgiroarbetet vid postanstalterna. På grund av, bland annat, postgirorörelsens starka utveckling och under tiden efter nästföregående utrednings verkställande vidtagna förenklingar i postbehandlingen av postförskottsinbetalningskort från och utbetalningskort till poststationerna m. m. har det nämligen synts antagligt, att en justering av självkostnadsbeloppen är påkallad. Den nya undersökningens slutgiltiga resultat kan föreligga tidigast under förra delen av nästkommande år. Generalpoststyrelsen har därför funnit sig böra i inkomstberäkningen upptaga den sammanlagda gottgörelsen år 1937 från postgirorörelsen till samma belopp som det, vartill postgirokontorets inkomster för sistnämnda år nu beräknas. Dessa inkomster, som huvudsakligen utgöras av inflytande räntor å i girorörelsen innestående medel, kalkyleras nu till omkring 4.6 miljoner kronor.

Inkomsterna av postsparbanksrörelsens handhavande bestå likaledes av gottgörelse för verkets direkta utgifter för rörelsegrenens räkning samt ersättning för postanstalternas handläggning av det med rörelsen förenade arbetet. De direkta utgifterna, vilka ingå i resp. anslagsbelopp å postverkets driftkostnadsstat, hava för år 1937 beräknats till omkring 1,855,000 kronor. Ersättningen för postsparbanksgöromålens handläggning å postanstalterna, vilken utgår enligt i kungl, brev till generalpoststyrelsen den 8 december 1933 fastställda grunder, har för år 1937 kalkylerats till 2,330,000 kronor. I inkomstberäkningen upptages nu den sammanlagda inkomsten av postsparbanksrörelsen till i runt tal 4.2 miljoner kronor.

Övriga inkomster av inrikes rörelsen, nämligen avgifter för fackavläggning, registrering av värdeförsändelser, bokföring av postavgifter, expediering av lösväskor m. m., beräknar generalpoststyrelsen komma att under år 1937 uppgå till ungefär samma belopp, som nu väntas inflyta under innevarande år, eller omkring 450,000 kronor.

Postverkets inkomster av den utrikes rörelsen hava under de senaste åren företett en stadig nedgång, huvudsakligen beroende på sjunkande pakettrafik i förbindelse med utlandet och i följd därav minskade inkomster av portoandelar. Vissa tecken tyda emellertid nu på att denna minskning torde hava upphört. Portoandelarna synas därför kunna väntas något öka under år 1937. Den extra ordinarie uppbörden, till vilken hänföras inflytande förtullningsavgifter för försändelser från utlandet, kursvinster m. m., torde även komma att förete stegring under sistnämnda år. I fråga om ersättningen för transitbefordran av post beräknas däremot svenska postverkets utgifter under nu ifrågavarande år komma att överstiga inkomsterna, vadan ett anslag av 50,000 kronor för ändamålet är uppfört i generalpoststyrelsens förslag till driftkostnadsstat för år 1937.

De sammanlagda inkomsterna av utrikes rörelsen synas kunna beräknas till 1,050,000 kronor.

Postverkets inkomster av bestyr vid sidan av postverkets egentliga verksamhet hava de sista tio åren, på ett undantag när, uppvisat en mindre upp-

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 83

gång. Även under år 1937 beräknas någon ökning komma att inträda, vilket framgår av nedanstående sammanställning.

Ersättning för kronor kronor

kronoskatteuppbörd på landsbygden............... 746,950 760,000

försäljning av statsstämplar....................... 145,000 145,000

centralupphandling av papper m. m. för övriga statsmyndigheter ................................... 30,000 30,000

utbetalning av folkpensioner...................... 336,339 360,000

försäljning av radiolicenser.................. 103,000_110,000

Summa 1,361,289 1,405,000

Av medel tillhörande postverkets förnyelsefond har generalpoststyrelsen, med stöd av i kungl, brev den 20 juni 1930 lämnat bemyndigande, med en uppsägningstid av fem år deponerat ett belopp av för närvarande 9.5 miljoner kronor hos riksgäldskontoret. Den under år 1937 inflytande räntan å dessa medel, vilken skall upptagas bland postverkets driftinkomster, beräknas uppgå till omkring 375,000 kronor.

Under de senaste åren har en del av postsparbankens vinstmedel för nästföregående år inräknats i postverkets överskott och inlevererats till statskassan. Även under år 1937 anser generalpoststyrelsen, efter överläggning med postsparbanksfullmäktige, att ett belopp av postsparbankens årsvinst bör kunna disponeras för riksstatsändamål. Då emellertid postsparbankens vinst för år 1936 på grund av dels ökade driftkostnader, dels lägre medelränta på det fast placerade kapitalet beräknas bliva omkring 1 miljon kronor mindre än under år 1935, torde av vinsten för innevarande år endast 2 miljoner kronor — mot 3 miljoner kronor för föregående år — kunna påräknas för statsregleringen.

En sammanställning av de i det föregående under olika huvudgrupper upptagna inkomstposterna för år 1937 ter sig sålunda:

frankoteckensuppbörd...................................... kr. 70,000,000

inkomster i tidningsrörelsen................................. » 8,600,000

» av postgirorörelsen............................... » 4,600,000

» » postsparbanksrörelsen.......................... » 4,200,000

övriga inkomster av inrikes rörelsen......................... » 450,000

inkomster av utrikes rörelsen............................... » 1,050,000

inkomster av bestyr vid sidan av postverkets egentliga verksamhet » 1,405,000

ränta å förnyelsefondsmedel................................. » 375,000

vinstmedel från postsparbanken................. » 2,000,000

Summa inkomster kr. 92,680,000,

vilket belopp synes kunna avrundas till 92.7 miljoner kronor.

Mot sistnämnda belopp svara utgifter, som i samtidigt härmed avgivet förslag till driftkostnadsstat för år 1937 upptagits till 74 miljoner kronor. Ett överskott å 18.7 miljoner kronor beräknas alltså uppstå å postverkets rörelse för sagda år.

Enär det belopp av 1937 års överskott, som kommer att inlevereras under budgetåret 1936/1937, kan antagas bliva ungefär lika stort som det belopp av 1938 års överskott, som kommer att inlevereras under budgetåret 1937/ 1938, kan överskottet av poströrelsen för sistnämnda budgetår beräknas till enahanda belopp som överskottet för räkenskapsåret 1937, eller 18.7 miljoner kronor.

84 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

I anslutning till vad ovan anförts föreslår generalpoststyrelsen, att inkomstöverskottet av postverkets rörelse i riksstaten för budgetåret 1937/1938 upptages till 18.7 miljoner kronor.»

Enligt vad generalpoststyrelsen i den återgivna skrivelsen meddelat, beräknar styrelsen det ekonomiska resultatet av postverkets verksamhet under år 1936 till 21.0 miljoner kronor och under år 1937 till 18.7 miljoner kronor, vilka beräkningar ligga till grund för generalpoststyrelsens uppskattningar av postverkets under budgetåren 1936/1937 och 1937/1938 inlevererade inkomstöverskott. Nedgången av inkomstöverskottet, 2.3 miljoner kronor, har framgått såsom skillnaden mellan en stegring av bruttoinkomsterna med 0.7 miljon kronor och en stegring av utgifterna med 3.0 miljoner kronor. Vid beräkningen av bruttoinkomsterna för de båda åren har generalpoststyrelsen utgått från ett ianspråktagande av vinstmedel från postsparbanken med 3.0 miljoner kronor för år 1936 och 2.0 miljoner kronor för år 1937. Bortser man från sistnämnda inkomstslag, räknar generalpoststyrelsen för år 1937 med en stegring av bruttoinkomsterna med 1.7 miljoner kronor och en minskning av inkomstöverskottet med 1.3 miljoner kronor. Den sålunda kalkylerade minskningen av överskottet av den egentliga postverksrörelsen förklaras beroende av dels bortfallandet av vissa under år 1936 inflytande tillfälliga inkomster, dels stegringen av utgifterna.

Med utgångspunkt från de av riksräkenskapsverket gjorda allmänna antagandena rörande konjunkturutvecklingen har ämbetsverket ansett sig kunna räkna med en sådan stegring av postverkets till den egentliga postverksrörelsen hänförliga bruttoinkomster i allmänhet, att kompensation vinnes för såväl bortfallande tillfälliga inkomster som med postverksrörelsens ökning förenade ofrånkomliga utgiftshöjningar.

I enlighet härmed hemställer riksräkenskapsverket, att i riksstatsförslaget för budgetåret 1937/1938 inkomsten av postverket uppföres med oförändrat belopp 20,000,000 kronor.

Telegrafverket.

I underdånig skrivelse den 10 november 1936 har telegrafstyrelsen avgivit förslag i fråga örn beräkning av det inkomstöverskott av telegrafverkets rö-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 85

reise, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1937/1938. Styrelsen har i skrivelsen anfört följande:

»Storleken av telegrafverkets inkomster och deras årliga stegring under senaste tioårsperioden framgår av efterföljande tablå:

För år 1936 beräknar telegrafstyrelsen enligt närslutna bilaga inkomsterna till omkring 119,950,000 kronor, innebärande en ökning från år 1935 med

6.536.000 kronor eller 5,8 %>.

Inkomsterna för år 1937 hava av telegrafstyrelsen beräknats till 124,705,000 kronor, motsvarande en ökning från år 1936 av 4,815,000 kronor.

Driftkostnaderna för år 1936, vilka i driftkostnadsstaten äro upptagna till

83.400.000 kronor, komma enligt nu verkställda beräkningar att uppgå till omkring 85,855,000 kronor, ökningen utöver det beräknade beloppet har föranletts av stegrade löner och materielpriser samt av den starkt ökade omfattningen av telegrafverkets rörelse under året.

I det förslag till stat för telegrafverkets driftkostnader för år 1937, som samtidigt härmed avges, och vari styrelsen utgått ifrån dels att dyrtidstilläggen under hela år 1937 skola utgå efter en levnadskostnadsindex av 158, dels den allmänna förutsättningen, att nuvarande konjunkturer skola förbli i huvudsak oförändrade under nästkommande år, dels slutligen att inga väsentliga rubbningar skola inträda i nuvarande inhemska prisnivå, hava kostnaderna blivit beräknade till omkring 90,430,000 kronor.

överskottet av telegrafverkets rörelse under de senaste tio åren har utgjort:

Procent å i medeltal disponerat kapital

Enligt ovan gjorda beräkningar över inkomster och driftkostnader samt förhandsberäkningar rörande den sannolika storleken av det i medeltal disponerade kapitalet skulle överskottet för åren 1936 och 1937 utgöra:

86 Riksräkcnskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

Procent av i medeltal disponerat kapital

Att överskottet för år 1936 blivit mindre än för närmast föregående år sammanhänger med vad ovan nämnts örn de ökade driftkostnaderna på grund av stegrade löner och materielpriser.

På grund av vad ovan anförts och då styrelsen icke nu vågar beräkna högre överskott av rörelsen för år 1938 än för år 1937, får styrelsen föreslå, att telegrafverket i riksstaten för budgetåret 1937/1938 upptages sålunda:

Inkomst av statens produktiva fonder.

Statens affärsverksamhet.

2. Telegrafverket ................................ 34,300,000 kronor.»

I den uti skrivelsen åberopade bilagan har telegrafstyrelsen angivit telegrafverkets inkomster för åren 1935—1937 sålunda, i tusental kronor:

Telegrafstyrelsens i skrivelsen meddelade beräkning av telegrafverkets bruttoinkomster, utgifter och överskott för åren 1936 och 1937 framgår av efterföljande sammanställning:

1936 1937 Stegring

Milj. kr. Milj. kr. Milj. kr. %

Bruttoinkomster........................ 119.95 124.77 4.82 4.o

Utgifter............................... 85.8 5 90.4 3 4.5 8 5.3

Överskott 34.10 34.34 0.2 4 0.7

Såsom av tablån framgår, beräknar telegrafstyrelsen, att den förutsatta fortgående utvidgningen av telegrafverkets rörelse under år 1937 skall medföra en väsentligt större relativ stegring av utgifterna än av inkomsterna och att såsom följd härav stegringen av överskottet skall bliva mycket begränsad. Antages i stället, såsom riksräkenskapsverket finner sannolikare, att stegringen av telegrafverkets bruttoinkomster under år 1937 icke kommer att understiga den av telegrafstyrelsen beräknade stegringen av utgifterna, skulle överskottet under samma år icke stanna under 35.88 miljoner kronor.

Med utgångspunkt från de av riksräkenskapsverket gjorda allmänna an-

Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 87

tagandena rörande konjunkturutvecklingen har ämbetsverket vid sådant förhållande ansett sig böra räkna med att telegrafverkets överskott för år 1937 skall uppgå till omkring 36 miljoner kronor. Ett belopp av denna storlek torde ock kunna beräknas bliva inlevererat såsom överskott under budget-

året 1937/1938. ...

När riksräkenskapsverket sålunda även i förevarande inkomstberäkning — liksom tidigare i inkomstberäkningarna för budgetåren 1934/1935 1936/

1937 — förordar en väsentlig höjning av det av telegrafstyrelsen beräknade överskottet av telegrafverkets rörelse, har ämbetsverket ansett sig böra meddela efterföljande sammanställning av telegrafstyrelsens uppskattning av telegrafverkets överskott, riksräkenskapsverkets i dess inkomstberäkningar upptagna överskott samt i riksstaten uppförda överskott för budgetåren 1929/ 1930_1936/1937 ävensom de under budgetåren 1929/1930—1935/1936 inleve-

rerade överskotten. För vissa av ifrågavarande år hava tillfälliga förhållanden påverkat storleken av överskottet.

1929/1930

1930/1931

1931/1932

1932/1933

1933/1934

1934/1935

1935/1936

1936/1937

Riksräkenskapsverket hemställer, att i riksstatsförslaget för budgetåret 1937/1938 inkomsten av telegrafverket uppföres med 36,000,000 kronor.

Statens järnvägar.

överskottet från statens järnvägar har i riksstaten beräknats och enligt

budgetredovisningen influtit med:

Järnvägsstyrelsen bar i underdånig skrivelse den 2 december 1936 med förslag till beräkning av den behållna inkomst av statens järnvägar, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1937/1938, yttrat sig sålunda:

»För innevarande räkenskapsår föreligga exakta uppgifter enligt bokföringen över inkomsternas, utgifternas och behållningens storlek till och

88 Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

med september månad, för oktober månad föreligga jämväl motsvarande uppgifter, om ock preliminära, för november och december slutligen finnas gjorda förhandsberäkningar. Nedanstående detaljerade sammanställning av statens^ järnvägars inkomster, utgifter och överskott under första och andra halvåret 1936, sådana de tidigare beräknats och sådana de blivit, eller vad det senare halvåret angår, numera väntas bliva, lämnar vägledning för beräkning av blivande behållning under år 1937 och under budgetåret 1937/1938.

Däri upptagna specificerade inkomster äro angivna enligt järnvägsstyrelsens underdåniga skrivelse den 10 december 1935 angående behållen inkomst för budgetåret 1936/1937, utgifterna enligt av Kungl. Maj:t fastställd kostnadsstat. Vad angår fördelningen å halvår, ansluter sig denna till de i styrelsens skrivelse till finansdepartementet den 29 februari 1936 meddelade siffertablåerna.

Beräknade och uppnådda ekonomiska resultat för år 1936.

1 Beträffande november—december nu beräknade.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 89

Tecknet (—) för den sista garantitilläggsposten innebär, att i löpande avräkning över Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolags statens järnvägar berörande förpliktelser enligt gällande malmavtal bolaget skall gottskrivas angivet belopp, 1.6 miljoner kronor.

Framhållas må vidare, att det uppnådda totalresultatet 36.6 miljoner kronor — även frånsett den normala förskjutningen i tid — icke är direkt jämförligt med i riksstaten för innevarande år upptagna inkomst från statens järnvägar 36 miljoner kronor, då i den senare posten inräknats ett belopp om 7.7 miljoner kronor, motsvarande från Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag gjorda inbetalningar jämlikt malmavtalen, vilka för statens järnvägars del räkenskapsmässigt hänföra sig till tidigare år.

De under rubriken beräknat resultat anförda inkomstsummorna motsvara den nivå för trafikrörelsen, vilken uppnåtts hösten 1935. Sammanställningen visar alltså, att sedan sagda tidpunkt inkomstgivningen för samtliga huvudtrafikslag, person-, gods- och malmtrafik, blivit väsentligt ökad. — Av följande jämförelse med åren 1934 och 1935^ framgår, att i^ berörda hänseende utvecklingen under de tre senaste åren gått stadigt uppåt.

Inkomster i miljoner kronor.

Sorn synes, har för såväl person- som godstrafiken rörelsen i riktning mot stegring för de två senaste åren varit ej oväsentligt långsammare än under år 1934.

Att uppgången i järnvägstrafiken, sådan den tett sig, icke är ett isolerat fenomen eller hänförligt till nya kommunikationspolitiska åtgärder utan bäres upp av konjunkturvågen, måste väl närmast anses som ett gott tecken för den närmare framtiden. Några direkta förebud till ett förestående allmänt omslag synas ju icke föreligga, varför en ytterligare inkomststegring under år 1937 väl ingalunda kan anses vara utesluten. Å andra sidan måste beaktas, att det allmänna läget å transportmarknaden sedan mer än ett år tillbaka haft karaktären av en fullt utbildad högkonjunktur, samt att tidigare erfarenheter tyda på, att detta läge i och för sig innehåller ett faromoment. Även frånsett den allmänna politiska osäkerheten torde det därför icke kunna anses försvarligt att för ännu ett år räkna med oförändrat stegringstempo. Ännu mer gäller detta örn —- såsom här är fallet — beräkningarna skola i sista hand avse en period, vars slut ligger mer än 1 V2 år framåt i tiden. —

I betraktande av dessa omständigheter har järnvägsstyrelsen, nn liksom för ett år sedan, trots de senaste månadernas gynnsamma resultat, icke ansett rådligt räkna med ens någon retarderad förbättring, utan flir år 1937 antagit den nu uppnådda nivån ungefärligen hävdad. I konsekvens med dessa antaganden rörande utvecklingen ha också inkomsterna för första halvåret 1938 satts lika med inkomsterna för samma månader år 1937.

Det nu anförda avser närmast den allmänna trafiken. Även ifråga örn lapplandsmalm gäller emellertid ungefär detsamma, trots att styrelsen där kan bygga på från Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag erhållna uppgifter.

90 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

Statens järnvägar äro för närvarande beredda att ombesörja en malmtrafik, motsvarande den största i 1927 års malmavtal förutsedda. Även med hänsyn tagen till oundvikliga störningar på grund av väderleksförhållanden och dylikt synes det under dessa omständigheter vara skäligt att för år 1937 kalkylera med en inkomst av malmtrafik, motsvarande hittillsvarande — under 1929 uppnådda — rekord 23.5 miljoner kronor. Samma inkomstbelopp antages även för budgetåret 1937/1938.

Enligt föreliggande förslag till kostnadsstat för år 1937 har man att räkna med följande utgiftsbelopp (i runda tal):

Miljoner kronor

Statens järnvägar, exklusive malmbanan...................... 160.6

Malmbanan.............................................. 133

Tillsammans 173.9

Vad beträffar första halvåret 1938, saknas ännu fasta hållpunkter för en mera exakt beräkning av utgifterna, dessa må därför, på sätt vid tidigare beräkningar brukat ske, antagas oförändrade från år 1937.

Under angivna förutsättningar beräknas 1937 års ekonomiska resultat för statens järnvägar, inklusive automobiltrafik m. m., bliva följande:

År 1937 Miljoner kronor

Statens järnvägar, utom malmbanan.

Inkomster.

Persontrafik............................ 74 5

Post.................................. 8.5

Godstrafik............................. 101. o

Övriga inkomster........................ 2.6

Summa inkomster 186.6

Utgifter 160.6

Överskott 26.o

Malmbanan.

Inkomster.

Persontrafik............................ l.o

Post.................................. O.i

Godstrafik............................. 1.2

Lapplandsmalm......................... 23.5

Övriga inkomster........................ 0.1

Summa inkomster 25.9

Utgifter 13.3

Överskott, före reglering för garanti tillägg 12.6

Reglering för garantitillägg................. — 3.6

Överskott enligt bokföringen............. 9.0

Överskott för statens järnvägar............. 35.0

I förestående tablå har, som synes, upptagits en till bestämmelserna i gällande malmavtal hänförlig avdragspost. Såsom av sammanställningen för år 1936 framgår förekommer en motsvarande post i detta års räkenskaper,

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 91

medan vid förhandsberäkningarna för året kalkylerats med inkomst under rubriken ifråga.

För såväl 1936 som 1937 hänföra sig förevarande regleringsposter till bestämmelserna i § 14 femte stycket av 1927 års malmavtal, avseende utjämning på 5-årsperioder av Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag påvilande skyldighet att erlägga s. k. frakttillägg enligt första stycket av samma paragraf. Enligt sagda bestämmelser skall bolaget dels icke vara skyldigt gälda på visst år belöpande tillägg, i den mån detsamma motsvaras av överskott för malmbanan under föregående år i femårsperioden, dels vara berättigat återbekomma inbetalt tillägg, i den mån detsamma motsvaras av överskott under efterföljande år av samma period.

För år 1936, ingående i avräkningsperioden 1932—1936, kommer den sista av anförda satser i tillämpning, och är alltså regleringspostens upptagande i räkenskaperna oundviklig. Påpekas må, att i och med berörda återbetalning även samtliga från 1934 års malmavtal härrörande mellanhavanden mellan statens järnvägar och Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag äro avvecklade.

För år 1937, som inleder en ny avräkningsperiod, skall däremot icke ske någon sådan utbetalning, som nyss sagts, utan innebär regleringspostens upptagande, att medel bokföringsmässigt reserveras med hänsyn till den eventualitet, som avses i den första av de anförda satserna. Sagda bokföringstransaktion är en naturlig konsekvens av det förfaringssätt, som i fråga om bokföringen av garantitillägget följts under den nu snart avslutade avräkningsperioden. Under något växlande rubriker har nämligen för vart och ett av åren 1932—1935, såsom från avkastningsgarantin för malmbanan härrörande inkomst, i statens järnvägars räkenskaper upptagits ett belopp, motsvarande i § 14 första stycket omförmält underskott. Såsom följd härav måste, som nyss framhållits, för år 1936 uppträdande överskott utöver den garanterade avkastningen bokföras på analogt sätt.

Vill man möjliggöra, att framtida underskottsår bli på samma sätt som de nyss nämnda gottskrivna på dem belöpande garantitillägg, är det tydligen nödvändigt att även för överskottsåren motsvarande reglering sker av det primärt bokförda resultatet. Den utjämning mellan gynnsamma och mindre gynnsamma år, som sålunda erhålles, synes järnvägsstyrelsen enbart fördelaktig. Styrelsen kan ej heller finna rationellt att låta det bokförda överskottet av rörelsen för ett visst år bliva beroende av utfallet för föregående eller efterföljande år tillhörande samma avräkningsperiod, och därmed av gränsdragningen mellan skilda perioder.

Med den bokföring styrelsen sålunda vill förorda, föreligger möjlighet att vid slutet av viss avräkningsperiod kan finnas balanserat ett överskott, hänlörligt till hela perioden. Utsikterna, att denna möjlighet skall realiseras, synas dock med hänsyn till hittillsvarande erfarenheter högst minimala. Vad angår instundande period, skulle därför sannolikt erfordras, att nuvarande högkonjunktur komme att fortfara åtminstone t. o. m. utgången av år 1940, en eventualitet med vilken väl ingen vågar räkna.

För år 1937 skulle alltså det bokförda överskottet för statens järnvägar uppgå till 35 miljoner kronor mot

36. <; mil joller kronor för år 1936 och 35.1 » » » » 1935.

Enligt ovan omförmälda antaganden beträffande inkomster och utgifter under l:a halvåret 1938 —- vilka antaganden överensstämma med en praxis, från vilken avsteg gjorts endast undantagsvis — skulle jämväl budgetåret 1937/1938 komma att uppvisa ett bokfört överskott av 35 miljoner kronor.

92 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

Mot detta belopp är att ställa statens järnvägars andel i riksgäldskontorets räntebörda. För kalenderåret 1936 har denna andel beräknats till 33 miljoner kronor. Härvid har, i överensstämmelse med vad tidigare plägat ske bortsetts från de kapitalbelopp, som investerats i och för elektrifieringen av de bandelar, vilkas elektriska anläggningar ännu icke blivit tagna i bruk.

Ä/r budgetaret 1937,1938 har man att räkna med ett högre belopp räntepliktigt kapital än för år 1936, beroende i huvudsak av elektrifieringsarbetenas fortskridande. A andra sidan bör den sedan några år pågående sänkningen av den allmänna räntenivån medföra någon nedgång i den genomsnittsräntefot, efter vilken statens järnvägars andel av statsverkets totala räntebörda beräknas, varmed erhalles viss men ej fullständig kompensation. Beräkningarna sluta på en total räntebörda för budgetåret 1937/1938 av 33.5 miljoner kronor.

Trots att det allmänna läget å transportmarknaden har karaktären av en fullt utbildad högkonjunktur, vilket förhållande antagits bliva i huvudsak bestående för bär ifrågavarande kalkylationsperiod, måste således för instundande budgetår marginalen mellan statens järnvägars bokförda överskott och den kalkylerade räntekostnaden för statens järnvägars i första hand räntepliktiga kapital av lånemedel förväntas bliva skäligen obetydlig. Sa stora som skillnaderna i ogynnsam riktning visat sig bliva under senaste lågkonjunktur, innebär tydligen detta förhållande, att i genomsnitt för en hel konjunkturperiod överskottet mäste komma att ligga väsentligt under den genom beslut av 1929 års riksdag fixerade normalavkastningen.

Förestående uppgifter avse resultatet enligt statens järnvägars räkenskaper. Såsom av sidorubrikerna i tablån för år 1937 framgår, förväntas emellertid samtliga inkomster inflyta i vanlig ordning och således bliva disponibla för statsregleringen. Enär å andra sidan, såsom redan berörts, de sista mellanhavandena mellan statens järnvägar och Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag enligt 1934 års malmavtal bliva uppgjorda i och med räkenskapsavslutningen för innevarande år, är för framtiden icke att räkna med någon s. k. fraktförhöjning enligt sagda avtal. — Under år 1937 beräknas förhållandena alltså bliva i så måtto normala, att nödvändighet icke föreligger i inkomstkalkylerna uppehålla den hittills under en längre följd av år iakttagna skillnaden mellan bokföringsmässigt och kassamässigt överskott.

överskottet — bokföringsmässigt liksom kassamässigt — för budgetåret 1937 1938 skulle alltså uppgå till 35 miljoner kronor och kan fördelningen å räkenskapsår antagas bliva följande:

överskott avseende år 1937............ 21 miljoner kronor

» » » 1938............ 14 » »

Förenämnda överskott för statens järnvägar under budgetåret 1937/1938 är^ icke identiskt med den för samma års riksstat beräkningsbara inkomsten från statens järnvägar, vilken omfattar en något tidigare period. Enligt här gjorda antaganden i fråga örn trafikutvecklingen påverkar emellertid denna förskjutning i tid icke beloppets storlek utan blott fördelningen därav å räkenskapsår. Även det inlevererbara beloppet, vilket jämlikt den nu följda ordningen för leveranserna kommer att avse tiden i maj 1937—30 april 1938, kan alltså beräknas till 35 miljoner kronor, varav dock 27 miljoner kronor avse räkenskapsåret 1937 och blott 8 miljoner kronor år 1938.

Under hänvisning till vad sålunda anförts, får järnvägsstyrelsen föreslå, att i riksstaten för budgetåret 1937/1938 såsom inkomst av statens järnvägar upptages ett belopp av 35 miljoner kronor.»

Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 93

I den särskilda skrivelse till riksräkenskapsverket den 3 december 1936, med vilken järnvägsstyrelsen överlämnat förestående underdåniga skrivelse, har styrelsen rörande utfallet av inkomsttiteln statens järnvägar för budgetåret 1936/1937 anfört följande:

»För år 1936 har, som synes, räknats med ett bokfört överskott av 36.6 miljoner kronor, beloppet framkommet efter reglering gentemot L.K.A.B. jämlikt malmavtalen. Medelsleveransen till statskontoret under innevarande budgetår kan, i vad densamma avser löpande inkomster, sättas till samma belopp 36.6 miljoner kronor. Härtill är att lägga dels 5.73 + 2.09 — 7.82 miljoner kronor av L.K.A.B. inbetalda, jämlikt bestämmelse i kungl, brev den 29 november 1935 hos statens järnvägar kvarliggande garantitilläggsmedel för åren 1934—1935, dels 0.17 miljoner kronor samma bolag påfört men ej likviderat på år 1935 belöpande tillägg, för vilket reglering kommer att ske i och med räkenskapsavslutningen för år 1936. Den sammanlagda inkomsten å riksstatstiteln statens järnvägar skulle alltså under budgetåret 1936/1937 bliva 36.6 + 8.0 = 44.6 miljoner kronor mot i riksstaten upptagna 36 miljoner kronor.»

Såsom av järnvägsstyrelsens förestående skrivelser framgår, beräknar styrelsen utfallet av statens järnvägars rörelse för år 1936 till 36.6 miljoner kronor och för år 1937 till 35.0 miljoner kronor. Nedgången av överskottet under sistnämnda år sammanhänger med att bruttoinkomsterna beräknats skola stiga relativt mindre än utgifterna. Med utgångspunkt från de av riksräkenskapsverket gjorda allmänna antagandena rörande konjunkturutvecklingen har ämbetsverket emellertid ansett sig kunna räkna med en sådan stegring av bruttoinkomsterna, att nettoavkastningen av statens järnvägar kan uppehållas vid omkring 36 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket får fördenskull hemställa, att i riksstatsförslaget för budgetåret 1937/1938 statens järnvägars överskott uppföres med 36.000,000 kronor.

Statens vattenfallsverk.

överskottet för statens vattenfallsverk har i riksstaten beräknats och enligt budgetredovisningen influtit med:

Budgetåret 1931/1932 » 1932/1933

» 1933/1934

» 1934/1935

» 1935/1936

» 1936/1937

Beräknad

inkomst

kronor

Behållen

inkomst

kronor

Stegring + Nedgång — kronor

16,000,000

17.000. 000

19.000. 000

20.000. 000 I

16,270,621

16,567,114

16,881,796

18,091,854

20,020,483

— 94,238

+ 296,493

+ 314,682

+ 1,210,058 + 1,928,629

I underdånig skrivelse den 25 november 1936 har vattenfallsstyrelsen framlagt förslag till beräkning av det inkomstöverskott å statens vattenfallsverks rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1937/1938. Styrelsen yttrar sig härvid sålunda:

94 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

.... »Vattenfallsstyrelsen har beräknat statens vattenfallsverks driftöverskott tor kalenderaret 1937 i enlighet med nedanstående tabell:

Kraftverk.

Centralblocket ............

Norrländska kraftverken ....

Säger

Kanalvcrk.

Trollhätte kanalverk.....................

Södertälje » ............

Säger

Fastighetsförvaltning.

Diverse fastigheter....................

Fastigheter vid Göta älv........

Säger Summa kronor

Rörande beräkningen av ifrågavarande driftöverskott får vattenfallsstyrelsen anföra följande.

Inkomsterna.

»Jiletralf??nnÅraftVerk-e?. J,ia. inkomsterna för år 1937 beräknats höjda med n®, °. 2,275,000 kronor i förhållande till den för innevarande år lämnade beräkningen. Av denna ökning härröra 440,000 kronor från ökad kraftleverans till statens järnvägar för elektrisk järnvägsdrift, 1,615,000 kronor från steggo nkrf avsattmn? 1 övrigt, 30,000 kronor från diverse inkomster och resten, 1J0,000 kronor, fran okade ränteinkomster å förnyelsefondsmedlen.

tor kanalverken har beräknats en ökning av de för innevarande år beräkna® inkomsterna med 107,000 kronor, väsentligen beroende på ökad kanaltrafik. Fastighetsförvaltningens inkomster lia beräknats ökade med 47 000 kronor, bland annat på grund av tillkomsten av ny kontorsbyggnad i Stock-

Driftkostnaderna.

I sitt samtidigt avlåtna förslag till driftkostnadsstat för statens vattenfallsverk under ar 1937 har vattenfallsstyrelsen beräknat driftkostnaderna för nämnda ar till 20,524,000 kronor, innebärande en ökning av 1 754 000 kron°u-- f°*;hållande till den för innevarande år fastställda driftkostnädsstaten.

Ilai vid ha kraftverkens driftkostnader beräknats ökade med 1 480 000 kronor, varav 325,000 kronor belöpa på drift och underhåll av särskilda förvaltnmgsobjekt, 240,000 kronor på allmänna omkostnader och 915 000 kronor pa avsättning till förnyelsefond.

Utav de allmänna omkostnadernas höjning hänföra sig 225,000 kronor till en av andrade fördelningsgrunder föranledd ökning av de på driften belöpande kostnaderna för vattenfallsstyrelsen, varjämte 175,000 kronor utgöra ökning i pensionskostnaderna i samband med nya pensionsbestämmelser. Däremot lia utskylder samt diverse kostnader och oförutsedda utgifter beräknats kunna minskas med tillsammans 255,000 kronor

Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 95

Kanalverkens och fastighetsförvaltningens driftkostnader lia höjts med

274.000 kronor, därav 125,000 kronor för ökade pensionskostnader och

131.000 kronor för ökad avsättning till förnyelsefonderna.

Under budgetåret 1937/1938 torde av 1938 års överskott för kraftverken kunna inlevereras till statsverket ett belopp, som med 300,000 kronor överstiger vad som av 1937 års överskott inlevereras under budgetåret 1936/1937. Den totala inlevereringen från kraftverken under förstnämnda budgetår skulle således uppgå till 20,000,000 + 300,000 = 20,300,000 kronor.

I enlighet med vad sålunda anförts får vattenfallsstyrelsen föreslå, att det inkomstöverskott å statens vattenfallsverks rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1937/1938, beräknas på följande sätt:

Kraftverk............................ kronor 20,300,000

Kanalverk........................... » 410,000

Fastighetsförvaltning.................. » 290,000

Summa kronor 21,000,000.»

Riksräkenskapsverket hemställer, att i enlighet med vattenfallsstyrelsens förslag inkomsterna från kraftverken, kanalverken och fastighetsförvaltningen för budgetåret 1937/1938 beräknas till respektive 20,300,000 kronor,

410.000 kronor och 290,000 kronor och alltså för statens vattenfallsverk såsom helhet till 21,000,000 kronor.

Domänverket. I

överskottet för domänverket har i riksstaten beräknats och enligt budgetredovisningen influtit med:

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 25 november 1936 har domänstyrelsen rörande beräknandet av ifrågavarande titel för budgetåret 1937/ 1938 anfört följande:

»Domänverkets inkomster utgöras i huvudsak av inkomster från statsskogarna samt arrendemedel. Under det att de senare äro jämförelsevis konstanta år från år, kunna däremot de förra växla betydligt allt efter utvecklingen av läget på världsmarknaden för trävaror och pappersmassa. I jämförelse med 1935 har under 1936 prisläget å dessa marknader icke obetydligt stigit. Vid nedanstående beräkning har styrelsen utgått från, att marknaden för skogsindustriens produkter under år 1937 i stort sett bibehålies vid nuvarande läge.

Inkomsterna från domänverkets skogar.

Dessa inkomster kunna för 1937 beräknas till följande belopp:

rotstående virke........................................ kronor 15,000,000

avverkat virke.......................................... » 14,000,000

sågverken och virkesmagasinen .......................... » 12,500,000.

96 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

Virkeslagret av avverkat och förädlat virke torde vid 1937 års utgång komma att bliva större än det ingående lagret. Detta senares storlek påverkas nämligen av det kvantitativt ringa utbytet av avverkningarna vintern 1935/ 1936. Som en följd av denna kvantitativa lagerökning, motsvarande vid oförändrade grunder ett belopp av 2,000,000 kronor, har häremot svarande nedsättning gjorts i inkomstberäkningen för sågar och virkesmagasin.

Inkomster från domänverkets jordbruk.

Jordbruksdomänerna.

Inkomsterna härifrån uppgingo för 1935 till omkring 2,600,000 kronor och kunna antagas uppgå till samma belopp under 1937.

Jordbruk å kronoparker.

Under 1935 uppgingo inkomsterna till omkring 1,157,000 kronor. Samma belopp beräknas inkomsterna uppgå till under 1937.

Ersättning från förnyelsefonden.

Denna ersättning beräknas till samma belopp som de utgifter, vilka skola utgå ur förnyelsefonden under 1937 eller 3,000,000 kronor.

Diverse inkomster.

Under denna titel upptagas hyror för skogsstatens boställen (cirka 175,000 kronor), räntemedel m. m. De sammanlagda inkomsterna under denna titel beräknas till omkring 1,200,000 kronor under 1937.

Sammandrag av beräknade inkomster för 1937.

Inkomster från domänverkets skogar

Rotstående virke...................................... kronor 15,000,000

Upphugget virke...................................... » 14,000,000

Sågar och virkesmagasin .............................. » 12,500,000

Inkomster från domänverkets jordbruk

Jordbruksdomänerna.................................. » 2,600,000

Jordbruk å kronoparker .............................. » 1,157,000

Ersättning från förnyelsefonden.......................... > 3,000,000

Diverse inkomster...................................... > 1,200,000.

Summa kronor 49,457,000.

Inkomsterna för år 1937 beräknas alltså i avrundat tal till 49,500,000 kronor.

Vad utgifterna för 1937 beträffar har styrelsen beräknat desamma till

35,500,000 kronor.

överskottet för 1937 antages alltså komma att uppgå till 14,000,000 kronor.

Med avseende å överskottet för 1936 har detsamma i riksstaten för innevarande budgetår upptagits till 10,000,000 kronor. På grund av det förbättrade konjunkturläget för skogsindustrierna anser sig styrelsen numera kunna beräkna, att överskottet för år 1936 kommer att uppgå till omkring 16,000,000 kronor. >

Domänstyrelsens förestående beräkning av domänverkets överskott för år 1937 har givit riksräkenskapsverket anledning till erinran allenast beträffande uppskattningen av inkomsten från sågverk och virkesmagasin. Den av domänstyrelsen verkställda nedsättningen av nämnda inkomst med 2.0 miljoner kronor, motsvarande den kvantitativa ökningen av virkeslagret, finner

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 97

riksräkenskapsverket icke vara förenlig med rationella vinstberäkningsprinciper. Såsom riksräkenskapsverket närmare utvecklat i sitt till statsrådet och chefen för finansdepartementet den 17 juni 1936 avgivna yttrande angående bokföringen av domänverkets virkeslager, bör virkeslagret för framtiden uppföras till självkostnads värde. Med iakttagande härav skulle inkomsten av sågverk och virkesmagasin under år 1937, vilken inkomst av domänstyrelsen beräknats till 12.5 miljoner kronor, stiga till 14.5 miljoner kronor.

Enligt från domänstyrelsen under hand inhämtade uppgifter och efter vidtagandet av nyssnämnda uppräkning av den för år 1937 beräknade inkomsten av sågverk och virkesmagasin skulle domänverkets bokförda respektive beräknade inkomster, utgifter och överskott för vart och ett av åren 1935—- 1937 kunna sammanställas sålunda:

I enlighet med vad riksräkenskapsverket sålunda anfört får ämbetsverket hemställa, att inkomsten av domänverket i riksstaten för budgetåret 1937/ 1938 upptages till 16,000,000 kronor.

Statens reproduktionsanstalt.

Bihang till riksdagens protokoll 19117. 1 sami. hlr i

98 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1936 har lantmäteristyrelsen beräknat inkomstöverskottet å reproduktionsanstaltens rörelse budgetåret 1937/1938 till 35,000 kronor.

I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört överskottet av statens reproduktionsanstalt med 35,000 kronor.

II. Statens allmänna fastighetsfond.

Denna inkomsttitel, som först med budgetåret 1935/1936 uppförts i riksstaten, har för budgetåren 1935/1936 och 1936/1937 upptagits till 7,977,800 respektive 7,500,000 kronor. Den behållna inkomsten under budgetåret 1935 1936 uppgick till 8,281,631 kronor.

Enligt till riksräkenskapsverket insända beräkningar, vilka i huvudsak grundats på förvaltningsmyndigheternas till Kungl. Majit insända förslag till statuppställningar för fonden samt byggnadsstyrelsens däröver avgivna utlåtanden, skulle inkomsttiteln för budgetåret 1937/1938 kunna beräknas till 7,814,800 kronor.

överskottet av fastighetsfonden blir beroende av den inkomst- och utgiftsstat, som kan komma att fastställas för budgetåret 1937/1938. Vid upprättandet av denna stat måste hänsyn tagas till bokförda värdet av de fastigheter, vilka kunna beräknas vara färdiga den 1 juli 1937.

I sin skrivelse till riksräkenskapsverket har fångvårdsstyrelsen anfört, att värdet å vissa fängelsebyggnader borde uppföras enligt en inom styrelsen uppgjord värdering, varvid hänsyn även tagits till vissa utgifter, som bestritts dels före den 1 juli 1935 från fångvårdens omkostnadsanslag, dels efter nämnda datum från den i staten för fastighetsfonden uppförda anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. Riksräkenskapsverket får härtill erinra, att fastigheternas värden per den 1 juli 1935 fastställts av Kungl. Majit samt att värdena efter nämnda datum enligt de för fonden gällande bestämmelserna böra ökas med anskaffningskostnaden för sådana nybyggnader, för vilka kostnaderna bestritts från anslag, som anvisats under utgifter för kapitalökning. Beträffande byggnadsstyrelsens delfond har riksräkenskapsverket emellertid icke funnit anledning till erinran mot att värdet av byggnaden för hovrätten i Umeå, vilken ombyggts på bekostnad av Umeå stad, enligt byggnadsstyrelsens förslag ökas till 200,000 kronor.

Fastighetsvärdena för de den 1 juli 1936 nedlagda kronohäktena i Norrtälje, Karlshamn, Ängelholm och Uddevalla samt småskoleseminarierna i Falun och Linköping, vilka fastigheter överlåtits till vederbörande städer respektive landsting, böra avskrivas per nämnda datum.

Fastighetsfondens inkomster hava av riksräkenskapsverket beräknats i enlighet med förvaltningsmyndigheternas förslag till stat för nästkommande budgetår samt av byggnadsstyrelsen med avseende å samtliga delfonder avgivna underdåniga utlåtanden. För fångvårdsstyrelsens delfond

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 99

har ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler beräknats till ett belopp, som med 11,200 kronor understiger det för innevarande budgetår beräknade beloppet, vilket sammanhänger med nedläggningen av de ovan nämnda kronohäktena. Vid beräkningen av inkomsttiteln diverse inkomster har riksräkenskapsverket förutsatt, att de förnyelsefondsmedel, vilka under budgetåret 1937/1938 skola insättas i riksgäldskontoret, komma att inbetalas dit omedelbart efter budgetårets ingång samt att ränteavkastningen skall komma att uppgå till 3x/2 procent.

Vid beräknandet av fastighetsfondens utgifter har riksräkenskapsverket beträffande reparations- och underhållskostnader endast ansett sig böra taga hänsyn till den normala underhållskostnaden. De medel, som myndigheterna därutöver ansett böra anvisas från denna post, hava av riksräkenskapsverket icke medtagits i verkets inkomstberäkning.

De normala reparations- och underhållskostnaderna för fångvårdsstyrelsens delfond uppgå för närvarande till 285,000 kronor, motsvarande 3 procent av byggnadsvärdet. Enligt styrelsens underdåniga skrivelse den 12 september 1936 skulle denna post behöva ökas med bland annat 20,000 kronor, avseende kostnader för vattenavgifter, samt 2,000 kronor, avseende kostnader för brandredskap, vilka poster skulle överflyttas från omkostnadsanslaget. Enär för närvarande olika praxis tillämpas för redovisning av vattenavgifter, har riksräkenskapsverket här förutsatt, att någon ändring med avseende å dessa avgifter icke nu skall ske. Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed beräknat underhållskostnaden vid fångvårdens delfond till (285,000 + 2,000 =) 287,000 kronor.

I likhet med medicinalstyrelsen har riksräkenskapsverket för styrelsens delfond beräknat reparations- och underhållskostnaderna till 1,100,000 kronor, vilket motsvarar omkring 1.4 procent av byggnadsvärdet, ökningen i förhållande till innevarande budgetår, 88,000 kronor, motiveras med ökning av fastighetsbeståndet.

De normala reparations- och underhållskostnaderna för byggnadsstyrelsens delfond har riksräkenskapsverket i likhet med byggnadsstyrelsen beräknat till ett belopp motsvarande D/2 procent av det beräknade byggnadsvärdet ökat med 40,000 kronor för vissa kommunala och andra utskylder samt lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus i Stockholm.

Beträffande förvaltningsmyndigheternas framställningar i övrigt i fråga örn vissa tillfälliga större utgifter, vilka avsetts skola täckas från berörda anslagspost, avgiver riksräkenskapsverket samtidigt härmed särskilt utlåtande.

Riksräkenskapsverket har förutsatt, att avsättning till förnyelsefond även under nästkommande budgetår skall ske med 1 V* procent på värdet av vid budgetårets ingång bokförda färdiga byggnader samt att byggnadsvärdet därvid skall beräknas på sätt riksräkenskapsverket inledningsvis anfört.

Kostnaderna för hyresutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler hava beräknats i överensstämmelse med förvaltningsmyndigheternas förslag till inkomst- och utgiftsstat för fastighetsfonden.

Byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsen hava föreslagit, att medel föi

100 Biksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

avskrivning av vissa å byggnadsanslag bestridda kostnader för inventarier m. m. skola beräknas jämväl för nästkommande budgetår. Riksräkenskapsverket, som finner anmärkningsvärt, att dylik avskrivning skall behöva ske även efter utgången av nu löpande budgetår, har likväl i sin beräkning tagit hänsyn även till denna kostnad.

I enlighet med vad sålunda anförts har riksräkenskapsverket beräknat inkomst- och utgiftsstaten för statens allmänna fastighetsfond på följande sätt, varvid ämbetsverket till jämförelse medtagit även de i staten för nu löpande budgetår beräknade beloppen:

Säger 12,617,600 13,162,900

Hyror för till enskilda upplåtna lokaler m. m.

Fångvårdsstyrelsens delfond..............

Utrikesdepartementets » ..............

Medicinalstyrelsens » ..............

Byggnadsstyrelsens » ..............

Diverse inkomster. Fångvårdsstyrelsens delfond Utrikesdepartementets » Medicinalstyrelsens »

Byggnadsstyrelsens »

147,900 147,900

42,800 43,600

828,000 798,000

377,100 422,000

Utgifter:

Reparations- och underhållskostnader tillhörande fastigheter.

Fångvårdsstyrelsens delfond......

Utrikesdepartementets » ......

Medicinalstyrelsens » ......

Byggnadsstyrelsens » ......

Avsättning till förnyelsefond. Fångvårdsstyrelsens delfond Utrikesdepartementets » Medicinalstyrelsens »

Byggnadsstyrelsens »

m. m. för fonden

535,000 287,000

141,400 141,400

1,012,000 1,100,000 1,321,000 1,472,000

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 101

Budgetåret 1936/1937 kronor

Hyresutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler.

Fångvårdsstyrelsens delfond....................... 8,000

Utrikesdepartementets » 46,200

Medicinalstyrelsens » 14,000

Byggnadsstyrelsens » 500,400

Säger 568,600 615,600

Avskrivning av vissa å byggnadsanslag bestridda kostna-

Riksräkenskapsverket har följaktligen i inkomsttabellen uppfört titeln statens allmänna fastighetsfond med avjämnat 8,250,000 kronor.

Budgetåret

1937/1938

kronor

8,000

47,800

14,000

545,800

III. Fonden för statens aktier.

Luassavaara-Kiirunavaara aktiebolag.

För nedanstående budgetår har utdelningen från detta bolag beräknats till och influtit med följande belopp:

Beräknad Behållen Stegring +

inkomst inkomst Nedgång —

kronor kronor kronor

Budgetåret 1931/1932 ........ 6,000,000 6,165,883 — 6,385,780

»> 1932/1933 ........ 100 —1,405,217 — 7,571,100

» 1933/1934 ........ 100 — + 1,405,217

» 1934/1935 100 — —

» 1935/1936 100 — —

» 1936/1937 20,000,000

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 3 december 1936 har Luossavaara- Kiirunavaara aktiebolag rörande beräkningen av inkomsterna under budgetåret 1937/1938 å förevarande titel framhållit, hurusom varje beräkning i detta avseende givetvis måste under nu rådande förhållanden vara att betrakta såsom synnerligen osäker. Beloppet ifråga bleve i sista hand avhängigt av den för bolagets hela malmrörelse — såväl skeppning som malmbryt-

102 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

ning — utslagsgivande konjunkturutvecklingen inom järn- och stålbranschen i allmänhet och särskilt i Tyskland. Att med tillförlitlighet förutsäga, efter vilka linjer denna utveckling komme att förlöpa under det närmaste året, läte sig påtagligen icke göra. Med den reservation, som måste följa därav, funne sig bolaget emellertid kunna ställa i utsikt, att från bolaget under budgetåret 1937/1938 staten skulle tillföras en inkomst av 13,500,000 kronor.

Med ledning av vad bolaget sålunda anfört och med beaktande av under hand inhämtade upplysningar, har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen upptagit inkomst från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag med 13,500,000 kronor.

Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet.

getår uppgående till 10.5 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1936 har aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet beräknat den staten under budgetåret 1937/1938 tillkommande utdelningen å stamaktiekapitalet till 1,595,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har i inkomsttabellen upptagit inkomst av aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet till 1,595,000 kronor.

Aktiebolaget Jordbrukarbanken.

För tidigare budgetår Ilar någon utdelning från detta företag ej beräknats. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 26 november 1936 har aktiebolaget Jordbrukarbanken meddelat, att bankstyrelsen hade för avsikt att med hänsyn till bankens ringa reservfond föreslå bolagsstämman att överföra överskottet av innevarande års rörelse till reservfonden. Beträffande överskottet av nästkommande års rörelse kunde från bankens sida på nuvarande tidiga stadium något uttalande icke göras.

Ehuru det kan synas ovisst, om någon utdelning å statens aktieinnehav i aktiebolaget Jordbrukarbanken kan förväntas under budgetåret 1937/1938, har riksräkenskapsverket likväl — med hänsyn till att verksamheten under innevarande år synes komma att tillföra bankens reservfond ett ej obetydligt tillskott — ansett sig böra föreslå uppförande å riksstaten för 1937/1938 av ett formellt belopp, ungefärligen motsvarande 1 procent av statens aktieinnehav i banken, 19.78 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 103

På grund härav har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen upptagit inkomst av aktiebolaget Jordbrukarbanken med ett belopp av 200,000 kronor.

Aktiebolaget Aerotransport.

I enlighet med beslut vid 1935 års riksdag har den 3 juli 1935 avtal träffats mellan Kungl. Majit och kronan samt aktiebolaget Aerotransport om regelbunden luftfart efter utgången av år 1936. Jämlikt § 7 förberörda avtal bar bolaget förbundit sig att senast tre månader efter detta avtals ingående hava vidtagit åtgärder för ökning av bolagets aktiekapital med 2,500,000 kronor, med förbehåll för Kungl. Majit att teckna hela det nya kapitalet. Från och med budgetåret 1937/1938 skulle statsverket kunna å sitt aktieinnehav i bolaget, vilket uppgår till 2,500,000 kronor, påräkna utdelning, som jämlikt § 8 ovanberörda avtal må utgå med högst fyra procent å bolagets aktier.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 7 december 1936 har aktiebolaget Aerotransport meddelat, att bolaget i sina kostnadsberäkningar för kalenderåret 1937 bland utgifterna medtagit en utdelning av 4 procent å aktiekapitalet. Då statens aktiekapital belöpte sig till 2,500,000 kronor, bleve utdelningen härå alltså 100,000 kronor, vilket belopp skulle komma att utbetalas under budgetåret 1937/1938.

På grund av vad ovan anförts, har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen upptagit inkomst av aktiebolaget Aerotransport till 100,000 kronor.

Svenska spannmålsaktiebolaget.

Denna inkomsttitel har först med innevarande budgetår uppförts i riksstaten och härvid upptagits till 225,000 kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 7 november 1936 har Svenska spannmålsaktiebolaget beträffande beräkningen av det överskott av bolagets rörelse, som kunde komma att inlevereras till statsverket under budgetåret 1937/1938, anfört följande:

»Enligt 5 § i avtalet mellan svenska staten och bolaget äger bolaget för bestridande åv kostnaderna för bolagets verksamhet av staten uppbära ersättning, som Kungl. Majit bestämmer. Ersättning bör utgå med visst belopp för räkenskapsår samt bestämmas så, att skälig förräntning av bolagets aktiekapital möjliggöres. I en under hand till statssekreteraren i jordbruksdepartementet överlämnad promemoria bar bolagets verkställande direktör gjort en preliminär förhandsberäkning av bland annat kostnaderna löi bolagets verksamhet under konsumtionsåret Vo 1936—31/s 1937, tor vilkas täckning bolaget sedermera kommer att begära ersättning bos Kungl. Majit.

För närmast föregående räkenskapsår, som avslutades den 31/s 1936, beräknades ränta å aktiekapitalet eiler 4 °/o. Under förutsättning att för nu löpande räkenskapsår tillämpas samma räntesats, beräknas bolaget komma att till statsverket inleverera Kr. 200,000: —.»

I överensstämmelse härmed bar riksräkenskapsverket i inkomsttabellen upptagit inkomst av Svenska spannmålsaktiebolaget till 200,000 kronor.

104 Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 5 november 1936 har aktiebolaget Industrikredit meddelat, att någon utdelning å aktierna i bolaget icke syntes kunna påräknas under budgetåret 1937/1938. Riksräkenskapsverket har fördenskull ansett sig ej böra för nästkommande budgetår uppföra någon inkomsttitel för detta bolag.

IV. Statens utlåningsfonder.

Överskotten från statens utlåningsfonder, inklusive den under särskild rubrik tidigare upptagna fonden för låneunderstöd, hava för nedanstående år sammanlagt beräknats till, respektive redovisats med följande belopp:

Beräknad Behållen Stegring +

inkomst inkomst Nedgång —

kronor kronor kronor

Budgetåret 1931/1932 ......... 13,570,800 13,194,993 — 105,540

» 1932/1933 13,117,000 12,971,636 — 223,357

» 1933/1934 15,086,900 15,879,430 + 2,907,794

’> 1934/1935 14,751,600 16,469,423 + 589,993

» 1935/1936 13,220,700 14,111,613 — 2,357,810

» 1936/1937 ......... 14,972,300 . .

Den stora ökningen av inkomsten under budgetåret 1933/1934 är beroende på inordnandet bland statens utlåningsfonder från och med samma budgetål av statens bostadslånefond, vilken emellertid numera på grund av förtidsamorteringar betydligt nedgått. Sistnämnda förhållande utgör väsentligen förklaring till minskningen av inkomsterna från utlåningsfonderna under budgetåret 1935/1936.

Enligt riksräkenskapsverket delgivna, i statskontoret respektive riksgäldskontoret verkställda beräkningar kan inkomsten av statens utlåningsfonder under budgetåret 1937/1938 beräknas till 14,580,100 kronor. Denna beräkning är verkställd under förutsättning att inga förändringar inträffa i gällande räntesatser eller nuvarande redovisningsmetoder.

Riksräkenskapsverket anser sig emellertid vid beräkningen av inkomsten av statens utlåningsfonder även böra taga hänsyn till, att riksdagen genom skrivelse den 27 juni 1936 (nr 386 punkt 3) bemyndigat Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med av chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet (1936 års statsverksproposition, »Utgifter för kapitalökning. Bil. 5») angivna riktlinjer, meddela föreskrifter angående överflyt tning av vissa under fonden för förlag till statsverket anvisade medelstillgångar till statens produktiva fonder. Jämlikt angivna riktlinjer skulle från vissa anslag under fonden för förlag utlämnade lån överföras till särskilda, redan existerande utlåningsfonder. Efter genomförandet av nämnda överföring kommer ränteinkomsten av ifrågavarande lån, vilken för närvarande tillgodoföres riksgäldskontorets inkomstmedel, att redovisas såsom inkomst för statens utlåningsfonder.

Enligt från statskontoret och riksgäldskontoret inhämtade uppgifter kan

Riksräkenskapsverkets Inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 105

ränteinkomsten från dessa lån för budgetåret 1937/1938 beräknas till följande belopp:

Lån för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen,

avsedda att överföras till motsvarande lånefond............ kronor 175,000

Lån för främjande av bostadsbyggande på landsbygden, avsedda

att överföras till motsvarande lånefond.................... » 125,000

Lån till gödselvårdsanläggningar, avsedda att överföras till göd-

selvårdslånefonden ...................................... » 5,000

Lån, avsedda att överföras till fonden för låneunderstöd:

Främjande av enskild företagsamhet ........ kronor 250,000

Vissa åtgärder på skogshushållningens område » 900

Lån till sammanslutningar av fiskare för främjandet av beredning och avsättning av fisk

ni. m................................... 5 200 » 251,100

Summa kronor 556,100.

Enligt en inom riksgäldskontoret upprättad förslagsberäkning för budgetåret 1937/1938 skulle kostnaderna för enskilda med statslån understödda järnvägar, som antingen måst övertagas av riksgäldskontoret eller vilkas ägare befinna sig i konkurstillstånd, uppgå till 50,000 kronor. Riksräkenskapsverket förutsätter, att dessa kostnader, vilka för närvarande avföras såsom utgifter å riksgäldskontorets inkomstmedel, för framtiden skola belasta allmänna järnvägslånefonden.

Inkomsterna av statens utlåningsfonder torde följaktligen kunna beräknas till (14,580,100 + 556,100 — 50,000=) 15,086,200 kronor.

I anslutning till ovan angivna beräkningar har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen upptagit nedanstående belopp såsom överskott från statens

utlåningsfonder:

Statens bostadslånefond.................................. kronor 500,000

Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby.......... » 70,000

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer.......................................... » 400,000

Lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande

samhällen............................................. » 360,000

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden » 210,000

Lånefonden för lantarbetarbostäder........................ » 5,000

Allmänna järnvägslånefonden............................. » 705,000

Bibanelånefonden................. » 100

Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m. åt enskilda

järnvägar............................................. * 50,000

Vattenkraftslånefonden................................... » 240,000

Luftfartslånefonden...................................... * 25,000

Allmänna byggnadslånefonden............................. » 7,700

Studielånefonden......................................... * 35,000

Lånefonden för inköp av ädla avelsston................... » 100

Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras...... » 100

Lånefonden för inköp av renar........................... » 100

Statens fjäderfälånefond......................... » 3,000

Gödselvårdslånefonden.................................... » 25,000

106 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938,

Statens kalkbrukslånefond................................ kronor 2,000

Statens fruktodlingslånefond.............................. » ioo

Statens mejerilånefond . . ................................. » 125,000

Spannmålslagerhusfonden................................. » 30,000

Spannmålskreditfonden................................... » ioo

Statens sekundärlånefond för jordbrukare.................. » 275,000

Statens slakterilånefond.................................. » 10,000

Kraftledningslånefonden.................................• » 260,000

Egnahemslånefonden..................................... » 9,000,000

Jordförmedlingsfonden.................................... » 13,000

Arrendeegnaliemsfonden.................................. » 90,000

Arrendelånefonden....................................... » 100

Arbetarsmåbrukslånefonden............................... » 100

Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bostadsförbätt-

ringslånefond.......................................... »> 2,000

Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond............... » 1,000

Statens avdikningslånefond............................... » 1,300,000

Täckdikningslånefonden................................... » 110,000

Allmänna nyodlingsfonden................................ » 6,000

Norrländska nyodlingsfonden.............................. » 2,000

Fiskerilånefonden........................................ » 130,000

Kommunskogslånefonden................................. » 1,000

Virkesmätningslånefonden................................. » 100

Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift...... s> 1,500

Hemslöjdslånefonden..................................... » 2,000

Industrilånefonden....................................... » 75,000

Statens hantverkslånefond................................ » 62,000

Rederilånefonden........................................ » 575,000

Statens sekundärlånefond för rederinäringen................. » 33,000

Fonden för låneunderstöd................................ » 344,100

Sammanlagt beräknas sålunda överskotten från statens utlåningsfonder till 15,086,200 kronor.

V. Statsverkets fond av rusdrycksmedel.

överskotten från denna fond hava utgjort:

Minskningen av inkomsterna å förevarande inkomsttitel från och med budgetåret 1933/1934 är beroende på, att av rusdrycksmedelsfondens tillgångar 82.83 miljoner kronor tagits i anspråk för finansiering av tilläggsstaten för budgetåret 1932/1933. Enligt beslut vid 1935 års riksdag har under budgetåret 1935/1936 ytterligare 8 miljoner kronor tagits i anspråk av

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 107

fondens kapitaltillgångar. Vid utgången av sistnämnda budgetår uppgingo dessa till 12.35 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har, i anslutning till av statskontoret verkställd beräkning, i inkomsttabellen upptagit inkomsten av statsverkets fond av rusdrycksmedel till A50,000 kronor.

C. Andel i riksbankens vinst.

De beräknade och redovisade inkomsterna å gjort:

Budgetåret 1931/1932 1932/1933 » 1933/1934

» 1934/1935

»> 1935/1936

» 1936/1937

förevarande titel hava ut-

Beräknad

inkomst

kronor

16,000,000

14.000. 000

27.000. 000

7.000. 000

3.000. 000 4,250,000

Behållen

inkomst

kronor

16,000,000

14.000. 000

27.000. 000 7,000,000 4,250,000

Att den beräknade inkomsten för budgetåret 1933/1934 upptagits till så stort belopp som 27 miljoner kronor sammanhänger med den av 1933 års riksdag beslutade omläggningen i fråga om riksbanksvinstens disponerande för riksstaten, varigenom vid övergången kunnat i riksstaten upptagas andel i riksbanksvinsten för såväl år 1932 som år 1933.

Då riksräkenskapsverket saknar säkra hållpunkter för beräknandet av riksbanksvinsten såväl för år 1936 som för år 1937, har ämbetsverket ansett sig böra för vartdera budgetåret 1936/1937 och 1937/1938 provisoriskt upptaga inkomsttiteln till ett belopp av 3.0 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har alltså för budgetåret 1937/1938 i inkomsttabellen uppfört andel i riksbankens vinst med 3,000,000 kronor.

Riksgäldskontorets inkomstmedel.

Inkomsttiteln riksgäldskontorets inkomstmedel, vilken uppförts i riksstaten från och med budgetåret 1932/1933, var från början i första hand avsedd för redovisning av ränteinkomster å de av 1932 års riksdag beviljade lånen till Skandinaviska kreditaktiebolaget. Å titeln hava jämväl redovisats de riksgäldskontorets ränteinkomster m. m., vilka förut ingått bland »diverse inkomster». För nedanstående budgetår hava de beräknade och redovisade inkomsterna utgjort:

108 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

Beräknad Behållen Stegring -f

inkomst inkomst Nedgång —

kronor kronor kronor

Budgetåret 1932/1933............. 11,550,000 9,397,697 —

» 1933/1934............. 12,100,000 11,108,420 -f 1,710,723

» 1934/1935............. 17,800,000 18,166,933 + 7,058,513

* 1935/1936............. 7,000,000 4,001,478 — 14,165,455

» 1936/1937............. 560,000

I det för budgetaret 1934/1935 i tahlan redovisade behållna inkomstbeloppet ingår, förutom löpande inkomster, ett belopp av 12.06 miljoner kronor, utgörande nominella värdet av de obligationer av 1923 års premieobligationslån, å vilka vinst utfallit och vilka till följd därav icke skolat inlösas. Under budgetåret 1935/1936 inflöt å titeln en tillfällig inkomst å 1,26 miljoner kronor, utgörande ränta a anslagsmedel för täckande av statens järnvägars fordran hos Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag för frakttillägg för år 1932. Nedgången i inkomsttillflödet i övrigt under de två senaste budgetåren sammanhänger med att Skandinaviska kreditaktiebolaget återbetalat statens lån till bolaget, varigenom riksgäldskontorets ränteinkomster — lik som ränteutgifterna — i motsvarande mån minskats.

I en riksräkenskapsverket delgiven, till finansdepartementet avlämnad förslagsberäkning har riksgäldskontoret beräknat kontorets inkomstmedel för budgetåret 1937/1938 till i avjämnat tal 550,000 kronor. Beloppet har specificerats sålunda:

Ränta å lån, utlämnade från fonden för varukredit........ kronor 13,400

Ränta å nedannämnda av statskontoret förvaltade diversemedelstitlar, hänförliga till fonden för förlag till statsverket:

Fonden för främjande av bostadsbyggande............... » 300,000

Lån till främjande av enskild företagsamhet ............ » 250,000

Lån till gödselvårdsanläggningar........................ ,> 5,000

Vissa åtgärder på skogshushållningens område........... » 900

Lån till sammanslutningar av fiskare för främjandet av beredning och avsättning av fisk m. m.................. » 200

Depositionsavgifter för inskrivning i statsskuldboken av premieobligationer........................................ (> jo 000

Preskriberade kuponger.................................. ,> 15 000

Diverse räntor m. m..................................... » L000

Summa kronor 595,500

Avgår:

Kostnader för enskilda med statslån understödda järnvägar, som antingen måst övertagas av riksgäldskontoret eller vilkas ägare befinna sig i konkurstillstånd eller likvidation » 50,000

Återstå kronor 545,500.

Såsom i det föregående anförts, hava ränteinkomsterna från de av riksgäldskontoret omnämnda, av statskontoret förvaltade lånen beräknats under statens utlåningsfonder, varjämte de ifrågavarande kostnaderna för vissa järnvägar förutsatts skola belasta allmänna järnvägslånefonden. Å riks-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 109

gäldskontorets inkomstmedel därefter kvarstående inkomster kunna följaktligen beräknas till 39,400 kronor.

Då detta belopp icke synes motivera bibehållandet av en särskild inkomsttitel, har riksräkenskapsverket såsom i det föregående anförts inräknat sistnämnda inkomst under titeln »Övriga diverse inkomster».

D. I anspråk tagna kapitaltillgångar.

I underdånig skrivelse den 7 november 1936 har riksräkenskapsvex-ket meddelat, att för respektive anslags ändamål obehövliga reservationer till ett sammanlagt belopp av 735,191 kronor 33 öre enligt tidigare tillämpat förfaringssätt stöde till förfogande för statsregleringen under budgetåret 1937/

1938. Av beloppet vöre 585,191 kronor 33 öre hänförliga till anslag för verkliga utgifter och 150,000 kronor till utgifter för kapitalökning. Riksräkenskapsverket hemställde emellertid, att ifrågavarande belopp — liksom under föregående budgetår — redan under det löpande budgetåret måtte överföras till vederbörlig inkomsttitel.

I en riksräkenskapsverket delgiven förslagsberäkning över riksgäldskontorets inkomster har beräknats, att av allmänna byggnadslånefondens medel 17,100 kronor kunna tagas i anspråk för riksstaten under nästkommande budgetår.

På grund av vad sålunda anförts har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört i anspråk tagna kapitaltillgångar med följande belopp:

Reservationer å anslag för verkliga utgifter................ kronor 100

Reservationer å anslag för kapitalökning .................. » 100

Statens produktiva fonder .............................. » 17,100.

E. Lånemedel.

Såsom av riksräkenskapsverkets ovanberörda underdåniga skrivelse den 7 november 1936 framgår, förefinnes för nu löpande budgetår å de till utgifter för kapitalökning anvisade reservationsanslagen en för anslagens ändamål obehövlig behållning av lånemedel uppgående till 9,212,858 kronor 39 öre. Ämbetsverket förutsätter, att den disponibla delen av denna behållning liksom de under innevarande budgetår verkställda återbetalningarna av lånemedel redan under löpande budgetår skola överföras till de härför avsedda inkomsttitlarna.

Då riksräkenskapsverket saknar anledning att yttra sig om inkomsttiteln »övriga lånemedel», har ämbetsverket i inkomsttabellen uppfört inkomsterna av lånemedel sålunda:

l anspråk tagna reservationer ............................ kronor 100

Återbetalningar .......................................... * 100

övriga lånemedel ........................................

Ilo Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

Slutresultatet av riksräkenskapsverkets beräkningar rörande de verkliga inkomsterna för budgetåret 1937/1938 jämförda med motsvarande för budgetåret 1936/1937 i riksstaten upptagna, respektive av ämbetsverket nu uppskattade inkomstbelopp meddelas i efterföljande tablå:

Av tablåns uppgifter framgår, att de verkliga inkomsterna för budgetåret 1937/1938 beräknats överstiga motsvarande för budgetåret 1936 1937 i riksstaten upptagna inkomster med 93.60 miljoner kronor eller 8.9 procent och av riksräkenskapsverket nu uppskattade inkomster med 47.61 miljoner kronor eller 4.3 procent. Vid bedömandet av det för budgetåret 1937/1938 beräknade inkomsttillflödet må särskilt uppmärksammas, att i jämförelse med det beräknade utfallet för budgetåret 1936/1937 inkomsttiteln bidrag från folkpensioneringsfonden höjts med 28.00 miljoner kronor och inkomsttitlarna statens järnvägar och Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag sänkts med respektive 8.60 och 13.00 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. lil

Med hänsyn till ovissheten rörande specialbudgeternas omfattning under nästkommande budgetår har någon jämförande uppdelning av inkomsttillflödet på riksstatens delbudgeter icke kunnat genomföras.

Stockholm den 9 december 1936.

P. S. Runemark

Underdånigst Erik Stridsberg

112 Ribsräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

Utfallet av riksstaten för

Miljoner

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 113

budgetåret 1935 1936. Bilaga A.

kronor.

Bihang lill riksdagens protokoll 19.17. 1 sand. Nr 1 Del 2.

114 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

Bilaga B.

Beräkning rörande utfallet av riksstatens inkomstsida för budgetåret 1936/1937.

1 Inkomsttitlar utan kassafondsavräkning beräknas lämna ett överskott av 882,000 kronor 1 > > » 2,062,300 . .

Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 115

116 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

Bilaga C.

Specifikation av statens inkomster för budgetåret 1937/1938.

A. Egentliga statsinkomster.

Skatter:

1. Mantalspenningar.....................

I.

4.

5.

250,000

350,000

2. Prästerskapets till statsverket indragna tionde..

3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,

bevillning................... 200,000,000

b. Särskild skatt å förmögenhet, be-

villning..................... 15,000,000

c. Extra inkomst- och förmögen-

hetsskatt, bevillning.......... 27,500,000

d. Utjämningsskatt, bevillning____ 12,000,000

e. Utskiftningsskatt och ersätt-

ningsskatt, bevillning.........

f. Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, bevillning.....................

g. Stämpelmedel, bevillning...... 63,000,000 318.100.000

Automobilskattemedel:

a. Fordonsskatt, bevillning....... 29,000,000

b. Gummiringsskatt, bevillning.... 15,000,000

c. Bensinskatt, bevillning........ 62,000,000 106.000.000

Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning.......... 160,000,000

b. Accis å silke, bevillning....... 2,500,000

c. Accis å margarin och vissa andra

fettvaror, bevillning ......... 15,000,000

Tobaksskatt, bevillning........ 90,000,000

Brännvinstillverkningsskatt, bevillning..................... 15,500,000

Rusdrycksförsäljningsmedel, bevillning:

a. Partihandelsbolag........ 12,000,000

/?. Detaljhandelsbolag....... 21,000,000

g. Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, bevillning 92,000,000

h. Maltskatt, bevillning.......... 28,500,000 436,500,000

Kronor

II.

Uppbörd i statens verksamhet:

1. Yattendomstolsavgifter.......................

2. Inkomster vid fångvården...................

3. Inkomster vid statens uppfostringsanstalt å Bona

4. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk-

ringsrådet................................. 1,300,000

5. Bidrag till pensionsstyrelsen.................. 25,000

25.000 525,000

862,600,000

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för badgetåret 1937/1938. 117

Kronor

6. Inkomster vid statens tvångsarbets- och alkoho-

listanstalter................................. 200,000

7. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium 310,000

8. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium 23,000

9. Avgifter för kontroll å handeln med farmacev-

tiska specialiteter........................... 21,000

10. Inkomster vid statens sinnessjukhus........... 12,900,000

11. Inkomster vid statens uppfostringsanstalter för

sinnesslöa.................................. 38,000

12. Avgifter för besiktning av motorfordon........ 1,250,000

13. Avgifter för registrering av motorfordon....... 1,250,000

14. Bidrag till statens bränslekontrollerande verk-

samhet..................................... 20,000

15. Inkomster vid länsarkitektsinstitutionen........ 475,000

16. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri

sprit m. m.................................. 41,000

17. Inkomst av myntning och justering........... 2,500,000

18. Kontrollstämpelmedel......................... 425,000

19. Bidrag till bank- och fondinspektionen ........ 175,000

20. Bidrag till sparbanksinspektionen.............. 90,000

21. Bidrag för tillsyn över sparbankerna........... 200,000

22. Inkomster vid tandläkarinstitutet............. 255,000

23. Terminsavgifter från läroverken............... 1,200,000

24. Avgifter för granskning av biografbilder........ 180,000

25. Inkomster vid statens veterinärbakteriologiska

anstalt..................................... 235,000

26. Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt 200,000

27. Inkomster vid statens lagerhus................ 200,000

28. Avgifter för täckande av förluster å spannmåls-

regleringen................................. 10,000,000

29. Avgifter för prisreglering på jordbrukets område 13,500,000

30. Inkomster vid rikets allmänna kartverk........ 50,000

31. Inkomster vid statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt..................................... 60,000

32. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverk-

ningen .................................... 30,000

33. Inkomster vid statens provningsanstalt......... 300,000

34. Fyr- och båkmedel........................... 3,600,000

35. Lotspenningar............................... 3,250,000

36. Patent-och varumärkes-samt registreringsavgifter 1,800,000

37. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register 110,000

38. Bidrag till försäkringsinspektionen............. 110,000 56,923,000

III. Bidrag från folkpensioneringsfonden........................... 46,000,000

IV. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel.................................. 2,450,000

2. Totalisatormedel............................. 1,250,000

3. Inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar .... 6,000,000

4. Lotterimedel................................. 1,000,000

5. övriga diverse inkomster...................... 1,500,000 12,200,000

Säger för egentliga statsinkomster 977,723,000 kronor.

118 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938.

B. Inkomster av statens produktiva tönder.

I. Statens affärsverksamhet:

1. Postverket, bevillning......................... 20,000,000

2. Telegrafverket............................... 36,000,000

3. Statens järnvägar............................ 36,000,000

4. Statens vattenfallsverk:

a. Kraftverken.................... 20,300,000

b. Kanalverken................... 410,000

c. Fastighetsförvaltningen.......... 290,000 21,000,000

5. Domänverket..............................~ 16,000,000

6. Statens reproduktionsanstalt.................. 35,000

II. Statens allmänna fastighetsfond...............................

III. Fonden för statens aktier:

1. Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag........... 13,500,000

2. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet......... 1,595,000

3. Aktiebolaget Jordbrukarbanken................ 200,000

4. Aktiebolaget Aerotransport.................... 100,000

5. Svenska spannmålsaktiebolaget................. 200,000

IV. Statens utlåningsfonder:

1. Statens bostadslånefond....................... 500,000

2. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby 70,000

3. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre be-

medlade, barnrika familjer................... 400,000

4. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och

stadsliknande samhällen..................... 360,000

5. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden............................. 210,000

6. Lånefonden för lantarbetarbostäder............. 5,000

7. Allmänna järnvägslånefonden.................. 705,000

8. Bibanelånefonden............................ 100

9. Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m.

åt enskilda järnvägar........................ 50,000

10. Vattenkraftslånefonden....................... 240,000

11. Luftfartslånefonden........................... 25,000

12. Allmänna byggnadslånefonden................. 7,700

13. Studielånefonden............................. 35,000

14. Lånefonden för inköp av ädla avelsston........ 100

15. Lånefonden för inköp av avelshingstar av arden-

nerras...................................... 100

16. Lånefonden för inköp av renar................ 100

17. Statens fjäderfälånefond...................... 3,000

18. Gödselvårdslånefonden........................ 25,000

19. Statens kalkbrukslånefond.................... 2,000

20. Statens fruktodlingslånefond................... 100

21. Statens mejerilånefond........................ 125,000

22. Spannmålslagerhusfonden..................... 30,000

23. Spannmålskreditfonden....................... 100

Kronor

129,035,000

8,250,000

15,595,000

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938. 119

Kronor

24. Statens sekundärlånefond för jordbrukare...... 275,000

25. Statens slakterilånefond....................... 10,000

26. Kraftledningslånefonden....................... 260,000;

27. Egnahemslånefonden.......................... 9,000,000

28. Jordförmedlingsfonden........................ 13,000

29. Arrendeegnahemsfonden....................... 90,000

30. Arrendelånefonden............................ 100

31. Arbetarsmåbrukslånefonden.................... 100

32. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bo-

stadsförbättringslånefond..................... 2,000

33. Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond. .. 1,000

34. Statens avdikningslånefond.................... 1,300,000

35. Täckdikningslån ef onden....................... 110,000

36. Allmänna nyodlingsfonden.................... 6,000

37. Norrländska nyodlingsfonden.................. 2,000

38. Fiskerilånefonden............................. 130,000

39. Kommunskogslånefonden...................... 1,000

40. Virkesmätningslånefonden..................... 100

41. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motor-

drift....................................... 1,500

42. Hemslöjdslånefonden......................... 2,000

43. Industrilånefonden........................... 75,000

44. Statens hantverkslånefond.................... 62,000

45. Rederilånefonden............................. 575,000

46. Statens sekundärlånefond för rederinäringen..... 33,000

47. Fonden för låneunderstöd..................... 344,100 15,086,200

V. Statsverkets fond av rusdrycksmedel...........................j 450,000

Säger för inkomster av statens produktiva fonder 168,416,200 kronor.

C. Andel i riksbankens vinst..............................

D. I anspråk tagna kapitaltillgångar.

1. Reservationer å anslag för verkliga utgifter......... 100

2. Reservationer å anslag för kapitalökning............ 100;

3. Statens produktiva fonder......................... 17,100 17,300

E. Lånemedel.

1. 1 anspråk tagna reservationer...................... 100

2. Återbetalningar................................... 100

3. övriga lånemedel....................................

Summa)

Den ekonomiska utvecklingen under år 1936.

1 Bilaga B.

P. M.

rörande den ekonomiska utvecklingen under år 1936.

i.

Det internationella läget. Vid årsskiftet 1935—36 kunde man konstatera, att det internationella konjunkturläget avsevärt förbättrats under det gångna året. Vissa osäkerhetsmoment förelågo alltjämt, vilka ej endast voro orsakade av den politiska situationen utan även av det tryckta läget i guldländerna och ovissheten rörande valutamarknadens utveckling. I flertalet länder var grunden för konjunkturuppsvinget dock så fast, att man ej ansåg sig behöva räkna med ett bakslag inom den närmaste framtiden. Utvecklingen sedan dess har ej jävat denna uppfattning. År 1936 har nämligen karakteriserats av en fortsatt konjunkturförbättring, som på sina håll tagit sådan omfattning, att frågan om restriktiva åtgärder aktualiserats.

Det internationella läget vid slutet av 1936 ter sig i väsentliga avseenden olika mot situationen ett år tidigare. Mest iögonenfallande är den förändring som inträtt på valutamarknaden i och med guldblockets söndersprängande. Liksom under tidigare år har valutasituationen i guldländerna vid ett flertal tillfällen varit så tillspetsad, att man allmänt väntat ett devalveringsbeslut. Regeringsmeddelandet av den 26 september 1936 om devalvering av den franska francen innebar därför, att ett betydande ovisshetsmoment eliminerades. I samma riktning verkade Schweiz’ och Hollands samtidiga beslut att följa Frankrikes exempel.

Frankrike valde vid devalveringen av francen en liknande väg som Förenta Staterna, i det möjligheten hölls öppen för en variation av francens guldinnehåll inom en relativt vid marginal, 25.2—34.4 % av den gamla pariteten. Den faktiska deprecieringen blev c:a 30 %. I Schweiz följde man samma linje med en marginal mellan 26.5 och 35 % för den nya guldpariteten. Höiland har däremot helt lämnat guldet på samma sätt som sterlingblocket. Ingen ny guldparitet har fixerats, och den nuvarande deprecieringen är c:a 20 °/o i förhållande till dollarn.

I samband med devalveringen av valutorna inom det europeiska guldblocket företog Tjeckoslovakiet en ytterligare nedskrivning av sin valuta med 16 %>, d. v. s. till 70 °/o av den ursprungliga guldpariteten. Även Italien verkställde en devalvering med något över 40 %, varigenom brans gamla dollarparitet återställdes.

Någon definitiv stabilisering av valutornas inbördes förhållande eller av deras relation till guldet har ej uppnåtts härigenom. De berörda länderna lia avgivit vissa förklaringar, alt man ei ämnar vidtaga åtgärder, vilka kunna leda till en inbördes konkurrens i fråga örn depreciering. Tekniska förutsättningar för ett samarbete lia skapats, i den män som de ej redan förut existerade. I London har efter devalveringens genomförande uppstått en mycket aktiv och effektiv marknad i francs, helgas, Donner och dollars. Läget är visserligen alltjämt ovisst, men man kan dock säga, att guldblockets söndersprängning har berett vägen för en valutaöverenskommelse.

Biliana till riksdagens protokoll 19117. 1 sami. Nr 1 Del 2.

'■i Den ekonomiska utvecklingen under år 1936.

Den alltjämt rådande osäkerheten i läget framträder, vad Frankrike betratt ar, bl. a. i den långsamhet, med vilken det exporterade franska kapitalet söker sig tillbaka. Delvis beror detta på att man vid devalveringen beslöt att ej inlösa guld annat än till det gamla guldpriset. Bidragande orsaker lia varit den politiska oron inom landet, konflikterna på arbetsmarknaden och ovissheten örn devalveringens inverkan på prisläget. De vinstmöjligheter, som bl. a. New York-börsen för närvarande erbjuder, äro även ett kraftigt incitament att låta kapitalet kvarstå i utlandet.

Vid bedömandet av devalveringens verkan på de inhemska priserna måste hänsyn tågås till prisutvecklingen på de internationella marknaderna. Den franska prisnivån har befunnit sig i stigande ända sedan juli 1935, då bottenlaget nåddes vid en index av 327. Särskilt stark var stegringen under tredje kvartalet 1936, och redan före devalveringen hade man nått en index av 399. Sommarens prisstegring karakteriseras av en starkare ökning lör detaljpriserna än för partipriserna. Den betydande kostnadsökning för produktionen, som orsakats bl. a. av löneförhöjningarna och den inom vissa industrier införda 40-timmars veckan, har utan tvivel bidragit till denna utveckling. Bristen på jämvikt mellan pris- och kostnadsläget inom landet och valutans yttre värde skärptes sålunda ytterligare under tiden före devalveringsbeslutet. I oktober, efter devalveringen, steg index ytterligare till 443, d. v. s. med c:a 11 %.

Sorn redan nämnts, bär kapitalinströmningen blivit avsevärt mindre än man hoppats, och den väntade lättnaden på penning- och kapitalmarknaden har därför uteblivit. Banque de France har visserligen satt ned sitt diskonto till 2 °/o. men i fria marknaden har den korta räntan endast fallit till något över 3 % och obligationsräntan ligger fortfarande högt. Crédit Foncier har — tack vare bidrag från staten ur devalveringsvinsten på guldkassan — kunnat sänka sin inteckningsränta, men blott till 6.30 % (inkl. skatt), och statslånen lämna en effektiv avkastning av 5.5 °/o.

Orsaken till att obligationsmarknaden så föga reagerat för devalveringen torde vara att söka i den statsfinansiella situationen. Bristen i den nyligen framlagda ordinarie budgeten för 1937 är relativt obetydlig, men man räknar med att den extraordinarie budgeten kommer att kräva en upplåning från statens sida på över 20,000 mill. frs. En del av dessa lånemedel är avsedd för offentliga arbeten, vilka om ett konjunkturuppsving kommer till stånd möjligen kunna reduceras, men den återstående och större delen avser oundvikliga utgifter, huvudsakligen för upprustningen.

Man kan emellertid räkna med att de stora utgifterna för ovannämnda ändamål komma att vara av betydelse för den industriella verksamheten och att de komma att kumuleras med devalveringens konjunkturstimulerande verkningar. Det är ännu för tidigt att bedöma dessa, men rapporter från industridistrikten, speciellt från den hårt drabbade textilindustrien, visa ökad ordertillgång och stigande sysselsättning. Tillgängliga siffror för utrikeshandeln ha ej ännu hunnit påverkas av deprecieringen, men på det handelspolitiska området kan man spåra devalveringens gynnsamma följder i form av sänkta tullar och licensavgifter samt upphävda kontingenteringar för vissa varor. Någon större omfattning ha dessa handelspolitiska lättnader dock annu ej erhållit. Dessa åtgärder äro även av betydelse som en hämsko på stegringen i levnadskostnaderna.

Även i Holland och Schweiz har guldmyntfotens övergivande medfört lättnader i handelspolitiskt avseende. I båda dessa länder kan man märka en tendens till ökad aktivitet och minskad arbetslöshet. I Holland förordas dock från vissa håll en ytterligare depreciering för tillgodoseende av näringslivets intressen. Schweiz liksom Holland har i motsats till Frankrike haft förde-

Den ekonomiska utvecklingen under år 1936.

len av en betydande kapitalimport, även av utländskt kapital, vilken framkallat en stegring av obligations- och aktiekurserna.

Alla tecken tyda på att man står inför en omsvängning i konjunkturläget i de forna guldländerna. Dessa draga även fördel av den högkonjunktur, som är rådande i övriga europeiska industriländer och i Förenta Staterna, samt av de transoceana ländernas ökade köpkraft. Man torde därför, med reservation för politiska förvecklingar, kunna räkna med att det av devalveringen framkallade uppsvinget kommer att försiggå betydligt snabbare än i de länder, som lämnade guldmyntfoten under svår internationell depression.

De transoceana ländernas förbättrade ekonomiska läge hänger samman med den för dem gynnsamma prisutvecklingen på vissa råvaror, främst spannmål, ull, bly och koppar. Fyra års dåliga skördar i Förenta Staterna lia bidragit till en avveckling av de stora vetelagren, vilka nu anses ha nått normal storlek. De senare åren lia karakteriserats av en fortgående skördeminskning i veteexportländerna och en ökning i importländerna, men för det kommande skördeåret räknar man nied en omsvängning. Detta innebär ökad efterfrågan på tonnage och är sålunda av betydelse för fraktmarknadens utveckling. Prisstegringen på koppar, bly och ull är bl. a. att hänföra till efterfrågan för rustningsändamål. Den förbättring i de transoceana ländernas köpkraft, som härigenom uppstått, har yttrat sig i större efterfrågan på europeiska industrivaror. Från Tyskland rapporteras sålunda att detta varit av viss betydelse för den tyska exporten.

Medan Frankrike, Holland och Schweiz efter allt att döma befinna sig i början av ett konjunkturuppsving, har konjunkturutvecklingen i England, Tyskland och Förenta Staterna nått ett stadium, då expansionen i vissa industrigrenar börjar stöta på sådana hinder som otillräcklig kapacitet samt råvara- och arbetarbrist. Det kan synas paradoxalt, att man klagar över brist på arbetskraft, samtidigt som antalet arbetslösa, åtminstone i de två anglosachsiska länderna, är väsentligt större än normalt, men denna brist gäder huvudsakligen endast yrkeslärda arbetare. Svårigheterna att förflytta arbetskraften vållar ojämnheter i arbetstillgången även ifråga örn grovarbetare. I Tyskland kvarstår sålunda en avsevärd arbetslöshet i sådana distrikt som Hamburg och Bremen, vilka äro hårt drabbade av exporthandelns nedgång. Detsamma gäller »the depressed areas» i England. Även en betydande del av arbetslösheten i Förenta Staterna torde ha denna karaktär. Det torde därför icke finnas någon större reserv av arbetare att draga på fölen fortsatt expansion av samma karaktär som den nuvarande. Detta har också — i England och Förenta Staterna — tagit sig uttryck i en stigande tendens för arbetslönerna.

Även örn lägel i dessa tre länder företer många gemensamma drag, finnas dock väsentliga olikheter, vilka hänga samman med skiljaktigheter i tidigare och nuvarande ekonomiska politik.

Guldblockets söndersprängande har aktualiserat frågan om Tysklands valutapolitik. Den inhemska expansionen kräver en ökad import av råmaterial, och landet är ej heller självförsörjande i fråga örn livsmedel. Å andra sidan hämmas en exportexpansion bl. a. av den starkt växande efterfrågan på hemmamarknaden. Följderna för Tysklands export av de senaste devalveringarna kunna ännu ej bedömas. Ytterligare skärpningar av valutarestriktionerna ha dock visat sig nödvändiga.

Även örn råvaruproduktionens ökning enligt den nyligen framlagda fyraårsplanen är ett av den ekonomiska politikens viktigaste mål, torde den dock

t Den ekonomiska utvecklingen under år 1936.

komma efter upprustningen i betydelse. Efter allt att döma kommer Tysklands interna politik under den närmaste framtiden att inriktas på att dirigera arbetskraft och kapital till de industrier, som tjäna upprustningen, till den ökade råvaruproduktionen oell till exportindustrierna, i viss mån även till bostadsbyggande. Konjunkturutvecklingen i Tyskland får sålunda alltjämt sin prägel av en av statens politik avhängig investeringsverksamhet.

Inom de kapitalvaruproducerande industrierna har expansionen varit rekordartad under 1936, medan konsumtionsvaruindustrierna ligga långt efter. Nyanläggningarna äro talrikast i de industrier, som leverera råvaror och maskiner till produktionsvaruindustrierna. Kapaciteten och arbetskraften inom t. ex. maskinindustrien är utnyttjad till det yttersta, vilket framgår av den växande marginalen mellan orderstock och omsättning. De redan existerande kraven på dessa industrier ökas till följd av den betydande nyinvesteringen för fyraårsplanens genomförande. Återverkningarna på priser oell löner av denna utveckling äro svåra att bedöma. Möjligheter finnas att genom statliga åtgärder hålla tillbaka löne- och prisstegringen, men det märkes dock att prisstegrande krafter äro i rörelse.

Koncentrationen av produktivkrafterna till kapitalvaruproduktionen måste medföra en sänkning av konsumtionen. Använder man omsättningen i detaljhandeln som ett mått på konsumtionens utveckling, finner man att denna. rent kvantitativt, kan mäta sig med omsättningen år 1929. Värdet är dock lägre, vilket ej endast torde bero på att man med hjälp av regleringar lyckats motverka prisstegringar utan även på en sänkning av varornas kvalitet.

England torde vara det land, där diskussionen örn ett eventuellt ingripande för alt hämma expansionen varit livligast. Detta är en följd av den utveckling som ägt rum under det senaste året. Det engelska konjunkturuppsvinget efter 1932 har Dittills burits upp av den privata industrien tack vare de gynnsamma verkningarna av deprecieringen, den inhemska penningpolitiken och handelspolitiken. På vissa områden, t. ex. inom bostadsproduktionen, tycks det på den privata företagsamheten grundade uppsvinget dock nu lia nått sin höjdpunkt. Under 1934 och 1935 räknade man också med att gränsen för expansionen skulle nås inom en nära framtid, om konjunkturförbättringen icke sprede sig till exportindustrierna. Under 1935 tycktes efterfrågan på exportvaror tendera att stiga, men under första halvåret 1936 stabiliserades exporten på 1935 års nivå. Man kan konstatera att expansionen alltjämt är koncentrerad till hemmamarknaden.

Den nya faktor, som tillkommit och som nu är den drivande kraften, är en utvidgning av den offentliga verksamheten. Denna inriktar sig på tre områden. Med offentligt stöd genomföres ett omfattande moderniseringsprogram för kommunikationsväsendet, vilket innebär en elektrifiering av järnvägarna och en modernisering av dessas rullande material samt en ombyggnad av vägnätet. Redan 1935 kunde man märka en tendens till ökning av det bostadsbyggande, som subventioneras av det allmänna. Planen för upprensande av slumkvarteren och för byggande av billiga arbetarbostäder enligt 1935 års lag är så omfattande, att den täcker en avsevärd nedgång i det privata bostadsbyggandet. Man räknar med att icke mindre än 400,000 hus återstå att bygga enligt den ursprungliga planen. Uppförandet av bostäder av detta slag anses vara av så stor betydelse, att programmet om möjligt bör genomföras oavsett konjunkturläget. Det tredje viktiga området för statliga investeringar under de närmaste åren omfattar upprustningen.

De statliga investeringarna, vilkas verkningar kumuleras med den redan existerande mycket goda konjunkturen, lia satt sin prägel på utvecklingen

Deli ekonomiska utvecklingen under år 1936.

under senare delen av 1935 och under 1936. Produktionsindex, som under 1935 års tre första kvartal varierade mellan 104 och 108, steg under fjärde kvartalet till 116.5 och nådde under andra kvartalet 1936 en rekordsiffra av 118 5 (medeltalet för 1929 = 110.6). Därefter Ilar en säsongmässig avmattning ägt rum. Antalet arbetslösa har gått ned och utgjorde i oktober detta år 12.1 % av antalet försäkrade arbetare mot 14.6 %> i oktober 1935. Kapitalvaruindustrierna börja åter taga ledningen. Inom dessa är bristen på fackutbildade arbetare kännbar och kapaciteten är utnyttjad till bristningsgränsen. Även örn nyanläggningar företagas i stor omfattning, är en snabb utvidgning knappast möjlig. Särskilt gäller detta järnoch stålindustrien. Leveranstiderna utsträckas därför mer och mer. Järnindustrien har också andra svårigheter att kämpa med på grund av bristen på koks samt osäkerheten i fråga örn tillgången på järnmalm, som i stor utsträckning kommer från Spanien. Koksverkens kapacitet är nämligen även otillräcklig för den hastiga ökningen av efterfrågan. Kolindustrien har fått känning av konjunkturförbättringen, och förbrukningen ligger nu på praktiskt taget samma nivå som 1929. Konsumtionen av elektrisk kraft har dock stigit väsentligt mera och utgör c:a 185 °/o av 1929 års siffra. Liknande förhållanden som inom järn- och stålindustrien äro rådande inom verkstadsindustrien. Den elektriska maskinindustrien redovisar salunda en fördubbling av sin orderstock för hemmamarknaden sedan hösten 1935.

En fortsatt expansion är under sådana förhållanden knappast möjlig utan återverkningar på priser och löner. Den engelska partiprisnivån, som fram till mitten av år 1935 visade en höggradig stabilitet, började vid denna tid att stiga. Från augusti 1935 till november 1936 har prisstegringen utgjort drygt 11 °/o, och under de sista månaderna har den gått betydligt hastigare än tidigare. Det är även karakteristiskt för situationen att de inhemska kostnadselementen, d. v. s. löner, hyror, kol och koks samt järn och stal, vilka sjunkit minst under depressionen, spelat den största rollen för prisstegringen. Priserna för importerade råmaterial ligga alltjämt väsentligt under 1929—30 års nivå. Med den stigande tendensen för råvarupriserna på den internationella marknaden är en prisstegring för importvarorna, i den mån den ej redan ägt rum, emellertid oundviklig, och man har sålunda ytterligare en faktor, som pressar priserna uppåt.

Exporten har, som redan nämnts, knappast rönt inflytande av konjunkturuppsvinget, även örn man under de allra sista månaderna kunnat märka en tendens till ökning. Denna torde bero på en pris- såväl som en kvantitetsstegring. Samtidigt har importen stigit till följd av det inhemska konjunkturuppsvinget. Orsaken är ej endast ett ökat behov av råvaror — importvärdet för dessa låg i oktober 1936 c:a 25 % över septembersiffran föregående år — utan även av järn och stål samt maskiner. Vid en ökning av järnkonsumtionen med 25—30 °/o på ett års tid är det omöjligt för de inhemska företagen att tillgodose behovet. För alt underlätta importen har tullen på järn och stål sänkts med 10 %>.

Man räknar med att bytesbalansen, som för 1935 resulterade i ett avsevärt överskott, trots stigande fraktinkomster skall visa ett litet underskott för 1936. Detta underskott är dock så obetydligt, alt det icke torde påverka pundets internationella värde. Kapitalrörelserna torde vara av större betydelse i detta avseende.

Penningmarknaden är fortfarande lätt, ehuru vissa tecken pa en åtstramning voro synliga under heisten. I diskussionen örn den lämpligaste ekonomiska politiken i nuvarande situation har man allmänt varnat för tillgripandet av (>n räntehöjning, förrän detta skulle visa sig oundgängligen nödvändigt. Mot en dylik pol i t i k talar det förhållandet, att truls de starkt sti-

6 Den ekonomiska utvecklingen under år 1936.

gande^ statsinkomsterna en del av rustningarna sannolikt måste finansieras med lån och att staten sålunda har ett speciellt intresse av att hålla nere räntenivån i den utsträckning detta är möjligt. En minskning av de offentliga utgifterna är ej heller trolig med hänsyn till den allmänna uppfattningen om nödvändigheten icke endast av rustningarna utan även av bostadsbyggnadsprogrammets genomförande och kommunikationsväsendets sanering. Möjligheten att i större utsträckning finansiera de ökade statsutgifterna för rustningsändamål genom en ökad beskattning i stället för genom lån har tagits upp till diskussion ur konjunkturpolitisk synpunkt.

Om man studerar produktionsutvecklingen i Förenta Staterna, finner man, att produktionen år 1936 kommit upp på en nivå, som överstiger 1930 års och närmar sig 1929 års. Medan produklionsindex under åren 1933—1934 rörde sig kring 80 (1923/25= 100) med starka fluktuationer i bägge riktningar, har den sedan mitten av 1935, med endast ett kortvarigt bakslag i början av året, stigit till 110 i augusti 1936 och har därmed passerat toppunkten för 1930. Därefter har den legat oförändrad. Liksom i England är det kapitalvaruindustrierna, vilka bära upp konjunkturen. Detta är av betydelse, enär osäkerheten i konjunkturläget under de första åren efter 1933 års konjunkturomslag i hög grad berodde på svårigheten att få till stånd ett uppsving just på detta område. Stålindustrien arbetar med 75—80 °/o av sin beräknade kapacitet, vilket anses motsvara i det närmaste fullt utnyttjande av den effektiva kapaciteten.

Föregående år var automobilindustrien den avgörande faktorn för ökningen av stålproduktionen. Automobilindustriens efterfrågan är fortfarande mycket god, t. o. m. större än 1935, men härtill kommer en ökad efterfrågan för byggnadsindustriens och järnvägarnas räkning, för kraftverkens utbyggande och för industriens nyinvesteringar.

Vad byggnadsverksamheten beträffar, utgöra nyanläggningar och utvidgningar inom industrien en viktig faktor. Utvecklingen under detta år visar, att en överkapacitet vid början av en depression mycket snabbt försvinner, när uppsvinget väl kommer i gång, och att kapaciteten snart visar sig otillräcklig. Den hastiga tekniska utvecklingen innebär, att en stor del av de anläggningar som en gång lagts ned eller av det maskineri som stått stilla ej kan ekonomiskt utnyttjas. I Förenta Staterna är denna faktor av särskilt stor betydelse på grund av depressionens varaktighet och skärpa och den därav orsakade starka minskningen i all reinvesteringsverksamhet. Detta förklarar varför man i flera industrier, fastän man ej ännu kommit upp till 1929 års produktionsvolym, stöter på sådana hinder som en otillräcklig kapacitet. Härigenom framtvingas en ökad investering på ett tidigt stadium av konjunkturuppsvinget, vilket i sin tur är av betydelse för dess förlopp. På arbetsmarknaden kan man spåra en analog utveckling. Bristen på yrkeslärd arbetskraft beror nämligen till stor del på att utbildningen av nya arbetare pressats ner långt under normal omfattning.

Bostadsbyggandet visar även en avsevärd utvidgning. Antalet kontrakt var sålunda dubbelt så stort i augusti 1936 som motsvarande månad 1935. De förbättrade finansieringsmöjligheterna och stegringen av hyrorna i förhållande till byggnadskosinaderna ha varit betydelsefulla faktorer i denna utveckling.

Vid järnvägarna har reinvesteringsbehovet framkallat en betydande ökning i beställningarna av vagnar. Vagnparken har decimerats så starkt under depressionsåren, att vid en relativt måttlig ökning i trafiken säsongpåfrestningen i vissa fall framkallat vagnbrist. Man räknar med ett behov av

150,000 nya vagnar, som skall täckas under de närmaste tolv månaderna.

Den ekonomiska utvecklingen under år 1936. 1

Det förhållandet, alt vissa järnvägar i år redovisa en vinst på driften, är givetvis en faktor av stor betydelse.

Den mycket hastiga produktionsökningen har väckt farhågor för att produktionen skall stiga snabbare än konsumtionen och såsom följd därav en osund lagerökning med risk för ett bakslag under 1937. Vad konsumtionen beträffar, kan man konstatera en stegring i varuhusomsättningen på 14—18 % sedan hösten 1935. Med en produktionsökning på 10 % vill det synas, som om någon risk för lagerökning ej törelåge. Orsaken till den starka efterfrågeökningen är en betydande inkomststegring till följd av lönestegringar och ökad sysselsättning, stigande företagarvinster (under tredje kvartalet 59 % högre än motsvarande kvartal 1935) och höjda utdelningar, delvis beroende på den nya bolagsbeskattningen, samt den tillfälliga utbetalningen av soldiers’ bonus. Farmarbefolkningens ökade köpkraft pa grund av den betydande prisstegringen på jordbruksprodukter är en viktig faktor, men det kan ifrågasättas huruvida den köpkraftsöverflvttning, som blir följden av levnadskostnadsstegringen, i nuvarande situation har samma gynnsamma verkningar som tidigare. Avbetalningsaffärernas starka tillväxt kan innebära vissa riskmoment.

Inom industrien tycks det på grund av väntade prisstegringar finnas en tendens till stegrade inköp för att täcka framtida behov. Särskilt inom stålindustrien har man anledning att befara en dylik situation. Produktionen av stål utgjorde nämligen under tredje kvartalet 4,160,000 ton i medeltal per månad '(1929: 4,599,000 ton). Då de stora stålkonsumerande industrierna knappast kommit upp på tillnärmelsevis samma nivå i jämförelse med 1929, finns det anledning förmoda, att man nu i viss utsträckning täcker framtida behov.

Priserna visa ej samma stegring som i England. Bureau of Labord partiprisindex, som under 1935 varierade mellan 79 och 81 har först under tredje kvartalet 1936 stigit över denna nivå, huvudsakligen beroende på de högre priserna på jordbruksprodukter. Förutsättningar för en snabbare uppåtgående rörelse föreligga dock, och efter allt att döma räknar man med en

dylik. ' ....

De gynnsamma produktionsförhållandena och de ökade vinsterna mom industrien lia starkt stimulerat fondbörsen. Omsättningen liksom aktiekurserna har stigit kraftigt. De ökade vinstmöjligheterna på börsen i förening med den osäkra politiska situationen i Europa har givit anledning till en kapitalimport därifrån av betydande omfattning. Den hastiga ökningen av de utländska värdepappersköpen har väckt farhågor för ogynnsamma verkningar, örn kapitalrörelserna hastigt skulle sia om i motsatt riktning. För att om möjligt hämma en osund utveckling har presidenten använt sig av sin befogenhet att höja bankernas lagstadgade reserver med 50 °/o, och han har även förklarat, att han är beredd att tillgripa restriktiva åtgärder, om utvecklingen på börsen skulle kräva detta. Det allmännas möjligheter att utöva kontroll äro nu betydligt större än 1929.

Sorn en sammanfattning kan man säga, att det internationella läget vid 1936 års utgång karakteriseras av ett begynnande konjunkturuppsving i de länder, som ännu vid årets början ledo under depressionen, samt. av en intensiv investeringskonjunktur i övriga länder. Utvecklingen torde i hög grad vara beroende av politiska avgöranden, vilka kunna väntas medföra en produktions- och investeringsökning. Härigenom minskas de politiska förutsättningarna för tillgripandet av restriktiva åtgärder. Man kan befara, att en ytterligare stegring av produktionen inom de närmast berörda industrierna kommer att möta hinder i form av brist på arbetskraft och råmaterial samt

Den ekonomiska utvecklingen under år 1936.

otillräcklig industriell kapacitet. Det föreligger därför risk för en cirkelgång mellan stigande produktionskostnader och stigande priser. Den snabbhet, med vilken situationen utvecklat sig under de senaste månaderna, kräver att utvecklingen följes med största uppmärksamhet. Risken för internationella politiska förvecklingar bidrager till lägets osäkerhet.

II.

Det ekonomiska läget i Sverige. Är 1935 kännetecknades av en stark expansion på den inhemska marknaden. Inom den egentliga industrien var det maskinindustrien och vissa konsumtionsvaruindustrier, som starkast öka de sin produktion. I övrigt var expansionen särskilt utpräglad i fråga örn produktionen av bostäder och offentliga byggnader. Exporten visade en avmattning, som berodde dels på en betydande kvantitativ nedgång för trävarorna och dels på ett försämrat prisläge för dessa och för andra exportvaror Importen visade däremot en kraftig ökning. Bytesbalansen resulte rade dock i ett överskott och en stegring av guld- och valutareserverna. Partiprisnivan låg större delen av året på oförändrat samma nivå; först mot årets slut kunde man konstatera en prisstegring, som dock huvudsakligen berodde pa starkt höjda priser för animaliska livsmedel och fodermedel.

Som ett sammanfattande omdöme rörande läget vid slutet av 1935 kan man säga, att det förelåg vissa tecken på en bristande jämvikt mellan kapitalvaruproduktionen för den inhemska marknaden och export- och konsumtionsvaruproduktionen. Även om betalningsbalansen ej gav anledning till restriktiva åtgärder^ kunde importexpansionen väcka vissa betänkligheter som ett symptom pa utvecklingen inom landet. Härigenom aktualiserades frågan, huruvida en fortsatt expansion av samma karaktär som under 1935 ej skulle komma att framtvinga vissa motåtgärder.

I slutet av 1935 och början av 1936 inträffade emellertid en omsvängning av läget, som innebar att frågan örn ett ingripande miste sin aktualitet. Först under årets senare del har den åter tagits upp till diskussion på grund a\ den mycket snabba förändring som ägt rum under inflytande av konjunkturutvecklingen i utlandet. 1 * * * * * * 8

1 nuvarande situation tilldrager sig prisutvecklingen särskilt intresse som

en indikator på förskjutningarna inom produktion och inkomster. Tyvärr

tillåter icke det prisstatistiska materialet en sådan analys av de relativa pri-

sernas förändringar, som skulle varit önskvärd, men vissa iakttagelser kun

na dock göras.

Partiprisnivån, mätt med kommerskollegii prisindex, låg oförändrad i 118 t. o. m. juni månad; därefter inträdde en kontinuerlig stegring till 124 i no vember, d. v. s. med 5 %. Silverstolpes index, som är känsligare för för-

ändringar i råvarupriserna, steg från 113 i maj till 122 i november eller med

8 %. Denna utveckling är likartad med den engelska prisutvecklingen: Board of Trädet index förlöper praktiskt laget parallellt med de svenska indexserierna. Detta tyder på att stegringen i den svenska prisnivån främst varit orsakad av rörelserna på de internationella marknaderna.

Prisutvecklingen på hemmamarknaden för de olika varugrupperna bestyrker detta antagande. Prisstegringen är störst för sådana varor, som direkt eller indirekt via råvaran påverkas av export- och importpriserna, medan rena hemmamarknadsvaror visa svagare stegring eller t. o. m. prisfall. Det in-

Den ekonomiska utvecklingen under år 1936.

hemska järnprisets eftersläpning i förhållande till den internationella prisutvecklingen är dock anmärkningsvärd.

Prisutvecklingen.

Studerar man priserna på viktigare export- och importvaror, finner man att de förra undergått mycket kraftiga prisstegringar sedan slutet av år 1935. Med utgångspunkt från kvartalssiffrorna kan man konstatera en stegring från sista kvartalet 1935 till november 1936 med 33 %> för trävaror, 13 resp. 25 % för sulfat och sulfit samt 16 °/o för exporttackjärn. För flertalet importvaror kom omslaget först med andra eller tredje kvartalet 1936. Prisstegringen från bottenläget har för dessa varit av ungefär samma storleksordning som för exportvarorna. Dessa siffror tyda pa att bytesrelationen med utlandet utvecklade sig i gynnsam riktning under årets första månader men att en utjämning sedermera ägt rum.

Partiprisnoteringar.

Stegringen i partipriserna har åtföljts av en smärre ökning i socialstyrelsens levnadskostnadsindex från 156 år 1935 till 158 år 1936, medan riksbankens levnadskostnadsindex legat praktiskt taget oförändrad.

10 Deli ekonomiska utvecklingen under år 1936.

Prisstegringen på vegetabiliska och animaliska produkter är av intresse med hänsyn till den inhemska prisregleringen. Vad vete och råg beträffar har det sämre skörderesultatet och böndernas återhållsamhet i fråga om utbudet (till följd av den goda penningtillgången inom jordbruket) stegrat priserna pä den inhemska marknaden. Vetepriset har emellertid även påverkats av den starka internationella prisstegringen, som gjorde det lönande att exportera \ete med användande av utförselbevis. Den skärpning av prisstegringen som härigenom uppstod hotade att höja vetepriset utöver den nivå, som riksdagen uttalat sig för som önskvärd. Exportförbud på vete infördes därför; det trädde i kraft den 12 oktober 1936.

I fråga örn smöret har prishöjningen i huvudsak endast gällt konsumenterna; producentpriset har genom en kompenserande förändring i mjölkavgirten hållits oforandrat. Orsaken till prishöjningen var en väntad säsongmassig produktionsminskning, som dock ej blev så stor som man hade räk- 'Z!e , Fläskpriset bär påverkats av en betydande ökning av svinexporten till l yskland, sniken minskat utbudet på hemmamarknaden. Köttprisets sänkning pä hösten anses bero på en ökad nedslaktning av gamla kor, vilken torde ha sm orsak i att utgallringen tidigare hållits nere på" grund av mjölkproduktionens ökade räntabilitet.

Prisutvecklingen för livsmedel torde sålunda vara att hänföra till förändringar i utbudet vid en med stigande inkomster ökad efterfrågan och är endast i ringa grad att tillskriva impulser från utlandet. Knappheten inom landet pa animaliska livsmedel har delvis uppvägts av en avsevärd importokmng.

Av övriga poster i levnadskostnadsindex torde »bränsle och lyse» samt »beklädnad» ha påverkats av importprisernas stegring, medan »bostäder» »skatter» och »övriga utgifter» genomgående legat något lägre än under 19o5.

Man kan sålunda konstatera en allmän tendens till prisstegrin" som under årets sista månader blivit mer utpräglad. Prisutvecklingen på den reglerade delen av hemmamarknaden har gått i samma riktning som för de varor, vilka direkt eller indirekt via råvaran influeras av export- och importpriserna. Övriga delar av hemmamarknaden visa ett oförändrat prisläge eller en prissänkning, som dock endast delvis kunnat kompensera stegringen på andra områden. Enär utbudet på de inom landet producerade livsmedlen är beroende av jordbrnksskyddet, vilket för övrigt kan justeras, torde man kunna draga den slutsatsen ur det föreliggande prismaterialet, att vi knappast ännu kommit in i en sådan situation, att konsumtionsvaruproduktionen ej förmår hålla jämna steg med stegringen i konsumenternas inkomster, och att hittills den internationella prisutvecklingen haft avgörande betydelse för den inhemska prisutvecklingen.

En analys av produktionsutvecklingen lämnar ett stöd för de slutsatser man kan draga ur prismaterialet.

Impulserna till produktionsökningen ha utgått från tre håll: konsumenternas inkomstökning, investeringsverksamheten samt stegringen i utlandets efterfrågan pa våra exportvaror. Hittills har inkomstökningen för arbetarna i stort sett varit att tillskriva en ökad sysselsättning. Timlönerna ha undergått mycket obetydliga höjningar, men tendensen går i stigande riktning. Ett flertal avtal lia sagts upp till årsskiftet, och för några viktiga industrier, som trävaru-, pappersmasse- och pappersindustrierna, ha nya avtal träffats. Dessa ha medfört lönehöjningar, vilka helt eller delvis kompensera de under krisen företagna lönesänkningarna. Även inom jordbruket har en kraftig höjning av arbetarlönerna vidtagits.

Den ekonomiska utvecklingen under år 1936.

11 Sysselsättningsökningen framgår av nedanstående tabell.

Sysselsättning och arbetslöshet.

Sorn synes har arbetslösheten reducerats väsentligt. Antalet hos arbetslöshetskommissionen anmälda, som sommaren 1935 uppgick till drygt 40,000, utgjorde vid samma tidpunkt i år endast ca. 20,000. Man torde kunna rubricera dessa som i mer eller mindre grad permanent^ arbetslösa. En avsevärd del utgjordes av sten- och sågverksarbetare, vilka på grund av de inom dessa industrier rådande speciella förhallandena knappast kunna återfå sysselsättning inom sina gamla yrken. Återstoden torde bestå av grovarbetare och sådana yrkesarbetare, som ävenledes kunna anses höra till denna grupp, enär de förlorat kontakten med sitt gamla yrke. Den inom fackföreningarna redovisade arbetslösheten hade i augusti 1936 sjunkit lill 8.0 %>, d. v. s. den ligger nu mycket nära den siffra på 6—7 °/o, som före krisen betraktades som normal. Det absoluta antalet arbetslösa inom fackföreningarna uppskattades sommaren 1936 till 35,000—40,000, av vilka endast en mindre del torde återfinnas inom arbetslöshetskommissionens klientel. Härtill kommer i runt tal 17,000 arbetare, som under sommaren voro sysselsatta vid beredskapsarbeten.

Trots rådande högkonjunktur förekommer en arbetslöshet, vilken ej kan betraktas som normal. Men denna lediga arbetskraft kan av skäl som antytts här ovan icke disponeras för att fylla den brist på yrkesarbetare, som råder inom ett flertal industrier. På hösten 1936 var detta särskilt fallet inom järn- och stålmanufakturen och i verkstadsindustrien, vid snickerifabrikerna och tryckerierna, inom trikå- och beklädnadsindustrierna samt i byggnadsindustrien. Övertidsarbete har förekommit på många hall, men genomsnittligt torde antalet fullgjorda arbetstimmar per arbetare ej ha stigit nämnvärt sedan 1935. Ökningen i inkomsterna är därför att tillskriva stegringen i antalet sysselsatta arbetare, som enligt socialstyrelsens sysselsättningsindex utgör 6—7 °/o. Socialstyrelsens uppgifter rörande de^ utbetalda lönesummorna ge till resultat en genomsnittlig inkomst stegring. pa ca. 8 /o.

Vad övriga samhällsgrupper beträffar, kan man ej siffermässigt uppskatta ökningen, men man kan räkna med goda inkomster för jordbruket, ökade vinster och utdelningar i de industriella företagen samt en ökad sysselsättning inom handeln. De omfattande lånekonverteringarna lia visserligen minskat obligationsinnehavarnas inkomster, men de lia i stället ökat lantagarnas nettoinkomster.

12 Den ekonomiska utvecklingen under år 1936.

Mot denna stegring av inkomsterna står en avsevärd ökning av konsulntionsvaruproduktionen. Av socialstyrelsens rapport för tredje kvartalet 1936 framgår, att arbetstillgången inom praktiskt taget alla grenar är god. Skofabrikerna ha exempelvis icke på länge arbetat under så gynnsamma förhallanden som för närvarande och socialstyrelsens konditionssiffra för textilindustrien ligger mycket nära 4.00.

Sysselsättning inom vissa konsumtionsvaruindustrier.

Industriförbundets produktionsindex för denna grupp av industrier visat en stegring över 1935 års medeltal med 9—12 %. Av siffrorna att döma skulle produktionen av konsumtionsvaror under det sistförflutna året ha hållit jämna steg med inkomststegringen.

Industriförbundets produktionsindex för konsumtionsvaruindustrierna (1935 = 100).

Till denna produktion av mindre varaktiga nyttigheter kommer ett starkt okat utbud av bostäder under 1935 och 1936.

Fullbordade eldstäder

l:a kv. 2:a kv.

1934 .......... 4,115 1,762

1935 .......... 7,599 3,182

1936 .......... 10,156 4,017

i vissa större städer.

. Bet utbud, av varor och tjänster som svarar mot inkomststegringen är till sin omfattning även beroende av importutvecklingen. Det totala importvärdet för jan. okt. 1936 låg 10 °/o över importvärdet för motsvarande period 1935. Hur importökningen fördelar sig på konsumtions- och produktionsvaror undandrar sig ett bedömande. Kvantitetsuppgifterna tyda på en starkt ökad import av livsmedel och personautomobiler.

Investeringsverksamhetens omfattning framgår av nedanstående uppgifter.

Byggnadsverksamheten för bostadsändamål visade under första halvåret en tendens till avmattning. Mot slutet av året inträffade emellertid ett nytt markerat uppsving. Detta framgår av ökningen i pågående byggnadsföretug- Tendensen belyses av att antalet eldstäder i beviljade byggnadsföretag,

Den ekonomiska utvecklingen under år 1936.

som utgjorde 14,309 under 2:a kvartalet 1936, endast nedgått till 12,041 under 3:e kvartalet. År 1935 sjönk antalet från 14,061 till 8,212.

Under byggnad varande eldstäder i vissa större städer.

1/l ’/•* 'h ‘/lo

1935 ................... 23,235 34,270 38,828 14,512

1936 ................... 22,787 29,800 37,712 19,481

Den offentliga byggnadsverksamheten torde till följd av avvecklingen av de offentliga arbetena lia varit väsentligt mindre än under 1935, men å andra sidan har en mycket livlig ombyggnads- och moderniseringsverksamhet förekommit på det kommersiella området. Inom industrien är nyanläggningsverksamheten visserligen betydande, men man torde kunna konstatera, att industriföretagen i detta avseende driva en mycket försiktig politik. Osäkerheten i läget manar till återhållsamhet i fråga om kapacitetsutvidgningar. Detta framgår också av de stora industribolagens ovanligt stora likvida tillgångar, vilka trots svårigheten att förränta dem ej användas för investeringar. Däremot torde industriföretagen — med hjälp av egna medel — företaga omfattande moderniseringar av maskinkapitalet. Man har också anledning antaga, att jordbrukarnas ökade inkomster i stor utsträckning använts för investeringsändamål.

Hur denna stegrade investeringsverksamhet återverkat på produktionen framgår av nedanstående tabell samt av socialstyrelsens sysselsättningssiffror (sid. 15). Den goda orderstocken inom järn- och stålindustrien och svårigheten att fullgöra leveranser inom normal tid tyda på att efterfrågan för investeringsändamål ej undergått någon avmattning.

Industriförbundets produktionsindex för export- och kapitalvaruindustrierna (1935 = 100).

Att järn- och stålindustriens samt maskinindustriens expansion i stor utsträckning är att tillskriva hemmamarknadens ökade efterfrågan framgår av de höga siffrorna för järn- och stålkonsumtionen. Denna beräknas ha stigit från ett månadsmedeltal för år 1935 av 68,800 ton till 78,200 ton för

jan._nov. 1936 (nov. 1936: 82,900 ton). Vidare har värdet av exporten

av »maskiner, apparater och elektrisk materiel» stigit med endast 10 %, medan ökningen för produktionen (jan.—okt.) är 13 %.

Den mindre utpräglade ökningen under 1936 för järn- och stålindustrien än för verkstadsindustrien heror dels på att produktionsökningen satte in på ett tidigare stadium inom den förra än inom den senare industrien, dels på den begränsade kapaciteten, som gör att en avsevärd del av behovet måste täckas genom import. Värdet av importen under rubriken »oädla metaller och arbeten därav», vilken huvudsakligen omfattar järn och stål samt järnmanufaktur, utgjorde sålunda 184.6 milj. kr. under jan._nov. 1936 mot 160.9 milj. kr. för motsvarande period 1935. Detta in-

1 Löpande 12-månaders medeltal.

14 Den ekonomiska utvecklingen under år 1936.

nebär en stegring nied 15 %. Importen av tackjärn har ökats med 66 %> och av plåtar nied 43 °/o. Importen av »maskiner, apparater och elektrisk materiel» har under ovannämnda period stigit från 102.2 milj. kr. till 120.8 milj. kr. eller med 18 °/o. Ökningen är särskilt framträdande i fråga örn maskiner avsedda för metallindustrien samt för tryckerierna. Även om prisstegringar ägt rum, torde de ovan anförda procentsiffrorna dock ge uttryck för en avsevärd kvantitativ ökning.

Den under 1935 rådande, utpräglade investeringskonjunkturen har sålunda icke endast fortsatt under 1936 men har ytterligare accentuerats.

En tredje faktor av betydelse för produktionsutvecklingen är utlandets efterfrågan på våra exportvaror. Det totala exportvärdet, som under senare delen av 1934 och större delen av 1935 hade stabiliserats vid den nivå, som uppnåddes på hösten 1934, har under 1936 undergått en kraftig ökning. Sålunda uppgick exportvärdeökningen för 1936 års elva första månader till 17 % i jämförelse med samma period 1935. Som redan framhållits, lia exportpriserna stigit sedan årsskiftet. Svenska Handelsbankens exportprisindex, som i medeltal för 1935 var 115, har under 1936 stigit med icke mindre än 18 °/o till 136 för oktober månad. I genomsnitt för de elva första manaderna var index 123. En betydande del av exportvärdeökningen beror sålunda på prisstegringen. Det återstår dock en icke obetydlig kvantitativ ökning, som framgår av nedanstående tabell. Såväl prisstegringen som den ökade avsättningen äro en följd av den förändring i konjunkturläget på våra viktigaste exportmarknader, som tidigare beskrivits. Då någon avmattning i den utländska konjunkturutvecklingen ej ännu förmärkts, torde man kunna räkna med en fortsättning av den goda exportkonjunkturen.

Utförsel.

Idur exportökningen återverkat på produktionens omfattning i de viktigaste exportindustrierna framgår av produktionsindex (se sid. 13) samt av omstående uppgifter rörande sysselsättningsökningen (1926—30 = 100).

Deli ekonomiska utvecklingen under år 1936.

15 Sysselsättning inom vissa export- och kapitalvaruindustrier.

Den största exportstegringen, närmare 50 °/o, visar järnmalmen, som i år praktiskt taget kommit upp till 1927 och 1929 års rekordsiffror. Omkring en fjärdedel av den totala exportvärdeökningen torde falla på denna exportvara. Den starka ökningen i Tysklands järn- och stålproduktion har varit den viktigaste faktorn i denna utveckling, men det föreligger en tendens till stegring av exporten till andra länder. Den tyska fyraårsplanen medför på kort sikt en ökad efterfrågan på malm. Sysselsättningen vid gruvfälten har härigenom ökats; på vissa håll tillämpar man dock ännu en förkortad arbetsvecka.

Den starka exportökningen för trävarorna, som bär sin väsentliga orsak i den ökade avsättningen på den engelska marknaden, tycks ej i nämnvärd grad ha påverkat produktionens omfattning under 1936. Detta beror på att vissa leveranser av för 1935 sålda varor kommo till stånd först i år; dessutom torde en lagerminskning ha ägt rum. Försäljningarna för leverans nästkommande år ha varit livligare: vid oktober månads slut uppskattades de till c:a 300,000 standards mot c:a 100,000 standards år 1935. Avtal har träffats örn oförändrade exportkvoter under 1937. För Sveriges vidkommande torde råvarubristen dock lägga hinder i vägen för ett fullt utnyttjande av kvoten. Konkurrensen om timret har drivit upp rotpriserna och sågverken ha därför att räkna med en väsentlig kostnadsökning. I nuvarande marknadsläge påverkas ej försäljningarna av den franska devalveringen. En nedsättning i licensavgiften har visserligen företagits, men den är alltför ringa för att ha någon betydelse. Som kontrakten i regel avslutas i pund, i enstaka fall i kronor, ha exportörerna ej heller gjort några förluster på gamla kontrakt.

Vad kemisk massa beträffar, har årets produktion slutsålts. Större delen av 1937 års produktion är likaledes såld och avslut ha gjorts för 1938. Företagen ha kunnat tillgodogöra sig en ökad avsättning till stigande priser. Marknaden för mekanisk massa har ej utvecklat sig lika gynnsamt, men efterfrågan visar en tendens till ökning vid stramare prisläge. Liksom ifråga örn trävaror har devalveringen ej spelat någon roll för exporten. Marknaden är så stram alt importörerna äro angelägna att försäkra sig örn leveranser. Avsluten göras i svenska kronor. Frankrike är ej tillräckligt stor avnämare för att påverka priset på världsmarknaden.

Exporten och produktionen av papper och papp har varit ungefär densam ina som föregående år. Utvecklingen på exportmarknaden har dock ej varit ensartad för olika slag av papper. Sålunda har utförseln av tidningspapper och sulfitpapper gått avsevärt tillbaka, medan för sulfatpapper en starkt ökad export redovisas.

Produktionsökningen för de övriga i tabellen medtagna industrierna och

16 Den ekonomiska utvecklingen under år 1936.

dess samband nied export- och hemmamarknadsexpansionen har redan kommenterats.

Tillgängligt statistiskt material rörande den industriella produktionen ger vid handen, att trots den starka expansionen inom kapitalvaruproduktionen torde denna hittills visat en större parallellitet med såväl export- som konsuln tionsvaruproduktionen än som var fallet under 1935. Vid årets slut står man dock inför en situation med otillräcklig kapacitet och brist på arbetskraft inom många områden. Vid sidan av den nya expansionen inom bostadsbyggandet, på vilket område en viss risk för överinvestering föreligger, finnes sålunda ett starkt incitament till en accelererad investeringsverksamhet inom industrien. Medel härför finnas såväl inom företagen som hos bankerna och den kapitalplacerande allmänheten, och endast den försiktiga investeringspolitiken från företagsledarnas sida verkar återhållande. Vidare har man att räkna med en fortsatt och antagligen stegrad efterfrågan på exportvaror. Då lönehöjningar synas ofrånkomliga, står man därjämte inför en ökning av konsumtionsefterfrågan inom landet. Konkurrensen örn arbetskraft och råmaterial på hemmamarknaden hotar därigenom att skärpas. Därtill kommer att stigande importpriser och höjda timlöner betyda kostnadsökningar för företagen. Risken för en kumulativ prisstegring ligger sålunda nära.

Medan exportvärdet återtagit den utveckling som avbröts år 1935, har importen, örn hänsyn tages till säsongvariationerna, efter en tillfällig nedgång stabiliserats vid den höga nivå som uppnåddes i början av 1936. Detta innebär att det totala importvärdet liksom kvantiteten av de importerade varorna kommer att ligga icke oväsentligt över 1935 års siffra. Som synes av nedanstående tabell, utgör stegringen för de elva första månaderna icke mindre än 10 %> av motsvarande importvärde för 1935. Ökningen av de importerade kvantiteterna av de i tabellen medtagna varorna, speciellt tackjärn och plåtar, är avsevärd.

Införsel.

Liksom för exportens del utgör importvärdestegringen en kombination av pris- och kvantitetsökningar. Stegringen fördelar sig över praktiskt taget

Den ekonomiska utvecklingen under år 1936.

samtliga varugrupper. Av viktigare importvaror som visa en minskning märkas oljekakor, kautschukvaror och vissa textilfabrikat. Den starkaste stegringen inregistreras för råmaterial till kapitalvaruproduktionen samt för maskiner och automobiler. Av den totala ökningen på 136.7 milj. kr. falla 103.6 milj. kr. på nedanstående varugrupper.

Ökning av importvärdet januari—november 1935 till januari—november 1936.

Milj. kr. %

Mineraliska och fossila ämnen............................ 30.0 14.0

Spånadsämnen samt arbeten därav........................ 22.2 9.7

Oädla metaller samt arbeten därav........................ 23.7 14.7

Maskiner, apparater och elektrisk materiel ................ 18.1 17.7

Transportmedel.......................................... 9.6 17.5

Av den tidigare skildringen av utvecklingen på hemmamarknaden framgår, att stabiliseringen av importen knappast kan tolkas som ett tecken på att den inhemska expansionen skulle lia avstannat. Olikheten i utveckling måste ha en annan förklaringsgrund, men man kan ej draga någon bestämd slutsats härom utan en omfattande undersökning rörande förskjutningarna mellan import och hemmaproduktion av olika slags varor.

Den relativt starkare stegringen för exporten än för importen har medfört en minskning av importöverskottet. För de första elva månaderna

1935 redovisades ett importöverskott på 170 milj. kr. För motsvarande period 1936 har importöverskottet uppgått till 107 milj. kr. Då under 1935 övriga inkomster från utlandet voro så stora, att ett överskott på icke mindre än 63 milj. kr. uppstod i bytesbalansen, har man all anledning antaga, att överskottet för 1936 skall bliva icke oväsentligt större. De två största posterna bland de osynliga inkomsterna utgöras av frakter samt inkomster på svenskt kapital i utlandet. Vad fraktinkomsterna beträffar, kan man räkna med en stegring av bruttoinkomsten på grund av dels livligare fraktfart och dels en höjning av fraktsatserna. Svenska Handelsbankens fraktindex har år 1936 legat ca. 9 °/o över 1935 års genomsnittliga nivå. Å andra sidan har sjöfartens omkostnader stigit, men en väsentlig ökning av nettoinkomsten torde dock vara trolig. I hur hög grad devalveringen påverkat ränte- och andra liknande betalningar mellan Sverige och de berörda länderna kan ej ännu bedömas, men man torde ej behöva förutsätta någon större förändring i nettot av in- och utgående betalningar.

Utbudet av valutor i samband med löpande betalningar har sålunda varit betydande. Detta utbud har ytterligare ökats genom en kortfristig kapitalimport, som tagit formen av insättningar i de svenska bankerna. Valutorna ha sålts av bankerna till riksbanken. Under första halvåret

1936 minskade bankerna dessutom sina nettofordringar på utlandet från 38 till 71 milj. kr., d. v. s. med 17 milj. kr., och under de efterföljande fem månaderna till 30 milj. eller med 41 milj. kr.

De långfristiga kapitalrörelserna i form av inköp och försäljningar av värdepapper resulterade i en nettokapitalexport under första halvåret av 59 milj. kr., medan under de fem efterföljande månaderna import och export praktiskt laget vägde jämnt med en nettokapitalimport av endast 6 milj. kr.1 som resultat. I allt skulle värdepappershandel!! sålunda lia tagit i

1 Häri ingå ej fondmäklarnas köp och försäljningar under oktober—november.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 1 Del 2. 2

18 Den ekonomiska utvecklingen under år 1936.

Betalningsför häl lundena till utlandet 1936.

Anm. Försäljning av valutor betecknas med +, köp av valutor med —. För riksbankens vidkommande äro tecknen de omvända. De osynliga inkomsterna ha uppskattats till samma belopp som 1935 med jämn fördelning över året.

anspråk valutor till ett belopp av ca. 53 milj. kr., vilket ungefärligen motsvarar minskningen i affärsbankernas nettofordringar.

Samtidigt inköpte riksbanken guld och valutor (efter justeringar med hänsyn till förändringarna i kursdifferenskontot och inom landet inköpt guld) för 26 milj. kr. under första halvåret och 191 milj. kr. under juli— november månad, i allt 217 milj. kr. Örn man med en mycket grov approximation uppskattar osynliga inkomster utöver utgifter till samma belopp som föregående år eller ca. 220 milj. kr., skulle 100 milj. kr. av ökningen i riksbankens guld- och valutareserv återstå att förklara. Antingen måste de osynliga inkomsterna ha varit avsevärt större än som här antagits eller också har en kapitalimport försiggått i andra former än bankinsättningar och värdepappersköp. Då felet i fråga örn de osynliga inkomsterna torde hålla sig inom en marginal av 20—30 milj. kr., torde den huvudsakliga förklaringen ligga i en icke känd kapitalimport. En mindre del av differensen kan möjligen bero på att värdepapper, som gå mellan Sverige och utlandet i samband med konverteringar och amorteringar, ej alltid upptagas i statistiken och att dylika icke redovisade transaktioner skulle ha resulterat i en nettokapitalimport. Material saknas dock för ett bedömande av riktningen och storleksordningen på detta fel. Det finnes också den möjligheten, att säkringskrediter upptagits under hösten, men det anses ej troligt, att de skulle uppgå till några större belopp. En del av dessa krediter ingå för övrigt i bankernas saldo. I den mån säkringskrediter förekommit, har man att vänta en motsvarande reduktion av valutautbudet nästkommande år. Det är även troligt att de förskott, som järn- och varvsindustrierna samt de mekaniska verkstäderna normalt erhålla på sina leveranser, i år ligga avsevärt högre än vanligt på grund av den ökade exporten. Några tiotal miljoner kr. förklaras av extraordinära utlandslikvider under hösten till några av de större industribolagen, vilka likvider Ira karaktären av en kapitalimport.

Riksbanken har under året fortsatt sin tidigare politik med en fix pundkurs av 19.40. Som synes av nedanstående tabell över växelkursernas förändringar, undergick den svenska kronan i likhet med pundet en förbättring gentemot dollarn och övriga guldvalutor fram till devalveringen av dessa senare. Efter denna tidpunkt har kronan ävenledes följt pundet i dess värdeförsämring mot dollarn, och medelkursen för dollar steg härigenom till 3.975 för november 1936 mot 3.947 för november 1935. Som framgår avvad ovan sagts om exportutvecklingen, har devalveringen av guldvalutorna än så länge haft mycket små verkningar för Sveriges vidkommande. Detta sammanhänger med att den företogs i en period av stigande priser och starkt ökad efterfrågan på våra exportvaror.

Den ekonomiska utvecklingen under år 1936.

19 Privatbankernas noteringar & vissa utländska valutor.

(Medeltal under månaden.)

Valutaöverflödet har bidragit till den fortsatta lättnaden på penningmarknaden. Bankernas girotillgodohavanden hos riksbanken, som minskades under förra delen av året och vid slutet av maj nådde en minimisiffra av 88 milj. kr., lia sedan dess snabbt ökats till 367 milj. kr. vid oktober månads slut. Minskningen i november torde sammanhänga med skattebetalningarna och torde därför vara av mera tillfällig natur. Detsamma torde gälla inlåningen. Den stigande affärsomsättningen återspeglas i endast ringa grad i girotillgodohavandenas utveckling; ökningen utgjorde endast ca. 5 % från oktober 1935 till oktober 1936. Utlåningen har stigit något mer än inlåningen, vilket medfört en fortgående sänkning av utlåningsöverskottet från 124 milj. kr. vid slutet av oktober 1935 till 62 milj. kr. samma månad 1936. Den långsamhet, med vilken bankernas kreditgivning ökas, är ett tecken på att den pågående industriella expansionen i mycket stor utsträckning finansieras med företagens egna medel.

Affärsbankernas ställning.

(milj. kronor, vid månadens slut).

Utlåning 'xilUodo-' Ställning mot utlandet

Kapitalmarknaden kännetecknas av riklig tillgång på medel som söka placering. Lånekonverteringar lia företagits i mycket stor utsträckning såväl av staten som av kommuner och enskilda företag. Den långa riintan, som under

1 Exkl. obligationer.

20 Den ekonomiska utvecklingen under år 1936.

1935 visade tecken på en åtstramning, har återigen fallit. Vid årets slut var räntan för statslån och därmed jämställda obligationer ca. 3 %. Prima industrilån ha funnit placering till något under 3.5 %. Kortfristiga lån ha kunnat emitteras till ändå lägre räntesatser. Sålunda lämna stats- och hypoteksbankslån, vilka äro konverterbara omkring 1940, en ränteavkastning på knappt 2.5 %>. Inteckningslån, bundna på 10 år, draga i allmänhet en ränta av 3.15 %. Sparbankerna i Stockholm ha sänkt sin ränta för 6-månaders lån mot bottensäkerhet i stadsfastigheter till 2.5 %.

Detta låga ränteläge har sin största betydelse för byggnadsverksamheten. Industrien och jordbruket, som endast i ringa utsträckning efterfråga nytt kapital, ha dragit fördel av den reduktion av omkostnaderna, som möjliggöres genom konverteringen till lägre räntesatser av gamla krediter och lån.

Läget på marknaden belyses av statistiken över emitterade och amorterade obligationer. Enligt denna utgjorde emissionerna 340 milj. kr. under jan.—sept. 1936, men samtidigt amorterades icke mindre än 371 milj. kr. Obligationsskulden minskades sålunda med 31 milj. kr. och ett motsvarande belopp frigjordes för nya placeringar. Delvis torde de amorterade eller konverterade obligationerna lia legat på utländska händer, och åtminstone i vissa fall lia valutaregleringar i obligationsinnehavarnas eget land omöjliggjort en omplacering. I andra fall är det antagligt alt de utländska obligationsinnehavarna använt de frigjorda medlen för uppköp av värdepapper eller aktier på den svenska marknaden. Statistiken över värdepappershanddn visar att svenska värdepapper till ett belopp av 41 milj. kr. (netto) försåldes till utlandet under de tre första kvartalen.

Med den växande knappheten på placeringsobjekt inom landet får frågan om kapitalexporten en speciell aktualitet. Under årets två första kvartal tog kapitalexporten en förhållandevis stor omfattning. Värdet av inköpta utländska obligationer uppgick till icke mindre än 152 milj. kr. Den samtidiga ökningen i bankernas innehav av utländska obligationer torde höra samman med denna kapitalexport.

Kapitalrörelserna under första halvåret kunna dock cj tagas som ett symptom på en förändring i kapitalplacerarnas inställning till utländska placeringar, enär obligationsköpen huvudsakligen avsågo skandinaviska värdepapper. En del av dessa obligationer användes även för återbetalning av gamla lån, vilka ej hade obligationslåns karaktär. De skandinaviska länderna höra för övrigt icke till dem, vilka ha del största kapitalbehovet, och möjligheterna för en kapitalexport i den riktningen äro sålunda begränsade. De länder som lia behov av en kapitalimport kunna däremot i regel ej erbjuda den säkerhet som kapitalplacerarna fordra. Det oroliga politiska läget verkar alltjämt som en starkt återhållande faktor.

Då våra osynliga inkomster från utlandet äro så stora, att de täcka ett mycket betydande importöverskott, och då det ej finnes anledning antaga, att den långfristiga kapitalexporten kommer att väsentligt ökas under den närmaste framtiden, behöver man ej räkna med någon mer väsentlig minskning av valutareserven, även om handelsbalansen skulle undergå en försämring — givetvis inom rimliga gränser — eller kapitalimporten upphöra. Vissa utlandslikvider, bl. a. i samband med Kreugerkoncernens avveckling, torde komma att ta en del av reserven i anspråk under 1937.

Utvecklingen av obligationsmarknaden har medfört, att kapitalplacerarna i allt större utsträckning söka sig till aktiemarknaden. Aktiekurserna, vilka sedan konjunkturomslaget 1933 sakta dragit sig uppåt, ha sedan årsskiftet 1935—36 stigit med större hastighet och ligga vid årets slut i genomsnitt på samma nivå som år 1930. De förbättrade vinstutsikterna för industriföretagen ha givetvis varit en starkt bidragande orsak till denna utveckling. Det

Den ekonomiska utvecklingen under år 1936.

är symptomatiskt för läget, att de företag vilkas aktier undergått den starkaste förbättringen äro, utom Grängesbergsbolaget, verkstadsföretagen. Kurserna för verkstadsaktierna ha härigenom stigit väsentligt över 1929 års högsta kursläge. Under innevarande år uppgår stegringen lill över 40 °/o av medelkursen för december 1935. Hemmamarknadsföretagen kunna visserligen ej uppvisa så starka kursförändringar som verkstäderna, men även för dem ligga kurserna för närvarande över 1929 års nivå. Dessa kursstegringar, som ej lia full motsvarighet i vinstökningar inom företagen, innebära ett sänkt förräntningskrav i överensstämmelse med den betydande reduktionen i de räntebärande papperens avkastning.

Omsättningen av aktier på fondbörsen har ävenledes undergått en mycket stark stegring.

Omsättningen av aktier å Stockholms fondbörs.

Medeltal pr börsdag i l,t)UO kr.

1935 1936

lia kvart........................... 680 1,910

2:a » 631 1,543

3:e » 675 1,527

Olct.—nov........................... 594 1,811

Fondbörshaussen har emellertid hittills, trots den starka expansionen, i stort sett visat frånvaron av spekulativa drag. Detta framgår av att aktiebelåningen endast undergått en måttlig ökning. Den utgjorde vid slutet av november 580 milj. kr. mot 559 milj. kr. vid samma tidpunkt 1935. Häri ingå givetvis lån mot aktier, vilka ej ha samband med fondmarknaden, men även om en del infrusna engagemang avvecklats, finns det knappast anledning antaga att dylika lån skulle likviderats i någon större omfattning. Aktieköparna torde i stor utsträckning återfinnas bland personer, som söka varaktig placering i värdepapper med högre avkastning än den som obligationer och inteckningslån i regel erbjuda. Efter allt att döma har även utländskt kapital placerats i svenska aktier.

Det finnes ej några tecken på en minskning av utbudet på kapitalmarknaden i förhållande till efterfrågan. Statens minskade lånebehov, inlösningen år 1937 med 50 °/o av Skandinaviska Kreditaktiebolagets förlagslån samt återbetalningen av halva aktiekapitalet i S. K. F. äro fakta, som tyda på en relativ ökning av det kapital som söker fast placering. Örn man vidare tar i betraktande utsikterna på valutamarknaden, har man efter allt att döma att räkna med att det nuvarande ränteläget kommer att fortbestå under den närmaste framtiden.

Stockholm den 31 december 1936.

Karin Kock.

Bihang till riksdagens protokoll 19,‘17. 1 sami.

Nr 1 Del 2.

De viktigare statsinkomsternas utveckling.

1 Bilaga C.

P. M.

rörande de viktigare statsinkomsternas utveckling.

I 1936 års statsverksproposition (Inkomsterna, bilaga D) framlades vissa beräkningar ägnade att belysa de viktigare statsinkomsternas utveckling. I mera begränsad omfattning ha dessa beräkningar i samband med förarbetena till 1937 års statsverksproposition fullföljts. För en redogörelse för de tillämpade metoderna samt för en översikt över utvecklingen under tidigare år hänvisas till den vid fjolårets statsverksproposition fogade promemorian.

Beträffande dels avkastningen av tullmedel, tobaksskatt, omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, maltskatt samt automobilskattemedel, dels inkomster, utgifter och överskott vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk och domänverket hava cheferna för vederbörande verk och företag, efter anmodan av chefen för finansdepartementet, inkommit med sammanställningar och beräkningar till komplettering av det statistiska material som framlades i samband med avlämnandet av 1936 års statsverksproposition. I anslutning härtill hava från vederbörande verk och företag överlämnats beräkningar rörande de ungefärliga belopp, till vilka vissa automobilskattemedel, tullmedlen, tobaksskatten, brännvinstillverkningsskatten, rusdrycksförsäljningsmedlen, omsättnings- och utskänkningsskatten samt maltskatten ävensom de inlevererade överskotten av de fem stora affärsverken kunna antagas komma att uppgå under vartdera av budgetåren 1938/ 1939 och 1939,1940 under förutsättning av

a) oförändrad konjunktur;

b) markerad konjunkturförbättring; och

c) en avgjord vändning till det sämre av konjunkturutvecklingen.

Med stöd av de uppgifter, som inkommit från ovannämnda verk och myndigheter, framlägges i det följande ett försök till prognos omfattande budgetåren 1938/1939 och 1939/1940. Det statistiska materialet har samlats i en tabellbilaga till promemorian.

Inkomst- och förmögenhetsskatter.

Grundbeloppet för inkomst- och förmögenhetsskatten ökades från bottenläget taxeringsåret 1923 till bottenläget taxeringsåret 1934 efter omräkning till enhetligt penningvärde med i genomsnitt 0.9 procent per år. Under samma tid utgjorde de maximala avvikelserna från genomsnittsprogressionen (ulan korrigering av grundbeloppen för förändringar i penningvärdet) + 9.8 procent och —16.4 procent. Tillämpas dessa procenttal på det uträknade grundbeloppet för år 1936, erhållas följande värden för grundbeloppet taxeringsåren 1938 och 1939.

1938 1939

Maximivärde Medelvärde , Minimivärde

Miljoner . . . 124.0 . .. 112.9 . . . 94.4

95.3 Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 1 Del 2

2 De viktigare statsinkomsternas utveckling.

Utgår man i stället från det av riksräkenskapsverket i verkets inkomstuppskattning för budgetåret 1937/1938 beräknade grundbeloppet för år 1937, få medelvärdena båda åren höjas med 12.9 milj. kr.

Tillämpas progrcssionstalet från bottenläget taxeringsåret 1923 till kulminationen taxeringsåret 1931 på grundbeloppet för år 1936 (enhetligt penningvärde), erhållas maximivärdena 124.4 och 131.7 milj. kr.

Med stöd av bär framlagda kalkyler och under förutsättning att skatt kommer att utgå med 170 procent av grundbeloppet, synes man berättigad att räkna med följande avkastning av inkomst- och förmögenhetsskatten (debiterad skatt).

1937/1938 1938/1939 1939/1940 Miljoner kronor

Oförändrad konjunktur.......... 212 215 218

Markerad konjunkturförbättring . . • 225 232

Konjunkturförsämring .......... • 195 190

Särskild skatt å förmögenhet, extra inkomst- och förmögenhetsskatt samt utjämningsskutt. Med hänsyn till skatternas konstruktion och inkomstfördelningens förskjutningar under inflytande av konjunkturförändringar är det sannolikt, att dessa skatter komma att visa större relativa fluktuationer än inkomst- och förmögenhetsskatten. I anslutning till nyss anförda kalkyler synes det möjligt att ange de tre skatternas sannolika belopp till följande värden.

1937/1938 1938/1939 1939/1940

Miljoner kronor

Oförändrad konjunktur........ 54.5 56.0 57.0

Markerad konjunkturförbättring. • 57.0 58.5

Konjunkturförsämring.......... • 50.0 50.0

Automobilskattemedel.

Fordonsskatt. Utvecklingen under den förflutna tiden ger stöd för följande uppskattning av den influtna fordonsskatten.

Bensinskatt. Enligt inom generaltullstyrelsen verkställda beräkningar skulle man vid oförändrade konjunkturer kunna räkna med en ökning av den genom tullverket influtna bensinskatten på 1 å 2 milj. kronor i förhållande till det för budgetåret 1937/1938 uppskattade beloppet av brutto 65 milj. kronor. Under förutsättning av markerad konjunkturförbättring torde, enligt samma beräkningar, en ökning av dessa intäkter för budgetåren 1938/1939 och 1939/1940 på gissningsvis 5 milj. kronor icke få anses osannolik. Beträffande verkningarna av en markerad konjunkturförsämring har slutligen antagits, att inkomsten av den genom tullverket uppburna bensinskatten i alla händelser icke skulle komma att nedgå med mer än 10 milj. respektive 15 milj. kronor.

I betraktande av den stegring, bensinkonsumtionen uppvisade under den senaste depressionen lär sistnämnda uppskattning — även om man numera torde böra räkna med någon minskning av bensinförbrukningen vid en nedåtgående konjunktur — få anses försiktig.

Dc viktigare statsinkomsternas utveckling. 3

En statistisk extrapolering på basis av den tidigare utvecklingen ger mycket höga tal, vilket har sin naturliga förklaring i bilismens starka frammarsch under 1920-talet. Med inkludering av skatt å inom landet framställd bensin och efter avrundning nedåt av de genom extrapolering erhållna talen i anslutning till generaltullstyrelsens beräkningar torde den influtna skattens sammanlagda belopp gissningsvis kunna anslås till följande värden (netto).

1937/1938 1938/1939 1939/1910

Miljoner kronor

Oförändrad konjunktur ............ 62 65 67

Markerad konjunkturförbättring . .. . ■ 70 75

Konjunkturförsämring.............. • 57 55

Automobilgummiringskatt. Inom generaltullstyrelsen har den genom tullverket uppburna gummiringskatten beräknats till följande belopp.

1937/1938 1938/1939 1939/1940

Miljoner kronor

Oförändrad konjunktur........ 11 11 å 12 11 å 12

Markerad konjunkturförbättring ■ 14 14

Konjunkturförsämring ........ • 9 9

Den relativt försiktiga uppskattningen synes väl motiverad med hänsyn till att man framdeles torde hava att räkna med någon sänkning av gummiringsförbrukningen trots den fortgående stegringen av motorfordonsbeståndet.

Om hänsyn tages jämväl till skatten å inom landet tillverkade ytterdäck till automobiler och motorcyklar, torde inkomsterna av gummiringskatt kunna anslås till följande belopp.

1937/1938 1938/1939 1939/1910

Miljoner kronor

Oförändrad konjunktur........ 15 15ål6 16517

Markerad konjunkturförbättring ■ 18 å 19 19 å 20

Konjunkturförsämring ........ • 11 11

Tullmedel.

Generaltullstyrelsen har uppskattat den debiterade tulluppbörden under budgetåret 1937/1938 till 166 milj. kronor. I en inom generaltullstyrelsen utarbetad promemoria uttalas, att man har anledning antaga, att under i stort sett oförändrade konjunkturer summan av ifrågavarande intäkter icke kommer att i mera anmärkningsvärd grad överskridas under budgetåren 1938/1939 och 1939/1940. Det torde icke ens vara uteslutet, att även vid oförändrade konjunkturer en mindre nedgång av tullinkomsterna är att emotse.

Rörande utvecklingen i händelse av en markerad konjunkturförbättring anföres i promemorian, att en sådan sannolikt skulle medföra en stegring av tullinkomsterna under budgetåren 1938/1939 och 1939/1940 till omkring 170 respektive 175 milj. kronor.

Skulle åter en avgjord vändning till det sämre i konjunklurförloppet inträda, framhålles i promemorian, att man efter vad erfarenheten givit vid handen har att emotse starkt sjunkande tullinkomster. Likväl synes man ej böra antaga, att tulluppbörden kommer att sjunka under bottenläget år 1933, då den belöpte sig till i runt tal 110 milj. kronor, utan torde kunna räkna med, att den i vart fall icke kommer att understiga 115 milj. kronor per år.

* De viktigare statsinkomsternas utveckling.

De inom generaltullstyrelsen verkställda beräkningarna präglas av en viss försiktighet, vilken med hänsyn till den senaste tidens utveckling synes i stort sett väl motiverad. Möjligheten av en under oförändrad konjunktur fortsatt stegring av tulluppbörden torde dock icke böra utan vidare avvisas; en ökning på omkring 2 milj. kronor per år synes i detta fall icke utesluten. För markerad konjunkturförbättring åter leda progressionstalen från föregående konjunkturuppsving, om utvecklingen 1924—1930, omräknad efter den nu i stort sett gällande tulltaxan, tages till utgångspunkt, till antagandet av en stegring av tullinkomsterna med cirka 4.0 procent per år. Utgår man i stället från expansionen åren 1925—1930, erhålles ett progressionstal på 6.4 procent. Den för en högkonjunktur karakteristiska expansionen torde ligga någonstans mellan nämnda värden eller uppskattningsvis vid inemot 5.0 procent. P^örsiktigheten synes dock, med hänsyn till den sedan länge föreliggande starka importen, bjuda att, liksom skett i de inom tullverket upprättade kalkylerna, för de närmaste åren räkna med en något lägre progression i händelse av en fortsatt markerad konjunkturförbättring.

Med ledning av dessa överväganden synes man kunna anslå inkomsterna av tullmedel (debiterad tull) till följande ungefärliga värden.

1937/1938 1938/1939 1939/1940

Med hänsyn till den ojämna utveckling, som tullinkomsterna under senare tid visat, torde denna beräkning få anses mer än vanligt osäker. Det bör även framhållas, att tullinkomsterna — jämte överskottet av statens järnvägar -— brukat visa den största känsligheten för växlingar i det allmänna konjunkturläget.

Tobaksskatt.

Enligt inom tobaksmonopolet företagna uppskattningar kan man räkna med följande sannolika värden för inkomsten av tobaksskatt under kommande budgetår.

Dessa belopp äro beräknade under förutsättning av icke endast oförändrade skattesatser utan jämväl oförändrade priser.

Den gynnsamma utveckling ifrågavarande inkomsttitel visat under år 1936 synes göra den relativt höga uppskattning, varåt anförda siffror giva uttryck, väl motiverad.

Vid bedömningen av siffrorna bör observeras, att riksräkenskapsverket i sin inkomstuppskattning för budgetåret 1937/1938 ansett skäl föreligga att anslå avkastningen av tobaksskatt för nämnda budgetår till 90 milj. kronor. Med utgångspunkt från denna uppskattning erhållas följande värden för tobaksskattens avkastning under ifrågavarande tre budgetår i händelse av oförändrad konjunktur, nämligen 90, 91 och 92 milj. kronor.

De viktigare statsinkomsternas utveckling.

5 Rusdrycksmedel.

Brännvinstillverkningsskatt. Inom kontrollstyrelsen utförda beräkningar lia givit följande approximativa värden för inkomsten av brännvinstillverkningsskatt.

1937/1938 1938/1939 1939/1940

De antagna fluktuationsgränserna ansluta sig nära till inkomsttitelns tidigare utveckling, om ock progressionen i händelse av markerad konjunkturförbättring synes väl lågt beräknad.

Rusdrycksförsäljningsmedel. Enligt inom kontrollstyrelsen utförda beräkningar kunna rusdrycksförsäljningsmedlen väntas komma att uppgå till följande belopp.

Kontrollstyrelsen räknar sålunda med en årlig stegring på 1.5 respektive 0.5 milj. kronor under förutsättning av oförändrad konjunktur. Vid markerad konjunkturförbättring uppskattas den årliga stegringen till 1.5 å 2.5 milj. kronor, vid en konjunkturförsämring den årliga nedgången till c:a 1 milj. kronor. Någon möjlighet att på basis av föreliggande material närmare fixera de gränser, inom vilka inkomsten ifråga kan väntas röra sig, torde icke föreligga.

Omsättnings- och utskånkningsskatt å spritdrycker. Inom kontrollstyrelsen ha de framtida inkomsterna av omsättnings- och utskånkningsskatt beräknats till följande värden.

1937/1938 1938/1939 1939/1940

Vid bedömningen av inkomsterna i händelse av oförändrad konjunktur bör uppmärksammas, att riksräkenskapsverket i sin inkomstberäkning för budgetåret 1937/1938 ansett sig kunna räkna med en från 91 till 92 milj. kronor höjd inkomst av omsättnings- och utskånkningsskatt för nämnda år. Med utgångspunkt härifrån kunna inkomsterna under ifrågavarande tre budgetår i händelse av oförändrad konjunktur uppskattas till 92, 93 och 94 milj. kronor.

Maltskatt. Inom kontrollstyrelsen har inkomsten av maltskatt uppskattats till följande belopp.

1937/1938 1938/1939 1939/1940

Miljoner kronor

Oförändrad konjunktur.......... 28.5 29.o 29.5

Markerad konjunkturförbättring . . • 30.0 31.o

Konjunkturförsämring .......... • 26.0 24.o

6 De viktigare statsinkomsternas utveckling.

Överskott av statens aftärsdrivande verk.

Vid efterföljande beräkningar av överskotten av statens affärsdrivande verk har vid driftkostnadskalkylerna förutsatts, att löner till verkens befattningshavare komma att utgå efter i huvudsak samma grunder som under innevarande budgetår. Vid en jämförelse med i annat sammanhang framlagda utgiftsberäkningar bör därför, under förutsättning av en allmän avlöningsförbättring, hänsyn tagas jämväl till den del av den därmed förenade kostnaden som faller på affärsverken.

Postverket. I en inom generalpoststyrelsen verkställd uppskattning av postverkets inkomstöverskott under budgetåren 1938/1939 och 1939/1940 hänvisas till vissa, i fjolårets statsverksproposition återgivna, allmänna uttalanden angående återverkningarna av vissa faktorer, främst ett konjunkturomslag, å postverkets driftresultat. I dessa uttalanden, vilka alltjämt synas äga full giltighet, framhölls bland annat inledningsvis, att man vid en beräkning av postverkets driftresultat har att taga hänsyn icke blott till konjunkturerna för näringslivet utan även till den fortgående utvecklingen av postverkets rörelse, särskilt dess penningförmedlande verksamhet.

Oförändrad konjunktur innebär sålunda för postverkets vidkommande icke, att inkomsterna helt stagnera, utan att desamma förete en viss ökning.

Då en period med oförändrat konjunkturläge följer på en markerad uppgångsperiod, har man vidare att taga hänsyn till att en höjning av utgifterna infaller vid en senare tidpunkt än den stegring av inkomsterna, med vilken den korresponderar. Detta medför självfallet, att man icke blott under uppgångsperioden utan även under någon tid efter dess slut erhåller ett större inkomstöverskott än sedan ett stabilt konjunkturläge varat någon tid.

Detta beror på vissa automatiska kostnadsökningar såsom ålderstillägg åt personalen, ökade pensionskostnader, ökad avsättning till förnyelsefond m. m. samt i synnerhet på, att man, då en kraftig trafikökning inträder, i första hand söker tillgodose behoven med provisoriska, mindre kostsamma åtgärder, vilka dock helt naturligt efter hand måste ersättas med permanenta anordningar, vilka draga större kostnader.

Anförda omständigheter utgöra förklaringen till, att de kalkyler, som nu upprättats inom generalpoststyrelsen för att ligga till grund för beräkningen av postverkets inkomstöverskott för budgetåren 1938/1939 och 1939/1940 uppvisa överskott, vilka vid oförändrad konjunktur ligga 1.2 mili. respektive 2.7 milj. kronor under det av generalpoststyrelsen för budgetåret 1937/1938 beräknade.

De inom generalpoststyrelsen verkställda beräkningarna giva emellertid vid handen, att man även vid en markerad konjunkturförbättring bör räkna med någon nedgång av överskottet. Anledningen härtill är — förutom den levnadskostnadsstegring och därav följande ökning av utgifterna, som i sådant fall enligt styrelsens mening måste förutses — minskningen av det belopp utav postsparbankens nettovinst, som anses kunna disponeras för statsregleringen. I förhållande till den för budgetåret 1937/1938 kalkvlerade nettoinkomsten uppskattas nedgången till 0.7 milj. kronor under budgetåret 1938/ 1939 samt till 1.7 milj. kronor under budgetåret 1939/1940.

Beträffande slutligen utvecklingen i händelse av en avgjord vändning till det sämre i konjunkturerna uttalades i den inom generalpoststyrelsen för fjolårets statsverksproposition verkställda utredningen, att en betydande nedgång av postverkets inkomster i detta fall mycket snart måste inträffa. Någon möjlighet att i motsvarande mån nedbringa utgifterna föreligger icke, försåvitt man icke vill tillgripa en försämring av postanordningarna — in-

De viktigare statsinkomsternas utveckling. <

dragning av postlägenlieter och brevbäringsturer, inskränkning i postanstalternas öppethållande o. d. — vilket generalpoststyrelsen i nuvarande situation ansett icke kunna ifrågasättas.

Med utgångspunkt från dessa överväganden har nian nu inom generalpoststyrelsen under förutsättning av inträdande konjunkturförsämring kalkylerat inkomstöverskott, som för budgetåret 1938/1939 är 4.7 milj. kronor och för budgetåret 1939/1940 7.7 milj. kronor lägre än för budgetåret 1937/ 1938.

Enligt de inom generalpoststyrelsen verkställda kalkylerna beräknas postverket sålunda under de angivna förutsättningarna kunna inleverera följande belopp i överskottsmedel.

1937/1938 1938/1939 1939/1940

Miljoner kronor

Oförändrad konjunktur.......... 18.7 17.5 16.o

Markerad konjunkturförbättring . . 18.o 17.o

Konjunkturförsämring .......... • 14.0 11.o

Vid dessa beräkningar bar förutsatts, att nu gällande posttaxor komma att i allt väsentligt tillämpas under hela den tid, beräkningarna avse. Vidare har räknats med oförändrade avlönings-, pensions- och dyrtidstilläggsbestämmelser för den statsanställda personalen samt — för dyrtidstillaggskostnadernas uträknande — med en levnadskostnadsindex av 158 vid oförändrad eller nedåtgående konjunktur och 160 vid markerad konjunkturförbättring. Den av 1936 års riksdag i princip godkända planen för en förbättring av landsbygdens postförhållanden har förutsatts komma att genomföras oberoende av konjunkturutvecklingen. Slutligen hava ränteläget och förhållandena i övrigt på penningmarknaden ansetts böra föranleda till antagandet, att av postsparbankens nettovinst ett belopp av 1 milj. kronor kan disponeras för statsregleringen för budgetaret 1938/1939 mot 3 mili. kronor för budgetåret 1936/1937 och 2 milj. kronor för budgetåret 1937/1938 — medan för budgetåret 1939/1940 någon dylik inkomst icke är att emotse.

I den av riksräkenskapsverket framlagda inkomstDeräkningen har postverkets överskott under budgetåret 1937/1938 uppskattats till 20 milj. kronor. Med hänsyn därtill och med stöd jämväl av de av riksräkenskapsverket framförda synpunkterna torde postverkets överskott under berörda tre budgetår vid oförändrad konjunktur kunna uppskattas till 20, 19 och 18 milj. kronor.

Telegrafverket. I den inom telegrafstyrelsen verkställda, i fjolårets statsverksproposition återgivna beräkningen av verkets framtida överskott, utgick man från en normal ökning av överskottet med 1.5 milj. kronor pei år under förutsättning av oförändrade konjunkturer. Sedermera har emellertid telegrafstyrelsen vid framläggandet av kalkyler för årets statsverksproposition angående verkets inkomstöverskott under budgetaret 1937/1938 uppskattat överskottet för år 1936 till 34.1 milj. kronor och för år 1937 till 34.3 milj. kronor, varvid förutsatts, att konjunkturerna under år 1937 skulle förbli i huvudsak oförändrade. Anledningen till att telegrafstyrelsen trots sistnämnda antagande icke kunnat beräkna större ökning av överskottet från år 1936 lill år 1937 än med 0.2 mili. kronor har varit driftkostnadernas ökning lill följd av stegrade löner och materialpriser. Höjningen av de senare, vilken står i samband med den internationella ravarupi isstegringen, gör sig emellertid icke omedelbart gällande med full styrka, eftersom till lägre priser inköpt material ännu finnes i förråd och endast successivt ersättes av dyrare, ben hittills uppkomna prisstegringen kan därför icke,

8 De viktigare statsinkomsternas utveckling.

enligt vad som framhålles i den inom telegrafstyrelsen verkställda utredningen, göra sig fullt gällande förrän år 1938. Därför har man inom telegrafstyrelsen heller icke ansett sig vid oförändrade konjunkturer kunna utgå från en »normal» ökning med 1.5 milj. kronor av överskottet från år 1937 till år 1938 utan stannat vid en ökning med 0.7 milj. och beräknar alltså överskottet till 35.0 milj. kronor för år 1938. För år 1939 har man däremot ansett sig åter kunna förutsätta en »normal» ökning av överskottet med 1.5 milj. kronor och har för detta år därför beräknat ett belopp av 36.5 milj. kronor. De från telegrafverket inlevererade överskottsmedlen under budgetåren 1938/1939 och 1939/1940 skulle enligt dessa antaganden vid oförändrad konjunktur komma att uppgå till respektive 35 och 36.5 milj. kronor.

Vad beträffar den inverkan, som en markerad ytterligare konjunkturförbättring skulle utöva på överskotten av telegrafverkets rörelse, har erfarenheten från konjunkturuppgången under år 1936 visat — framhålles det vidare i den inom telegrafstyrelsen gjorda utredningen —, att den med uppgången följande starka prisstegringen för en rad för telegrafverkets underhållsarbeten viktiga varuslag leder till en sådan stegring av omkostnaderna, att konjunkturförbättringens gynnsamma återverkningar på bruttoinkomsterna därigenom till stor del uppvägas. Under det att man för ett år sedan inom telegrafstyrelsen ansåg sig kunna räkna med att överskotten vid en konjunkturförbättring skulle stiga med 2 milj. kronor per år, vågar man numera, med hänsyn till anförda omständigheter, icke beräkna ett nämnvärt högre överskott å telegrafverkets rörelse vid en markerad ytterligare konjunkturförbättring än vid i huvudsak oförändrad konjunktur.

Skulle slutligen en avgjord vändning till det sämre inträde i konjunkturutvecklingen, får man givetvis räkna med någon minskning av de angivna beloppen. Det torde emellertid härvid, framhålles det i de inom telegrafstyrelsen verkställda beräkningarna, vara tillräckligt att räkna med överskottsbelopp, som icke understiga de förut nämnda med mer än 2 milj. kronor per år.

Den inom telegrafverket gjorda uppskattningen, vilken utgått ifrån, att endast smärre taxelättnader komma att genomföras under den ifrågavarande perioden, ger sålunda följande överskottsbelopp.

Riksräkenskapsverket har i sin inkomstberäkning uppskattat överskottet för budgetåret 1937/1938 till 36 milj. kronor. I anslutning därtill och med stöd av vad riksräkenskapsverket i övrigt anfört, torde överskottet under de av beräkningen omfattade budgetåren vid oförändrad konjunktur kunna uppskattas till 36, 37.5 och 39 milj. kronor.

Statens järnvägar. I den promemoria, som överlämnats av chefen för järnvägsstyrelsen, anföres, att oförändrad konjunktur, vilket motsvarar förutsättningarna för järnvägsstyrelsens förslag till beräkning av den behållna inkomsten av statens järnvägar för budgetåret 1937/1938, har antagits innebära, att under de närmast följande budgetåren trafikrörelsen och trafikinkomsterna skulle hålla sig å den nivå, som uppnåtts under senare halvåret 1936 (vilken är något högre än för år 1936 i genomsnitt).

De viktigare statsinkomsternas utveckling.

9 Malmbanan med dess speciella förhållanden behandlas särskilt i det följande.

Beträffande utvecklingen under en markerad konjunkturförbättring har man inom järnvägsstyrelsen ansett sig böra bibehålla de i fjolårets statsverksproposition intagna motsvarande beräkningarna rörande inkomstökningen. Stegringen av intäkterna från ett år till ett annat skulle sålunda bliva följande.

Milj. kr.

Persontrafik.............................. 3.5

Post.................................... 0.2

Godstrafik .............................. 4.5

Övriga inkomster ................. O.i

Summa 8.3

vilket skulle giva följande inkomstsummor:

Budgetåret

Miljoner kronor

Vid en vändning till det sämre i konjunkturutvecklingen åter måste räknas med en väsentlig och genom bilkonkurrensen accelererad nedgång i trafikrörelsen. Antager man emellertid, att det ej blir fråga om någon kris av samma våldsamhet som de två senaste utan blott örn ett bakslag av den styrka, som de under förkrigstiden vid upprepade tillfällen inträffade, torde nedgången icke behöva bli fullt så stark som förestående för konjunkturförbättring antagna ökning utan synes den kunna sättas till

Milj. kr.

Persontrafik............................ 2. o

Godstrafik.............................. 4.0 1

Summa 6. o

1 För budgetåret 1937/1938 dock 3.0 milj. kronor.

De viktigare statsinkomsternas utveckling.

Inkomsterna vid en konjunkturförsämring skulle alltså bli

Vad åter angår de sammanlagda utgifterna för statens järnvägar hade järnvägsstyrelsen i sina i fjolårets statsverksproposition återgivna kalkyler ansett sig vid oförändrad konjunktur kunna räkna med ett under budgetåren 1936/ 1937—1938,1939 oförändrat belopp av 152.7 milj. kronor, en summa som i händelse av en konjunkturförbättring antoges komma att under nämnda tre budgetår ökas^ med resp. 2, 4 och 6 milj. kronor men vid försämrad konjunktur åter nedgå med resp. 1, 2 och 3 milj. kronor. I nu ifrågavarande promemoria uttalas emellertid, att, såvitt för närvarande kan överblickas, utgiftsökningen för budgetåret 1936/1937 icke kommer att stanna vid den under förutsättning av konjunkturförbättring antagna summan av 2 milj. kronor utan i stället torde komma att uppgå till 7.5 milj. kronor. Bland de faktorer, som orsakat denna betydande avvikelse till det sämre, framhålles i främsta rummet den prisstegring, som inträffat under år 1936 och som varit särdeles stark i fråga om vissa för statens järnvägars driftkostnadsekonomi mycket betydelsefulla materialier, t. ex. sliprar och övriga trävaror, järnvaror av alla slag samt stenkol. Med hänsyn härtill nödgas man numera beräkna utgifterna vid oförändrad konjunktur till sammanlagt

160.6 milj. kronor per budgetår och vid en markerad konjunkturförbättring antaga en stegring med resp. 4, 8 och 12 milj. kronor för budgetåren 1937/1938 —1939/1940, under det att utgiftsminskningen vid försämrad konjunktur alltjämt kan beräknas icke uppgå till mer än resp. 1, 2 och 3 milj. kronor. Man skulle sålunda få följande summor.

För malmbanan bör, framhålles i promemorian, nu som i fjol ej räknas med högre inkomst än det garanterade överskottet. Även detta växer emellertid med trafikrörelsen och för år 1937 har kalkylerats med 9.0 milj. kro-

De viktigare statsinkomsternas utveckling. 11

nor under förutsättning av oförändrad eller förbättrad konjunktur mot minimalt 6.9 milj. kronor i händelse av konjunkturförsämring. Från oell med år 1938 inträder jämlikt 1927 års malmavtal för samtliga fall en ökning med 1.4 milj. kronor.

överskotten av malmbanan skulle alltså bli

1937/1938 1938'1939 1939/1940

De totala överskotten av statens järnvägar skulle enligt de inom järnvägsstyrelsen verkställda beräkningarna uppgå till

1937/1938 1938/1939 1939/1940 Miljoner kronor

Oförändrad konjunktur.......... 35.o 36.4 36.4

Markerad konjunkturförbättring . . 39.3 45.o 49.3

Konjunkturförsämring .......... 28.9 25.3 20.3

Beräkningarna liava i likhet med de för ett år sedan framlagda, verkställts under antagande av oförändrad taxa för transporter av personer och gods å statens järnvägar. I vad mån denna förutsättning kan komma att bliva förverkligad under hela den treåriga kalkylationsperioden är omöjligt att ännu med någon säkerhet uttala sig om; icke minst här igenom den förutberörda allmänna prisstegringen införts en ny, särdeles svårbedömbar faktor i taxekalkylerna.

I den av riksräkenskapsverket avgivna inkomstberäkningen har överskottet av statens järnvägar för budgetåret 1937/1938 uppskattats till 36 milj. kronor. Med utgångspunkt härifrån torde överskotten under ifrågavarande tre budgetår under förutsättning av oförändrad konjunktur kunna beräknas till resp. 36, 37.5 och 38 milj. kronor.

Statens vatten/allsverk. I en från chefen för vattenfallsstyrelsen överlämnad promemoria framläggas följande beräkningar av överskotten under budgetåren 1938/1939 och 1939/1940.

Under förutsättning av normal vattentillgång och oförändrat konjunkturläge uppskattas överskotten av kraftverken till följande ungefärliga belopp.

Under budgetåret 1938/1939 .............. 20.6 milj. kr.

» » 1939/1940 .............. 21.4 » »

Vid markerad konjunkturförbättring torde överskottet komma att ökas med 0.5 milj. kronor och vid en avgjord försämring i konjunkturläget att minskas med 1.5 å 2.0 milj. kronor.

Under förutsättning av oförändrat konjunkturläge kunna driftöverskotten för kanalverken respektive fastighetsförvaltningen för vartdera av budgetåren 1938/1939 och 1939/1940 beräknas till 410,000 kronor respektive 290,000 kronor. Under antagande av markerad (ej långvarig) konjunkturförbättring beräknas motsvarande överskott för kanalverken ökade till 450,000 kronor och för fastighetsförvaltningen till 300,000 kronor. I händelse av en avgjord försämring av konjunkturläget torde ifrågavarande överskott minskas till 0 kronor respektive 200,000 kronor.

12 De viktigare statsinkomsternas utveckling.

För statens vattenfallsverk i dess helhet kunna över skottsbeloppen sålunda approximativt uppskattas till följande värden.

1937/1938 1938/1939 1939/1940

Miljoner kronor

Oförändrad konjunktur.......... 21.0 21.3 22.1

Markerad konjunkturförbättring .. • 21.9 22.7

Konjunkturförsämring .......... • 18.8 ä 19.3 19.6 å 20.1

Domänverket. Enligt inom domänstyrelsen verkställda beräkningar kunna domänverkets överskott uppskattas till följande belopp.

1937/1938 1938/1939 1939/1940

Miljoner kronor

Oförändrad konjunktur.......... 14.0 14.0 14.o

Markerad konjunkturförbättring . . • 18 o 18.o

Konjunkturförsämring .......... • 3.5 3.5

De fluktuationer, varmed i denna uppskattning räknas, återgå på vissa antaganden rörande de med en konjunkturförbättring eller konjunkturförsämring förbundna prisförändringarna.

Efter genomförandet av viss föreslagen omläggning av bokföringen avdomänverkets virkeslager, skulle den kalkylerade nettovinsten enligt en av riksräkenskapsverket framlagd beräkning ökas med cirka 2 milj. kronor. I finansplanen har överskottet för budgetåret 1937/1938, i viss anslutning härtill, uppskattats till 16 miljoner kronor.

Anmärkning till tabellerna.

Rörande det till grund för efterföljande tabeller liggande primärmaterialet och dess statistiska behandling torde få hänvisas till de vid motsvarande sammanställning i 1936 års statsverksproposition fogade anmärkningarna. Följande tillägg till dessa må emellertid göras.

Tabell 7. De i tabellen införda, från aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet införskaffade uppgifterna på tobaksskatten avse den på respektive budgetår belöpande skatten, under det att uppgifterna i riksräkenskapsverkets budgetredovisning avse den under samma tid inlevererade skatten. För ernående av korrespondens med budgetredovisningen måste med hänsyn till berörda förhållande siffran i tabell 7 för budgetåret 1935,1936 minskas med ett belopp av 481,520 kronor 77 öre. I tabell 7 har vidare icke av-dragits en post, avseende gottgörelse för inköpt svensk tobak — för budgetåret 1935/1936 uppgående till 467,058 kronor 40 öre —, vilken ej ingår i den i budgetredovisningen angivna summan.

De viktigare statsinkomsternas utveckling,

13 Översikt över beräknade inkomstförändringar budgetåren 1938/1939 och 1939/1940 i förhållande till riksstatsförslaget för budgetåret 1937/1938 vid antagande av oförändrad konjunktur.

14 De viktigare statsinkomsternas utveckling.

II. Statens allmänna fastighetsfond ......

III. Fonden för statens aktier:

1. Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag

2. Aktiebolaget Svenska tobaksmono-

polet ......................'......

3. Aktiebolaget Jordbrukarbanken ....

4. Aktiebolaget Aerotransport........

5. Svenska spannmålsaktiebolaget ....

Säger för fonden för statens aktier

IV. Statens utläningsfonder ..............

V. Statsverkets fond av rusdrycksmedel....

Säger för inkomster av statens produktiva fonder................................

C. Andel i riksbankens vinst ____

Summa verkliga inkomster

Anm. Uppgifterna i förestående översikt avvika i vissa hänseenden från motsvarande beräkningar i texten. De i översikten angivna summorna för skatteintäkterna avse sålunda genomgående de nettobelopp, varmed respektive skatter beräknas komma att inflyta. Inkomsterna av statens affärsverksamhet hava vidare i översikten beräknats under hänsynstagande till de uLgiftsstegringar för de affärsdrivande verken, vilka kunna förutses bliva en följd av den i statsverkspropositionen berörda avlöningsförstärkningen för vissa befattningshavare.

TABELLER

16 De viktigare statsinkomsternas utveckling.

Tabell 1. Inkomst- och

De viktigare statsinkomsternas utveckling.

förmögenhetsskatt.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 1 Del 2. 2

18 De viktigare statsinkomsternas utveckling.

Tabell 2 a. Automobilgummiringskatt och bensinskatt.

Medel influtna genom tullverket.

Tabell 2 b. Automobilgummiringskatt och bensinskatt.

Medel ej influtna genom tullverket.

1 Av kontrollstyrelsen beräknad siffra.