lagen.nu
Prop. 1937:105

angående in¬ köp för statens vattenfallsverks räkning av vissa fastigheter i kvarteret Björnen i Stockholm

Typ
Proposition
Källa
weburn.kb.se

Kungl. Majus proposition nr 105.

m-105.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inköp för statens vattenfallsverks räkning av vissa fastigheter i kvarteret Björnen i Stockholm; given Stockholms slott den 12 februari 1937.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Albert Forslund.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Reg euten i statsrådet å Stockholms slott den 12 februari 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet, anför chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Forslund:

I skrivelse den 20 januari 1937 har vattenfallsstyrelsen gjort framställning örn beredande av medel för inköp av vissa fastigheter i kvarteret Björnen i

403 37

8 Kungl. Majus proposition nr 105.

Stockholm, i vilket kvarter de av vattenfallsstyrelsen nu disponerade fastigheterna äro belägna. Styrelsen anför till en början beträffande sistnämnda fastigheter:

Sedan den nybyggnad å tomt nr 1 i kvarteret Björnen, i hörnet av Korduan smakar egatan och Klara södra kyrkogata, till vilken anslag med sammanlagt 635,000 kronor åren 1935 och 1936 utverkats av riksdagen, numera blivit färdig, har statens vatten fallsverks behov av kontorslokaler i Stockholm tillgodosetts för några år framåt. I det huskomplex, som vattenfallsstyrelsen nu disponerar i kvarteret Björnen å tomterna nr 1, 2, 3 och 9, finnas lokaler med sammanlagt 4,934 m2 golvyta för kontorsändamål. Härav utnyttjar statens vattenfallsverk för styrelsen samt för Älvkarleby kraftverk sammanlagt 4,425 m2, medan återstoden av kontorslokalerna, belägna inom den nya byggnaden och utgörande 509 m2, tills vidare äro uthyrda åt andra. Inom styrelsens fastighetskomplex finnas dessutom på nedre botten lokaler med en sammanlagd yta av 480 m2, som uthyrts dels till butiker, dels till en restaurang, där en stor del av verkets personal intager lunchmåltiden.

Då dessa sistnämnda lokaler ej gärna kunna användas till kontor, är möjligheten till utvidgning för närvarande begränsad till de uthyrda lokalerna i det nybyggda huset, med en sammanlagd areal av 509 m2.

Sedan styrelsen fått sin lokalfråga tidsenligt ordnad i samband med inflyttning i det nuvarande fastighetskomplexet eller från och med hösten 1928 till hösten 1936, har behovet av kontorsutrymme för verket inom huvudstaden vuxit med 1,400 m2 nettoareal eller i genomsnitt 175 m2 per år. Den starka ökningen sammanhänger naturligtvis med den betydande tillväxten av styrelsens verksamhet under dessa år. Därvid har gjort sig gällande ett över liela arbetsfältet kännbart behov av ökade lokaler, men alldeles särskilt har detta framträtt beträffande dels elektrotekniska byråns driftavdelning, som först under dessa år fått en mot dess uppgift svarande organisation, dels stamlinjekontoret, vilket måst betydligt ökas för att kunna fylla den växande uppgiften, vartill kommer, att lokaler nu även krävas till en undervisningsanstalt för systematisk utbildning av maskinister och montörer. Sedan dessa behov nu blivit tillgodosedda med lokaler för en tid framåt, torde man kunna förvänta, att tillväxten i lokalbehov per år blir något minskad och att de nuvarande byggnaderna skola tills vidare erbjuda tillräckliga utvidgningsreserver.

Enligt styrelsens mening bjuder dock klokt förutseende, att redan nu förbereda nästa fas i utvecklingen av styrelsens lokalfråga. Härom anför styrelsen.

Det möter vid behandlingen av denna fråga till en början den svårigheten, att det icke är avgjort, huru stadsplanen för kvarteret Björnen och därtill angränsande gator och kvarter skall komma att utformas. Dessa frågor äro beroende på lösningen av hela det stadsplaneproblem för nedre Norrmalm, som nu ligger i stöpsleven. Efter verkställd utredning av föreliggande möjligheter till utveckling har styrelsen kommit till den slutsatsen, att en fortsatt utvidgning av lokaltillgången lättast möjliggöres genom förvärv av tomterna nr 4, 5, 6 och 7, belägna efter Herkulesgatan och Drottninggatan mellan styrelsens fastigheter och Drottninggatan. De återstående tomterna inom kvarteret, nr 8 och 10, vilka befinna sig i enskild ägo, skulle frånsett en smal remsa erfordras till breddning av Karduansmakaregatan vid genomförande av inom stadsplanekontoret upprättat förslag till ändrad stadsplan för kvarteret Björnen. Dessa tomter är det således ändamålslöst att nu söka förvärva för styrelsens del.

9 Kungl. Majus proposition nr 105.

Styrelsen meddelar i fortsättningen, att styrelsen med hänsyn till anförda omständigheter trätt i förhandlingar med ägaren till det fastighetskomplex, som utgöres av förenämnda tomter nr 4, o, G och 7 med därå befintliga byggnader. Detta komplex äges av ett stärblius, med vilket träffats ett skrivelsen i avskrift bilagt köpekontrakt, gällande under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande före den 1 april 1937 och baserat på en köpeskilling av

1,350,000 kronor. Detta kontrakt torde få såsom bilaga fogas till dagens statsrådsprotokoll. Rörande fastighetsköpet anför styrelsen vidare:

Tomterna äro bebyggda med hus, som i allmänhet torde vara uppförda under förra hälften av 1800-talet men äro tämligen väl underhållna. Nuvarande hyror synas ej vara höga, snarare i några fall låga. Totala årshyressumman från 1 oktober 1936 utgör enligt företedda kontrakt 62,170 kronor, varvid endast ett par små magasin äro outhyrda. Fastigheterna äro taxerade till sammanlagt 1,100,000 kronor och graverade endast av ett inteckningslån örn 600,000 kronor, placerat hos statskontoret mot 3V2 procent årsränta samt bundet till år 1941. Låneräntan utgör sålunda 21,000 kronor per år. Brandförsäkringsvärdet- är 640,000 kronor. Omkostnaderna för onera och reparationer kunna uppskattas till 18,000 å 20,000 kronor per år. Man kan därför beräkna, att nettoårsavkastningen kan uppgå till omkring 21,000 å 23,000 kronor, vilket motsvarar cirka 3 procent på det »egna kapitalet» i fastighetskomplexet, 750,000 kronor, i fall detta köpes för 1,350,000 kronor.

Örn komplexet nu förvärvas, skulle det emellertid, som av det nu anförda framgår, genom uthyrning kunna nödtorftigt förränta köpeskillingen, intill dess det behöver tagas i anspråk för lokaler åt statens vattenfallsverk. När detta blir erforderligt i avsevärd omfattning, måste man förutsätta, att de nuvarande byggnaderna rivas och ersättas med nya sådana, anpassade för sitt ändamål och utnyttjande tomterna i den utsträckning, som då gällande stadsplanebestämmelser kunna medgiva. En dylik ombyggnad kan naturligtvis med fördel ske i ett par etapper för att undvika att på en gång tillskapa allt för stora reservutrymmen, som till en början måste upplåtas till annat statens ändamål eller uthyras till enskilda. Ett utkast till nybyggnad, baserat på de byggnadsbestämmelser, som förutsatts i nyssnämnda inom stadsplanekontoret upprättade förslag till ny stadsplan för kvarteret Björnen, visar, att man här skulle kunna erhålla ett huskomplex, inrymmande 2,345 m2 kontorsrum, 1,166 m2 lämpade för butiker och 727 nr till stor del ljusa källare.

Förvärvet skulle sålunda tillgodose det utvidgningsbehov, för vilket man för närvarande kan anses skyldig att planera.

Om den nu upprättade stadsplanen genomföres, måste säkerligen den för byggnadsändamål återstående delen av tomterna nr 8 och 10 komma att läggas till det nu till inköp föreslagna tomtkomplexet, varvid ägaren till det senare skulle erhålla expropriationsrätt, för det fall enighet ej ernås örn tomtpriset. Denna tomtdel är visserligen ej stor — ytan blir cirka 220 m2 — men ökar rätt avsevärt utvidgningsmöjligheterna särskilt därigenom, att en fasad mot söder erliålles i det nya komplexet. Tillsammans med vattenfallsstyrelsens nuvarande fastighetsinnehav skulle genom en dylik reglering bildas ett helt kvarter i stadens centrum, lämpat för ämbetslokaler, en för framtiden värdefull tillgång i statens liand.

För att erhålla en opartisk uppskattning av värdet å fastigheterna nr 4, 5, 6 och 7 i kvarteret Björnen har vattenfallsstyrelsen begärt ett iittalande av majoren E. Eggert, vilken bland annat från förutvarande anställning vid Stockholms stads fastighetskontor är vid förtrogen med fastighetsmarknaden

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 105.

i Stockholm. Major Eggert har i ett skrivelsen i avskrift bilagt utlåtande den 20 oktober 1936 under olika förutsättningar kommit till ett värde av

1.130.000 respektive 1,250,000 kronor. Sedan major Eggert erhållit kännedom örn, att ett pris av 1,350,000 kronor begäres, har lian förklarat sig anse detta fullt acceptabelt för en köpare, som verkligen önskar förvärva fastigheten under sådana förhållanden, som här föreligga för vattenfallsstyrelsen.

Till ytterligare belysande av marknadsvärdena å fastigheter i trakten bifogas en tablå över vissa under senare år verkställda försäljningar, flertalet med Stockholms stad såsom köpare.

Då av det anförda torde framgå, att det avtalade priset vore acceptabelt, och det för styrelsens successiva utvidgning vore till stor fördel att disponera tomtmark i omedelbar anslutning till styrelsens nuvarande byggnadskomplex, hemställer styrelsen, att Kungl. Majit måtte hos riksdagen utverka det upprättade avtalets godkännande. Beträffande anskaffande av den erforderliga kontanta köpesumman, fortsätter styrelsen, kunde tvenne vägar tänkas, nämligen antingen att riksdagen för ändamålet anvisade anslag med

750.000 kronor av lånemedel eller att vattenfallsstyrelsen erhölle rätt att placera 750,000 kronor av förnyelsefondsmedel i det till inköp föreslagna huset. För egen del skulle styrelsen föredraga den sistnämnda utvägen. Lämpligt syntes vara, örn samtidigt bestämdes, huru skulle förfaras, när det hos statskontoret erhållna inteckningslånet förfölle. Härutinnan hemställer vattenfallsstyrelsen örn bemyndigande att inbetala lånet med medel ur verkets förnyelsefonder.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 2 februari 1937 anfört:

Vattenfallsstyrelsens verksamhet, som starkt utvecklas, kräver, att dess lokalbehov i god tid säkerställes. Även om vattenfallsstyrelsen fördenskull i en framtid bleve nödsakad att åt sig uppföra en nybyggnad på annat håll, exempelvis Ladugårdsgärde, torde det ändock ur statsverkets synpunkt vara förmånligt att inköpa de ifrågasatta fastigheterna, då härigenom statsverkets innehav skulle komma att omfatta hela kvarteret med undantag av till gatuvidgning avsett område.

De befintliga byggnaderna äro föråldrade men i förhållandevis gott skick.

Byggnaderna äro givetvis i och för sig underkastade fortskridande värdeminskning, örn icke genomgripande modernisering företages, men denna värdeminskning torde uppvägas av att tomtkomplexet är beläget utmed Drottninggatan, vars betydelse som affärsgata sannolikt ej kommer att undergå större förändring, samt Herkulesgatan, som sannolikt kommer att att utbildas till en av stadens viktigare trafikleder och därvid bliva en affärsgata av stor betydelse.

De för närvarande utgående hyrorna synas icke vara särskilt höga och kunna antagas stabiliserade. Vattenfallsstyrelsens räntabilitetskalkyl på basis av en köpeskilling av 1,350,000 kronor kan av byggnadsstyrelsen godkännas. Förräntningen av det egna kapitalet 750,000 kronor, som skulle bliva omkring 3 procent, måste betecknas såsom låg, men med hänsyn till nuvarande räntesatser innebär densamma, att statsverket kan försäkra sig örn fastigheten för framtida utnyttjande utan att därvid under mellantiden behöva vidkännas utgift.

På grund av vad sålunda anförts anser sig byggnadsstyrelsen böra tillstyrka det föreslagna köpet.

11 Kungl. Maj:ts proposition nr 105.

I utlåtande den 29 januari 1937 laar riksräkensTcapsverlcet i fråga om sättet för finansiering av det föreslagna fastigketsinköpet anfört:

I utlåtande den 3 februari 1936 angående inköp av Näs kraftstation (återgivet i proposition 1936: 117) anförde riksräkenskapsverket följande:

»Vattenfallsstyrelsen kar i fråga om den för inköpets finansiering erforderliga medelsanvisningen framhållit, att medel för inköpet keit eller delvis kunna erkållas genom att viss del av vattenfallsstyrelsens för kraftstationsrörelsen avsatta förnyelsefondsmedel placeras i detta nyförvärv.

Riksräkenskapsverket får i anledning kärav erinra, att en dylik placering av förnyelsefondsmedel allenast innebär, att de likvida medel, vilka uppkomma i samband med avsättning till förnyelsefond, placeras i räntebärande anläggningar. Förnyelsefondens storlek rubbas icke genom ett dylikt förfaringssätt. Däremot kommer vattenfallsverkens utlåning till riksgäldskontoret att minskas med motsvarande belopp.

Riksräkenskapsverket, som jämlikt Kungl. Maj:ts uppdrag kar att verkställa utredning rörande användningen ock placeringen av de affärsdrivande verkens förnyelsefonder ock därmed sammanhängande spörsmål, Ilar för sin del icke funnit anledning till erinran mot att det nu ifrågavarande inköpet finansieras med till vattenfallsstyrelsens förfogande stående likvida medel.»

Vad riksräkenskapsverket sålunda förordat blev av Kungl Maj:t ock riksdagen godkänt.

Riksräkenskapsverket kar icke funnit anledning till erinran mot att motsvarande förfaringssätt tillämpas vid finansierandet av nu ifrågavarande fastigketsförvärv.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår inneliålla de statens vattenfallsverk tillliöriga fastigketerna nr 1, 2, 3 ock 9 i kvarteret Björnen i Stockkolm, vilka fastigketer disponeras kuvudsakligen för kontorslokaler åt vattenfallsstyrelsen ock Älvkarleby kraftverk, för en tid framåt tillräckliga utrymmen, i det att vissa utkyrda lokaler örn sammanlagt 509 kvadratmeter kunna framdeles tagas i anspråk för beliövliga utvidgningar. Då lokaler utöver dessa reservutrymmen torde komma att bliva beliövliga för statens vattenfallsverk inom en icke alltför avlägsen framtid ock då det i varje fall torde få anses ligga i statens intresse att i lämplig omfattning utöka sitt fastigketsinnekav i stadens centrala delar för att kunna tillgodose i en nära framtid tämligen säkert uppkommande beliov, finner jag i likliet med vattenfallsstyrelsen ock byggnadsstyrelsen klok förtänksamket bjuda att, därest godtagbara köpevillkor kunna erkållas, inköpa ytterligare fastigketer i nämnda kvarter.

Det nu föreliggande, under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande före den 1 april innevarande år upprättade köpekontraktet avser fastigketerna nr 4, 5, 6 ock 7 i nämnda kvarter, belägna utefter Herkulesgatan ock Drottninggatan ock innekållande en tomtareal av sammanlagt 1,389 kvadratmeter. Därest dessa fastigketer inköpas, skulle kela kvarteret Björnen med undantag av tomterna nr 8 ock 10 i komet av Drottninggatan ock Karduansmakaregatan befinna sig i statens vattenfallsverks ägo.

Den i nämnda köpekontrakt stipulerade köpeskillingen för ifrågavarande fastigketer, 1,350,000 kronor, skulle enligt kontraktet gäldas kontant till ett belopp av 750,000 kronor och i övrigt genom övertagande av betalningsansvaret för av statskontoret innehavda inteckningar.

Departements-

chefen.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 105.

Ehuru angivna köpeskilling, med hänsyn till att den beräkneliga avkastningen å nämnda belopp av 750,000 kronor icke kan beräknas till mer än omkring 3 procent, torde få anses jämförelsevis hög, har jag emellertid i betraktande av vad i ärendet anförts funnit densamma böra kunna godtagas. Ej heller har jag funnit anledning till erinran mot det föreliggande kontraktet i övrigt. Jag vill alltså föreslå, att av riksdagen utverkas bemyndigande för Kungl. Maj:t att godkänna ifrågavarande köpekontrakt.

Yad slutligen angår finansieringen av ifrågavarande fastighetsförvärv har jag, i anslutning till vad vattenfallsstyrelsen och riksräkenskapsverket anfört, funnit mig böra tillstyrka att, i likhet med vad som skett vid tidigare tillfällen och senast vid det nästlidet år beslutade inköpet av Näs kraftstation m. m. (proposition nr 117, riksdagens skrivelse nr 179), för betalning av den kontanta köpeskillingen ävensom i sinom tid av de i fastigheterna bundna inteckningslånen disponeras till vattenfallsstyrelsens förfogande stående likvida medel, som uppkommit genom avsättningar till statens vattenfallsverks förnyelsefond.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna omförmälda köpekontrakt angående förvärv för statens vattenfallsverks räkning av fastigheterna nr 4, 5, 6 och 7 i kvarteret Björnen i Stockholm;

dels och medgiva, att för erläggande av den i kontraktet bestämda kontanta köpeskillingen, 750,000 kronor, ävensom framdeles av de i nämnda fastigheter bundna inteckningslånen å sammanlagt 600,000 kronor må disponeras till vattenfallsstyrelsens förfogande stående likvida medel, som uppkommit genom avsättningar till statens vattenfallsverks förnyelsefond.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Regenten lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hellenius.

Kungl. Majus proposition nr 105.

13 Bilaga.

Köpekontrakt.

Undertecknade Astrid Catharina Plengiér, John Arvid Cadenberg, Sigrid Dorothea Breitholtz, Inez Sophia Lundqvist, Ida Erika Henrietta Carlson, Märtha Ottilia Elisabeth Olsen, född Carlson, Inga Hedvig Viktoria Frumeri, född Carlson, Georg Stiitzke och Helga Bath, född Stiitzke, nedan gemensamt benämnda Säljarna, överlåta härmed till Kungl. Vattenfallsstyrelsen, nedan benämnd Styrelsen, å Kungl. Majis och Kronans vägnar, med full äganderätt de å fri och egen grund belägna fastigheterna n:ris 4, 5, 6 och 7 i kvarteret Björnen inom Klara församling, här i staden, för en köpeskilling av Fmmiljontrehunårafemtiotusen (1,350,000) kronor samt i övrigt på följande villkor.

§ I-

Fastigheterna, som säljas i befintligt skick, skola av Styrelsen tillträdas den 1 juli 1937.

Det åligger Säljarna, att från och med innevarande dag till tillträdesdagen på sin bekostnad hålla alla de å fastigheterna befintliga byggnaderna brandförsäkrade för Styrelsens räkning till ett belopp av minst 640,000 kronor.

Inträffar före tillträdesdagen eldsvåda å byggnaderna, äger Styrelsen uppbära den därför utfallande brandskadeersättningen med skyldighet för Styrelsen att därav till Säljarna utbetala lika stort belopp, som de visa sig hava utgivit för botande av ifrågavarande brandskada.

Under förutsättning av att Kungl. Majis godkännande av detta avtal föreligger i så god tid före utgången av mars 1937 att laga uppsägning kan äga rum, förbinda sig Säljarna att efter av Styrelsen därom gjord skriftlig hemställan företaga, vad på dem ankommer för uppsägning av gällande hyreskontrakt till den 1 oktober 1937. Styrelsen förklarar sig emellertid äga kännedom örn, att vissa hyreskontrakt, som blivit avslutade på längre tid, icke kunna uppsägas till 1 oktober 1937.

§ 2.

Köpeskillingen likvideras å tillträdesdagen sålunda, att Styrelsen dels övertager betalningsansvaret för fastigheterna besvärande inteckningar örn sammanlagt 600,000 kronor, dels betalar kontant återstående beloppet, 750,000 kronor.

I samband härmed skall Säljarnas till Kungl. Statskontoret utfärdade revers å 600,000 kronor till Säljarna återställas.

I fastigheterna meddelade inteckningar utöver 600,000 kronor skola å tillträdesdagen överlämnas till Styrelsen.

Styrelsen förbinder sig att antingen låta döda samtliga i fastigheterna meddelade inteckningar eller förse desamma med påteckning angående övertagande av det personliga betalningsansvaret.

Styrelsen ansvarar, såvitt det avser tiden från och med tillträdesdagen, för räntan å de inteckningslån, för vilka Styrelsen sålunda skall övertaga betalningsansvaret.

Mot det att köpeskillingen på ovan föreskrivet sätt likvideras, skola Säljarna till Styrelsen avlämna köpebrev å fastigheterna, för desammas lagfarande erforderliga åtkomsthandlingar jämte designation, brandförsäkringsbrev, nytt gravationsbevis samt övriga fastigheterna rörande handlingar,

14 Kungl. Majus proposition nr 11)5.

däribland samtliga i Säljarnas ägo befintliga ritningar angående å de försålda tomterna uppförda byggnader.

§3.

För tiden från och med tillträdesdagen uppbär Styrelsen all egendomens avkastning, mot det att Styrelsen ansvarar för alla de utskylder och andra onera samt försäkringsavgifter för fastigheterna, som belöpa å tiden från och med tillträdesdagen.

§4.

Kostnaderna för lagfart å detta fång skola betalas av Styrelsen ensam.

§5-

Därest Kungl. Majit icke före den 1 april 1937 godkänt detta kontrakt, har detsamma till alla delar förfallit.

Av detta kontrakt äro två lika lydande exemplar upprättade och utväxlade. Stockholm den 20 januari 1937. Stockholm den 20 januari 1937.

Kungl. Vattenfallsstyrelsen: G. MALM.

K. A. Fröman.

JOHN CALLENBERG

för egen del och enligt fullmakter för:

Astrid Catharina Plengiér, Sigrid Dorothea Breitholtz, Inez Sophia Lundqvist, Ida Erika Henrietta Carlson, Märtha Ottilia Elisabeth Olsen, Inga Hedvig Viktoria Frumeri, Georg Stiitzke och Helga Rath.

Generaldirektör G. Malms, direktör John Carlenbergs och byråchef K. A. Frömans egenhändiga namnunderskrifter bevittna:

Runa Holm. Birgitta Renell.

Stockholm 1937. K. L. Beckmans Boktryckeri.