angående förlängd giltig¬ hetstid för avlöningsreglementet för tjänstemän vid do¬ mänverket m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

1 Nr 214.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående förlängd giltighetstid för avlöningsreglementet för tjänstemän vid domänverket m. m.; given Stockholms slott den 5 mars 1937.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj: ts

Min allemådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 5 mars 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför:

Jag anhåller att få för Kungl. Majit anmäla dels frågan örn fortsatt giltighet av avlöningsreglementet den 15 juni 1934 (nr 303) för tjänstemän vid Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 214—215. 1

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 214.

domänverket, dels ock i samband därmed föreliggande frågor rörande ändringar i sagda reglemente samt den till reglementet fogade tjänsteförteckningen.

I skrivelse den 4 november 1936 har domänstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte inhämta riksdagens medgivande

att befattningen som domänstatistiker överföres på ordinarie stat i nuvarande lönegrad (26:e),

att befattningen som intendent uppflyttas från 24:e till 26:e lönegraden, samt

att avlöningsreglementet för tjänstemän vid domänverket fastställes att gälla tills vidare från och med den 1 januari 1938.

Vidare har domänstyrelsen i skrivelse den 28 januari 1937 hemställt örn vissa ändringar i och tillägg till avlöningsreglementet.

över förstnämnda framställning ha infordrade utlåtanden avgivits dels den 21 december 1936 av kommunikationsverkens lönenämnd, dels ock den 15 januari 1937 av statskontoret.

Innan jag närmare redogör för ifrågavarande skrivelser och utlåtanden, torde jag i avseende å gällande avlöningsreglemente och tjänsteförteckning för domänverket få erinra om följande.

Sedan 1934 års riksdag (prop. nr 148, R. skr. nr 265) godkänt ett av Kungl. Majit framlagt förslag till avlöningsreglemente för tjänstemän vid domänverket utfärdade Kungl. Majit den 15 juni 1934 avlöningsreglemente (nr 303) för tjänstemän vid domänverket att gälla från och med den 1 januari 1935 tillsvidare till och med den 31 december 1937.

Med stöd av 1936 års riksdags beslut (prop. nr 28, 136 och 174; R. skr. nr 85, 247 och 312) har Kungl. Majit utfärdat kungörelser dels den 12 juni 1936 (nr 263), dels ock den 26 juni 1936 (nr 394) angående vissa ändringar i 1934 års avlöningsreglemente.

Rörande avlöningsreglementets sakliga innehåll må här erinras, att reglementet gäller ordinarie tjänstemän, medan däri i avseende å icke-ordinarie befattningshavare stadgas, att avlöningsförmånerna för de sistnämnda fastställas av domänstyrelsen, så framt ej Kungl. Majit finner sig böra meddela bestämmelser i sådant hänseende. Enligt avlöningsreglementet utgår för andra ordinarie befattningar än såsom generaldirektör, överdirektör eller försäljningschef lön i enlighet med en under 9 § i reglementet införd löneplan, vilken för var och en av trettio lönegrader upptager vissa löneklasser med särskilda för olika ortsgrupper fastställda lönebelopp. Vid avlöningsreglementet är såsom bilaga fogad följande nu gällande

3 Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

Tjänsteförteckning, angivande de skilda lönegrader inom den under 9 § i reglementet införda löneplan, till vilka befattningarna vid domänverket äro att

hänföra.

Befattning

I Intendent Sekreterare Skogsingenjör Skogstaxator

Skogsskoleföreståndare1

Andre domänfiskal Domänkamrerare Förste revisor Jägmästare Sekreterare

Skogsskoleföreståndare

/Byrådirektör /Förste domänfiskal

Överjägmästare

Byråchef

Enligt avlöningsreglementet fastställes antalet ordinarie befattningar av Kungl. Maj :t och riksdagen, såvitt angår de i 1 § 1 mom. omförmälda befattningarna såsom generaldirektör, överdirektör och försäljningschef samt de uti tjänsteförteckningen uppförda befattningar, som hänförts till 21 :a—30:e lönegraderna. Antalet övriga ordinarie befattningar bestämmes av Kungl. Maj:t. I samband med antagandet av 1934 års avlöningsreglemente för domänverket bestämdes vid 1934 års riksdag, beträffande sådana befattningar vid domänverket, vilkas antal enligt avlöningsreglementet för tjänstemän vid nämnda verk skall fastställas av Kungl. Majit och riksdagen, detta antal på sätt angavs i en vid riksdagsskrivelsen fogad förteckning. Sagda förteckning, som till följd av beslut vid 1936 års riksdag ändrats, har nu följande utseende:

1. Befattningar, som avses i 1 § 1 mom. avlöningsreglementet för tjänstemän vid domänverket:

generaldirektör ................................................ 1

överdirektör .................................................... 1

försäljningschef ................................................ 1-

2. Befattningar hänförliga till 21 :a—30:e lönegraderna i den vid avlöningsreglemcntet fogade tjänsteförteckningen:

domänbokhållare ..............................................

notarie ........................................................ 1

registrator................................................. . . 1

1 Å övergångsstat.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

revisor ........................................................ 1

intendent ...................................................... 1

sekreterare i 24:e lönegraden...................................... 2

skogsingenjör .................................................. 1

skogstaxator.................................................... 3

skogsskoleföreståndare .......................................... 5

andre domänfiskal.............................................. 1

domänkamrerare................................................ 1

förste revisor .................................................. 1

jägmästare .................................................... 100

sekreterare i 26:e lönegraden...................................... 1

byrådirektör.................................................... 1

förste domänfiskal.............................................. 1

Överjägmästare ................................................ 10

byråchef ...................................................... 5.

Anm. Registratorsbefattningen ävensom en befattning som skogsskoleföreståndare i 25:e lönegraden skola vara uppförda å övergångsstat. Befattningen som skogsingenjör samt 2 befattningar som jägmästare i tillfälligt anordnade revir skola vid uppkommande ledigheter icke återbesättas. Av jägmästarbefattningarna i övrigt må 4 befattningar icke återbesättas utan Kungl, Maj:ts medgivande.

Vidare må erinras, att i avlöningsreglementet intagits en tabell utvisande det antal semesterdagar, som tillkommer varje ordinarie tjänsteman, att enligt en vid tabellen fogad anmärkning, bland annat, assistent, som tjänstgör i domänstyrelsen skall åtnjuta fem dagars semester utöver i tabellen angivet dagantal samt att i avlöningsreglemente jämte därtill hörande tilläggsbestämmelser saknas föreskrift om tjänstedräkt.

Slutligen vill jag i detta sammanhang nämna, att Kungl. Maj:t den 15 juni 1935 utfärdat kungörelse (nr 399) med avlöningsbestämmelser för icke ordinarie befattningshavare vid domänverket, att med tjänsteman å extra stat enligt kungörelsen förstås innehavare av sådan jämlikt riksdagens beslut inrättad icke-ordinarie befattning, vilken hänförts till högre lönegrad än den 20 :e enligt den i 1934 års avlöningsreglemente intagna löneplanen, att i en vid kungörelsen fogad tjänsteförteckning angivits, till vilken lönegrad varje särskild befattning är att hänföra, alt, där ej Kungl. Majit annorlunda bestämt, till tjänsteman å extra stat utgår lön enligt den löneklass, vilken är närmast lägre än den, som skulle hava gällt, därest han varit ordinarie tjänsteman inom vederbörande lönegrad, att domänstatistikern enligt förenämnda tjänsteförteckning är placerad i 26 :e lönegraden, att extra ordinarie tjänsteman med tjänstgöring i domänstyrelsen eller å överjägmästar- eller revirexpedition jämlikt kungörelsen äger åtnjuta fem dagar längre semester än övriga extra ordinarie befattningshavare i motsvarande tjänsteställning, samt att i fråga om, bland annat, tjänstedräkt för extra ordinarie tjänsteman gäller vad i avlöningsreglementet jämte därtill hörande tilläggsbestämmelser är i sådant hänseende föreskrivet för ordinarie tjänsteman inom motsvarande lönegrad.

Kungl. Maj:ts proposition nr 214-

5 Jag återkommer nu till domänstyrclsens förenämnda framställning den 4 november 1936, varav inhämtas i huvudsak följande.

Den nya organisation för domänverket, som efter provisorisk tillämpning under år 1934 trätt i kraft den 1 januari 1935, hade i allt väsentligt visat sig motsvara domänstyrelsens förväntningar såväl i fråga örn det lämpliga antalet enheter och befattningar av olika slag som beträffande de skilda befattningarnas inbördes relation med hänsyn till placering i lönegrad. Den tid, som efter omorganisationen förflutit, hade dock varit för kort för att ett mera slutgiltigt omdöme i hithörande avseenden ännu skulle^ kunna fällas. De erfarenheter, som likväl gjorts, syntes emellertid peka på önskvärdheten av vissa smärre ändringar. Härtill komme, att vid tidpunkten för avlämnandet av styrelsens organisalionsförslag den 5 juli 1933 tillräcklig överblick ännu icke vunnits för ett mera definitivt ställningstagande till vissa speciella befattningar och detaljfrågor. Styrelsen hade därför ansett det lämpligt att i samband med frågan örn avlöningsreglementets fortsatta tilllämpning till behandling även upptaga lönegradsplaceringen för en del befattningar, för vilka denna fråga enligt styrelsens mening vid den nya organisationens genomförande endast fått en mera provisorisk lösning. De tjänster, för vilkas ändrade lönegradsplacering riksdagens medgivande måste inhämtas och som styrelsen därvid avsåge, vore befattningarna såsom domänstatistiker och intendent, varav den förstnämnda vore uppförd å extrastat. För övriga befattningar å extra stat, vilka ju ävenledes tillkommit såsom mer eller mindre provisoriska anordningar, saknade styrelsen anledning att för närvarande föreslå någon ändring.

Domän statistikerbefattningen hade alltsedan sin tillkomst år 1919 varit uppförd å extra stat och sedan den provisoriska lönereglermgen den 1 januari 1921 placerad i lönegrad motsvarande B 26. Det förhållandet, att tjänsten från början uppförts å och sedermera alltjämt fått kvarstå å extra stat, hade givetvis, liksom i fråga örn extrastatsbefattningar i allmänhet, betingats av den tvekan, som förefunnits rörande hithörande arbetsuppgifters stadigvarande karaktär. Så sent som i organisationsförslaget den 5 juli 1933 bade styrelsen ansett sig böra uttala, att det för det dåvarande rådde någon ovisshet beträffande de arbetsuppgifter, som i fortsättningen komme att åvila statistikkontoret, bland annat med hänsyn till den omläggning av domänverkets statistik, som vore avsedd att genomföras under de närmaste åren. Befattningen som domänstatistiker borde på grund härav tillsvidare kvarstå å extra stat.

Sedan förenämnda uttalande gjorts hade emellertid riktlinjerna för statistikkontorets verksamhet fastslagits. Den avsedda omläggningen av statistiken hade sålunda efter överläggningar med statistiska centralbyrån vidtagits. De ekonomiska utredningar och kalkyler rörande bärigheten av revir eller andra delar av förvaltningen, vilka enligt styrelsens organisationsförslag skulle åvila sekreteraren hos generaldirektören, vore i huvudsak nytillkomna uppgifter, sorn icke inneburit någon avlastning av arbete från statistikkontoret. Sistnämnda uppgifter vöre för övrigt av speciell natur och fordrade ofta undersökningar på ort och ställe.

Till nu anförda omständigheter komme, att behandlingen av arbelarpensionsfrågorna, en för domänverkets vidkommande arbetskrävande uppgift av stadigvarande natur, överlämnats till handläggning av statistikkontoret.

Intendent sb e f att n inge n hade alltsedan dess tillkomst den 1 januari 1925 varit placerad å ordinarie stat i lönegrad motsvarande B 24, ehuru den till utgången av år 1934 uppehållits endast på förordnande. Då tjänsten icke särskilt omnämndes vare sig i styrelsens organ isationsför.slag den 5 juli 1933 eller i Kungl. Majlis proposition nr 148 lill 1934 års riksdag, hade

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

dess lönegradsplacering icke varit föremål för diskussion i samband med verkets nyligen genomförda omorganisation. Anledningen till att domänstyrelsen i organisationsförslaget icke närmare behandlat förevarande tjänst sammanhängde nied den tvekan, som kunde råda beträffande inköpsavdelningens inom styrelsen såväl kvantitativa som kvalitativa uppgifter. Numera kunde emellertid riktlinjerna härför bättre skönjas.

Arbetsuppgifterna för inköpsavdelningen med intendenten som chef och föredragande innefattade bland annat upphandling av maskiner och redskap för avverkning och virkesbehandling, flottning och annan virkestransport, skogskultur och dikning, lantbruksredskap, arbetsmaskiner, sågverk och andra industrianläggningar, byggnadsmaterial, vägmaskiner, sten- och stubbbrytningsredskap, stenkrossar, sprängämnen, levande vilt och dylikt, kontorsmöbler, kontorsmaskiner m. m., förbandsmaterial och dylikt. Därjämte tillkomme en del speciella uppgifter, såsom omflyttning mellan olika 'redogörare av maskiner och redskap m. m., försäljning av försliten material, bytesleverans med verkets naturapr oduk ter vid upphandlingar, befraktning av båtar vid större upphandlingar, ordnandet av brandskydd för verkets industrianläggningar, virkesupplag och fastigheter, samt handhavande av och redovisning över verkets förråd av skogsredskap, instrument, kontorsmaterial och blanketter m. m.

Förenämnda arbetsuppgifter, som bland annat omslöte inköp av många olika varusjag, hade till sin kvantitativa omfattning stegrats avsevärt under de senaste åren. I den mån omslutningen kunde sägas vara ett uttryck härför, torde några siffror vara belysande. År 1930 uppginge inköpen genom intendenten till en summa av cirka 627,000 kronor, år i933 till cirka 720,000 kronor, och år 1935 till cirka 1,358,000 kronor. Antalet av intendenten föredragna ärenden^ utgjorde samtidigt respektive 914, 879 och 1,215 stycken. Minskningen för år 1933 och den relativt ringa ökningen för år 1935 jämfört med siffran för år 1930 sammanhängde med ärendenas sammanförande i allt större grupper. Av intendenten utan föredragning direkt avgjorda ärenden hade för ifrågavarande år uppgått till respektive 385, 950 och 1,457. Sammanlagda antalet upphandlingsärenden hade härigenom ökat med 106 % från 1930 till 1935.

Beträffande denna starka stegring, som alltjämt fortsatte, ville styrelsen närmare beröra vissa bidragande faktorer.

I fråga om skogsbruket hade den centrala upphandlingsverksamheten successivt kommit att omsluta allt flera varuslag för alt nu praktiskt taget omfatta allt, som lämpligen kunde och ur affärssynpunkt borde upphandlas centralt.

Beträffande jordbruket hade bland annat den nya arrendeförordningens bestämmelser om kronans övertagande av det yttre underhållet å skogsjordbruken föranlett en avsevärd ökning av upphandlingen av byggnadsmaterial av alla slag. Denna stegring komme att fortsätta, alltefter det kontrakten enligt äldre ordning upphöra. Då antalet bebyggda jordbruksdomäner vore cirka 1,500, skogsjordbruk cirka 3,600, torp och andra lägenheter cirka 2,200 samt tjänstebostäder cirka 225, framginge med full tydlighet storleksordningen av de uppgifter, som härvidlag ankonune på styrelsens inköpsavdelning.

I fråga örn sågverks- och förädlingsindustrien hade förhållandena på trävarumarknaden och den rådande konkurrensen framtvingat en successivt skeende utbyggnad och modernisering av samtliga domänverkets såaanläggningar, vilka för närvarande utgjordes av icke mindre lin 25 sågverk med sammanlagt 34 ramar och en sammanlagd årstillverkning av 55,000 standards sågat virke. Genom beslut vid 1936 års riksdag hade domänstyrelsen

7 Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

därjämte anbefallts att övertaga driften vid ytterligare ett större exportsågverk, varmed vore förenad sulfatindustri och annan förädlingsindustri.

Beträffande byggnader hade den snabba utvecklingen å det byggnadstekniska området och den allmänna höjningen av lantbefolkningens bostadsstandard medfört en ökad byggnadsverksamhet.

För ledandet av en inköpsverksamhet av den art, som av det förestående framginge, vore stora kvalifikationer hos tjänsteinnehavaren erforderliga. Förutom högre skoglig utbildning fordrades en ingående materialkännedom på många områden, en praktisk blick, ett utpräglat ekonomiskt sinne samt förhandlingsvana. Styrelsen ansåge därför en placering av befattningen i lönegrad B 26 fullt motiverad. Denna lönegrad vore — frånsett föreståndarbefattningen vid postverkets tryckeri, som dock knappast torde vara jämförbar med förevarande tjänst — den lägsta intendentsgraden vid kommunikationsverken.

Vidkommande slutligen giltighetstiden för avlöningsreglementet syntes det enligt styrelsens mening lämpligt, att reglementet, i likhet med det för kommu ni kat ionsvcrken gällande avlöningsreglementet, fastställdes att gälla tills vidare från och med den 1 januari 1938.

Byråchefen i domänstyrelsen Cassel har anmält avvikande mening samt förordat, att överjägmästarassistenterna borde placeras i lönegrad B 22.

Kommunikationsverkens löncnämnd har anfört i huvudsak följande.

Domänstyrelsen hade till en början upptagit fragan angående förlängning av giltighetstiden för avlöningsreglementet för tjänstemän vid domänverket och i sådant hänseende hemställt, att avlöningsreglementet måtte fastställas att gälla tills vidare från och med den 1 januari 1938. Av skrivelsen framginge emellertid, att domänstyrelsens avsikt vore, att avlöningsreglementet för domänverket liksom avlöningsreglementet för kommunikationsverken skulle fastställas att gälla utan viss tidsbegränsning. Häremot vore intet att erinra från lönenämndens sida.

I fråga om domänstyrelsens förslag om upptagande på ordinarie stat i 26:e lönegraden av den å extra stat i samma lönegrad uppförda befattningen som domänstatistiker ville lönenämnden erinra, att eliel en för järnvägsstyrelsens statistiska kontor, vilken vore placerad i 26 :e lönegraden, hade sig underställd en personal omfattande 43 ordinarie befattningshavare, därav 2 i 21 :a lönegraden, 4 i 18:e och 3 i 17:e lönegraden, samt att den i 24:e lönegraden placerade föreståndaren för telegrafstyrelsens statistiska avdelning hade sig underställd en personal av 5 ordinarie befattningshavare, därav 1 i 21 :a lönegraden. I betraktande härav måste lönenämnden ställa sig tveksam till domänstyrelsens förslag, att domänstatistikern vid överförande till ordinarie stat hänfördes till så hög lönegrad som den 26:e. Det syntes lönenämnden, att definitiv ställning till frågan örn domänstatistikerns lönegradsplacering icke borde tagas, förrän närmare erfarenhet vunnits om den inverkan, som på senare tid vidtagna inskränkningar i domänverkets verksamhetsområde kunde komma att utöva på domänstatistikerns arbetsuppgifter.

De arbetsuppgifter, som ankomme på intendenten, motiverade enligt lönenämndens mening icke höjning av befattningen till 26:e lönegraden. I detta sammanhang finge lönenämnden erinra, att av nämnden tillstyrkt förslag förelåge örn sänkning från 27 :e till 24:e lönegraden av två förrådsintendentstjänster vid statens järnvägar, vilka befattningshavare utövade förmanskap över betydligt större personal och ansvarade för mera omfattande och värdefulla förråd än vad förhållandet vore beträffande intendentens hos domän-

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

styrelsen. Lönenämnden hade sålunda icke funnit skäl tillstyrka bifall till domänstyrelsens förevarande hemställan.

Statskontoret har anfört följande.

Statskontoret hade intet att erinra emot att avlöningsreglementet för domänverket — såsom fallet vore beträffande avlöningsreglementet för kommunikationsverken — fastställdes att gälla utan tidsbegränsning.

I likhet med lönenämnden ansåge sig statskontoret icke böra för närvarande förorda, att befattningen som domänstatistiker uppfördes å ordinarie stat i 26 :e lönegraden.

Av skäl, som av lönenämnden anförts, funne statskontoret det tveksamt, huruvida befattningen som intendent hos domänstyrelsen borde uppflyttas från 24:e till 26:e lönegraden. Med hänsyn till sagda tjänstemans självständiga handhavande av honom tillhörande arbetsuppgifter samt den på senare tid väsentligt vidgade omfattningen av hans verksamhetsområde ville ämbetsverket dock icke motsätta sig att en dylik uppflyttning vidtoges.

I sin skrivelse av den 28 januari 1937 har domänstyrelsen dels vidhållit sina i skrivelsen den 4 november 1936 framförda synpunkter dels ock hemställt örn vissa ändringar i och tillägg till avlöningsreglementet nr 303/1934. Styrelsen har därvid anfört i huvudsak följande.

Domänstatistik erbefattningen. Det skäl, sam lönenämnden åberopat för en avvaktande hållning, vore enligt styrelsens mening icke bärande. Inskränkningen i domänverkets verksamhetsområde, vilken numera helt kunde överblickas, hade nämligen icke haft någon egentlig inverkan på domänstatistikerns arbetsuppgifter.

Då lönenämnden vidare såsom jämförelse anfört det antal befattningshavare, vilka inom ett par av kommunikationsverken vöre underställda cheferna för vederbörande statistiska avdelningar, ville styrelsen framhålla, att en dylik kvantitativ synpunkt väl kunde vara ägnad att läggas till grund för tjänsternas bedömande inom sådana grenar av statsförvaltningen, där tjänstgöringen både kunde och borde in i detalj reglementeras. För domänverket (liksom för .större delen av de centrala ämbetsverken) vore motivet i värjo fall icke tillämpligt, då arbetsuppgifternas art därvidlag i stället måste tälla utslaget. Ett godkännande av lönenämndens synpunkt skulle för domänverket innebära en fullständig omvärdering av ett stort antal tjänster.

Intendentsbefattningen. 1 fråga om lönenämndens uttalande rörande intendentens arbetsuppgifter förefölle det styrelsen, som örn nämnden även i detta fall anlagt övervägande kvantitativa synpunkter, i det att nämnden riktat uppmärksamheten på storleken av den vederbörande tjänstemän underställda personalen samt omfattningen och värdet av de förvaltade förråden.

Då lönenämnden vidare hade åberopat den av nämnden tillstyrkta sänkningen från 27:e till 24:e lönegraden av två förrådsintendentstjänster vid statens järnvägar, torde det icke sakna sin betydelse att något skärskåda de motiv, som legat till grund för ifrågavarande förslag. Av handlingarna franninge, att sänkningen föreslagits till följd av den numera genomförda centraliseringen av förrådsverksamheten till Stockholm och Örebro, varigenom arbetsuppgifterna för de två förrådsintendentstjänsterna i Östersund och Luleå »redan så förminskats, att (järnvägs-)styrelsen icke längre kan hävda dem vara jämförliga i tjänsteansvar och tjänsteställning med exempelvis föreståndare för de större sektionerna med vilka de dock nu äro jämställda».

9 Kungl. Maj.ts proposition nr 214.

Samma orsaker, som i det relaterade fallet bidragit till att minska arbetsuppgifterna för de båda lokalt placerade intendenterna vid statens järnvägar, hade emellertid för intendenten hos domänstyrelsen i stället föranlett en ökning i samma uppgifter. Ehuru inom domänverket inga motsvarande tjänster funnes inom lokalförvaltningarna, hade nämligen revirförvaltarna förut i stor utsträckning verkställt upphandlingen för det egna förvaltningsområdet. Denna upphandling hade genomgående centraliserats till styrelsen och dess intendent. Av denna anledning syntes det av lönenämnden sist anförda motivet sakna bärighet.

Domänstyrelsen tilläte sig i detta sammanhang erinra örn ett allmänt uttalande rörande tjänster inom domänverket av föredragande departementschefen å sid. 74 i propositionen nr 148/1934 angående domänverkets organisation, vilket uttalande, enligt styrelsens mening, hade full tillämplighet å bland annat nu ifrågavarande två befattningar.^ Departementschefen anförde: »Innan jag övergår till behandling av de ifrågasatta löneregleringarna, vill jag framhålla, att de yttranden, som däröver avgivits, i vissa fall icke torde hava tagit hänsyn till att befattningshavarnas ställning ej kan bedömas enbart ur de synpunkter, som äro tillämpliga för centrala ämbetsverk, och ej heller alltid efter de förhållanden, som råda vid kommunikationsverken. Så torde löneställningen för en del befattningshavare, vilka under sin tjänstgöring hos företagets ledning komma i direkt kontakt med revirförvaltarna, böra i vissa mån avvägas med hänsyn till den ställning, sistnämnda tjänstemän intaga. I de fall, då befattningen är av den art, att man eftersträvar rekrytering av innehavarna från skogsstaten, måste även denna omständighet tagas i betraktande.»

Styrelsen hemställde slutligen, att följande ändringar i och tillägg till avlöningsreglementet måtte vidtagas:

1) I fråga örn semesterrätt hade bland annat extra ordinarie assistenter å överjägmästarexpedition jämställts med motsvarande befattningshavare hos domänstyrelsen. Likformiga bestämmelser torde böra gälla även för de ordinarie assistenterna genom komplettering av anmärkningen till 22 § 1 momentet på följande sätt: »Sådan assistent eller jägmästare, som tjänstgör i domänstyrelsen eller å överjägmästarexpedition, åtnjuter 5 dagars semester utöver i tabellen angivna dagantal.»

2) Bestämmelsen i 22 § icke-ordinarie-reglementet om tjänstedräkt borde införas även i reglementet för den ordinarie personalen genom tillägg av ett moment 2 förslagsvis till 28 §, av samma innehåll som 25 § avlöningsreglementet för tjänstemän vid kommunikationsverken.

De av domänstyrelsen framlagda förslagen till ändringar i avlöningsregle- Departementsmentet för tjänstemän vid domänverket avseende att ordinarie assistent å stefen. överjägmästarexpedition i fråga om rätt till semester skulle jämställas med motsvarande befattningshavare i domänstyrelsen samt att i reglementet skulle införas en bestämmelse örn tjänstedräkt av samina innehåll som 25 § i avlöningsreglementet för kommunikationsverken giva mig icke anledning till erinran.

Däremot är jag med hänsyn till de betänkligheter, som framförts av kommunikationsverkens lönenämnd och statskontoret, icke nu beredd att förorda domänstyrelsens förslag örn domänstatistikerns uppförande på ordinarie stat och intendentens lönegradsplacering.

Jag torde härefter få erinra, att vid den av 1934 års riksdag beslutade omorganisationen av domänverket, tre ordinarie byråjägmåstartjänster i domän-

10 Kungl. Majlis proposition nr 214.

styrelsen, för vilka utgått avlöning motsvarande 24 :e lönegraden, överfördes till tre ordinarie jägmästartjänster i 26 :e lönegraden med placering tillsvidare hos domänstyrelsen. Styrelsen förordnade sedermera de tre ordinarie byråjägmästarna till innehavare av ifrågavarande jägmästartjänster. Efter besvär har Kungl. Maj:t den 23 november 1934 upphävt domänstyrelsens beslut i vad det avsåge tillsättandet av en av förenämnda jägmästartjänster. Då den byi ajägmästare varom nu är fråga ännu ej erhållit annan ordinarie befattning inom domänverket torde dels i den i 22 § intagna tabellen över antalet semesterdagar, dels i den vid avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen och dels i förteckningen över befattningshavare vid domänverket, vilkas antal skall fastställas av Kungl. Majit och riksdagen, införas en byråjägmästartjänst i 24:e lönegraden å övergångsstat. I sistnämnda förteckning bör därjämte, vid bifall till det förut denna dag framlagda förslaget örn indi agning av viss personal vid domänverket, vidtagas den förändringen, att antalet jägmästare minskas från 100 till 99.

Slutligen får jag tillstyrka, att avlöningsreglementet för domänverket fastställes att gälla utan viss tidsbegränsning.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

1) godkänna följande förslag till ändrad lydelse av 22 och 28 §§ avlöningsreglementet den 15 juni 1934 (nr 303) för tjänstemän vid domänverket:

22 §.

1. Tjänsteman äger årligen, när det kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under nedan angivna antal dagar:

1 .Sådan assistent eller jägmästare, som tjänstgör i domänstyrelsen eller å överjägmästarexpedition, åtnjuter 5 dagars semester, utöver i tabellen angivna dagantal.

Kungl. Majlis proposition nr 214.

2. Tjänsteman, som —

3. Tjänsteman, som —

— honom tillgodonjutits. —- överordnad myndighet.

28 §.

För tjänstgöring, —--Kungl. Maj:t.

Är tjänsteman enligt av domänstyrelsen meddelade föreskrifter pliktig att under tjänsteutövning vara iförd tjånstedräkt eller bära tjänstetecken eller påkallar tjänstgöringens art nyttjandet av särskild beklädnad, må för ändamålet erforderliga klädespersedlar eller materialier, som anses icke böra utlämnas såsom lån, kunna tillhandahållas av verket mot ersättning enligt grunder, som meddelas av Kungl. Majit.

2) besluta, att i den vid avlöningsreglementet för domänverket fogade tjänsteförteckningen skall upptagas följande befattning å övergångsstat, nämligen

i 24 :e lönegraden: byrå jägmästare;

3) besluta, att antalet av följande befattningar vid domänverket skall från och med den 1 januari 1938 utgöra:

1. Befattningar, som avses i 1 § 1 mom. avlöningsreglementet för tjänstemän vid domänverket:

generaldirektör ................................... 1

överdirektör ..................................... 1

försäljningschef .................................. 1-

2. Befattningar, hänförliga till 21 :a—30:e lönegraderna i den vid avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen:

domänbokhållare ................................. 1

notarie .......................................... 1

registrator ....................................... 1

revisor .......................................... 1

byråjägmästare ................ 1

intendent ........................................ 1

sekreterare i 24 :e lönegraden........................ 2

skogsingenjör .................................... 1

skogstaxator .................................... 3

skogsskoleföreståndare ............................ 5

andre domänfiskal ................................ 1

domänkamrerare ................................. 1

förste revisor..................................... 1

jägmästare ...................................... 99

sekreterare i 26 :e lönegraden........................ 1

byrådirektör ..................................... 1

förste domänfiskal ................................ 1

Överjägmästare .................................. 10

bvråchef ........................................ 3;

12 Kungl. Maj.ts proposition nr 214.

Anm. Registrators- och byråjägmästarbefattningarna ävensom en befattning som skogsskoleföreståndare i 25:e lönegraden skola vara uppförda å övergångsstat. Befattningen som skogsingenjör samt 2 befattningar som jägmästare i tillfälligt anordnade revir skola vid uppkommande ledigheter icke återbesättas. Av jägmästarbefattningama i övrigt må 4 befattningar icke återbesättas utan Kungl. Maj:ts medgivande.

4) medgiva, att förenämnda avlöningsreglemente må, med de ändringar däri, som riksdagen sedermera godkänt, av Kungl. Majit fastställas att gälla utan viss tidsbegränsning.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Regenten bifall samt förordnar, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Rune Thygesen.