angående anslag för budgetåret 193711938 till pensioner åt efterlevande till befattnings¬ havare i statens tjänst m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

1 Nr 246.

Kungl, proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret 193711938 till pensioner åt efterlevande till befattningshavare i statens tjänst m. m.; given Stockholms slott den 26 februari 1937.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 26 februari 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

I årets statsverksproposition lia under elfte huvudtiteln (punkterna 43— 45), i avbidan på särskild proposition i ämnet, beräknats dels ett förslagsanslag å 1,200,000 kronor till pensioner åt ctterlcvande till befattningshavare

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 246.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 246-

i statens tjänst, dels ett förslagsanslag å 100,000 kronor till ersättningar till f. d. befattningshavare vid av staten övertagna familjepensionskassor, dels ock ett förslagsanslag å 20,000 kronor till engångskostnader i samband med av staten övertagna familjepensionskassors avveckling.

Jag anhåller, att nu få återkomma till dessa anslagsfrågor.

Allmänna familjepensionsreglementet den 16 oktober 1936 (nr 542) är avsett att äga tillämpning å alla befattningshavare, för vilka civila eller militära tjänstepensionsreglementet gäller. Enligt särskild bestämmelse i reglementet skall emellertid genom beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen eller av Kungl. Majit efter riksdagens bemyndigande bestämmas tidpunkten för reglementets ikraftträdande för olika förvaltningsområden och fastställas de avvikelser från reglementets bestämmelser, som därvid finnas påkallade beträffande befattningshavare, vilka före ikraftträdandet ägt lamiljepensionsrätt på grund av sin statstjänst, samt beträffande de fall, då avgång från befattningen skett före ikraftträdandet.

Genom proposition nr 245 till föregående års riksdag framlades för riksdagen förslag till överenskommelse med fullmäktige för civilstatens änkeoch pupillkassa samt fullmäktige för telegrafverkets änke- och pupillkassa angående statens övertagande av dessa kassor. I propositionen nr 258 framlades därefter förslag till överenskommelse jämväl med fullmäktige för statens järnvägars änke- och pupillkassa. Det förutsattes i propositionerna, att allmänna familjepensionsreglementet skulle träda i kraft den 1 juli 1937 för de förvaltningsområden, som berördes av överenskommelserna.

Sedan bankoutskottet i sitt utlåtande (1936: 75) över propositionerna förordat vissa jämkningar i förslagen till överenskommelser, anmälde riksdagen i skrivelse den 19 juni 1936 (nr 366), att riksdagen bemyndigat Kungl. Majit att träffa överenskommelser med fullmäktige för en var av berörda kassor i huvudsaklig överensstämmelse med vad i utskottets utlåtande anförts och att i enlighet med vad som föreslagits besluta om reglementets ikraftträdande.

Härefter ha slutliga överenskommelser enligt det av riksdagen sålunda lämnade bemyndigandet träffats med fullmäktige för en var av ifrågavarande kassor, överenskommelserna, vilka för statens räkning undertecknats av mig jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande, hava dagtecknats, överenskommelsen rörande civilstatens änke- och pupillkassa den 19 november, överenskommelsen rörande telegrafverkets änke- och pupillkassa den 17 december samt överenskommelsen rörande statens järnvägars änke- och pupillkassa den 14 december, allt 1936.

1934 års familjepensionsutredning, som ingick de preliminära överenskommelserna rörande civilstatens, telegrafverkets samt statens järnvägars änke- och pupillkassor, har numera, såsom jag tidigare i dag anmält, med skrivelse den 14 januari 1937 till Kungl. Majit överlämnat preliminära överenskommelser jämväl med delegerade för en var av arméns och marinens familjepensionskassor samt tullstatens enskilda pensionsinrättning.

3 Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Kungl. Majit Ilar förut denna dag på min föredragning beslutat förelägga riksdagen på de preliminära överenskommelserna grundade förslag till avtal. Därvid har förutsatts, att familjepensionsreglementet skulle träda i kraft den 1 juli 1937 för de förvaltningsområden, som beröras av överenskommelserna med arméns och marinens familjepensionskassor, men den 1 januari 1938 såvitt angår tullverket.

Famil je pensions/onder.

Efter statens övertagande av omförmälda kassors rörelse skall det av dem fonderade kapitalet överlämnas till statsverket. Statskontoret har i skrivelse den 31 oktober 1936 föreslagit, att civilstatens änke- och pupillkassas kapitaltillgångar härvid skola överföras till en ny fondförvaltning, förslagsvis benämnd »civila familjepensionsfonden». Till denna skulle även I ullstatens enskilda pensionsinrättnings kapitaltillgångar överflyttas. Vidare skulle enligt statskontorets förslag statens järnvägars och telegrafverkets änke- och pupillkassors kapitaltillgångar redovisas under två särskilda fonder, »statens järnvägars familjepensionsfond» och »telegrafverkets familjepensionsfond». Frågan örn förvaltningen av arméns och marinens familjepensionskassors fonderade kapital har ej berörts i nämnda skrivelse.

Beträffande civilstatens änke- och pupillkassa har statskontoret erinrat, att i densamma äro delaktiga — förutom tjänstemän vid allmänna civilförvaltningen — även ordinarie manliga tjänstemän vid tre av affärsverken, nämligen vid postverket, vattenfallsverket och domänverket. Statskontoret framhåller, att det kunde ifrågasättas, huruvida ej, när nu staten skall övertaga kassans tillgångar, vore lämpligt att utbryta dessa affärsverks andelar i kassan och redovisa dem under tre särskilda fonder. Med hänsyn till de försäkringsmatematiska beräkningar, en dylik utbrytning skulle nödvändiggöra, och då den anordning, som nu bleve genomförd, i avbidan på en slutgiltig lösning av frågan, huruvida pensioneringen för framtiden bör grundas på fortsatt fondering eller ej, endast vore att betrakta som ett provisorium, har ämbetsverket emellertid icke förordat en dylik utbrytning.

Statskontoret har vidare påpekat, att de ordinarie kvinnliga befattningshavarnas familjepensionsavgifter för närvarande tillgodoföras och särskilt redovisas under respektive tjänstepensionsfonder. Då genom den nu skedda regleringen av familjepensioneringen män och kvinnor jämställas och få vidkännas samma familjepensionsavdrag, har statskontoret ansett, att de av de kvinnliga tjänstemännens familjepensionsavgifter uppkomna kapitaltillgångarna böra överföras till samma fondförvaltning som respektive familjepensionskassors medel. Ämbetsverket har därför föreslagit, att de under civila tjänstepensionsfonden, liksom under postverkets och vattenfallsverkets motsvarande pensionsfonder särskilt redovisade kapitaltillgångar, som uppkommit genom fondering av ordinarie kvinnliga tjänstemäns familjepensionsavgifter, skola utbrytas ur dessa fonder och tillgodoföras »civila familjepensionsfonden». På samma sätt skulle de för närvarande lindel- statens järnvä-

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 246-

gars och telegrafverkets tjänstepensionsfonder redovisade, kapitaliserade familjepensionsavgifterna för kvinnliga befattningshavare tillgodoföras respektive familjepensionsfonder.

De^hejenntS ^ ^ statens övertagande av arméns och marinens familjepensionskassors rörelse torde dessa kassors fonderade kapital böra överföras till samma fondförvaltning som civilstatens änke- och pupillkassas och tullstatens enskilda pensionsinrättnings kapitaltillgångar. Denna fondförvaltning synes då lämpligen kunna benämnas »allmänna familj epensionsfonden».

Genom beslut den 28 juni 1935 har Kungl. Majit anbefallt försäkringsinspektionen att verkställa utredning samt, så snart detta med hänsyn till inspektionens övriga arbetsuppgifter kunde ske, avgiva utlåtande beträffande frågan, huruvida och i vilken omfattning fondering för framtiden borde ske av medel för bestridande av kostnaderna för den statliga tjänstepensioneringen. Denna utredning, som torde få betydelse även för familjepensioneringens del, har ännu ej slutförts. I det ovissa läge, fonderingsfrågan sålunda befinner sig, måste de åtgärder, som nu vidtagas, få karaktär av provisorium. övervägande skäl synas då tala för att någon utbrytning ur allmänna familjepensionsfonden av postverkets, vattenfallsverkets och domänverkets andelar icke för närvarande vidtages.

Även i övrigt biträder jag vad statskontoret i förevarande ämne föreslagit.

Frågor om fortsatt fondering samt angående sättet för

familjepensionsutgifternas bestridande.

Vid bibehållen fondering tillföras med hittills tillämpade principer respektive familjepensionsfonder ej blott de av vederbörande tjänstemän direkt erlagda avgifterna utan även belopp, motsvarande de jämlikt familjepensionsreglementet å tjänstemännens bruttolöner gjorda familjepensionsavdragen. Från fonderna erhålla de medel, av vilka familjepensionerna utgå, tillskott med belopp, motsvarande fondernas enligt försäkringstekniska grunder bestämda bidrag till de utgående pensionerna. För bestämmandet av sistnämnda belopp kräves särskild utredning.

Statskontoret har i sin förenämnda skrivelse den 31 oktober 1936 framlagt förslag angående den budgetmässiga redovisningen av familjepensionsavdragen och sättet för familjepensionsutgifternas bestridande. Härvid har statskontoret förordat, att fonderingen i princip skall bibehållas. Ämbetsverket ifrågasätter emellertid icke igångsättandet av sådan utredning, som nyss angivits, utan bar i stället föreslagit, att bidragen från fonderna till de utgående pensionerna skola motsvara fondernas ränteavkastning. I sina huvuddrag kan statskontorets förslag, som allenast avser den civila statsfru valtningen, sammanfattas på följande sätt.

I staterna för de från specialbudgeter avlönade förvaltningarna samt i driftkostnadsstaterna för affärsverken upptagas särskilda poster med belopp, motsvarande summan av vederbörande familjepensionsavdrag. För övriga civila verk uppföres under elfte huvudtiteln ett särskilt anslag med ett mot summan av familjepensionsavdragen vid samma verk svarande belopp.

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

5 De å nämnda poster och anslag anvisade beloppen överföras, vad angår statens järnvägar till »statens järnvägars familjepensionsfond», i fråga om telegrafverket till »telegrafverkets familjepensionsfond» samt i övrigt till »civila familjepensionsfonden».

Pensionsavgifterna bestridas, vad angår förvaltningar avlönade från specialbudgeter samt affärsverken från särskilda å vederbörande stater eller driftkostnadsstater upptagna poster samt i övrigt från ett för ändamålet under elfte huvudtiteln uppfört anslag. Å vissa pensioner utgående pensionstillägg och dyrtidstillägg bestridas dock liksom hittills från särskilda anslag.

De poster och anslag, från vilka pensioneringskostnaderna sålunda utgå, erhålla — med undantag dock för pensionstilläggs- och dyrtidstilläggsanslagen — såsom uppbördsmedel tillskott från vederbörande familjepensionsfonder med belopp sammanlagt motsvarande fondernas ränteavkastning. Ränteavkastningen å »civila familjepensionsfonden» fördelas härvid enligt approximativ fördelningsgrund mellan de från specialbudgeter avlönade förvaltningarna, affärsverken (utom statens järnvägar och telegrafverket) samt övriga civila verk.

Med erinran att fonderingsförfarandet, vad angår tjänstepensioneringen vid allmänna civilförvaltningen, modifierats därhän, att för den löpande pensioneringen tagas i anspråk ej blott avkastningen av civila tjänstepensionsfonden utan jämväl de mot de årliga tjänstepensionsavdragen svarande tillskott, som från vederbörande avsättningsanslag tillföras fonden, ävensom de pensionsavgifter, som enligt civila pensionslagen inbetalas direkt till nämnda fond, har statskontoret i sin förut berörda skrivelse alternativt föreslagit, att några anslag eller poster för pensionsutgifternas bestridande icke skulle uppföras utan sagda utgifter (kostnaderna för pensionstillägg och dyrtidstilllägg dock undantagna) i stället utgå direkt av vederbörande familjepensionsfonder.

Slutligen har statskontoret jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 13 november 1936 avgivit förslag angående sättet för familjepensionsutgifternas bestridande under förutsättning att fondering av familjepensionsavdrag icke komme att ske under budgetåret 1937/1938.

Enligt föi-slaget, som endast avser den del av förvaltningen, där de manliga befattningshavarna för närvarande äro skyldiga tillhöra civilstatens änke- och pupillkassa, skulle, under angivna förutsättning, några anslag eller anslagsposter motsvarande familjepensionsavdragen icke uppföras.

Pensionsutgifterna skulle bestridas vid affärsverken från särskilda å driftkostnadsstaterna uppförda poster samt i övrigt från ett särskilt familjepensioneringsanslag under elfte huvudtiteln. Å vissa pensioner utgående pensionstillägg och dyrtidstillägg skulle dock liksom hittills bestridas från för dessa ändamål anvisade anslag.

De poster och anslag, från vilka pensioneringskostnaderna sålunda skulle utgå, .skulle — med undantag för pensionstilläggs- och dyrtidstilläggsanslagen

_såsom uppbördsmedel erhålla tillskott från »civila familjepensionsfonden»

med belopp sammanlagt motsvarande fondens ränteavkastning. Ränteavkastningen å fonden skulle härvid fördelas mellan affärsverken samt övriga verk.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Statskontoret framhåller, att det principiellt vore riktigt, om i staterna för förvaltningar, vilkas utgifter bestridas från specialbudgeter, upptoges poster för familjepensionsutgifterna. För att åstadkomma en så enkel och lättöverskådlig redovisning som möjligt har statskontoret dock ansett intet vara att erinra emot att i varje fall i avvaktan på fonderingsfrågans lösning -— larn iljepens ion skos tnaderna för samtliga icke affärsdrivande civila verk bestredes från ett gemensamt anslag under elfte huvudtiteln.

Beträffande fördelningen av »civila familjepensionsfondens» ränteavkastning föreslår statskontoret, att den ränteavkastning å fonden, som vid budgetårets slut konstateras för det tilländalupna budgetåret, uppdelas mellan allmänna civilförvaltningen samt de tre affärsverken i förhållande till bruttoutgifterna för de familjepensionskostnader, som under budgetåret kommit att belasta vederbörande familjepensioneringsanslag respektive poster å driftkostnadsstaterna.

Departements- Den vid förra årets riksdag beslutade familjepensioneringsreformen innechefen. bär, såvitt angar statstjänstemännen, att staten successivt övertager den nu lim udsakligen av enskilda kassor omhänderhavda familjepensioneringen för ordinarie befattningshavare och samtidigt genomför en sådan pensionering för vissa icke-ordinarie befattningshavare. Såsom framgår av bankoutskottets av riksdagen godkända utlåtande i ämnet (nr 75/1936) har förutsatts, att de fran kassorna övertagna fondmedlen skola bibehållas såsom en kapitaltillgång, vars avkastning begagnas för statens utgifter för familjepensioneringen.

I den mån reformen genomföres har staten alt svara för familjepensionsutgifternas bestridande. Enligt vanliga principer böra dessa, såvitt fråga icke är örn affärsverken, redovisas över riksstaten, varvid vederbörande anslag tillföras bidrag av fondmedlen. Med hänsyn härtill kan jag icke förorda det av statskontoret i skrivelsen den 31 oktober 1936 alternativt framlagda förslaget, enligt vilket pensionsutgifterna skulle utgå av vederbörande familjepensionsfonder.

Av statens skyldighet att svara för familjepensionsutgifterna och den därav föranledda budgettekniska anordningen för pensionsutgifternas bestridande synes följa, att fragan om fortsatt fondering får för de icke affärsdrivande verken bedömas ur de synpunkter som allmänt sett äro avgörande vid behandlingen av frågan om fondering å riksstaten. Uppenbart är att betänkligheter ur principiella synpunkter icke behöva hysas mot att här ifrågasatta fondering för speciellt ändamål nu underlåtes.

Enligt det förslag, statskontoret i första hand framlagt i skrivelsen den 31 oktober 1936, skulle samma omständliga budgettekniska anordningar vidtagas, som ett system med fortsatt fondering nödvändiggör. Emellertid ifrågasätter statskontoret, såsom framgår av det föregående, ett betydelsefullt avsteg från de principer, vilka vid regelrätt fondering böra tillämpas i fråga om fondbidragens bestämmande. Att på denna punkt genomföra fonderingsprincipen med fondbidragen bestämda enligt försäkringstekniska grunder

Kungl. Maj.ts proposition nr 246. 7

låter sig icke heller nu göra utan att först en särskild utredning verkställes.

På grund av vad sålunda anförts och då det synes angeläget att de provisoriska anordningar, som i nuvarande läge vidtagas, göras så enkla som möjligt, tillstyrker jag för de icke affärsdrivande verken i huvudsak det förslag, som statskontoret — under förutsättning att fondering av familjepensionsavdrag icke komme att ske under nästa budgetår — framlagt i skrivelsen den 13 november 1936. Jag anser sålunda, att samtliga familjepensionsutgifter (utom pensionstillägg och dyrtidstillägg) för efterlevande till befattningshavare vid de icke affärsdrivande verken böra bestridas från ett särskilt familjepensioneringsanslag under elfte huvudtiteln, vilket anslag bör i form av uppbördsmedel erhålla bidrag från allmänna familjepensionsfonden, motsvarande vederbörlig andel i ränteavkastningen å fondens tillgångar. Medelsbehovet å nämnda anslag, som bör erhålla förslagsanslags natur, kan enligt verkställda beräkningar uppskattas till 1,200,000 kronor.

Vad härefter angår affärsverken, torde böra beaktas, att det för dem kan synas i och för sig naturligt, att familjepensionsutgifterna redovisas särskilda från utgifterna för rörelsen i övrigt för att ej påverka dennas resultat. På grund härav ställer sig frågan, huruvida fondering under den närmast liggande framtiden bör äga rum eller ej, annorlunda för affärsverken än för den övriga statsförvaltningen. För min del har jag kommit till den uppfattningen, att familjepensionsutgifterna lämpligen borde vid varje affärsverk tills vidare bestridas av en vid verket inrättad familjepensionsfond, som från driftkostnadsstaten erhölle bidrag med belopp, motsvarande de å tjänstemännens löner gjorda familjepensionsavdragen. En sådan anordning låter sig emellertid icke nu genomföra annat än för statens järnvägar och telegrafverket, där särskilda familjepensionsfonder skola bildas. Familjepensionsutgifterna för de övriga affärsdrivande verken torde tills vidare enligt statskontorets i sistnämnda skrivelse framlagda förslag böra bestridas från särskilda poster å verkens driftkostnadsstater, vilka skulle erhålla bidrag från allmänna familjepensionsfonden, motsvarande vederbörliga andelar i ränteavkastningen å fondens tillgångar.

Ersättningar till f. d. befattningshavare vid av staten övertagna familjepensionskassor.

Enligt den med fullmäktige för civilstatens änke- och pupillkassa träffade överenskommelsen har staten att svara för avlönings- och pensionsförmåner åt tidigare och vid övertagandet anställda befattningshavare hos kassan samt deras efterlevande.

I skrivelse den 17 december 1936 har statskontoret föreslagit, att kostnaderna för de avlöningsförmåner, som, därest och så länge tillfälle icke beredes befattningshavarna att övergå till jämförbar eller högre statstjänst i Stockholm, enligt avtalet tillförsäkras vid övertagandet anställda befattningshavare hos kassan, skola bestridas från eli särskilt, för ändamålet nyuppfört för-

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Departements-

chefen.

.slagsanslag under elfte huvudtiteln, att kostnaderna för tjänstepensioner till 1. d. befattningshavare vid kassan, vilka icke erhålla med pensionsrätt förenad anställning i statens tjänst, skola avföras å anslaget till diverse pensioner och understöd m. m., att dyrtidstilläggen å nämnda pensioner skola bestridas från anslaget till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer, att kostnaderna för pensioner till efterlevande efter befattningshavare i kassans tjänst skola bestridas från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. samt att dyrtidstilläggen å sistnämnda pensioner skola belasta anslaget till dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter civila befattningshavare i statens tjänst m. fl.

Jämväl enligt de preliminära överenskommelserna med delegerade för arméns och marinens familjepensionskassor skall staten svara för avlöningsoch pensionsförmåner åt tidigare och vid övertagandet anställda befattningshavare hos kassorna samt deras efterlevande.

Vad statskontoret föreslagit i fråga örn sättet för bestridandet av statens utgifter på grund av förpliktelsen i avtalet med fullmäktige för civilstatens änke- och pupillkassa att svara för avlönings- och pensionsförmåner åt tidigare och vid övertagandet anställda befattningshavare hos kassan samt deras efterlevande kan jag biträda. Från det ifrågasatta nya anslaget under elfte huvudtiteln torde böra bestridas samtliga avlöningsförmåner, som enligt avtalet tillförsäkrats kassans befattningshavare, i den mån till beloppet motsvarande förmåner icke beredas dem i anledning av statsanställning. Beträffande bestridandet av avlönings- och pensionsförmåner åt tjänstemän eller deras efterlevande vid de militära familjepensionskassorna lära motsvarande regler böra gälla.

På grund härav bör under elfte huvudtiteln uppföras ett särskilt förslagsanslag, avsett för bestridandet av kostnaderna för omförmälda avlöningsförmåner. Medelsbehovet under det nya anslaget kan beräknas till i runt tal 100,000 kronor. I nära överensstämmelse med förslag av statskontoret torde anslaget böra benämnas »Ersättningar till f. d. befattningshavare vid av staten övertagna familjepensionskassor».

I fråga örn rätten att, på sätt statskontoret föreslagit, disponera anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. samt förenämnda dyrtidstilläggsanslag torde riksdagens godkännande böra inhämtas.

Engångskostnader i samband med familjepensionskassornas avveckling.

Enligt de mellan staten och fullmäktige för civilstatens, statens järnvägars samt telegrafverkets änke- och pupillkassor träffade överenskommelserna skall staten övertaga kassornas alla rättigheter och förpliktelser. Staten har i överenskommelserna förbundit sig alt svara för alla rättsanspråk, som i anledning av överenskommelserna eller eljest på grund av kassornas över-

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

låtelse till staten må kunna riktas mot kassornas fullmäktige, styrelser (direktioner) eller tjänstemän, ävensom för alla kostnader, som kunna uppstå för fullmäktige, styrelseledamöter eller tjänstemän på grund av sådana anspråk eller anspråk, vilka eljest avse kassornas förpliktelser.

Motsvarande föreskrifter finnas intagna i de preliminära överenskommelserna med delegerade för de militära familjepensionskassorna samt tullstatens enskilda pensionsinrättning.

Jämlikt avtalen med fullmäktige för civilstatens och statens järnvägars änke- och pupillkassor skall staten svara för vissa efter övertagandet uppkommande revisionskostnader samt kostnader för sammanträden med kassornas fullmäktige m. m. Även enligt de förslag till avtal med de militära familjepensionskassorna och tullstatens enskilda pensionsinrättning, som Kungl. Maj:t förut denna dag beslutat förelägga riksdagen, har slaten att bestrida dylika kostnader.

Vid övertagandet av familjepensionskassornas rörelse torde uppkomma vissa engångskostnader för vederbörande statsmyndigheter, i första hand statskontoret. För sagda ämbetsverk är sålunda att räkna med särskilda utgifter för upprättande av register över pensionärerna vid de olika kassorna, för registrering i räkenskaper och valvliggare av från kassorna överlämnade fondtillgångar, för granskning och registrering av skuldförbindelser och säkerheter för intecknings-, kommun- och reverslån, för besiktningar och värderingar av de fastigheter, i vilka kassorna placerat inteckningslån, m. m.

De engångskostnader, som sålunda uppkomma i samband med familjepensionskassornas avveckling och statens övertagande av kassornas rörelse, torde böra bestridas från ett särskilt anslag under elfte huvudtiteln av förslagsanslags natur. Enligt approximativ beräkning synes anslagsbeloppet böra bestämmas till 30,000 kronor.

Hemställan.

På grund av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels för budgetåret 1937/1938 under elfte huvudtiteln anvisa

a) till Pensioner ät efterlevande till befattningshavare i statens tjänst ett förslagsanslag av .......... kronor 1,200,000;

b) till Ersättningar till f. d. befattningshavare vid av staten övertagna familjepensionskassor ett förslagsanslag

av .................................... kronor 100,000;

c) till Engångskostnader i samband med av staten över-

tagna familjepensionskassors avveckling ett förslagsanslag av......................................kronor 30,000;

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 samt. Nr 246. 2

Kungl. Maj:ts proposition nr 246-

dels ock medgiva, att anslagen till diverse pensioner och understöd m. m., dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer och dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter civila befattningshavare i statens tjänst m. fl. må disponeras i enlighet med vad av mig i det föregående förordats.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

H. Wihlborg.

377C08. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1937.