Doc 1938:1
Hänvisat till av
1938 års
stats verks proposition.
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sand. Nr 1 Del 1-
KUNGL. MAJ:TS
PROPOSITION
TILL
Riksdagen
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1938/39;
given Stockholms slott den 4 januari 1938.
Jämlikt grundlagens bud avgiver Kungl. Maj:t härmed proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1938/39.
Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokoll angående statsverkspropositionens justering vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att godkänna i protokollet berörda förslag och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter sålunda:
Inkomster å driftbudgeten.
4 Kungi. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.
I.
A.
Skatter:
Egentliga statsinkomster.
Kronor
Kronor
1.
2.
3.
4.
5.
Mantalspenningar...........................
Prästerskapets till statsverket indragna tionde.. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse: a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,
bevillning................... 235,000,000
b. Särskild skatt å förmögenhet, be-
villning..................... 15,000,000
c. Extra inkomst- och förmögen-
hetsskatt, bevillning.......... 30,000,000
d. Utjämningsskatt, bevillning.... 15,000,000
e. Utskiftningsskatt och ersätt-
ningsskatt, bevillning......... 300,000
f. Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter, bevillning..................... 300,000
g. Stämpelmedel, bevillning...... 67,000,000
Automobilskattemedel:
a. Fordonsskatt, bevillning....... 31,500,000
b. Gummiringsskatt, bevillning____ 17,500,000
c. Bensinskatt, bevillning........ 66,000,000
Tullar och aceiser:
a. Tullmedel, bevillning.......... 165,000,000
b. Accis å silke, bevillning....... 2,500,000
c. Accis å margarin och vissa andra
fettvaror, bevillning.......... 20,000,000
d. Tobaksskatt, bevillning........ 96,000,000
e. Brännvinstillverkningsskatt, be-
villning..................... 17,000,000
f. Rusdrycksförsäljningsmedel, be-
villning:
a. Partihandelsbolag........ 16,000,000
p. Detaljhandelsbolag....... 21,000,000
g. Omsättnings- och utskänknings-
skatt å spritdrycker, bevillning 96,000,000
h. Maltskatt, bevillning.......... 30,000,000
1,200,000
660,000
362,600,000
115,000,000
463.500,000
942,960,000
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter.......................
2. Inkomster vid fångvården...................
3. Inkomster vid statens uppfostringsanstalt å Bona
4. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk-
ringsrådet................................
5. Bidrag till pensionsstyrelsen..................
6. Inkomster vid statens tvångsarbets- och alko-
holistanstalter ............................
1,400,000
Kimgl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
8 Kungl. Majjrts proposition Nr 1 år 1938.
Bilaga till Specifikation av inkomsterna ä driftbudgeten.
Beräknat förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för
budgetåret 1938/39.
Kronor
Inkomster.
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Fångvårdsstyrelsens
2. Utrikesdepartementets
3. Medicinalstyrelsens
4. Byggnadsstyrelsens
5. Uppsala universitets
6. Lunds universitets
7. Karolinska sjukhusets
delfond...................... 603,900
5 466,500
s ...................... 4,372,000
» 8,271.000
» 889,000
» 541,600
» ...................... 86,200
B.
Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:
1. Fångvårdsstyrelsens delfond...................... 150,000
» ...................... 47400
2. Utrikesdepartementets
3. Medicinalstyrelsens
4. Byggnadsstyrelsens
5. Uppsala universitets
6. Lunds universitets
7. Karolinska sjukhusets
C. Diverse inkomster:
1. Fångvårdsstyrelsens delfond......................
2. Utrikesdepartementets » .....................
3. Medicinalstyrelsens » ..........
4. Byggnadsstyrelsens » ......................
Uppsala universitets delfond:
5. Bidrag från universitetets egendoms- och skogs-
förvaltning.......................... 220,000
Övriga diverse inkomster................ 22,500
Lunds universitets delfond:
Bidrag från universitetets egendomsförvalt-
.. ning................................ 50,800
Övriga diverse inkomster................ 100
9. Karolinska sjukhusets delfond.................777.
7.
420.000 15,700
6,000
54,300
10,700
103,500
134,200
242,500
50,900
500 Summa
15,230,200
1,491,100
555,100
17,276,400
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
Utgifter.
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Fångvårdsstyrelsens delfond......................
2. Utrikesdepartementets » ......................
3. Medicinalstyrelsens » ......................
4. Byggnadsstyrelsens » ......................
Uppsala universitets delfond:
5. Akademiska sjukhuset .................. 134,000
6. Övriga fastigheter..................... 247,000
7. Lunds universitets delfond ........................
Karolinska sjukhusets delfond:
8. Karolinska sjukhuset.................... 4,000
9. Serafim erlasarettet..................... 50,000
54,000
B. Avsättning till förnyelsefond:
1. Fångvårdsstyrelsens delfond,
2. Utrikesdepartementets > ,
3. Medicinalstyrelsens » ,
4. Byggnadsstyrelsens » ,
Uppsala universitets delfond:
Akademiska sjukhuset, förslagsvis........ 118,500
Övriga fastigheter, förslagsvis ............ 217,600 336.100
Lunds universitets delfond, förslagsvis .............. 124'500
förslagsvis............ 149,200
förslagsvis............ 98,400
förslagsvis............ 1,208,000
förslagsvis............ 1,500,000
o.
6.
7.
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och
arrenderade områden:
1. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis............ 8,000
2. Utrikesdepartementets * , förslagsvis............ 44,100
3. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis............ 14 000
4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis............ 729,000
5. Uppsala universitets » , förslagsvis............ 100
6. Lunds universitets » , förslagsvis............ 3,000
7. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis............ 47»000
D. Avskrivning av vissa å byggnadsanslag bestridda kostnader för inven-
tarier m. m.:
1. Medicinalstyrelsens delfond, förslagsvis .............. 25,000
2. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis .............. 10,000
Överskott att tillföras riksstatens driftbudget
1. Fångvårdsstyrelsens
2. Utrikesdepartementets
3. Medicinalstyrelsens
4. Byggnadsstyrelsens
5. Uppsala universitets
6. Lunds universitets
7. Karolinska sjukhusets
delfond...................... 309,500
............. 181,800
............. 2,776,500
............. 4,532,200
............. 430,000
............. 330,000
............. 40,000
Summa
Kronor
4,380,000
3,416,200
845,200
35,000
8,600,000
17,276,400
Utgifter å driftbudgeten.
12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
Egentliga statsutgifter.
I. Kungl. hov- och slottsstaterna.
CS1 CO Tf
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
13 Egentliga statsutgifter.
II. Justitiedepartementet.
14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
CO to
Kung]. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
15 Kronor
Kronor
9 Understöd åt verksamhet till frigivna fångars skydd,
reservationsanslag................................
Bidrag till Svenska skyddsförbundet................
Säger för fångvården m. m.
40,000
100,000
4,592,700
F. Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.
8 9
10 Statens uppfostringsanstalt å Bona:
Avlöningar, förslagsanslag.........................
Omkostnader, förslagsanslag.......................
Nybyggnadsarbeten m. m., reservationsanslag......
Understöd till skyddshemmen å Viebäck, förslagsanslag ............................................
Kostnader för transport av minderåriga till uppfostringsanstalt, förslagsanslag........................
Säger för uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare
168,700
185,900
* 50,000 404,600^
94,700
7,300
506,600
G. Diverse.
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond, förslagsanslag ......................................
Särskild ersättning till häradsskrivare för röstlängders
upprättande, förslagsanslag.....'..................
Bidrag till internationella byrån i Bern för skydd av
litterära och artistiska arbeten, förslagsanslag......
Bidrag till den internationella penitentiära kommissionen, förslagsanslag...............................
Bidrag till »Nordisk Tidsskrift for Strafferet».........
Bidrag för utarbetande av internationella privaträttsliga bestämmelser rörande lufttrafik, förslagsanslag. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag ....................................
Extra utgifter, reservationsanslag....................
Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag.............
Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag ........................ • ........
Säger för diverse
* 881,300
3,000
1,000
1,200
l,200j
250,000;
* 255,000
1,550,000,
3,042,700
Summa | 15,961,300
Beräknat belopp.
9 LO
4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
Egentliga statsutgifter.
III. Utrikesdepartementet.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
* Beräknat belopp.
Bihang till riksdagens protokoll 1938.
1 samt. Nr 1 Del 1.
ifc-COtvil-i Ul ,MO M M CO to
18 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
Egentliga statsutgifter.
IV. Försvarsdepartementet.
* Beräknat belopp.
Kungi. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
22 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
23 Beräknat belopp.
24 Kungi. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
* Beräknat belopp.
26 Kungi. Majrts proposition Nr 1 år 1938.
Egentliga statsutgifter.
V. Socialdepartementet.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
* Beräknat belopp.
28 Kung]. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
60 61 62
71 Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet, reservationsanslag..................
Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar, förslagsanslag.......................
Ersättning till häradsskrivarna för pensionsavgifts-
förteckningar, förslagsanslag..................
Sj ukförsäkring:
Bidrag till sjukkassor, förslagsanslag.............
Moderskapspenning, förslagsanslag..............
Blindvård:
Ersättning åt blinda m. m., förslagsanslag........
Bidrag till de blindas förening..............
Tvångsarbetsanstalter, alkoholistanstalter m. m.: Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt därstädes:
Avlöningar, förslagsanslag............. 244.500
Omkostnader, förslagsanslag............. 220,000
Vissa byggnadsarbeten, reservationsanslag 120,000 Statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona och statens alkoholistanstalt därstädes:
Avlöningar, förslagsanslag............... 97,700
Omkostnader, förslagsanslag.........t... 106,000
Statens alkoholistanstalt å Venngarn:
Avlöningar, förslagsanslag............... 101,300
Omkostnader, förslagsanslag............. 135,000
Vissa byggnadsarbeten, reservationsanslag 100,000 Bidrag till frälsningsarméns räddningshem
Bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter, reservationsanslag................
Bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader m. m., förslagsanslag.............
Tillfälligt omhändertagande av alkoholister m. ni., förslagsanslag....................
Resor vid tvångsinternering av alkoholister,förslagsanslag ....................
Interneringskostnader i vissa fall, förslagsanslag......
Länsnykterhetsnämnderna, förslagsanslag..........
Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet
m. m., reservationsanslag.................
Fattigvård och barnavård:
Statens fattigvårds- och barnavårdskonsulenter:
Avlöningar, förslagsanslag................ 66,800
Omkostnader, förslagsanslag.............. 38,000
Fattigvård i allmänhet, förslagsanslag..............
Barnavård i allmänhet, förslagsanslag..............
Fattigvård och barnavård enligt den nordiska fattig-
vårdskonventionen m. m., förslagsanslag.........
Fattigvård och barnavård för lappar, förslagsanslag
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
29 Beräknat belopp.
30 Kungl. Majrts proposition Nr 1 år 1938.
36 Provinsialläkarstat en:
Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.:
Avlöningar, förslagsanslag.............. 3.010,000
Reseersättningar, förslagsanslag......... 165,000
Bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden, reservationsanslag ...................... 12,000
Bidrag till extra provinsialläkares avlönande m. m., förslagsanslag..................................
Sjukvårdsanstalterna.
Sinnessj ukvårdsanstalter:
Statens sinnessjukhus:
Avlöningar, förslagsanslag............. 15.900,000
Omkostnader, förslagsanslag........... 10,750,000
Utrustning av nya sinnessjukhus, reservationsanslag .........................................
Driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken i
Lund, förslagsanslag............................
Bidrag till sinnessjuk vården i Stockholm, Göteborg
och Malmö, förslagsanslag......................
Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av vårdhem för lättskötta sinnessjuka, reservationsanslag ........................................
Bidrag till driften av vårdhem för lättskötta sinnessjuka, förslagsanslag...........................
Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar:
Avlöningar, förslagsanslag................ 35.600
Omkostnader, förslagsanslag.............. 50,000
Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor:
Avlöningar, förslagsanslag................ 20.100
Omkostnader, förslagsanslag.............. 25,800
Bidrag till anstalter för obildbara sinnesslöa, förslagsanslag ....................................
Bidrag till anstalter för bildbara sinnesslöa, som
icke äro fallandesjuka, förslagsanslag............
Bidrag till epileptikeranstalter, förslagsanslag.......
Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska och nervösa barn, förslagsanslag....................
Övriga egentliga sjukvärdsanstalter:
Järvsö sjukhus för spetälska:
Avlöningar, förslagsanslag................ 6,800
Omkostnader, förslagsanslag.............. 13,000
Vissa bidrag til) lasarett m. m....................
Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossj ukvårdsanstalter, reservationsanslag........
Kronor
Kronor
3,187,000
20,000
26,650,000
100,000
85,600
70,000
370,000
3,207,000
4,696,000
33,901,500
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
31 Beräknat belopp.
32 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
* Beräknat belopp.
Kungi. Majrts proposition Nr 1 år 1938.
14 E. Polisväsendet.
Statspolisorganisationen:
Statspolisintendenten, förslagsanslag...............
Inköp av motorfordon och ridhästar, reservationsanslag, därav 55,000 kronor att avräknas mot automobil-
skattemedlen.............................
Underhålls-, drift- och expeditionskostnader, förslagsanslag, därav 130,700 kronor att avräknas mot au-
tomobilskattemedlen...........................
Gottgörelse till polisdistrikten, förslagsanslag, därav 49,000 kronor att avräknas mot automobilskatte-
medlen............................._..........
Tillfällig förstärkning av ordningsstatspolisens personal, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen, dock högst int.ll ett belopp av
62,800 kronor................................
Utbildning i motorfordonskunskap, att avräknas mot
automobilskattemedlen.........................
Bidrag till reservpolisorganisationen m. m., förslagsanslag Bidrag till den lokala polisorganisationen å landsbygden m. m., förslagsanslag.....................
Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande av särskilda anordningar för polisväsendet i dess helhet m. m., förslagsanslag.......................
Anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen om polisväsendet i riket stadgade ordning m. m.,
förslagsanslag....................................
Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polisväsendet, förslagsanslag, därav 68,500 kronor att avräknas
mot automobilskattemedlen......................
Särskild polisverksamhet för uppdagande av lönnbränning m. m......................................
Poliskollegierna, förslagsanslag.......................
Ersättning för skada vid biträde åt ordningsmakten,
förslagsanslag...................................
Kronor
Kronor
16,500
142,500
366,000
2,140,000
62,800
4,000
Säger för polisväsendet
4 F. Civila luftskyddet.
Luftskyddsinspektionen:
Avlöningar, förslagsanslag...............
Omkostnader, förslagsanslag..............
Civilt luftskydd:
Alarmeringsanordningar, reservationsanslag. Gasskyddsutrustning, reservationsanslag. ...
2,731,800
200,000
1,850,000
*500,000
80,000
580,000
20,000
2,000
67,500
58,000
5,964.800
125,500
300,000
1,500,0001
* Keräknat belopp.
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sand. Nr 1 Del 1.
34 Kungi. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
♦Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
35 Egentliga statsutgifter.
VI. Kommunikationsdepartementet.
Beräknat belopp.
36 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
37 Beräknat belopp.
38 Kungl. Majj:ts proposition Nr 1 år 1938.
Egentliga statsutgifter.
VII. Finansdepartementet.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
40 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
41 Egentliga statsutgifter.
Vill. Ecklesiastikdepartementet.
A. Ecklesiastikdepartementet.
Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar, förslagsanslag... Omkostnader, förslagsanslag.
Säger för ecklesiastikdepartementet
B. Arkiv, bibliotek och museer.
16 Riksarkivet:
Avlöningar, förslagsanslag.......................
Omkostnader, förslagsanslag.......................
Inköp av arkivalier och tryckta arbeten, reservationsanslag .........................................
Bokbindning och konservering av arkivalier, reservationsanslag ...............................
Fortsatt utgivande genom riksarkivet av sadana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets
historia, reservationsanslag......................
Landsarkiven m. m.:
Avlöningar, förslagsanslag.........................
Omkostnader, förslagsanslag.......................
Inköp av arkivalier och tryckta arbeten, reservationsanslag ........................ • ...........
Bokbindning och konservering av arkivalier, reservationsanslag ....................................
Kungl. biblioteket:
Avlöningar, förslagsanslag.........................
Omkostnader, förslagsanslag.......................
Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag......
Stifts- och landsbibliotek:
Avlöningar, förslagsanslag.........................
Omkostnader..................................
Bokinköp och bokbindning m. m., reservationsanslag
Bidrag till pedagogiska biblioteket..................
42 Kungi. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
* Beräknat belopp.
44 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
* Beräknat belopp.
46 Kung]. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
20 21
28 Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl.
läroanstalter, reservationsanslag...................
Kommunala läroverk:
Understöd åt vissa kommunala gymnasier.........
Bidrag till kommunala flickskolor, förslagsanslag----
Bidrag till kommunala mellanskolor, förslagsanslag Resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid kommunala flickskolor och kommunala mellanskolor, reservationsanslag.......................
Privatläroverk:
Bidrag till högre goss- och samskolor, förslagsanslag.
Bidrag till högre flickskolor, förslagsanslag.........
Bidrag till enskilda mellanskolor, förslagsanslag.....
Bidrag till Olofskolan i Stockholm................
Resestipendier åt lärare i främmande levande språk, reservationsanslag..........................
ternas vikariatskassa, förslagsanslag.
enskilda läroanstalter, förslagsanslag.
rinnor i kvinnlig slöjd.......................
Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala...
hållsgöromål.......................
Nämnden för granskning av läroböcker .
8 9
12 Säger för allmänna läroverken m. m.
I. Folkundervisningen.
Anstalter för lärarutbildning m. m. Folkskoleseminarier:
Avlöningar, förslagsanslag......................
Omkostnader, förslagsanslag....................
Materiel, böcker m. m., reservationsanslag.......
Stipendier m. m., reservationsanslag............
Utrustning, reservationsanslag..................
Småskoleseminarier:
Avlöningar, förslagsanslag......................
Omkostnader, förslagsanslag....................
Materiel, böcker m. m., reservationsanslag.......
Stipendier, reservationsanslag...................
Utrustning, reservationsanslag..................
Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat landsting uppförda seminarielärare m. m., förslagsan Bidrag till Ericastiftelsen för lärarutbildning ....
Beräknat belopp.
48 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
* Beräknat belopp.
Kungi. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
* Beräknat belopp.
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 saml. Nr 1 Del 1.
50 Kung]. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
4 Stipendier, reservationsanslag.....................
5 Undervisning i färgeriteknik vid tekniska elementarskolan i Norrköping.................
Handelsgymnasier:
Understöd.....................
Resestipendier åt lärare, reservationsanslag.....
Kommunala och enskilda anstalter för yrkesunde ning:
Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning, förslagsanslag..........................
Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom, förslagsanslag........................
Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning, reservationsanslag.......................
Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid kommunala och enskilda anstalter för
yrkesundervisning, förslagsanslag................
Stipendier åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom, förslagsanslag......................
Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till tekniska skolan i Stockholm, förslagsanslag ..........................................
Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m., förslagsanslag .............................
Bidrag till vävskolan i Borås, förslagsanslag........
Bidrag till John Lennings vävskola i Norrköping .... Bidrag till anskaffning av färgeri- och appreturutrustning vid John Lennings vävskola i Norrköping, reservationsanslag.........................
Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen, reservationsanslag ......................
Säger för yrkesundervisningen!
K. Folkbildningsåtgärder i övrigt.
Bidrag till sällskapet för folkundervisningens befrämjande, reservationsanslag..................
Understöd åt folkbiblioteksväsendet, förslagsanslag.
Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar, reservationsanslag .........................................
Understöd för anordnande av flyttande folkhögskolekurser, reservationsanslag................
Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisations- och administrationskostnader......
Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
* Beräknat belopp.
52 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
* Beräknat belopp.
Kungi. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
53 Beräknat belopp.
w Wl-I O CD CO -J oscn it>.w
54 KungL Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
Egentliga statsutgifter.
IX. Jordbruksdepartementet.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
55 Beräkna! belopp.
56 Kung]. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
14 I 15
11?
'
F. Veterinärväsendet m. ni.
Veterinärhögskolan:
Avlöningar, förslagsanslag.........................
Omkostnader, förslagsanslag.......................
Materiel m. m., reservationsanslag............•....
Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek;
reservationsanslag..............................
Stipendier.......................................
Veterinärinrättningen i Skara.......................
Statens veterinärbakteriologiska anstalt:
Avlöningar, förslagsanslag........................
Omkostnader, förslagsanslag......................
Veterinärstaten:
Avlöningar, förslagsanslag........................
Reseersättningar, förslagsanslag...............
Förekommande och hämmande av smittsamma dj urssj ukdomar:
Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur..
hus-
anslag.
Åtgärder mot smittsam kastning hos nötkreaturen, förslagsanslag..............................
mjölk m. m., förslagsanslag...........
Statsbidrag vid försäkring, förslagsanslag.
Övriga utgifter, förslagsanslag...........
Lindring i mindre bemedlades kostnader fö vård, förslagsanslag....................
Säger för veterinärväsendet m. m
'
4 G. Lanthushållning i allmänhet.
Bidrag till hushållningssällskapen, förslagsanslag.
näringar, reservationsanslag........
Befrämjande av mindre jordbruk: Premiering m. m., reservationsanslag
anslag...................................
Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Statens centrala frökontrollanstalt:
Avlöningar, förslagsanslag............... 262,400
Omkostnader, förslagsanslag............ ■ 139,300
Understöd åt lokala frökontroll anstalter. . .........
Befordrande av inhemsk fröodling, reservationsanslag Befordrande av inhemsk linodlh g, reservationsanslag Bidrag till Sveriges utsädesförening...............
8 9
* Beräknat belopp.
401,700
6,000
40,000
8,000
274,000
58 Kungl. Majcts proposition Nr 1 år 1938.
Kronor
20 21 22
28 29
38 Kronor
Särskilt bidrag till Sveriges utsädesförening för vissa förädlings- och odlingsförsök, reservationsanslag . . Understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm......................j
Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag..............
Utrustning, reservationsanslag...................
Kemiska stationer m. m.:
Understöd åt kemiska stationer...............
Understöd åt kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrbottens län.....................
Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag........
Bidrag till svenska mosskulturföreningen............
Bidrag till svenska betes- och vallföreningen.!.. ’.. .. 1 Bidrag till svenska vall- och mosskulturföreningen
Bidrag till Sveriges pomologiska förening............
Bestridande med allmänna medel av vissa med betesreglering förenade kostnader, förslagsanslag.........
Fraktlindring för kalk, förslagsanslag.............
Bidrag till gödselvårdsanläggningar, reservationsanslag Befrämjande av mejerihanteringen m. m.:
Bidrag till avlönande av mejerikonsulenter m. m.,
I förslagsanslag.......................
Bidrag till svenska smörprovningarna, reservations-1 anslag..........................
Avsättning till fonden för mötande av förluster å spann- i
målsregleringen, förslagsanslag....................!
Avsättning till jordbrukets prisregleringsfond, förslaqs-
anslag..............................
Jordbrukets kreditkassor: ..............i
Revision av jordbrukskasserörelsen m. m., reservationsanslag ......................
Förvaltningsbidrag till jordbrukskasserörelsen, förslagsanslag .......................
Centralnämnden och lånenämnderna för ackordslåne-1
ärenden m. m., förslagsanslag.................. '
Förvaltningsbidrag till förmedlare av lån från statens sekundärlånefond för jordbrukare m. m., förslagsanslag ............................
Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna
och Alnarp, förslagsanslag........................j
Bidrag till jordbrukstekniska föreningen:
Verksamheten i allmänhet...................... i
Särskild forskningsverksamhet...............
Befrämjande av landsbygdens elektrifiering, reserva
tionsanslag....................
Vens elektrifiering, reservationsanslag.....
* 50,000 90,000
* 7,100
* 1,200;
* 40,000
* 49,000
* 37,100;
100,000
86,300;
53,000
350,000
* 19,000 25,000
* Beräknat belopp.
869,700
48,300
86,100
95.000 75,100
60.000 94,500 12,000
1,000
186,300
*3,000,000
36,500,000
403,000
75.000 55,500
15,200 * 98,000
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
3 Kronor
Bidrag till bestridande av kostnaderna för lantbruks-
möten, reservationsanslag.........................
Bidrag till jordbrukarungdomens förbund............
Bidrag till samfundet för hembygdsvård............
Bidrag till ladugårdsförbätt ringar, reservationsanslag . . Främjande av frukt- och trädgårdsodlingen, reservationsanslag ..........................................
Säger för lanthushållning i allmänhet
16 17
H. Egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar m. m.
Egnahemsbildning:
Statens egnahemsstyrelse:
Avlöningar, förslagsanslag................ 71,300
Omkostnader, förslagsanslag...........• • • 26,200 ;
Förvaltningsbidrag till egnahemslåneförmedlare, för- \
slagsanslag................................
Bidrag till hushållningssällskap för jordanskaffnings-
verksamhet, förslagsanslag......................J
Avsättning till fonden för premielån till egnahems-
låntagare.....................................
Byggande av nybyggesvägar, reservationsanslag.....
Statens jordnämnd, reservationsanslag................j
Jordanskaffningsverksamhet inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, reservationsanslag ...................................
Kolonisation:
Statens kolonisationsnämnder m. m...............
Understödjande av kolonisation å vissa kronopar-
ker, reservationsanslag .........................
Understödjande av kolonisationsverksamheten å Al-, träsks kolonisationsområde, förslagsanslag. .......
Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av odlings-
lägenheter m. fl., förslagsanslag.................
Grundförbättringar:
Statens avdikningsanslag, förslagsanslag........••••
Bidrag till nyodling, betesförbättring, stenröjning och jordkörning å ofullständiga jordbruk, förslagsanslag ........................................
Bidrag till täckdikningar, reservationsanslag........
Jordbrukskommissioner, förslagsanslag...............
Arrenderådgivning åt vissa arrendatorer, förslagsanslag
Säger för egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar m. m.................................
Kronor
20.000 100,000
100,000
46,759,600
97,500
1,298,000
1,000
800,000
150,000
25,500
111,500
3,900
200,000
2,700,000
2,000,000
400,000
2,346,500
80,000
500,000
340,900
I
5,100.000
20,000
1,000
8,388,400
Beräknat belopp.
60 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
Kronor
8 Kronor
I. Fiskeriväsendet.
Undersöknings- och försöksanstalten för sötvattensfisket:
Avlöningar, förslagsanslag.......................
Omkostnader, förslagsanslag.....................
Svenska hydrografisk-biologiska kommissionen.......
Statens fartyg för fiskeundersökningar:
Avlöningar, förslagsanslag......................
Underhålls- och driftkostnader, reservationsanslag ...
Fiskets befrämjande i de särskilda orterna, reservationsanslag ....................
Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen, reservationsanslag .....................
Avsättning till fonden för befrämjande av fiske på avlägsna fiskevatten............................
Premier för deltagande i sillfiske vid Island, förslagsanslag Bidrag till reglering av handeln med färsk strömming
och sill m. m., förslagsanslag.................
Tillsyn till motverkande av skada å fiske genom vatten- I
förorening, förslagsanslag................
Omplantering av rödspätta, reservationsanslag.....
Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt, att avräknas mot automobilskattemedlen..........................
Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m.,
förslagsanslag.........................
Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m., reservationsanslag ....................
Främjande av beredning och avsättning av fisk m. m., |
reservationsanslag.....................
Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg, reser-! v ationsanslag.................................
Säger för fiskeriväsendet
J. Skogsväsendet.
Skogshögskolan:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag....................
Materiel m. m., reservationsanslag.............
Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek,
reservationsanslag..................
Stipendier.......................
Statens skogsförsöksanstalt:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Byggnadsarbeten vid anstaltens skogsmästarbostäder reservationsanslag..................
26,900
17,700
58,800
69,500
44,600
87,800
128,300
60,000
130,000
28,000
10,000
90,000
25,000
26,000
500,000
47,700
1,412.400
180,200
62,700
7,000
5,000
255,400
76,000
3,200
Kung]. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
* Beräknat belopp.
62 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
8 9
16 17
Bidrag till utflyttnings-, väganläggnings- och odlingskostnader i sammanhang med skiften, förslagsanslag Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade med inlösen av under nyttjanderätt upplåtet område, förslagsanslag.............
Bidrag till förrättningar enligt lagen om enskilda vägar, förslagsanslag............................
Bidrag till städer och vissa andra samhällen för upprättande av fastighetsregister m. m., förslagsanslag____
Vissa avstycknings- och mantalssättningsförrättningar,
förslagsanslag.........................
Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark, förslagsanslag..............................
Ströängars indragande till kronan, förslagsanslag.. . . . . Kostnader för provskiften i Kopparbergs län, förslagsanslag ...............................
Kronor
Kronor
Säger för lantmäteriväsendet
. Rikets allmänna kartverk, Sveriges geologiska undersökning och statens meteorologiskhydrografiska anstalt.
Rikets allmänna kartverk:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Expenser och publikationstryck, förslagsanslag......
Kartarbeten m. m., reservationsanslag............
Anskaffning av flygplan m. m., reservationsanslag ... Inventarier m. m., reservationsanslag..............
Sveriges geologiska undersökning:
Avlöningar, förslagsanslag.......................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Inredning, reservationsanslag...................
Magnetiska undersökningar av Sveriges fastland reservationsanslag......................
Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Verksamheten i allmänhet:
Avlöningar, förslagsanslag............... 240,900
Observatörer, reservationsanslag......... 83,000
Telegramkostnader m. m., förslagsanslag 105,000 Underhåll av stationer m. m., reservationsanslag.......................... 21,500
Övriga omkostnader, förslagsanslag...... 58,000
Inredningsarbeten, reservationsanslag .... 60,000
Särskilda undersökningar:
651,400
109,000
* 284,000
* 322.000
12,000
Geofysiska undersökningar i Riksgränsen,
reservationsanslag.................... 0 000
Väderlekstjänst för luftfarten, förslagsanslag 202400
122,000
6,100
28,900
568,400
208,400
1,378,400
359,500
776,800
* Beräknat belopp.
Kungi. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
• Beräknat belopp.
64 Kungi. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
Egentliga statsutgifter.
X. Handelsdepartementet.
* Beräknat belopp
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
* Beräknat belopp.
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sand. Nr 1 Hel 1
66 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
* Beräknat belopp.
Kungl. Majj:ts proposition Nr 1 år 1938.
8 9
13 Kronor
Bidrag till internationella byrån i Paris för utställningar, förslagsanslag...........................
Bidrag till underhållande av en fyr å Kap Spartel,
förslagsanslag...................................
Bidrag till patentunionens internationella byrå i Bern,
förslagsanslag...................................
Avsättning till fonden för idrottens främjande, förslagsanslag .........................................
Avsättning till lotterimedelsfonden, förslagsanslag.....
Statlig lagerhållning m. m., förslagsanslag .............
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag ............................................
Traktatberedningen, förslagsanslag...................
Extra utgifter, reservationsanslag..............•....
Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag.............
Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag...................................
Säger för diverse
Kronor
Summa
1,000
3,000
6,000,000
1,200,000
*1,930,000
120,000
*280,000
*1,100,000
11,138,000
24,288,700
* Beräknat belopp.
68 Kungl. Majrts proposition Nr 1 år 1938.
Egentliga statsutgifter.
XI. Pensionsväsendet.
15 A. Civila pensionsväsendet.
Pensionering av civila tjänstinnehavare, förslagsanslag Pensionsreglering för f. d. civila befattningshavare i
statens tjänst m. fl. pensionärer, förslagsanslag.....
Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer, förslagsanslag............
Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter civila befattningshavare i statens tjänst m. fl., förslagsanslag......................
Statens andel i kostnaden för pensionering av vissa
överåriga extra provinsialläkare, förslagsanslag.....
Understöd till vissa f. d. anställningshavare vid sinnessjukhusen, förslagsanslag......................
Statens andel i kostnaden för pensionering av vissa
överåriga lasarettsläkare, förslagsanslag............
Bidrag till sjuksköterskors pensionering, förslagsanslag Statens bidrag till pensionering av barnmorskor, förslagsanslag ........................
Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar i anledning av olycksfall i arbete, förslaqsanslag..................................
Pensionering av förmän och arbetare vid statens järnvägsbyggnader samt statens vattenfallsverks bygg-
nadsavdelning, förslagsanslag......................
Bidrag till pensioneringskostnaderna för statens pen-
sionsanstalt, förslagsanslag....................
Bidrag till kungl. hovkapellets pensionsinrättning.....
Bidrag till universitetets i Uppsala pensionsinrättning
för tjänstemäns änkor och barn..................
Bidrag till pensionsinrättningen för änkor och barn efter ämbets- och tjänstemän vid universitetet i Lund...........
Kronor
Kronor
* Beräknat belopp.
9,100,000 | 3,000,000 5,000,000
* 2,500,000
3.000 200
1,500,000
* 9,000
* 7,200
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
69 Beräknat belopp.
70 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
* Beräknat belopp.
Kungl. Majzts proposition Nr 1 år 1938.
71 Egentliga statsutgifter.
XII. Oförutsedda utgifter.
72 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
Egentliga statsutgifter.
XIII. Riksdagen och dess verk m. m.
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
■»
* Beräknat belopp.
74 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
Utgifter för statens kapitalfonder.
1 Stat för luftfartsfonden, se Bilaga 1 till Utgifter för statens kapitalfonder, sid. 80.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
75 Utgifter för statens kapitalfonder.
II. Riksgäldsfonden.1
i Stat för riksgäldsfonden, se Bilaga 2 till Utgifter för statens kapitalfonder, sid. 81.
76 Kung]. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
Utgifter för statens kapitalfonder.
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.
6 7
Kronor
A. Statens affärsverksfonder.
Kommunikationsdepartementet:
Förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning mellan Järna och Katrineholm (I: C: 2), reservationsanslag.....................
Försvarsberedskap vid statens järnvägar (I: C: 8), reservationsanslag......................
1,000,000 * 2,000,000
Kronor
3,000,000
Säger för statens affärsverksfonder
B. Luftfartsfonden.
Belysningsanläggningar för luftfartsleder (II: 2), reservationsanslag ...................
Radiofyrar för luftfarten (II: 3), reservationsanslag . . .
Säger för luftfartsfonden
C. Statens allmänna fastighetsfond.
Justitiedepartementet:
Uppförande av logementsbyggnad vid fångkolonien
å Singeshult (III: 1), reservationsanslag.........
Uppförande av säkerhetsanstalt för förvarade och internerade samt ny sinnessjukavdelning inom
fångvården (III: 2), reservationsanslag..........
Utrikesdepartementet:
Inköp av fastighet för beskickningen i Bukarest
(III: 3), reservationsanslag....................
Ändrings- och reparationsarbeten å beskickningshuset i Oslo m. m. (III: 4), reservationsanslag Uppförande av ny byggnad för beskickningen i
Tokio (III: 5), reservationsanslag...............i
Socialdepartementet:
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
(III: 6), reservationsanslag....................
Uppförande av nybyggnad åt statens institut för folkhälsan (III: 7), reservationsanslag...........
3,000,000
100,000
270,000
370,000
22,500
250,000 272,500
* 59,000 70,000
* 75,000
* 1,400,000 * 50,000
204,000
1,450,000
* Beräknat belopp.
talinvSteringar.la8SrUbrikerna 'n°m parentes a""iv,la siffror hänvisa till motsvarande anslag till kapi
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
* Beräknat belopp.
78 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
79 Beräknat belopp.
80 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
Bilaga 1 till Utgifter för statens Kapitalfonder.
Beräknat förslag till stat för Iuftfartsfonden för budgetåret 1938/39.
Kronor
!
Utgifter. -
1.
2.
3.
4.
Underhåll och drift av luftfartsleder, förslagsvis
Hyres- och arrendeutgifter m. m. för förhyrda lokaler’och områden' förslagsvis......................... ’
Ersättning till telegrafverket för radiotjänst åt luftfarten Understöd av regelbunden luftfart...............
Summa 1
7,500
267.000 937,500
,882,000
Inkomster.
1. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och
2. Diverse inkomster ...............
3. Utdelning å aktier i aktiebolaget Aerotransport Underskott att avföras å riksstatens driftbudget
Kuligl. Majj:ts proposition Nr 1 år 1938.
81 Bilaga 2 till Utgifter för .statens kapitalfonder.
Förslag till stat för riksgäldsfonden för budgetåret 1938/39.
Utgifter.
A. Räntor å den fonderade statsskulden.
Kronor
74,259,930
Bihang till riksdagens protokoll 19118. i sand. Nr 1 Del 1.
82 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
....... 89,669,500
Summa SO,695,000
Underskott att avföras d riksslatens driftbudget
Kapitalbudgeten.
84 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
15 Kungl. Majj:ts proposition Nr 1 år 1938.
85 Kapitalinvestering'.
I. Statens affärsverksfonder.
Kronor
Kronor
A. Postverket.
Inköp av inventarier för postverkets behov, reserva-i
tionsanslag..................................... !
Nybyggnad för postverkets räkning inom kvarteret Blå- j
mannen i Stockholm, reservationsanslag...........
Inköp för postverkets räkning av tomt i Kalmar, reservationsanslag .....................................
Inköp för postverkets räkning av tomt i Luleå, reservationsanslag .........................—.....1
Säger för postverket j
975,000
1,800,000
61,800
23,600
2,860,400
B. Telegrafverket.
Telefonslationsbyggnad i Djursholm, reservationsanslag; Telefonstationsbyggnad i Södertälje, reservationsanslag Inköp för telegrafverkets räkning av tomtområde i Norrköping, reservationsanslag.........................
Inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Huskvarna,
reservationsanslag................................
Inköp för telegrafverkets räkning av fastighet i Malmö,
reservationsanslag................................
Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Hälsingborg,
reservationsanslag................................
Telefonstationsbyggnad i Lundby i Göteborg, reservationsanslag ....................................
Telefonstationsbyggnad i Tranered, reservationsanslag . Inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Kungälv,
reservationsanslag................................
Inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Karlstad, j
reservationsanslag................................
Inköp för telegrafverkets räkning av tomter i Borlänge, j
reservationsanslag................................j
Inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Leksand, j
reservationsanslag...............................i
Telefonstationsbyggnad i Bollnäs, reservationsanslag .. j Inköp för telegrafverkets räkning av tomtområde i Jär-,
pen, reservationsanslag..........................
Telefonstationsbyggnad i Skellefteå, reservationsanslag. \
240,0001
42.000 13,500
5,800
72,000
56,300
86 Kungl. Majtts proposition Nr 1 år 1938.
18 Inköp och bebyggande för telegrafverkets räkning av fastigheter, reservationsanslag......................
Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende, reservationsanslag.......................
Radioanläggningar för luftfarten, reservationsanslag . . .
Säger för telegrafverket
Kronor
Kronor
30,000,000
230.000 32,727,600
8 9
13 C. Statens järnvägar.
; Nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade 1 järnvägar:
Bangårdar:
Gångbroar och gångtunnlar, reservationsanslag . . 150,000
Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar:
Förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning mellan Järna och Katrineholm, reservationsanslag 1,000,000 Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden, re-
| servationsanslag............................... 4,200,000
j Skenfria vägkorsningar m. m., reservationsanslag .... 200,000
Växel- och signalsäkerhetsanläggningar, reservations-
anslaff • • ..................................... 1,000,000
Telefonledningar och kabelarbeten, reservationsanslag 300,000
Elektrifiering av banorna Ange—Bräcke—Långsele,
Bräcke—Östersund och Göteborg—Uddevalla, reservationsanslag ............................... 8,900,000
Försvarsberedskap vid statens järnvägar, reserva- \
tionsanslag................................... *2,000,000
Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten, reservationsanslag......................... 750,000 i8 500 000
Rullande materiel: -------' -LÖ>JUU>UU0
Elektriska lokomotiv, reservationsanslag........... 1,800,000
Motorvagnar, reservationsanslag................... 700,000
Person- och resgodsvagnar, reservationsanslag...... 1,600,000 umnnnn
Automobiltrafik: 4,ruu,uuu
Anläggningar och förlag för automobiltrafik, reservationsanslag ................................... 2,400,000
Säger för statens järnvägar j j 25,000,000
D. Statens vattenfallsverk.
Kraftverken:
Trollhätte kraftverk:
Rensningsarbeten i Göta älv för huvudreglering av Vänern, reservationsanslag 400,000 Ny maskinstation i Trollhättan, reservationsanslag......................... *500,000
900,000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
87 Kronor
Kronor
8 9
Västerås kraftverk: .
Driftchefsbostad vid ångkraftstationen i Vasteras,
reservationsanslag ...........................
Norrländska kraftverken:
En andra avloppstunnel vid Porjus kraft- ^
station, reservationsanslag........... o00,000
Kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven, reservationsanslag...........• ■ 5,000,009
Påbyggnad av regleringsdammen vid
Suorva, reservationsanslag........... 1,150,000
Reglering av Holmsjön i Ljungans vatten-
syslem, reservationsanslag......... • • 400,000
Förberedande arbeten för ny kraftstation
i Norrland, reservationsanslag....... * 300,000
Mindre utvidgningar av förefintliga kraftstations-
10,000
7,350,000
* Beräknat belopp.
88 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
Kapitalinvestering.
II. Luftfartsfonden.
Ktingl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
89 Kapitalinvestering.
III. Statens allmänna fastighetsfond. * 1 11
Justitiedepartementet:
1 Uppförande av logementsbyggnad vid fångkolonien
å Singeshult, reservationsanslag.................
2 Uppförande av säkerhetsanstalt för förvarade och
internerade samt ny sinnessjukavdelning inom
fångvården, reservationsanslag..................
Utrikesdepartementet:
3 Inköp av fastighet för beskickningen i Bukarest,
reservationsanslag..........................
4 Ändrings- och reparationsarbeten å beskicknings-
huset i Oslo m. m., reservationsanslag.........
5 Uppförande av ny byggnad för beskickningen i Tokio,
reservationsanslag..............................
Socialdepartementet:
6 Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus,
reservationsanslag............................
7 j Uppförande av nybyggnad åt statens institut för
folkhälsan, reservationsanslag....................
i Kommunikationsdepartementet:
8 : Ändringsarbeten m. m. i fastigheten nr 29 Hant-
verkargatan i Stockholm, reservationsanslag......
9 ; Anordnande av hiss i gamla landsstatshuset i Malmö,
reservationsanslag..............................
10 : Inköp av fastighet för länsresidenset i Göteborg,
reservationsanslag..............................
11 : Ändrings- och moderniseringsarbeten i fastigheterna
nr 2 och 4 Storkyrkobrinken i Stockholm, reservationsanslag ..................................
i Ecklesiastikdepartementet:
12 I Till- och ombyggnad av landsarkivet i Göteborg,
reservationsanslag.......................
13 Om- och nybyggnadsarbeten för statens historiska
museum m. m., reservationsanslag.............
14 I Konstnärlig utsmyckning av den nya byggnaden för
statens historiska museum m. m., reservationsanslag
15 | Inredning av vinden i gamla gymnasiebyggnaden i
Karlstad m. in., reservationsanslag........ ■••••
16 Uppförande av en byggnad för botaniska institu-
tionen vid universitetet i Uppsala, reservationsanslag
17 ! Konstnärlig utsmyckning av den nya byggnaden för |
botaniska institutionen vid universitetet i Uppsala, j
reservationsanslag..............................
* Ueräknat belopp.
*3,000
258,500
15,000
321,000
90 Kung!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
Kronor Kronor
19 j
20 I
21 22 1
23 ;
25 j
27 |
33 I
36 |
37 Uppförande av byggnad för medieinsk-kemiska och farmakologiska institutionerna vid universitetet i Uppsala, reservationsanslag...............
Införande av oljeeldning i rasbiologiska institutet,
reservationsanslag.............................
Fullföljande av universitetsbibliotekets i Uppsala om- och tillbyggt)ad m. m., reservationsanslag. . . . Ändrings- och moderniseringsarbeten i universitetshuset i Uppsala, reservationsanslag..............
Uppförande av byggnad för meteorologiska institutionen vid universitetet i Uppsala m. m., reservationsanslag................................
Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden för kemiska institutionen vid universitetet i Uppsala m. m., reservationsanslag................
Konstnärlig utsmyckning av den nya byggnaden för kemiska institutionen vid universitetet i Lund,
reservationsanslag..............................
Restaurering av vissa delar av gamla kemiska institutionen vid universitetet i Lund m. m., reservationsanslag ..............................
Nybyggnad för de teoretiska institutionerna m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, reservationsanslag ...............................
Uppförande av byggnader för karolinska sjukhuset i
Stockholm m. m., reservationsanslag.............
Konstnärlig utsmyckning av karolinska sjukhuset i
Stockholm, reservationsanslag...................
Nybyggnad för laboratorium för brobyggnad och kommunikationsteknik vid tekniska högskolan i Stockholm, reservationsanslag........................
Nybyggnad för byggnadsakustiskt laboratorium vid tekniska högskolan i Stockholm, reservationsanslag Om- och påbyggnad av bergsskolans lokaler vid tekniska högskolan i Stockholm, reservationsanslag. . . Ändringsarbeten i ugnsrummet i tekniska högskolans
i Stockholm kemibyggnad, reservationsanslag.....
Stokersanläggning m. m. i värmecentralen vid tekniska högskolan i Stockholm, reservationsanslag . . Uppförande av byggnad för fackavdelningen för skeppsbyggeri m. m. vid Chalmers tekniska högskola, reservationsanslag........................
Inredning av tre laboratorier för fackavdelningen för kemi och kemisk teknologi vid Chalmers tekniska
högskola, reservationsanslag....................
Nybyggnad för högre allmänna läroverket i Haparanda, reservationsanslag.......................
Ny- och tillbyggnadsarbeten vid vissa folk- och småskoleseminarier, reservationsanslag...............
* Beräknat belopp.
*75,000
*3,000
*20,000
*60,000
*7,000
*4,000
35,000
*50,000
*140,000'
2,181,000
75,000|
*8,000: *3,500: *8,000 *2,500: 56,000; *
200,000;
8,800
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938,
91 Kronor
Kronor
41 Ändringsarbeten m. in. vid vissa folk- och småskole-
seminarier, reservationsanslag....................
Nybyggnad för småskoleseminariet i Haparanda, reservationsanslag ..................................
Uppförande av byggnad vid Gotska Sandöns fyrplats
in. in., reservationsanslag.......................
Konstnärlig utsmyckning av byggnad vid Gotska Sandöns fyrplats, reservationsanslag.............
60,500
150,000
45,000
2,000 4,746,800
i Jordbruksdepartementet:
Byggnadsarbeten vid statens växtskyddsanstalt, reservationsanslag................................
Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontroll-
anstalt, reservationsanslag...................
Byggnadsarbeten vid skogshögskolan, reservationsanslag........................................
Handelsdepartementet:
Färdigställande av andra våningen i statens provningsanstalts huvudbyggnad, reservationsanslag... Tillbyggnad av statens provningsanstalts flygelbyggnad, reservationsanslag.........................
Uppförande av byggnad för ett statens hantverksinsti-
tut, reservationsanslag..........................
Ändrings- och inredningsarbeten i patent- och registreringsverkets byggnad, reservationsanslag.........
Uppförande av byggnader för flygteknisk försöksanstalt, reservationsanslag.......................
Summa
24,000
38,500
36,700 99,200
7,500j
9,500
*742,0001 1,379,0001
10,506,000
Beräknat belopp.
92 Kungi. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
Kapitalinvestering.
IV. Statens utlåningsfonder.
4 Socialdepartementet:
Lånefonden för bostadsbyggande i städer och stads-
liknande samhällen, reservationsanslag...........
Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på
landsbygden, reservationsanslag..................
Lånefonden för lantarbetarbostäder, reservationsanslag Lånefonden för anordnande av hem för åldringar och
änkor, reservationsanslag........................
Statens bosättningslånefond, reservationsanslag......
Kommunikationsdepartementet:
Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m. åt
enskilda järnvägar, reservationsanslag............
Luftfartslånefonden, reservationsanslag.............
Ecklesiastikdepartementet:
Studielånefonden, reservationsanslag................
Jordbruksdepartementet:
Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras,
reservationsanslag........................
Lånefonden för inköp av avelsston av nordsvensk ras,
reservationsanslag.........................
Statens kaninavelslånefond, reservationsanslag.......
Gödselvårdslånefonden, reservationsanslag...........
Statens fruktodlingslånefond, reservationsanslag... .
Statens mejerilånefond, reservationsanslag...........
Lånefonden för underlättande av gemensam maskinanvändning i det mindre jordbruket, reservationsanslag ...........................
Egnahemslånefonden, reservationsanslag............
Arrendeegnahemsfonden, reservationsanslag.........
Arrendelånefonden, reservationsanslag..............
Arbetarsmåbrukslånefonden, reservationsanslag......
Täckdikningslånefonden, reservationsanslag..........
Summa
100,000
200,000 10,000, 500,ooo! 100,000; 370,000;
*1,000,000
1.100.000 200,000
3,000,000
1,600,000; 12,780,000
*24,800,000
Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
93 Kapitalinvestering.
V. Fonden för låneunderstöd.
Kronor Kronor
8 Socialdepartementet:
Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet, reservationsanslag................................
Lån till Stockholms stadsmission för inrättande vid skvddshemmet Skarvik-Tallåsen av nya avdelningar, reservationsanslag.......................
Lån till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening för om- och tillbyggnadsarbeten m. m. vid skyddshemmet I-Iornö, reservationsanslag.............
Lån till stiftelsen Drottning Sophias skyddshem för vissa byggnadsarbeten m. m. vid skyddshemmet
Bistaborg, reservationsanslag....................
Lån till vissa enskilda anstalter för kirurgisk tuberkulos, reservationsanslag........................
Jordbruksdepartementet:
Lån för utrustning av lokala kemiska stationer,
reservationsanslag..............................
Lån till främjande av beredning och avsättning av
fisk m. m., reservationsanslag...................
Lån till anordnande av värmeanläggningar för vedeldning, reservationsanslag......................
Summa
500,000;
180,000
*125,000
I
*123,000
1,317.000 2,215,000
*30,000!
50,000
200,000 280,000 2,525,000
Beräknat belopp.
94 Kung]. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
Kapitalinvestering.
VI. Fonden för statens aktier.
Kronor
Kronor
Handelsdepartementet:
1 Tecknande av aktier i Svenska Penninglotteriet Aktiebolag, reservationsanslag...................
100,000
Kapitalinvestering.
Vil. Fonden för förlag till statsverket.
Försvarsdepartementet:
Vissa engångskostnader för försvarsväsendets byggnader m. m., reservationsanslag.................
Kommunikationsdepartementet:
Förskott av kostnader för uppgörande av byggnads-
planer, reservationsanslag.......................
Finansdepartementet:
Upphandling av varor för statens räkning, reservations- \
anslag..............................
Handelsdepartementet:
Förskott å lotterimedelsfonden, reservationsanslag.
Summa 85,570,000
12,270,000
300,000
70,000,000-
3,000,000;
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
95 Totalsumman av de å driftbudgeten i riksstaten förekommande utgifterna uppgår till 1,208,559,900 kronor, vilket belopp med 19,040,800 kronor understiger det belopp, vartill statsverkets inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1938/39 här förut beräknats.
Totalsumman av de å kapitalbudgeten i riksstaten förekommande utgifterna uppgår till 208,842,100 kronor, med vilket belopp statsverkets inkomster å kapitalbudgeten för budgetåret 1938/39 här förut upptagits.
Riksstaten erhåller alltså följande utseende:
96 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
Riksstat för
Kronor
Driftbudgeten.
A. Egentliga statsinkomster:
I. Skatter............................................ 942,960,000
II. Uppbörd i statens verksamhet .................. 56,478,000
III. Bidrag från folkpensioneringsfonden ............ 46,500,000
• IV‘ °iVerSe ink°mster................................ 17,700^000 1,063,638,000
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder ........................ 114.040,000
II. Riksbanksfonden ................................ 3,000 000
III. Statens allmänna fastighetsfond.................. 8,600,000
IV. Statens utlåningsfonder.......................... 13,217,600
V. Fonden för låneunderstöd........................ 1,120,000
VI. Fonden för statens aktier........................ 18,495,100
VII. Statens pensionsfonder .......................... 5 425,000
VIII. Övriga kapitalfonder ............................ ’ 65,000 163,962,700
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
budgetåret 1938/39.
Kronor
Driftbudgeten.
Överskott att tillföras statens budgetutjämningsfond ..................j 19,040,800
Summa I 1,227,600,700 * I. II. III. IV. V. VI. VII.
Kronor
Kapitalbudgeten. -
Kapitalinvestering:
I. Statens affärsverksfonder.............................. 84,896,000
II. Luftfartsfonden...................................... 445,100
III. Statens allmänna fastighetsfond........................ 10,506,000
IV. Statens utlåningsfonder................................ 24,800,000 !
V. Fonden för låneunderstöd ............................ 2,525,000
VI. Fonden för statens aktier ............................ 100,000 j
VII. Fonden för förlag till statsverket ......................| 85.570,000 j
Summa' 208,842,100
7 Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 saml. Nr 1 Del 1.
98 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
Samtliga de i denna proposition åberopade eller i övrigt med statsregle ringen sammanhängande handlingar skola tillhandahållas riksdagens veder börande utskott.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1938.
99 Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 4 januari 1938.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.
Med åberopande av de förslag till riksdagen, varom, enligt vad som framgår av statsrådsprotokollet för denna dag, vederbörande departementschefer hemställt i avseende å
dels inkomsterna å driftbudgeten,
dels utgifterna å driftbudgeten, första till och med elfte huvudtitlarna, oförutsedda utgifter, riksdagen och dess verk m. m., luftfartsfonden, riksgäldsfonden och avskrivning av nya kapitalinvesteringar, samt i avseende å inkomsterna å kapitalbudgeten och kapitalinvesteringar föredrager chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1938/39, uppsatt i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts enligt samma protokoll fattade beslut.
Departementschefen hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att godkänna sistberörda förslag och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter på sätt bilaga till detta protokoll utvisar.
Till vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt finner Hans Maj:t Konungen gott lämna bifall och förordnar tillika, att omförmälda proposition skall i enlighet därmed avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet: P. .7. Arrhenius.
Bilaga till
1938 års statsverksproposition.
Inkomster å driftbudgeten.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1938.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:
Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj:ts prövning finansplan och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1938/39 jämte därmed sammanhängande frågor.
Härvid har jag att anmäla dels riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1937 med inkomstberäkning för nämnda budgetår, dels ock riksgäldskontorets skrivelse den 3 december 1937 med förslagsberäkningar över sådana riksgäldskontorets inkomster, som böra upptagas i riksstaten.
Den nya riksstatsuppställningen.
Med propositionen nr 225 till fjolårets riksdag framlades förslag till ändrad uppställning av riksstaten, grundat på en av särskilda sakkunniga (budgetsakkunniga) verkställd utredning i ämnet. Ändamålet med den föreslagna omläggningen, vilken ej föranledde någon erinran från riksdagens sida, var att i riksstaten vinna en klarare redovisning av budgetens innebörd ur balanseringssynpunkt än som erhållits med den hittills tillämpade riksstatsuppställningen. I detta syfte förordades i huvudsak följande anordningar.
Statsbudgeten skulle i riksstaten uppdelas i två fristående delbudgeter, driftbudgeten och kapitalbudgeten, vilken uppdelning vore
Bihang till riksdagens protokoll 19118. 1 sand. Nr 1 Del 2. 1
2 Inkomsterna.
avsedd att ersätta den nuvarande uppdelningen i skattebudget och lånebudget. I fråga om såväl inkomsternas som utgifternas fördelning mellan de båda nya delbudgeterna förutsattes, att för olika budgetår en och samma fördelningsprincip skulle tillämpas. Följaktligen borde en med hänsyn till inkomsternas och utgifternas natur fast gränsdragning genomföras mellan å ena sidan driftbudgetens inkomster och utgifter samt å andra sidan kapitalbudgetens inkomster och utgifter.
Å driftbudgetens inkomstsida borde redovisas samtliga till statsregleringsfonden hänförliga löpande inkomster — alltså de inkomster som nu sammanfattas under beteckningen »Verkliga inkomster» — medan däremot kapitalmedel icke skulle ingå. Å utgiftssidan borde förutom de för närvarande under rubriken »Verkliga utgifter» redovisade utgifterna å en särskild huvudtitel upptagas jämväl anslag för täckning av den investeringsförlust, som uppstode i samband med genomförandet av helt eller delvis oräntabla nya kapitalinvesteringar. Dessa anslag skulle motsvara de enligt den nuvarande riksstatsuppställningen av andra statsinkomster än lånemedel anvisade egentliga kapitalökningsanslagen. Vid jämn avvägning av nämnda inkomster och utgifter vore budgeten, betraktad för sig, i så måtto att anse såsom balanserad, som dess realiserande — bortsett från själva utfallet -— icke skulle medföra någon vare sig bokföringsmässig eller real rubbning av statens förmögenhetsställning.
Ett upprätthållande av statens förmögenhetsställning på längre sikt förutsatte, att man vid utformningen av budgeten toge hänsyn jämväl till förluster, som kunde visas hava uppstått i fråga om kapitalinvesteringar, hänförliga till tidigare budgetår. För uppvägande av häremot svarande real förmögenhetsminskning erfordrades, att särskilda täckningsanslag anvisades under efterföljande budgetår. Så har hittills brukat ske under utgifter för kapitalökning. Enligt förslaget skulle i stället bland utgifterna å driftbudgeten under en särskild huvudtitel upptagas anslag för avskrivning av dessa kapitalmedelsförluster med belopp, som enligt fastställd plan belöpte på respektive budgetår. Sedan detta tillägg gjorts å driftbudgeten, innebure jämn avvägning av dess inkomster och utgifter, att icke heller vid sidan av budgeten uppkommande förluster på längre sikt skulle medföra en förmögenhetsminskning.
Avvikelser från jämn balansering av driftbudgeten med dess här angivna, av de sakkunniga förordade utformning skulle enligt förslaget betraktas såsom budgetens över- eller underbalansering. Den differens mellan inkomster och utgifter som förelåge vid över- eller underbalansering skulle i riksstaten uppföras såsom överskott respektive underskott att regleras över en i stället för statsverkets kassafond inrättad ny fond, statens budgetutjämningsfond, vars utveckling skulle ge en uttömmande bild av de förändringar i statens förmögenhetsställning som förbundits med realiserandet av de fastställda riksstaterna under en följd av år. Om behållningen i budgetutjämningsfonden pressats ned genom underskott, borde den återställas genom efterföljande överbalansering.
Inkomsterna.
3 Sedan man bestämt storleken av det överskott som borde föreligga respektive det underskott som kunde tillåtas med hänsyn till ställningen på budgetutjämningsfonden och det ekonomiska läget, reducerades driftbudgetens avvägning för ett visst budgetår till ett rent balanseringsproblem av principiellt samma natur som avvägningen av den nuvarande skattebudgeten vid balanseringen av inkomster och utgifter för varje budgetår.
Vid uppgörandet av förslaget till riksstat för budgetåret 1938/39 ha de nya regler vunnit tillämpning som underställdes fjolårets riksdag för yttrande och för vilkas allmänna innebörd jag här lämnat en redogörelse.
För de förändringar på olika punkter inom riksstaten som sålunda genomförts i huvudsaklig anslutning till .budgetsakkunnigas förslag torde jag, i den mån de äro av teknisk natur, få lämna en redogörelse i samband med anmälan av de speciella delar av statsverkspropositionen vilka de direkt beröra.
Genomförandet av den nya riksstatsuppställningen med dess klara redovisning av de framlagda budgetförslagens innebörd ur balanseringssynpunkt och principiella anknytning till en medvetet åsyftad eller av omständigheterna framtvingad flerårsbalansering motiverar emellertid i detta sammanhang en diskussion av den närmare innebörden av de förändringar i finanspolitikens utformning som återspeglas i de å driftbudgeten redovisade överrespektive underskotten. Jag torde då först få erinra om vissa uttalanden beträffande riktlinjerna för utnyttjandet av den nya budgettekniken, som gjordes i samband med tillkomsten av den nya budgetuppställningen.
Budgetsakkunniga utgingo i sina överväganden från det sedan gammalt uppställda kravet på budgetens balansering, vilket krav ansetts innebära, att utgifter för i finansiell mening icke räntabla ändamål borde täckas av verkliga inkomster. På detta sätt skulle statens förmögenhetsställning vidmakthållas. Även för dem, som icke häri såge den väsentliga riktlinjen för statens budgetpolitik, hade detta vidmakthållande likväl synts i olika hänseenden så betydelsefullt, att avsteg från nämnda linje måste föranledas av alldeles särskilda skäl och under alla förhållanden genom själva budgetens uppställning kunna klart konstateras.
De sakkunniga framhöllo vidare, att det i och för sig vore av underordnad betydelse, om perioden för budgetens balansering erhölle större eller mindre längd. I den praktiska tillämpningen syntes det dock medföra uppenbara fördelar, att balansen mellan inkomster och utgifter upprätthölles för varje särskilt budgetår. Statsmakterna ställdes därigenom varje år inför tvånget att pressa in utgifterna inom ramen av enligt oförändrade grunder påräkneliga inkomster eller ock att genom ändring av nämnda grunder öka de verkliga inkomsterna. Den med flerårsbalansering förbundna risken, att för täckande av löpande utgifter upptagna lån icke sedermera återbetalades, förelåge ej heller vid ettårig budgetbalansering.
Rörande de skäl, som föranlett de sakkunniga att likväl förorda medgivande av flerårig budgetbalansering, anfördes av de sakkunniga bland annat följande:
4 Inkomsterna.
Erfarenheten har ---— visat, att svårigheterna för en ettårig budget-
balansering stundom bliva så stora, att även de, som principiellt fasthålla vid denna kortare balanseringsperiod såsom det normala, anse att en utsträckning av den tidrymd, över vilken verkliga inkomster och verkliga utgifter skola väga jämnt mot varandra, ej kan undvikas. Sådana svårigheter föreligga framför allt vid häftiga växlingar mellan goda och dåliga tider, då spänningen mellan inkomsttillflödet till statskassan och utgiftsbehovet blir särskilt framträdande. Svårigheterna har man tidigare vid vissa tillfällen sökt övervinna genom att för budgetens balansering taga i anspråk olika slag av fondmedel. Då härvid icke formellt någon upplåning ägt rum, har kravet på ettårsbalansering icke öppet övergivits. Statens förmögenhetsställning har emellertid uppenbarligen försämrats, och om ingen anordning träffas för återställande av fonderna i deras förra skick, kan här tydligen yppa sig en risk för mindre återhållsamhet i fråga om utgifter än vid klar upplåning med stadgad skyldighet till återbetalning. Redan dessa överväganden hava gjort det naturligt att söka närmare fixera de omständigheter, under vilka en flerårig balanseringsperiod kan komma i fråga, och pröva de garantier som kunna skapas mot därmed förbundna risker.
Till samma slutsats kommer man, då balansering av budgeten över en flerårig tidsperiod förordas såsom ett led i en konjunkturutjämnande finanspolitik. I detta senare fall betraktas budgetunderskott under något eller några år icke såsom en nödfallsutväg, vartill man tvingas av den praktiska omöjligheten att i tillräcklig grad hålla nere utgifterna eller öka inkomsterna, t. ex. genom skattehöjning. Det anses tvärt om önskvärt att under en tid av minskad enskild verksamhet och kapitalinvestering uppehålla eller vidga ramen för de statliga utgifterna, samtidigt med att en höjning av beskattningen såvitt möjligt undvikes. Om sålunda motiveringen för att välja en flerårig balanseringsperiod får en i viss mån annan karaktär än enligt den först nämnda uppfattningen, är det samma praktiska problem som upprullas. Riskerna av en upplåning i sådan utsträckning, att det möter svårigheter att återföra statens förmögenhetsställning till vad den före upplåningen varit, kräva här ännu mera påtagligt uppmärksamhet.
Då de sakkunniga sökte besvara frågan, i vilka finanslägen ett frångående av regeln om ettårig balanseringsperiod skulle kunna medgivas, togo de i främst rummet sikte på de förhållanden, som sammanhängde med de ekonomiska konjunkturernas växlingar. De uttalade härutinnan följande:
De objektiva förhållanden som böra giva ledning vid avgörandet, när underbalansering kan tillåtas och när återbetalning genom överbalansering bör vara fullgjord, äro sålunda att söka i de enligt erfarenheten givna kännetecknen på olika delar av ett konjunkturförlopp, och framför allt i de kännetecken, som kunna hämtas ur förändringarna i det statsfinansiella läget. En budgetbrist får icke i och för sig tagas till intäkt för att underbalansering kan tillåtas eller förordas. Även under principiellt godkännande av metoden med flerårsbalansering, kan i det givna fallet balans böra eftersträvas genom minskning av utgifterna eller höjning av de verkliga inkomsterna. På samma sätt bevisar tillvaron av ett budgetöverskott ingalunda, att överbalansering med skuldbetalning eller förmögenhetsökning är önskvärd. Jämn balansering genom skattesänkning kan vara att föredraga.
Om däremot under krisartade förhållanden inom näringslivet klyftan mellan utgifter och inkomster plötsligt och kraftigt ökas vid oförändrade regler för uttagande av statens inkomster, eller om starka utgiftsökningar anses ofrånkomliga eller av konjunkturpolitiska skäl påkallade, torde läget få an-
Inkomsterna.
ses vara sådant, att en budgetbalansering över en flerårsperiod kan övervägas. Kraftiga inkomstökningar och budgetöverskott vid oförändrade skattesatser under en uppgångsperiod torde å andra sidan ange den lämpliga tidpunkten för skuldavbetalningar eller fonderingar, varigenom statens förmögenhetsstätlning återställes.
Beträffande de garantier, som kunde skapas mot missbruk av den större rörelsefrihet som erhålles vid flerårsbalansering, hade de sakkunniga övervägt olika möjligheter. De anförde följande:
I sitt ursprungliga förslag hade riksräkenskapsverket tänkt sig lånefinansieringen och alltså underbalanseringen begränsad till vissa slag av utgifter, som i vidsträckt bemärkelse kunna anses för kapitalinvesteringar, ehuru av icke räntabel natur. Denna avgränsning har under de senare krisåren iakttagits såsom en provisorisk riktlinje vid krisutgifternas finansiering. De sakkunniga hava funnit sådana invändningar, även av budgetteknisk natur, kunna riktas mot denna linje, att de icke ansett den böra förordas. Därnäst har den tanken prövats, att garantier skulle skapas genom begränsning av de belopp, vartill underskotten sammanlagt finge uppgå. Även denna möjlighet har fått övergivas. Varje försök att fixera en gräns kan ur olika synpunkter göras till föremål för kritik. Gränserna måste göras relativt vida, om rörelsefriheten skall bli av verkligt värde. Farhågorna kunna icke heller avvisas, att en maximigräns får karaktär av mått på det normalt tillatna, vilket icke är önskvärt. De sakkunniga behöva icke erinra om att det här är fråga om band, som statsmakterna hava att frivilligt pålägga sig själva, och icke om ett utifrån påtvingat förmynderskap. Under dessa förhållanden hava de sakkunniga kommit till den uppfattningen, att den främsta garantien är att söka däri, att sådana budgettekniska anordningar träffas, att vid varje tidpunkt full överblick är för handen rörande omfattningen av föreliggande underbalansering och därav följande lånefinansiering. Om härtill från början fogas klara riktlinjer rörande storleken och ordningen för den återbetalning av lånemedel, som är en ofrånkomlig del av ett system med fleråriga balanseringsperioder, synes den trygghet mot missbruk vara uppnådd som på det statsfinansiella området överhuvud taget står att vinna.
I särskilda yttranden av två av de sakkunniga betonades betydelsen av ett uppehållande av kravet på ettårsbalansering såsom det normala. Underbalansering borde, såsom i ett av dessa yttranden framhölls, komma ifråga endast när så på grund av konjunkturläget funnes oundgängligt samt därutöver allenast för den händelse undantagsvis sådana utomordentliga omständigheter som hänsyn till rikets säkerhet skulle det påfordra. Det vore önskvärt, att vid det nya systemets start detta klart utsädes såsom direktiv för framtiden.
Av de myndigheter, som avgåvo yttranden övei de sakkunnigas förslag, hävdade statskontoret ettårsbalanseringens företräden ur trygghetssynpunkt, medan däremot riksräkenskapsverket ansag, att de med ettais- lespektive flerårsbalansering förbundna riskerna sannolikt ungefärligen uppvägde varandra.
jämväl i riksdagens yttrande över förslaget berördes de principiella frågorna. Riksdagen anförde sålunda:
6 Inkomsterna.
En grundläggande princip för statsregleringsarhetet har hittills varit att ej täcka löpande statsutgifter genom lån. Tvärtom har eftersträvats en statsfinansernas konsolidering genom att från skattemedel bestritts även sådana utgifter som statliga nybyggnader och andra företag av bestående värde. Tvivelsutan innebär den nu föreslagna flerårsbalanseringen ett ej så oväsentligt avsteg från denna grundsats. Att annat än under lågkonjunktur bereda täckning för löpande utgifter genom upplåning torde böra undvikas. Det ligger vikt uppå, att den i propositionen angivna utvägen med underskottsbudgetår och budgetutjämningsfondens nedgång till »negativa värden» ej anlitas annat än under svåra finanslägen. " En tillbörlig försiktighetsatgärd för att skapa erforderlig motvikt är också statsfinansernas konsolidering under goda finansår. I första hand måste denna självfallet omfatta täckning av eventuellt förefintligt underskott från svaga finansår. Härvid bör även tillses, att budgetutjämningsfondens kapital återföres till belopp, erforderligt med hänsyn till att fonden alltjämt skall bibehålla sin karaktär av reservfond att tillgå då i budgeten uppstår brist genom att denna i verkligheten utfaller sämre än som vid riksstatens fastställelse antagits.
Utöver den konsolidering, varmed riksdagen i detta uttalande räknade, borde enligt riksdagens mening under gynnsamma finansår vissa avsättningar ske med tanke på kommande lågkonjunkturår.
I den diskussion som sålunda föregick tillkomsten av den nya riksstatsuppställningen fäste man sig väsentligen vid balanseringsproblemets formella sida. Man utgick från förutsättningen, att man icke genom en oförsiktig budgetpolitik borde öka statens relativa räntebörda eller — som man med en teknisk term uttryckte det — försämra statens förmögenhetsställning, och frågade sig, huruvida man för att erhålla garantier mot en sådan utveckling eventuellt borde vidhålla kravet på ettårsbalansering, även sedan budgetuppställningen lagts om för att möjliggöra en långtidsbalansering i bokföringstekniskt rationella former, eller — om flerårsbalansering medgåves — vilka regler för denna som i samma syfte borde fastställas.
Man torde med avseende å dessa frågor ej kunna komma längre än till att med budgetsakkunniga konstatera, att den främsta garantien mot en oförsiktig finanspolitik icke ligger i den ena eller andra formella bindning statsmakterna kunna vilja ålägga sig eller i den ena eller andra principen för budgetens balansering utan däri, att sådana budgettekniska anordningar träffas, att vid varje tidpunkt full överblick är för handen rörande budgetens innebörd ur balanseringssynpunkt.
Det synes vara skäl att, när den nya budgetuppställningen nu för första gången tillämpas, något uppehålla sig vid den tidigare ej närmare diskuterade frågan om budgetbalanseringens faktiska betydelse för statsfinansernas utveckling och för samhällsekonomien. Härigenom klarlägges innebörden i den av budgetsakkunniga valda förutsättningen samt erhålles en utgångspunkt för valet mellan olika handlingsalternativ, då det gäller avvägningen mellan inkomster och utgifter.
En överbalansering av budgeten, alltså en avvägning av riksstaten som utmynnar i ett överskott att tillföras budgetutjämningsfonden, medför
Inkomsterna.
relativt ökad medelstillgång i statskassan. Så som medelsanskaffningen för statsutgifternas finansiering i vårt land är ordnad, betyder detta, att riksgäldskontoret ej behöver lita till upplåning i samma utsträckning som eljest. Överbalanseringen är ur denna synpunkt att betrakta som en form för avbetalning av statsskulden. På samma grunder kan en underbalansering betecknas som ett sätt för disposition av lånemedel till finansiering av verkliga
utgifter. _
I det här konstaterade sammanhanget mellan underbalansering och okad upplåning utan motsvarighet i inkomstbringande investeringar respektive överbalansering och relativt minskad statlig upplåning — ett sammanhang som alltid föreligger, ehuru det blott under vissa förutsättningar kommer till direkt uttryck i förändringar i statsskuldens omfattning — ligger grunden till balanseringspolitikens betydelse för statsfinansernas utveckling och för det ekonomiska livet.
En ökning av den statliga upplåningen utan motsvarande tillskott till de produktiva investeringarna betyder under i övrigt oförändrade omständigheter en ökning i räntebördan på budgeten och alltså en tendens till förskjutning i riktning mot en ogynnsammare framtida relation mellan statens inkomster och utgifter. En relativ minskning av upplåningen leder till en motsvarande förskjutning i gynnsam riktning av balansen på budgeten. Det är dessa verkningar på lång sikt som i diskussionen sammanfattats under beteckningen försämringar respektive förbättringar i statens förmögenhetsställning.
Balanseringen är emellertid genom sin inverkan på omfattningen av den statliga upplåningen av betydelse ej endast för finanspolitiken pa längre sikt utan även för utvecklingen av statsverksamhetens finansiella ram på kort sikt. Man kan uttrycka saken så, att en överbalansering av budgeten skapar ökat kreditutrymme för staten om man sedermera skulle behöva skrida till upplåning för täckande av ett budgetunderskott. Här avses då icke det förhållandet, att en minskning av upplåningen, möjliggjord genom överbalansering, bereder tillfälle till en senare ökning av upplåningen utan att statens förmögenhetsställning därigenom försämras i förhållande till utgångsläget; detta är ju endast en återspegling på kortare sikt av balanseringspolitikens nyss behandlade långtidsverkningar i statsfinansiellt hänseende. Vad som åsyftas är i stället, att en överbalansering är en förutsättning för att en framtida underbalansering skall kunna ske utan att därav följer tryck på kapitalmarknaden och en tendens till stegrade räntesatser.
Enklast belyses senast berörda verkan av balanseringspolitiken om man antar, att de kassatillskott som följa av en överbalansering hållas likvida, i vilket fall emellertid tydligen den statliga upplåningen på kapitalmarknaden ej röner inverkan av överbalanseringen. — En budgetutjämningsfond, som på detta sätt placeras som en avskild kassareserv, finnes upplagd i Finland, där anordningen på grund av landets föga omfattande kapitalmarknad kan vara av praktiskt värde. — Vid en senare underbalansering kan då finansieringen av mot överskotten svarande underskott ske utan att man behöver
8 Inkomsterna.
skrida till upplåning; balanseringspolitikens resultat blir alltså i detta fall en utjämning i tiden av statens ianspråktagande av den fria kapitalmarknaden.
Alldeles samma resultat i här berörda avseende ernås även om någon positiv fond med avskilda, likvida tillgångar icke bildas, under förutsättning att riksbanken säljer obligationer ur sin portfölj av statspapper och på så sätt drar in medel från marknaden, i samma mån som statens upplåning till följd av overbalanseringen tenderar att reduceras. Ett sådant ingripande från riksbankens sida kan vara penningpolitiskt motiverat under de gynnsamma konjunkturer, då en överbalansering av budgeten kan ifrågakomma Förfar riksbanken på angivet sätt, blir följden, att den senare i en depression med åtföljande underbalansering av budgeten och tendens till ökad statlig upplåning kan helt neutralisera dennas inverkan på kapitalmarknaden genom köp av statspapper, varigenom försörjningen med betalningsmedel ökas, utan att därför inflatoriska verkningar på längre sikt behöva befaras.
De invändningar mot en underbalansering som grunda sig på att staten i ett ansträngt konjunkturläge ej bör konkurrera om sparmedlen — i vilken grad de äro teoretiskt bärande kan här lämnas öppet — falla i själva verket bort, om underbalanseringen föregåtts av en överbalansering, även om denna ej föranlett riksbanken till ett ingripande i angiven riktning. Verkan blir dock då mindre påtaglig och — på grund av de psykologiska marknadsreaktionernas betydelse — därför även mera osäker.
När det stundom hävdas, att staten under goda tider bör »lägga upp reserver», grundas detta krav på önskvärdheten av att staten under dåliga tider ej skall behöva belasta det ekonomiska livet med ökade skatter eller ökad konkurrens på kapitalmarknaden. Av det sagda torde framgå, att detta önskemål i samma grad tillgodoses om en reduktion sker av statens upplåning i den fria marknaden, som om staten ökar sin kassabehållning.
Även om det vore riktigt att, såsom i den allmänna diskussionen ej sällan sker, göra den skillnaden mellan en ökning av kassafonden — eller, med den nya terminologin, budgetutjämningsfonden — och en avskrivning, att den forra åtgärden leder till en ökning av statens kassareserver medan den senare innebär skuldavbetalning, visar redan det anförda, att de båda åtgärderna i här ifrågavarande avseenden äro av samma värde och ha samma finanspolitiska konsekvenser. Emellertid är den antydda uppfattningen om olikheten mellan en ökning av kassafonden och en avskrivning av äldre kapitalinvesteringar ej riktig. Omedelbart tillför den ena åtgärden såväl som den andra staten ökade kassatillgångar och indirekt ha de samma inflytande På upplåningens omfattning. Det är därför betydelselöst om man redovisar en större behållning i budgetutjämningsfonden och en större rest av ej tackta lånemedelsförluster eller om man i stället väljer att reducera summan av oavskrivna förluster på budgetutjämningsfondens bekostnad. Vid diskussionen av dessa frågor är det av vikt att fasthålla, att med den svenska budgetordningen överensstämmelse ej föreligger mellan bokföringstransaktionerna å riksstaten och de faktiska kassa- och lånetransaktionerna. Mot dispositionen
Inkomsterna.
av lånemedel på riksstaten svarar normalt en väsentligt mindre upplåning och mot den redovisade behållningen i budgetutjämningsfonden kunna svara avsevärt större kassabehållningar.
Det återstår att med några ord beröra balanseringens direkta inverkan på det ekonomiska livet. I den mån detta inflytande förmedlas av utvecklingen på kapitalmarknaden, har frågan redan behandlats. Balanseringen har emellertid en omedelbar återverkan även på inkomstbildningen och prisbildningen. Att så är fallet har under de senaste åren ofta framhållits i diskussionerna av underbalanseringens ekonomiska verkningar. Om statens utgifter till löner, materialinköp etc. överstiga statens inkomster av skatter och affärsrörelse m. m., vilket ju är fallet vid underbalansering, betyder detta, att man på finanspolitisk väg ger inkomstsumman i samhället ett tillskott som tenderar att hålla uppe eller höja priserna. Omvänt betyder en överbalansering — varmed även i detta sammanhang bör jämställas avskiivning av äldre kapitalinvesteringar — att staten tar in mera än den ger ut och alltså minskar inkomstsumman i samhället; finanspolitiken får då tydligen en pristryckande verkan. Det är under dessa omständigheter klart, att en överbalansering av budgeten under en högkonjunktur följd av en underbalansering under en depression medför en tendens till konjunkturutjämning inom näringslivet. Om betydelsen av denna tendens är det icke möjligt att göra något allmänt uttalande, då allt beror på styrkan av de inom näringslivet verksamma, konjunkturstyrande krafterna vid de tidpunkter da över- eller underbalanseringen kommer till stånd.
Det ekonomiska läget.
Innan jag övergår till en redogörelse för finansplanen torde jag, med stöd av en inom konjunkturinstitutet utarbetad översikt över det ekonomiska läget hösten 1937, vilken i dagarna ingivits till Kungl. Maj:t, få lämna en kort karakteristik av rådande konjunktursituation.
De4 internationella läget vid slutet av 1937 företer en i manga avseenden helt förändrad anblick i jämförelse med situationen för ett år sedan. \id slutet av 1936 befunno sig det stora flertalet industriländer i en period av växande sysselsättning och stigande industriell produktion. Den starka ekonomiska expansionen från mitten av 1936 till mars 1937 beledsagades av en stark prisstegring, framför allt på vissa internationellt omsatta råvaror. Utvecklingen under hösten 1937 kännetecknades däremot av en inom flertalet länder stagnerande eller sjunkande industriell aktivitet och fallande ravaiupris. Den tydliga tendens till internationell utbredning av högkonjunkturen, icke minst tack vare råvaruprisens stegring, som under hösten 1936 och våren 1937 kom till uttryck i en snabb stegring av världshandelns volym, gjorde sig under andra halvåret 1937 ej längre gällande.
10 Inkomsterna.
Det allmänna omdömet om en avmattning i »världskonjunkturen» under innevarande höst bör emellertid förses med en betydelsefull reservation för vitt skiljaktiga konjunkturlägen inom olika länder. En bedömning av utsikterna för nästa år måste beakta den f. n. starkt särpräglade karaktären hos konjunkturen i varje enskilt land.
Det är i främsta rummet ett häftigt omslag i Förenta Staterna, som dominerat konjunkturbilden under det senaste halvåret. Hastigt fallande aktiekurser ha under hösten följts av en stark nedgång i industriproduktionen, som bragts ned i nivå med läget i början av 1936. Det rådande konjunktui läget i Förenta Staterna utmärkes av en låg verksamhetsnivå inom viktiga grenar av investeringsverksamheten, särskilt inom järn- och stålindustrien och byggnadsverksamheten. Det är främst i detta förhållande, som den bristande jämvikten inom den amerikanska ekonomien kommer till uttryck. I samband härmed, delvis som orsak till och delvis som verkan av den låga investeringsverksamheten, står en utbredd brist på förtroende hos det privata näringslivet. De stora behoven av bostäder, maskiner o. s. v., som blivit en följd av en förhållandevis låg investeringsverksamhet alltsedan 1930, kunna icke tänkas aktualiserade, så att de ge det nödvändiga underlaget för en fortsatt konjunkturuppgång, förrän detta förtroende i viss mån återställts.
Det är från denna synpunkt belysande att stabiliteten i det ekonomiska läget i England under hösten i hög grad framstår som en följd av den goda sysselsättningen inom investeringsverksamheten. Den goda ordertillgången inom järn- och verkstadsindustrierna är delvis direkt och indirekt en följd av den fortgående rustningsverksamheten. Delvis är den starka ställningen inom dessa industrigrenar att betrakta som en försenad verkan av den stora ökningen i efterfrågan under senare hälften av 1936 och första hälften av 1937, som resulterade i förlängda leveranstider och en stor orderstock. En betydande stabilitet inom den tunga industrien har dock icke hindrat, att avmattningssymptom kommit till synes även i det engelska konjunkturläget, utan att man därför kan tala om ett konjunkturavbrott. Tillgängen på nya order visar inom de stalkonsumerande industrierna en avsevärd nedgång. Varvsindustriens utsikter ha försämrats genom fraktsatsernas fortgående fall. Det i jämförelse med föregående år sänkta värdet för lämnade byggnadslov visar hän pa en fortsatt framtida minskning av byggnadsvei ksamheten. Därtill kommer, att under november en ökning i arbetslösheten ägt rum inom flertalet konsumtionsvaruindustrier.
I Tyskland har ingen minskning i aktiviteten givit sig till känna. Den till stor del av staten dirigerade investeringsverksamheten har visat en ständigt stigande aktivitet. Under det senaste året har även den industriella produktionen av konsumtionsvaror undergått en väsentlig stegring.
Frankrike ger prov på en fjärde, från de föregående helt skild typ av konjunktur. Någon väsentlig konjunkturuppgång har där överhuvud ännu ej kommit till stånd. Den industriella produktionsvolymen låg ännu i augu-
Inkomsterna.
sti 1937 på en cirka 30 procent lägre nivå än under 1929. Devalveringen och den därpå följande monetära och finansiella expansionspolitiken ledde till en inflationistisk stegring av inkomster och pris utan att, som i flertalet övriga länder, åtföljas av en väsentlig stegring i produktion och sysselsättning. En permanent förtroendekris synes helt ha motverkat de krafter, som till följd av stora potentiella investerings- och konsumtionsbehov böra ha verkat i expansiv riktning. En höjning av produktionsindextalet under höstmånaderna kan emellertid vara tecken på återvändande förtroende.
Konjunkturutvecklingen under hösten i övriga länder har präglats av deras grad av beroende av »världskonjunkturen». Råvaruländernas konjunkturutsikter ha försämrats till följd av det sedan våren fortgående prisfallet på flertalet råvaror. I ett land som Holland, vars näringsliv är starkt beroende av handeln med råvaruländer, har sedan juli en stark nedgång i produktionsindextalet ägt rum. I andra länder har åter en stabilitet i den inhemska konjunktursituationen förebyggt eller delvis utjämnat ett depressivt inflytande från de försämrade konjunkturerna i Förenta Staterna och råvaruländerna. Sverige hör till denna grupp av länder.
I den starkt splittrade konjunktursituation som ovan i korthet belysts kommer utvecklingen i Förenta Staterna otvivelaktigt att bli utslagsgivande. Om höstens konjunkturomslag är inledningen till en djupgående konjunkturförsämring i Förenta Staterna, måste det ekonomiska läget i andra länder med någorlunda fritt näringsliv komma att påverkas i växande grad. Risken för en konjunkturnedgång i Förenta Staterna är av särskild betydelse, i den mån de inhemska drivkrafterna i konjunkturuppgången visa tecken till att försvagas. En fortsatt ökning i exporten blir då en nödvändig betingelse för högkonjunkturens bestånd.
Det är i nuvarande läge icke möjligt att bilda sig en bestämd uppfattning om konjunkturutsikterna i Förenta Staterna. Därtill bidrager främst ovissheten kring de statliga åtgärderna i finans- och penningpolitiskt avseende. Vissa skäl, särskilt de stora potentiella investeringsbehoven, göra en konjunkturnedgång av samma styrka som efter 1929 osannolik. Nödvändiga anpassningsprocesser efter de spänningar, som uppstått under den föregående pi isstegringen, kunna dock medföra en fördröjd och relativt långsam återhämtning. En sannolikt lägre genomsnittlig aktivitet inom det amerikanska näringslivet under 1938 kan, som nyss påpekats, väntas medföra en tendens till ökad avmattning i »världskonjunkturen». Den grad varmed olika länders läge kommer att influeras blir emellertid starkt beroende av den inhemska konjunktursituationen i varje särskilt fall.
Den starka ekonomiska expansionen i Sverige sedan 1933 har i stor utsträckning betingats av exportens fortgående stegring. En avmattning av konjunkturerna särskilt i Förenta Staterna och England kan i första hand väntas orsaka en stagnation i exportutvecklingen. Avsättningsförhållandena för trävaror, pappersmassa och papper ha också märkbart försämrats under hösten.
12 Inkomsterna.
Verkningarna på det ekonomiska läget i Sverige under 1938 av en sannolik stagnation i den föregående starka ökningen i produktionen för export bero på stabiliteten i det inhemska konjunkturläget. Vid sidan av exportökningen har nämligen en stark stegring i den inhemska investeringsverksamheten utgjort förutsättningen för den allmänna ekonomiska expansionen inom landet. Bostadsbyggandet, produktionen av järn och stål och maskiner för inhemsk användning ha visat en fortgående stegring under konjunkturuppsvinget. I det internationella konjunkturomslaget under hösten 1929 motverkades nedgången i exporten för Sveriges del under 1930 av en kraftig ökning i byggnadsverksamheten. Från denna synpunkt synes nuvarande situation icke lika gynnsam. Betingelserna för en fortsatt stegring i den inhemska investeringsverksamheten ha i vissa hänseenden försämrats under året. Den starka prisstegringen under hösten 1936 och våren 1937 medförde en väsentlig höjning av prisen på viktiga investeringsvaror, särskilt på järn och stål. De nuvarande relativt höga byggnadskostnaderna ha försämrat räntabiliteten inom bostadsbyggandet. Inom den del av byggnadsverksamheten som kan statistiskt belysas har en betydande reduktion i de beviljade byggnadsloven registrerats. De relativt höga prisen på ett flertal järn- och stålfabrikat och maskiner kan väntas verka begränsande på investeringsverksamheten inom industrien, i synnerhet i den mån farhågor för minskade avsättningsmöjligheter under 1938 uppstått.
Om på detta vis en del av de för den svenska konjunkturutvecklingen betydelsefulla faktorerna peka i riktning mot en sannolik avmattning i högkonjunkturen under 1938, böra å andra sidan den låga räntan, företagens konsoliderade ställning och det starka valutaläget verka stabiliserande och i varje fall hindra uppkomsten av en deflationistisk press på näringslivet. Den ännu rådande goda ordertillgången inom viktiga grenar av den tunga industrien och den starkt underbyggda köpkraften inom landet, som medger goda avsättningsmöjligheter för konsumtionsvaruindustrierna, bör ge åt det svenska näringslivet en avsevärd motståndskraft mot en relativt kortvarig och ej alltför djupgående konjunkturförsämring i utlandet.
I rådande läge kan, som av det anförda framgått, möjligheten av en utpräglad konjunkturförsämring under nästföljande budgetår icke avvisas. Om den nuvarande depressionstendensen i Förenta staterna under en nära framtid övervinnes, synes å andra sidan en ny expansionsvåg ej osannolik. Under alla omständigheter bör fasthållas, att det svenska näringslivet trots vissa tecken till avmattning alltjämt befinner sig i en utpräglad högkonjunktur.
Inkomsterna.
13 Finansplanen.
Statsutgifternas stegring. Då både omfånget och karaktären hos de senare årens utgiftsstegringar äro av betydelse vid omdömet om vart statsfinansiella läge, och då en klar bild av vad som tilldragit sig, icke erhalles genom en enkel jämförelse mellan de sammanlagda utgiftssiffrorna för olika budgetår, finns anledning att här i grova drag lämna en redogörelse för de viktigaste posterna. Betydande delar av de beslutade anslagsökningarna framträda helt först i nästa budgetårs utgiftssummor, och det blir sålunda nödvändigt att välja dessa till ena jämförelseledet. Detta kan ske därför att 1938/39 års budgetförslag på de punkter, som i detta sammanhang äro av intresse, i stort sett icke innefattar andra utgiftsökningar än sådana som grunda sig på tidigare fattade beslut. Till utgångspunkt för jämförelsen väljes budgetåret 1931/32, då den av krisläget senare framkallade utgiftsstegringen ännu icke framträtt, och då inga skattehöjningar ännu vidtagits.
Verkliga utgifter i riksstaten 1931/32 äro upptagna till 745.9 miljoner kronor, medan motsvarande siffra i budgetförslaget 1938/39 utgör 1,181.2 miljoner kronor, alltså en ökning på 435.3 miljoner kronor. Icke mindre än 80 procent av denna ökning finner man under de fyra huvudtitlarna för försvars-, social-, ecklesiastik- och jordbruksdepartementen. Kring dessa huvudtitlar samlar sig också det väsentliga intresset. Rörande de övriga med en sammanlagd ökning på ungefär 84 miljoner kronor må det vara nog att erinra om följande. Icke mindre än 38 miljoner kronor falla pa kommunikationsdepartementet och bero på stegringen av bilskattemedlens specialbudget. Införandet av lotterimedel och tipsmedel på budgeten liksom av pensionsfondernas avkastning har ökat summan för handelsdepartement och pensionshuvudtitel med 13 miljoner kronor. En ökning av räntor pa statsskulden med 8 miljoner kronor svarar mot ökade investeringar i affärsverk och andra produktiva fonder. En särställning intager även ökningen av utjämningsskattens specialbudget med 12 miljoner kronor. Om därtill slutligen läggas vissa formella ökningar, t. ex. genom inrättandet av fastighetsfonden, återstår av de 84 miljoner kronorna endast ett tiotal miljoner, fördelade på ett stort antal poster.
De fyra huvudtitlarna med 80 procent av ökningssiffran, eller 351 miljoner kronor, ha naturligtvis också att uppvisa rent formella ändringar, som göra siffrorna ojämförbara. Om man rensar bort formella stegringar genom uppbördsmedel och fastighetsfond och dessutom finner det rimligt att frånräkna vissa avgifter för jordbruksregleringar samt det årliga bidraget från pensionsfonden, vilka icke direkt belasta skattedragarna, får man för dessa huvudtitlar i det nya budgetförslaget 703 miljoner kronor att jämföra med 444 miljoner kronor i riksstaten 1931/32. ökningen skulle alltså uppgå till 259 miljoner kronor. Härav faller på försvarshuvudtiteln 49 miljoner kro-
14 Inkomsterna.
nor, på socialdepartementet 130 miljoner kronor, på ecklesiastikdepartementet 55 miljoner kronor, på jordbruksdepartementet 25 miljoner kronor.
Det möter ingen svårighet att i grova drag skaffa sig en föreställning, om hur dessa ökningar fördela sig på väsentliga, stora poster. Någon specificering av de 49 miljoner kronorna på försvarshuvudtiteln torde icke vara erforderlig. Däremot är det av intresse att granska socialdepartementets 130 miljoner kronor. Av dessa gå mer än 17 miljoner kronor till luftskydd, polisväsen, länsstyrelser och sjukvårdsstat. Anslagen till arbetslöshetens bekämpande ligga omkring 8 miljoner kronor högre än 1931/32. Till bostadsbyggande, till fattigvård och barnavård, till blinda, till alkoholistvården gå inemot 13 miljoner kronor mera nu än 1931/32. Kostnaderna för sjukförsäkring och därmed sammanhängande ting ha stigit från 4 till 20 miljoner kronor. Slutligen den största posten, folkpensioneringens olika grenar, där ökningen från 47 till 114 miljoner kronor — sedan 46.5 miljoner kronor ur pensionsfonden frånräknats — uppgår till 67 miljoner kronor.
Ecklesiastikdepartementets ökning på 55 miljoner kronor härrör väsentligen från löneregleringar, överflyttning av skolkostnader från kommunerna till staten, samt en någorlunda jämnt fördelad utvidgning av undervisningsväsendet i allmänhet. För universitet och tekniska högskolor blir ökningen 5 miljoner kronor, för allmänna läroverken över 10 miljoner kronor, för folkundervisningen 35 miljoner kronor och för yrkesskolorna över 4 miljoner kronor.
Vad slutligen jordbrukets huvudtitel beträffar, faller av de 25 miljoner kronorna i ökning icke mindre än 20 miljoner kronor på avsättningen av margarinaccis för vissa jordbruksregleringar. De återstående 5 miljoner kronorna äro fördelade på ett flertal poster, däribland veterinärväsendet med närmare 2 miljoner kronor.
Till denna översikt kan fogas en erinran om att dessa betydande utgiftsökningar i största utsträckning kommit till stånd genom mycket eniga beslut. Delade meningar ha egentligen gjort sig gällande i fråga om folkpensionernas dvrortsgruppering och försvarsreformen. I vartdera fallet har striden ur statsfinansiell synpunkt rört sig om ett eller ett par tiotal miljoner kronor. Avståndet mellan de olika linjerna har alltså icke varit så stort att ett genomförande av de mindre långtgående förslagen skulle ha givit till resultat en budgetökning av väsentligen annan storleksordning. Denna anmärkningsvärda enighet ändrar emellertid ingenting i det faktum, alt utgiftsökningarna äro så stora, att man, även under en ekonomisk uppgångstid, för deras täckning får nästan helt ta i anspråk en genom ett flertal skattehöjningar utvidgad inkomstram.
Skattehöjningarna. Innebörden av skattehöjningarna klargöres icke helt enkelt genom en jämförelse mellan skatteinkomsterna vid två olika tidpunkter. Förändringar ha ägt rum i skatteunderlaget, och konsumtionsskatttrnas höjning har med all sannolikhet påverkat konsumtionens omfattning.
Inkomsterna.
15 Emellertid torde följande siffror likväl ge vissa hållpunkter för ett omdöme om vad som tilldragit sig.
Budgetåret 1931 32 uttogs inkomstskatten efter procenttalet 145. Med nuvarande skatteunderlag skulle avkastningen ha blivit 200 miljoner kronor. För 1938/39 med ett procenttal av 170 beräknas 235 miljoner kronor, alltså en ökning på 35 miljoner kronor. Extra inkomstskatten och särskilda förmögenhetsskatten, som icke funnos 1931/32, antagas ge 45 miljoner kronor. Arvsskattens höjning kan approximativt beräknas till omkring 12 miljoner kronor. Sammanlagt blir det för skatter på inkomst och förmögenhet 92 miljoner kronor. Om utjämningsskatten, som fördubblats, räknas med, tillkomma ytterligare 7.5 miljoner kronor.
För konsumtionsskatternas del får det vara nog att anföra beloppen för stegringen från 1931/32. Tobaksskatten har stigit från 67 till 96 miljoner kronor, varvid det är påtagligt att större delen av ökningen beror på den ökade konsumtionen och icke på skattesatsernas höjning. Omsättningsskatten på spritdrycker har gått upp från 40 till 96 miljoner kronor, alltså med 56 miljoner kronor, och maltskatten från 17.5 till 30 miljoner kronor, alltså med 12.5 miljoner kronor. Margarinaccisen, som är ny, ger 20 miljoner kronor. Höjningen av vissa finanstullar — däribland enbart för kaffe med över 7 miljoner kronor — kan icke antagas ge mindre än 10 miljoner kronor. Sammanlagda inkomsthöjningen på dessa poster är alltså 127.5 miljoner kronor.
Budgetarbetets förutsättningar. Det är två omständigheter som icke kunnat undgå att sätta sin prägel på budgetarbetet. Den ena är den stegring av statsutgifter och skattenivån, för vilken redogörelse nu lämnats. Den andra är den oklarhet som råder i fråga om den närmaste tidens ekonomiska utveckling och som tvingar till att även räkna med möjligheten av ett omslag i konjunkturen. Från dessa utgångspunkter ha följande överväganden lett fram till de riktlinjer, efter vilka det nya budgetförslaget utformats.
Konsekvenserna av de senaste årens utgiftsbeslut äro icke helt uttömda genom en hänvisning till utgiftsnivån i nästa års budget. För en del av anslagsposterna förutsättes nämligen en viss automatisk stegringstendens. Ett försök att i någon mån bedöma utgifternas utveckling under den närmaste framtiden återfinnes i en bilaga till statsrådsprotokollet. Vågar man på grundval härav formulera något omdöme om förhållandet mellan väntade utgifter och nu påräkneliga inkomster, får det bli, att utsikter finnas till fortsatt balans under förutsättning av en i stort sett uppehållen inkomstnivå. För nya utgifter i mera avsevärd omfattning skulle sålunda täckning kunna beredas endast genom utvidgning av den statliga inkomstramen. Det finns anledning till att icke just nu taga en sådan utvidgning i sikte. En betydande del av de beslutade utgiftsökningarna framträder, såsom nämnt, i sin fulla utsträckning först under nästkommande budgetår. Någon erfarenhet om det budgetära jämviktsläget på en ny och höjd nivå kan endast vara till gagn vid det fortsatta övervägandet av frågan, hur
16 Inkomsterna.
statliga åtgärder och statliga utgifter bäst kunna lämna sitt bidrag vid strävandet att höja folkets levnadsstandard. Jag har förut erinrat om det anmärkningsvärda mått av enighet, som på detta område kommit till synes i de senaste årens beslut. Det är uppenbarligen önskvärt att för nya steg på samma väg söka vinna största möjliga anslutning. Detta torde bäst kunna ske genom att tillfälle beredes att i ett något större sammanhang ta i betraktande de olika åtgärder, som nått fram till aktualitet, väga dem mot varandra och mot de kostnader, som krävas för deras förverkligande. Någon annan väg torde för övrigt icke finnas för att komma fram till ett rimligt svar pa fragan, vad samhället »har råd till» av sociala reformer eller vad medborgarna »ha råd till» att ge ut för sådana behov, som bättre tillfredsställas genom samfällda anordningar än av den enskilde på egen hand.
En sålunda motiverad strävan att för nästa år hålla budgeten praktiskt taget inom den utgiftsram, som framgår ur redan fattade beslut, hämtar snarast ett stöd ur betraktandet av det nuvarande konjunkturläget och utsikterna för den närmaste framtiden. Detta läge har jag ovan kännetecknat som en fortsatt högkonjuktur med vissa drag av osäkerhet, som kunna utlösas i ett hastigt övergående bakslag, men där möjligheten av en djupare depression icke kan lämnas ur räkningen. Såsom framgår av den här förut lämnade redogörelsen för den nya budgetordningen, skulle ett dylikt konjunkturomslag icke behöva mötas med stegrade skatter och radikala nedskärningar av utgifterna. En underbalansering av budgeten under något eller några år förutsättes uppvägd av tidigare konsolideringsåtgärder jämte regelbunden och hastig återbetalning av under krisåren upptagna lån. Denna hänvisning till det ekonomiska livets möjligheter till återhämtning och alltså till budgetramens styrka pa något längre sikt innebär ett bemötande av den icke ovanliga invändningen mot vissa statsutgifter, att de överstiga vår bärkraft, därför att de icke vid oförändrad skattenivå kunna täckas av statsinkomsterna under nästa ekonomiska kris. Men med detta bemötande låter väl förena sig tankegången, att bestående utvidgningar av budgetramen bättre höra samman med ekonomiska uppgångstider än med förberedelser att möta en depression.
Detta hindrar som bekant icke, att just under depressionstider statliga åtgärder kunna vidtagas, som för mängder av medborgare innebära en höjd standard. Jag asyftar därmed olika slag av statliga kapitalinvesteringar, t. ex. i bostadsbygge och annat mera. Det föreligger nämligen uppenbart en skillnad mellan dylika socialpolitiska åtgärder och sådana som bestå i en ren överflyttning av inkomst, t. ex. folkpensionerna. I senare fallet måste den reala inkomsten för folkhushållet betraktas såsom redan frambragt, och statens åtgärder innebära endast, att förfogandet över denna inkomst flyttas över från skattebetalarna till pensionstagarna. Men vid investeringar, t. ex. i bostadsbygge under en lågkonjunktur, med hjälp av annars outnyttjad produktionskraft, skapas ny real inkomst genom de statliga åtgärderna. Tillskottet i bostäder, varigenom standarden för vissa medborgaregrupper
t
Inkomsterna.
liöjes, har sålunda karaktär av produktionsökning och icke av en inkomstöverflyttning, som vissa medborgaregrupper uppfatta såsom en börda.
Förberedelser för denna art av socialpolitik liksom för kapitalinvesteringai över huvud falla därför också inom ramen för budgetarbetet i nuvarande konjunkturläge. Dess möjligheter till utveckling i två olika riktningar, antingen fortsatt god konjunktur, om än med en kortvarig stagnation, eller också allvarlig depression, kunna icke på utgiftssidan mötas med något mellanting mellan restriktiva och expansiva åtgärder. Det naturliga blir i stället att vid uppgörande av ordinarie anslagsäskanden i budgeten öva all den återhållsamhet, som är förenlig med ofrånkomliga praktiska hänsyn, men att samtidigt för ett möjligt krisläge ha i färdig beredskap arbetsplaner för kapitalinvesteringar, som med kortaste varsel kunna sättas i verket. De sakkunniga för inventering av lämpliga beredskapsarbeten ha på kraftigast möjliga sätt strukit under angelägenheten av att icke vänta med nödvändiga förberedande åtgärder, till dess krissituationen redan inträtt. Erfarenheterna från de sistförflutna depressionsåren tala i detta hänseende ett tydligt språk. Svårigheterna torde väsentligen kunna övervinnas genom att riksdagen sättes i tillfälle att granska uppgjorda investeringsplaner och å en särskild anslagsplan bevilja erforderliga medel till deras utförande, men att arbetenas igångsättande göres beroende av den ekonomiska konjunkturens utveckling.
Det lämpliga omfånget hos en sådan beredskapsbudget synes bättre kunna bedömas vid en något senare tidpunkt, och den närmare utformningen torde därför böra något anstå. Endast en anmärkning skall därför tillfogas rörande de möjliga psykologiska verkningarna av att ett konjunkturomslag på detta sätt tages allvarligt i betraktande såsom en möjlighet, från vilken man icke kan bortse. Det är riktigt att »psykologiska» faktorer av detta slag synas spela en betydande roll i vårt ekonomiska liv. Det säges med en viss sanning, att talet om kris påskyndar för att icke säga skapar en kris; att ge uttryck åt förtroende för det ekonomiska livets sundhet och åt övertygelsen att den goda konjunkturen kommer att fortsätta, anses därför ofta vara det riktiga, även om det icke helt skulle motsvara den talandes eller skrivandes verkliga uppfattning. Sannolikt vinnes på denna väg föga för motverkande av en pessimistisk stämningsvåg. Även den uppriktigt förhoppningsfulle blir misstänkt för att tala i pedagogiskt syfte. I ett läge som det nuvarande, där mycket kan anföras till stöd för antagandet, att ett bakslag på grund av händelser ute i världen icke behöver bli djupgående eller långvarigt, synes det icke tjäna något förnuftigt ändamål att låtsas blunda för den sämre möjlighet, som ändå uppenbarligen finns. Vad man från statsmakternas sida kan göra för att stärka förtroendet, synes främst böra bestå däri, att det klart säges ut att en ekonomisk nedgångstid icke kommer att mötas genom höjda skatter och en depressivt verkande nedskärning av statliga utgifter, och att förberedelser träffas för alt genom investeringar från det allmännas sida i möjligaste mån fylla ut det bortfall av köpkraft, som kan bli följden av inskränkningar inom de enskilda företagen.
Till de av konjunkturläget betingade åtgärderna hör slutligen strävan efter
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sand. Nr 1 I)rl 2.
18 Inkomsterna.
ytterligare konsolidering genom skapande av överskott. Den närmare innebörden av denna strävan både ur trängre statsfinansiell och mera allmänekonomisk synpunkt har tidigare blivit belyst under redogörelsen för den nya riksstatsuppställningen. Resultatet under en följd av år kan tvdligen ta sig uttryck antingen i uppsamlandet av fonder, som synas påtagligt vittna om tillvaron av »reserver» att tillgripa i en svar tid, eller också i en täckning av förluster och avbetalning av skulder, som mindre uppenbart men lika effektivt stärker det statsfinansiella läget. På den förra vägen skulle det i nuvarande läge ha varit möjligt att, sedan vissa »normala» avskrivningar av måttlig omfattning blivit upptagna i nästa års budget, gå över till den nya budgetordningen med en budgetutjämningsfond av högst betydande storlek. Oräntabla investeringar från tidigare år skulle emellertid då ha kvarstått och krävt fortgående avskrivning i framtiden. Det har synts mera tilltalande att nu på en gång föra samman alla gamla skulder och förluster samt undersöka möjligheten av att i ett sammanhang företa en avskrivning med hjälp av olika uppsamlade tillgångar. Resultatet för vilket jag senare skall siffermässigt redogöra, har blivit att budgetutjämningsfonden skulle komma att börja sin bana med en positiv, men måttlig behållning, till vilken under budgetåret finge läggas det i riksstaten för 1938/39 beräknade överskottet. Vill man göra en jämförelse mellan detta läge och det som rådde före utbrottet av senaste kris, torde slutsatsen böra bli, att i den mån de budgetmässiga förhallanden, som pläga uttryckas i formeln statens förmögenhetsställning, äro av betydelse för omdömet om vår motståndskraft vid krisartade påfrestningar, vi icke stå sämre rustade nu inför eventualiteten av ett bakslag i konjunkturen, än vi gjorde vid 1930-talets början inför den svåraste kris vårt moderna näringsliv haft att genomgå.
Om budgetarbetets förutsättningar, vad beträffar inkomstsidan, kan jag fatta mig mycket kort. Här kan det tydligen icke vara tal om alternativa beräkningar under förutsättning av olika konjunkturutveckling. I stället förefaller det rimligt att välja en medelväg. Jag har alltså i stort sett kunnat följa riksräkenskapsverkets inkomstberäkningar. Skulle ett allvarligt bakslag i konjunkturen inträda, är det sannolikt att underskott kommer att uppstå. Visa sig farhågorna för ett omslag vara ogrundade, böra inkomsterna bli icke oväsentligt högre än de beräknade.
Inkomstberäkningen, Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning ger för driftbudgeten en samlad inkomstsumma på 1,223.13 miljoner kronor. Detta innebär en ökning utöver de belopp varmed motsvarande inkomsttitlar upptagits i nu gällande riksstat med sammanlagt 81.72 miljoner kronor. Med frånräknande av de för särskilda utgiftsändamål bundna, å specialbudgeter redovisade inkomsterna ävensom inkomsterna av statens pensionsfonder, vilka icke i innevarande budgetårs riksstat redovisas å inkomstsidan, stannar inkomststegringen vid 53.98 miljoner kronor.
Det största bidraget till den sammanlagda inkomstökningen erhålles från den ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten, vars avkastning beräknas
Inkomsterna.
stiga med 35 miljoner kronor från 200 till 235 miljoner kronor. Stegringen av den extra inkomst- och förmögenhetsskatten uppskattas till 2.5 miljoner kronor, medan för den särskilda förmögenhetsskatten icke beräknas någon ökning. Stämpelmedlen äro uppräknade med 5 miljoner kronor från 65 till 70 miljoner kronor. För tobaksskattens del räknar verket med en ökning av 3 miljoner kronor. För rusdrycksmedlen räknas med följande ökningar, nämligen för brännvinstillverkningsskatten med 2 miljoner kronor, partihandelsbolaget med 0.5 miljon kronor, omsättnings- och utskänkningsskatten med 3 miljoner kronor samt maltskatten med 1.5 miljon kronor. De i specialbudgeter ingående inkomsttitlarna utjämningsskatt, automobilskattemedel samt accis å margarin och vissa andra fettvaror visa ökningar på respektive 3 miljoner, 9 miljoner och 5 miljoner kronor.
Den sammanlagda inkomstökningen för uppbördstitlama uppgår till något över 4 miljoner kronor, varav emellertid 3.5 miljoner kronor hänföra sig till jordbrukets specialbudgeter.
Riksbankens vinstmedel beräknas stiga med 2 miljoner kronor och inkomsterna från statens aktier i Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag äro av riksräkenskapsverket uppräknade med 3 miljoner kronor.
Inkomsterna från statens affärsverksfonder utvisa en nettominskning å 5.5 miljoner kronor. För postverket och domänverket redovisas minskning med tillhopa 8.5 miljoner kronor, medan övriga affärsverk utvisa ökning med 3 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverkets beräkning av utfallet under budgetåret 1938/39 av inkomst- och förmögenhetsskatterna, som förutsätter, att dessa uttagas efter samma grunder som innevarande budgetår, har jag under samma förutsättning ansett mig kunna godtaga. Jämväl i övrigt kan jag på de flesta punkter ansluta mig till verkets uppskattningar. Av chefen för handelsdepartementet förordad ändring i organisationen av penninglotteriväsendet, i samband varmed staten skulle avstå från stämpelavgiften å lottsedlarna, har föranlett mig att föreslå en uppräkning av inkomsttiteln lotterimedel med 4.2 miljoner kronor och en nedräkning av stämpelmedlen med 3 miljoner kronor. Envar av inkomsttitlarna tobaksskatt, rusdrycksförsäljningsmedel från partihandelsbolag och telegrafverket har jag vidare ansett mig kunna räkna upp med 1 miljon kronor i förhållande till riksräkenskapsverkets beräkning. Under huvudinkomsttiteln uppbörd i statens verksamhet har inkomst av myntning och justering ansetts böra höjas med 1 miljon kronor och vissa andra titlar underkastats smärre förändringar. Inkomsterna från statens utlåningsfonder och fonden för låneunderstöd har jag funnit böra jämkas uppåt med sammanlagt 0.1 miljon kronor. I anslutning till förslag om överföring av statens aktier i aktiebolaget Aerotransport till en särskild luftfartsfond skulle statens inkomster av detta aktieinnehav utgå från riksstatens inkomstsida, vilket medför en minskning å 0.1 miljon kronor.
Nettoresultatet av de av mig förordade modifikationerna i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning skulle bli en höjning med 4.47 miljoner kronor av
20 Inkomsterna.
den inkomstsumma, vartill denna lett fram; härav faller emellertid 1.2 miljon kronor på den del av titeln lotterimedel som ingår i specialbudget.
Den sammanlagda inkomstsumman å driftbudgeten enligt den av mig förordade uppskattningen blir alltså 1,227.6 miljoner kronor, vilket innebär en ökning utöver motsvarande summa i riksstaten för löpande budgetår med 86.19 miljoner kronor.
Utgifterna. Riksstaten för innevarande budgetår upptager verkliga utgifter till ett sammanlagt belopp av 1,091.94 miljoner kronor. Denna utgiftssumma är jämförbar med det belopp som i riksstatsförslaget redovisas å driftbudgetens utgiftssida efter frånräknande av de anslag som upptagits å den nya huvudtiteln »Avskrivning av nya kapitalinvesteringar», eller sammanlagt 1,181.20 miljoner kronor. Stegringen av verkliga utgifter utgör sålunda 89.26 miljoner kronor.
Till viss del är ökningen att hänföra till specialbudgetstitlar. Sålunda ökas de mot automobilskattemedlen avräknade anslagen med 9 miljoner kronor, avsättningen till jordbrukets prisregleringsfond med 8.6 miljoner kronor och avsättningen till skatteutjämningsmedlens fond med 3.4 miljoner kronor. Vidare tillkommer, till följd av ändrad redovisning av lotterimedlen, en ny specialbudgetstitel, avsättning till lotterimedelsfonden, å 1.2 miljon kronor samt ökas avsättningen till fonden för idrottens främjande med 1 miljon kronor. Totalisatorbudgeten ökas med 0.25 miljon kronor. Tillsammantagna svara specialbudgetstitlarna för en ökning av verkliga utgifter med något över 23 miljoner kronor.
Dragés denna ökning från den totala utgiftsstegringen, kvarstår en ospecificerad ökning å, avrundat, 66 miljoner kronor. Av denna betingas ett belopp å 5.65 miljoner kronor av övergången till bruttoredovisning av vissa anslag å elfte huvudtiteln. Efter korrigering för även denna blott skenbara ökning av nettobelastningen å budgeten erhålles en sammanlagd reell stegring av utgifter för annat än avskrivningsändamål å i runt tal 60 miljoner kronor.
I viss mån utom huvudtitlarna falla de halvt automatiska utgiftsstegringarna för dyrtidstillägg och ersättningsanslag till fastighetsfonden. Gemensamt svara ifrågavarande anslagsgrupper för en utgiftsökning å i runt tal 6.4 miljoner kronor. Därav betingas den större delen, eller 4.3 miljoner kronor, av en omräkning av anslagen till dyrtidstillägg efter en levnadskostnadsindex å 166, vilken ansetts motiverad med hänsyn till prisutvecklingen under förflutet år.
Om man frånräknar jämväl senast berörda ökning från den totala utgiftsstegringen erhålles ett belopp å cirka 54 miljoner kronor att fördela å de olika huvudtitlarna och för dessa specifika utgiftsändamål. I allt väsentligt förklaras ökningen av automatiska utgiftsstegringar under femte och åttonde huvudtitlarna samt av vissa anslagshöjningar under fjärde huvudtiteln, som sammanhänga med 1936 års försvarsbeslut eller nödvändiggjorts av inträffade prisstegringar å olika förnödenheter. Nya utgiftsändamål spela sålunda en mycket ringa roll.
Inkomsterna.
21 Bortses från anslagen till dyrtidstillägg samt från ersättningsanslagen till fastighetsfonden och specialbudgetstitlarna visa första, andra och tredje huvudtitlarna i huvudsak oförändrade utgiftssummor. Detsamma är förhållandet med nionde huvudtiteln, trots att denna inrymmer en automatisk höjning med 1 miljon kronor å anslaget till åtgärder mot tuberkulos hos nötkreaturen; utrymme för denna ökning och för utgifter för nya ändamål av ungefär samma storleksordning har erhållits genom vissa icke automatiska besparingar. Sjätte huvudtiteln visar efter berörda reduktioner en minskning med 1.2 miljon kronor. Till huvudtitelns slutsumma bör emellertid för vinnande av större jämförbarhet med gällande riksstat läggas det å driftbudgeten i riksstatsförslaget redovisade underskottet å luftfartsfonden av 1.3 miljon kronor. A sjunde huvudtiteln framträder en minskning med ungefär 1.7 miljon kronor. Bakom denna ligger en sänkning av anslaget till 1938 års allmänna fastighetstaxering med ett något lägre belopp samt en nedgång å 2 miljoner kronor till följd av att förstärkningsanslaget till skatteutjämningsmedlens fond bortfaller. Dessa förändringar balanseras till en väsentlig del av de automatiska utgiftsstegringarna till inlösen av vissa frälseräntor samt ersättning för mistad tolag.
Nettoresultatet av förändringarna å här berörda huvudtitlar är en minskning med något mer än 1 miljon kronor.
Å fjärde huvudtiteln redovisas, bortsett från anslagen till dyrtidstillägg och till ersättning till fastighetsfonden, en ökning med cirka 5/j miljoner kronor. Vid lantförsvaret inträda ökade kostnader på omkring 4 miljoner kronor fördelade på ett flertal anslag, bl. a. till munderingsutrustning, mathållning, furagering och övningar; denna ökning motväges emellertid av en ungefär motsvarande minskning av anslagen till materielanskaffning sammanhängande med 1936 års arméorganisation. För flygvapnets del redovisas en ökning å 3.30 miljoner kronor som i huvudsak hänför sig till materielanslagen. Anslagen till sjöförsvaret öka med sammanlagt 2.17 miljoner kronor, fördelade närmast å övnings- och underhållsanslagen samt anslaget till minmateriel.
Efter frånräknande av höjningen av dyrtidstilläggs- och ersättningsanslagen visar femte huvudtiteln en ökning med närmare 29 miljoner kronor. Då arbetslöshetsanslagen sänkts med 6.25 miljoner kronor och anslaget till bostadsbyggande å landsbygden med 3 miljoner kronor — för att nämna de viktigaste reduktionerna — har man emellertid att räkna med en bruttoökning av anslagen under huvudtiteln med i runt tal 38 miljoner kronor. Den största utgiftsstegringen utvisa folkpensioneringen och barnbidragen med tillhopa 19.4 miljoner kronor. Bidragen till sjukkassorna öka med 2.15 miljoner kronor. Anslagen till moderskapspenning och mödrahjälp visa en höjning med sammanlagt 2.8 miljoner kronor. För bidrag till avlöningar åt distrikts- och reservbarnmorskor räknas med en anslagsökning å 1.83 miljon kronor. Ett nytt anslag å 2.5 miljoner kronor tillkommer för ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott. Nya äro även anslagen till uppförande samt drift av förlossningsanstalter och väntehem å 1.03 miljon
22 Inkomsterna.
kronor. Samtliga här angivna utgiftsstegringar äro av automatisk natur. Tillsammans uppgå de till något över 30 miljoner kronor. Av en vid protokollet fogad bilaga framgår, att de sammanlagda automatiska stegringarna å huvudtiteln uppgå till ett belopp som är över 5 miljoner kronor högre. Den icke automatiska utgiftsstegringen utgör i runt tal 2.5 miljoner kronor och torde till ungefär hälften falla på nya ändamål, såsom livräntetillägg åt vissa livräntetagare, statens institut för folkhälsan och arbetstidsförkortning vid sinnessjukhusen.
Åttonde huvudtiteln visar en utgiftsökning, som efter korrigering för omräkningen av ersättningsanslaget till fastighetsfonden uppgår till 16.33 miljoner kronor. En direkt jämförelse mellan dyrtidstilläggsanslagen låter sig
1 detta fall icke genomföra på grund av lärarlöneregleringen, med vilken följt en övergång från oreglerat till reglerat dyrtidstillägg för betydande personalgrupper. En uppskattning ger emellertid vid handen, att huvudtitelns slutsumma vid samma levnadskostnadsindex som lagts till grund för anslagsberäkningen under innevarande budgetår skulle visat en ökning på ungefär 15 miljoner kronor. Av detta belopp kan ett netto å cirka 8 miljoner kronor hänföras till kostnaderna för genomförandet av löneregleringen vid statliga och kommunala läroanstalter. I övrigt betingas en utgiftsstegring å 1.26 miljon kronor av statens övertagande av dövstumundervisningen. Över 1 miljon kronor utgår i ökade understöd till kommunala anstalter för yrkesundervisning och verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom. Stipendier åt elever vid yrkes- och verkstadsskolor öka med 0.65 miljon kronor. Ett belopp av 0.4 miljon kronor utgår i ökade bidrag till undervisningslokaler vid folkskoleväsendet. Andra automatiska utgiftsstegringar av större omfattning avse karolinska sjukhuset och Chalmers tekniska högskola. Vidare har från femte huvudtiteln överförts anslaget till skolbarnsbespisning, vilket upptagits med 0.3 miljon kronor. Samtliga automatiska utgiftsstegringar under åttonde huvudtiteln uppgå till netto närmare 13 miljoner kronor. Återstående belopp fördelar sig på ett mycket stort antal smärre ändamål. Hälften torde kunna antagas hänföra sig till ofrånkomliga utgifter för äldre anslagsändamål. Ungefär 1 miljon kronor avser alltså nya ändamål, varav emellertid intet är av sådan ekonomisk betydelse, att det behöver anföras i detta sammanhang.
Å tionde huvudtiteln redovisas — efter frånräknande av specialbudgetstitlar samt dyrtidstilläggs- och ersättningsanslag — en sammanlagd stegring av utgifterna å något över 1 miljon kronor. De viktigaste till höjningen bidragande anslagen avse vissa undersöknings- och förberedelsearbeten inom bergsbruket samt ersättning till sjömanshusen.
Elfte huvudtiteln företer en automatisk utgiftsökning å i runt tal
2 miljoner kronor. Den långt större redovisade stegringen förklaras dels av höjda dyrtidstillägg, dels av den tidigare berörda övergången till bruttoredovisning av vissa anslag.
För räntor å statsskulden m. m. redovisas slutligen under utgiftshuvudtiteln riksgäldsfonden en utgiftsökning å cirka 2.5 miljoner kronor.
Inkomsterna.
23 Sammanfattande kan den lämnade specifikationen sägas visa, att i det framlagda budgetförslaget mellan 4 och 5 miljoner kronor disponeras för nya utgiftsändamål, med relativt jämn fördelning å femte, åttonde, nionde och tionde huvudtitlarna. Härvid är emellertid att märka, att vissa anslagsäskanden icke upptagits i statsverkspropositionen, dels därför att de icke nu giva upphov till utgifter, dels därför att det icke för närvarande kan avgöras, huruvida eller i vad mån de kunna komma att belasta redan nästkommande budgetår. Detta gäller dels utgifterna för ökat luftvärn, dels kostnadsökningen för vissa av de löneregleringar, varom förslag komma att föreläggas riksdagen. o
Med avseende å utvecklingen under de olika huvudtitlarna må slutligen nämnas, att förslag avseende ändrad lönegradsplacering för grupper av befattningshavare icke framlagts, enär prövningen av 1936 års lönekommittés förslag till nytt civilt avlöningsreglemente ansetts böra avvaktas. Ej heller med avseende å lönegradsplaceringen för enstaka befattningar har det framstått som lämpligt att nu framlägga förslag till ändring i andra fall än då särskilda skäl ansetts utesluta ett uppskov.
Det återstår att behandla utvecklingen av de av skattemedel täckta utgifter som avse avskrivningsändamål. I riksstaten för innevarande budgetår uppgå dessa utgifter till 16.55 miljoner kronor för nyinvesteringar och 32.03 miljoner kronor för skuldavskrivning. För avskrivning av de nya investeringar som enligt det nu framlagda riksstatsförslaget skulle ske i statens kapitalfonder har under den nya huvudtiteln »Avskrivning av nya kapitalinvesteringar» upptagits sammanlagt 27.36 miljoner kronor, alltså 10.81 miljoner kronor mer än som anvisats till motsvarande ändamål i riksstaten för löpande budgetår.
Stegringen av skattemedelsutgifterna för nyinvesteringar förklaras helt av att en skärpning av finansieringsreglerna ansetts påkallad. Genomförandet av fullständig avskrivning av anslag till nya byggnader för försvarsväsendet medför sålunda ökade utgifter å 8.47 miljoner kronor. En motsvarande förändring med avseende å investeringar för luftfartsväsendets räkning ledei till en ökad utgiftsbelastning å 0.37 miljon kronor. Skärpta avskrivningsregler för fastighetsfondens del betyda en ökning av de för nya kapitalinvesteringar erforderliga skattemedelsanslagen med 4.22 miljoner kronor. Då den utgiftsökning som är hänförlig till skärpningen av avskrivningsreglema sålunda uppgår till 13.06 miljoner kronor, skulle den statliga investeringsverksamhet, vartill medel äskas i riksstatsförslaget, med tillämpning av hittills gällande finansieringsregler ha krävt ett tillskott av skattemedel å 14.30 miljoner kronor eller något mer än 2 miljoner kronor mindre än som disponerats för motsvarande ändamål å löpande riksstat.
Verkan av den samlade utgift å 13.06 miljoner kronor under huvudtiteln »Avskrivning av nya kapitalinvesteringar», som betingas av skärpningen av kraven på avskrivning, är tydligen en förmögenhetskonsolidering med motsvarande belopp utöver vad som skulle ha ernåtts vid tillämpning av äldre
24 Inkomsterna.
finansieringsregler. Vid en jämförelse mellan nu löpande budget och det framlagda budgetförslaget bör alltså detta belopp på 13.06 miljoner kronor ställas mot den summa å 32.93 miljoner kronor som i nu gällande riksstat avsetts för avskrivning av lånemedelsförluster. Differensen utgör 19.87 miljoner kronor, och den konsolidering av statens förmögenhetsställning, som detta slags avskrivningar innebära, skulle såtillvida ha större omfattning i den gällande riksstaten än i nu framlagda budgetförslag. Vid oförändrade uttagningsgrunder beräknas emellertid, såsom tidigare framhållits, inkomsterna å driftbudgeten uppgå till 1,227.60 miljoner kronor. De anslag som avse i det föregående specificerade verkliga utgifter och utgifter för avskrivning av nya kapitalinvesteringar uppgå till sammanlagt (1,181.20 + 27.36 =) 1,208.66 miljoner kronor. Inkomstöverskottet skulle sålunda under angiven förutsättning utgöra 19.04 miljoner kronor eller approximativt samma belopp, som den förutnämnda differensen i fråga om avskrivningar.
Utfallet av löpande statsreglering. Behållningen å statsverkets kassafond den 1 juli 1937 uppgick till i runt tal 139.7 miljoner kronor. Av denna behållning skall enligt riksstaten för innevarande budgetår ett belopp av 48 miljoner kronor tagas i anspråk för möjliggörande av slutlig avskrivning av lanekapital, anvisat åt svenska spannmålsföreningen.
Enligt den av riksräkenskapsverket i skrivelse den 9 december 1937 framlagda beräkningen av budgetutfallet skulle i bokslutet för innevarande budgetår kassafonden tillföras ett överskott å riksstatens inkomsttitlar av i runt tal 43 miljoner kronor. Ämbetsverket framhåller, att detta gynnsamma resultat förutsätter, att någon mera avsevärd försämring i konjunkturläget icke inträder och att utvecklingen icke störes av mera omfattande arbetskonflikter under den återstående delen av budgetåret. För egen del skulle jag, med hänsyn till att endast ett par av de störa inkomstkällorna kunna väntas bli staikaie paverkade av konjunkturutvecklingen under det närmaste halvåret, vara böjd för att icke vänta stora avvikelser från den av riksräkenskapsverket gjorda beräkningen. Om man för det ogynnsamma fallet sänker det beräknade beloppet till omkring 30 miljoner kronor och vid fortsatt gynnsam utveckling räknar med ett maximum av 50 miljoner kronor, torde den sannolika marginalen vara angiven.
Till följd av de inträffade prisstegringarna har man att räkna med starkt ökad belastning å vissa förslagsanslag. Under sistförflutna budgetår belastades kassafonden med en nettomerutgift å cirka 7.4 miljoner kronor. Även om man gör en låg uppskattning av den merutgift som är att påräkna under innevarande år, torde man icke komma under 10 miljoner kronor. Å andra sidan är det knappast sannolikt att siffran kan komma att stiga till 15 miljoner kronor. För att icke även här behöva införa alternativa belopp räknar jag med en merutgift på 12 miljoner kronor.
Vid nästa budgetarsskifte skulle kassafonden enligt här återgivna uppgifter och beräkningar komma att uppgå till i runt tal (139.7 — 48 + 30 — 12 =) 109.7 miljoner kronor enligt det lägre alternativet och till (139.7 — 48 + 50
Inkomsterna.
_ 12 =) 129.7 miljoner kronor enligt det högre. Emellertid kommer kassafonden vid bifall till förslag som jag framlägger vid anmälan av övergångsstat för budgetåret 1937/38 (propositionen nr 2) att tillföras ytterligare inkomster. Enligt nämnda förslag skulle kassafonden vid utgången av budgetåret erhålla tillskott å sammanlagt 68.1 miljoner kronor, eller 11.9 miljoner kronor i inlevererade royaltymedel från Trafikaktiebolaget Giångesberg Oxelösund, 44 miljoner kronor i inlevererade vinstmedel från riksbanken och 12.2 miljoner kronor i från rusdrycksmedelsfonden omförd behållning. Å andra sidan hemställes i propositionen nr 8 angående tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår om belastning av kassafonden med 9.7 miljoner kronor för finansiering av i propositionen framlagda anslagsäskanden.
Det samlade resultatet av här angivna förslag till årets riksdag skulle för kassafondens del bli ett tillskott till fondens behållning vid budgetårsskiftet å i runt tal 58 miljoner kronor. Härtill kommer en större reservation å cirka 8 miljoner kronor, som erhålles vid slutlig sanering av förlagsfonden.
Med utgångspunkt från vad här anförts skulle kassafonden vid budgetårets slut komma att uppgå till mellan 175 och 195 miljoner kronor.
Budgetutjämningsfonden. Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen för den nya riksstatsuppställningen, kommer kassafonden från och med nästföljande budgetår att försvinna och uppgå i en budgetutjämnmgsfond med delvis andra uppgifter än den nuvarande fonden. Enligt den nya budgetordningen skall budgetutjämningsfonden ge en uttömmande bild av de förändringar i statens förmögenhetsställning, som inträda vid realiserandet av de fastställda riksstaterna. Den förutsättes kunna nedgå till negativa värden, om konjunkturförhållandena medföra en underbalansering med mycket betydande belopp av en eller flera riksstater. De budgetsakkunniga, som gåvo sitt förord åt denna anordning, ansågo sålunda, att den önskvärda konsolideringen under goda år icke borde eller behövde ta formen av stora positiva behållningar i budgetutjämningsfonden. Den uppfattningen torde icke ha saknat företrädare, att dylika hopsamlade överskott kunde leda till mindre försiktighet vid avvägningen av utgifterna. Sedan budgetutjämningsfonden nått en viss måttlig storlek, ungefär av den omfattning som på senare år ansetts vara lämplig för kassafonden, skulle alltså den fortsatta konsolideringen ske genom avskrivningar och skuldavbetalning, när icke en minskning av inkomsterna genom sänkt beskattning ansåges vara att föredraga framför ett stärkande av statens förmögenhetsställning. Då riksdagen gav sin anslutning till den nya budgetordningen, blev önskemålet om konsolidering under goda år starkt framhållet, och tankarna synas närmast ha gått i den riktningen, att betydande positiva behållningar borde eftersträvas. Emellertid måste även enligt riksdagens mening en sådan konsolidering »i första hand---självfallet omfatta täckning av eventuellt
förefintligt underskott från svaga finansår».
Vid övergången till den nya budgetordningen är det uppenbarligen nödvändigt alt avgöra, i vilken utsträckning dylika icke täckta underskott Irån
26 Inkomsterna.
föregående år böra anses föreligga. En av grundprinciperna för systemet med budgetbalansering över mer än ettåriga perioder är ju nämligen, att underskotten böra hastigt täckas genom regelmässigt ordnade avskrivningar. Det synes emellertid knappast rimligt, att dessa strängare regler leda till en hård belastning av budgeten under nu närmast följande år för återbetalning av skulder eller täckning av förluster, som delvis ligga långt tillbaka i tiden. Det blir en omdömesfråga, var gränsen här lämpligen bör dragas. Det avgörande som jag härefter ämnar föreslå, förutsätter täckning av även aldre förluster i så betydande omfattning, att såsom redan nämnts den nya budgetutjämnmgsfonden kommer att börja med en mycket måttlig behållning. Frågan huruvida konsolideringen efter en viss punkt bör ta formen av positiv fondbildning eller av skuldavbetalning, behöver alltså icke nu upptagas till behandling.
Det har visat sig vara i tekniskt hänseende den enklaste och klaraste anordningen, att hela denna reglering av statens förmögenhetsställning sker över kassafonden och i form av en tilläggsstat till nu gällande riksstat. I denna tilläggsstat, som för tydlighetens skull benämnes övergångsstat, och som framlägges i Kungl. Maj:ts proposition nr 2, äro de närmare motiveringarna intagna för de särskilda avskrivningar och skuldregleringar, som här nedan i korthet redovisas.
Skuldregleringar och budgetens balansering. Under de senaste åren med uppgång i det ekonomiska livet och stegring i statens inkomster ha betydande belopp tagits i bruk för täckning av de underskott och förluster, som förorsakats av krispolitiken i dess olika former. På detta sätt ha såväl de lånemedelsfinansierade utgifterna för offentliga arbeten som förlusterna på spannmålsregleringen blivit täckta av verkliga inkomster. Därjämte har emellertid också täckning beretts för äldre förluster och oräntabla investeringar i statsverksamheten. Slutavbetalning å förlusterna på Kreditkassan av år 1922, alltså minnen från en tidigare ekonomisk kris, äger rum under nu löpande budgetår. Medel ha också anvisats för nedskrivning av statens järnvägars oräntabla lånekapital. Detta konsolideringsarbete skulle tydligen ha blivit fortsatt, även om ingen budgetomläggning företagits och tvingat fram ett avgörande av frågan, i vilken utsträckning tidigare förluster limligen borde medtagas vid beräkning av omedelbart föreliggande avskrivningsbehov. Man kan säkerligen förutsätta, att av de kapitaltillgångar, som nu föreslås bli tillförda kassafonden, skulle saväl de 44 miljonerna från liksbankens avbetalningslanefond som de 12 miljonerna ur rusdrycksmedelsfonden ha tagits i bruk för avskrivningsändamål. Det är möjligt, att återstoden av förut hopräknade tillgångar skulle ha tillsvidare fått kvarstå i kassafonden, vilken alltså vid budgetårets utgång kunde ha beräknats till ett belopp mellan (175 — 56 =) 119 miljoner kronor och (195 —56 =) 139 miljoner kronor. Något avgörande skulle väl i så fall ej ha ägt rum av frågan, huru stora avskrivningar man i fortsättningen behövde räkna med.
Då en övergång till en ny budgetordning nu skall äga rum, synes det vara
Inkomsterna.
att föredraga att fatta ståndpunkt till frågan om de behövliga avskrivningarnas omfattning. Detta övervägande har, såsom framgår av de särskilda motiveringarna i övergångsstaten, lett till det resultatet, att ett belopp av 123.6 miljoner kronor upptagits för avskrivning omedelbart. I denna summa ingå som första post 34.9 miljoner kronor, utgörande riksgäldskontorets hela nu kända behov av avskrivningsmedel. Närmast därefter upptagas 12./ miljoner kronor till täckning av de å förlagsfonden redovisade förskott, varmed vissa byggnadsarbeten vid försvarsväsendet finansierats. Lika självklart är kanske icke, att ett avsevärt belopp användes till avskrivning a statens allmänna fastighetsfond. Byggnadsarbetena å denna fond finansierades ursprungligen med lånemedel, varjämte en relativt låg årlig avskrivningskvot bestämdes. Jag förordar nu i annat sammanhang, att en betydande begynnelseavskrivning för framtiden blir regel. Om mani önskvärd grad skall vinna den förstärkning av ställningen å fonden som åsyftas med omläggningen erfordras emellertid, att de nya avskrivningsreglerna erhålla en i viss mån retroaktiv tillämpning. En engångsavskrivning bor sålunda verkställas å fastighetsfonden genom vilken behållningen å dess fornyelsefond bringas upp till vad den skulle ha varit om de nya avskrivningsreglerna vunnit tillämpning redan från fondens tillkomst. Den behövliga summan har beräknats till 20 miljoner kronor. Frågan om statens järnvägars lanekapital föreslås löst på så sätt, att omkring 32 miljoner kronor, utgörande hela statens investering i Ostkustbanan, jämte närmare 16 miljoner kronor för såsom oräntabla bokförda elektrifieringsarbeten, eller sammanlagt 48 miljoner kronor, avskrivas med anlitande av tillgängliga medel, under det att ett belopp på 122.2 miljoner kronor anses vara av sådan natur, att nedskrivning utan täckning är befogad. Slutligen upptagas till avskrivning vissa illikvida tillgångar å 1.7 miljon kronor, vissa anläggningar for luftfarten a 1.3 miljon kronor samt det i svenska spannmålsaktiebolaget investerade kapitalet på 5 miljoner kronor, eller tillsammans 8 miljoner kronor.
Täckningsmedel till ett sammanlagt belopp av (34.9 + 12.7 + 20 + 48 + 4- g =) 123.6 miljoner kronor skulle alltså hämtas ur de i kassafonden sammanförda medlen. Då dessa vid budgetårets slut beräknades uppgå till belopp, liggande mellan 175 och 195 miljoner kronor, skulle kvarstå för att överföras i den nya budgetutjämningsfonden mellan 50 och /O mdjoner
kl Till denna behållning får läggas det överskott som kan uppstå i 1938.39 års budget. Såsom förut blivit nämnt, beräknas inkomsterna for nästkommande budgetår vid oförändrade uttagningsgrunder till 1,227.60 mdjoner kronor och utgifterna till 1,208.56 miljoner kronor. Jag forordar, att inkomsloch förmögenhetsskatt för år 1938 skall utgå efter ett oförändrat procenttal å grundbeloppen av 170 och att jämväl särskild skatt å förmögenhet samt extra inkomst- och förmögenhetsskatt uttagas efter samma grunder som innevarande budgetår. Budgeten blir då överbalanserad med ett belopp av 19.04 miljoner kronor.
28 Inkomsterna.
Beräkning av de särskilda inkomsttitlarna.
Såsom framgår av vad i det föregående anförts, har jag ansett mig böra i fråga om inkomstberäkningen för nästkommande budgetår på de flesta punkter ansluta mig till riksräkenskapsverkets förslag. Beträffande beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna torde få anföras följande.
Egentliga statsinkomster.
Skatter. Under rubriken skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse återfinnes såsom den största posten inkomst- och förmögenhetsskatten.
I efterföljande tablå belysas förändringarna i inkomst- och förmögenhetsskatten under tiden från och med budgetåret 1929/30:
Såsom framgår av tablån har grundbeloppet av inkomst- och förmögenhetsskatten under budgetåret 1936/37 uppnått nästan samma belopp som under den senaste högkonjunkturen. Vid 1937 års taxering har skatten debiterats med 213.8 miljoner kronor. Då skatten uttagits med 170 procent av grundbeloppet, utgör motsvarande grundbelopp 125.8 miljoner kronor, vilket med omkring 9 miljoner kronor överstiger högsta under redovisningsperioden angivna grundbelopp.
Den behållna inkomsten av skatten för innevarande budgetår har av liksräkenskapsverket beräknats till omkring 206 miljoner kronor.
För en närmare analys av de vid tidigare taxeringar uppnådda taxeringsresultaten och för beräkning av utfallet av framtida taxeringar är en upp-
Inkomsterna.
delning av den vid taxeringen uppskattade totala inkomsten på olika inkomstkällor av betydelse. I taxeringslängderna och i den på dessas uppgifter grundade taxeringsstatistiken föreligger emellertid tyvärr för närvarande sådan uppdelning allenast beträffande den vid taxeringen till kommunal inkomstskatt uppskattade inkomsten. I avsaknad av en på direkta taxeringsuppgifter grundad motsvarande uppdelning av den vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt uppskattade inkomsten har den av riksräkenskapsverket verkställda beräkningen rörande det väntade utfallet av 1938 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt måst genomföras med utgångspunkt från den vid taxeringen till kommunal inkomstskatt för olika inkomstkällor uppskattade inkomsten. Utfallet av taxeringarna till kommunal inkomstskatt samt till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åren 1934
_1937 avseende å ena sidan andra skattskyldiga än svenska aktiebolag och
å andra sidan svenska aktiebolag framgår närmare av en i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning (s. 11) intagen tabell, som utarbetats med ledning av statistiska centralbyråns sammanställningar av taxeringsresultaten. Rörande taxeringen till kommunal inkomstskatt återfinnas i tabellen särskilda uppgifter för den uppskattade inkomsten från olika inkomstkällor, varemot uppgifterna rörande den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten avse endast taxerade belopp, utnyttjade ortsavdrag, beskattningsbart belopp samt debiterad skatt.
Med utgångspunkt från de i tabellen för 1937 års taxering redovisade taxeringsresultaten har riksräkenskapsverket verkställt beräkning rörande utfallet av 1938 års taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.
Riksräkenskapsverket har därvid till en början erinrat, att det påräkneliga utfallet av 1938 års taxering vore beroende av de ekonomiska förhållandena under kalenderåret 1937. Med hänsyn till konjunkturutvecklingen i Sverige under sistnämnda år har ämbetsverket vid sadant förhållande antagit, att taxeringsresultaten vid 1938 års taxering komma att högst avsevärt överstiga de vid 1937 års taxering uppnådda resultaten.
Efter övervägande av den utveckling, som de särskilda inkomstarterna kunde komma att utvisa, har riksräkenskapsverket beräknat, att vid 1938 års taxering skulle uppnås ett beskattningsbart belopp av 2,820 miljoner kronor för andra skattskyldiga än svenska aktiebolag och 720 miljoner kronor för nämnda bolag, ökningen i förhållande till de vid 1937 ais taxering framkomna beskattningsbara beloppen utgör för de förra 10.6 procent och för de senare 18.3 procent.
På grundval av de beskattningsbara beloppen beräknar riksräkenskapsverket den debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten sålunda.
Medelskatteprocenten har vid 1937 års taxering för enskilda skattskyldiga utgjort 6.00 procent och för aktiebolag 10.00 procent. För 1938 års taxering har riksräkenskapsverket — under förutsättning att skatten utgår med 170 prdcent av grundbeloppen — räknat med en skatteprocent av för enskilda 6.05 procent och för aktiebolag 10.50 procent. Med nu angivna procentsatser beräknar verket den debiterade skatten för år 1938 till 170.6 miljoner
30 Inkomsterna.
kronor för enskilda och till 75.6 miljoner kronor för svenska aktiebolag eller alltså sammanlagt till 246.2 miljoner kronor. Med förmälan att för perioden 1932/33—1936/37 bruttoinkomsten å titeln i medeltal för budgetår uppgått till 97.3 procent av den debiterade skatten och med tillämpande för budgetåret 1938/39 av detta genomsnittliga procenttal och ett restitutionsbelopp av 2.6 miljoner kronor har riksräkenskapsverket beräknat bruttoinkomsten till 239.6 miljoner kronor och den behållna inkomsten till 237 miljoner kronor. Med hänsyn till förevarande inkomsttitels storleksordning och beräkningens självklart stora osäkerhet har riksräkenskapsverket ansett det vara lämpligast att i riksstaten uppföra titeln med ett till jämnt 5-tal miljoner avrundat belopp. Ämbetsverket har fördenskull hemställt, att inkomst- och förmögenhetsskatten i riksstatsförslaget för budgetåret 1938/39 beräknas till 235 miljoner kronor.
Den av riksräkenskapsverket verkställda beräkningen har ej givit mig anledning till erinran. I likhet med ämbetsverket finner jag en avrundning nedåt av dess resultat motiverad på grund av den betydande osäkerhetsmarginal varmed man har att räkna.
Med åberopande av det anförda och då jag i finansplanen föreslagit, att inkomst- och förmögenhetsskatt jämväl för år 1938 uttages med 170 procent av grundbeloppen, får jag sålunda, i överensstämmelse med riksräkenskapsverkets beräkning, föreslå, att inkomst- och förmögenhetsskatten i budgetförslaget uppföres med 235 miljoner kronor.
Särskild skatt å förmögenhet. Efter förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1934 års riksdag att uttaga en särskild skatt å förmögenhet för år 1934. Förordning i ämnet utfärdades den 15 juni 1934 (nr 290). Jämväl under de följande åren har sådan skatt uttagits. Den senaste förordningen i ämnet utfärdades den 18 juni 1937 (nr 488). I riksstaten för budgetåret 1937/38 har denna inkomsttitel upptagits till 15 miljoner kronor. Vid 1937 års taxering har skatten debiterats med 14.97 miljoner kronor.
För budgetåret 1938/39 har riksräkenskapsverket beräknat särskild skatt å förmögenhet till samma belopp som för innevarande budgetår eller 15 miljoner kronor.
Enligt vad av finansplanen framgår har jag funnit mig böra föreslå, att även under nästa budgetår särskild skatt å förmögenhet uttages efter samma grunder som för år 1937. Mot den av riksräkenskapsverket framlagda beräkningen av förevarande inkomsttitel har jag intet att erinra. Senare i dag kommer jag att anmäla förslag till författning i ämnet och får nu hemställa, att särskild skatt å förmögenhet i budgetförslaget uppföres med 15 miljoner kronor.
Extra inkomst- och förmögenhetsskatten, som för år 1937 uttagits enligt förordningen den 18 juni 1937 (nr 485), är i gällande riksstat uppförd med ett belopp av 27.5 miljoner kronor. Såsom framgår av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning, har skatten vid 1937 års taxering debiterats med 26.84 miljoner kronor. I sin föreliggande skrivelse har verket beräknat den
Inkomsterna.
behållna inkomsten å förevarande skattetitel för budgetåret 1938/39 till 30 miljoner kronor.
Såsom framgår av vad jag vid anmälan av finansplanen anfört, har jag funnit mig böra föreslå, att extra inkomst- och förmögenhetsskatt uttages för år 1938 efter samma grunder som för år 1937. Då jag icke har något att erinra mot den av riksräkenskapsverket gjorda beräkningen av skattens avkastning under nästa budgetår, får jag — som senare i dag kommer att anmäla förslag till författning i ämnet — hemställa, att extra inkomst- och förmögenhetsskatt i budgetförslaget uppföres med 30 miljoner kronor.
Utjämnings sk att en är i gällande riksstat uppförd med 12 miljoner kronor och har för budgetåret 1938/39 av riksräkenskapsverket beräknats till 15 miljoner kronor. Ämbetsverket har därvid förutsatt, att skatten liksom vid 1937 års taxering kommer att uttagas med hela grundbeloppet.
Enligt gällande plan för finansiering av de till skattetyngda kommuner utgående skatteutjämningsunderstöden är den under budgetåret 1938/39 inflytande utjämningsskatten avsedd att, jämte vissa andra inkomster, användas för att bereda medel för i första hand den utdelning av skatteutjämningsunderstöd, som skall äga rum år 1939. Skatten torde jämväl vid årets taxering böra uttagas med hela grundbeloppet. Jag hemställer, i anslutning till riksräkenskapsverkets förslag, att utjämningsskatten i riksstatsförslaget uppföres med 15 miljoner kronor.
Envar av de båda inkomsttitlarna utskiftningsskatt och ersättningsskatt samt bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter bör i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag uppföras i riksstatsförslaget med ett belopp av 300,000 kronor.
Stämpelmedlen, vilka för budgetåret 1936/37 gåvo en behållen avkastning av 69.01 miljoner kronor, äro i riksstaten för innevarande budgetåi uppförda med 65 miljoner kronor.
För budgetåret 1938/39 har generalpoststyrelsen under förutsättning av nu gällande skattesatsers bibehållande föreslagit, att stämpelmedlen måtte upptagas till 70.5 miljoner kronor. Denna beräkning har riksräkenskapsverket ansett sig böra i stort sett godtaga och i anslutning härtill föreslagit, att stämpelmedlen i riksstaten för budgetåret 1938/39 upptagas med ett avjämnat belopp av 70 miljoner kronor.
Mot denna beräkning har jag intet att invända, under erinran likväl om den reduktion av uppbörden av stämpelmedel som kan väntas inträda i händelse av en försämring i konjunkturläget.
Under förevarande inkomsttitel redovisas statsverkets intäkt av stämpelavgift för lottsedlar. För lottsedel i penninglotteri utgör stämpelavgiften 20 öre för varje hel krona av det belopp, varå lottsedeln lyder. I de månatliga penninglotterierna, där lottsedeln lyder å 10 kronor, utgör stämpeln alltså 2 kronor för lottsedel. Då varje dragning i dessa lotterier från och
32 Inkomsterna.
med innevarande månad skall omfatta 300,000 lotter, kan inkomsten av denna lottsedelsstämpel för helt år beräknas till 7.2 miljoner kronor.
Chefen för handelsdepartementet hemställer denna dag om avlåtande till riksdagen av proposition innefattande förslag till organisation av penninglotteriväsendet. Detta förslag innebär bland annat, att förvaltningen av de nuvarande månatliga penninglotterierna skall uppdragas åt ett för detta ändamål stiftat, av staten koncessionerat aktiebolag, däri staten innehar praktiskt taget hela aktiekapitalet. I fråga om det föreslagna lotteriföretagets inkomster och utgifter utgår förslaget från att någon stämpelavgift å lottsedlarna icke vidare skall uttagas, varemot statsverket skall tillgodoföras en större andel än nu av behållningen i lotteriet. Till frågan om de författningsändringar, som påkallas av borttagande av stämpelavgiften för lottsedlar, torde jag fa senare återkomma. Den nya organisationen av penninglotterierna är avsedd att träda i verksamhet den 1 januari 1939. Vid godkännande av de föreslagna riktlinjerna för penninglotteriväsendet och bifall till förslaget om avskaffande av stämpelavgiften å lottsedlar kommer alltså att under nästa budgetår inlevereras stämpelavgift i de nuvarande lotterierna allenast för de 7 dragningarna under juni—december 1938. På grund härav torde den eljest påräkneliga inkomsten av stämpelmedlen böra sänkas med 3 miljoner kronor. Den obetydliga minskning som, med hänsyn till de förordade nya vinstplanerna i lotterierna, för budgetåret 1938/39 uppkommer i lotterivinstskatten, vilken även redovisas i form av stämplar, torde i detta sammanhang ej behöva tagas i beräkning.
Under åberopande härav hemställer jag, att stämpelmedlen i riksstatsförslaget upptagas med 67 miljoner kronor.
Automobilskattemedel. Riksräkenskapsverkets förslag att automobilskattemedlen i budgetförslaget upptagas med 115 miljoner kronor har jag icke funnit anledning att frångå, enär de ovissa konjunkturutsikterna motivera viss försiktighet vid beräkningen. Jag tillstyrker alltså, att automobilskattemedlen upptagas med 115 miljoner kronor, därav 31.5 miljoner kronor i fordonsskatt, 17.5 miljoner kronor i gummiringsskatt och 66 miljoner kronor i bensinskatt.
Tullmedlen beräknades för budgetåret 1936/37 till 152 miljoner kronor och hava i riksstaten för budgetåret 1937/38 upptagits till 165 miljoner kronor. Förstnämnda budgetår utgjorde den behållna inkomsten enligt budgetredovisningen 167.34 miljoner kronor.
För nästkommande budgetår har generaltullstyrelsen beräknat bruttoinkomsten av tullmedel till omkring 162 miljoner kronor och restitutionerna till 7 miljoner kronor, varför de nettoinkomster av tullmedel, som kunna förväntas inflyta under budgetåret 1938/39, av styrelsen upptagits till 155 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket har anfört, att beräkningen av förevarande inkomsttitels framtida avkastning måste under föreliggande förhållanden bliva myc-
Inkomsterna.
ket osäker, och att stora omkastningar i inkomsttillflödet icke vore uteslutna. Med hänsyn till tullmedelsinkomsternas starka uppgång under den förflutna delen av innevarande budgetår och i enlighet med de allmänna förutsättningar rörande konjunkturutvecklingen, från vilka riksräkenskapsverket vid sin inkomstberäkning utgått, har ämbetsverket ansett sig kunna antaga, att den debiterade tulluppbörden för budgetåret 1938/39 skulle uppgå till inemot 175 miljoner kronor. Med utgångspunkt härifrån har riksräkenskapsverket beräknat den behållna inkomsten av tullmedel för nästa budgetår till 165 miljoner kronor.
Den av riksräkenskapsverket gjorda beräkningen finner jag mig böra godtaga och hemställer alltså, att tullmedlen i riksstatsförslaget uppföras med 165 miljoner kronor. Jag hänvisar med avseende å uppskattningen av denna starkt konjunkturkänsliga inkomsttitel till vad jag i finansplanen anför rörande principerna för den av mig föreslagna inkomstberäkningen.
Accis å silke bör, i anslutning till vad riksräkenskapsverket anfört, för nästa budgetår upptagas med samma belopp som i riksstaten för innevarande budgetår eller 2.5 miljoner kronor.
Accis d margarin och vissa andra fettvaror är i riksstaten för innevarande budgetår beräknad till 15 miljoner kronor. Den behållna inkomsten för budgetåret 1936/37 utgjorde 14.26 miljoner kronor.
De grundläggande bestämmelserna i ämnet innefattas i förordningarna den 7 juni 1935 (nr 259) samt den 18 juni 1937 (nr 474). Enligt dessa författningar har Kungl. Maj:t tillagts befogenheten att intill utgången av juni 1939 förordna om accis å margarin och vissa andra fettvaror till belopp av högst 60 öre för kilogram. Med stöd av berörda bemyndigande har Kungl. Maj:t förordnat om uttagande av accis å margarin med 30 öre för kilogram under senare halvåret 1935, med 20 öre under tiden 1/1—% 1936, med 30 öre för kilogram under tiden 27/9 1936—27/7 1937, med 40 öre för tiden ‘8/7 1937 8/i2
1937 och med 45 öre för tiden därefter och tillsvidare intill utgången av mars månad 1938. Från och med den 27 september 1936 utgår accis även å vissa andra fettvaror, nämligen konstister samt ersättningsmedel för smör och flott, förutsatt att dessa varor hålla mera än en procent vatten.
Statens jordbruksnämnd har framhållit svårigheterna att uppskatta intäkterna för budgetåret 1938/39 å inkomsttiteln ifråga. Nämnden, som emellertid saknade anledning förutsätta, att ändrade direktiv för margarinaccisens bestämmande komme att meddelas av statsmakterna för nästkommande budgetår, har ansett sig böra räkna med att intäkterna under inkomsttiteln komme att uppgå till minst 20 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har beräknat, att acciscn, med tillämpning av en skattesats av 40 öre per kilogram, skall komma att uppgå till omkring 23.5 miljoner kronor. Med hänsyn till fluktuationerna i fråga om skattesatserna samt de i övrigt ovissa faktorer, som påverka inkomsterna å förevarande titel, har riksräkenskapsverket funnit jord-
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sand. Nr 1 Del 2.
34 Inkomsterna.
bruksnämndens mera försiktiga beräkning av inkomsttillflödet böra godtagas.
Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet finner jag mig böra förorda, att inkomsttiteln accis å margarin och vissa andra fettvaror för nästkommande budgetår beräknas under antagande av i huvudsak de under år 1937 gällande grunderna. Enligt de för jordbruksregleringens genomförande under innevarande regleringsperiod gällande direktiven har accisen i viss mån gjorts beroende av smörprisets höjd inom landet. Med hänsyn till ovissheten om prisrörelserna å denna vara och utvecklingen av övriga faktorer, som påverka inkomsterna å förevarande titel, och under erinran därjämte att margarinaccisen redovisas å en specialbudget och att inkomsttitelns utfall alltså saknar betydelse för budgetens balansering, har jag ansett mig böra hemställa, att accis å margarin och vissa andra fettvaror i riksstatsförslaget upptages med av jordbruksnämnden och riksräkenskapsverket föreslaget belopp eller 20 miljoner kronor.
Tobaksskatten beräknades i riksstaten för budgetåret 1936/37 till 85 miljoner kronor och lämnade under sagda budgetår en behållen inkomst av 88.97 miljoner kronor.
För innevarande budgetar är tobaksskatten uppförd med 92 miljoner kronor.
För nästkommande budgetår har riksräkenskapsverket — med höjning av en av aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet gjord uppskattning å 94 miljoner kronor — beräknat ifrågavarande inkomsttitel till 95 miljoner kronor.
Med hänsyn till den kraftiga ökningstendens, inkomsten av tobaksskatt visat under en följd av år, föreslår jag en höjning av den beräknade inkomsten med 1 miljon kronor utöver riksräkenskapsverkets uppskattning. Jag hemställer alltså, att tobaksskatten i riksstatsförslaget upptages till 96 miljoner kronor.
Till rusdrycksmedlen hänföras brännvinstillverkningsskatt, rusdrycksförsäljningsmedel från partihandels- och detaljhandelsbolag, omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker samt maltskatt. Dessa inkomsttitlar äro i gällande riksstat upptagna med härefter angivna belopp; vid sidan härav hava ställts de belopp, till vilka inkomsterna beräknats av riksräkenskapsverket för nästkommande budgetår.
Riksstaten för Verkets förslag 1937,38 för 1938 39
Miljoner kronor
Brännvinstillverkningsskatt ........................ 15 jy
Rusdrycksförsäljningsmedel:
Parti handelsbolag .............................. 14 5 jg
Detaljhandelsbolag .............................. 21 21
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.. 93 96
Maltskatt ........................................ 28.5 30
Summa 172.0
Inkomsterna.
35 Beträffande brännvinstillverkningsskatten må anföras följande. Kontrollstyrelsen har beräknat inkomsterna å denna titel under budgetåret 1937/38 till drygt 16.5 miljoner kronor med reservation för en möjlig minskning å intill 1.6 miljon kronor vid viss disposition av jämlikt gällande avtal med Estland importerad sprit.
Vad angår inkomsten av brännvinstillverkningsskatten för budgetåret 1938/ 39 har styrelsen anfört, att denna skatt vore beroende av bränneriernas leveranser av beskattad sprit under den mot sagda budgetår svarande tiden samt att rörande dessas beräknade storlek inga uppgifter förelåge. Emellertid kunde antagas, att den i någon mån stegrade spritdryckskonsumtionen komme att föranleda viss motsvarande ökning i sagda leveranser, så att inkomsten å ifrågavarande skattetitel skulle kunna upptagas till 17.5 miljoner kronor för budgetåret 1938/39. Till beräkningen har fogats enahanda reservation som nyss angivits.
Riksräkenskapsverket har framhållit, att avkastningen av förevarande inkomsttitel vore beroende av den omfattning, i vilken Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen funne lämpligt inköpa och lagra brännvin. Dessa förhållanden syntes ämbetsverket åtminstone för närvarande endast i mindre mån vara beroende av konjunkturläget, varför de av ämbetsverket antagna allmänna utgångspunkterna för inkomstberäkningen icke ägde tillämpning å förevarande inkomsttitel. Efter inhämtande av tillgängliga upplysningar har riksräkenskapsverket ansett sig kunna för budgetåret 1938/39 upptaga brännvinstillverkningsskatten till 17 miljoner kronor, med vilket belopp ämbetsverket hemställt, att inkomsttiteln skall uppföras i riksstatsförslaget.
Även med fasthållande vid de beräkningsgrunder, som tillämpades vid uppskattningen av berörda inkomsttitel i riksstaten för innevarande budgetår, torde ifrågavarande inkomst kunna upptagas med det av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet. Jag får därför hemställa, att brännvinstillverkningsskatten måtte i riksstatsförslaget upptagas med 17 miljoner kronor.
Med avseende å beräkningen av övriga till rusdrycksmedel hänförliga inkomster har jag ingen annan erinran mot riksräkenskapsverkets förslag, än att rusdrycksförsäljningsmedel från partihandelsbolag, enligt vad jag under hand inhämtat, torde kunna upptagas med ett till 16 miljoner kronor förhöjt belopp.
Jag föreslår alltså, att i riksstatsförslaget brännvinstillverkningsskatten upptages med 17 miljoner kronor, rusdrycksförsäljningsmedel från partihandelsbolag med 16 miljoner kronor, rusdrycksförsäljningsmedel från detaljhandelsbolag med 21 miljoner kronor, omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker med 96 miljoner kronor samt maltskatten med 30 miljoner kronor.
Då jag i övrigt icke har något att erinra mot riksräkenskapsverkets beräkningar, skulle skalteinkomsterna komma att i förslaget till riksstat för budgetåret 1938/39 upptagas sålunda:
36 Inkomsterna.
Kronor
Mantalspenningar............................................. 1,200,000
Prästerskapets till statsverket indragna tionde.................. 660,000
Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:
Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning....... 235,000,000
Särskild skatt å förmögenhet, bevillning.......... 15,000,000
Extra inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning . 30,000,000
Utjämningsskatt, bevillning...................... 15,000,000
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning .. 300,000
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, bevillning.............................. 300,000
Stämpelmedel, bevillning........................ 67,000,000 362,600,000
Automobilskattemedel:
Fordonsskatt, bevillning........................ 31,500,000
Gummiringsskatt, bevillning..................... 17,500,000
Bensinskatt, bevillning.......................... 66,000,000 115,000,000
Tullar och acciser:
Tullmedel, bevillning............................ 165,000,000
Accis å silke, bevillning......................... 2,500,000
Accis å margarin och vissa andra fettvaror, bevillning ........................................ 20,000,000
Tobaksskatt, bevillning.......................... 96,000,000
Brännvinstillverkningsskatt, bevillning............ 17,000,000
Rusdrycksförsäijningsmedel, bevillning:
Partihandelsbolag............................. 16,000,000
Detalj handelsbolag............................ 21,000,000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,
bevillning.................................... 96,000,000
Maltskatt, bevillning............................ 30,000,000 463,500,000
Summa kronor 942,960,000.
Uppbörd i statens verksamhet. Med avseende å beräkningen av de under denna rubrik sammanförda inkomsttitlarna torde jag få anföra följande.
Riksräkenskapsverket har i enlighet med en av medicinalstyrelsen gjord beräkning föreslagit, att inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium — under vilken ändrade benämning de hittills under titeln »Avgifter för kontroll å handeln med farmacevtiska specialiteter» redovisade inkomsterna enligt verkets förslag borde uppföras i riksstaten — skola i riksstatsförslaget upptagas med 43,000 kronor. Såsom verket antytt kunna emellertid under viss förutsättning högre inkomster under titeln beräknas från och med nästkommande budgetår. Inom socialdepartementet tillkallade sakkunniga hava nämligen den 15 oktober 1937 avgivit betänkande med förslag rörande omorganisation av statens farmacevtiska laboratorium. Förslaget innebär bland annat en avsevärd effektivisering av statens kontrollverksamhet beträffande handeln med farmacevtiska specialiteter. De årliga utgifterna
Inkomsterna.
för denna verksamhet beräknas efter genomförd omorganisation uppgå till omkring 105,000 kronor, däri inberäknat kostnaderna för medicinalstyrelsens handläggning av specialitetsärendena. Till täckande av dessa utgifter hava de sakkunniga förordat, att nuvarande årsavgift för registrerade specialiteter ersättes med en årlig avgift för efterkontroll, bestämd till en femtedel av gällande ansökningsavgift jämte, i förekommande fall, av den tilläggsavgift, som skall utgå vid biologisk eller klinisk prövning eller bestämning av radioaktivitet, dock lägst med femton kronor för varje beredningsform, vari specialiteten är avsedd att försäljas. Av de sakkunniga verkställda beräkningar hava givit vid handen, att efter avverkandet av nuvarande arbetsbalans, vilket beräknas taga en tid av cirka två år i anspråk, inkomsten av årsavgiften för efterkontroll skulle uppgå till omkring 81,900 kronor, vartill skulle komma ansökningsavgifter till ett belopp av omkring 22,750 kronor. Sammanlagda årsinkomsten skulle alltså uppgå till inemot
105.000 kronor eller samma belopp, vartill de årliga utgifterna för specialitetskontrollen beräknats framdeles uppgå. Den nya avgiften förutsättes tilllämpad från och med den 1 juli 1938 och kan i förening med nuvarande ansökningsavgift och årsavgifter för oregistrerade specialiteter beräknas för nästa budgetår medföra en inkomst för staten av cirka 75,000 kronor. Chefen för socialdepartementet har för avsikt att tillstyrka avlåtande till årets riksdag av ett på grundval av nämnda sakkunnigbetänkande utarbetat förslag innefattande bland annat de av den effektivare kontrollen å farmacevtiska specialiteter betingade avgiftsändringarna. I riksstatsförslaget torde i anslutning till berörda beräkning inkomsterna vid statens farmacevtiska laboratorium böra upptagas till 75,000 kronor.
Riksräkenskapsverket har, i anslutning till en av medicinalstyrelsen verkställd beräkning, föreslagit, att inkomster vid statens sinnessjukhus skola i riksstaten för budgetåret 1938/39 upptagas till 12,800,000 kronor. Chefen för socialdepartementet har emellertid för avsikt att i statsverkspropositionen förorda en begränsning av arbetstiden för sinnessjukhusens sjukvårdsoch ekonomipersonal till 48 timmar per arbetsvecka, att träda i tillämpning från 1939 års ingång. Detta medför bland annat en ökning av sinnessjukhusens omkostnader för utspisning, linne-, gång- och sängkläder m. m., vilken ökning approximativt uppskattas till 100,000 kronor för nästa budgetår. Då emellertid personalen har att till sinnessjukhusen erlägga ersättning för åtnjutna naturaförmåner efter självkostnadspris, kommer nämnda merkostnad att motsvaras av en inkomst å ungefär enahanda belopp eller
100.000 kronor. På grund härav torde inkomster vid statens sinnessjukhus böra för nästa budgetår beräknas till 12,900,000 kronor.
Inkomster vid statens institut för folkhälsan. Inom socialdepartementet tillkallade sakkunniga hava den 24 september 1937 avgivit betänkande med förslag angående inrättande av ett statens institut för folkhälsan (stat. off. utr. 1937:31). Institutet, som avses organiserat å en avdelning för allmän
38 Inkomsterna.
hygien, inklusive bostadshygien, en avdelning för yrkeshygien samt en avdelning för näringshygien och livsmedelskontroll, inklusive kontroll av vitaminer, skall tillhandagå icke blott statliga myndigheter utan även kommunala organ, korporationer och enskilda med råd, upplysningar och undersökningar inom området för sin verksamhet. I den mån andra än statens organ anlita institutet för dylika uppdrag, förutsättes ersättning utgå till institutet för dess självkostnader i anledning av uppdragets fullgörande, däri inberäknade utgifter för erforderlig personal, i enlighet med en av Kungl. Maj:t godkänd taxa. Huvudparten av inkomsterna antages inflyta från avdelningen för födoämneshygien och livsmedelskontroll. Upprättandet av koststater för olika slag av anstalter samt utförandet av livsmedelskemiska och vattenhygieniska undersökningar förväntas sålunda inbringa lägst 60,000 kronor. För vitaminundersökningar beräknas härjämte inflyta omkring
30.000 kronor för år. Inkomsterna från avdelningarna för allmän hygien och yrkeshygien, vilkas arbetskrafter förutses komma att till största delen tagas i anspråk för undersökningar åt statliga myndigheter, kunna däremot icke antagas komma att uppgå till några större belopp. De sakkunniga hålla före, att ett belopp av 5,000 kronor för vardera avdelningen skulle ungefärligen motsvara de verkliga inkomsterna av ifrågavarande verksamhet. Enligt dessa beräkningar skulle inkomsterna av institutets verksamhet alltså kunna vid full utbyggnad uppskattas till (60,000 + 30,000 + 5,000 + 5,000 ==)
100.000 kronor per år. Under nästa budgetår, då verksamheten vid institutet förutsättes bedriven i viss begränsad omfattning, uppskattas inkomsterna av de sakkunniga till, lågt räknat, 10,000 kronor. På grundval av detta sakkunnigförslag kommer chefen för socialdepartementet att senare för Kungl. Maj :t anmäla fråga om proposition till riksdagen med förslag till inrättande av statens institut för folkhälsan. Med anledning härav torde i riksstaten böra upptagas en ny inkomsttitel, benämnd »inkomster vid statens institut för folkhälsan», å vilken för nästa budgetår bör beräknas en intäkt av
10.000 kronor.
Avgifter för besiktning av motorfordon. Riksräkenskapsverket har med höjning av en av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjord beräkning föreslagit, att inkomsttiteln avgifter för besiktning av motorfordon skulle i riksstatsförslaget upptagas med 1,200,000 kronor. Med hänsyn till att under år 1937 vissa besiktningsavgifter sänkts eller helt bortfallit synes mig försiktigheten bjuda att — i överensstämmelse med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag — för nästa budgetår räkna med samma inkomstbelopp som det å riksstaten för nu löpande budgetår upptagna eller 1,150,000 kronor.
Inkomster vid länsarkitektsinstitutionen hava av riksräkenskapsverket med utgångspunkt från nu gällande avlöningsstater beräknats till 470,000 kronor. Med anledning av en av byggnadsstyrelsen gjord framställning har emellertid chefen för kommunikationsdepartementet tillstyrkt en utökning av den biträdande tekniska personalen å länsarkitektkontoren. I enlighet med den av
Inkomsterna.
nämnde departementschef hävdade uppfattningen, att merkostnaderna för organisationen i stort sett skola motsvaras av inkomster från länsarkitekternas verksamhet, böra — under förutsättning av bifall till berörda under sjätte huvudtiteln framlagda förslag om personalökning — ifrågavarande inkomster för nästa budgetår upptagas till 60,000 kronor mera än vad riksräkenskapsverket föreslagit eller till 530,000 kronor.
Inkomst av myntning och justering. Denna inkomsttitel har av riksräkenskapsverket föreslagits upptagen till 2.5 miljoner kronor.
Under budgetåret 1936/37 uppgick ifrågavarande inkomst till i runt tal 3.75 miljoner kronor. Med hänsyn till den alltjämt mycket betydande efterfrågan på skiljemynt samt mynt- och justeringsverkets däremot svarande omfattande produktion anser jag mig kunna föreslå, att inkomst av myntning och justering i riksstatsförslaget upptages till 3.5 miljoner kronor.
Å inkomsttiteln bidrag till bank- och fondinspektionen redovisas dels bankaktiebolagens bidrag till bankinspektionens verksamhet, dels fondkommissionärernas avgifter till fondinspektionens verksamhet, dels ock jordbrukskasserörelsens bidrag till jordbrukskassetillsynen genom bank- och fondinspektionen.
Under inkomsttiteln har riksräkenskapsverket beräknat ett belopp av
175.000 kronor, därav 70,000 kronor skulle utgöra bidrag till bankinspektionen, 45,000 kronor bidrag till fondinspektionen och 60,000 kronor bidrag till jordbrukskassetillsynen. Mot ämbetsverkets beräkning av bidragen till bankinspektionen och fondinspektionen har jag icke något att erinra. Be träffande beräkningen av bidragen till jordbrukskassetillsynen må påpekas, att jordbrukskasserörelsen för innevarande budgetår bidrager med allenast
12.000 kronor av tillsynskostnaden, medan återstoden, beräknad till 48,000 kronor, gäldas från särskilt anslag under sjunde huvudtiteln. För nästa budgetår förordar jag, att jordbrukskasserörelsens bidrag, vilket skall successivt växa, bestämmes till 15,000 kronor. Ifrågavarande inkomsttitel bör vid angivna förhållanden uppskattas till (70,000 + 45,000 + 15,000 = ) 130,000 kronor.
De å förevarande inkomsttitel inflytande intäkterna skola genom tre särskilda, å sjunde huvudtiteln uppförda avsättningsanslag omföras till bankinspektionens fond, fondinspektionens fond och jordbrukskassetillsynens fond. Avsättningsanslagen böra i enlighet med det anförda för nästa budgetår anvisas med 70,000 kronor till bankinspektionens fond, 45,000 kronor till fondinspektionens fond och 15,000 kronor till jordbrukskassetillsynens fond.
Inkomster vid statens lagerhus. I rikshuvudboken redovisas en fond för anordnande av spannmålslagerlius och kylhus med ett kapital, som numera uppgår till i runt tal 1.05 miljon kronor. De till denna fond hänförliga inkomsterna tillgodoföras den å riksstatens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet uppförda titeln »Inkomster vid statens lagerhus», medan
40 Inkomsterna.
förekommande utgifter bestridas från det under nionde huvudtiteln upptagna iinslaget till statens lagerhus.
I samband med redogörelse för utvecklingen å riksgäldskontorets avskrivningskonto har jag till behandling upptagit den även tidigare aktuella frågan om avskrivning av det i berörda fond nedlagda statskapitalet. Jag har emellertid därvid framhållit, att enligt budgetredovisningarna för budgetåren 1932/33—1936/37 de å nämnda inkomsttitel under dessa budgetår redovisade inkomsterna icke blott täckt de utgifter, som under samma budgetår redovisats å det mot inkomsttiteln korresponderande anslaget, utan även lämnat full förräntning av det i fonden investerade kapitalet. Under sådana förhållanden har någon avskrivning av fondens tillgångar icke synts mig för närvarande kunna anses erforderlig. I anslutning till de ändrade grunderna för riksstatens uppställning bör emellertid från och med budgetaret 1938/39 vidtagas viss ändring med avseende å fondens redovisning å riksstaten. De utgifter, som för närvarande bestridas från det under nionde huvudtiteln uppförda anslaget till statens lagerhus, böra således framdeles täckas av de till fonden hänförliga inkomsterna. Det belopp åter, varmed inkomsterna för ett visst budgetår överstiga utgifterna under samma budgetår, bör tillgodoföras den å driftbudgeten upptagna inkomsthuvudtiteln > Övriga kapitalfonder». I anslutning härtill torde den under uppbörd i statens verksamhet upptagna titeln »Inkomster vid statens lagerhus» böra utgå ur riksstaten. Till frågan om beräkning av överskottet å fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus återkommer jag i det följande.
I övrigt har jag icke funnit anledning till erinran mot riksräkenskapsverkets beräkning av de under uppbörd i statens verksamhet upptagna inkomsttitlarna. Nämnda inkomsttitlar skulle i enlighet med det nu anförda i riksstaten upptagas sålunda:
Kronor
Vattendomstolsavgifter......................................... 25 000
Inkomster vid fångvården...................................... 525 000
Inkomster vid statens uppfostringsanstalt å Bona ................ 50,000
Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäkringsrådet .......... 1,400,000
Bidrag till pensionsstyrelsen.................................... 25,000
Inkomster vid statens tvångsarbets- och alkohnlistanstalter....... 200,000
Inkomster vid statens skyddshem............................... 200,000
Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium................ 310,000
Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium................ 25,000
Inkoms er vid statens fa macevtiska laboratorium................ 75,000
Inkomster vid statens sinnessjukhus ............................ 12,900,000
Inkomster vid statens uppfostringsanstalter för sinnesslöa......... 38,000
Inkomster vid statens institut för folkhälsan .................... 10,000
Avgifter för besiktning av motorfordon.......................... 1,150,000
Avgifter för registrering av motorfordon......................... 1,300,000
Bidrag till statens bränslekontroilerande verksamhet.............. 19,000
Inkomsterna.
41 Inkomster vid länsarkitektsinstitutionen.................
Avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit m. m. .
Inkomst av myntning och justering.....................
Kontrollstämpelmedel..................................
Bidrag till bank- och fondinspektionen..................
Bidrag till sparbanksinspektionen.......................
Bidrag för illsyn över sparbankerna....................
Inkomster vid tandläkarinstitutet.......................
Inkomster vid karolinska sjukhuset....................
Inkomster vid serafimerlasarettet......................
Terminsavgifter från läroverken m. m..................
Avgifter för granskning av biografbilder................
Inkomster vid statens veterinärbakteriologiska anstalt ...
Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt.......
Avgifter för täckande av förluster å spannmålsregleringen
Avgifter för prisreglering på jordbrukets område........
Inkomster vid rikets allmänna kartverk................
Inkomster vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverkningen ...
Inkomster vid statens provningsanstalt.................
Fyr- och båkmedel...................................
Lotspenningar........................................
Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter......
Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register......
Bidrag till försäkringsinspektionen.....................
Kronor
...... 530,000
...... 41,000
...... 3,500,000
...... 475,000
...... 130,000
...... 95,000
...... 200,000
...... 275,000
...... 335.000
...... 1,900,000
...... 1,250,000
...... 165,000
...... 300,000
...... 225,000
...... 3,000,000
...... 16,500,000
...... 55.000
....... 60,000
....... 30,000
....... 330,000
....... 3,500,000
....... 3,200,000
....... 1,900,000
....... 110,000
....... 120,000
Summa 56,478,000.
Bidrag från folkpensioneringsfonden. Denna inkomsttitel uppfördes första gången i riksstaten budgetåret 1936/37. Titeln beräknades till 18 miljoner kronor, utgörande det belopp, som antogs komma att för första halvåret 1937 från folkpensioneringsfonden tillföras staten. För sagda budgetår utgjorde den behållna inkomsten å titeln 21.96 miljoner kronor. I riksstaten for nu löpande budgetår har inkomsttiteln bidrag från folkpensioneringsfonden upptagits med 46 miljoner kronor.
För budgetåret 1938/39 har pensionsstyrelsen beräknat bidraget från folkpensioneringsfonden till 46.5 miljoner kronor. Mot denna beräkning har riksräkenskapsverket ej funnit skäl till erinran.
I överensstämmelse med vad ämbetsverken sålunda föreslagit torde inkomsttiteln bidrag från folkpensioneringsfonden böra i riksstatsförslaget uppföras med ett belopp av 46.5 miljoner kronor.
Diverse inkomster. De under denna rubrik uppförda inkomsttitlarna ha av riksräkenskapsverket föreslagits upptagna med de belopp, som härefter angivas.
42 Inkomsterna.
Bötesmedel.................
Totalisatormedel ....................
Inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar
Lotterimedel ....................
Övriga diverse inkomster...........
Kronor
7.000. 000
1.000. 000 2,000,000.
Under huvudinkomsttiteln diverse inkomster skulle alltså enligt verkets förslag beräknas ett belopp av 13,750,000 kronor.
Mot riksräkenskapsverkets beräkning av intäkten av bötesmedel har iag mtet att erinra.
Riksräkenskapsverket har beräknat totalisatormedlen för nästkommande budgetar till 1,250,000 kronor eller ungefär det belopp, varmed inkomsterna in lutit under budgetåret 1936/37. Mot denna beräkning har jag icke funnit anledning till erinran, och inkomsttiteln totalisatormedel torde således i riksstatsförslaget böra uppföras med 1,250,000 kronor, vilket innebär en höjning med 250,000 kronor i förhållande till det i innevarande budgetårs riksstat uppförda beloppet.
I anslutning till en av aktiebolaget Tipstjänst gjord beräkning har riksrakenskapsverket föreslagit, att inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar. som for budgetaret 1937/38 i riksstaten beräknats till 6 miljoner kronor skall uppforas i riksstatsförslaget med 7 miljoner kronor. Denna beräkning anser jag nng böra godtaga. I innevarande budgetårs riksstat bildar större delen av denna inkomsttitel med motsvarande utgiftsanslag under tionde huvudtiteln en specialbudget för gymnastikens och idrottens främjande.
pecialbudgeten omfattar den del av inkomsten, som överskjuter 1 miljon kronor. Sistnämnda belopp disponeras för allmänna budgetändamål
Riksdagens revisorer ha i sin den 15 december 1937 dagtecknade berättelse ifragasatt, att ett större belopp av tipsmedel än tidigare skulle för framtiden tillföras allmänna budgeten. Då tiden icke medgivit en närmare utredning av frågan, föreslår jag likväl jämväl för budgetåret 1938/39, att ett belopp å 1 miljon kronor av ifrågavarande inkomster tillföres allmänna budgeten. I anslutning härtill har det nyss nämnda i specialbudgeten ingående anslaget under tionde huvudtiteln i riksstatsförslaget uppförts med 6 miljoner
l/mnnr J
Lotterimedel. För vart och ett av budgetåren 1933/34—1935/36 har under »Diverse inkomster» inräknats ett belopp av 2 miljoner kronor såsom inkomst av lotterimedel. I nksstaterna för budgetåren 1936/37 och 1937/38 hava lotterimedel uppförts som en särskild titel under diverse inkomster med ett beräknat belopp för vartdera budgetåret av 1 miljon kronor.
Riksräkenskapsverket har i sin inkomstberäkning förutsatt, att av lotterimedel komme att för budgetåret 1938/39 för allmänna budgetändamål tagas i anspråk minst samma belopp, som inginge i riksstaten för innevarande budgetar, och fördenskull i beräkningarna upptagit lotterimedel med 1 milion kronor.
Inkomsterna.
43 Såsom jag förut omförmält framlägges i dag för Kungl. Maj :t förslag om proposition till riksdagen angående ändrad organisation av penninglotteriväsendet, vilket förslag innebär bland annat att förvaltningen av de månatliga penninglotterierna skall uppdragas åt ett särskilt, av staten för ändamålet bildat aktiebolag. I avseende å inkomster och utgifter för lotteriföretaget medför ett bifall till förslaget, att staten, som för närvarande har huvudsaklig inkomst av lotterierna i form av stämpelavgift å lottsedlarna, skulle avstå från uttagande av denna avgift men i stället erhålla större andel än nu i behållningarna av lotteridragningarna. Fördelningen av den årliga behållningen i penninglotteriet mellan statsutgifter i allmänhet och utgifter för tillgodoseende såsom hittills av vissa allmännyttiga ändamål torde emellertid enligt förslaget bliva i huvudsak densamma som för närvarande, om man beaktar att staten nu, som nämnts, tillföres jämväl inkomst av lotteriet i form av stämpelmedel. Beträffande den budgettekniska behandlingen av behållningen i lotteriföretaget har föreslagits, att hela behållningen skall beräknas å riksstatens inkomstsida å en särskild titel, vilken torde böra som nu benämnas lotterimedel. Det belopp i lotterimedel, som skall avses för allmänna budgetändamål, har ansetts lämpligen böra bestämmas till en fast summa för budgetår. För tillgodoseende genom Kungl. Maj:ts försorg av vissa allmännyttiga ändamål skulle då återstå den del av lotteribehållningen, som översköte nämnda belopp. Denna del skall över ett under tionde huvudtiteln uppfört förslagsanslag tillföras en särskild diversemedelsfond, lotterimedelsfonden, från vilken medel sedermera utanordnas för nämnda allmännyttiga ändamål. Lotteriföretagets årsbehållning har, med utgångspunkt från i medeltal 325,000 lotter under var och en av 12 dragningar, uppskattats till i runt tal 13.35 miljoner kronor. I enlighet med de av chefen för handelsdepartementet förordade grunderna skulle statsverket av denna behållning kunna för allmänna budgetändamål påräkna ett belopp av 7.5 miljoner kronor, medan återstoden eller 5.S5 miljoner kronor skulle avsättas till lotterimedelsfonden. Då lottenföretaget träder i verksamhet den 1 januari 1939, begränsas den totala behållningen för budgetåret 1938/39 till cirka 5.2 miljoner kronor. Den härav för allmänna budgetändamål avsedda delen torde i anslutning till vad nämnde departementschef anfört böra bestämmas till 4.0 miljoner kronor. Tdl lotterimedelsfonden skulle alltså komma att avsättas omkring 1.2 miljon kronor. I riksstatsförslaget äskas under tionde huvudtiteln ett förslagsanslag å detta belopp till avsättning till lotterimedelsfonden.
Under åberopande av vad sålunda föreslagits hemställer jag, att inkomsttiteln lotterimedel i riksstatsförslaget upptages med 5.2 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket har beräknat titeln Övriga diverse inkomster för nästa budgetår till avjämnat 2,000,000 kronor. Häri ingå av veiket till
450,000 kronor beräknade återbetalningar å ackords- och stödlån åt jordbrukare. Vid anmälan under för flera huvudtitlar gemensamma frågor av spörsmålet om ändrad redovisning av vissa hittills under verkliga utgifter upptagna anslag, från vilka utlämnats låneunderstöd, förordar jag, alt ackords-
44 Inkomsterna.
lån åt jordbrukare skola upptagas till redovisning å fonden för låneunderstöd. Med hänsyn härtill torde något belopp för återbetalningar å dylika lån icke böra beräknas å förevarande inkomsttitel. I övrigt biträder jag riksräkenskapsverkets beräkning av titeln övriga diverse inkomster. Enligt vad jag inhämtat kan emellertid från stuteriväsendets fond för allmänna budgetändamål tagas i anspråk ett belopp av 200,000 kronor, vilket jämväl torde böra tillföras denna inkomsttitel.
Inkomsttiteln övriga diverse inkomster torde alltså i budgetförslaget böra upptagas med 1,750,000 kronor.
I anslutning till vad här anförts böra de under huvudinkomsttiteln diverse inkomster upptagna undertitlarna för nästa budgetår beräknas sålunda:
Bötesmedel ..................
Totalisatormedel .....................
Inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar
Lotterimedel ................
Övriga diverse inkomster...........
Kronor
....... 2,500,000
....... 1,250,000
....... 7,000,000
....... 5,200,000
....... 1,750,000
Summa 17,700,000.
Inkomster av statens kapitalfonder.
Statens affärsverksfonder. I riksstaten för löpande budgetår äro överskotten av statens affärsverksamhet upptagna med sammanlagt 118.5 miljoner kronor, därav för postverket 18 miljoner kronor, för telegrafverket 34 miljoner kronor, för statens järnvägar 30 miljoner kronor, för statens vattenfallsverk 21 miljoner kronor, för domänverket 15.5 miljoner kronor samt för statens reproduktionsanstalt 35,000 kronor.
Vid beräknande av inkomsterna från statens affärsverksfonder för budgetaret 1938/39 har riksräkenskapsverket beträffande affärsverkens utgifter för dyrtidstillägg förutsatt, att dyrtidstilläggen skola utgå efter en levnadskostnadsindex av 166. Denna beräkningsgrund överensstämmer med den som tillämpats vid bestämmande av dyrtidstilläggsanslagen å riksstatens utgiftssida.
Postverkets överskott för innevarande budgetår har, som nyss nämnts, upptagits i riksstaten med 18 miljoner kronor, vari ingår ett belopp på 2 miljoner kronor i vinstmedel från postsparbanken avseende år 1936. Enligt förnyade beräkningar rörande det överskottsbelopp från postverket, som kan beräknas bliva inlevererat till statskassan under detta budgetår, har generalpoststyrelsen funnit överskottet nu kunna beräknas till 17.5 miljoner kronor, inbegripet nämnda 2 miljoner kronor av postsparbankens vinstmedel.
Vid beräkningen av det inkomstöverskott av postverkets rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1938/39, har generalpoststyrelsen ansett sig kunna utgå ifrån, att nuvarande för näringslivet gynnsamma konjunk-
Inkomsterna.
turläge skall fortfara även under hela innevarande år samt att poströrelsen på grund härav skall förete en viss uppgång. Beträffande driftkostnaderna förutsättes, att inga väsentliga rubbningar skola inträda i den nuvarande inhemska prisnivån. Styrelsen har vidare räknat med att nuvarande avlönings-, pensions- och dyrtidstilläggsbestämmelser komma att bibehållas oförändrade under år 1938. Vid beräkningen av det överskottsbelopp, som kommer att inlevereras till statskassan under nu ifrågavarande budgetår, har generalpoststyrelsen i överensstämmelse med vad som tidigare skett i motsvarande fall ansett sig böra grunda beräkningen på postverkets
driftresultat under kalenderåret 1938.
Den viktigaste av postverkets inkomstgrupper, nämligen frankoteckensuppbörden beräknas komma att under år 1937 uppgå till omkring 71.2 miljoner kronor. Då motsvarande inkomstsiffra för år 1936 uppgick till ungefär 69.4 miljoner kronor, utgör alltså ökningen i runt tal 1.8 miljon kronor eller nära 2.6 procent. Emellertid inflöto under år 1936 vissa tillfälliga inkomster, vadan den ökning av frankoteckensuppbörden, som hänför sig till dennas normala stegring, enligt generalpoststyrelsens uppfattning torde vara något större. Den normala ökningen beräknas av styrelsen överstiga 3 procent. Jämväl för år 1938 räknar styrelsen med en ytterligare stegring av frankoteckensuppbörden av omkring 1.8 miljon kronor, motsvarande 2.5 procent av 1937 års frankoteckensuppbörd. För år 1938 beräknas således frankoteckensuppbörden till 73 miljoner kronor.
För postverkets övriga rörelsegrenar uppskattar styrelsen inkomsterna för år 1938 till 22.2 miljoner kronor.
Enligt generalpoststyrelsens beräkningar torde postsparbankens vinst för år 1937 på grund av ökade driftkostnader och lägre medelränta på det fast placerade kapitalet bliva mellan en och två miljoner kronor mindre än under år 1936. Vid sådant förhållande och då det under förhandenvarande omständigheter därjämte synes styrelsen önskvärt, att ytterligare avsättning till reservfonden må kunna ske, anser styrelsen, som i ämnet överlagt med postsparbanksfullmäktige, att något belopp av postsparbankens vinst för år 1937 icke bör disponeras för riksstatsändamål.
Generalpoststyrelsen beräknar sålunda postverkets bruttoinkomster till (73 + 22.2=) 95.2 miljoner kronor. Efter avdrag för utgifter enligt förslag till driftkostnadsstat för år 1938 å 83 miljoner kronor skulle ett överskott å 12.2 miljoner kronor erhållas å postverkets rörelse för sagda ar. Enahanda belopp skulle komma att inlevereras under budgetåret 1938/39.
Riksräkenskapsverket har anfört, att, om man bortser från ianspråktagandct av vinstmedel från postsparbanken, generalpoststyrelsen för år 1938 räknat med en stegring av bruttoinkomsterna med 2.7 miljoner kronor och en stegring av utgifterna med 6 miljoner kronor samt alltså en minskning av inkomstöverskottet av den egentliga postverksrörelsen med 3.3 miljoner kronor Under förutsättning att någon begränsning av den för år 1938 beräknade utgiftsstegringen icke låter sig genomföra, har riksräkenskapsverket funnit generalpoststyrelsens beräkning av överskottet å den egentliga post-
46 Inkomsterna.
verksrorelsen icke i och för sig giva anledning till erinran. Riksräkenskapsverket har emellertid ansett, att ett om än minskat belopp av postsparbankens vinstmedel bor kunna tagas i anspråk för nästkommande statsreglering. Med iakttagande härav har riksräkenskapsverket hemställt, att inkomsterna av postverket i riksstatsförslaget för budgetåret 1938/39 uppföras med 13 miljoner kronor.
I likhet med riksräkenskapsverket finner jag det önskvärt om även under nästa budgetår ett mindre belopp av postsparbankens vinst kunde tillföras riksstaten. Med hänsyn till vad generalpoststyrelsen i detta ämne anfört, torde detta belopp likväl lämpligen böra begränsas till 500,000 kronor Även med denna begränsning anser jag mig dock kunna föreslå, att postverkets overskott i riksstaten för budgetåret 1938/39 uppföres med 13 miljoner
Telegrafverkets överskott uppgick för budgetåret 1936/37 till 36 67 milioner kronor och har i riksstaten för innevarande budgetår uppskattats till 34 miljoner kronor. I sin skrivelse med förslag till inkomstberäkning för budgetåret 1938/39 har telegrafstyrelsen beräknat telegrafverkets överskott för år 1937 till 34.78 miljoner kronor. Inkomsterna ha därvid beräknats till 130 43 miljoner kronor, innebärande en ökning från år 1936 med 9.55 miljoner kronor eller 7.9 procent. Driftkostnaderna ha upptagits till 95.65 miljoner kronor.
För ar 1938 har telegrafstyrelsen räknat med någon avmattning i abonnenttillstrommngen och trafikökningen jämfört med den rekordartade ökningen under år 1937. Av Kungl. Maj :t beslutade taxesänkningar ha beräknats medföra en minskning av telegrafverkets inkomster för år 1938 med omkring 2 miljoner kronor. Med hänsyn härtill ha inkomsterna för sistnämnda år av telegrafstyrelsen beräknats till 135.28 miljoner kronor, motsvarande en ökning tran ar 1937 med 4.85 miljoner kronor. I förslaget till stat för telegrafverkets driftkostnader för år 1938 har telegrafstyrelsen utgått från antagandet, att ingå väsentliga rubbningar skola inträda i nuvarande inhemska prisnivå. Styrelsen har under denna förutsättning beräknat kostnaderna till omkring 101.83 miljoner kronor. Överskottet för år 1938 skulle sålunda enligt dessa eraknmgar komma att uppgå till 33.45 miljoner kronor. Då överskottet å telegrafverkets rörelse för första halvåret 1939 enligt styrelsens uppfattning borde utvisa en stegring jämfört med motsvarande tid året förut, har styrelsen föreslagit, att inkomsttiteln telegrafverket i riksstaten för budgetåret 1938/ 39 upptages till 34 miljoner kronor.
Av en i telegrafverkets inkomstberäkning återgiven tabellsammanställning framgar, att överskottet av verkets rörelse i procent å i medeltal disponerat kap,tal stigit från 6.28 år 1927 till 9.16 år 1934 samt därefter sjunkit till 8.87 lor ar 1936. Enligt styrelsens beräkning skulle motsvarande siffra utgöra for ar 193 7 8.05 och för år 1938 7.14.
Med hänsyn till å ena sidan de taxesänkningar, som funnits lämpligt vidtaga och om vilka riksräkenskapsverket icke haft att yttra sig, samt å andra sidan de ökade kostnaderna för materiel och löner, har det icke synts riks-
Inkomsterna.
räkenskapsverket tillrådligt att mera avsevärt höja den av telegrafstyrelsen gjorda beräkningen av inkomstöverskoltet för nästkommande budgetår. Ämbetsverket har emellertid erinrat, att telegrafstyrelsens i dess inkomstberäkningar meddelade uppskattningar av respektive löpande kalenderårs inkomster under en följd av år visat sig vara uppgjorda med alltför stor försiktighet. Med beaktande av den sålunda vunna erfarenheten ävensom den av telegrafstyrelsen omnämnda, rekordmässiga utvecklingen av telegrafverkets rörelse under senaste tid har riksräkenskapsverket ansett sig kunna göra det antagandet, att nettoöverskottet för kalenderåret 1937 kommer att ej obetydligt överskrida 35 miljoner kronor. Med utgångspunkt härifrån har i riksstatsförslaget för budgetåret 1938/39 telegrafverkets överskott synts ämbetsverket kunna höjas med 1 miljon kronor utöver vad telegrafstyrelsen föreslagit eller till 35 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har i enlighet härmed föreslagit, att inkomsterna av telegrafverket för budgetåret 1938/39 beräknas till 35 miljoner kronor.
Med avseende å den ekonomiska betydelsen av de taxesänkningar, som under år 1937 beslutits, framgick av telegrafstyrelsens den 22 april 1937 dagtecknade framställning i ämnet till Kungl. Maj:t, att det var styrelsens förhoppning, att telegrafverkets rörelse under budgetåret 1938/39 skulle ha ökat så mycket i omfattning, att en minskning av verkets överskott utöver 1 miljon kronor — eller den reduktion varmed styrelsen räknade för budgetåret 1937/ 38 — icke skulle behöva befaras.
En höjning av telegrafstyrelsens nu föreliggande inkomstberäkning torde kunna vidtagas. Den fortgående ökningen i telegrafverkets rörelse, vilken bland annat föranlett avsevärt ökade anslagsäskanden för kapitalökning från styrelsens sida, synes mig sålunda berättiga till antagandet, att verkets överskott för budgetåret 1938/39 skall komma att uppgå till 36 miljoner kronor, med vilket belopp jag föreslår, att inkomsttiteln upptages i riksstatsförslaget.
Statens järnvägars överskott utgjorde enligt budgetredovisningen för budgetåret 1936/37 52.27 miljoner kronor. Härav utgjorde 7.82 miljoner kronor av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag inbetalda garantitilläggsmedel för åren 1934 och 1935 samt 0.17 miljon kronor på år 1935 belöpande tillägg som påförts bolaget men ej likviderats. De löpande inkomsterna av järnvägsdriften uppgingo alltså till 44.28 miljoner kronor. För innevarande budgetår kan enligt järnvägsstyrelsens uppskattning räknas med ett överskott å 36.8 miljoner kronor eller 6.8 miljoner kronor mera än som beräknats i riksstat en.
Vad beträffar utsikterna för framtiden, har järnvägsstyrelsen framhållit, att uppgången i järnvägstrafiken, sådan den tett sig, icke varit ett isolerat fenomen eller hänlörligt till kommunikationspolitiska åtgärder utan burits upp av konjunkturvågen. Någon mer betydande tillbakagång i trafikrörelsen syntes följaktligen icke vara alt befara annat än i samband med en försvagning av den allmänna ekonomiska konjunkturen. Efter en erinran
48 Inkomsterna.
om ovissheten i det nuvarande konjunkturläget har styrelsen uttalat, att det i varje fall icke kunde komma ifråga att för instundande budgetår räkna med fortsatt stegring av järnvägstrafiken. Även den trafikrörelse, som förefunmts under hösten 1937, syntes ligga på en väl hög nivå för att denna lämpligen skulle kunna antagas hävdad under så lång tid, som det här vore fråga om. Enär emellertid å andra sidan ingen nedgång hittills registrerats vare sig inom samfärdseln eller för den industriella produktionen i vårt land, ville det synas järnvägsstyrelsen försvarligt att för år 1938 antaga samma inkomstbelopp, som av styrelsen påräknades för år 1937, med justering blott tör trafiken å de järnvägslinjer, vilka under sistnämnda år inlemmats i statsbanenätet. För första halvåret 1939 räknades med lika höga inkomster som för samma månader 1938.
Järnvägsstyrelsen har räknat med att för statens järnvägar utom malmbanan bruttoinkomsterna skulle stiga från 205.2 miljoner kronor år 1937 till 206.5 miljoner kronor år 1938. Då utgifterna beräknats öka från 173.5 miljoner kronor till 187.6 miljoner kronor, skulle överskottet för denna del av järnvägsdriften sjunka från 31.7 till 18.9 miljoner kronor.
Vad beträffar malmbanan har järnvägsstyrelsen yttrat, att nyssnämnda antaganden, som närmast haft avseende å den allmänna trafiken, syntes skäliga även i fråga om lapplandsmalmen, trots att styrelsen där kunde bygga på från Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag erhållna uppgifter, vilka pekade på en ännu något större trafik. Den topptrafik, vilken sagda bolag nu planerade och för vars möjliggörande en avtalsändring bebådats, läge nämligen så nära övre gränsen av vad överhuvud kunde presteras, att inläggandet av någon marginal för oförutsedda störningar syntes påkallat i här förevarande sammanhang. Styrelsen har alltså för innevarande år gentemot år 1937 blott inlagt en inkomstökning motsvarande den vid årsskiftet 1937/1938 skeende höjningen i fraktsatserna. Enligt styrelsens beräkningar skulle inkomsterna av malmbanan uppgå till 36 miljoner kronor. Vid sidan av verkliga utgifter, beräknade till 16.3 miljoner kronor, har styrelsen upptagit en avdragspost för reglering för garantitillägg å 7.7 miljoner kronor, varigenom en del av löpande överskott å malmbanan skulle balanseras i inkomstutjämnande syfte. För år 1937 har styrelsen upptagit en motsvarande post å 6.5 miljoner kronor. Regleringsposten hänför sig till bestämmelserna i § 14 av 1927 års malmavtal om utjämning på femårsperioder av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag påvilande skyldighet att erlägga s. k. frakttillägg. För år 1938 skulle överskottet för malmbanan, om järnvägsstyrelsens beräkning godtages, bliva (36 — 16.3 — 7.7 =) 12 miljoner kronor.
Överskottet för statens järnvägar skulle under ovannämnda förutsättningar uppgå till (18.9 + 12 =) 30.9 miljoner kronor eller i runt tal 31 miljoner kronor, vilket sistnämnda belopp av järnvägsstyrelsen även beräknats för budgetaret 1938/39. Järnvägsstyrelsen har i enlighet härmed föreslagit, att i riksstaten tör budgetaret 1938/39 såsom inkomst av statens järnvägar upptages ett belopp av 31 miljoner kronor.
Inkomsterna.
49 Riksräkenskapsverket hav framhållit, att järnvägsstyrelsens beiäkning i och för sig stode i överensstämmelse med de allmänna antaganden rörande konjunkturutvecklingen, från vilka riksräkenskapsverket vid sin inkomstberäkning utgått. Beträffande den av järnvägsstyrelsen föreslagna fortsätta balanseringen av en del av vinsten a malmbanan i inkomstutjämnande s^fte, vilken anordning godtagits för nu löpande budgetar, har riksräkenskapsverket emellertid framhållit, att de speciella förhållanden, som innevarande budgetår motiverat en dylik fondering av vinstmedel från malmbanan, icke kunde tillmätas samma betydelse efter genomförandet av de utav riksdagen godtagna nya principerna för budgetens balansering. Enligt den nya uppställningen av riksstaten förutsattes nämligen, att om under ett budgetår uppkomme underskott budgeten för detta ar även skulle fiamsta såsom icke balanserad. Vad nu sagts skola gälla för hela budgeten, syntes riksräkenskapsverket vara tillämpligt beträffande del av budgeten och sålunda även för varje särskild inkomsttitel. Riksräkenskapsverket har emellertid i nuvarande läge icke ansett sig böra payrka någon omedelbar ändring i förevarande avseende. I enlighet med vad riksräkenskapsverket sålunda anfört, har ämbetsverket tillstyrkt, alt statens järnvägars överskott i riksstatsförslaget för budgetåret 1938/39 uppföres med 31 miljoner kronor.
Den av järnvägsstyrelsen och riksräkenskapsverket framlagda beräkningen framstår såsom försiktig, i så måtto som hänsyn icke tagits till möjlig fraktökning å malmbanan enligt bestämmelserna i § 13 mom. 2 i 1927 års malmavtal. Då ifrågavarande inkomsttitel är relativt konjunkturkänslig, torde emellertid anledning föreligga att räkna med en viss säkerhetsmarginal.
Förutsättningarna för fortsatt fondering av en del av vinsten å malmbanan ha, såsom riksräkenskapsverket framhållit, otvivelaktigt förändrats genom den nya riksstatsuppställningen. Tillräcklig anledning synes mig emellertid i här ifrågavarande speciella fall ej föreligga att frångå fonderingsplanen,.så länge avsättningen ej nått sådan omfattning, att eventuellt hotande underskott å malmbanan kunna antagas helt täckta. Så är ännu ej fallet.
Med åberopande av det anförda föreslår jag, att överskottet å statens järnvägar i riksstatsförslaget upptages med 31 miljoner kronor.
Inkomsterna från statens valtenfallsverk ha av vattenfallsstyrelsen för budgetåret 1938/39 beräknats till 21,500,000 kronor, varav 20,750,000 kronor hänföra sig till kraftverken, 450,000 kronor till kanalverken och 300,000 kronor till fastighetsförvaltningen. Riksräkenskapsverket har häri icke föreslagit annan ändring än att inkomsten från kraftverken uppföres med 21,250,000 kronor.
Med stöd härav förordar jag, att inkomsterna från kraftverken, kanalverken och fastighetsförvaltningen för nästkommande budgetår beräknas till respektive 21,250,000, 450,000 och 300,000 kronor och alltså från statens vatten fallsverk såsom helhet till 22,000,000 kronor.
Bihang liil riksdagens protokoll 19'I8. 1 sand. Nr 1 Del 2.
50 Inkomsterna.
Överskottet från domänverket, som för budgetåret 1936/37 uppgått till 15.38 miljoner kronor, har i innevarande budgetårs riksstat upptagits till 15.5 miljoner kronor. I sin skrivelse med förslag till inkomstberäkning för budgetåret 1938/39 har domänstyrelsen beräknat överskottet för är 1937 _ vilket till-
faller statsregleringen under budgetåret 1937/38 — till omkring 18 miljoner kronor. Överskottet har framkommit såsom skillnaden mellan beräknade inkomster å 61 miljoner kronor och beräknade utgifter å 43 miljoner kronor.
För år 1938 har domänstyrelsen räknat med inkomster å 59 miljoner kronor och utgifter å 47 miljoner kronor samt ett överskott å 12 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket framhåller, att vid bedömandet av den sålunda antagna inkomst- och utgiftsutvecklingen hänsyn bör tagas till den utvidgning av domänverkets industriverksamhet, som föranletts av övertagandet den 1 december 1937 av Kalix träindustriaktiebolags anläggningar (Karlsborgsverken). Med utgångspunkt från de av ämbetsverket gjorda allmänna antagandena rörande konjunkturutvecklingen har verket funnit sig böra godtaga domänstyrelsens beräkning av domänverkets överskott för år 1938 och alltså i inkomstberäkningen för budgetåret 1938/39 uppfört inkomsttiteln med 12 miljoner kronor.
Domänstyrelsen har senare inkommit med en i styrelsens inkomstberäkning förebådad framställning om avsättning till förnyelsefonden för återväxtkost nader av det belopp, varmed domänverkets överskott för år 1937 överstiger det i riksstaten beräknade beloppet. Enligt styrelsens framställning borde ett belopp av sammanlagt i runt tal 5.8 miljoner kronor avsättas för att under krisåren eftersatta fondavsättningar skulle bli helt täckta.
Med avseende å här berörda fonderingsfråga ha riksdagens år 1937 församlade revisorer gjort ett uttalande av i huvudsak följande innehåll.
Beträffande utgifter för sådana åtgärder för återväxt, som anses lämpliga att företaga för skogsvård å marker utan samband med avverkningen å dem. ar , etPfnat1urllgi’ at0l de gäldas ur en fond av den nuvarande förnyelsefondens beskaffenhet. I fråga om det berättigade i övrigt av en dylik fond få revisorerna anföra följande.
Varje belopp, som inflyter på grund av överavverkning, torde böra anses såso!n,e.n [ Penningar förvandlad del av skogskapitalet, alltså ett kapitaluttag, och bor hallas isar från den egentliga avkastningen från skogsdomänerna. Det vore önskvärt att all dylik »inkomst» behandlades för sig och fonderades icke för fondbildning i och för sig, men i avvaktan på beslut angående det genom överavverkningen i penningar förvandlade kapitalets användning Revisorcrna anse, att överavverkningens verkliga belopp per år bör kunna'fastna as för hela landet och att detta belopp i dess helhet bör tillföras fonden. Fondens beha lning bor utnyttjas för, bland annat, återväxtkostnader av ovan angivet slag, for dikmngar, vägarbeten och dvlika utgifter för kapitalökning eventuellt aven för inköp av mark. Att fondens medel däremot icke b013 anvandas för gäldande av åtgärder, vidtagna i huvudsakligt syfte att häva arbetslöshet följer av det ovan sagda. I dylika fall hör ersättning för sådana agarder tillföras domän fonden till den del kostnaderna kunna beräknas bliva orantabla.
Med denna utgångspunkt vilja revisorerna instämma i vad 1936 års ut-
Inkomsterna.
redning angående beredskapsarbeten anfört därom att förnyelsefonden för återväxtkostnader bör tillgodoföras de belopp, som enligt antagna grunder bort hava avsatts under åren 1930—1933, men icke blivit avsatta.
Riksdagsrevisorernas uttalande har remitterats till domänstyrelsen lör yttrande. Jag har i frågans nuvarande läge vid beräkningen av domänverkets överskott icke ansett mig böra taga hänsyn till domänstyrelsens ifrågavarande framställning.
Med avseende å den principiella sidan av föreliggande spörsmål vill jag här endast framhålla, att starka skäl tala för att fondavsättningar, avsedda för finansiering av kapitalinvesteringar, centraliseras till budgeten. Detta önskemål erhåller ökad vikt vid omläggningen av riksstatens uppställning och statens kapitalredovisning, vars främsta syfte är att ge en samlad bild av utvecklingen av statens förmögenhetsställning.
Vid anmälan i fjolårets statsverksproposition av beräkningen av domänverkets överskott anförde jag med avseende å av domänstyrelsen tillämpade avskrivningsregler i huvudsak följande.
Genom det vid vinstberäkningen tillämpade bokföringsförfarandet, enligt vilket domänstyrelsen nedskriver hela virkeslagret under dess självkostnadsvärde, reduceras det av domänverket redovisade överskottet under tider av stigande lagerhållning för att å andra sidan ökas under tider av sjunkande lagerhållning. De skäl som kunna åberopas till stöd för det av domänstyrelsen tillämpade förfaringssättet synas mig icke tillräckligt starka för att motivera dess bibehållande i oförändrad form. Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet vill jag därför förorda, att för framtiden endast viss idel av virkeslagret nedskrives under självkostnadsvärdet, medan återstoden bokföres enligt av riksräkenskapsverket angivna principer.
Jämväl med avseende å denna bokföringsfråga ha riksdagens revisorer nu uttalat sig. Revisorerna funne det av domänstyrelsen hittills tillämpade förfaringssättet icke vara förenligt med rationella vinstberäkningsprinciper. Den reform, som ställts i utsikt, borde avse ej blott lagret vid sågar och virkesmagasin, utan jämväl lagret i skogarna. Revisorerna ha vidare anfört:
Vidkommande frågan om en viss del av lagret bör hållas nedskrivet under självkostnadsvärdet, t. ex. med en viss genomsnittsprocent, torde en sådan bokföring icke äventyra riktigheten av vinst- och förlustberäkningen, därest denna del tillmätes tillräckligt knappt. En sådan åtgärd skulle också underlätta domänfondens kassaställning vid övergången till det nya bokföringssättet. För övergångsåret kommer nämligen domänfonden att utvisa en bokvinst, som icke motsvaras av influtna medel. Emellertid vilja revisorerna giva uttryck åt den förväntan, att det här blir fråga om en anordning allenast för övergångsåret. Det intresse, i vilket vissa enskilda företagare hålla sina tillgångar bokförda till låga värden för att därigenom skapa »dolda fonder» föreligger nämligen icke i fråga om domänverket och med hänsyn till reda och överskådligliet i bokföringen torde icke vara tillrådligt att olika partier av samma slags vara upptagas till olika värden.
Då jämväl denna fråga befinner sig under utredning, har revisorernas uttalande ej ansetts böra påverka beräkningen av domänverkets överskott.
52 Inkomsterna.
Under åberopande av det anförda får jag i anslutning till domänstyrelsens och riksräkenskapsverkets förslag förorda, att domänverkets överskott i riksstatsförslaget upptages till 12 miljoner kronor.
Statens inkomst av statens reproduktionsanstalt torde i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag böra uppföras med 40,000 kronor.
Affärsverksfondernas överskott skulle alltså i det föreliggande budgetförslaget upptagas med följande belopp:
Postverket, bevillning.......
Telegrafverket.............
Statens järnvägar .........
Statens vattenfallsverk:
Kraftverken.............
Kanalverken ...........
Fastighetsförvaltningen .
Domänverket .............
Statens reproduktionsanstalt
Kronor
.............. 13,000,000
.............. 36,000,000
.............. 31,000,000
... 21,250,000
450,000
... 300,000 22,000,000
.............. 12,000,000
.............. 40,000
Summa kronor 114,040,000.
Biksbanksfonden. Inkomsttiteln andel i riksbankens vinst är i årets riksstat uppförd med 1 miljon kronor. Detta belopp avser statens beräknade andel i riksbankens vinst för år 1937. Det ankommer på 1938 års riksdag att pa förslag av bankoutskottet fatta beslut, hur stor del av den i riksbankens bokslut för år 1937 framkommande vinsten, som skall inlevereras till statsverket.
I sin inkomstberäkning för budgetåret 1938/39 har riksräkenskapsverket, med stöd av från riksbanken inhämtade uppgifter, upptagit förevarande inkomsttitel — som efter övergången till den nya riksstatsuppställningen bör benämnas Riksbanksfonden — med 3 miljoner kronor.
Frågan om riksbankens vinst har enligt ett mig tillställt protokollsutdrag behandlats av bankofullmäktige vid sammanträde den 28 oktober 1937. Protokollsutdraget är av följande innehåll:
Riksbankschefen Rooth anförde:
»Finansdepartementet har anhållit om uppgift å riksbankens beräknade vinst dels för år 1937, dels ock för år 1938.
Med anledning därav har verkställts en beräkning av vinsten för innevarande år, varvid man utgått ifrån den faktiska vinsten per den 30 sistlidna september, medan vinsten för fjärde kvartalet beräknats. Därvid hava de principer varit grundläggande, som tillämpades vid 1936 års bokslut, med i huvudsak endast den förändringen, att 1 °/o engelska Treasury Bonds upptagits till 97 % och 3V2 % War Loan till 99 %. Under dessa förutsättningar torde nettovinsten för år 1937 komma att uppgå till omkring 3.6 miljoner kronor. I bruttovinsten för år 1937 ingår vinst å utrikesrörelsen med omkring 6,600,000 kronor.
Svårigheterna att beräkna vinsten för år 1938 äro väsentligt större. Vid denna beräkning hava följande principer tillämpats:
Inkomsterna.
'Bokslutet uppgöres — med här nedan nämnda undantag — i huvudsaklig överensstämmelse med de principer, som tillämpades vid 1936 års bokslut.
Den nuvarande inhemska utlåningen, med undantag av utlåningen från avbetalningslånefonden, samt riksbankens behållning av svenska värdepapper beräknas bliva oförändrade; till den ökning av obligationsinnehavet, som blir en följd av övertagandet av bankostatens änke- och pupillkassa, tages ingen hänsyn, då den därav föranledda ökningen i varje fall delvis kommer att motvägas av ökade utgifter för änke- och pupillpensioneringen.
Utlåningen från avbetalningslånefonden beräknas till 38 milj. kronor.
De inhemska räntorna beräknas förbliva oförändrade.
Reservförrådsnämnden beräknas komma att till riksbanken sälja skattkammarväxlar å 55 miljoner kronor; räntan på dessa beräknas till i genomsnitt V2 °/o; skattkammarväxlarna beräknas bliva diskonterade successivt under första halvåret 1938.
Riksbankens pundbehållning inklusive skeppningsväxlar och engelska treasury bilis men exclusive andra statspapper i engelsk valuta beräknas till i genomsnitt 40 miljoner.
Räntan på engelska treasury bilis och avistaräkningar i pund beräknas till V2 % p. a.
På viss tid i England bundna tillgodohavanden beräknas uppgå till i genomsnitt £ 9 miljoner och räntan å dessa till Va % p. a.
Bankens räntabla dollartillgångar, förutom nedannämnda danska dollarobligationer, beräknas vara:
$ 5 milj. bundna depositioner å XU %>,
$ 2 milj. bankers’ acceptances å a/<t %>,
$ 10 milj. treasury bilis å 0.2 °/o.
De utländska värdehandlingarna äro — utom aktierna i Banken för internationell betalningsutjämning — skattkammarväxlar, skeppningsväxlar och bankaccepter.
£ 100,000 1 % treasury bonds,
£ 500,000 3V2 % War loan,
£ 500,000 2V2 °/o National Defence Loan,
£ 1,500,000 ryska skattkammarväxlar,
$ 300,000 danska 6 % obl. ff. 7i 1942.
De ryska skattkammarväxlarna upptagas till 108 %>, de danska obligationerna till 101 %>, franska francs till 10 kr. per 100 frcs och pesetas till 20 kr. per 100 pesetas, medan övriga bokföringsvärden per 31/i2 1937 bibehållas oförändrade.
Dyrtidstilläggen beräknas efter 166.
För inköp av tryckerimaskiner beräknas ett belopp av 200,000 kr.
För reparationer i Göteborg beräknas ett belopp av 150,000 kr.’
Under dessa förutsättningar kan nettovinsten för år 1938 beräknas komma att uppgå till omkring 2.1 miljoner kronor. Härvid har beräknats en vinst å utrikesrörelsen av omkring 5,500,000 kronor.
Därest räntorna å riksbankens engelska tillgodohavanden skulle uppgå till '/, procent mera än vad nyss nämnts, skulle riksbankens vinst för år 1938 ökas med ytterligare 1.8 miljoner kronor.»
Föredraganden hemställde, att fullmäktige måtte förklara sig icke hava något att erinra mot vad föredraganden sålunda anfört.
Herr Stendahl anförde:
»Vid framläggandet av 1937 års statsverksproposition anförde finansministern hland annat följande:
'Vid avgivande av förslag till beräkning av riksbankens vinst för år 1934 uttalade enligt ett till mig överlämnat protokollsutdrag för den 21 november
54 Inkomsterna.
1933 banko!ullmäktige — på sätt framgår av 1934 års statsverksproposition (Inkomster, sid. 57) — bland annat, att resultatet av riksbankens verksamhet i dess helhet bleve beroende av de pris, till vilka bankens innehav av guld och valutor komrne att försäljas eller bliva bokförda, samt att intill dess läget på valutamarknaden stabiliserats, riksbanken borde balansera hela den vinst, som uppstode på dess inhemska, egentliga rörelse.
Denna uppfattning förklarade jag mig, vid anmälan av frågan om beräkningen av ifrågavarande inkomsttitel för budgetåret 1934/1935, icke kunna dela. Därest den fortsatta utvecklingen på penningmarknaden skulle medföra, att vid genomförandet av en valutastabilisering en större eller mindre förlust skulle uppstå å de guld- och valutareserver, riksbanken då innehade, syntes frågan om åtgärder för täckande av dylik förlust vid denna tidpunkt få upptagas till prövning av riksdagen. Med hänsyn till arten av en eventuell sådan förlust kunde jag icke finna nödvändigt, att den skulle täckas av riksbankens löpande inkomster. Och att för en dylik eventualitet i förväg reservera vinstmedel, vilka eljest skulle ha tagits i anspråk för budgetens finansiering, kunde jag i varje fall i dåvarande statsfinansiella läge icke finna riktigt. I överensstämmelse med denna uppfattning utgick jag i den i 1934 års statsverksproposition framlagda finansplanen vid behandlingen av frågan om utfallet av statsregleringen för budgetåret 1933/1934 från den förutsättningen, att hela riksbankens vinst för år 1933 och vissa från föregående år reserverade vinstmedel skulle inlevereras till statsverket.’
samt vidare:
Av de av herr Stendahl, enligt nyss återgivna protokollsutdrag, åberopade uppgifterna framgår, att dagsvärdet av riksbankens guldreserver överstiger bokföringsvärdet med i runt tal 410 miljoner kronor, medan den å kursdifferenskontot balanserade bokförlusten uppgår till omkring 240 miljoner kronor. I sistnämnda förlust ingår även det belopp varmed inköpsvärdet å riksbankens valutor överstiger bokföringsvärdena, vilka ungefär motsvara de gamla pariteterna. Om hela saldot å kursdifferenskontot avdrages från nämnda 410 miljoner kronor, föreligger vid det nuvarande guldpriset en dold värdestegringsvinst av i runt tal 170 miljoner kronor. Även vid ett prisfall på guld av intill 18 procent skulle alltså riksbanken under i övrigt oförändrade omständigheter ha full täckning för den balanserade bokförlusten.
Sedan jämväl de länder, vilka dittills bibehållit en i huvudsak fri valutamarknad och den tidigare guldpariteten, under år 1936 devalverat, utan att därvid guldpriset i pund sterling eller dollars i väsentlig grad rubbats, torde en säkerhetsmarginal av den storlek riksbanken sålunda redovisar få anses fullt tillfredsställande.’
Förestående uttalanden föranledde ingen erinran från riksdagens sida.
Riksbankens innehav av valutor och guld samt kursdifferenskontot har utvecklats på följande sätt.
1 Efter nedskrivning: 19,000.
Inkomsterna.
55 Av ovanstående uppställning framgår, att bokförda värdet av riksbankens innehav av valutor den 30/9 1 93 7 utgjorde 1,078,290,000 kronor och att det under de senaste nio månaderna ökats med i det närmaste 360,000,000 kronor. Även om fullmäktige vid placerandet av detta enligt våra förhållanden enorma belopp iakttager all möjlig försiktighet kan det emellertid — särskilt vid nuvarande oroliga förhållanden i världen — ej undvikas att investeringen av dylika summor måste medföra mycket stora risker.
Enligt min mening gäller det därför icke blott att taga hänsyn till den förlust, som eventuellt kan komma att uppstå vid en eventuell stabilisering av den svenska kronan på ny basis, utan även till de risker, som enligt ovan äro förenade med bankens innehav av ett miljardbelopp i utländska valutor.
Jag måste därför vidhålla den ståndpunkt jag tidigare förfäktat, när frågan om riksbankens vinst behandlats av fullmäktige, nämligen att vinst å utrikesrörelsen för närvarande ej med säkerhet kan konstateras.»
Fullmäktige biföllo föredragandens hemställan.
Mot detta beslut anmälde herr Stendahl reservation under åberopande av vad han ovan anfört.
I samband med framläggandet av förslag till beräkning av inkomsttiteln andel i riksbankens vinst i fjolårets statsverksproposition ifrågasatte jag, huruvida icke lämpligen det av riksbanken tillämpade sättet för bokslutets uppgörande borde ändras, i vad det avsåge redovisningen av riksbankens handel med guld. Det syntes mig mest ändamålsenligt, att resultatet av denna del av riksbankens verksamhet för framtiden redovisades öppet och att frågan om dispositionen av eventuella vinster varje år vid bokslutet upptoges till prövning mot bakgrunden av en bedömning av då föreliggande risker.
Till den av mig sålunda framförda tanken, att principerna för riksbankens bokföring av guld borde upptagas till omprövning, uttalade bankoutskottet vid 1937 års riksdag sin anslutning.
Enligt vad jag under hand inhämtat ha bankofullmäktige för avsikt att till bankoutskottet vid årets riksdag inkomma med förslag till vissa förändringar i sättet för riksbankens bokföring av guld, genom vilka det av mig åsyftade resultatet skulle vinnas.
En omläggning av riksbankens bokföring i sådan riktning, att den å guldhandeln realiserade vinsten eller förlusten skulle redovisas öppet och ej längre, såsom nu är fallet, automatiskt fonderas för täckande av eventuella framtida förluster å riksbankens utrikes rörelse respektive tillsvidare balanseras, kan väntas i mera avsevärd grad påverka det disponibla överskottet å riksbanksfondcn först sedan riksbankens guldförråd eventuellt undergått en ytterligare ökning av större omfattning. Den realisationsvinst som möjligen erhålles vid försäljning av det redan upplagda guldförrådet torde nämligen böra redovisas på samma sätt som hittills. Ett annat förfaringssätt skulle innebära, att man kunde komma att successivt tillgodogöra sig dessa vinster för budgetens balansering, vilket av olika skäl ej synes lämpligt.
Av det anförda följer, att inkomstberäkningen för nästföljande budgetår icke influeras av den ifrågasatta omläggningen av guldbokföringen och så-
56 Inkomsterna.
lunda bör byggas uteslutande på de förutsättningar som angivits av riksbankschefen i hans nyss återgivna uttalande. Jag har under dessa omständigheter ej funnit anledning till ändring i riksräkenskapsverkets förslag och föroidar alltså, alt inkomsttiteln riksbanksfonden i riksstatsförslaget upptages till 3 miljoner kronor.
Statens allmänna fastighetsfond. Överskottet av statens allmänna fastighetsfond är i riksstaten för budgetåret 1937/38 beräknat till 7,900,000 kronor. Inkomst- och utgiftsstat för fonden har av Kungl. Maj:t fastställts den 18 juni 1937.
A statens allmänna fastighetsfond redovisas för närvarande vissa kronans fastigheter, som sta under fångvårdsstyrelsens, utrikesdepartementets, medicinalstyrelsens och byggnadsstyrelsens förvaltning. För envar av nämnda förvaltningsmyndigheter är upprättad en särskild delfond.
Inom finansdepartementet har genom särskilt tillkallade sakkunniga verkställts utredning angående ändrad redovisning av Uppsala och Lunds universitets fastigheter. Utredningens resultat ha sammanfattats i en promemoria, i vilken förordas, att av universiteten disponerade fastigheter i viss utsträckning skola upptagas till redovisning å statens allmänna fastighetsfond. Över promemorian hava vederbörliga yttranden inhämtats. Sedan ärendet slutberetts, torde jag fa underställa Kungl. Maj:t detsamma i och för proposition till riksdagen.
Utredning har jämväl verkställts rörande redovisning å statens allmänna lastighetsfond av karolinska sjukhusets fastigheter m. m. Även denna fråga torde sedermera få bliva föremål för Kungl. Maj:ts framställning till riksdagen.
Enligt de förslag, vari nämnda utredningar utmynnat, skola för redovisning av ifrågavarande fastigheter upprättas tre nya delfonder, nämligen Uppsala universitets dellond, Lunds universitets delfond och karolinska sjukhusets delfond; under den sistnämnda förutsättes jämväl serafimerlasarettet skola redovisas.
Enligt de förslag, som avgivits till Kungl. Maj:t av förvaltningsmyndigheterna för de nuvarande delfonderna av fastighetsfonden, skulle — under iakttagande jämväl av byggnadsstyrelsens i ärendet avgivna utlåtanden — överskottet å statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1938/39 kunna beräknas till 7,824,100 kronor. I sin inkomstberäkning har riksräkenskapsverket upptagit överskottet för dessa fyra delfonder till nämnda belopp. I fråga om de föreslagna nya delfonderna har verket preliminärt beräknat inkomsten från dem till sammanlagt 800,000 kronor, därav 430,000 kronor för Uppsala universitets delfond, 330,000 kronor för Lunds universitets delfond och 40,000 kronor för karolinska sjukhusets delfond. Tillhopa skulle alltså överskottet för statens allmänna fastighetsfond beräknas till 8,624,100 kronor eller i avjämnat belopp 8,600,000 kronor.
Sedan, pa sätt i det föregående antytts, frågan om utvidgning av redovisningen å statens allmänna fastighetsfond till nya fastighetskomplex blivit slut-
Inkomsterna.
ligt utredd, torde böra för riksdagen framläggas proposition med förslag till stat för statens allmänna fastiglietsfond för budgetåret 1938/3tk Vad angår de beräkningar, som skola ligga till grund för detta förslag, må framhållas, att de av myndigheterna avgivna statförslagen, särskilt i vad dessa avse leparations- och underhållskostnader, tarva omprövning med hänsyn bland annat till de ökade anspråk på medel till bestridande av dylika kostnadei vilka föranledas av stegrade materialpriser och arbetslöner. Utredning pågår vidare bland annat i fråga om ändrade grunder för avsättning till förnyelsefond. På grund av nu anförda omständigheter måste de beräkningar rörande fastighetsfondens inkomster och utgifter som kunna framläggas i årets statsverksproposition bliva mycket approximativa. I anslutning till vad budgetsakkunniga förordat torde emellertid ett beräknat förslag till stat för fastighetsfonden för nästa budgetår få fogas vid statsverkspropositionen. Detta förslag har uppgjorts i anslutning till ett av riksräkenskapsverket den 9 december 1937 avgivet utlåtande över inkomna förslag till stater för fastighetsfondens delfonder. Statförslaget slutar å ett överskott, att tillföras driftbudgeten, å 8,600,000 kronor.
Jag hemställer, att nämnda överskott i riksstatsförslaget upptages med
8,600,000 kronor.
Statens utlåningsfonder. Inkomsterna av statens utlåningsfonder ha av riksräkenskapsverket beräknats till sammanlagt 14,234,200 kronor.
I samband med anmälan av frågan om avskrivning av statens utlåningsfonders icke räntabla kapital uttalar jag mig till förmån för en i förhållande till statens utlåningsfonder i egentlig mening fristående redovisning i riksstaten av fonden för låneunderstöd ävensom för en överflyttning till sistnämnda fond av till allmänna järnvägslånefonden, bibanelånefonden och allmänna byggnadslånefonden hänförliga kapitaltillgångar. Vad angår bibanelånefonden har riksräkenskapsverket biträtt ett av riksgäldsfullmäktige framfört förslag om överföring av tillgångarna å denna fond till allmänna järnvägslånefonden och sålunda icke i sin inkomstberäkning upptagit någon särskild inkomsttitel för bibanelånefonden. Såsom en konsekvens av mitt nyssnämnda förslag beträffande fonden för låneunderstöd har jag funnit mig böra föreslå den ändringen i riksräkenskapsverkets beräkning av inkomsttitlarna under statens utlåningsfonder, att härunder icke skola upptagas allmänna järnvägslånefonden, allmänna byggnadslånefonden och fonden för låneunderstöd.
Riksräkenskapsverket har beräknat inkomsterna av lånefonden Jöi bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen till 360,000 kronor. I anslutning till ett uttalande, som jag gör i samband med anmälan av i rågan om avskrivning av utlåningsfondernas icke räntabla kapital, ämnar chefen för socialdepartementet föreslå, att de för fonden gällande utlåningsvillkoren från och med budgetåret 1938/39 ändras sålunda, alt annuiteterna å lån från fonden, vilka för närvarande innefatta en avsättning till riskfond av 1 procent å det ursprungliga lånebeloppet, komma all avse allenast ränta och
58 Inkomsterna.
amortering. I gengäld föreslås en höjning av räntan under amorteringsiden med 0.75 procent från 4 till 4.75 procent. De ändrade lånevillkoren toieslas skola bli ovillkorligt tillämpade blott beträffande efter ingången av mdgetaret 1938/39 slutligt beviljade lån, medan för övriga lån de nya villkoren skola tillämpas endast under vissa förutsättningar. Med hänsyn till svårigheten att under sådana förhållanden beräkna den inkomstökning, som under budgetaret 1938/39 kan vara att förvänta på grund av räntehöjningen, anser jag mig icke hora föreslå någon ändring i riksräkenskapsverkets be rakning av inkomsterna från fonden.
Lånerörelsen å statens sekundärlånefond för rederinäringen handhaves av en särskild namnd och utgifterna för denna nämnd täckas från de å fonden inflytande inkomsterna. Då jag i annat sammanhang förordar, att dessa forvaltmngskostnader från och med budgetåret 1938/39 anvisas att utgå å driftbudgeten och anslag för ändamålet äskas under tionde huvudtiteln med
3,000 kronor, torde jag har få föreslå, att inkomsttiteln för fonden, som av
u sra enskapsverket beräknats till 29,000 kronor, uppräknas till 32 000 kronor.
Ut1OVer de inkomsttitlar, som riksräkenskapsverket redovisat i sin inkomstberäkning, torde å riksstatens inkomstsida böra - med formellt belopp av 100 kronor - uppföras titlar för inkomster från följande utlåningsfonder vilka i statsverkspropositionen föreslås till inrättande, nämligen lånefonden för anordnande av hem för åldringar och änkor, lånefonden för inköp av avelsston av nordsvensk ras, statens kaninavelslånefond, lånefonden för underlättande av gemensam maskinanvändning i det mindre jordbruket och statens fiskredskapslånefond.
Pa grund härav och då jag i övrigt icke har något att erinra mot de av riksrakenskapsverket avgivna beräkningarna rörande inkomsterna av statens utlanmgsfonder, föreslår jag, att nämnda inkomsttitlar i budgetförslaget uddtagas med följande belopp:
Statens bostadslånefond......................
Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby...........
Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer...................
Lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen ..........................
Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden____
Lånefonden för lantarbetarbostäder.................
Lånefonden för anordnande av hem för åldringar och änkor......
Statens bosättningslånefond...............
Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m. åt enskilda
järnvägar ........................
Vattenkraftslånefonden....................
Luftfartslånefonden..................
Studielånefonden........
Kronor
3.000 100
100,000
50.000 200,000
26.000 35,000
Inkomsterna.
59 Kronor
Lånefonden för inköp av ädla avelsston.........................
Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras..........
Lånefonden för inköp av avelsston av nordsvensk ras............
Lånefonden för inköp av renar.................................
Statens kaninavelslånefond.....................................
Statens fjäderfälånefond........................................
Gödselvårdslånefonden.........................................
Statens kalkbrukslånefond......................................
Statens fruktodlingslånefond....................................
Statens mejerilånefond.........................................
Lånefonden för underlättande av gemensam maskinanvändning i det
mindre jordbruket...........................................
Spannmålslagerhusfonden.......................................
Spannmålskreditfonden.........................................
Statens sekundärlånefond för jordbrukare........................
Statens slakterilånefond........................................
Kraftledningslånefonden........................................
Egnahemslånefonden...........................................
Jordförmedlingsf onden.........................................
Arrendeegnahemsfonden........................................
Arrendelånefonden.............................................
Arbetarsmåbrukslånef onden.................................
Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bostadsförbättrings-
lånefond....................................................
Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond ....................
Statens avdikningslånefond.....................................
Täckdikningslånefonden........................................
Allmänna nyodlingsfonden.....................................
Norrländska nyodlingsfonden...................................
Fiskerilånefonden..............................................
Statens fiskredskapslånefond...................................
Kommunskogslånefonden.......................................
Virkesmätningslånefonden......................................
Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift...........
Hemslöjdslånef onden...........................................
Industrilånefonden.............................................
Statens hantverkslånefond......................................
Rederilånefonden..............................................
Statens sekundärlånefond för rederinäringen ....................
40.000 1,900
100,000
55.000 100
140.000 100 100
1.500 800
5.000 1,500
110,000
1.000 100 300
1,800
60.000 32,000
Summa 13,217,600.
Fonden för låneunderstöd. Å fonden för laneundeistöd liar liksiakenskapsverkel i överensstämmelse med vad riksgäldskontoret föreslagit beräknat ett överskott av 343,000 kronor.
60 Inkomsterna.
I samband med anmälan i propositionen om övergångsstat för budgetåret 1937/38 av frågan om avskrivning av statens utlåningsfonders icke räntabla kapital har jag ultalat mig till förmån för en i förhållande till statens utlåningsfonder i egentlig mening fristående redovisning i riksstaten av fonden för låneunderstöd. Denna fond intager nämligen en särställning i så måtto, att de kapitalmedel, som placeras i fonden, icke tillföras densamma för att användas i en fortgående lånerörelse utan redan vid investeringen förutsättas skola automatiskt återbäras, i den mån från respektive medel utlämnade lån inbetalas. Med hänsyn till dessa omständigheter har jag i berörda sammanhang ansett mig icke böra föreslå, att avskrivning verkställes av sådant oräntabelt lånemedelskapital, som tillföres fonden för låneunderstöd, utan i stället ifrågasatt andra former för reglering av förräntningsunderskott å fonden.
I berörda sammanhang har jag jämväl förordat, att de till allmänna järnvägslånefonden, bibanelånefonden och allmänna byggnadslånefonden hänförhga kapitaltillgångarna överföras till fonden för låneunderstöd. Vad angår bibanelånefonden har riksräkenskapsverket i likhet med riksgäldskontoret föreslagit, att denna fond skulle uppgå i allmänna järnvägslånefonden. Verket har sålunda i sm inkomstberäkning icke upptagit någon särskild titel tor bibanelånefonden. Under allmänna järnvägslånefonden och allmänna byggnadslånefonden har verket beräknat överskott å respektive 670,000 kronor och 7,100 kronor.
Under för flera huvudtitlar gemensamma frågor har jag upptagit till behandling spörsmålet om ändrad redovisning av vissa för närvarande bland verkliga utgifter upptagna anslag, avseende låneunderstöd. I anslutning till de principer för redovisning av berörda låneunderstöd, som jag där tillstyrkt skola lända till efterrättelse vid budgetförslagets upprättande, föreslår chefen för jordbruksdepartementet, att under fonden för låneunderstöd skola framdeles redovisas vissa lån för främjande av beredning och avsättning av fisk, vilka låneunderstöd i gällande riksstat utlämnats från ett under nionde huvudtiteln uppfört anslag. Vidare förordar jag i berörda sammanhang, att de lån, som enligt vad chefen för jordbruksdepartementet tillstyrker kunna komma att utlämnas från behållningen å det under nionde huvudtdeln för budgetåret 1936/37 anvisade reservationsanslaget till ackordslån åt jordbrukare m. m., skola redovisas under fonden för låneunderstöd. Vid innevarande budgetårs utgång utestående sådana ackordslån torde böra upptagas till redovisning å nämnda fond. Enligt inhämtade uppgifter torde under budgetåret 1938/39 kunna påräknas en ränteavkastning å ackordslånen med i runt tal 90,000 kronor samt å lånen för främjande av beredning och avsättning av fisk med cirka 10,000 kronor.
Härefter erinrar jag, att Kungl. Maj:t jämlikt särskilt av 1936 års riksdag gnet bemyndigande äger att från fonden för förlag till statsverket till fonden för låneunderstöd överföra vissa från anslag till allmänna arbeten m. m. utlamnade lån. Ifrågavarande överföring avser lån till kommunala beredskapsarbeten, lån till främjande av enskild företagsamhet, lån till vissa
Inkomsterna.
åtgärder på skogshushållningens område m. m., lån till sammanslutningar av fiskare för främjandet av beredning och avsättning av fisk m. m. samt lån utlämnade från titeln vedeldningslånefonden. I den mån för nästa budgetår kan påräknas avkastning å dessa lån hava vederbörliga belopp upptagits i den av riksräkenskapsverket gjorda beräkningen av överskottet å fonden för låneunderstöd.
I propositionen om övergångsstat för budgetåret 1937/38 föreslår Kung!. Maj :t riksdagen bland annat att bemyndiga Kungl. Maj:t att förordna om överförande från statsverkets fond av rusdrycksmedel till fonden för låneunderstöd av ett ur förstnämnda fond utlämnat lån till frälsningsarmens förlagsaktiebolag till bestridande av kostnader för byggnadsarbeten vid frälsningsarméns alkoholistanstalt a Kurön. Detta lan löper utan ränta.
Under åberopande av det anförda föreslår jag, att ifrågavarande inkomsttitel i riksstatsförslaget upptages med ett avjämnat belopp av 1,120,000 kronor.
Fonden för statens aktier. Under denna rubrik har riksräkenskapsverket uppfört följande inkomsttitlar, nämligen:
Kronor
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag . Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet
Aktiebolaget Jordbrukarbanken .....
Aktiebolaget Industrikredit..........
Aktiebolaget Aerotransport ..........
Svenska spannmålsaktiebolaget......
....... 16,500,000
....... 1,595,000
....... 200,000
....... 100
....... 100 000
....... 200 000
Summa 18,595,100.
Vad angår inkomsten från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag ber jag få anföra följande.
Enligt 1927 års malmavtal bestå statens inkomster såsom delägare i nämnda bolag av dels en till en krona 50 öre för varje bortfraktad ton malm beräknad royalty (§ 4), dels rätt till vinstandel efter ett belopp per ton, som med 75 öre understiger halva nettovinsten per ton (§ 5). Enligt § 3 i samma avtal är bolagets brytningsrätt på det sätt begränsad, att bolaget äger från gruvfälten Kiirunavaara, Gellivare och Luossavaara för varje bokslutsai bortfrakta högst 9 miljoner ton järnmalm. Årskvantiteterna må dock överskridas med intill 10 procent under iakttagande av att de under en period av tre på varandra följande bokslutsår bortfraktade kvantiteterna icke må sammanlagt överstiga 27 miljoner ton.
I riksstaten för innevarande budgetår har statens inkomst lrån malmbolaget beräknats till 13.5 miljoner kronor, vilket motsvarar staten tillkommande royalty i händelse av genomsnittlig maximibrytning. Då under bokslutsåret 1 oktober 1936—30 september 1937 bortfraktats cirka 9 7 miljoner ton, uppgår statens intäkt av royalty under innevarande budgetår till ett något högre belopp eller 14.G miljoner kronor.
62 Inkomsterna.
Enligt malmbolagets bokslut för sistnämnda bokslutsår fanns efter avsättning till skattefond och reservfond samt utbetalning av stamaktieägarna i bolaget tillkommande utdelning motsvarande statens royalty en återstående vinst a 25 9 miljoner kronor disponibel för fördelning jämlikt bestämmelserna i 1927 ars malmavtal. Malmbolagets styrelse förordade, att av detta belopp 25 miljoner kronor skulle överföras till en dispositionsfond och återstoden kvarhållas å vinst- och förlustkonto. Bolagsstämman biträdde detta förslag. Statens mkomst från malmbolaget under innevarande budgetår begränsar sig därför till nyssnämnda royalty å 14.6 miljoner kronor.
Inom finansdepartementet har utarbetats förslag till nytt avtal mellan staten och malmbolaget enligt vilket bolaget under en period av tre år räknad från och med nu löpande bokslutsår skulle berättigas till en sammanlagd brytning å 6 miljoner ton utöver den enligt 1927 års avtal medgivna. Särskilda regler föreslås skola gälla med avseende å dispositionen av bolagets vinst av denna merbrytning. Jag torde, sedan ärendet slutberetts, få anmäla det för Kungl. Maj:t för proposition till riksdagen.
I händelse ifrågavarande förslag till nytt malmavtal godkännes, har man att för nu löpande bokslutsår räkna med en maximibrytning å 11 miljoner ton. Däremot svarande inkomst av royalty skulle uppgå till i runt tal 16.5 miljoner kronor, eller det belopp varmed riksräkenskapsverket upptagit inkomsttiteln i sitt förslag till inkomstberäkning för nästföljande budgetår.
..En. tillförlitlig uppskattning av statens inkomst från malmbolaget under nastföljande budgetår kan i nuvarande läge icke verkställas. Ovisshet råder sålunda ej endast om brytningens omfattning utan även om bolagets möjligheter att under året ernå vinst utöver vad som erfordras för gäldande av utdelning till stamaktieägarna motsvarande statens royalty samt om den disposition av sådan vinst som med hänsyn till situationen hösten 1938 kan befinnas lämplig.
Under angivna omständigheter finner jag mig böra föreslå, att inkomsten i riksstatsförslaget uppföres med 16.5 miljoner kronor eller i runt tal det belopp som, enligt vad ovan visats, erhålles i royalty, i händelse föreliggande förslag till nytt malmavtal godkännes och kan av malmbolaget utnyttjas med en brytning av 11 miljoner ton.
Vidkommande riksräkenskapsverkets beräkning av inkomsterna från Aktiebolaget Aerotransport får jag erinra om, att jag i annat sammanhang föreslår inrättandet från och med den 30 juni 1938 av en särskild luf tf artsfond för redovisning av statens kostnader för den civila regelbundna luftfarten. Jag förordar därvid, att statens aktieinnehav i Aktiebolaget Aerotransport överföres från fonden för statens aktier till luftfartsfonden. Med denna överföring följer, att staten tillfallande avkastning av dessa aktier skall ingå såsom inkomst på luftfartsfondens stat. Med hänsyn härtill föreslår jag, att den under huvudinkomsttiteln »fonden för statens aktier» uppförda inkomsttiteln »Aktiebolaget Aerotransport» måtte utgå ur riksstaten.
Inkomsterna.
G 3
Inkomsterna av Svenska spannmålsaktiebolaget ha av riksräkenskapsverket beräknats till 200,000 kronor för nästkommande budgetår.
I det mellan staten och bolaget gällande avtalet stadgas bland annat, att bolaget äger för bestridande av kostnaderna för dess verksamhet uppbära ersättning, som Kungl.- Maj:t bestämmer, att ersättningen bör utgå med visst belopp för räkenskapsår samt att den bör bestämmas så, att skälig förräntning av bolagets aktiekapital möjliggöres. Detta kapital utgör 5 miljoner kronor, varav 4,999,500 kronor tillskjutits av staten, som täckt kostnaderna för aktieteckningen av lånemedel.
I samband med anmälan av övergångsstaten för budgetåret 1937/38 förordar jag framläggandet för riksdagen av förslag om avskrivning av det för aktieteckningen anvisade lånemedelskapitalet och i anslutning därtill avlyftande av statens garanti för förräntningen av aktiekapitalet i bolaget.
Därest detta förslag skulle bifallas, torde de nya bestämmelserna dock böra genomföras att gälla först från och med nästföljande verksamhetsår för bolaget.
Med hänsyn härtill föreligger ingen anledning att nu göra ändring i den av riksräkenskapsverket föreslagna inkomstberäkningen.
Då jag icke heller i övrigt funnit anledning till ändring i det av riksräkenskapsverket framlagda förslaget till inkomstberäkning för fonden för statens aktier, föreslår jag, att till denna hänförliga inkomsttitlar uppföras med föl-
jande belopp, nämligen:
Kronor
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag........................ 16,500,000
Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet ...................... 1,595,000
Aktiebolaget Jordbrukarbanken............................. 200,000
Aktiebolaget Industrikredit................................. 100
Svenska spannmålsaktiebolaget............................. 200,000
Summa 18,495,100.
Statens pensionsfonder. Riksräkenskapsverket har i sin inkomstberäkning för budgetåret 1938/39 för första gången uppfört jämväl inkomsttitlar för redovisning av ränteavkastningen å statens pensionsfonder. Denna avkastning har hittills, i den mån den ej tagits i anspråk för bidrag till vissa affärsverks pensionsutgifter, redovisats såsom uppbörd å anslag under elfte huvudtiteln.
Riksräkenskapsverket har inledningsvis erinrat om att enligt av 1934 års riksdag godkända principer under utgiftsanslag förekommande uppbördsmedel borde såvitt möjligt överflyttas till riksstatens inkomstsida samt därutinnan anfört följande:
Hos statskontoret redovisas för närvarande å särskilda diversemedelskonton dels civila och militära pensionsfonderna, dels ock allmänna familjepensionsfonden. Beträffande dispositionen av inkomsterna från dessa fonder finnes för nu löpande budgetår föreskrivet, att fondernas avskastning skall
64 Inkomsterna.
såsom särskilda uppbördsmedel tillgodoföras förslagsanslagen till respektive pensionering av civila tjänstinnehavare, pensionering av militära befattningshavare och pensioner åt efterlevande till befattningshavare i statens tjänst. Enligt grunderna för det beslut, som 1934 års riksdag fattade angåen.^.e. ändrad uppställning av riksstatens utgiftssida, skulle emellertid, såvitt möjligt vore, under utgiftsanslag förekommande uppbördsmedel överflyttas till riksstatens inkomstsida. I enlighet härmed bör fördenskull avkastningen från de olika pensionsfonderna tillgodoföras å riksstatens inkomstsida för ändamålet uppförda särskilda inkomsttitlar. De olika anslagen till pensioner åt civila och militära befattningshavare ävensom deras efterlevande böra samtidigt uppräknas med de belopp, vilka komma alt redovisas å riksstatens inkomstsida. Med nuvarande redovisning i rikshuvudboken av pensionsfonderna såsom diversemedelsfonder skulle för inkomsterna från dessa fonder avsedda inkomsttitlar uppföras å riksstaten under huvudavdelningen »Egentliga statsinkomster».
Ämbetsverket har emellertid gått ett steg utöver vad som följer automatiskt av en övergång till bruttoredovisning av ifrågavarande inkomster och utgifter samt förordat, att pensionsfonderna skola upptagas till redovisning bland statens kapitalfonder och alltså ej längre bokföras såsom diversemedeisfonder. Härav följer att fondernas ränteavkastning bör upptagas under huvudrubriken Inkomster av statens kapitalfonder å driftbudgetens inkomstsida, där den lämpligen kan fördelas å inkomsttitlar benämnda »Civila tjänstepensionsfonden», »Militära tjänstepensionsfonden» samt »Allmänna familjepensionsfonden» sammanfattade under den gemensamma överrubriken »Statens pensionsfonder».
Såsom motiv för den förordade omläggningen av fondernas redovisning åberopar ämbetsverket den ändring i civila och militära tjänstepensions fondernas samt allmänna familjepensionsfondens natur som kan anses ha inträtt sedan staten numera övertagit praktiskt taget hela ansvaret för utbetalandet av såväl tjänste- som familjepensionema.
Med avseende å beräkningen av de nya inkomsttitlarna anför riksräkenskapsverket följande.
Beträffande de påräkneliga inkomsterna å de nya inkomsttitlarna för budgetåret 1938/39 får riksräkenskapsverket hänvisa till statskontorets skrivelse till chefen för finansdepartementet den 15 oktober 1937 angående beräkning för budgetåret 1938/39 av vissa anslag under elfte huvudtiteln. I nyssnämnda skrivelse har statskontoret beräknat de särskilda uppbördsmedlen å anslagen till pensionering av civila tjänstinnehavare och militära befattningshavare samt till pensioner åt efterlevande till befattningshavare i statens tjänst till följande belopp:
Från civila pensionsfonden överförda medel:
ränteavkastning........................ 1,450,000
pensionsavgifter och anslagsmedel motsvarande pensionsavdrag ................ 2,200,000 3,650,000
Efter avdrag av domänverket tillkommande bidrag
från fonden ...................................._ 15CK000 3)500,000
Avkastningen av militära pensionsfonden...................... 175,000
Avkastningen av allmänna familjepensionsfonden .............. 3,800,000.
Inkomsterna.
65 Vad beträffar den under civila pensionsfonden redovisade inkomstposten för pensionsavgifter och anslagsmedel motsvarande pensionsavdrag ma framhållas att anslagsmedlen motsvarande pensionsavdrag först tillgodotoras civila pensionsfonden från anslaget till avsättning till civila pensionsfonden, varefter samma belopp överföres från fonden till förslagsanslaget till pensionering av civila tjänstinnehavare. Dessa anslagsmedel liksom pensionsavgifterna, vilka inbetalas direkt till fonden, kunna emellertid icke anses vara uppbördsmedel av beskaffenhet att böra redovisas såsom inkomster a den föreslagna nva inkomsttiteln civila pensionsfonden. Till riksstatens i komstsida bör sålunda överflyttas allenast fondens ränteavkastnmg.
Med stöd av vad sålunda anförts, har ämbetsverket föreslagit, att inkomsterna från civila tjänstepensionsfonden, militära tjänstepensionsfonden och allmänna familjepensionsfonden för budgetåret 1938/39 skola beräknas till respektive 1,450,000 kronor, 175,000 kronor och 3,800,000 kronor. Sammanlagt beräknas alltså inkomsterna från statens pensionsfonder av ämbetsverket till 5,425,000 kronor.
Mot riksräkenskapsverkets förslag, att ifrågavarande inkomster nu skola upptagas till redovisning å riksstatens inkomstsida torde i princip icke kunna riktas någon invändning; jag bortser tills vidare helt från de svårigheter som betingas därav, att en del av fondernas ränteavkastning bör gottskrivas affärsverk eller står i visst samband med utformningen av olika specialbudgeter.
Med avseende å förslaget att pensionsfonderna skulle förvandlas tran diversemedelsfonder till kapitalfonder blir ställningstagandet däremot helt beroende av den uppfattning man hyser i frågan om fondering av pensionsavgifter respektive pensionsavdrag. Orsaken härtill är att en avsättning av dessa avgifter och avdrag till respektive fonder efter genomförandet av den nya budgetordning, efter vilken riksstatsförslaget för budgetåret 1938/39 utformats, väl utan svårighet låter sig genomföra, om fondernas kaiaktär av diversemedelsfonder bibehålies, men däremot kan ske endast genom omforing från budgetutjämningsfonden — alltså på en budgettekniskt sett föga adekvat väg — för den händelse fonderna nu upptagas till redovisning bland statens kapitalfonder.
Innan jag går närmare in på riksräkenskapsverkets förslag torde jag därför få redogöra för fonderingsfrågans nuvarande läge.
Jag torde då först få erinra om vad jag anförde i frågan i samband med anmälan av proposition till 1937 års riksdag angående anslag för innevarande budgetår till pensioner åt efterlevande till befattningshavare i statens tjänst
m. m. Detta uttalande var av följande innehåll:
Den vid förra årets riksdag beslutade familjepensioneringsreformen innebär såvitt angår statstjänstemännen, att staten successivt övertager den nu huvudsakligen av enskilda kassor omhänderhavda familjepensionenngen för ordinarie befattningshavare och samtidigt genomför en sådan pensionering för vissa icke-ordinarie befattningshavare. Såsom framgar av banko-
itskottcts av riksdagen godkända utlåtande i ämnet (nr 75/1936) har förutsatts, att de från kassorna övertagna fondmedlen skola bibehållas såsom en
Bihang till riksdagens protokoll 19.‘18. 1 saml. Nr 1 Del 2.
66 Inkomsterna.
kapitaltillgång, vars avkastning begagnas för statens utgifter för familjepensioneringen.
I den mån reformen genomföres har staten att svara för familjepensionsutgifternas bestridande. Enligt vanliga principer böra dessa, såvitt fråga icke är om affärsverken, redovisas över riksstaten, varvid vederbörande anslag tillföras bidrag av fondmedlen. Med hänsyn härtill kan jag icke förorda det av statskontoret i skrivelsen den 31 oktober 1936 alternativt framlagda förslaget, enligt vilket pensionsutgifterna skulle utgå av vederbörande familjepensionsfonder.
Av statens skyldighet att svara för familjepensionsutgifterna och den därav föranledda budgettekniska anordningen för pensionsutgifternas bestridande synes följa, att frågan om fortsatt fondering får för de icke affärsdrivande verken bedömas ur de synpunkter som allmänt sett äro avgörande vid behandlingen av frågan om fondering å riksstaten. Uppenbart är att betänkligheter ur principiella synpunkter icke behöva hysas mot att här ifrågasatta fondering för speciellt ändamål nu underlåtes.---
Vad härefter angår affärsverken, torde böra beaktas, att det för dem kan synas i och för sig naturligt, att familjepensionsutgifterna redovisas särskilda från utgifterna för rörelsen i övrigt för att ej påverka dennas resultat. På grund härav ställer sig frågan, huruvida fondering under den närmast liggande framtiden bör äga rum eller ej,' annorlunda för affärsverken än för den övriga statsförvaltningen. För min del har jag kommit till den uppfattningen, att familjepensionsutgifterna lämpligen borde vid varje affärsverk tills vidare bestridas av en vid verket inrättad familjepensionsfond, som från driftskostnadsstaten erhölle bidrag med belopp, motsvarande de å tjänstemännens löner gjorda familjepensionsavdragen. En sådan anordning låter sig emellertid icke nu genomföra annat än för statens järnvägar och telegrafverket, där särskilda familjepensionsfonder skola bildas. Familjepensionsutgifterna för de övriga affärsdrivande verken torde tills vidare böra bestridas från särskilda poster å verkens driftkostnadsstater, vilka skulle erhålla bidrag från allmänna familjepensionsfonden, motsvarande vederbörliga andelar i ränteavkastningen å fondens tillgångar.
Uttalandet lämnades av riksdagen utan erinran.
Sedermera har försäkringsinspektionen den 15 december 1937 inkommit med en inspektionen anbefalld utredning beträffande frågan, huruvida och i vilken omfattning fondering för framtiden bör ske av medel för bestridande av kostnaden för den statliga tjänstepensioneringen.
Efter ett påpekande av att inspektionen med hänsyn till andra krävande arbetsuppgifter sett sig nödsakad begränsa utredningen till mera allmänna synpunkter beträffande fonderingsfrågan men därvid beaktat såväl tjänstesom familjepensioneringen, har inspektionen anfört:
I en enskild pensionsanstalt med frivillig anslutning utgör fonderingen för pensionsutbetalningar i allmänhet en förutsättning för att anstalten skall kunna fullgöra sina pensionsförpliktelser. Därest nämligen tillströmningen av nytt klientel av en eller annan orsak skulle komma att upphöra, kan självfallet en dylik anstalt, därest en mot anstaltens förpliktelser svarande fondering icke genomförts, bliva urstånd att fullgöra sina åtaganden. I enskilda företag andra än pensionsanstalter torde fondavsättningar för ovillkorliga pensionsutfästelser få anses vara obligatoriska på grund av gällande lagbestämmelser om upprättande av balansräkning, även om företag utan fondering — i likhet med företag, som uraktlåtit införa en enstaka klar skuldpost
Inkomsterna.
i balansräkningen — i många fall kunna vara fullt solventa för samtliga sina förpliktelser. Dylika avsättningar äro även vad beträffar villkorliga utfästelser önskvärda för att företagets driftsresultat och ställning icke skola komma att utåt framstå i en gynnsammare dager än som motsvaras av de verkliga förhållandena. Storleken av den erforderliga fondavsättningen äi emclleitid ej utan vidare given utan beroende av gjorda antaganden av olika slag beträffande räntefot, dödlighet, sättet för pensionens intjänande m. m.
Vad beträffar statens tjänstepensionsförpliktelser äro dessa, om man utgar från gängse beräkningsmetoder, för närvarande icke inom någon förvaltningsgren att anse såsom annat än till viss del täckta genom fondavsättningar. A andra sidan får statens förmåga att verkställa staten åliggande pensionsutbetalningar, såvitt nu kan bedömas, anses oberoende av huruvida en särskild fondering för pensioneringsändamål överhuvud taget sker eller ej. Det avgörande härvidlag är självfallet styrkan hos statsfinanserna. Någon anledning att i detta sammanhang skilja mellan den del av pensionen, som bestrides av de anställdas egna avgifter (i form av pensionsaydrag) och den del, som bestrides av statsmedel, synes icke föreligga. För båda delarna av pensionen gäller, att en statlig fondering icke är nödvändig för pensionsförpliktelsernas fullgörande. Spörsmålet, huruvida en dylik fondering likväl bör ske, måste därför bedömas ur lämplighetssynpunkter. Vissa synpunkter kunna anföras till förmån för att fondering vidtages, medan andra skäl tala emot
fondering. ....... ,. „ . ,
Såsom ett skäl för fondering kan framhallas önskvärdheten av att åstadkomma en utjämning av statens pensionskostnader för olika budgetår. I 1930 års pensionssakkunnigas betänkande av år 1932 (sid. 204 205) åter-
gives en förutberäkning av pensionskostnaderna för den civila statsförvaltningen vid olika tidpunkter. Av denna framgår, att redan den automatiska stegi ingen av pensionskostnaderna — beräknad alltså under förutsättning av en oförändrad tillämpning av de år 1932 gällande pensioneringsgrunderna — skulle beräknas medföra en ökning av tjänstepensionskostnaderna inklusive bidrag från pensionsfonderna från cirka 22 miljoner kronor år 1934 till cirka 48 miljoner kronor år 1950. För befattningshavare vid försvarsväsendet skulle enligt 1934 års militärpensionssakkunnigas betänkande av år 1934 (sid. 248 .—250) vid de äldre bestämmelsernas oförändrade tillämpning en automatisk ökning ske från 14 miljoner kronor år 1935 till 17 miljoner kronor år 1942, detta i trots av nedskärningen i försvarsorganisationen genom 1925 års riksdagsbeslut och utan hänsyn till ökningen av antalet beställningshavare genom 1936 års försvarsbeslut. På grund av numera vidtagna sänkningar av pensionsåldrarna får stegringen i pensionskostnaderna ännu större betydelse. Det finnes ingen anledning att antaga, att utvecklingen i stort sett skulle gå i annan riktning på övriga områden av det statliga tjänstepensionsväsendet än vad som framgår av de här angivna exemplen. I minst lika hög grad torde den automatiska stegringen av pensionsutbetalningarna komma att göra sig gällande på familjepensionsområdet.
Verkställes icke en utjämning genom fortsatt fondering för pensionsändamål, bör självfallet den’automatiska stegringen i pensionsutgifterna beaktas vid dispositionerna i övrigt inom budgeten.
Särskilt vad beträffar affärsverken, där successiva avsättningar motsvarande värdet av pensionsförpliktelserna böra betraktas som verkliga driftskostnader, är det av vikt, att pensionskostnadernas betydelse beaktas vid verkställandet av olika ekonomiska utredningar angående driftsresultaten. Sker icke detta, erhållas missvisande resultat, och verksamheten framstår i en, ekonomiskt sett, bättre dager än som svarar mot det verkliga läget. Vid nuvarande fondoring.ssystem tages i affärsverkens räkenskaper endast
68 Inkomsterna.
delvis hänsyn till pensionskostnader. Därest en verksamhetsgren inom statligt affärsväsen skulle komma att upphöra eller inskränkas, framstår ännu klarare vikten av att pensionskostnadernas betydelse beaktats redan under befattningshavarnas tjänstetid.
Det må dock i detta sammanhang framhållas, hurusom erfarenheterna från de gangna åren visa, att förutsättningarna för en utjämning genom fondering kunna synnerligen avsevärt rubbas genom pensionsregleringar innebärande sänkta pensionsåldrar eller på grund av penningvärdets fall höjda pensioner eller en utvidgning av pensionsrätten till nya grupper av befattningshavare. Ehuru på grund av dylika förändringar, som med all sannolikhet även i framtiden då och då komma att göra sig gällande, en fullständig utjämning på lång sikt näppeligen torde kunna åstadkommas, kunna givetvis konsekvenserna av sådana förändringar mildras genom en lämplig fondering. Här bör även erinras om att staten kan göra faktiska kapitalförluster å sina tidigare gjorda fondavsättningar, därest penningvärdet faller, eller genom kapitalförluster av annan art.
Vad beträffar skälen mot en fondering för pensionsändamål vill inspektionen särskilt understryka svårigheterna att under nuvarande förhållanden ge pensionsfonderna en lämplig placering. Varje försök till utjämning genom fondavsättningar kommer att bli i stort sett värdelöst, därest fonderna icke kunna givas en produktiv användning. Därest fondering skall ske i en eller annan form, är det därför enligt inspektionens mening av vikt, att reglerna angående fondernas placering erhålla en lämplig utformning. Beträffande det privata livförsäkringsväsendet såväl som den enskilda sparverksamheten i övrigt hava sedan en längre tid tillbaka rått stora svårigheter att verkställa erforderliga kapitalplaceringar, enär de för placering tillgängliga värdehandlingarna i form av obligationer, inteckningar etc. synas ha tillväxt långsammare än de fonder, som behöva placeras. Därest de statliga fonderna erhålla en mera avsevärd tillväxt och placeras enligt lika stränga bestämmelser i fråga om säkerhetens art som livförsäkringsbolagens försäkringsfonder, ökas givetvis konkurrensen beträffande objekten för nyplaceringar, varigenom betydande svårigheter skapas bland annat för utvecklingen av livförsäkringsverksamheten, för vilken viss i gällande lag närmare föreskriven fondering är nödvändig. I själva verket äro i regel bestämmelserna rörande placering av statliga pensionsfonder till och med strängare än bestämmelserna i fråga om nämnda försäkringsfonder.
Därest en statlig fondering skulle anses påkallad, synes böra undersökas, huruvida icke möjlighet finnes att mildra en konkurrens av ovan angiven art. Att den enskilda sparverksamheten, som endast genom sina egna tillgångar kan svara för sina förbindelser, genom lagstiftningen i slör utsträckning ålagts att välja så litet riskbetonade placeringar som möjligt torde i och för sig ej med nödvändighet behöva leda till att risker i lika hög grad undvikas beträffande placeringen av statliga fonder. Möjligen kan en inriktning av den statliga fonderingen på mera riskbetonade placeringsobjekt medföra olägenheter av annan art, ett spörsmål som icke utan närmare undersökning torde kunna bedömas. Beträffande försäkringsbolagens placeringar har den nu pågående försäkringsutredningen bland annat att undersöka huruvida och i vad mån gällande bestämmelser rörande de värdehandlingar, som få användas för redovisning av försäkringsfonden för livförsäkringar, böra revideras. Skulle en undersökning angående möjligheterna att på lång sikt ge de statliga pensionsfonderna en lämplig placering, vid vilken undersökning samtidigt borde beaktas bland annat livförsäkringens i lag föreskrivna fonderingsskyldighet, giva negativt resultat, bör enligt inspektionens mening nyavsättning till de statliga pensionsfonderna upphöra,
Inkomsterna.
varvid förutsattes, att de redan föreliggande fondbehållningarna icke minskas.
Inspektionen har till slut sammanfattat de anförda synpunkterna sålunda.
1) En statlig fondering för pensionsändamål är icke nödvändig.
2) En utjämning av de statliga pensionskostnaderna i budgeten är visserligen önskvärd men synes icke böra åstadkommas genom fondering under annan förutsättning än att pensionsfonderna kunna erhålla en lämplig produktiv placering och att placeringsmöjligheterna för den enskilda sparverksamheten, bland annat livförsäkringsverksamheten, för vilken senare fondering är nödvändig, ej härigenom i alltför hög grad kringskäras.
3) Om fondering anses böra ske, synes en utredning nödvändig angående lämpliga placeringsobjekt för de statliga pensionsfonderna.
4) Under alla förhållanden böra, även om fondering icke genomföres, framtida pensionskostnader beaktas vid ekonomiska undersökningar angående statens affärsdrivande verksamhet.
I gällande pensionslagstiftning finnes icke utformat något enhetligt system beträffande fondering för pensionsändamål. Sålunda har inom den militära tjänstepensioneringen fondering icke alls förekommit sedan mitten av förra århundradet. Beträffande civila tjänstepensioneringen gäller, att avsättning till pensionsfond skall ske av tjänstemännens egna avgifter eller avdrag, medan slutligen enligt det system, som utformats för statens pensionsanstalt, fondering i princip skall ske icke blott av tjänstemännens utan även av huvudmännens och statens andelar i pensionskostnaden. I fråga om familjepensioneringen har i allmänna familjepensionsreglementet icke meddelats föreskrift angående fondering. För närvarande tillämpas den anordningen, att fondering av familjepensionsavdrag endast förekommer vid statens järnvägar och telegrafverket, där särskilda familjepensionsfonder finnas. Slutligen må påpekas, att under de senare budgetåren en begränsning av den författningsenliga fonderingen provisoriskt genomförts i fråga om såväl den civila tjänstepensioneringen, såvitt angår allmänna budgeten, som statens pensionsanstalt.
För min del finner jag lämpligt, att fondering av pensionsavgifter och pensionsavdrag äger rum vid de affärsdrivande verken. Till stöd härför får jag åberopa vad jag beträffande familjepensioneringen anförde i förut återgivna uttalande ävensom försäkringsinspektionens yttrande i ämnet. Däremot anser jag fonderingen av statstjänstemännens pensionsavgifter och pensionsavdrag i övrigt böra upphöra. De författningsändringar, som härav påkallas, torde jag framdeles få anmäla.
Med den ståndpunkt, jag sålunda intager i fonderingsfrågan, finner jag mig böra tillstyrka riksräkenskapsverkets förslag att upptaga ifrågavarande fonder såsom kapitalfonder.
Såsom förut påpekats har jag hittills helt bortsett från de svårigheter, som vid genomförandet av riksräkenskapsverkets förslag uppkomma med hän-
70 Inkomsterna.
syn till specialbudgeterna samt därför att en del av fondernas ränteavkastning bör gottskrivas affärsverk.
Vad först angår civila tjänstepensionsfonden har denna hittills tillförts pensionsavgifter och pensionsavdrag från domänverket och statens reproduktionsanstalt. Pensionskostnaderna vid dessa verk bestridas emellertid icke irån allmänna budgeten utan av de medel, från vilka verkens utgifter i övrigt bestridas. Dessa medel erhålla gottgörelse från civila tjänstepensionsfonden efter viss försäkringsteknisk beräkning. Om — såsom i det föregående förordats — fonderingen av pensionsavgifter och pensionsavdrag upphör i fråga om icke affärsdrivande verk men bibehålies beträffande de affärsdrivande verken, synes en naturlig följd böra bli att här ifrågavarande affärsverks andelar i pensionsfonden utbrytas för att redovisas såsom särskilda fonder. Jag är icke beredd att här taga slutlig ståndpunkt till denna fråga men anser mig böra räkna med en sådan anordning vid uppskattningen av inkomsttiteln.
Avkastningen av allmänna familjepensionsfonden skall enligt nu gällande bestämmelser för varje budgetår fördelas mellan förslagsanslaget till pensioner åt efterlevande till befattningshavare i statens tjänst samt postverkets, vattenfallsverkets och domänverkets driftskostnadsstater. Även beträffande denna fond bör en naturlig följd av den ståndpunkt, jag intagit i fonderingsfrågan, bli att nämnda affärsverks andelar i fonden utbrytas och redovisas såsom särskilda fonder. Även till frågan härom torde jag få framdeles återkomma.
Vad slutligen angår förvaltningar, vilkas utgifter bestridas från specialbudgeter, anser jag dessas pensionsutgifter böra för framtiden bestridas från anslag under elfte huvudtiteln.
Jag övergår härefter till beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna.
Riksräkenskapsverket har upptagit inkomsterna av civila tjänstepensionsfonden med 1,450,000 kronor. Utbrytas affärsverkens andelar böra givetvis inkomsterna beräknas till lägre belopp. Då emellertid enligt min mening å inkomsttiteln bör redovisas icke blott fondens ränteavkastning under nästa budgetår utan jämväl fondens överskott för löpande budgetår, vilket enligt för närvarande tillämpade regler eljest skulle tillförts förslagsanslaget till pensionering av civila tjänstinnehavare, anser jag mig icke hava anledning att av denna grund frångå riksräkenskapsverkets beräkning.
Beträffande inkomsttiteln »Militära tjänstepensionsfonden» föranleder riksräkenskapsverkets förslag ingen erinran från min sida.
Under inkomsttiteln »Allmänna familjepensionsfonden» har riksräkenskapsverket upptagit allenast den del av fondens avkastning, som eljest skulle ha tillförts förslagsanslaget till pensioner åt efterlevande till befattningshavare i statens tjänst. Icke heller i denna del föranleder ämbetsverkets beräkning någon erinran från min sida.
Innan jag lämnar denna punkt torde jag få i korthet beröra en fråga, som behandlas i försäkringsinspektionens nyss återgivna yttrande och som i detta
Inkomsterna.
sammanhang är av en viss praktisk betydelse, nämligen spörsmålet om sättet för placering av pensionsfondernas tillgångar.
Riksdagens år 1937 församlade revisorer ha i sin den 15 december 1937 dagtecknade berättelse, väsentligen av hänsyn till önskvärdheten av att förvaltningen av statens fondtillgångar underlättas, förordat en utredning avfrågan om dessa tillgångars placering. Förslag till en sådan utredning har tidigare av mig framlagts i samband med anmälan den 8 oktober 1937 infor Kungl. Maj :t av en hemställan från statskontoret om rätt att placera fondmedel i riksgäldskontoret såsom lån mot ränta.
I anförande till statsrådsprotokollet i berörda ärende har jag, efter en erinran om en av statskontoret verkställd utredning i ämnet och om att de förslag vari denna utmynnade ej föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd, framhållit i huvudsak följande.
Frågan om en rationalisering av reglerna för fondförvaltning synes nu åtminstone i vad den angår statskontorets egen verksamhet — ej längre kunna undanskjutas. Det torde ur praktiska synpunkter vara mest ändamålsenligt att först utarbeta tidsenliga regler för statskontorets fondförvaltning för att därefter taga upp till prövning övriga i statskontorets utredning berörda problem, nämligen de för ämbetsverkets fondförvaltning taststailda reglernas tillämplighet å fonder förvaltade av övriga statliga myndigheter samt lämpligheten av en överflyttning av förvaltningen av vissa av dessa fonder från vederbörande verk till statskontoret.
Vid meddelandet av nya regler för statskontorets fondförvaltning lärer åtskillnad böra göras mellan tvenne olika slag av fondtillgångar, nämligen å ena sidan fonder, vilkas avkastning närmast är att anse såsom fri statsinkomst som användes och redovisas såsom annan statens inkomst, och a andra'sidan sådana fonder, vilkas avkastning reserveras för speciella ändamål. I förra fallet saknas anledning att vid utlåning till enskilda godtaga en avkastning som ej på längre sikt ligger något över den ränta staten far erlägga vid sin egen upplåning. Vid lägre avkastning skulle det stalla sig förmånligare för staten att själv låna fondmedlen. Vid placering av ifrågavarande medel såsom lån till staten kommer tydligen räntan att ingå med samma belopp å riksstatens inkomst- som å dess utgiftssida. Räntesättnmgen reduceras sålunda i detta fall till ett formellt avräkningsproblem, varav bland annat följer, att anledning saknas att placera medlen i exempelvis statsobligationer i syfte blott att därigenom vinna en gynnsammare bokförräntning och att den ränta som fastställes vid eventuell insättning avfondmedlen i riksgäldskontoret icke får anses på något sätt prejudicerande för riksgäldskontorets räntepolitik på den fria kapitalmarknaden.
För fonder vilkas avkastning reserveras för speciella ändamål åter torde böra eftersträvas att vinna den högsta möjliga förräntning, som är förenlig med behörig hänsyn till kravet på tillfyllestgörande säkerhet vid tillgångarnas placering.
Ett grundläggande spörsmål vid en utredning om statskontorets tondplaceringar synes vid nu angivna förhållande bli, i vilken utsträckning av ämbetsverket förvaltade fonder äro att hänföra till den ena eller andra av ovanberörda två kategorier.
Med hänsyn, bland annat, till atl frågan om de inom statskontorets fondförvaltning centrala tjiinstc- och familjepensionsfondernas ställning i lmdgettekniskt avseende ännu ej är definitivt ordnad, kan en utredning avse-
72 Inkomsterna.
ende nyss angivna spörsmål ej nu leda till en slutgiltig lösning. Jag torde därför senare få anmäla frågan om igångsättande av den av mig förordade översynen av reglerna för statskontorets fondförvaltning.
Om av mig tidigare angivna principer med avseende å behandlingen av pensionsfonderna godtagas och den för allmänna budgetändamål disponibla fondavkastningen i anslutning härtill upptages till redovisning i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag, bli dessa tillgångar tydligen av sådan natur, att de — som jag i det här återgivna yttrandet framhållit — närmast komma i fråga för utlåning till staten. Denna utlåning synes lämpligen kunna taga formen av direkt placering i riksgäldskontoret mot en ränta, vars bestämmande kan betraktas som ett formellt avräkningsproblem, eftersom ränteavkastningen kommer att ingå på driftbudgetens inkomstsida och å dess utgiftssida med lika belopp.
Den av riksdagens revisorer samt i här återgivna departementschefsyttrande förordade utredningen torde få igångsättas, så snart riksdagen fattat ställning till redovisningsfrågan. I avvaktan härpå synes anledning icke föreligga att vidtaga någon justering i den framlagda inkomstberäkningen med hänsyn till att uppskattningen av ränteavkastningens storlek kan röna inverkan av en omläggning av sättet för placering av fonderna i här antydd riktning.
Under åberopande av det anförda får jag alltså föreslå, dels att i riksstaten för budgetåret 1938/39 uppföras följande tre nya inkomsttitlar, nämligen »Civila tjänstepensionsfonden», »Militära tjänstepensionsfonden» samt »Allmänna familjepensionsfonden», dels att inkomsterna å dessa titlar upptagas med respektive 1,450,000, 175,000 och 3,800,000 kronor.
Övriga kapitalfonder. Enligt den riksstatsuppställning, som avses skola tillämpas från och med budgetåret 1938/39, bör särskild inkomsttitel upptagas i riksstaten för inkomster av statens övriga kapitalfonder.
Riksräkenskapsverket har i sin inkomstberäkning föreslagit, att under denna titel skola redovisas inkomsterna från dels statsverkets fond av rusdrycksmedel, dels ock fonden för varukredit och fonden för förlag till statsverket.
Inkomsterna från rusdrycksmedelsfonden ha av statskontoret för nästa budgetår uppskattats till 460,000 kronor. De övriga inkomsterna, som skulle upptagas till redovisning under ifrågavarande titel, hava av riksgäldskontoret beräknats till 8,700 kronor för fonden för varukredit och 16,300 kronor för fonden för förlag till statsverket.
I anslutning härtill har riksräkenskapsverket föreslagit, att inkomsttiteln »Övriga kapitalfonder» skall för budgetåret 1938/39 beräknas till ett avjämnat belopp av 500,000 kronor.
I samband med anmälan denna dag av proposition med förslag till övergångsstat för budgetåret 1937/38 har jag tillstyrkt, att vid utgången av innevarande budgetår behållningen å statsverkets fond av rusdrycksmedel skall överföras till statsverkets kassafond, varvid förutsättes att rusdrycksmedelsfondens tillgångar i form av inteckningslån och obligationer kunna överflyt-
Inkomsterna.
tas till andra av statskontoret i förräntningssyfte förvaltade fonder. Med hänsyn härtill torde under titel »Övriga kapitalfonder» icke höra beräknas någon avkastning från rusdrycksmedelsfonden under nästa budgetår.
I samband med beräkning av inkomsterna under uppbörd i statens verksamhet har jag förordat, att den nuvarande titeln inkomster vid statens lagerhus skall utgå ur riksstaten liksom det under nionde huvudtiteln uppförda anslaget till statens lagerhus. Dessa inkomster och utgifter hänföra sig nämligen till förvaltningen av den i rikshuvudboken upptagna fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus. På grund härav har jag tillstyrkt, att berörda inkomster och utgifter salderas och att allenast eventuellt förekommande överskott upptages å riksstaten. Detta överskott bor beräknas å förevarande titel. För förvaltningen av lagerhusen bor Kungl. Maj:t i fortsättningen fastställa en särskild inkomst- och utgiftsstat. Beträffande det för budgetåret 1938/39 påräkneliga överskottet å fonden i fråga erinrar jag, att inkomsterna och utgifterna vid statens lagerhus under budgetåret 1936/37 utgjort i runda tal respektive 173,000 kronor och 136,000 kronor, medförande ett överskott av 37,000 kronor. På grund härav synes det överskott, som under nästa budgetår skall tillföras titeln »Övriga kapitalfonder», kunna beräknas till i runt tal 40,000 kronor.
På grund härav och då jag icke har något att erinra mot riksgäldskontorets beräkning av överskotten å fonden för varukredit och fonden för förlag till statsverket, föreslår jag att inkomsttiteln »Övriga kapitalfonder» i riksstatsförslaget upptages med (40,000 + 8,700 + 16,300 —) 65,000 kronor.
Till statsrådsprotokollet i detta ärende torde få såsom bilagor fogas:
Bil. A. Riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1937 med inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
Bil. B. Tabellarisk översikt över riksstatens utveckling.
Bil. C. P. M. rörande de viktigare statsinkomsternas utveckling.
Bil. D. P. M. angående de automatiska utgiftsförändringarna.
Bil. E. P. M. angående utvecklingen av statens utgifter under budgetaren 1926/27—1936/37.
Jag hemställer nu, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
1) besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1938 skall utgå med 170 procent av de i 18 § i förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbeloppen;
2) upptaga inkomsterna å driftbudgeten i riksstaten föl budgetåret 1938,39 enligt följande
74 Inkomsterna.
Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.
A. Egentliga statsinkomster.
I. Skatter:
Kronor
Kronor
I.
1. Mantalspenningar.......................
2. Prästerskapets till statsverket indragna tionde..
3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:
a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,
bevillning................... 235,000,000
b. Särskild skatt å förmögenhet, be-
villning..................... 15,000,000
c. Extra inkomst- och förmögen-
hetsskatt, bevillning.......... 30,000,000
d. Utjämningsskatt, bevillning____ 15,000,000
e. Utskiftningsskatt och ersätt-
ningsskatt, bevillning......... 300,000
f. Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter, bevillning..................... 300,000
g. Stämpelmedel, bevillning...... 67,000,000
4. Automobilskattemedel:
a. Fordonsskatt, bevillning....... 31,500,000
b. Gummiringsskatt, bevillning____ 17,500,000
c. Bensinskatt, bevillning........ 66,000,000
5. Tullar och acciser:
a. Tullmedel, bevillning.......... 165,000,000
b. Accis å silke, bevillning....... 2,500,000
c. Accis å margarin och vissa andra
fettvaror, bevillning.......... 20,000,000
d. Tobaksskatt, bevillning........ 96,000,000
e. Brännvinstillverkningsskatt, be-
villning..................... 17,000,000
f. Rusdrycksförsäljningsmedel, be-
villning:
a. Partihandelsbolag ....... 16,000,000
P- Detaljhandelsbolag....... 21,000,000
g. Omsättnings- och utskänknings-
skatt å spritdrycker, bevillning 96,000,000
h. Maltskatt, bevillning.......... 30,000,000
Uppbörd i statens verksamhet:
1,200,000
660,000
362,600,000
115,000,000
463,500,000
942,960,000
1. Vattendomstolsavgifter....................
2. Inkomster vid fångvården...................
3. Inkomster vid statens uppfostringsanstalt å Bona
4. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk-
ringsrådet ..........................
5. Bidrag till pensionsstyrelsen...............
6. Inkomster vid statens tvångsarbets- och alkoho-
listanstalter..............
25.000 525,000
1,400,000
200.onn
Inkomsterna.
76 Inkomsterna.
Inkomsterna.
28. Kraftledningslånefonden......................•
29. Egnahemslånefonden..........................
30. Jordförmedlingsfonden........................
31. Arrendeegnahemsfonden.......................
32. Arrendelånefonden............................
33. Arbetarsmåbrukslånefonden...................
34. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bo-
stadsförbättringslånefond.....................
35. Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond...
36. Statens avdikningslånefond....................
37. Täckdikningslånefonden.......................
38. Allmänna nyodlingsfonden....................
39. Norrländska nyodlingsfonden..................
40. Fiskerilånefonden.............................
41. Statens fiskredskapslånefond...................
42. Kommunskogslånefonden......................
43. Virkesmätningslånefonden.....................
44. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motor-
drift .......................................
45. Hemslöjdslånefonden.........................
46. Industrilånefonden...........................
47. Statens hantverkslån ef ond....................
48. Rederilånefonden................• • • •.........
49. Statens sekundärlånefond för rederinäringen
V. Fonden för låneunderstöd................
VI. Fonden för statens aktier:
1. Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag...
2. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet.
3. Aktiebolaget Jordbrukarbanken........
4. Aktiebolaget Industrikredit............
5. Svenska spannmålsaktiebolaget.........
VII. Statens pensionsfonder:
1. Civila tjänstepensionsfonden..........
2. Militära tjänstepensionsfonden ..
3. Allmänna familjepensionsfonden.
VIII. Övriga kapitalfonder•
Säger för inkomster av statens kapitalfonder |
163 962 700
Summa
1,227,600,700
78 Inkomsterna.
Bilaga till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.
Beräknat förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för
budgetåret 1938/39.
Inkomsterna.
79 Utgifter.
Kronor
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Fångvårdsstyrelsens delfond...................... 300.000
2. Utrikesdepartementets » 200,000
3. Medicinalstyrelsens » 1,250,000
4. Byggnadsstyrelsens » 2,054,000
Uppsala universitets delfond:
5. Akademiska sjukhuset .................. 134,000
6. Övriga fastigheter ..................... . 247,000 381,000
7. Lunds universitets delfond ........................ 141,000
Karolinska sjukhusets delfond:
8. Karolinska sjukhuset.................... 4,000
9. Sesjftfim erlasarettet.................... 50,000 54,000
B. Avsättning till förnyelsefond:
1. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis............ 149,200
2. Utrikesdepartementets » , förslagsvis............ 98,400
3. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis............ 1,208,000
4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis............ 1,500,000
Uppsala universitets delfond:
5. Akademiska sjukhuset, förslagsvis ........ 118,500
6. Övriga fastigheter, förslagsvis ......^----- 217,600 336,100
7. Lunds universitets delfond, förslagsvis ............. 124,500
4,380,000
3,416,200
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och
arrenderade områden:
1. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis............ 8,000
2. Utrikesdepartementets » , förslagsvis............ 44,100
3. Medicinalstyrelsens > , förslagsvis............ 14,000
4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis............ 729,000
5. Uppsala universitets » , förslagsvis............ 100
6. Lunds universitets » , förslagsvis............ 3,000
7. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis........... 47,000
D. Avskrivning av vissa å byggnadsanslag bestridda kostnader för inventarier m. m.:
1. Medicinalstyrelsens delfond, förslagsvis .............. 25,000
2. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis .............. 10,000
Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
845,200
35,000
1. Fångvårdsstyrelsens delfond
2. Utrikesdepartementets »
3. Medicinalstyrelsens »
4. Byggnadsstyrelsens »
5. Uppsala universitets »
6. Lunds universitets >
7. Karolinska sjukhusets »
309,500
181,800
2,776,500
4,532,200
330.000 40,000
8,600,000
17,276,400
Summa
80 Inkomsterna.
De av departementschefen sålunda i avseende å beräkningen av statens i det föregående omförmälda inkomster och därmed sammanhängande ämnen gjorda hemställanden och förslag, däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet: P. J. Arrhenius.
*
379196. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1938.
Riksräkcnskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
Bilaga A.
Till KONUNGEN
Enligt den för riksräkcnskapsverket gällande instruktionen åligger det detta ämbetsverk att årligen till Kungl. Maj:t avlämna förslag till beräknande av statsverkets inkomster vid nästföljande statsreglering ävensom med-
Bihanq till riksdagens protokoll 1938. 1 saml. Nr 1 Del 2. 1
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
dela upplysningar rörande förhållanden i övrigt av beskaffenhet att böra bringas till Kungl. Maj:ts kännedom i och för uppgörande av proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov.
Då riksräkenskapsverket nu har att avgiva förslag till beräkning av statens inkomster för budgetåret 1938/39, vill ämbetsverket inledningsvis erinra om utfallet av den för finansåret 1936/37 fastställda riksstaten.
På grundval av i riksräkenskapsverkets årsbok för budgetåret 1936/37 ingående sammanställningar lämnas i en härvid såsom bilaga A fogad tabell en summarisk redovisning av budgetutfallet för nämnda budgetår, vari jämte uppgifter för budgeten i dess helhet särskilda uppgifter meddelas för såväl skattebudgeten som lanebudgeten. Skattebudgeten, vilken i förevarande sammanhang är av det största intresset, har i tabellen uppdelats i dels den allmänna budgeten och dels de från densamma fristående, sinsemellan oberoende specialbudgeterna.
Skattebudgetens inkomster, vilka liksom motsvarande utgifter beräknats till 1,121.21 miljoner kronor, uppgingo enligt budgetredovisningen till 1,216.74 miljoner kronor, medan utgifterna belöpte sig till 1,061.41 miljoner kronor.
Vad den allmänna budgeten angår, hava de mot kassafonden reglerade inkomsttitlarna sammanlagt utfallit med en merinkomst å 76.31 miljoner kronor och en brist å 2.19 miljoner kronor. Motsvarande utgiftsanslag hava lämnat besparingar å 15.29 miljoner kronor, medan merutgifterna uppgått till 22.66 miljoner kronor. Kassafonden har alltså tillförts ett nettotillskott å 66.81 miljoner kronor samt uppgick vid budgetårets utgång efter avdrag av 64.25 miljoner kronor, som från fonden under budgetåret tagits i anspråk för statsregleringen, till 139.69 miljoner kronor. Å de till allmänna budgeten hölande reservationsanslagen hava till inkomstsidan icke omförda reservationer ökats med 84.15 miljoner kronor, huvudsakligen beroende på att det reservationsanslag å 60.50 miljoner kronor, som avsetts till avskrivning av till allmänna arbeten m. m. anvisat lånekapital, icke disponerats under budgetåret.
De skattebudgeten tillhörande specialbudgeterna, vilkas utgifter och inkomster beräknats till 204.02 miljoner kronor, utvisade sammantagna enligt budgetredovisningen 225.37 miljoner kronor i inkomster och 221.00 miljoner kronor i utgifter. Inkomstöverskottet, 4.37 miljoner kronor, motsvaras av nettoökning av till inkomstsidan icke omförda reservationer.
Lånebudgetens sammanlagda inkomster hava uppgått till det i riksstaten beräknade beloppet, 116.47 miljoner kronor. Utgifterna uppgingo till 128.88 miljoner kronor. Utgifterna hava sålunda överstigit inkomsterna med 12.41 miljoner kronor, vilket belopp motsvarar den nettominskning, som uppkommit å lånemedelsanslagens reservationer.
Närmare uppgifter rörande utfallet av statsregleringen för budgetåret 1936/ 37 lämnas i riksräkenskapsverkets förenämnda årsbok.
Såsom bakgrund till beräkningen av inkomsttitlarnas avkastning under budgetaret 1938/39 har riksräkenskapsverket i efterföljande sammanställning
Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 3
upptagit tillflödet under budgetåren 1932/33—1936/37 å riksstatens inkomsttitlar avseende verkliga inkomster.
1932/33 1933/34 1934/35 1935/36 1936/37
Miljoner kronor
Egentliga statsinkomster:
Den för budgetåret 1936/37 redovisade inkomstökningen är delvis beroende på att i riksstaten för detta budgetår uppförts en ny inkomsttitel, avseende bidrag från folkpensioneringsfonden, å vilken titel under tiden januari juni månader 1937 influtit ett belopp av 21.96 miljoner kronor. Inkomstökningen i övrigt förklaras väsentligen av den under budgetåret fortgående högkon-
junkturen.
Utvecklingen av egentliga statsinkomster och inkomster av statens produktiva fonder är i huvudsak avhängig av inkomsttillflödet å de titlar, som upp-
tagas i nedanstående tablå.
1932/33
Egentliga statsinkomster:
Inkomst- och förmögenhets-
skatt ................. 132.2 4
Stämpelmedel........... 49.6 5
Automobilskattemedel .... 72.78
Tullmedel............... 117.19
Tobaksskatt............. 72.85
Rusdrycksmedel......... 139.3 3
Riksräkcnskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
Samtliga i sist intagna tablå under egentliga statsinkomster redovisade skattetitlar utvisa för budgetaret 1936/37 stegring. Den ökade inlevereringen från statens järnvägar avser delvis till tidigare budgetår hänförliga överskottsmedel. Nedgången i inlevereringen från aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet sammanhänger därmed, att under budgetåret 1935/36 förutom den ordinära aktieinkomsten ett belopp å 10.6 miljoner kronor, utgörande fonderade vinstmedel, inlevererades till statsverket. Inlevereringen från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag avser dels royalty för verksamhetsåren 1931/32 —1934/35, 9.35 miljoner kronor, samt dels royalty och vinstutdelning för verksamhetsåret 1935/36, 9.31 respektive 7.84 miljoner kronor.
De största merinkomsterna i jämförelse med de för budgetåret 1936/37 beräknade inkomsterna hava uppkommit a titlarna inkomst- och förmögenhetsskatt, stämpelmedel, automobilskattemedel, tullmedel, avgifter för prisreglering på jordbrukets område, statens järnvägar, domänverket och Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag med respektive 11.63, 6.01, 4.12, 15.34, 5.14, 16.27, 5.38 och 6.50 miljoner kronor.
Vad härefter angår inkomstutvecklingen under det nu löpande budgetåret 1937/38, föreligga ännu räkenskapsmässiga uppgifter endast för tiden juli— oktober. De verkliga inkomsterna hava under denna tidsperiod utgjort
305.06 miljoner kronor, motsvarande under det sistförflutna budgetåret 264.35 miljoner kronor. Av de mera jämnt inflytande skatteinkomsterna utvisa stämpelmedel, automobilskattemedel, tullmedel, tobaksskatt och rusdrycksmedel stegring med respektive 6.16, 4.39, 11.71, 2.25 och 2.22 miljoner kronor. I övrigt torde endast behöva framhållas, att Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag under ifrågavarande del av innevarande budgetår till statsverket inlevererat royalty med 14.52 miljoner kronor emot 9.26 miljoner kronor under motsvarande tid budgetåret 1936/37.
Beträffande det beräknade utfallet av inkomsterna för budgetåret 1937/38 i dess helhet får riksräkenskapsverket hänvisa till bifogade sammanställning (bilaga B). Till ledning för denna beräkning har riksräkenskapsverket haft att tillgå från vederbörande myndigheter m. fl. lämnade uppgifter angående de påräkneliga inkomsterna.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 5
Vad angår inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1937, framgår av statistiska centralbyråns sammanställningar av taxeringsresultaten, att den debiterade skatten höjts från 188.6 miljoner kronor vid 1936 års taxering till 213.8 miljoner kronor. Under förutsättning att av den vid 1937 års taxering erhållna debiterade skattesumman 97.5 procent inflyta samt för restitutioner avgå 2.5 miljoner kronor, skulle inkomst- och förmögenhetsskattens avkastning under budgetåret 1937/38 uppgå till omkring 206 miljoner kronor mot i riksstaten beräknade 200 miljoner kronor.
Enligt ovanberörda sammanställning av de beräknade inkomsterna för budgetåret 1937/38, vid vars upprättande hänsyn tagits allenast till de förändringar gentemot riksstaten, som redan nu kunna med någon grad av säkerhet påräknas, skulle samtliga inkomster stiga till 1,202.22 miljoner kronor mot i riksstaten beräknade 1,141.41 miljoner kronor. Å de titlar, som regleras mot kassafonden, skulle uppstå ett samlat överskott av 43.13 miljoner kronor.
Förutsättningen för att inkomstsidan i nu löpande riksstat skall utfalla så gynnsamt, som framgår av berörda bilaga, är givetvis, att någon mera avsevärd försämring i konjunkturläget icke inträder och att utvecklingen icke störes av mera omfattande arbetskonflikter under den återstående delen av budgetåret. Vad angår utgifterna, bruka dessa regelbundet utvisa merutgift. Utfallet av de mot kassafonden korresponderande inkomst- och utgiftstitlarna torde emellertid, såvitt nu kan bedömas, tillsammantagna komma att för innevarande år medföra en avsevärd förstärkning av kassafonden.
Vad den nu förestående statsregleringen angår, äro de ekonomiska förhållandena under det snart tilländalupna kalenderåret av avgörande betydelse särskilt för avkastningen av inkomst- och förmögenhetsskatten, den extra inkomst- och förmögenhetsskatten samt utjämningsskatten.
Den redan tidigare gynnsamma konjunkturutvecklingen i Sverige har under år 1937 kännetecknats av en ytterligare förbättring. För inkomstbildningen har i synnerhet den starka prisstegringen varit av betydelse. Kommerskollegii index för grosshandelspriser, som i medeltal för år 1936 var 120, har sålunda under innevarande år oavbrutet stigit till och med juli och uppgick för nämnda månad till 140, vid vilken nivå indexen kvarstått till och med september. Sedermera har indexen gått något tillbaka, för oktober till 139 och för november till 137. Vid granskningen av prisutvecklingen för olika varugrupper framgår, att prisstegringen varit väsentligt större för exportvaror än för importvaror.
Enligt Sveriges industriförbunds säsongutjämnade produktionsindex har den industriella produktionen under innevarande år stigit långt över fjolårets nivå. Generalindex för de i beräkningen ingående industrigrenarna som i genomsnitt för år 1936 låg vid 108 —- har för sistlidna oktober månad uppnått siffran 123. Motsvarande indextal för de olika industrigrupperna utgjorde för massa- och pappersindustri 123 (år 1936 i genomsnitt 107), för järn- och stålindustri 125 (107), för maskinindustri 136 (113), för livsme-
6 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
delsindustri 114 (104), för textil- och sömnadsindustri 114 (108) samt för annan konsumtionsvamindustri 120 (107).
Ett uttryck för produktionsstegringen och den höjda omsättningen inom landet är att finna i ökningen av godstrafiken å statens järnvägar. Bortsett från lapplandsmalm har sålunda godsmängden under innevarande års nio första månader varit omkring 14 procent större än under motsvarande period år 1936.
Arbetstillgången inom industrien har enligt socialstyrelsens beräkningar under de tre förflutna kvartalen av innevarande år utvisat en avgjord förbättring i jämförelse med motsvarande kvartal år 1936. I jämförelse med närmast föregående kvartal har emellertid arbetstillgången under det senast förflutna kvartalet gått något tillbaka. Den ökade arbetstillgången motsvaras av en minskning av arbetslöshetssiffrorna. Totalantalet hjälpsökande arbetslösa, som vid utgången av oktober år 1936 uppgick till 24,712, hade vid utgången av sistlidna oktober sjunkit till 12,411. Uppgifterna rörande arbetslösheten inom fackförbunden utvisa en liknande utveckling.
gynnsamma konjunkturutvecklingen under innevarande år framträder starkt i utrikeshandelns ökade omfattning. Den totala handelsomsättningen uppgick under de tio första månaderna av innevarande år till
3,337.2 miljoner kronor mot 2,525.9 miljoner kronor under samma period föregående år. Importvärdet har stigit från 1,315.9 miljoner kronor år
1936 till 1,734.4 miljoner kronor år 1937 eller med 31.8 procent och exportvärdet från 1,210.0 miljoner kronor år 1936 till J,602.8 miljoner kronor år
1937 eller med 32.5 procent. Importöverskottet, som under de tio första månaderna av år 1936 uppgick till 105.9 miljoner kronor, har under år 1937 stigit till 131.6 miljoner kronor.
Årets skörderesultat beräknas i genomsnitt vara åtskilligt över medelmåttan, innebärande någon förbättring mot fjolåret. Avsättningen av skogsprodukter har under året ytterligare ökats.
Vid bedömandet av den framtida ekonomiska utvecklingen må särskilt framhallas det intima samband, som rader mellan konjunkturförhållandena i skilda länder. Den under år 1936 fortgående förbättringen av det internationella konjunkturläget har under förra hälften av innevarande år ytterligare accentuerats. Under förhösten hava emellertid konjunkturutsikterna undergått en påtaglig försämring. Det redan tidigare inträdda prisfallet å vissa konjunkturkänsliga ravaror har från mitten av augusti månad påskyndats. Omslaget i prisutvecklingen har framkallat oro för det nuvarande konjunkturlägets bestånd. Produktionen, som under förra delen av innevarande ar i flertalet länder fortsatt att stiga, har under de senaste månaderna i Europa hållit sig på i stort sett oförändrad nivå men i Förenta Staterna gatt starkt tillbaka. Världshandeln, som tidigare utvisat stark stegring, synes likaledes hava stagnerat under senare hälften av innevarande år.
Vad särskilt angår konjunkturutvecklingen i Sverige, hava, frånsett försämringen å fondbörsen, mera bestämda tecken på att den rådande högkon-
Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. •
junkturen inom den närmaste framtiden skall avbrytas ännu icke framträtt. Under de senaste månaderna har likväl — som följd av det försämrade ekonomiska världsläget — den tidigare konjunkturförbättringen försvagats. En tendens till prissänkning har på sista tiden framträtt beträffande ett flertal för näringslivet viktiga varuslag samtidigt som minskad köplust särskilt från utländska avnämare gjort sig gällande. Sysselsättningen inom industrien synes emellertid hittills hava påverkats endast obetydligt. Utrikeshandeln utvisar alltjämt stark expansion i jämförelse med fjolåret. Beträffande sjöfartsnäringen har den tidigare stegringen av fraktsatserna gjort sig gällande till och med september, efter vilken tidpunkt ett svagare prisläge intiätt.
Med hänsyn till den obestämdhet, som sålunda kännetecknar det nuvarande ekonomiska läget såväl i utlandet som i Sverige, har riksräkenskapsverket för tiden intill nästkommande budgetårs utgång ansett sig böra räkna med en viss avmattning av det hittillsvarande konjunkturuppsvinget. Någon mera avsevärd konjunkturförsämring har riksräkenskapsverket däremot icke förutsatt skola inträda.
Med utgångspunkt härifrån har riksräkenskapsverket vid beräknandet av inkomsterna å riksstaten för budgetaret 1938 39 i fråga om de titlar, som äro beroende av konjunkturförhållandena under kalenderåret 1938 och förra hälften av år 1939, gjort det antagandet, att inkomsttillflödet skall under budgetåret 1938/39 i stort sett uppnå samma nivå som under innevarande budgetår. Riksräkenskapsverket förutsätter emellertid härvid, att vissa särskilt konjunkturkänsliga titlar såsom stämpelmedel, tullmedel och domänverket skola under nästkommande budgetår utvisa nedgång, medan åter andra titlar såsom automobilskattemedel och tobaksskatt skola trots väntad stagnation i konjunkturutvecklingen — fortsätta att stiga. Beträffande vissa affärsverk såsom postverket och statens järnvägar slutligen lära ökade kostnader för löner och dyrtidstillägg även vid stigande bruttoinkomster förorsaka reducering av överskotten.
Rörande tillämpningen för olika inkomsttitlar av de allmänna förutsättningar rörande inkomstutvecklingen, från vilka riksräkenskapsverket vid sin inkomstberäkning sålunda utgått, hänvisas till framställningen under varje särskild titel. Beträffande beräkningen av affärsverkens överskott vill riksräkenskapsverket förutskicka, att denna verkställts under den förutsättningen, att dyrtidstilläggen skola utgå efter en levnadskostnadsindex av 166.
Innan riksräkenskapsverket övergår till beräkningen av de särskilda inkomsttitlarnas avkastning, vill ämbetsverket erinra om den ändrade uppställning av riksstaten, varom innevarande års riksdag fattat beslut. Enligt den nya uppställningen uppdelas riksstaten i två fristående avdelningar, nämligen driftbudgeten och kapitalbudgeten. Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning lärer skola omfatta allenast inkomsterna å driftbudgeten. Rörande beteckningen av de olika inkomsttitlarna och dessas sammanförande
8 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
under samlingsrubriker har riksräkenskapsverket i den efterföljande framställningen och i den härvid fogade tabellen med specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1938/39 (bilaga C) följt de anvisningar, som återfinnas i budgetsakkunnigas den 19 december 1936 avgivna promemoria med förslag till omläggning av riksstatens uppställning, vilken promemoria legat till grund för den beslutade nya uppställningen av riksstaten.
A. Egentliga statsinkomster.
I. Skatter.
Mantalspenningar.
Denna inkomsttitel har i riksstaten och budgetredovisningen för de senaste budgetåren beräknats till, respektive redovisats med följande belopp:
Beräknad Behållen „.
inkomst inkomst Stegring
kronor kronor kronor
Budgetåret 1932/33 ................. 1,050,000 1,049,390 9 759
* 1933/34 1,000,000 1,067,801 18,411
1934/35 ................. 1,050,000 1,122,826 55,025
» 1935/36 1,050,000 1,135,495 12,669
19S6/37 ................. 1,100,000 1,166,150 30,655
» 1937/38 1,150,000
Med hänsyn till inkomstutvecklingen å förevarande titel under tidigare budgetår torde mantalspenningarna för budgetåret 1938/39 kunna beräknas tiH 1,200,000 kronor. I den härvid såsom bilaga C fogade tabellen med specifikation av statens inkomster för budgetåret 1938/39, i det följande benämnd inkomsttabellen, har riksräkenskapsverket fördenskull uppfört mantalspenningar med 1,200,000 kronor.
Prästerskapets till statsverket indragna tionde.
Budgetåret 1932/33 » 1933/34
» 1934/35
» 1935/36
» 1936/37
* 1937/38
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 2 november 1937 har kammarkollegiet beträffande beräkningen av inkomsterna å förevarande titel för budgetåret 1938/39 hänvisat till ett av kammarkollegiet och statskontoret den
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
21 mars 1934 avgivet underdånigt utlåtande angående påskyndat avskrivande av prästerskapets till statsverket indragna tionde, vari bland annat anförts:
»I likhet med 1927 års prästlöneregleringssakkunniga hålla ämbetsverken före att ett blivande beslut om avskrivning av tiondeavgifterna bor omfatta samtliga vid en viss tidpunkt utestående, ej till betalning förfallna avgifter. Tillräckliga skäl att verkställa avskrivningen i olika omgångar pa sadant sätt, att i varje omgång efterskänkes allenast viss större eller mindre del av kvarstående avgifter, synas icke föreligga. Ämbetsverken anse för den skull, att avskrivningen icke bör vidtagas, förrän det statsfinansiella läget ar sadant, att budgeten finnes kunna bära förlusten av ifrågavarande inkomst i dess helhet.»
Enligt i utlåtandet meddelade uppgifter skulle med nu gällande bestämmelser om indragning till statsverket av ifrågavarande avgifter inkomsterna å förevarande inkomsttitel för tiden från och med nästkommande budgetår uppgå till ungefärligen följande be
Budgetår Kronor
1938/39 ................ 654,700
1939/40 ................ 499,800
1940/41 ................ 353,500
dopp:
Budgetår Kronor
1941/42 ................. 225,800
1942/43 ................. 139,600
1943/44 ................. 82,400
Riksräkenskapsverket, som utgår från att någon avskrivning av prästerskapets till statsverket indragna tionde för närvarande icke kommer att medgivas, har i inkomsttabellen uppfört förevarande inkomsttitel med ett avjämnat belopp av 660,000 kronor.
Inkomst- och förmögenhetsskatt.
De beräknade och behållna inkomsterna av inkomst- och förmögenhetsskatten hava utgjort:
Budgetåret 1932/33 » 1933/34
» 1934/35
» 1935/36
» 1936/37
* 1937/38
De under respektive budgetår å titeln redovisade bruttoinkomsterna och utgifterna angivas i efterföljande sammanställning. Utgifterna utgöras huvudsakligen av restitutioner.
10 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
Bruttoinkomster
Det procenttal av grundbeloppet, efter vilket inkomst- och förmögenhetsskatten utgått, har fastställts till 145 för budgetåret 1932/33, 165 för budgetåret 1933/34 samt 170 för budgetåren 1934/35—1937/38.
För en närmare analys av de vid tidigare taxeringar uppnådda taxeringslesultaten och för beräkning av utfallet av framtida taxeringar är en uppdelning av den vid taxeringen uppskattade totala inkomsten på olika inkomstkällor av stor betydelse. I taxeringslängderna och i den på dessas uppgifter grundade taxeringsstatistiken föreligger emellertid sådan uppdelning allenast beträffande den vid taxeringen till kommunal inkomstskatt uppfattade inkomsten. I avsaknad av en på direkta taxeringsuppgifter grundad motsvarande uppdelning av den vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt uppskattade inkomsten har fördenskull den i det följande verkställda beräkningen rörande det väntade utfallet av 1938 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt genomförts med utgångspunkt från den vid taxeringen till kommunal inkomstskatt för olika inkomstkällor uppskattade inkomsten.
Utfallet av taxeringarna till kommunal inkomstskatt samt till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åren 1934—1937 avseende å ena sidan andra skattskyldiga än svenska aktiebolag och å andra sidan svenska aktiebolag framgår närmare av efterföljande, med ledning av statistiska centralbyråns sammanställningar av taxeringsresultaten utarbetade tabell.
Rörande taxeringen till kommunal inkomstskatt återfinnas i tabellen särskilda uppgifter för den uppskattade inkomsten från olika inkomstkällor. Erinras ma, att de för inkomst av jordbruksfastighet och för inkomst av annan fastighet meddelade uppgifterna avse allenast inkomst, som överskjuter fem procent av fastighetsvärdet.
Den i tabellen redovisade inkomsten av jordbruksfastighet utvisar under redovisningsperioden en fortgående stark stegring. Härav torde kunna dragas den slutsatsen, att jämväl den vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt uppskattade totala inkomsten av jordbruksfastighet år från år i avsevärd mån höjts.
Den vid taxeringen till kommunal inkomstskatt uppskattade inkomsten av annan fastighet åter har sedan 1934 års taxering undergått relativt mindre förändringar. Den vid 1937 års taxering redovisade nedgången tyder på att jämväl den vid samma års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt uppskattade totala inkomsten av annan fastighet reducerats.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. H
Utfallet av taxeringarna till kommunal Inkomstskatt samt till statlig inkomst- och
förmögenhetsskatt åren 1934—1937.
Beträffande övriga inkomstkällor avvika de vid taxeringen till kommunal inkomstskatt uppskattade inkomsterna allenast i mindre mån från de vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt uppskattade motsvarande inkomsterna.
12 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
För andra skattskyldiga än svenska aktiebolag har såväl inkomsten av lörelse m. m. som inkomsten av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet sedan 1934 års taxering oavbrutet stegrats. Den årliga inkomstökningen har emellertid varit väsentligt större för den förra inkomstkällan än för den senaie. Inkomsten av kapital åter har under redovisningsperioden omväxlande stegrats och minskats. Särskilt anmärkningsvärd är den betydande nedgång av kapitalinkomsten, som redovisats vid 1937 års taxering.
För svenska aktiebolag har inkomsten av annan förvärvsverksamhet, som omfattar mer än 93 procent av den för bolagen uppskattade totala inkomsten, för varje år utvisat en mycket betydande stegring, och har inkomsten vid 1937 års taxering i jämförelse med 1934 års taxering mer än fördubblats. Även aktiebolagens inkomst av kapital har under redovisningsperioden oavbrutet starkt ökats.
De i tabellen redovisade taxeringsresultaten avseende taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt utvisa för såväl andra skattskyldiga än svenska aktiebolag som svenska aktiebolag genomgående en oavbruten stegring. Den ojämförligt största ökningen av taxeringsresultaten faller emellertid på aktiebolagen.
Vad därefter angår det påräkneliga utfallet av 1938 års taxering är detta beroende av de ekonomiska förhållandena under innevarande kalenderår. Såsom riksräkenskapsverket i sin inkomstberäkning inledningsvis närmare angivit, har den redan tidigare gynnsamma konjunkturutvecklingen i Sverige under år 1937 kännetecknats av en ytterligare mycket betydande förbättring. Vid sådant förhållande lära ock taxeringsresultaten vid 1938 års taxering komma att högst avsevärt överstiga de vid innevarande års taxering uppnådda taxeringsresultaten.
Med utgångspunkt från de i tabellen för 1937 års taxering redovisade taxelingsresultaten har riksräkenskapsverket verkställt beräkning rörande utfallet av 1938 ars taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.
Rörande grunderna för beräkningen av taxeringsresultatet avseende andra skattskyldiga än svenska aktiebolag må anföras följande.
Inkomsten av jordbruksfastighet lärer, på grund av den under innevarande år ökade avsättningen av skogsprodukter, komma att vid 1938 års taxering icke obetydligt ökas. Inkomsten av annan fastighet åter torde vid samma taxering, trots tillkomsten av ett stort antal nya bostadslägenheter, icke komma att utvisa någon stegring. För den vid taxeringen till inkomstoch förmögenhetsskatt uppskattade fastighetsinkomsten i dess helhet räknar riksräkenskapsverket med en stegring vid 1938 års taxering av omkring 4 procent.
Inkomsten av rörelse m. m. har vid 1937 års taxering till kommunal inkomstskatt stigit med 10.1 procent. Stegringen av den till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade rörelseinkomsten beräknas icke hava varit fullt lika stor. Den under innevarande år inträdda prisstegringen och den därmed sammanhängande ökningen av produktionens och handelns omfattning torde
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 13
hava medfört en avsevärd ytterligare stegring av rörelseinkomstens storlek. Riksräkenskapsverket liar ansett sig kunna uppskatta den vid 1938 års taxering väntade stegringen av rörelseinkomsten till omkring 10 procent.
Inkomsten av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet utvisade vid 1937 års taxering till kommunal inkomstskatt en stegring med 6.8 procent. Under innevarande år hava lönerna inom stora arbetsområden ökats på grund av dels höjning av lönesatserna, dels utökning av antalet sysselsatta arbetare. Med stöd av från socialstyrelsen erhållna uppgifter har ökningen av den samlade lönesumman under år 1937 för den egentliga industrien, byggnadsverksamheten, småindustrien och hantverket samt vägarbeten uppskattats till 10 å 12 procent. Inom skogsbruket beräknas arbetsinkomsternas stegring under innevarande år hava varit väsentligt större. Även inom jordbruket och vissa andra näringsgrenar torde arbetsinkomsterna likaledes komma att uppvisa icke obetydlig uppgång. Löne- och pensionsinkomsterna för i allmän tjänst anställda hava däremot icke ökats i samma omfattning. För de olika verksamhetsgrenarna sammantagna räknar riksräkenskapsverket med en genomsnittlig inkomststegring motsvarande 9 procent.
Vad slutligen angår inkomsten av kapital, vilken vid 1937 års taxering till kommunal inkomstskatt sänkts med 12.5 procent, torde kunna antagas, att den redovisade inkomstminskningen framkallats dels därav, att i den för 1936 års taxering redovisade kapitalinkomsten inga störa till efterbeskattning hänförliga belopp, dels ock av verkställda konverteringar av äldre lån, vilka konverteringar bidragit till sänkning av 1937 års taxeringsresultat. För 1938 års taxering förutsätter riksräkenskapsverket, att den fortgående utökningen av det räntebärande kapitalets storlek samt den höjda utdelningen å aktier skola medföra inkomststegringar, vilka ungefärligen uppväga den inkomstminskning, som kan förväntas inträda på grund av ytterligare konvertering av äldre lån.
Enligt de av riksräkenskapsverket sålunda gjorda antagandena angående de under innevarande år inträdda förskjutningarna av de olika inkomstkällornas avkastning kan den uppskattade sammanlagda inkomsten vid 1938 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt beräknas stiga med omkring 8 procent. Med utgångspunkt härifrån har riksräkenskapsverket beräknat den vid 1938 års taxering väntade stegringen av det till inkomstoch förmögenhetsskatt taxerade beloppet till likaledes omkring 8 procent. Då enligt tabellen det vid 1937 års taxering för andra skattskyldiga än svenska aktiebolag till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet uppgick till 5,722.0 miljoner kronor, skulle alltså motsvarande taxerade belopp vid 1938 års taxering beräknas till omkring 6,180 miljoner kronor.
Från det taxerade beloppet skola avgå ortsavdrag, vilka avdrag vid 1938 års taxering beräknats ökade med omkring 6 procent eller till i runt tal 3,360 miljoner kronor.
Det beskattningsbara beloppet vid 1938 ars taxering för andra skattskyldiga än svenska aktiebolag skulle alltså enligt förestående beräkning uppgå till 2,820 miljoner kronor.
14 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
Beträffande därefter det väntade utfallet av 1938 års taxering avseende svenska aktiebolag har riksräkenskapsverket verkställt följande beräkning, vilken ansetts kunna grundas direkt på den samlade taxerade inkomsten.
Det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade (= beskattningsbara) beloppet utvisade vid 1937 års taxering en stegring med 27.3 procent. Den under innevarande år inträdda allmänna prisstegringen har medfört fortsatt, starkt forcerad produktionsökning inom såväl de för den inhemska marknaden som de för exportmarknaden arbetande industrierna. Det med produktionsökningen sammanhängande fullständigare utnyttjandet av industrianläggningarnas kapacitet lärer härvid särskilt för storföretagen hava gynnsamt påverkat relationen mellan inkomster och utgifter. Frånvaron av mera omfattande öppna arbetskonflikter har likaledes bidragit till den gynnsamma utvecklingen. Å andra sidan har den efter hand inträdda höjningen av lönesatserna ökat produktionskostnaderna. Årets sammanlagda vinstresultat torde med all sannolikhet komma att utvisa en mycket betydande förbättring. Riksräkenskapsverket har uppskattat den väntade stegringen av bolagsinkomsterna vid 1938 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt till 18 procent, motsvarande av den procentuella inkomststegringen vid 1937 års taxering. Enligt denna beräkning skulle alltså det till inkomstoch förmögenhetsskatt taxerade (= beskattningsbara) beloppet, vilket vid 1937 års taxering uppgick till 608.8 miljoner kronor, komma att stiga till i runt tal 720 miljoner kronor.
Sedan riksräkenskapsverket sålunda för 1938 års taxering till inkomstoch förmögenhetsskatt beräknat det beskattningsbara beloppet för såväl andra skattskyldiga än svenska aktiebolag som svenska aktiebolag, har ämbetsverket att beräkna det belopp, varmed skatten kan komma att debiteras, samt den del därav, varmed skatten kan förväntas inflyta.
Medelskatteprocenten, som vid 1936 års taxering uppgick till 5.94 procent för andra skattskyldiga än svenska aktiebolag och till 9.22 procent för svenska aktiebolag, steg vid 1937 års taxering till respektive 6.00 och 10.00 procent. För nästkommande års taxering har riksräkenskapsverket — under förutsättning att skatten utgår med 170 procent av grundbeloppet — räknat med en skatteprocent av 6.05 procent för andra skattskyldiga än svenska aktiebolag och 10.50 procent för svenska aktiebolag.
Med nu angivna procentsatser skulle den år 1938 debiterade skatten uppgå till 170.6 miljoner kronor för andra skattskyldiga än svenska aktiebolag och
75.6 miljoner kronor för svenska aktiebolag eller alltså sammanlagt till 246.2 miljoner kronor.
Vad angår storleken av den inkomst- och förmögenhetsskatt, som kan komma att inflyta under budgetåret 1938/39, får riksräkenskapsverket hänvisa till förut intagna tablå, vilken utvisar, i vad mån den debiterade skatten under de senaste budgetåren influtit, ävensom beloppen för under respektive budgetår restituerad skatt. För perioden 1932/33—1936/37 uppgingo i medeltal för budgetår bruttoinkomsten å titeln till 97.3 procent av den debiterade
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 15
skatten och restitutionerna till 2.6 miljoner kronor. Med tillämpande för budgetåret 1938/39 av samma genomsnittliga procenttal och restitutionsbelopp skulle bruttoinkomsten uppgå till 239.6 miljoner kronor och den behållna inkomsten till 237.0 miljoner kronor.
Resultatet av riksräkenskapsverkets förestående beräkning rörande det väntade utfallet av 1938 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt och den för budgetåret 1938/39 påräkneliga inkomsten av inkomst- och förmögenhetsskatt kan sammanfattas sålunda:
Med hänsyn till förevarande inkomsttitels storleksordning och beräkningens självklart stora osäkerhet har riksräkenskapsverket ansett det vara lämpligast att i riksstaten uppföra titeln med ett till jämnt 5-tal miljoner avrundat belopp. Ämbetsverket hemställer fördenskull, att i riksstatsförslaget för budgetåret 1938/39 inkomst- och förmögenhetsskatt beräknas till 235,000,000 kronor.
Särskild skatt å förmögenhet.
Å förevarande inkomsttitel, som uppförts i riksstaten från och med budget-
året 1934/35, hava de beräknade och behållna inkomsterna utgjort:
Beräknad Behållen
Inkomst inkomst
kronor kronor
Stegring
kronor
Budgetåret 1934/35 .............. 12,000,000 11,228,937
» 1935/36 11,700,000 12,498,024 1,269,087
» 1936/37 13,000,000 13,560,966 1,062,942
» 1937/38 15,000,000
De enligt förordningen om särskild skatt å förmögenhet åren 1934verkställda taxeringarna hava givit följande resultat:
-1937
16 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
Riksräkenskapsverlcet beräknar, med ledning av förestående uppgifter, den behållna inkomsten av särskild skatt å förmögenhet under budgetåret 1937/ 38 till 14.9 miljoner kronor.
Såväl den beskattningsbara förmögenheten som den uträknade förmögenhetsskatten har allt sedan denna beskattningsforms tillkomst utvisat en fortgående stegring. Med hänsyn till den under innevarande år inträdda nedgången av aktievärdena räknar riksräkenskapsverket emellertid icke med någon mera avsevärd ytterligare uppgång av den beskattningsbara förmögenheten vid 1938 års taxering. Vid sådant förhållande har ämbetsverket funnit tillräcklig anledning icke föreligga att för nästkommande budgetår vidtaga höjning av det nuvarande riksstatsbeloppet.
Riksräkenskapsverket har alltså i inkomsttabellen uppfört särskild skatt å förmögenhet med 15,000,000 kronor.
Extra inkomst- och förmögenhetsskatt.
Stegringen av extra inkomst- och förmögenhetsskatten under budgetåret 1936/37 är väsentligen beroende på ändrade grunder för skatten.
Extra inkomst- och förmögenhetsskatt, som författningsenligt uttages allenast av andra skattskyldiga än aktiebolag, utgår endast å till inkomstoch förmögenhetsskatt beskattningsbara belopp överstigande 6,000 kronor.
Det till extra inkomst- och förmögenhetsskatt debiterade skattebeloppet, som vid 1936 års taxering uppgått till 24.41 miljoner kronor, har enligt 1937 års taxering höjts till 26.84 miljoner kronor eller med 10.0 procent. Motsvarande höjning av det till inkomst- och förmögenhetsskatt för andra skattskyldiga än svenska aktiebolag debiterade skattebeloppet utgjorde 5.8 procent.
Enligt riksräkenskapsverkets förestående beräkning rörande utfallet av 1938 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt skulle den debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten vid nämnda taxering för andra skattskyldiga än svenska aktiebolag stiga med 11.6 procent. Med utgångspunkt härifrån och med ledning av de ovan meddelade procenttalen avseende stegringen vid 1937 års taxering av den debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten å ena sidan och den debiterade extra inkomst- och förmögenhetsskatten å andra sidan har riksräkenskapsverket funnit sig kunna förutsätta, att det vid 1938 års taxering till extra inkomst- och förmögenhetsskatt debiterade skattebeloppet skall komma att stiga med omkring 14 procent i jämförelse
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 17
med det vid innevarande års taxering debiterade beloppet. I enlighet härmed skulle den debiterade skatten stiga till 30.6 miljoner kronor. Den behållna inkomsten å titeln torde vid sådant förhållande kunna upptagas till ett nedåt avjämnat belopp av 30.0 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed i inkomsttabellen uppfört extra inkomst- och förmögenhetsskatt med 30,000,000 kronor.
Utjämningsskatten, som författningsenligt utgår med viss del av ett vid taxeringen uträknat grundbelopp, har under hela redovisningsperioden uttagits med hela grundbeloppet.
Den starkt stegrade inkomsten fr. o. m. budgetåret 1934/35 är beroende på att av 1934 års riksdag utjämningsskattens grundbelopp fastställdes skola utgöra två tredjedelar av den kommunala progressivskattens grundbelopp mot förut en tredjedel.
Utfallet av debiteringen till utjämningsskatt åren 1934—1937 avseende å ena sidan andra skattskyldiga än svenska aktiebolag och å andra sidan svenska aktiebolag framgår närmare av efterföljande sammanställning, vari till jämförelse intagits jämväl de till inkomst- och förmögenhetsskatt debiterade skattebeloppen.
Taxeringsår
Andra skattskyldiga än svenska aktiebolag:
1934 ...........................
1935 ...........................
1936 ...........................
1937 ...........................
Svenska aktiebolag:
1934 ...........................
1935 .......................'----
1936 ...........................
1937 ...........................
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 samt. Nr 1 Del. 2.
18 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
På grund av att utjämningsskatten till sin allmänna konstruktion nära ansluter sig till inkomst- och förmögenhetsskatten, uppvisa förändringarna från år till år av de debiterade skattebeloppen för de båda skattetitlarna en viss parallellism. Enligt riksräkenskapsverkets beräkning rörande utfallet av 1938 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt skulle det debiterade skattebeloppet för denna skatt vid nämnda taxering stiga för andra skattskyldiga än svenska aktiebolag med 11.6 procent och för svenska aktiebolag med 24.1 procent. Med utgångspunkt härifrån och med ledning av de ovan meddelade procenttalen avseende stegringen av de till inkomst- och förmögenhetsskatt å ena sidan samt de till utjämningsskatt å andra sidan debiterade skattebeloppen har riksräkenskapsverket — under förutsättning att skatten uttages med hela grundbeloppet — beräknat stegringen vid 1938 års taxering av det för utjämningsskatten debiterade skattebeloppet avseende andra skattskyldiga än svenska aktiebolag efter 13.5 procent och avseende svenska aktiebolag efter 30 procent. I överensstämmelse härmed skulle den vid nämnda taxering debiterade utjämningsskatten uppgå till (11.0 + 4.2=) 15.2 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket har i anslutning härtill i inkomsttabellen uppfört utjämningsskatt med ett avrundat belopp av 15,000,000 kronor.
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt.
De å förevarande inkomsttitel redovisade inkomsterna utgjordes under budgetåren 1932/33 och 1933/34 allenast av utskiftningsskatt. Från och med budgetåret 1934/35 har under denna inkomsttitel redovisats jämväl den av 1933 års riksdag beslutade ersättningsskatten.
Vid 1937 års taxering har enligt uppgift från statistiska centralbyrån utskiftningsskatt debiterats med ett belopp av 331,615 kronor samt ersättningsskatt med 70,358 kronor, eller sammanlagt 401,973 kronor.
Ehuru såväl utskiftningsskatt som ersättningsskatt kunna förväntas fluktuera avsevärt, får riksräkenskapsverket med hänsyn till inkomsttillflödet å titeln under sistförflutna budgetår och det väntade inkomsttillflödet under innevarande budgetår för sin del förorda, att utskiftningsskatt och ersättningsskatt i riksstaten för budgetåret 1938/39 upptages med ett till 300,000 kronor förhöjt belopp.
Rlksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 19
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.
Budgetåret 1932/33 » 1933/34
i> 1934/35
» 1935/36
» 1936/37
» 1937/38
Stegring + Nedgång — kronor
— 42,895
— 63,096
— 3,772 + 37,325
— 38,647
Med hänsyn till den behållna inkomsten å förevarande titel under de senast förflutna budgetåren har riksräkenskapsverket för budgetåret 1938/39 ansett sig böra föreslå en nedsättning av det för innevarande budgetår i riksstaten upptagna beloppet med 50,000 kronor.
I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter med 300,000 kronor.
Stämpelmedel.
De beräknade och behållna inkomsterna å denna titel hava uppgått till:
Enligt i statistiska centralbyrån utarbetade uppgifter å beloppen av de stämplar, som använts till nedanstående handlingar, hava dessa belopp under åren 1934—1936 utgjort:
Handlingar till lagfartsprotokollet.............
Handlingar till intecknings- och tomträttsproto-
kollen....................................
Handlingar till äktenskapsförordsprotokollet ....
Handlingar till bouppteckningsprotokollet......
Till länsstyrelser avgivna deklarationer om gåva m. m......................................
Summa
Därav:
Arvsskatt och skatt för gåva...............
I övrigt...................................
20 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 26 november 1937 har statistiska centralbyrån beträffande beräkningen av arvsskatt och skatt för gåva för budgetåret 1938/39 anfört följande:
»Riksräkenskapsverket har i sin den 10 december 1935 dagtecknade inkomstberäkning för budgetåret 1936/37 uppfört stämpelmedel med 62,000,000 kronor, därav 29,000,000 kronor arvsskatt och skatt för gåva. Enligt skrivelse den 12 november 1936 till riksräkenskapsverket har statistiska centralbyrån beräknat, att sistnämnda skatter skulle komma att inflyta med omkring 33,000,000 kronor under vart och ett av budgetåren 1936/37 och 1937/38. Sedermera har riksräkenskapsverket i skrivelse den 26 augusti 1937 till Konungen meddelat, att arvs- och gåvoskatternas avkastning under budgetåret 1936/37 beräknats till ett avrundat belopp av 33,825,000 kronor. Ämbetsverket har vidare i sin den 9 december 1936 dagtecknade inkomstberäkning för budgetåret 1937/38 uppfört stämpelmedel med 63,000,000 kronor utan att emellertid därvid företagits särskild uppskattning, huru stor del av nämnda belopp kunde komma att utgöra arvsskatt och skatt för gåva.
Till statistiska centralbyrån inkomna uppgifter rörande innevarande års skattetaxeringar utvisa en ökning från år 1936 av 6.2 procent utav det sammanlagda till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet. Motsvarande belopp för år 1936 innefattade i sin ordning en ökning från år 1935 av 12.2 procent. De avrundade beloppen av arvs- och gåvoskatternas avkastning, sådana dessa belopp enligt skrivelser till Konungen den 25 augusti 1936 och den 26 augusti 1937 av riksräkenskapsverket beräknats för budgetåren 1935/36 och 1936/37, ha undergått en ökning från förstnämnda till sistnämda budgetår av 9.5 procent.
Uppenbarligen kunna icke några säkra beräkningar göras beträffande arvs- och gåvoskatternas belopp på grundval av skattetaxeringarnas utfall. Man torde emellertid kunna utgå från, att en höjning av de taxerade beloppen indicerar en ökning av arvs- och gåvoskatternas avkastning, därest icke andra faktorer tala mot en sådan ökning. Ett sådant antagande jävas icke av ovan anförda relativtal.
Så vitt för statistiska centralbyrån är känt, föreligga inga andra omständigheter än de här ovan siffermässigt angivna, av vilka med någon grad av visshet skulle kunna dragas slutsatser rörande arvs- och gåvoskatternas avkastning under budgetåren 1937/38 och 1938/39.
Under förutsättning att gällande föreskrifter om arvsskatt och skatt för gåva förbliva oförändrade, finner sig statistiska centralbyrån kunna med stöd av vad ovan anförts beräkna, att nämnda skatter komma att under vart och ett av budgetåren 1937/38 och 1938/39 inflyta med ett belopp, som med omkring 4 procent överstiger det för budgetåret 1936/37 av riksräkenskapsverket beräknade, eller omkring 35,000,000 kronor.»
Den huvudsakliga uppbörden å förevarande inkomsttitel utgöres av stämpelmedel, som av postverket inbetalas till statskontoret. Denna uppbörd utgjorde, efter avdrag av belopp som restituerats genom statskontoret, 61.43 miljoner kronor för budgetåret 1935/36 samt 67.43 miljoner kronor för budgetåret 1936/37. Härförutom redovisade länsstyrelserna den uppbörd av stämpelmedel jämte ränta, som inflyter i de fall, då anstånd med stämpelskattens erläggande medgivits jämlikt bestämmelserna i § 47 av förordningen om arvsskatt och skatt för gåva. Nu berörda uppbörd hos länsstyrelser-
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 21
na har under budgetåren 1935/36 och 1936/37 — efter avdrag för restitutioner _ utgjort respektive 0.53 och 1.57 miljoner kronor.
I riksräkenskapsverket tillhandakommen skrivelse den 13 november 1937 har generalpoststyrelsen rörande stämpelmedlens beräkning för budgetåret 1938/39 anfört bland annat följande:
»I efterföljande tablå äro månad för månad angivna de stämpelmedelsbelopp, som av generalpoststyrelsen inlevererats till statskontoret under år 1936’ samt under månaderna januari—oktober 1937; dessutom lämnas i tablån uppgift om det belopp, som kommer att levereras under november 1937.
Såsom framgår av tablån har generalpoststyrelsen under tiden januari— november 1937 till statskontoret inlevererat 13.12 miljoner kronor mera stämpelmedel än som av styrelsen överlämnats under motsvarande tid år 1936. Motstycke till en sådan ökning av stämpelmedelsuppbörden finnes icke under de senaste 15 åren. Under ifrågavarande 11 månader hava redovisats bl. a. tre större arvsskattebelopp,---sammanlagt 6.12 miljoner kronor. Hälf-
ten av den angivna ökningen faller sålunda på dessa tre inkomster av tillfällig natur. Men även om dessa tillfälliga inkomster frånräknas, utgör ökningen under nu ifrågavarande tidsperiod, 6.0 miljoner kronor, 10.79 procent, vilken stegring huvudsakligen torde få tillskrivas uppgången i konjunkturläget och därmed sammanhängande ökning av de beskattningsbara beloppen.
Under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår — juli-november 1937 — visar stämpelmedelsuppbörden genom postverket en ökning av
1 Härav ett arvsskattebelopp å 1.48 miljoner kronor.
2 Härav ett arvsskattebelopp å 1.83 miljoner kronor.
3 Härav ett arvsskattebelopp å 2.50 miljoner kronor.
4 Härav ytterligare inbetalning med 0.31 miljoner kronor å under not 3 nämnda arvsskattebeloppet.
22 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
6.42 miljoner kronor i förhållande till uppbörden för motsvarande tid under budgetåret 1936/37. Härtill har bidragit--- — engångsbelopp å 2.81 mil-
joner kronor, som inlevererats till statskontoret under tredje kvartalet 1937.
ökningen av vinstskatt å tippningsvinster har under innevarande budgetår, jämfört med motsvarande tidsperiod föregående år, uppgått till 0.017 miljoner kronor. Under budgetåret 1936/37 inlevererades till statskontoret dylik vinstskatt med 1.098 miljoner kronor. Statsverkets inkomst av tippningsrörelsen synes för innevarande budgetår böra beräknas till 1.1 miljoner kronor.
Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 29 oktober 1937 utökas antalet lottsedlar i varje dragning i penninglotteriet under januari—juli 1938 med 20,000 st. (från 280,000 till 300,000). I samband härmed ökas beloppet av vinster över 25 kronor vid varje dragning från 1.845 miljoner kronor till 2 miljoner kronor. För innevarande budgetår medför detta — under förutsättning att samtliga lottsedlar säljas — en ökning av stämpelavgift och vinstskatt med 0.262 miljoner kronor. Därest samma antal lottsedlar och vinster bibehålies under budgetåret 1938/39 utgör motsvarande ökning för sistnämnda budgetår 0.666 miljoner kronor.
I anslutning till det ovan anförda beräknar generalpoststyrelsen numera stämpelmedelsuppbörden genom postverket för budgetåret 1937/38 på följande sätt:
I
II
III
normal uppbörd..................................
tillfällig uppbörd
a) större belopp (100,000—1,000,000, resp. över
50,000 kronor.)..............................
b) vinstskatt å tippningsvinster...................
c) på grund av ökning av antalet lotter i penninglotteriet ....................................
engångsuppbörd (arvsskatt--—)................
58.5 miljoner kronor
9.5 » »
1.1 » »
0.26 » »
2.81 » »
eller avrundat 72 miljoner kronor.
tillsammans 72.17 miljoner kronor
Om till sistnämnda summa lägges det belopp av omkring 1 miljon kronor, som plägar inflyta genom länsstyrelserna, erhålles den summa, 73 miljoner kronor, vartill stämpelmedelsuppbörden i dess helhet under budgetåret 1937/ 38 numera anses kunna beräknas.
För budgetåret 1938/39 torde ej finnas anledning att räkna med lägre normal stämpelmedelsuppbörd genom postverket än för innevarande budgetår, under förutsättning att nuvarande konjunkturer bliva oförändrade. Å andra sidan saknas för närvarande anledning till antagande, att denna uppbörd under nästkommande budgetår skulle ytterligare stegras. Generalpoststyrelsen har här helt bortsett från de ändringar i stämpelmedelsuppbördens storlek, som kunna bliva en följd av ifrågasatt inrättande av ett statslotteri. Stämpelmedelsuppbörden genom postverket under nästkommande budgetår torde därför under ovan angivna förutsättningar för närvarande kunna uppskattas till:
I normal uppbörd ................................. 58,5 miljoner kronor
II tillfällig uppbörd
a) större belopp ............................... 9,5 » >
b) vinstskatt å tippningsvinster.................. 1.1 » >,
c) på grund av ökning av antalet lotter i penninglotteriet ........................ 0.6 » »
Tillsammans 69.7 miljoner kronor
eller avrundat 69.5 miljoner kronor.
Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. -■>
Med inräknande av uppböi-den genom länsstyrelserna skulle således inkomsterna av stämpelmedlen för budgetåret 1938/39 kunna upptagas i riksstaten till 70.5 miljoner kronor, allt under förutsättning av nu gällande skattesatsers bibehållande.»
Sedan beloppet av de stämpelmedel, som av generalpoststyrelsen komma att inlevereras till statskontoret under december månad, numera är till siffran känt, kan den under första hälften av innevarande budgetår inflytande totala stämpelmedelsuppbörden fastställas med relativt stor noggrannhet. För att möjliggöra en direkt jämförelse mellan den sålunda påräkneliga^ stämpelmedelsuppbörden under juli—december 1937 och den för varje halvår sedan den 1 juli 1932 redovisade stämpelmedelsuppbörden, lämnas i efterföljande sammanställning närmare uppgifter rörande stämpelmedelsuppbörden under månaderna juli—december och januari—juni för vart och ett av budgetaren 1932/33—1936/37 samt för juli—december 1937.
Juli— Januari Hela
december —juni budgetåret
1932/33 ................
1933/34 ................
1934/35 ................
1935/36 ................
1936/37 ................
1937/38 (beräknat belopp)
Mil jo ner kronor
26.87 28.42 31.92 29.9 9 37.82
69.01 Verkningarna av de utav 1933 års riksdag beslutade höjningarna av tarifferna för arvsskatt och skatt för gåva hava gjort sig gällande i full utsträckning först mot slutet av år 1933. Av de i tablån redovisade halvårsuppgifterna över stämpelmedelsuppbörden hänföra sig följaktligen allenast uppgifterna från och med halvåret januari—juni 1934 till tid, under vilken arvsskatt och skatt för gåva helt utgått enligt de nu gällande högre tarifferna.
Den sammanlagda stämpelmedelsuppbörden under kalenderåret 1937 skulle enligt tablån uppgå till omkring 76.5 miljoner kronor och sålunda överstiga det under kalenderåret 1936 influtna beloppet med omkring 15.3 miljoner kronor. För budgetåret 1936/37 uppgick den behållna inkomsten å titeln till
69.01 miljoner kronor. o
För beräkningen av inkomsterna utav stämpelmedel under återstående de av nu löpande budgetår och under budgetåret 1938/39 saknas säkra hållpunkter. Stämpelmedelsuppbördens storlek påverkas normalt i avsevärd grad av tillfälliga omständigheter. Därjämte är denna inkomsttitel i hog grad konjunkturbetonad. Under sådana förhållanden synes det nksrakenskapsverket icke vara försvarligt att för budgetåret 1938/39 räkna med så hög avkastning av stämpelmedlen, som dessa lämnat under det nu löpande kalenderåret. Med hänsyn till vad generalpoststyrelsen anfört har riksrakenskapsverket fördenskull ansett sig böra i stort sett godtaga generalpoststyrelsens beräkning av stämpelmedlen för nästkommande budgetår.
I anslutning härtill har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfort stämpelmedel med ett avjämnat belopp av 70,000,000 kronor.
24 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
Automobilskattemedei.
givna budgetår varit följande:
Budgetåret
Ifrågavarande inkomster, som tidigare redovisats under den gemensamma titeln automobilskattemedei, hava i riksstaten från och med budgetåret 1935/ 36 fördelats på titlarna fordonsskatt, gummiringsskatt och bensinskatt. Fördelningen av de sammanlagda intäkterna av automobilbeskattningen på ovannämnda tre slag av skatter under budgetåren 1932/33—1936/37 framgår av efterföljande tablå.
Budgetåret 1932/33 » 1933/34
» 1934/35
» 1935/36
» 1936/37
(lenom beslut av 1932 års riksdag har från och med den 1 januari 1933 en omläggning av fordonsbeskattningen genomförts, innebärande en höjning av skattebeloppen med samtidig ökning av det skattefria viktsavdraget för automobiler, höjning av skattesatserna för motorcyklar samt införande av skatt a släpvagnar.
Skatten å automobilgummiringar utgick under tiden 4 juni 1927—30 april 1932 efter 2 kronor för kilogram. Från och med den 1 maj 1932 har skatten utgått efter 3 kronor 50 öre för kilogram.
Bensinskatten utgick från och med den 4 juni 1927 efter 6 öre för liter. Enligt beslut av 1931 års riksdag uttogs därjämte från och med den 4 juni 1931 en tilläggsskatt av 2 öre för liter. Från och med den 1 maj 1932 utgår bensinskatten med 10 öre för liter.
Genom beslut av 1924 års riksdag blev jämväl motorsprit belagd med skatt, vilken skatt likväl ännu ej vunnit tillämpning. Jämlikt beslut vid 1937 års riksdag är skatten å motorsprit suspenderad till den 1 juli 1940.
Från och med den 1 januari 1937 skall enligt vid 1935 års riksdag fattat beslut en skatt av 7 öre för liter uttagas å vissa för drivande av automobil
Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 25
använda brännoljor. Inkomst av denna skatt, som redovisas under bensinskatt, kommer för första gången att inflyta under budgetåret 1937/1938.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 november 1937 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat automobilskattemedelsinkomsterna under budgetåren 1937/38 och 1938/39 till respektive 114.0 miljoner kronor och
117.0 miljoner kronor, fördelade sålunda:
1937/38 1938/39
Kronor Kronor
Fordonsskatt.................. 31,300,000 32,000,000
Gummiringsskatt............. 17,200,000 18,000,000
Bensinskatt................... 65,500,000 67,000,000
Rörande beräkningens utförande har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i underdånig skrivelse den 10 november 1937 anfört följande:
»Under budgetåren 1932/33—1936/37 utgjorde de under tiden 1 juli—30 september influtna automobilskattemedlen 20.2, 20.2, 20.7, 20.7 och 19.3 procent eller i medeltal 20.2 procent av under respektive budgetår influtna totalbelopp.
Under tiden 1 juli—30 september 1937 hava influtit 24,056,508 kronor 99 öre. Om detta belopp antages utgöra 20.2 procent av under innevarande år inflytande automobilskattemedel, skulle summan av dessa komma att uppgå till i runt tal 119 miljoner kronor.
I ovannämnda redan influtna medel ingå emellertid cirka 500,000 kronor utgörande skatt å vissa för drivande av automobil använda brännoljor. Då denna skatt icke förekom under föregående år, måste detta belopp fråndragas de influtna medlen för att jämförelse skall kunna ske med föregående budgetår. Under ovannämnda kvartal har dessutom influtit 1 miljon kronor mera i automobilgummiringsskatt än under motsvarande tid år 1936. Då det torde kunna beräknas, att gummiringsskatten för hela budgetåret knappast kommer att stiga med mera än 1 miljon kronor, skulle således hela ökningen ^falla på ifrågavarande kvartal. För att få fullt jämförbara siffror bör alltså det redovisade beloppet minskas med 1,250,000 kronor (500,000 bensinskatt +
750,000 automobilgummiringsskatt) till i runt tal 22,800,000 kronor. Om detta belopp skulle utgöra 20.2 procent av de under budgetåret 1937/38 inflytande automobilskattemedlen, komma dessa således att uppgå till cirka 113 miljoner kronor. Till detta belopp skall ytterligare läggas 1 miljon kronor i skatt å vissa för drivande av automobil använda brännoljor, varför automobilskattemedlen för innevarande budgetår således kunna beräknas komma att uppgå till 114 miljoner kronor.
Ökningen från föregående budgetår skulle således komma att uppgå till i runt tal 7 miljoner kronor. För budgetåret 1934/35 var ökningen 9 miljoner kronor, för 1935/36 likaledes 9 miljoner kronor och för 1936/37 10.5 miljoner kronor; en ökning å 7 miljoner kronor för innevarande budgetår torde därför icke kunna anses osannolik.
Storleken av de under budgetåret 1938/39 inflytande automobilskattemedlen blir naturligtvis i viss mån beroende av om den nu rådande högkonjunkturen kommer att fortsätta under budgetåret. Huruvida och i vad mån detta kommer alt ske undandrager sig självfallet styrelsens bedömande. Styrelsen anser sig emellertid kunna antaga, alt — även om en avmattning i konjunkturutvecklingen skulle komma att inträda — automobilskattemedlen dock med hänsyn till automobilismens allmänna utveckling komma att ökas jämväl
26 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
undei budgetåret 1938/39. Styrelsen tilltror sig därför kunna uppskatta summan av under ifrågavarande budgetår inflytande medel till 117 miljoner kronor.»
Enligt från överstathallarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter beräknas uppbörden för budgetåren 1937/38 och 1938/39 av fordonsskatt till respektive 29.87 miljoner kronor och 30.31 miljoner kronor samt av gummiringsskatt till 4.03 miljoner kronor för vartdera budgetåret.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 12 november 1937 rörande beräkningen av tullmedlen m. m. har generaltullstyrelsen, på därom av riksräkenskapsverket framställd begäran, även yttrat sig angående beräkningen av genom tullverket inflytande automobilgummiringsskatt och bensinskatt. Styrelsen har härom anfört följande:
„ >>Vad angår de automobilskattemedel, som uppbäras genom tullverket, hava arsbeloppen av den debiterade uppbörden av automobilgummiringsskatt och bensinskatt samt restitutionerna av dessa skatter under senaste femårsperioden uppgått till i avjämnade tusental kronor:
Under månaderna juli—oktober 1936/37 och 1937/38 hava motsvarande belopp uppgått till i jämna tusental kronor:
Inkomsterna av automobilgummiringsskatt hava alltsedan budgetåret 1932/ 33 intill utgången av budgetåret 1936/37 varit i stark tillväxt. Även uppbörden av bensinskatt har efter förstnämnda budgetår visat ständigt fortgående öknmg. Vad beträffar de fyra första månaderna av innevarande budgetår visar uppbörden av såväl automobilgummiringsskatt som bensinskatt betydande ökning i jämförelse med samma månader av budgetåret 1936/37.
oI fraga automobilgummiringsskatten torde böra räknas med ännu någon tids stegring i uppbörden. Med hänsyn till storleken av uppbördsbeloppet för de tilländagångna fyra månaderna av innevarande budgetår synes uppbördssiffran för budgetåret 1937/38 dock icke böra upptagas till mera än 16 miljoner kronor, motsvarande samma stegring i uppbörden som från budgetåret 1935/36 till budgetåret 1936/37, nämligen omkring 2 miljoner kronor. Nyssnämnda uppbördsbelopp, 16 miljoner kronor, synes ock vara det högsta, vartill bruttouppbörden av automobilgummiringsskatt kan förväntas komma att uppgå under budgetåret 1938/39.
Vidkommande bensinskatten tyda flera omständigheter på att hittillsvarande tillväxt i uppbördssiffrorna för densamma likaledes kommer att tills vidare fortgå. En höjning i det för budgetåret 1936/37 givna uppbördsbe-
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 27
loppet synes därför vid beräkning av motsvarande belopp för budgetåret 1937/38 böra företagas. Uppskattningsvis kan, med beaktande av uppbördsstegringen under såväl de senaste tre budgetåren som den hittills tilländagångna delen av innevarande budgetår, bruttouppbörden under budgetåret 1937/38 angivas till 67 miljoner kronor. För budgetåret 1938/39 torde motsvarande uppbörd kunna beräknas till 68 miljoner kronor.
Från de obetydliga restitutionerna av automobilgummiringsskatt torde här kunna bortses. Restitutionerna av bensinskatt synas med hänsyn till den ökade uppbörden kunna för budgetåret 1937/38 beräknas till något högre belopp än restitutionerna för budgetåret 1936/37, eller till ett avrundat belopp av 3 miljoner kronor. Med 3.5 miljoner kronor synas restitutionerna för budgetåret 1938/39 böra upptagas.
Nettouppbörden hos tullverket för budgetåren 1937/38 och 1938/39 av ifrågavarande slag av skatter skulle följaktligen komma att utvisa följande belopp, nämligen automobilgummiringsskatt för vartdera av budgetåren 16 miljoner kronor och bensinskatt för respektive budgetår 64 miljoner kronor och 65 miljoner kronor.»
Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 november 1937 beräknat inkomsten för budgetåret 1938/39 av skatt å inom riket tillverkad bensin till 2 miljoner kronor. I en till grund för styrelsens beräkning liggande promemoria anföres:
»Statsverkets inkomster under de senaste budgetåren av skatt å här i landet tillverkad bensin framgå av följande sammanställning över de myckenheter bensin, som under nedannämnda budgetår utlämnats från tillverkningsställe:
Enligt inhämtade upplysningar beräknas tillverkningen av inhemsk bensin komma att tills vidare i fortsättningen bliva av något ökad omfattning. För innevarande budgetår skulle på grund därav utlämningen av inhemsk bensin kunna uppskattas till omkring 18 miljoner liter, och för budgetåret 1938/39 har densamma antagits kunna uppgå till omkring 20 miljoner liter. För budgetåren 1937/38 och 1938/39 torde därför statsverkets inkomst av bensinskatt, i vad avser inom riket tillverkad bensin, böra beräknas till 1.8 miljoner kronor, respektive 2.0 miljoner kronor.
Vad angår skatt å motorsprit är någon inkomst av densamma icke att påräkna för här ifrågavarande budgetår, enär fortsatt uppskov med ikraftträdandet av denna skatt stadgats enligt förordningen den 30 april 1937 (nr 186).»
Vid beräkningen av automobilskattemedlen för budgetåret 1938/39 har riksräkenskapsverket att utgå från, att de nu gällande skattesatserna bibehållas oförändrade.
-28 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
Vad först angår fordonsskattens avkastning är denna direkt avhängig av motorfordonsbeståndets storlek och sammansättning. Antalet registrerade motorfordon vid slutet av vart och ett av åren 1932—1936 framgår av efterföljande sammanställning.
1936 Person- Lastautomobiler automobiler
ommbusar 101,817 43,275
98,889 42,068
102,145 44,679
109,096 45,717
119,303 48,740
Motor-
cyklar
52,164
47,757
46,721
45,950
44,359
Av tablån framgar, att under kalenderåret 1936 en avsevärd stegring av antalet registrerade automobiler inträtt, medan antalet motorcyklar något minskats. Av inkomsttillflödet å titeln »Avgifter för registrering av motorfordon» under de tre första kvartalen år 1937 framgår, att motorfordonsbestandet jämväl under innevarande år fortsatt att stiga.
Uppbörden av. gummiring sskatt har såväl under sistförflutna budgetår som under den gångna delen av nu löpande budgetår visat fortsatt stegring. Enligt generaltullstyrelsens ovan intagna tablå kompletterad med senare erhållna uppgifter för november månad har sålunda den i tullverkets räkenskaper debiterade gummiringsskatten för de fem första månaderna av innevarande budgetår uppgått till 6.37 miljoner kronor, medan för motsvarande period av budgetåret 1936/37 den debiterade uppbörden utgjort allenast 4.78 miljoner kronor.
Beträffande därefter bensinskattens avkastning har stegring inträtt såväl under sistförflutna budgetår som under den gångna delen av innevarande budgetår. Generaltullstyrelsens ovan intagna tablå ävensom senare erhållna uppgifter för november månad utvisa, att den i tullverkets räkenskaper debiterade bensinskatten för de fem första månaderna av innevarande budgetår uppgått till 31.4 miljoner kronor mot 29.0 miljoner kronor under motsvarande period av närmast föregående budgetår.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin förut återgivna underdåniga skrivelse beräktiat, att de sammanlagda automobilskattemedlen för innevarande budgetår skulle komma att uppgå till 114 miljoner kronor mot i riksstaten beräknade 106 miljoner kronor. De inflytande automobilskattemedlen för budgetåret 1938/39 har styrelsen uppskattat till 117 miljoner kronor.
För egen del har riksräkenskapsverket ansett sig kunna i huvudsak godtaga väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkning av inkomsttillflödet under innevarande budgetår.
Vad beträffar de påräkneliga inkomsterna för budgetåret 1938/39 anser sig riksräkenskapsverket böra framhålla, huru vanskligt det visat sig vara att mera noggrant beräkna inkomsterna under denna titel. Även om enligt riksräkenskapsverkets uppfattning man har anledning antaga, att un
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 29
der nästkommande budgetår en avmattning kommer att ske i automobilismens snabba utveckling, torde man likväl kunna påräkna, att de samlade automobilskattemedlen komma att ytterligare något stiga under budgetåret 1938/39. Med hänsyn till förevarande inkomsttitels storleksordning och beräkningens stora osäkerhet har riksräkenskapsverket ansett det vara lämpligast att i riksstaten uppföra titeln med ett till helt 5-tal miljoner kronor avjämnat belopp. Riksräkenskapsverket har vid sådant förhållande i anslutning till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkning upptagit de samlade automobilskattemedelsinkomsterna för budgetåret 1938/39 till ett nedåt avjämnat belopp av 115 miljoner kronor. De olika inkomsttitlarna fordonsskatt, gummiringsskatt och bensinskatt har riksräkenskapsverket härvid beräknat till respektive 31.5, 17.5 och 66.0 miljoner kronor.
I enlighet med vad riksräkenskapsverket sålunda anfört, får ämbetsverket hemställa, att inkomsterna av fordonsskatt, gummiringsskatt och bensinskatt för budgetåret 1938/39 beräknas till respektive 31,500,000 kronor,
17,500,000 kronor och 66,000,000 kronor och alltså för de samlade automobilskattemedlen till 115,000,000 kronor.
Tullmedel.
Vid bedömandet av förestående siffror samt den å sid. 30 intagna sammanställningen bör uppmärksammas, att tulluppbörden avseende spannmål och socker starkt påverkats av de vidtagna importregleringarna. Erinras må även, att den av 1932 års riksdag beslutade tillfälliga kaffeskatten, uppgående till 1.56 miljoner kronor, redovisats å förevarande titel för budgetåret 1932/33.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 12 november 1937 har generaltullstyrelsen beträffande beräkningen av tullmedelsinkomsterna under innevarande och under nästkommande budgetår anfört följande:
»Bruttouppbörden av tullmedel belöpte sig under budgetåret 1936/37 lill i runt tal 179.4 miljoner kronor mot under budgetåret 1935/36 allenast 155.2 miljoner kronor, ökningen i uppbörden hänförde sig på en månad när till envar av budgetårets samtliga månader och var störst under budgetårets sista kvartal. Under envar av de gångna månaderna av innevarande budgetår inträdde en ytterligare stegring i uppbörden, i det att denna, som uppgick till respektive i5.4, 17, 18 och 18 miljoner kronor, nådde omkring 2.5, 4, 1.7
30 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
budgetåS^ÄsV01101' hÖgrC än uppbörden för motsvarande månader av
Tudmedelsuppbörden har således en längre tid varit stadd i kraftig tillrskllt«,e t.va senast förflutna månaderna visa osedvanligt höga upp-
°kninffe?..lrän den ena tdl dea andra av dessa månader kan ock betecknas såsom större an normal. Icke osannolikt är därför att uppborden ännu någon tid kan komma att hålla sig vid denna gynnsamma mva. Det kan dock knappast förutsättas, att ett sådant högt läge blir bestående under hela det innevarande budgetåret. Mera sannolikt är, att man har
Q 1 naanat°metd CD V1SS avmattnmg i uppbörden redan under senare hälften av budgetaret. Begransas nedgången i uppbörden så, att bruttosiffran för varje manad under senare delen av budgetåret 1937/38 kommer att ligga något over motsvarande månadssiffra under det senaste såsom högkonjunktur mindre accentuerade budgetåret 1935/36, kan bruttouppbörden för hela innevarande budgetår upptagas till omkring 175 miljoner kronor, utgörande 20 miljoner kronor mera an bruttouppbörden för budgetåret 1935/36.
Debiterad tulluppbörd för olika varugrupper.
Miljoner kronor.
Det torde kunnä förmodas, att uppbördsläget under senare delen av inneyaraadc i)Tudgetar icke .kommer att nämnvärt förskjutas under budgetåret 1038/09. Under denna förutsättning skulle de månatliga siffrorna alltså böra
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 31
beräknas till något högre belopp för sistnämnda budgetår än för budgetåret 1935/36. Bruttouppbörden för budgetåret 1938/39 skulle med aktgivande härå kunna uppskattas till omkring 162 miljoner kronor.
Restitutionerna av tullmedel uppgingo under budgetåret 1936/37 till omkring 10 miljoner kronor, varav 1.8 miljoner kronor för utförselbevis. Under juli—oktober månader av budgetåret 1937/38 belöpte tullmedelsrestitutionerna sig till sammanlagt omkring 2.5 miljoner kronor, därav allenast 0.02 miljoner kronor för utförselbevis; och för hela innevarande budgetår kunna restitutionerna uppskattas till inalles 8 miljoner kronor. Detta belopp synes, med hänsyn härtill och till storleken av den beräknade bruttouppbörden av tullmedel för budgetåret 1938/39 ävensom till väntad nedgång i användningen av utförselbevis till mera normal omfattning än under budgetåret 1936/37, böra för nästkommande budgetår uptagas till 7 miljoner kronor.
Om hänsyn icke tages till möjligheten av sådana väsentliga förändringar i importhandeln, som kunna följa av det rådande utrikespolitiska läget eller av andra särskilda omständigheter, och ej heller till större ändringar i gällande tullsatser, skulle följaktligen de nettobelopp av tullmedel, som kunna förväntas inflyta under budgetåren 1937/38 och 1938/39, utgöra respektive 167 miljoner kronor och 155 miljoner kronor.»
I föregående tabell lämnas i sammandrag en av generaltullstyrelsen utarbetad översikt av den debiterade tulluppbörden under vart och ett av budgetåren 1928/29—1936/37, med särskilt angivande av de varuslag, för vilka tullen under något av nämnda år uppgått till minst 1 miljon kronor.
Enligt från generaltullstyrelsen likaledes meddelade uppgifter har den debiterade tulluppbörden för varje månad från och med budgetåret 1928/29 till och med november månad 1937 uppgått till följande belopp:
Debiterad tulluppbörd månadsvis.
Miljoner kronor.
Såsom framgår av tabellen har den sammanlagda debiterade tulluppbörden efter budgetåret 1933/34 successivt starkt stegrats. För budgetåren 1934/ 35, 1935/36 och 1936/37 har stegringen uppgått till respektive 19.9, 9.4 och
15.6 procent. För månaderna juli—oktober av budgetåret 1937/38 har den
32 Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
debiterade tullmedelsuppbörden i jämförelse med motsvarande period av budgetåret 1936/37 stigit med 12.3 miljoner kronor eller 16.8 procent.
Det framtida utfallet av tullmedelsinkomsterna är i första hand beroende av världskonjunkturernas allmänna utveckling. Såsom inledningsvis framhållits, måste denna utveckling — särskilt med hänsyn till det utrikespolitiska läget — anses vara synnerligen oviss. Ett utpräglat osäkerhetstillstånd råder sålunda i fråga om de olika ländernas åtgärder i monetärt och handelspolitiskt hänseende. Beräkningen av förevarande inkomsttitels framtida avkastning måste vid sådant förhållande bliva mycket osäker, och stora omkastningar i inkomsttillflödet äro icke uteslutna.
Med hänsyn till tullmedelsinkomsternas starka uppgång under den förflutna delen av innevarande budgetår och i enlighet med de allmänna förutsättningar rörande konjunkturutvecklingen, från vilka riksräkenskapsverket vid sin inkomstberäkning utgått, har ämbetsverket ansett sig kunna antaga, att den debiterade tulluppbörden för hela innevarande budgetår kommer att överstiga 180 miljoner kronor samt att motsvarande tulluppbörd för budgetåret 1938/39 skall uppgå till inemot 175 miljoner kronor. Med utgångspunkt härifrån har riksräkenskapsverket beräknat den behållna inkomsten av tullmedel för budgetåret 1937/38 till omkring 173 miljoner kronor och för budgetåret 1938/39 till 165 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket hemställer, att i enlighet med ämbetsverkets förestående beräkningar inkomsttiteln tullmedel i riksstaten för budgetåret 1938-' 39 uppföres med ett belopp av 165,000,000 kronor.
Accis å silke.
Stegring
kronor
520,656
555,825
277,229
172,768
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 12 november 1937 har generaltullstyrelsen beträffande beräkningen av ifrågavarande uppbörd anfört följande:
»De debiterade silkeaccismedlen, som under budgetåret 1935/36 uppgått tDI omkring 1.8 miljoner kronor, hava under budgetåret 1936/37 stigit till 2 miljoner kronor brutto. Under tiden juli—oktober av innevarande budgetår bar bruttouppbörden utgjort 1,011,822 kronor mot 979,329 kronor under samma månader av nästlidna budgetår. För vartdera av budgetåren 1937/38 och 1938/39 torde med hänsyn härtill och särskilt till under hand inhämtade upplysningar angående omfattningen av den väntade inhemska konstsilkeproduktionen uppbörden av dessa medel kunna upptagas till i runt tal 2.5 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 33
Restitutioner av silkeaccismedel hava under budgetåret 1935/36 icke förekommit och under budgetåret 1936/37 stannat vid 36 kronor, varför sådana kunna lämnas å sido vid ovan angivna inkomstberäkning för budgetåren 1937/38 och 1938/39.»
Riksräkenskapsverket beräknar, i anslutning till vad generaltullstyrelsen sålunda anfört, inkomsttiteln accis å silke för budgetåret 1938/39 till
2,500,000 kronor.
Accis å margarin och vissa andra fettvaror.
Å förevarande inkomsttitel, som uppförts i riksstaten från och med budgetåret 1933/34, hava de beräknade och behållna inkomsterna utgjort:
Rörande beräkningen av inkomsterna å denna titel under budgetåren 1937/ 38 och 1938/39 har statens jordbruksnämnd i skrivelse till riksräkenskapsverket den 24 november 1937 anfört följande:
»Accis å margarin har uttagits sedan den 24 juli 1933. För närvarande utgår accis även å vissa andra fettvaror, nämligen konstister samt ersättningsmedel för smör och flott, förutsatt att dessa varor hålla mera än en procent vatten. Gällande bestämmelser i ämnet hava meddelats i förordningarna den 7 juni 1935 (nr 259) samt den 18 juni 1937 (nr 474) — enligt vilka författningar Kungl. Maj:t tillagts befogenhet att intill utgången av juni 1939 förordna om accis å margarin och vissa andra fettvaror till belopp av högst 60 öre för kilogram — samt i kungörelsen den 21 juli 1937 (nr 748).
Accisens storlek under olika tider framgår av följande sammanställning.
Tid Avgift
24/7 1933—31/, 1934...................... 20 öre för kg.
Vs
/« 1934—31/ia
Vl—26/s 1936......
27/„ 1936—11937. 28/7 1937—
1935.
40 Försäljningen inom landet av margarin har ökat under den tid accis uttagits, vilket belyses av nedanstående uppgifter:
Försäljning
År
Ton
(runda tal)
1933 50,000
1934 53,000
1935 ......................... 55,000
1936 ......................... 56,000
1937 .........................
Jan.—Sept. ton
(runda tal)
40,500
41,600
43,200
Försäljningen av margarin har sålunda under innevarande år uppgått till omkring 4,800 ton i månaden. De å förevarande inkomsttitel behållna inkomsterna ökades successivt t. o. m. budgetåret 1935/36 men under budget- Bihang till riksdagens protokoll 19,‘I8. 1 samt. Nr 1 Del 2. 3
34 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
året 1936/37 inträdde åter en minskning. Detta förhållande framgår av följande siffror. Till jämförelse hava de i riksstaten beräknade intäkterna medtagits.
Budgetåret 1933/34 » 1934/35
------ -----J m. r iw XUUJUUCI JV1U11U1.
Om under återstående delen av löpande budgetår accisen utgår med nuvarande belopp av 40 öre för kilogram, motsvarande 400 kronor för ton, skulle man under förutsättning av i huvudsak oförändrad margarinkonsumtion kunna räkna med att till inkomsttiteln komme att inflyta cirka (4,800 X 300 + 4,800 X 11 X 400=) 22,500,000 kronor. Då accisen enligt de för jordbruksregleringens genomförande under innevarande regleringsperiod gällande direktiven i viss mån gjorts beroende av smörprisets höjd inom landet samt det icke är uteslutet att nu gällande smörpris och därmed margarinaccisen kommer att sänkas före budgetårets slut, synes man dock icke böra räkna med att större belopp än 20,000,000 kronor kommer att inflyta å inkomsttiteln under innevarande budgetår.
Vad angår budgetåret 1938/39 föreligga givetvis svårigheter att uppskatta intäkterna å inkomsttiteln. Nämnden saknar emellertid anledning förutsätta, att ändrade direktiv för margarinaccisens bestämmande komma att meddelas av statsmakterna för nästkommande budgetår. Nämnden anser sig därför böra räkna med att intäkterna under inkomsttiteln komma att uppgå till minst 20,000,000 kronor.»
Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 november 1937 beräknat inkomsterna å denna titel till 23.5 miljoner kronor. I en till grund för denna beräkning liggande promemoria anföres:
»Efter vad som inhämtats, beräknas margarinförsäljningen under innevarande kalenderår uppgå till omkring 58,000 ton. Denna kvantitet torde lämpligen böra läggas till grund för beräkningen av statsverkets inkomst av margarinaccisen för budgetåret 1937/38. Med en skattesats per kilogram av 30 öre för tiden intill den 28 juli 1937 och av 40 öre för tiden därefter skulle alltså sagda inkomst kunna för nämnda budgetår beräknas inflyta med i runt tal 21.5 miljoner kronor. Vad angår budgetåret 1938/39 synes sannolikt, att försäljningen av margarin under den mot nämnda budgetår svarande tiden kan komma att uppgå till cirka 59,000 ton. Under förutsättning av accisens bibehållande vid 40 öre per kilogram skulle med sagda utgångspunkt å denna riksstatstitel kunna beräknas inflyta ett belopp av i runt tal 23.5 miljoner kronor.»
Med hänsyn till fluktuationerna i fråga om skattesatserna samt de i övrigt ovissa faktorer, som påverka inkomsterna å förevarande titel, har riksräkenskapsverket funnit jordbruksnämndens förestående, mera försiktiga beräkning av inkomsttillflödet under innevarande och nästkommande budgetår böra godtagas.
Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed i inkomsttabellen uppfört inkomsttiteln accis å margarin och vissa andra fettvaror med 20,000,000 kronor.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 35
Tobaksskattens avkastning har under ovan angivna budgetår oavbrutet stegrats. Den under budgetåret 1932/33 inträffade stegringen är emellertid delvis att återföra på höjning av skattesatserna under år 1933.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 november 1937 har aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet anfört, att beloppet av den tobaksskatt, som inlevererats eller kommer att inlevereras under tiden januari—november 1937, uppgår till 84.9 miljoner kronor. Det belopp, som kommer att inlevereras i tobaksskatt under innevarande december månad, uppskattar bolaget till omkring 7.1 miljoner kronor. För hela innevarande kalenderår beräknar alltså bolaget tobaksskatten till cirka 92.0 miljoner kronor. Med hänsyn till den alltjämt fortgående ökningen i omsättningen, vilken ökning emellertid under den senaste tiden fortgått i något långsammare takt än tidigare, har bolaget ansett tobaksskatten approximativt kunna beräknas till 93 miljoner kronor för budgeåret 1937/38 och till 94 miljoner kronor för budgetåret 1938/39. Vid sina beräkningar bär bolaget utgått från oförändrade priser och skattesatser samt förutsatt, att konjunkturerna förbliva oförändrat gynnsamma intill utgången av budgetåret 1938/39.
Närmare uppgifter rörande kvantitet och värde å totalförsäljningen av tobaksvaror under kalenderåren 1927—1936 ävensom den på respektive år belöpande tobaksskatten lämnas i nedanstående tabell:
Totalförsäljningen av tobaksvaror (värde och kvantitet) samt därå belöpande
tobaksskatt.
36 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
Av sammanställningen framgår, att storleken av de omsatta totala varukvantiteterna under åren 1927—1936 undergått jämförelsevis ringa förändringar. Påfallande är emellertid den förskjutning, som under ovan angivna tidsperiod ägt rum i fråga om förbrukningen av de olika varuslagen. Särskilt framträdande är den oavbrutna minskningen av snusförbrukningens andel av den totala konsumtionen eller från 64.6 procent år 1927 till 52.5 procent år 1936. Mot denna minskning av snusförbrukningen svarar emellertid en ökning av cigarrettkonsumtionen, vars andel av den totala förbrukningen ökats från 10.0 procent år 1927 till 22.3 procent år 1936. Den förskjutning, som sålunda ägt rum mellan de olika varuslagen och vilken förskjutning alltjämt synes fortfara, har verksamt bidragit till ökningen av såväl den totala tobaksförsäljningens värde som skatteavkastningens storlek.
Den till statsverket inlevererade tobaksskatten, efter avdrag av utgiven gottgörelse för inköpt svensk tobak, för varje månad från och med budgetåret 1928/29 framgår av nedanstående tabell:
Till statsverket inlevererad tobaksskatt.
Miljoner kronor.
Under den förflutna delen av innevarande budgetår har tobaksskatten uppgått till 40.62 miljoner kronor mot 38.22 miljoner kronor under motsvarande tid av nästföregående budgetår, vilket innebär en ökning med omkring 6 procent. Under förutsättning att tobaksskattens avkastning för hela budgetåret ökas med angivna procenttal, skulle inkomsten å förevarande titel komma att uppgå till något mera än 94 miljoner kronor för budgetåret
1 Omläggning av inleveransen av tobaksskatten. Fr. o. m. juli 1929 inbetalas skatten med en viss bestämd del i förskott under den löpande månaden, i stället för att den tidigare inbetalts helt och hållet månadsvis i efterskott.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 37
1937/38. För budgetåret 1938/39 har riksräkenskapsverket med hänsyn såväl till den ovan omförmälda fortgående stegringen av värdet å konsumtionen som till de allmänna förutsättningar rörande konjunkturutvecklingen, från vilka ämbetsverket utgått vid sin inkomstberäkning, ansett sig kunna beräkna tobaksskattens avkastning till något högre belopp än för nu löpande budgetår eller till 95 miljoner kronor.
I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört tobaksskatt med 95,000,000 kronor.
Brännvinstillverkningsskatt.
Stegringen av inkomsterna under budgetåret 1935/36 föranleddes av att enligt beslut vid 1935 års riksdag anståndstiden med brännvinstillverkningsskattens erläggande förkortats från sex till en månad, varigenom en tillfällig merinkomst av omkring 8 miljoner kronor uppkommit.
Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 november 1937 uppskattat statsverkets inkomst av brännvinstillverkningsskatt under budgetåret 1938/39 till 17.5 miljoner kronor. I en av kontrollstyrelsen samtidigt överlämnad, till grund för beräkningen liggande promemoria anföres följande:
»Denna skatteinkomst är i riksstaten för innevarande budgetår upptagen med 15 miljoner kronor. Med utgångspunkt från nu tillgängliga uppgifter rörande brännvinstillverkningens beräknade omfattning under innevarande budgetår kan antagas, att denna tillverkningsskatt, efter avdrag av restitutioner av normal storlek, kommer att lämna en behållen inkomst av drygt 16.5 miljoner kronor för budgetåret 1937/38. Emellertid är att märka, att, därest den import av sprit från Estland, som för närvarande äger rum och som omfattar en årlig kvantitet av 2.5 miljoner normalliter, kommer att föranleda sådan särskild avsättning av potatissprit såsom skattefri sprit, som förutsättes i Kungl. Maj :ts av 1937 års riksdag godkända proposition nr 321, skatteinkomsten genom häremot svarande ökade restitutioner kommer att minskas med intill 1.6 miljoner kronor per år. Hittills under innevarande budgetår har emellertid någon av nu herörda förhållande ökad användning av potatissprit såsom skattefri sprit icke ägt rum. Skulle detta icke heller bliva fallet under den återstående delen av budgetåret, kan alltså en behållen skatteinkomst av 16.5 miljoner kronor påräknas för budgetåret 1937/38. Om däremot importen av estländsk sprit verkligen skulle föranleda den ursprungligen tilltänkta dispositionen av potatissprit till skattefritt ändamål, komme ifrågavarande skatteinkomst för nämnda budgetår att inflyta med allenast det i riksstaten upptagna beloppet av 15 miljoner kronor, vilket på sin tid även beräknades med hänsyn till dylik påföljd av sagda import.
38 Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
Vad angår inkomsten av brännvinstillverkningsskatten för budgetåret 1938/39 är denna beroende av bränneriernas leveranser av beskattad sprit under den mot sagda budgetår svarande tiden. Rörande dessas beräknade storlek^ föreligga nu ingå uppgifter. Emellertid kan antagas, att den i någon mån stegrade spritdryckskonsumtionen kommer att föranleda viss motsvarande ökning i sagda leveranser, så att inkomsten å ifrågavarande skattetitel skulle kunna upptagas till 17.5 miljoner kronor för budgetåret 1938/39. Detta belopp är beräknat med hänsyn till restitutioner av normal omfattning. Skulle emellertid importen av estländsk sprit, vilken, såvida överenskommelsen med Estland icke uppsäges, är avsedd att pågå även under nämnda budgetår, föranleda i det föregående omnämnd disposition av en motsvarande kvantitet potatissprit, kan en minskning med 1.6 miljoner kronor inträda i den ovan beräknade skatteinkomsten av 17.5 miljoner kronor. För sådant fall bör inkomsten av brännvinstillverkningsskatten för budgetaret 1938/39 upptagas med allenast 16 miljoner kronor. Ehuru det för närvarande synes ovisst, vilka verkningar med avseende å brännvinstillverkningsskatten som sagda spritimport slutgiltigt kan föra med sig, torde måhända övervägande skäl — främst den omständigheten, att sagda import hittills icke medfört ökade restitutioner av brännvinstillverkningsskatt ■— tala för att inkomsten företrädesvis bör beräknas enligt det högre beloppet 17.5 miljoner kronor.»
Avkastningen av förevarande inkomsttitel är beroende av den omfattning, i vilken aktiebolaget Vin- & spritcentralen finner lämpligt inköpa och lagra brännvin. Dessa förhållanden torde åtminstone för närvarande endast i mindre mån vara beroende av konjunkturläget, varför de av riksräkenskapsverket antagna allmänna utgångspunkterna för inkomstberäkningen icke äga tillämpning å förevarande inkomsttitel. Efter inhämtande av tillgängliga upplysningar har riksräkenskapsverket ansett sig kunna för budgetåret 1938/39 upptaga brännvinstillverkningsskatten till 17.0 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket får sålunda förorda, att inkomsttiteln brännvinstillverkningsskatt i riksstatsförslaget uppföres med 17,000,000 kronor.
Rusdrycksförsäljningsmedel.
Vad inkomsterna från partihandelsbolag beträffar, hänföra sig dessa till aktiebolaget Vin- & spritcentralen jämte vissa agentbolag. Statsverkets beräknade och behållna inkomster från berörda bolag hava utgjort:
Beräknad Behållen Stegring +
Budgetåret 1932/33............ 12,000,000 12,017,566 + 2,826,449
» 1933/34............ 9,000,000 9,393,889 —2,623,677
» 1934/35............ 11,000,000 11,000,000 + 1,606,111
’> 1935/36............ 10,000,000 11,118,910 + 118,910
» 1936/37............ 12,000,000 13,395,205 +2,276,295
» 1937/38............ 14,500,000
Kontrollstyrelsen har i sin skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 november 1937) uppskattat statsverkets inkomster av partihandelsbolag för budgetaret 1938/39 till 15.0 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 39
I en av kontrollstyrelsen samtidigt överlämnad, den 9 november 1937 dagtecknad skrivelse har aktiebolaget Vin- & spritcentralen beräknat förevarande inkomsttitel till 15.0 miljoner kronor samt rörande beräkningen anfört följande:
»Vad först beträffar inleveransen från Spritcentralen under budgetåret 1937/38, i vilket hänseende i riksstaten upptagits ett belopp av 14.5 miljoner kronor, tillåta vi oss allenast meddela, att, såvitt av tillgängliga siffror rörande resultatet av rörelsen för den nu tilländalupna delen av innevarande år kan slutas, nettovinsten torde möjliggöra en inleverans till det i riksstaten beräknade beloppet.
Storleken av inleveransen under budgetåret 1938/39 är i första hand beroende av utvecklingen av bolagets rörelse under år 1938. I detta hänseende är det av betydelse att undersöka, huru försäljningen gestaltat sig under den tilländalupna delen av år 1937. Siffror till belysande härav föreligga för de tre första kvartalen och te sig på sätt nedanstående tablå utvisar, vilken angiver omsättningens volym för de tre första kvartalen åren 1936 och 1937, varvid såsom bas för index valts försäljningen under år 1934.
Totalförsäljningen under trekvartalsperioden 1937 har således varit större än under motsvarande tid under år 1936 och såsom en följd härav har också antagits, att nettovinsten år 1937 kommer att bli större än under år 1936, ett antagande, som, efter Spritcentralens anmälan i ämnet, lett till höjning i riksstaten av den beräknade inleveranssumman under år 1938 till förut angivna siffra av 14.5 miljoner kronor från 12 miljoner kronor under år 1937. Däremot tyda siffrorna för år 1937 icke på någon fortskridande uppåtgång utan i stället på en viss stabilisering av omsättningens volym. Försiktigheten torde därför bjuda att icke räkna med större omsättning år 1938 än under år 1937.
Nettovinsten för år 1937 beräknas, såsom redan nämnts, komma att möjliggöra en inleverans av 14.5 miljoner kronor. Med hänsyn till att sistnämnda siffra framkommit, sedan avdrag gjorts för en beräknad avsättning till reservfonden med 0.5 miljoner kronor, en avsättning, som icke kommer att få någon motsvarighet vid dispositionen av nettovinsten för år 1938, enär reservfonden genom 1937 års avsättning kommer att uppnå sitt i koncessionsavtalet stadgade maximibelopp, bör inleveransen kunna ökas med en summa av 0.5 miljoner kronor. Under förutsättning av att de vinstbestämmande faktorerna för rörelsen år 1938 icke undergå någon nämnvärd förändring — en förutsättning vars hållbarhet för närvarande icke kan närmare bedömas med hänsyn bl. a. till det ovissa läget på olika ekonomiska områden — skulle för år 1938 således kunna förutses en inleverans av 15 miljoner kronor.
Med hänsyn till det anförda torde beloppet under riksstatstiteln Rusdrycksförsäljningsmedel « Partihandelsbolag’ för budgetåret 1938/39 kunna upptagas till 15 miljoner kronor.»
Den av aktiebolaget Vin- & spritcentralen verkställda beräkningen av statens inkomster av partihandeln med rusdrycker under budgetåret 1938/39 har icke givit riksräkenskapsverket anledning till erinran.
40 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
I fråga om detaljhandelsbolagens vinst vid försäljning av rusdrycker hava de beräknade samt redovisade statsinkomsterna utgjort:
Stegring + Nedgång — kronor
— 645,876
— 7,607,921 + 1,724,983 + 1,745,189 + 1,491,409
I förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontrollstyrelsen beräknat rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolagen för budgetåret 1938/39 till 21.0 miljoner kronor. Rörande grunderna för beräkningen anföres i en av kontrollstyrelsen samtidigt överlämnad promemoria följande:
»Nämnda medel äro i riksstaten för budgetåret 1937/38 upptagna med 21.00 miljoner kronor. Statsverkets behållna inkomst av samma medel var under budgetaret 1936/37 20.98 miljoner kronor och under budgetåret 1935/36 19.49 miljoner kronor mot 20.00 miljoner kronor båda budgetåren i riksstaten beraknade. Enligt vad nu inom kontrollstyrelsen kan bedömas, torde inleveransen till statsverket under budgetåret 1937/38 komma att uppgå till minst det i riksstaten upptagna beloppet eller 21.00 miljoner kronor.
Utslagsgivande för beräkningen av det belopp, med vilket rusdrycksförsäljmngsmedlen från detaljhandelsbolagen böra upptagas i riksstaten för budgetåret 1938/39, är, förutom den förestående omorganisationen av systembolagen, den blivande allmänna konjunkturutvecklingen. Den totala spritdrycksförsäljningen för konsumtionsändamål har under de tio första månaderna år 1937 uppgått till 26.95 miljoner liter. Motsvarande kvantitet var år 1936 25.60 miljoner och år 1935 24.51 miljoner liter. Från år 1936 föreligger alltså en ökning å 5.3 procent och från år 1935 en ökning å 10.0 procent. Med samma ökning i genomsnitt under november och december från år 1936 räknat som under augusti, september och oktober (5.0 procent), skulle totalförsaljmngen under år 1937 komma att bliva 33.28 miljoner liter. Under de tio törsta månaderna år 1937 har jämfört med samma tid år 1936 utminuteringen ökat med 4.9 procent, systembolagens egen utskänkning ökat med 12.7 procent och övrig utskänkning ökat med 4.6 procent. För vinförsäljningen är motsvarande ökning 17.3 procent.
Sannolikt torde man alltjämt en tid framåt kunna räkna med en fortsatt ökning av den totala rusdrycksförsäljningen. Lika antagligt torde däremot ej vara att stegringen i genomsnitt under år 1938 kommer att bliva lika avsevärd som under år 1937. Under förutsättning av ytterligare något förbättrade konjunkturer synes spritdrycksförsäljningen under år 1938 kunna anslas till i runt tal 34.00 miljoner liter. Ehuruväl den ökade omsättningen normalt skulle möjliggöra en ökad inleverans av vinstmedel till statsverket, synes dock nämnda inleverans, med hänsyn till vissa av den förestående omorganisationen av systembolagen betingade engångs- m. fl. utgifter och föreliggande behov av ökade avskrivningar och medelsreservationer, för år 1938 tillsvidare ej kunna beräknas till högre belopp än för år 1937. f.. St.atsverkets vinstmedel från systembolagen för år 1938, d. v. s. rusdrycks- ^äljningsmedlen från detaljhandelsbolagen för budgetåret 1938/39, torde därtör tillsvidare kunna beräknas inflyta med 21.00 miljoner kronor.»
Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 41
Till den i promemorian verkställda beräkningen av inkomsten från detaljhandelsbolagen har riksräkenskapsverket kunnat ansluta sig.
Riksräkenskapsverket föreslår fördenskull, att rusdrycksförsäljningsmedlen för budgetåret 1938/39 i riksstaten uppföras med 15,000,000 kronor för partihandelsbolag och 21,000,000 kronor för detaljhandelsbolag.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.
De i tablån redovisade starka stegringarna av omsättnings- och utskänkningsskattens avkastning under budgetåren 1932/33 och 1933/34 äro delvis föranledda av vidtagna höjningar i skattesatserna. Sålunda infördes den 1 februari 1932 en särskild grundavgift för omsättningsskatten med 60 öre för liter. Från och med den 1 juli 1932 höjdes grundavgiften till 1 krona för liter och procentsatsen för omsättningsskatten från 55 till 60 procent å detaljhandelsbolagens inköpspris. Den 1 februari 1933 slutligen höjdes grundavgiften till 1 krona 60 öre för liter, varjämte omsättningsskatten utsträcktes att avse jämväl sprit, som användes för tekniska eller likartade ändamål.
Kontrollstyrelsen har i sin skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 november 1937 beräknat denna skatt för budgetåret 1938/39 till 96.0 miljoner kronor. I en till grund för denna beräkning liggande promemoria anföres:
»Nämnda medel äro i riksstaten för budgetåret 1937/38 upptagna med
93.00 miljoner kronor. Statsverkets behållna inkomst av samma medel var under budgetåret 1936/37 92.17 miljoner kronor mot 89.00 miljoner kronor i riksstaten beräknade. Det stora överskottet förklaras av den oväntat starka konjunkturförbättringen. Inleveransen för juni—oktober 1937, d. v. s. statsverkets behållna inkomst under juli—november 1937, utgör omkring 39.60 miljoner kronor mot 37.54 miljoner kronor under samma tid år 1936. Stegringen under de fem första månaderna av innevarande budgetår utgör alltså omkring 2.06 miljoner kronor eller 5.5 procent. Med samma stegring under jämväl de sju återstående månaderna av budgetåret skulle den behållna inkomsten under hela budgetåret komma att stiga till omkring 97 miljoner kronor. Då, såsom vid beräkningen av rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolagen förutsatts, stegringen i totalkonsumtionen ej torde komma att bliva i genomsnitt lika stor under år 1938 som under år 1937, synes man emellertid för återstoden av innevarande budgetår ej böra beräkna det stegrade inkomsttillflödet av omsättnings- och utskänkningsskatten högre än till omkring 3.5 procent, jämfört med de höga beloppen för motsvarande tid närmast föregående budgetår. Mot sistnämnda stegringsprocent under återstoden av budgelåret skulle svara en behållen inkomst å omkring 56.50
42 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
miljoner kronor och för hela budgetåret alltså omkring 96 miljoner kronor. Under nämnda förutsättning skulle följaktligen riksstatstiteln enligt dessa självfallet endast mycket ungefärliga kalkyler komma att uppvisa ett överskott ^ omkring 3.00 miljoner kronor. Efter vad man nu kan finna torde därför, med den vid beräkningen över rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolagen förutsatta stegringen i totalkonsumtionen, en uppräkning av denna skattetitel vara möjlig. Då emellertid kalkylerna i detta fall måste baseras på ett konjunkturläge under en tidsperiod som sträcker sig fem månader längre fram i tiden än motsvarande tidsperiod för rusdrycksförsäljningsmedlen och inkomsttillflödet å denna skattetitel röner stark inverkan av utskänkningen, eller av den gren av försäljningen som såväl tidigast som starkast påverkas av förändringar i konjunkturläget, synes dock skattetiteln tillsvidare ej böra upptagas med högre belopp än den nu sannolika inleveransen för löpande budgetår.
Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker (inbegripen omsättningsskatten å inhemskt vin) torde alltså, under förutsättning av oförändrade skattesatser, för budgetåret 1938/39 tillsvidare böra beräknas till 96.00 miljoner kronor.»
Kontrollstyrelsens beräkning av omsättnings- och utskänkningsskattens avkastning under budgetåret 1938/39 finner riksräkenskapsverket stå i god överensstämmelse med de allmänna förutsättningar rörande inkomstutvecklingen, från vilka ämbetsverket i sin inkomstberäkning utgått.
Riksräkenskapsverket får sålunda tillstyrka, att omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker för budgetåret 1938/39 i riksstaten upptages till 96,000,000 kronor.
Maltskatt.
Maltskatten, vilken från och med den 1 mars 1932 utgått efter 85—95 öre för kilogram malt, som vid skattepliktigt bryggeri användes för tillverkning av maltdryck, höjdes från och med den 14 februari 1933 med 40—50 öre. Efter sistnämnda tidpunkt utgår alltså maltskatten med 125—145 öre för kilogram malt.
I en av kontrollstyrelsen till riksräkenskapsverket med merberörda skrivelse den 13 november 1937 överlämnad promemoria anföres följande:
»För budgetaret 1937/38 är inkomsten av maltskatten i riksstaten upptagen med 28.5 miljoner kronor. Till följd av de förbättrade konjunkturerna har ™jlItdrycks.konsumtionen visat fortsatt uppgång, vilket även återspeglas av siffrorna för den till grund för maltskatten liggande maltavverkningen i de skattepliktiga bryggerierna. I nedanstående tabell angives storleken av malt-
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 43
avverkningen i de skattepliktiga bryggerierna månadsvis för 12-månadersperioder, vilka på grund av det medgivna anstandet med skatteinbetalningen kunna anses ungefärligen svara mot det budgetar, da skatten inflyter (i ton).
Av tabellen framgår, att den mängd skattepliktigt malt, som kan beräknas i huvudsak komma att ligga till grund för skatteinkomsten, frånsett restitutioner, under de första 7 månaderna av innevarande budgetar eller 15,062 ton — överstiger motsvarande kvantitet för budgetåret 1936/37 — eller 13,891 ton — med 1,171 ton eller med omkring 8.5 procent. Därest^motsvarande ökning antages bliva för handen jämväl i fråga om de 5 återstående månaderna av innevarande budgetår, skulle maltskatten för budgetaret 1937/38 kunna beräknas lämna en behållen inkomst av 30.5 miljoner kronor.
Vad angår inkomsten av maltskatten för budgetåret 1938/39 bör vid en uppskattning av densammas storlek kunna räknas med en viss fortsatt stegring i maltdryckskonsumtionen, dock ej i vidare mån än att den behallna skatteinkomsten för nämnda budgetår skulle komma att utgöra omkring 31.5 miljoner kronor.»
Riksräkenskapsverket finner kontrollstyrelsens förestående beräkning av maltskattens avkastning under budgetåren 1937/38 och 1938/39 vara väl hög. Särskilt synes den i beräkningen förutsatta ytterligare stegringen av inkomsttillflödet under nästkommande budgetår vara oförenlig med de av riksräkenskapsverket antagna allmänna förutsättningarna rörande konjunkturutvecklingen. Ämbetsverket har fördenskull beräknat inkomsten av maltskatten för innevarande budgetår till 30 miljoner kronor samt uppskattat motsvarande inkomst för nästkommande budgetår till enahanda belopp.
Riksräkenskapsverket hemställer sålunda, att inkomsttiteln maltskatt för hudgetåret 1938/39 i riksstaten upptages till 30,000,000 kronor.
44 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
II. Uppbörd i statens verksamhet.
Vattendomstolsavgifter.
Såsom av sammanställningen framgår, hava vattendomstolsavgifterna visat sig fluktuera betydligt. För de senast förflutna fem budgetåren hava de behållna inkomsterna i medeltal för år utgjort 28,713 kronor. Ehuru den behållna inkomsten för budgetåret 1936/37 avsevärt överstigit det i riksstaten beräknade inkomstbeloppet, saknas enligt riksräkenskapsverkets mening tillräckliga skäl att vidtaga ändring i det nuvarande riksstatsbeloppet.
Riksräkenskapsverket har fördenskull i inkomsttabellen upptagit vattendomstolsavgifter till 25,000 kronor.
Inkomster vid fångvården.
Beräknad Behållen
inkomst inkomst Stegring
kronor kronor kronor
Budgetåret 1935/36 .................. 560,000 471,324
» 1936/37 550,000 563,884 92,560
j 1937/38 .................. 525,000
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 november 1937 har fångvårdsstyrelsen beträffande beräkningen av inkomsterna å denna titel under budgetåren 1937/38 och 1938/39 anfört, bland annat, följande:
»Vad först angår beräkningen av inkomsterna för budgetåren 1937/38 och 1938/39 a inkomsttiteln inkomster vid fångvården’ får fångvårdsstyrelsen åberopa vad styrelsen anfört i skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 september 1937 angående anslag till fångvården att äskas vid 1938 års riksdag. Styrelsen anförde däri följande.
’I riksstaten för budgetåret 1937/38 har under uppbörd i statens verksamhet inkomsttiteln 'Inkomster vid fångvården’ upptagits till 525,000 kronor. Enligt Kungl. Maj:ts brev den 11 juni 1937 hava ifrågavarande inkomster beräknats sålunda:
1. Bidrag från vissa städer och kommuner...................
2. Övriga uppbördsmedel ..................................
3. Överskott av särskilda rörelsegrenar:
Jordbruksdriften........................ kronor 13,800
Verkstadsdriften ........................ » 500,000
kronor 4,045 » 7,155
» 513,800
Säger för inkomster kronor 525,000.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
45 För budgetåret 1938/39 torde posten bidrag från vissa stader och kommuner böra beräknas till oförändrat belopp 4,04o kronor. Överskottet a jordbruksdriften har styrelsen efter samråd med Svenges allmanna lanftrukssällskap ansett kunna för nämnda budgetar beraknas till 13,500 krono . Härifrån torde dock böra avgå överslagsvis beraknat underskott a jordbruksdriften vid det nya ungdomsfängelset a Skenas 2,500 kronor Detta underskott skulle föranledas bland annat darav, att under den sedan lagen om ungdomsfängelse trätt i kraft antaiet manliga ungdomsfan^ar å Skenäsanstalten torde bliva så ringa att för jordbruket därstädes fn arbetskraft måste i väsentlig omfattning anlitas. Vid sadant/fallande skulle nettoöverskottet å jordbruksdriften kunna beraknas till 11,000 kronor
För att läggas till grund vid beräkningen av överskottet a verkstadsdi liten bifogar styrelsen en tablå beträffande inkomster och utgifter för sagda rorelsegren omfattande budgetåren 1929/30-1936/37. Med stod av siffrorna i denna tablå har styrelsen ansett överskottet a verkstadsdriften bora tor budgetåret 1938/39 beräknas till samma belopp som för näst toregaende budgetår eller 500,000 kronor. ________
Inkomstposten 'Övriga uppbördsmedel’ torde för budgetåret 1938/39 kunna
upptagas till 6,955 kronor. . 1Qoo/oQ >Tr,
Enligt vad styrelsen sålunda föreslagit skulle for budgetaret 1938/39 In komster vid fångvården’ beräknas till sammanlagt 522,000 kronor. __ ,
Då styrelsen nu har att yttra sig beträffande Inkomster vid fångvården
för budgetåren 1937/38 och 1938/39 får styrelsen---an,fol/a- Med av'
seende å överskottet å verkstadsdriften, som beräknats med stod av resultatet av denna rörelsegren under ett antal tidigare budgetar, ma framhallas, att den senaste tidens relativa nedgång i fångantalet kan komma att medföra en minskning av överskottet å verkstadsdriften. Någon beräkning rörande en dylik minskning kan icke nu framläggas; för vartdera av budgetåren 1937/38 och 1938/39 torde överskottet i allt fall icke böra upptagas till högre belopp än tidigare beräknade 500,000 kronor.»
Av den uti skrivelsen åberopade tablån framgår, att verkstadsdi iftens inkomster, utgifter samt överskott för budgetåren 1929/30—1936/37 uppgått till nedan angivna belopp i tusental kronor:
Budgetår
1929/30
1930/31
1931/32
1932/33
1933/34
1934/35
1935/36
1936/37
Nettoöverskottet av verkstadsdriften har sålunda under ovan angivna tidsperiod utgjort i medeltal omkring 500,000 kronor för budgetår räknat.
Enligt fångvårdsstyrelsens ovanberörda skrivelse skulle de sammanlagda inkomsterna å förevarande titel under budgetåret 1938/39 uppgå till 522,000 kronor. Det synes emellertid riksräkenskapsverket saknas anledning vidtaga ändring i det nuvarande riksstatsbeloppet, 525,000 kronor. Om med hänsyn härtill överskottet av verkstadsdriften upptages med ett till 503,000
46 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
kronor förhöjt belopp, skulle inkomsterna vid fångvården för budgetåret 1938/39 kunna beräknas sålunda:
1. Bidrag från vissa städer och kommuner ........................ kronor 4 04ö
5 OvridQ unnKÄrrlctviAdnl 9
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1937 har styrelsen för uppfostringsanstalten å Bona beräknat anstaltens uppbörd under budgetåret 1938/39 till nedan angivna, med fjolårets beräkning sammanfallande belopp:
1. Hyror för tjänstemannabostäder .................
2. Till befattningshavare försålt bränsle och elektrisk energi !! i!
3. Till befattningshavare från förråd försålda livsmedel
4. Till befattningshavare från förråd försålda materialier ...!! ’
5. Inkomster av filmförevisningar ..............
6. Övriga uppbördsmedel ...................
7. överskott av särskilda rörelsegrenar:
Jord-, trädgårds- och skogsbruk ..........kronor 20,500
Verkstads- och bageridrift ................ 8 3'fiOO
kronor 11,200 » 3,500
» 8,000
» 2,000
» 600
» 600
24,100
Summa kronor 50,000.
I överensstämmelse med den sålunda verkställda beräkningen har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört inkomster vid statens uppfostringsanstalt a Bona med 50,000 kronor.
Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäkringsrådet.
Budgetåret 1932/33 » 1933/34
» 1934/35
» 1935/36
» 1936/37
> 1937/38
Stegring + Nedgång—kronor
— 22,163
— 68,983 + 23,133 + 149,333 + 118,122
Riksräkcnskapsverkels inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 47
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1937 har riksförsäkringsanstalten beträffande beräkningen av inkomsterna å förevarande titel under budgetåret 1938/39 anfört bland annat följande:
»1. Tilläggsavgifter. I försäkringsavgifter enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete beräknas med ledning av nu föreliggande uppgifter under budgetåret 1937/38 komma att inflyta till riksförsäkringsanstalten omkring
16.0 miljoner kronor. Lindring i försäkringsavgifter enligt 15 § i samma lag beräknas till omkring 1.6 miljoner kronor. Tilläggsavgifterna, vilka utgöra 5 procent å summan av dessa båda belopp, 17.6 miljoner kronor, kunna således för detta budgetår beräknas till omkring 880,000 kronor.
För budgetåret 1938/39 torde summan av försäkringsavgifterna och lmdringsbeloppen kunna beräknas till omkring 18.0 miljoner kronor och tilläggsavgifterna alltså till omkring 900,000 kronor.
2. Bidrag. Under budgetåret 1937/38 skall enligt försakringsinspektionens skrivelse till statskontoret den 1 november 1937 i bidrag erläggas 448,722
kronor 15 öre. „ .
Summan av de försäkringsavgifter, som under ar 1937 komma att inflyta till de ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolagen, kan antagas komma att uppgå till omkring 15.6 miljoner kronor, däri inberäknat förekommande lindringsbelopp enligt 15 § olycksfallsförsäkringslagen. Bidragen, som u göra 3 procent av försäkringsavgifterna, kunna således beraknas komma att under budgetåret 1938/39 uppgå till omkring 468,000 kronor.
3 Ersättning från riksförsäkringsanstaltens olgcksfallsforsakringsfond.
Enligt kungl. brev den 27 juni 1930 skall från denna fond för varje budgetar utgå ett belopp av 22,000 kronor såsom ersättning till statsverket för anstaltens bestyr med förvaltningen av fonden. „ .
4 Ersättning från riksförsäkringsanstaltens traf iklw rånte fond. .Enligt kungl. brev den 19 december 1930 utgår från denna fond viss ersättning till statsverket för anstaltens bestyr med dess trafikforsakringsroreise Denna ersättning, som under budgetåret 1937/38 inflyter med 1 354 kionor 82 ore, kan under budgetåret 1938/39 beräknas inflyta med omkring 1,500 kronor
Inkomsterna under ifrågavarande riksstatstitel kunna sålunda i avrundade lal uppskattas för budgetåret 1937/38 till 1,350,000 kronor och for budgetaret 1938/39 till 1,400,000 kronor.»
Enligt anstaltens ovanberörda beräkningar skulle inkomsterna för budgetåret 1938/39 alltså uppgå till följande belopp:
... ..... kronor 900,000
1. Tilläggsavgifter.................................. , 468 000
2 .......................................................
3. Ersättning från riksförsäkringsanstaltens olycksfallsförsäkrings- ^ ^ 0()0
4. Ersättning från riksförsäkringsanstaltens trafiklivräntefond ..._»___1,500^
Summa kronor 1,391,500.
Riksräkenskapsverket har i anslutning till anstaltens beräkning i inkomsttabellen upptagit inkomsttiteln bidrag till riksförsäkringsanstalten och torsäkringsrådet med ett avjämnat belopp av 1,A00,000 kronor.
48 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
Bidrag till pensionsstyreisen.
Nedgång kronor
143,882
Pensionsstyreisen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1937 rörande beräkningen av förevarande inkomster för budgetåret 1938/39 anfört följande:
»Enligt kungl. brev den 6 december 1935, varav avskrift bifogats styrelsens skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 november 1936, skall den frivilliga försäkringens bidrag till pensionsstyreisen, vilket numera motsvarar riksstatstiteln 'Bidrag till pensionsstyreisen’ i dess helhet, hädanefter beräk-
n.?sJ^.e^ sådant belopp, att det täcker de med handhavandet av nämnda försäkring från och med år 1936 förenade kostnaderna. Grunderna för nämnda beräkning, vilka skola fastställas av Kungl. Maj :t, hava ännu ej utformats, varför här liksom föregående år endast en approximativ uppskattning av beloppet kan lämnas. För budgetåret 1937/38 uppskattades bidraget, vilket da avsag att täcka kostnaderna för styrelsens förvaltning av den frivilliga försäkringen under år 1936, till 25,000 kronor. För budgetåret 1938/39 torde bidraget i fråga, avseende täckandet av motsvarande kostnader under år 1937, lämpligen böra upptagas till enahanda belopp, 25,000 kronor.»
Riksräkenskapsverket har i inkomsttabellen uppfört inkomsttiteln bidrag till pensionsstyreisen med 25,000 kronor.
Beräknad Behållen
inkomst inkomst
kronor kronor
Budgetåret 1935/36 .................. 125,000 257,358
s 1936/37 .................. 85,000 113,476
* 1937/38 25,000
Inkomster vid statens tvångsarbets- och alkoholistanstalter.
Beräknad Behållen
inkomst inkomst Stegring
kronor kronor kronor
Budgetåret 1935/36 .................. 150,000 94,954
» 1936/37 150,000 222,139 127,185
» 1937/38 200,000
Det i ovanstående sammanställning för budgetåret 1935/36 upptagna behållna inkomstbeloppet, 94,954 kronor, giver på grund av vissa felföringar, förorsakade av övergången från nettoredovisning till bruttoredovisning, icke ett korrekt uttryck för det verkliga inkomsttillflödet. Enligt ifrågavarande anstalters huvudböcker och från anstalterna under hand inhämtade uppgifter hade såsom inkomster under denna titel rätteligen bort för budgetåret i fråga redovisas omkring 202,000 kronor.
I särskilda skrivelser till riksräkenskapsverket hava vederbörande anstaltsmyndigheter beräknat inkomsterna för budgetåret 1937/38 till 121,000 kronor vid tvångsarbets- och alkoholistanstalterna å Svartsjö, 19,000 kronor vid tvångsarbets- och alkoholistanstalterna i Landskrona samt 51,700 kronor vid alkoholistanstalten å Venngarn. Enligt dessa beräkningar skulle alltså in-
Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 49
komsterna å förevarande titel för nu löpande budgetår komma att uppgå till 191,700 kronor.
I berörda skrivelser hava anstaltsmyndigheterna vidare för budgetåret 1938/39 beräknat hithörande inkomster till i efterföljande sammanställning angivna belopp:
Med hänsyn till storleken av de inkomster, som rätteligen bort under de två sistförflutna budgetåren redovisas å förevarande titel, synes anledning ej föreligga att för budgetåret 1938/39 vidtaga någon ändring av det nuvarande i riksstaten upptagna beloppet. Beträffande fördelningen av de sålunda beräknade inkomsterna för budgetåret 1938/39 under de olika anstalterna och inkomstrubrikerna får riksräkenskapsverket hänvisa till nedanstående tablå, vilken uppgjorts med beaktande av dels inkomsttillflödet under sistförflutna budgetår dels ock vad anstaltsmyndigheterna i sina ovanberörda skrivelser anfört.
I överensstämmelse härmed har ämbetsverket i inkomsttabellen uppfört inkomster vid statens tvångsarbets- och alkoholistanstalter med 200,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sand. Nr 1 Del 2. 1
50 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
Inkomster vid statens skyddshem.
I proposition nr 177 till 1937 års riksdag angående anslag till skyddsuppfostran m. m. erinrade chefen för socialdepartementet ifråga om avlöningsoch omkostnadsstaten för de statliga skyddshemmen budgetåret 1937/38, bland annat, att skyddshemsinspektören vid sin beräkning av det för driften av de statliga skyddshemmen under första halvåret 1938 föreliggande anslagsbehovet förutsatt, att inkomster till ett sammanlagt belopp av omkring 106,000 kronor skulle disponeras för utgifternas bestridande. Ehuru en dylik ordning avveke från eljest tillämpade budgetprinciper, ansåge sig departementschefen, efter samråd med chefen för finansdepartementet, icke böra motsätta sig att för den ifrågavarande övergångsperioden medgivande därtill lämnades. Redan för budgetåret 1938/39 syntes emellertid inkomsterna ifråga böra redovisas över budgeten och anslaget upptagas till sitt bruttobelopp.
I anledning av vad chefen för socialdepartementet sålunda anfört, bör således för instundande budgetår å riksstaten upptagas en särskild inkomsttitel för nu ifrågavarande inkomster, vilken titel torde benämnas »Inkomster vid statens skyddshem».
I en till socialstyrelsen överlämnad promemoria har skyddshemsinspektören beräknat inkomsterna vid statens skyddshem under budgetåret 1938/39 till 192,195 kronor.
Riksräkenskapsverket har i anslutning härtill och med lämplig avrundning beräknat inkomsttiteln inkomster vid statens skyddshem till 200,000 kronor.
Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium.
Medicinalstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1937 beräknat uppbörden av ifrågavarande inkomster under budgetåret 1937/38 till 310,000 kronor och under budgetåret 1938/39 till enahanda belopp.
Riksräkenskapsverket beräknar i enlighet härmed inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium för budgetåret 1938/39 till 310,000 kronor.
Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium.
Riksräkcnskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 51
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1937 har medicinalstyrelsen beräknat ifrågavarande uppbörd under vart och ett av budgetåren 1937/38 och 1938/39 till 25,000 kronor.
Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed beräknat inkomster vid statens rättskemiska laboratorium under budgetåret 1938/39 till 25,000 kronor.
Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium.
Förevarande inkomster hava hittills redovisats under titel »Avgifter för kontroll å handeln med farmacevtiska specialiteter». För vinnande av likformighet med benämningen å inkomsttitlarna för övriga statliga laboratorier har riksräkenskapsverket ändrat benämningen å denna titel till »Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium». De beräknade och influtna beloppen å förevarande inkomsttitel hava utgjort:
Beräknad Behållen Stegring +
inkomst inkomst Nedgång —
kronor kronor kronor
Budgetåret 1934/35...................... 44,000 44,185
» 1935/36...................... 35,000 12,910 —31,275
» 1936/37...................... 12,500 19,325 + 6,415
» 1937/38...................... 50,000
Medicinalstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1937 beräknat uppbörden av ifrågavarande avgifter under budgetåret 1938/39 till 43,000 kronor.
I detta sammanhang får riksräkenskapsverket erinra, hurusom särskilt tillkallade sakkunniga i ett den 15 oktober 1937 till statsrådet och chefen för socialdepartementet avgivet betänkande rörande omorganisation av statens farmacevtiska laboratorium föreslagit ändrade bestämmelser rörande de avgifter, vilka skola erläggas för av laboratoriet verkställda undersökningar m. m. Under förutsättning att de sakkunnigas förslag härutinnan genomföres från och med nästkommande budgetår skulle inkomsterna under titeln komma att avsevärt ökas.
Riksräkenskapsverket har emellertid, i enlighet med medicinalstyrelsens beräkning, i inkomsttabellen preliminärt uppfört inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium med 43,000 kronor.
Inkomster vid statens sinnessjukhus.
Beräknad
inkomst
kronor
Budgetåret 1935/36................ 13,000.000
* 1936/37................ 12,700.000
» 1937/38................ 12,900,000
Behållen
inkomst
kronor
12,123,031
12,706,622
Stegring
kronor
583,591
52 Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
Medicinalstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1937 beräknat den behållna uppbörden å förevarande titel under budgetåret 1938/39 till 12.8 miljoner kronor. I en till grund för denna beräkning liggande promemoria anföres:
»Till utgångspunkt för ifrågavarande beräkning har tagits de verkliga inkomsterna (nettoinkomsterna) på motsvarande anslagspost under budgetåret 1936/37. Beläggningen, som under sistnämnda tid uppgick till 19,384 patienter har för budgetåret 1938/39 beräknats komma att uppgå till 19,600 patienter.
För de delposter, vilka ingå i förevarande anslagspost hava nettoinkomsterna under budgetåret 1936/37 uppgått till följande belopp:
Patientavgifter ....................................... kronor 10,006,289: 10
Bränsle, lyse och vatten m. m.......................... » 264,061: 74
Tvätt och renhållning................................. » 137'955/07
Utspisning............................................ » 1,278^814:87
Linne, gång- och sängkläder........................... » 328,954: 81
Underhållsbidrag från Danviks hospital ................. „ 14,000:_
Övriga uppbördsmedel ................................ „ 368,997:37
Överskott av trädgård och jordbruk.................... » 307,548: 63
Summa kronor 12,706,621: 59
Under förutsättning att de för det gångna budgetåret fastställda vårdavgifterna komma att tillämpas även under budgetåret 1938/39 skulle inkomstposten patientavgifter kunna beräknas höjd till 10,050,000 kronor.
Bränsle, lyse och vatten har beräknats höjd på grund av något höjda bränslepriser till 290,000 kronor.
Inkomsterna för tvätt och renhållning har beräknats komma att uppgå till ungefär samma belopp som under det gångna budgetåret eller till 140,000 kronor.
Delposten utspisning torde med hänsyn till att befattningshavarnas antal ökats kunna beräknas komma att uppgå till 1,300,000 kronor.
Linne, gång- och sängkläder har beräknats något höjd med hänsyn till personalens ökning eller till 330,000 kronor.
Underhållsbidrag från Danviks hospital är tills vidare fastställt till 14,000 kronor för år.
Delposten övriga uppbördsmedel har höjts i proportion till patientantalet och avrundats till 370,000 kronor.
Slutligen har trädgårds- och jordbruksrörelsen beräknats medföra ungefär samma nettoinkomster som under det gångna budgetåret och med hänsyn till slutsummans avrundning beräknats till 306,000 kronor.
I följd härav synes anslagsposten inkomster vid statens sinnessjukhus för budgetåret 1938/39 kunna beräknas till följande belopp:
Patientavgifter.......................................... kronor 10,050,000
Bränsle, lyse och vatten................................. » 290 000
Tvätt och renhållning................................... » 140^000
Utspisning.............................................. » l,300^000
Linne, gång- och sängkläder............................. » 330,000
Underhållsbidrag från Danviks hospital................... » 14,000
Övriga uppbördsmedel................................... » 370,000
överskott av trädgård och jordbruk...................... » 306,000
Summa kronor 12,800,000.»
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 53
I anslutning till medicinalstyrelsens beräkning för budgetåret 1938/39 har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört inkomster vid statens sinnessjukhus med 12,800,000 kronor.
Inkomster vid statens uppfostringsanstalter för sinnesslöa.
Skolöverstyrelsen har med skrivelse till riksräkenskapsverket den 6 november 1937 överlämnat från vederbörande anstalter infordrade uppgifter rörande beräkning av inkomsterna under budgetåret 1938/39. Enligt dessa uppgifter har inkomsten från uppfostringsanstalten för sinnesslöa gossar beräknats till 23,600 kronor och inkomsten från uppfostringsanstalten för sinnesslöa flickor till 14,200 kronor. Sammanlagt skulle alltså uppbörden å förevarande inkomsttitel under nästkommande budgetår uppgå till 37,800 kronor.
Riksräkenskapsverket har i anslutning härtill i inkomsttabellen uppfört inkomster vid statens uppfostringsanstalter för sinnesslöa med ett avjämnat belopp av 38,000 kronor.
Avgifter för besiktning av motorfordon.
Förevarande besiktningsavgifter äro så avvägda, att de skola ungefärligen täcka utgifterna för besiktning av motorfordon. De före budgetåret 1934/35 i tablån redovisade behållna inkomstbeloppen giva på grund av nettoredovisning hos vissa länsstyrelser och omföring mellan budgetåren m. m. icke ett korrekt uttryck för det verkliga inkomsttillflödet.
Enligt till riksräkenskapsverket inkomna uppgifter från överståthållarämbetet och länsstyrelserna beräknas inkomsterna å denna titel för budgetåret 1937/38 bliva 1,140,860 kronor.
Från och med den 1 januari 1937 hava de periodiska efterbesiktningarna av lastbilar i yrkesmässig trafik upphört, medan å andra sidan från och med sistnämnda datum införts avgift för eftersyn vid s. k. flygande besiktning ge-
54 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
nom statspolis eller besiktningsman. Uppbörden av dylika eftersynsavgifter torde emellertid endast till viss del uppväga den minskning i den totala uppbörden, som föranledes av att den periodiska efterbesiktningen av lastbilar upphört. En eventuell nedgång i den behållna inkomsten å förevarande titel under budgetåret 1937/38 jämfört med budgetåret 1936/37 torde få ses mot bakgrunden av nu angivna förhållanden.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som från och med den 1 oktober 1937 såsom central myndighet har att handlägga ärenden rörande besiktningen av motorfordon, har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 22 november 1937 meddelat, att styrelsen ansett sig kunna för budgetåret 1938,39 räkna med en uppbörd å förevarande inkomsttitel av 1,150,000 kronor.
Med hänsyn till inkomsterna under sistförflutna budgetår samt den alltjämt fortgående ökningen av motorfordonsbeståndet har riksräkenskapsverket för budgetaret 1938/39 ansett sig kunna föreslå en höjning av det senast fastställda riksstatsbeloppet med 50,000 kronor.
I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört avgifter för besiktning av motorfordon med 1,200,000 kronor.
Avgifter för registrering av motorfordon.
Såsom framgar av ovanstående tablå, har uppbörden av förevarande avgifter alltsedan budgetåret 1933 34 utvisat en oavbruten, mycket stark stegring, vilken fortgått jämväl under det nu löpande budgetårets första månader. Sålunda har under månaderna juli—oktober 1937 den behållna inkomsten å titeln ifråga uppgått till 472,893 kronor mot 391,595 kronor under motsvarande tid föregående år.
Enligt från överstathållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter beräknas inkomsterna å titeln komma att uppgå till 1,175,500 kronor för budgetåret 1937/38 och 1,176,500 kronor för budgetåret 1938/39.
Vad angår inkomsterna under nu löpande budgetår, torde dessa med hänsyn till den stegring av uppbörden, som inträtt under den förflutna delen av budgetåret, för hela budgetåret 1937/38 kunna beräknas till 1,400,000 kronor. Då enligt de av riksräkenskapsverket antagna allmänna förutsättningarna rörande konjunkturutvecklingen den fortgående ökningen av aulomobilbeståndet icke kan förväntas fortfara i samma omfattning som tidigare, anser sig riksräkenskapsverket för nästkommande budgetår icke böra
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 55
räkna med högre inkomster av ifrågavarande avgifter än 1,300,000
Riksräkenskapsverket har fördenskull i inkomsttabellen uppfört avgifter för registrering av motorfordon med 1,300,000 kronor.
Bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 12 november 1937 har byggnadsstyrelsen angående den beräknade inkomsten å denna inkomsttitel för vart och ett av budgetåren 1937/38 och 1938/39 anfört följande:
»Enligt Kungl. brev till byggnadsstyrelsen den 17 april 1936 angående fortsatt anordnande genom statsverkets försorg av bränslekontroll over vissa landstingsanläggningar under åren 1937—1939 m. m. utgöra de av dessa landsting utfästa bidragen till den statliga branslekontrollen för kalenderåret 1938 19,700 kronor och för 1939 18,750 kronor att inbetalas i förskott årsvis före utgången av åren 1937 respektive 1938. Då någon ändring härutinnan hittills icke inträffat, beräknar byggnadsstyrelsen inkomsterna tor denna inkomsttitel under budgetåret 1937/38 till 19,700 kronor och under budgetåret 1938/39 till 18,750 kronor.»
Riksräkenskapsverket har i anslutning härtill i inkomsttabellen uppfört bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet med ett avjämnat belopp av 19,000 kronor.
Inkomster vid länsarkitektsinstitutionen.
Stegring
kronor
209,431 I
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 12 november 1937 har byggnadsstyrelsen rörande beräkningen av ifrågavarande uppbörd under budgetåret 1938/39 anfört följande:
,1 riksstaten för innevarande budgetår hava inkomsterna för denna riks statstitel beräknats till 470,000 kronor. Jämlikt nådigt brev den 25 juni 1937 beräknas av denna summa 280,000 kronor inflyta från den a lansarkitektkontoren bedrivna arkitektverksamheten och resten eller 190,000 kronor i
form av granskningsavgifter. . o,,,,.
Under budgetåret 1936/37 inflöto vid länsarkitektsinstitutionen 312,745 kronor 13 öre mot i riksstaten upptagna 400,000 kronor. Att beloppet for
56 Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 193S/3S.
innevarande budgetår beräknas till 470,000 kronor är beroende på att för detta budgetår i avlöningsstaten för länsarkitektsorganisationen upptagits en ny post, Avlöningar till tillfälliga biträden’, å 70,000 kronor, som emellertid beraknas kunna mtjanas genom länsarkitektkontorens arkitektverksamhet Ä““da ay °^lnSsPost har med hänsyn till rådande svårigheter att upp- • '1 den erforderliga arbetskraften på vissa håll ännu icke kunnat utnvttjas. Irots detta uppgå inkomsterna vid länsarkitektsinstitutionen under första kvarlo ^ ay mnevurande budgetår till 101,555 kronor 35 öre, varav 57,542 kronor 82 ore från arkitektverksamheten och 44,012 kronor 53 öre i granskningsavgitter. Föregående budgetår voro motsvarande belopp respektive 52 811 kronor 74 ore, 19,943 kronor 99 öre och 32,867 kronor 75 öre Styrelsen anser sig darfor, i synnerhet om tillräcklig tillfällig arbetshjälp å länsarkitekterhaIlas’ kunna räkna med att inkomsterna för budgetåret kronor8 Sk° a komma att uPPSa till det i riksstaten upptagna beloppet 470,000
f"1 27.au?usti 1937 föreslog byggnadsstyrelsen en budeetåret iqÄ®rkltekts°reanisationen och avgav i samband därmed för
slutande å iofnnn [°rS,ag T avloningsstat för länsarkitektsorganisationen, slutande a 595,000 kronor. I samma skrivelse har styrelsen ifrågasatt huruvida icke åtminstone en del av de merkostnader, som en utbyggnad av organisationen pa satt styrelsen föreslagit skulle medföra, borde beräknas Pa statsverket och merkostnaderna alltså icke i full utsträckning uppn n 1 riksstaten såsom en beraknad motsvarande inkomst. Styrelsen framlhekenVavadP • ^^rc förenat med svårigheter att närmare fixera stor- IhVhiSi vantade.10knm«en .? intakterna. Det syntes emellertid styrelsen, K* a ld.T,ekta.ansp.raken pa namnda inkomst åtminstone tills vidare icke borde stallas högre an till omkring 500,000 kronor per år.
„,^nde! förutsättning av bifall till styrelsens berörda förslag torde inkom-
tnf500 000OIkroannr sr^iStatStil,el budgetåret 1338 39 kunna beräknas till 500,000 kronor. Skulle emellertid styrelsens förslag till organisationens
n Äai1Cike ® i61" e,1?aSt ddvis bifallas- sö’nes försiktigheten bjuda att för
SÄÄTSJ S,Örre ä" Br *nncvaran^e
Med utgångspunkt från nu gällande avlöningsstater för länsarkitektsorganisationen har riksräkenskapsverket, i anslutning till vad byggnadsstyrelsen ovan anfört, i inkomsttabellen uppfört inkomster vid länsarkitektsinstitutionen med 470,000 kronor.
Avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit m. m.
Uppbörden å förevarande inkomsttitel plägar alltid sammanfalla med riksstatsbeloppet, vilket för budgetåren 1932/33—1934/35 varit uppfört med
31,000 kronor och från och med budgetåret 1935,36 beräknats till 41000 kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 november 1937 har kontrollstyrelsen uppskattat förevarande inkomster under budgetåret 1938/39 till i1,0™ kronor- 1 en av kontrollstyrelsen samtidigt överlämnad, till grund tor beräkningen liggande promemoria anföres följande:
»För budgetåret 1937/38 äro nu ifrågavarande avgifter upptagna med ett belopp av 41,000 kronor, vari såsom av Kungl Maj:ts brev den 17 Teptem
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 57
ber 1937 framgår avgifterna för kontroll å handeln med skattefri sprit under nämnda budgetår ingå med 31,000 kronor.
Då några omständigheter av beskaffenhet att föranleda ändring av nu ifrågavarande avgifter icke förväntas inträda under vare sig detta eller nästkommande budgetår, torde såsom avgifter för denaturering av skattefri sprit och för kontroll å handeln med sådan sprit böra för såväl budgetåret 1937/38 som budgetåret 1938/39 beräknas enahanda belopp, 41,000 kronor.»
Riksräkenskapsverket har i inkomsttabellen uppfört avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit m. m. med 41,000 kronor. I
Inkomst av myntning och justering.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 6 november 1937 har mynt- och justeringsverket beträffande beräkningen av inkomsterna å förevarande titel under ett vart av budgetåren 1937/38 och 1938/39 anfört bland annat följande:
»I betraktande av nu rådande osedvanligt stora efterfrågan på skiljemynt och med ledning av hittills under året verkställd utmyntning torde för innevarande budgetår inkomst av myntning och justering med all sannolikhet kunna beräknas uppgå till minst 2,500,000 kronor.
Enär nämnda inkomst givetvis är beroende av det vid olika tidpunkter växlande behovet av skiljemynt och därför knappast kan med någon större grad av sannolikhet i förväg beräknas, torde försiktigheten måhända bjuda, att för budgetåret 1938/39 inkomsten å ifrågavarande riksstatstitel ej uppföres med högre belopp än 2,000,000 kronor.»
Ehuru någon möjlighet att med större säkerhet beräkna ifi ågavarande inkomsttitels avkastning för närvarande ej torde föreligga, har riksräkenskapsverket — med hänsyn till storleken av den behållna inkomsten under de tre senast förflutna budgetåren samt mynt- och justeringsverkets uppskattning av inkomsterna under nu löpande budgetår — ansett, alt även med iakttagande av nödig försiktighet inkomsttiteln för budgetåret 1938,39 bör kunna bibehållas vid det i nu gällande riksstat upptagna beloppet.
Riksräkenskapsverket har i enlighet härmed i inkomsttabellen uppfört inkomst av myntning och justering med 2,500,000 kronor.
58 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
Kontrollstämpelmedel.
I fråga om beräkning av inkomsterna å denna titel under budgetåren 1937/ 38 och 1938/39 har mynt- och justeringsverket i skrivelse till riksräkenskapsverket den 6 november 1937 anfört följande:
»En jämförelse mellan influtna kontrollstämpelmedel i Stockholm under tredje kvartalet av vartdera av åren 1934, 193.) och 1936 visar följande uppbördssiffror för respektive tidsperioder nämligen 62,697 kronor, 65,748 kronor och 70,739 kronor, under det att motsvarande siffra för samma kvartal av innevarande år är 77,072 kronor.
Med stöd av dessa siffror anser sig verket kunna beräkna inkomsten under vart och ett av budgetåren 1937,38 och 1938/39 å riksstatstitein 'Kontrollstämpelmedel’ till 425,000 kronor.»
Den sammanlagda kontrollstämpelmedelsuppbörden under de fyra första månaderna av innevarande budgetår har stigit från 101,610 kionor under motsvarande tid föregående budgetår till 113,405 kronor. Med utgångspunkt härifrån uppskattar riksräkenskapsverket inkomsterna av kontrollstämpelmedel under budgetåret 1937/38 till 475,000 kronor samt beräknar inkomsterna för budgetåret 1938/39 till samma belopp.
Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed i inkomsttabellen uppfört kontrollstämpelmedel med 475,000 kronor.
Bidrag till bank- och fondinspektionen.
För budgetåret 1936/37 och tidigare budgetår finnas i riksstaten upptagna tvenne inkomsttitlar, av vilka den ena avser bidrag till bankinspektionen och den andra bidrag till fondinspektionen. Från och med budgetåret 1937/38 redovisas å den gemensamma inkomsttiteln bidrag till bank- och fondinspektionen dels de bidrag, vilka bankaktiebolagen hava att erlägga till inspektionens verksamhet, dels det bidrag, vilket jordbrukskasserörelsen skall erlägga till bestridande av kostnaderna för av bankinspektionen utövad tillsyn å rörelsen, dels slutligen fondkommissionärernas avgifter till fondinspektionens verksamhet. Mot inkomsttiteln bidrag till bank- och fondinspektionen svara för budgetåret 1937/38 tre under sjunde huvudtiteln uppförda anslag, nämligen ett anslag för avsättning till bankinspektionens fond, ett anslag för avsättning till fondinspektionens fond och ett anslag för avsättning till jordbrukskassetillsynens fond. För budgetåret 1937/38 hava i riksstaten inkom-
Riksräkeuskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 59
sterna av bidrag till bank- och fondinspektionen beräknats till 127.000 kronor. Härav hänföra sig 70,000 kronor till bidrag från bankaktiebolagen,
45,000 kronor till bidrag från fondkommissionärer samt 12,000 kronor till tillskott från jordbrukskasserörelsen. Utgifterna för bankinspektionens tillsyn över jordbrukskassorna hade för nämnda budgetår av inspektionen beräknats komma att uppgå till omkring 60,000 kronor, till vilket belopp riksräkenskapsverket även vid sin beräkning av inkomsterna för budgetåret 1937/ 38 beräknade jordbrukskasserörelsens bidrag til' jordbrukskassetillsynen. I avbidan på ytterligare prövning av frågan om grunderna för jordbrukskasserörelsens deltagande i kostnaderna för bank- och fondinspektionen fastställdes vid 1937 års riksdag det villkoret, att jordbrukskasserörelsen för budgetåret 1937/38 av egna medel skulle lämna ett bidrag av 12,000 kronor, vilket belopp skulle helt erläggas av jordbrukskreditkassan. För sålunda ytterligare erforderlig täckning av det belopp, vartill tillsynskostnaderna för budgetåret 1937/38 beräknats uppgå, har av skattemedel å ett under sjunde huvudtiteln uppfört anslag anvisats 48,000 kronor till förstärkning av jordbrukskassetillsynens fond.
De beräknade och influtna beloppen å den numera sammanslagna inkomsttiteln bidrag till bank- och fondinspektionen hava utgjort:
Budgetåret 1932/33 » 1933/34
» 1934/35
» 1935/36
» 1936/37
» 1937/38
Beräknad
inkomst
kronor
140,000
127.000 Behållen
inkomst
kronor
128,200
114,540
132,533
136,765
160,635
Stegring + Nedgång — kronor
— 32,895
— 13,660 + 17,993 + 4,232 + 23,870
Bank- och fondinspektionen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 3 november 1937 angående beräknandet av inkomsterna å ifrågavarande inkomsttitel under budgetåret 1938/39 anfört, bland annat, följande:
»För budgetåret 1938/39 bör vid inkomstberäkningen till riksstaten kunna såsom delbelopp av inkomsttiteln 'Bidrag till bank- och fondinspektionen beräknas inflyta av bidrag till bankinspektionen 70,000 kronor och av bidrag till fondinspektionen 45,000 kronor. Beträffande den del av inkomsttiteln, som skall utgöras av bidrag till jordbrukskassetillsynen, kan inspektionen for närvarande icke lämna någon slutgiltig uppgift. Inspektionen saknar namligen kännedom om, i vilken utsträckning jordbrukets kreditkassor skola under ifrågavarande budgetår erlägga bidrag till jordbrukskassetillsynen, och huruvida skattemedel skola komma att, liksom för innevarande ar, tagas i anspråk för fvllnadsavsättning till jordbrukskassetillsynens fond for att denna jämte inflytande egentliga bidragsmedel må kunna lämna de medel, som erfordras för täckande av inspektionens utgifter för jordbrukskassetillsynen. Nämnda utgifter beräknas jämväl för budgetåret 1938/39 komma att uppgå till 60,000 kronor. Vid nu nämnda förhållande torde inkomsttitelns delbelopp av bidrag till jordbrukskassetillsynen lämpligen böra beraknas till
60,000 kronor. Härigenom skulle inkomsttitelns hela belopp komma att uppgå till 175,000 kronor.»
60 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
I anslutning till vad bank- och fondinspektionen sålunda anfört har riksräkenskapsverket beräknat inkomsterna å den gemensamma titeln sålunda:
Bidrag till bankinspektionen ......................................... kronor 70 000
» 9 fondinspektionen ......................................... » 450OO
» » jordbrukskassetillsynen ..............................^ ’ t) 60 000
Summa kronor 175,000
I enlighet härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört inkomster av bidrag till bank- och fondinspektionen med ett belopp av 115,000 kronor.
Bidrag till sparbanksinspektionen.
Budgetåret
»
»
»
Sparbanksinspektionen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 29 oktober 1937 meddelat, att inkomsterna å ifrågavarande titel för innevarande budgetår torde böra beräknas till 94,276 kronor 16 öre och för budgetåret 1938/39 till 95,000 kronor.
I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört inkomsttiteln bidrag till sparbanksinspektionen med 95,000 kronor.
Beräknad Behållen
inkomst inkomst
kronor kronor
1932/33 .................... 80,000 82,203
1933/34 .................... 80,000 85,091
1934/35 .................... 85,000 87,773
1935/36 .................... 85,000 90,860
1936/37.................... 90,000 92,514
1937/38 .................... 90,000
Stegring + Nedgång — kronor
— 72,262 + 2,888 + 2,682 + 3,087 + 1,654
Bidrag tör tillsyn över sparbankerna.
Stegring + Nedgång — kronor
+ 226,959
— 22,921
— 25,966
+ 4,243
+ 1,116
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 29 oktober 1937 har sparbanksinspektionen för budgetåret 1938/39 beräknat ifrågavarande inkomsttitel till
200,000 kronor.
Riksräkenskapsverket har i inkomsttabellen uppfört bidrag för tillsyn över sparbankerna med 200,000 kronor.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
Inkomster vid tandläkarinstitutet.
Budgetåret 1932/33 » 1933/34
* 1934/35
» 1935/36
» 1936/37
» 1937/38
I skrivelse till kanslersämbetet för rikets universitet den 22 juni 1937 har tandläkarinstitutets lärarråd angående beräkningen av inkomsterna vid tandläkarinstitutet anfört följande:
»Vad först angår elevavgifterna, så hava dessa, som beräknades att under budgetåret 1936/37 uppgå till 130,000 kronor, under detta budgetår utgjort 130,904 kronor. Vid detta förhållande synes ingen anledning vara att göra någon förändring på denna post, varför lärarrådet föreslår densamma för budgetåret 1938/39 till 130,000 kronor. , ...
Patientavgifterna, som för budgetåren 1935/36, 1936/37 och 1937/38 beräknats till 100,000 kronor, hava till mars månads utgång uppgått till 89,217 kronor. Då det kan förväntas att omkring 10,000 kronor skola inflyta under återstående delen av terminen, får lärarrådet föreslå att även denna post bibehålies vid sitt nuvarande belopp eller 100,000 kronor.
Examensavgifterna hava under innevarande budgetår inbringat 11,055 kronor och endast något hundratal kronor kan förväntas ytterligare inflyta.
Med hänsyn härtill, anser lärarrådet sig icke kunna beräkna inkomsten av examensavgifterna till högre belopp än 10,000 kronor för budgetåret 1938/39.
Beträffande posterna hyresmedel och bidrag från Stockholms stad finner lärarrådet ingen anledning att föreslå någon ändring, varför de böra uppföras till respektive 8,000 kronor och 4,000 kronor. . o
På grund av vad sålunda anförts får lärarrådet framlägga följande tablå över tandläkarinstitutets inkomster under budgetåret 1938/39.
Inkomster genom tandläkarinstitutets praktiska verksamhet.
Elevavgifter, förslagsvis...............kronor 130,000
Patientavgifter, » • 100,000
Examensavgifter, » » 10,000 kronor 240,000
Hyresmedel...............
Bidrag från Stockholms stad
8,000
4,000
Kronor 252,000.»
Med hänsyn till inkomsttillflödet å titeln under de tre sistförflutna budgetåren får riksräkenskapsverket för sin del förorda, att titeln inkomster vid tandläkarinstitutet i riksstaten för budgetåret 1938/39 upptages till 275,000 kronor.
Inkomster vid karolinska sjukhuset.
Denna inkomsttitel bar först med innevarande budgetår uppförts i riksstaten och härvid upptagits till 244,000 kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1937 har direktionen för karolinska sjukhuset meddelat, att inkomsterna å riksstatstiteln prelimi-
62 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
närt beräknats för budgetaret 1937/38 till 244,000 kronor och för budgetåret 1938/39 till 335,000 kronor.
I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört inkomster vid karolinska sjukhuset med 335,000 kronor.
Inkomster vid serafimerlasarettet.
Jämväl denna inkomsttitel har först med innevarande budgetår uppförts i riksstaten, med ett beräknat belopp av 1,900,000 kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1937 har direktionen för karolinska sjukhuset meddelat, att inkomsterna å förevarande riksstatstitel preliminärt beräknats för ett vart av budgetåren 1937/38 och 1938/39 till 1,900,000 kronor.
Riksräkenskapsverket har i inkomsttabellen uppfört inkomster vid serafimerlasarettet med 1,900,000 kronor.
Terminsavgifter från läroverken m. m.
Stegring
kronor
20,731
26,140
48,190
40,423
41,968
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1937 har skolöverstyrelsen i fråga om beräkning av inkomsterna å denna titel under budgetåret 1938/39 anfört följande:
»Terminsavgiften till statsverket utgör vid de allmänna läroverken 20 kronor för lärjunge i realskolan och lyceets tre lägre kretsar samt 30 kronor för lärjunge å gymnasiet och i lyceets tre högre kretsar. Beträffande befrielse från eller nedsättning i sagda avgift är i § 220 mom. 3 c) av gällande läroverksstadga föreskrivet, att de lärjungar, som därav äro i verkligt behov, skola befrias från avgiften och att nedsättning till hälften i eller befrielse från terminsavgift till statsverket må meddelas lärjunge utan hinder därav, att han erlägger full avgift till läroverkets kassor.
I skrivelse till Eder den 10 november 1936 föreslog överstyrelsen, att inkomsttiteln Terminsavgifter från läroverken’ i riksstaten för budgetåret 1937/38 skulle upptagas till 1,230,000 kronor. Till detta belopp hade överstyrelsen kommit på så sätt, att överstyrelsen beräknade ett lärjungeantal av 50,000 och att terminsavgifter av dessa skulle erhållas endast i "så stor utsträckning, att inkomsten utgjorde 55 procent av det belopp, som skulle erhållits, därest alla 50,000 lärjungarna betalat full avgift. Enligt av överstyrelsens statistiska avdelning nu gjorda beräkningar var antalet vid allmänna läroverken den 15 september 1937 närvarande lärjungar emellertid endast 48,908, varav i realskolan och lyceets tre lägre kretsar 36,818 och å
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
gymnasiet och i lyceets tre högre kretsar 12,090. Om inga befrielser från och nedsättningar i terminsavgift meddelades, skulle det sammanlagda beloppet av de till statsverket inbetalade terminsavgifterna från det den 15 september 1937 närvarande antalet lärjungar belöpa sig till 2 X (36,818 X 20 Kronor + 12,090 X 30 kronor) = 2,198,120 kronor. „ „
Enligt i överstyrelsen verkställda beräkningar hava under budgetaren 1923/24_1936/37 de i budgetredovisningarna uppgivna inkomsterna av ter-
minsavgifter från läroverken utgjort följande procenttal av de inkomster, som skulle erhållits, därest inga befrielser eller nedsattmngar meddelats.
Då, såsom av tablån framgår, under de senare aren en fortgående minskning inträtt i det ifrågavarande procenttalet och alltså befrielser från och nedsättningar i terminsavgift beviljats i stigande skala, och da procentta för budgetåren 1935/36 och 1936/37 är 56.1 resp. 54.6, anser överstyrelsen, att man icke bör räkna med att inkomsten av terminsavgifterna till statsverket under innevarande läsår uppgår till mer an 53.5 procent av de inkomster, som skulle erhållits, därest inga befrielser eller nedsattmngar meddelats. Med sådant beräkningssätt skulle den ifrågavarande inkomsten för budgetåret 1937/38 komma att uppgå till 53.5 procent av 2,198,120 kronor, d. v. s.
i det närmaste 1,176,000 kronor. maa/ao crmår får
Vad beräkningen av terminsavgifterna för budgetaret 1938/39 angar, tar
överstvrelsen anföra följande. <007
Överstyrelsen har i sina underdåniga riksdagspetita den 30 septembei 1937 beräknat att lärjungeantalet vid de allmänna läroverken hostterminen 1938 skulle komma att uppgå till omkring 50,000. Den procentuella fordelningen mellan realskolans och gymnasiets lärjungeantal innevarande termm utgör 75 procent å realskolestadiet och 25 procent å gymnasialstadiet Med tillämpning av samma procentuella fördelning å det for hostte:‘ w*8 beräknade lärjungeantalet skulle 37,500 larjungar komma pa realskolesta
di^rm™aKaT,noppetl,vdde un statsverk i„be,a,ade tenm-m*
terna från det sålunda för läsåret 1938/39 beräknade antalet iarjungar skulle, om in"a befrielser från eller nedsättningar i terminsavgift meddelades, belöpa sbt till 2X (37,500X20 kronor+12,500X30 kronor) =2,250,000 kronor. 1 Huruvida befrielser från och nedsättningar i terminsavgift komma att under läsåret 1938/39 beviljas i ännu större utsträckning, an vad oyerstyiehe Mr ovan beräknat för innevarande läsår, är naturligtvis omöjligt att med bestämdhet säga. Om man för budgetåret 1938/39 räknar med att inkomsten av terminsavgifterna uppgår till 53 procent av de inkomster, som skulle erhållits, därest ingå befrielser eller nedsättningar meddelats skilde man få en summa av 1,192,500 kronor (= 53 procent av 2,250000), och over styrelsen vill föreslå, att inkomsttiteln 'Terminsavgifter från läroverken riksstaten för budgetåret 1938/39 upptages med detta belopp, nedåt avrundat till 1,190,000 kronor.»
64 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
I underdånigt utlåtande den 13 november 1937 angående anslag till högre lärarinneseminariet för budgetåret 1938/39 har riksräkenskapsverket i anslutning till ett av statskontoret gjort uttalande för sin del föreslagit, att vissa inskrivnings- och terminsavgifter vid högre lärarinneseminariet, vilka för närvarande redovisas såsom särskilda uppbördsmedel under de för lärarinneseminariet avsedda avlönings- och omkostnadsanslagen, skola överflyttas till riksstatens inkomstsida samt där redovisas tillsammans med terminsavgifter vid läroverken under en gemensam titel benämnd »Terminsavgifter från läroverken m. m.». Den ändrade redovisningen av dessa inskrivningsoch terminsavgifter synes riksräkenskapsverket böra genomföras redan från och med nästkommande budgetår. Enligt skolöverstyrelsens skrivelse den 30 augusti 1937 angående anslagsbehov rörande de allmänna läroverken m. m. för budgetåret 1938/39 beräknas inkomsterna för sagda budgetår av inskrivnings- och terminsavgifter vid statens normalskola för flickor och den med normalskolan förenade realskollinjen till 15,800 kronor samt av terminsavgifter vid statens skolköksseminarium och hushållsskola till 19,000 kronor, eller för högre lärarinneseminariet i dess helhet till 34,800 kronor.
Den sammanlagda inkomsten å den föreslagna gemensamma titeln skulle alltså enligt skolöverstyrelsens uppskattning för budgetåret 1938/39 komma att uppgå till (1,190,000 + 34,800 =) 1,224,800 kronor.
Såsom av förstangivna sammanställning framgår, uppgick den behållna inkomsten av terminsavgifter från läroverken under budgetåret 1936/37 till 1,212,460 kronor. Med hänsyn härtill och med beaktande av att inkomsterna av terminsavgifterna vid läroverken under de senaste budgetåren oavbrutet stigit, synes för budgetåret 1938/39 inkomsterna å titeln, därest terminsavgifterna från högre lärarinneseminariet medräknas, kunna uppskattas till 1,250,000 kronor.
Riksräkenskapsverket har fördenskull i inkomsttabellen uppfört titeln terminsavgifter från läroverken m. m. med ett belopp av 1,250,000 kronor.
Avgifter för granskning av biografbilder.
Beräknad
inkomst
kronor
Budgetåret 1932/33 .................... 150,000
» 1933/34 135’000
* 1934/35 135,000
0 1935/36 135,000
» 1936/37 140,000
» 1937/38 180,000
Behållen
inkomst
kronor
140,069
131,319
144,989
163,474
178,199
Stegring + Nedgång — kronor
— 4,533
— 8,750 + 13,670 + 18,485 + 14,725
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 4 november 1937 har chefen för statens biografbyrå rörande beräkningen av uppbörden å förevarande inkomsttitel för budgetåret 1938/39 anfört följande:
»Statens biografbyrås inkomst av filmgranskningen har under de tilländalupna fyra första månaderna av innevarande budgetår nedgått till i runt tal
Iliksräkonskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 65
58,000 kronor mot i runt tal 68,400 kronor under motsvarande period förra budgetåret. Hela det senast tilländalupna budgetåret visade den ovanligt höga inkomsten av i runt tal 178,200 kronor, medan närmast föregående budgetår endast uppnådde i runt tal 163,500 kronor.
Med hänsyn härtill synes, under förutsättning av oförändrade granskningstaxor och obehindrad filmtillförsel, inkomsten å riksstatstiteln 'Avgifter för granskning av biografbilder’ böra för såväl 1937/38 som 1938/39 beräknas till allra högst 165,000 kronor.»
I anslutning härtill har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört avgifter för granskning av biografbilder med 165,000 kronor.
•i
Inkomster vid statens veterinärbakteriologiska anstalt.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1937 har medicinalstyrelsen meddelat, att inkomsterna å förevarande inkomsttitel för innevarande budgetår kunna beräknas till 275,000 kronor och för budgetåret 1938/39 till 300,000 kronor.
I en i anslutning till ovanberörda skrivelse överlämnad promemoria har redogöraren vid statens veterinärbakteriologiska anstalt rörande beräkningen av uppbörden å förevarande inkomsttitel anfört följande:
»Nettoinkomsterna för tiden juli—oktober utgjorde, under budgetåret 1934/35 38,995 kronor 66 öre, under budgetåret 1935/36 47,798 kronor 2 öre och under budgetåret 1936/37 77,341 kronor 5 öre.
För innevarande budgetår hava inkomsterna beräknats till 235,000 kronor eller för ett tredjedels budgetår till 78,333 kronor. Då inkomsterna under den tredjedel av budgetåret, som gått, utgjort 86,055 kronor 65 öre och anstaltens arbetsbörda alltjämt stadigt ökas, torde sammanlagda inkomstbeloppet för budgetåret 1937/38 kunna förväntas bliva 275,000 kronor.
Sistnämnda belopp synes böra tagas till utgångspunkt för beräknandet av inkomsterna under budgetåret 1938/39. Ehuru anstaltens arbeten såsom nämnts alltjämt öka, finnas vissa anledningar till antagande, att inkomstökningen för budgetåret 1938/39 skall bliva något mindre än den i genomsnitt varit under närmast föregående budgetår. Anstalten dras med trånga och även i övrigt olämpliga lokaler, vilket givetvis försvårar en ökning av arbetsprestationerna. Vissa hushållningssällskap komma redan under år 1937 och andra under år 1938 att inrätta egna tuberkuloslaboratorier, varigenom anstalten förlorar några av sina största kunder. Väges ökningen av arbetsbördan mot de ovan anförda hämmande momenten, synes en inkomstökning irå 25,000 kronor sannolik. Inkomsterna för budgetåret 1938/39 torde sålunda böra uppskattas till 300,000 kronor.
Även om de sakkunniga, som nyligen tillkallats av chefen för jordbruksdepartementet för att utreda frågor om anstaltens framtida organisation och verksamhet, skulle föreslå radikala förändringar, torde dessa förslag ej hinna
Rihanp Ull riksdagens protokoll 1038. 1 sand. Nr 1 Del 2. 5
66 Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
behandlas av 1938 års riksdag. Hänsyn har därför ej tagits till eventuella sådana förslag.»
Riksräkenskapsverket beräknar inkomster vid statens veterinärbakteriologiska anstalt för budgetåret 1938/39 till 300,000 kronor.
Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 3 november 1937 har frökontrollanstalten beräknat inkomsterna för budgetåret 1938/39 till 225,000 kronor.
I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt med 225,000 kronor.
Inkomster vid statens lagerhus.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 3 november 1937 har statens lagerhus- och fryshusstyrelse för budgetåren 1937/38 och 1938/39 beräknat inkomsterna av de under styrelsens förvaltning stående anläggningarna till följande belopp:
1937/38 1938/39
Inkomster av statens lagerhus ............... kronor 150,700 145,900
Hyresinkomst m. m. av bostadshuset i Hallsberg i> 2,500 2,500
Summa kronor 153,200 148,400.
Den behållna inkomsten å förevarande inkomsttitel har under de senaste budgetåren väsentligt nedgått, vilket sammanhänger därmed, att vissa tidigare inkomster av mera tillfällig beskaffenhet upphört att inflyta.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomster vid statens lagerhus för budgetåret 1938/39 till 150,000 kronor.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
Avgifter för täckande av förluster å spannmålsregleringen.
Beräknad Behållen Stegring+
inkomst inkomst Nedgång —
kronor kronor kronor
Budgetåret 1934/35 ................... 8,000,000 6,471,660
» 1935/36 9,500,000 9,485,089 + 3,013,429
» 1936/37 10,000,000 8,064,634 — 1,420,455
» 1937/38 3,000,000
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 24 november 1937 har statens jordbruksnämnd beträffande beräkningen av förevarande avgifter anfört följande:
»Till denna inkomsttitel inflyta enligt gällande bestämmelser införselavgift å vissa av vete beredda produkter ävensom veteavgift.
Ifrågavarande införselavgift utgår jämlikt kungörelsen den 21 augusti 1935 (nr 494) å mjöl och gryn av vete samt makaroner och vermiceller, som importerats till riket, med 4 öre för varje kilogram. Intäkterna på grund av införselavgiften hava hittills varit relativt obetydliga. Någon anledning att förutsätta ändring härutinnan torde icke föreligga, varför man i förevarande sammanhang synes kunna bortse från införselavgiften.
De grundläggande bestämmelserna angående veteavgift innefattas i förordningen den 7 juni 1935 (nr 280). Enligt nämnda förordning äger Kungl. Maj :t besluta, att för svenskt eller utländskt vete, som inom riket användes för tillverkning av mjöl eller gryn, skall erläggas avgift med högst 3 öre för varje kilogram av varans nettovikt. Med stöd av detta bemyndigande har Kungl. Maj:t genom kungörelse den 23 augusti 1937 (nr 764) bestämt, att veteavgift skall för konsumtionsåret 1 september 1937—31 augusti 1938 utgå med ett belopp av 1.5 öre för kilogram.
Syftet med veteavgiften har av statsmakterna angivits vara att täcka de förluster, som under innevarande konsumtionsår kunde uppkomma till följd av stöd åt spannmålsodlingen inom landet genom eventuellt stödköpsförfarande, ävensom kostnaderna för det av statsmakterna beslutade beredskapslagret av brödsäd och svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet i övrigt. Det är ännu för tidigt att bedöma storleken av de kostnader, som i anledning härav böra täckas av veteavgiftsmedel under löpande budgetår. Därav följer att det icke heller är möjligt att säkert bedöma, huruvida veteavgift kommer att uttagas med nu utgående belopp under hela budgetåret. Under tiden juli—oktober 1937 tillfördes inkomsttiteln ett sammanlagt avgiftsbelopp av omkring 1,125,000 kronor. Om den förmalning av vete, som avgiftsbelägges under återstående tiden av budgetåret, beräknas till i runt tal 2,950,000 deciton, skulle med utgångspunkt från en avgift av 1 krona 50 öre för deciton de intäkter, som inflyta under de åtta sista månaderna av budgetåret, komma att uppgå till 4,425,000 kronor. Med hänsyn till osäkerheten rörande veteavgiftens belopp i fortsättningen synes dock såvitt nu kan bedömas tillräcklig anledning icke föreligga att frångå den i riksstaten upptagna beräkningen rörande nettoinkomsten å inkomsttiteln under innevarande budgetår.
Om ovisshet råder beträffande nettointäkterna av veteavgiften under nu löpande budgetår, är det givetvis än svårare att bedöma frågan om inkomsttitelns storlek under budgetåret 1938/39. Skall veteavgift uttagas för samma ändamål som för närvarande, torde man i avsaknad av närmare kännedom
68 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
rörande de faktorer, som påverka medelsbehovet, böra räkna med samma intäkter som under innevarande budgetår och alltså upptaga inkomsttiteln till 3,000,000 kronor.»
Riksräkenskapsverket har i inkomsttabellen uppfört avgifter för täckande av förluster å spannmålsregleringen med 3,000,000 kronor.
Avgifter för prisreglering på jordbrukets område.
Budgetåret 1934/35 » 1935/36
» 1936/37
» 1937/38
Beträffande beräkningen av förevarande inkomsttitel för budgetåret 1938/ 39 har statens jordbruksnämnd i skrivelse till riksräkenskapsverket den 24 november 1937 anfört följande:
»Denna inkomsttitel tillföres
l:o) skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl,
2:o) införselavgift å havre, majs och vissa andra fodermedel,
3:o) särskilda införsel- och utförselavgifter å slaktdjur, kött och fläsk samt ägg, i den mån dylika avgifter utgå; samt
4:o) slaktdjursavgift.
Uppbörden av de till denna titel hänförliga skatter och avgifter har enligt budgetredovisningen under budgetåren 1934/35, 1935/36 och 1936/37 utgjort i avjämnade tal:
Beräknad
inkomst
kronor
10,500,000
9,000,000
13,000,000
13,000,000
Behållen
inkomst
kronor
11,674,524
13,038,748
18,140,376
Stegring
kronor
1,364,224
5,101,628
I riksstaten hava de till ifrågavarande inkomsttitlar inflytande medlen beräknats för budgetåret 1934/35 till 10.5 miljoner kronor, för budgetåret 1935/36 till 9 miljoner kronor, för budgetåret 1936/37 till 13 miljoner kronor och för innevarande budgetår till likaledes 13 miljoner kronor.
l:o) Skatten å oljekakor utgår för varor av i förordningen den 14 juni 1933 (nr 329) angivet slag, vilka till riket införas eller här tillverkas och
1 Från och med den 1 september 1935 uttogs i stället införselavgift å kli.
2 Häri ingår ett belopp av cirka 205,000 kronor, som utgör återlevererade förskott vid infrysning av fläsk och som rätteligen icke bort redovisas såsom intäkt.
Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 69
försäljas. Skattesatserna sedan den 1 juni 1934 framgå av nedanstående uppställning.
I.infrökakor och linfrömjöl öre/kg.
Övriga
öre/kg.
Ve 1934— 5/4 1935...................... 3 3
6/i 1935—29/2 1936...................... 3 5
Ve -3% 1936 2 4
V? —1ll/« 1936 ........................ 3 5
12/9 1936-u/i 1937...................... 2 4
12/i —27/t l037 1 3
28/, 1937— ............................ 2 4
Den inhemska tillverkningen av oljekakor för förbrukning inom landet samt importen under tiden juli 1934—september 1937 framgår av följande sammanställning.
Av de inom landet tillverkade kvantiteterna har omkring en tredjedel utgjorts av linfrökakor och linfrömjöl, medan däremot importen av sådana varor varit relativt obetydlig; under budgetåret 1936,37 uppgick den till knappt 5,000 ton.
Såsom av sammanställningen framgår bar förbrukningen av de olika skattepliktiga varorna ökat ganska betydligt under budgetåret 1936/37^ i jämförelse med de närmast föregående tva budgetaren. Utgar man från att den inhemska förbrukningen kommer att bliva i allt väsentligt lika stor under innevarande som under sistlidna budgetar, skulle man hava att räkna med en skattepliktig kvantitet av omkring 280,000 ton, därav omkring 25,000 ton linfrökakor eller linfrömjöl. Om man vidare utgår från att nu gällande skattesatser även i fortsättningen vinna tillämpning — och någon anledning att nu förutsätta någon ändring i dessa skattesatser synes för närvarande icke föreligga — skulle man alltså hava att räkna med, att intäkterna av oljekaksskatten under innevarande budgetår komma att netto uppgå till (255,000 X 40 + 25,000 X 20 =) 10.7 miljoner kronor, vilket belopp med hänsyn till den lägre skatten under juli 1937 synes böra avjämnas till 10.5 miljoner kronor.
Att för budgetåret 1938/39 uppskatta nettoinkomsten av oljekaksskatten är givetvis än mera vanskligt. Då emellertid någon anledning att nu utgå från andra beräkningsgrunder än de nyss angivna icke synes föreligga, tor-
70 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
de man preliminärt böra uppskatta nettointäkten under sistnämnda budgetår till 10.5 miljoner kronor.
2:o) Såsom av den förut lämnade uppställningen framgår, hava de genom införselavgift å havre och majs jämte vissa andra fodermedel influtna beloppen ökat avsevärt under budgetåret 1936/37 i förhållande till de två närmast föregående budgetåren. Detta sammanhänger i första hand med att importen utvidgats. Sålunda utgjorde under tiden juli 1934—oktober 1937 de införda kvantiteterna:
Även införselavgiften har varit av olika storlek, vilket framgår av följande sammanställning.
Om man utgår från att under de tre sista kvartalen av innevarande budgetår införseln av majs kommer att uppgå till 120,000 ton samt införseln av havre och övriga avgiftspliktiga varor (alltså icke kli) till cirka 23,000 ton, därav havre omkring 20,000 ton, skulle man med utgångspunkt från oförändrade införselavgifter under återstående delen av budgetåret hava att räkna med att på grund av ifrågavarande avgifter skulle till inkomsttiteln komma att inflyta omkring (1,050,000 + 140,000 X 30 + 3,000 X 20 =) 5.3 miljoner kronor under hela budgetåret 1937/38.
1 Avgiften utgick betr. kreatursfoder av animaliskt avfall och luzernmjöl först från och med 6A 1935.
2 Avgiften utgick från och med '/» 1935.
3 Avgiften utgjorde 3 öre per kilogram för kreatursfoder av animaliskt avfall och luzernmjöl.
4 Införselavgift utgick till och med den 31 januari 1937 med 2 öre för kilogram.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 71
För budgetåret 1938/39 torde man preliminärt få räkna med att samma belopp kommer att inflyta på grund av här avsedda införselavgifter.
3:o) De under 3:o) redovisade införsel- och utförselavgifterna hava såsom av ovan intagna sammanställning framgår växlat avsevärt under de^ tre senaste budgetåren. Under budgetåret 1936/37 uppgingo intäkterna på grund av ifrågavarande avgifter till i runt tal 700,000 kronor. Någon anledning att räkna med att intäkterna skola undergå några väsentliga ändringar under innevarande eller nästkommande budgetår synes icke föreligga. Med hänsyn härtill torde intäkterna för vartdera av nämnda budgetår böra uppskattas till 700,000 kronor.
4:o) Slaktdjursavgift upptogs under budgetåret 1935/36 från och med den 1 mars till budgetårets utgång samt under budgetåret 1936/37 under tiden 1 juli—31 december 1936. För tid efter utgången av år 1936 har slaktdjursavgift icke utgått och såvitt nu kan bedömas torde man icke böra räkna med att sådan avgift kommer att uttagas vare sig under innevarande eller nästkommande budgetår.
Enligt de sålunda verkställda beräkningarna skulle alltså intäkterna under inkomsttiteln 'Avgifter för prisreglering på jordbrukets område’ under budgetåren 1937/38 och 1938/39 kunna uppskattas till följande belopp, nämligen
1937/38 1938/39
l:o) Skatt å oljekakor och vissa slag av foder-
mjöl .................................. kronor 10,500,000 10,500,000
2:o) Införselavgift å havre och majs jämte vissa
andra fodermedel...................... » 5,300,000 5,300,000
3:o) Särskilda införsel- och utförselavgifter å
kött, fläsk och ägg..................... » 700,000 700,000
4:o) Slaktdjursavgift...........................*____—_______—
Summa kronor 16,500,000 16,500,000
Sammanlagda inkomsterna under nästkommande budgetår å förevarande inkomsttitel skulle sålunda rent preliminärt kunna uppskattas till 16.5 miljoner kronor.»
Riksräkenskapsverket hemställer, att i enlighet med statens jordbruksnämnds förslag inkomsttiteln avgifter för prisreglering på jordbrukets område för budgetåret 1938/39 i riksstaten uppföres med 16,500,000 kronor.
Inkomster vid rikets allmänna kartverk.
Nedgång
kronor
37,284
Sedan riksräkenskapsverket till rikets allmänna kartverk avlåtit skrivelse med anhållan om beräkning av inkomsterna å förevarande inkomsttitel, har kartverket i skrivelse till riksräkenskapsverket den 29 oktober 1937 yttrat följande i fråga om de för budgetåren 1937/38 och 1938/39 beräkneliga inkomsterna:
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
»Med anledning härav får rikets allmänna kartverk meddela, att kartverket jämlikt bestämmelserna i 2 § 14) andra stycket av instruktionen den 18 juni 1937 (nr 644) för rikets allmänna kartverk och kartverkskommissionen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 augusti 1937 angående anslagsäskanden m. m. för budgetåret 1938/39 beträffande kartverkets inkomster genom kartförsäljningen lämnat beräkning av den i Eder skrivelse omnämnda inkomstposten. Kartverket har därvid anfört följande.
Vad slutligen angår kartverkets inkomster genom kartförsäljningen skall denna jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 28 juni 1935 bokföras å inkomsttiteln A II 32 och disponeras sålunda icke av kartverket. Denna inkomst, som inflyter vid budgetårs början, har uppgått under budgetåret 1936/37 till 51 062 kronor och under budgetåret 1937/38 till 57,224 kronor. Nämnda inkomsttitel, inkomster vid rikets allmänna kartverk, torde för budgetåret 1938/39 kunna beräknas till 55,000 kronor mot 50,000 kronor för innevarande budgetar.’
Såsom härav framgår, redovisas inkomsten av kartförsäljningsmedel i början av ett budgetår för försäljningen under nästföregående budgetår. Det nyss angivna beloppet 57,224 kronor är sålunda det å berörda inkomsttitel inflytande totalbeloppet för budgetåret 1937/38. Kartverket har ansett, att för budgetaret 1938/39 inkomsten av kartförsäljningen kunde beräknas till omkring samma belopp och därför föreslagit, att ifrågavarande inkomsttitel skulle beräknas till 55,000 kronor.»
Riksräkenskapsverket har beräknat inkomster vid rikets allmänna kartverk för budgetåret 1938/39 till 55,000 kronor.
Inkomster vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.
Beräknad Behållen
inkomst inkomst Stegring
kronor kronor kronor
Budgetåret 1935/36 ...................... 54,000 54,000
* 1936/37 61,500 60,508 6,508
» 1937/38 60,000
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 2 november 1937 har statens meteorologisk-hydrografiska anstalt angående beräkningen av förevarande inkomster anfört följande:
»För innevarande budgetår har anstalten förut beräknat inkomsterna ifråga sålunda:
Bidrag från Handels- och sjöfartsfonden...................... kronor 6,000
A.-B. Radiotjänst, 44,000 -f 4,000.......................» 4s’,000
Uppbördsmedel för övriga uppdrag åt enskilda................ » 6*500
Summa kronor 60,500
I lråga om de tva första posterna utgar anstalten från att de icke ändras under detta #ller nästföljande budgetår.
„ Beträffande uppdragen åt övriga enskilda synas inkomsterna för budget- ^et 1937/38 fortfarande böra beräknas till 6,500 kronor men för budgetåret 1938/39 höra upptagas till något lägre belopp, förslagsvis 6,000 kronor. På grund av ökning av anstaltens arbete kunna nämligen uppdrag åt enskilda icke i samma utsträckning som förut utföras å tjänstetid.
Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 73
Inkomstberäkningen blir i enlighet härmed följande:
1937/38 1938/39
Bidrag från Handels- och sjöfartsfonden........... kronor 6,000 6,000
A.-B. Radiotjänst, 44,000 + 4,000................. » 48,000 48,000
Uppbördsmedel för övriga uppdrag åt enskilda..... » 6,500_6,000
Summa kronor 60,500 60,000.»
Riksräkenskapsverket beräknar i enlighet härmed inkomster vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt för budgetåret 1938/39 till 60,000 kronor.
Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverkningen.
Nedgång
kronor
968 Enligt från handelsdepartementet inhämtade uppgifter torde för budgetåret 1938/39 anslag för utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverkningen komma att äskas med samma belopp, som anvisats för innevarande budgetår, eller med 30,000 kronor. Vid sådant förhållande föreligger ej anledning vidtaga ändring i det för budgetåret 1937/38 beräknade inkomstbeloppet.
Riksräkenskapsverket har fördenskull i inkomsttabellen uppfört avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverkningen med 30,000 kronor. I
Inkomster vid statens provningsanstalt.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1937 har provningsanstalten beräknat inkomsterna vid anstalten til! 315,000 kronor för budgetåret 1937/38 och till 330,000 kronor för budgetåret 1938/39.
Riksräkenskapsverket har i enlighet härmed i inkomsttabellen uppfört inkomster vid statens provningsanstalt med 330,000 kronor.
74 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
Fyr- och båkmedel.
Budgetåret 1932/33
* 1933/34
» 1934/35
» 1935/36
» 1936/37
* 1937/38
Beräknad
inkomst
kronor
2,600,000
2,600,000
3.600.000 Behållen
inkomst
kronor
Stegring + Nedgång — kronor
2,691,093
3,160,436
3,084,010
3,408,509
3,559,943
+ 13,096 + 469,343 — 76,426 + 324,499 + 151,434
Generaltullstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 12 november 1937 angående beräkningen av fyr- och båkmedel anfört följande:
,au/tilCTade.1!'I!!:l)lrden ,av ^ och båkmedel har under budgetåret 1934/35 uppgått till 3.1 miljoner kronor, under budgetåret 1935/36 till 3 5 miljoner kronor och under budgetåret 1936/37 till 3.6 miljoner kronor Under juli—oktober månader av budgetåret 1937/38 har uppbörden utgjort sammanlagt omkring 1.1 miljon kronor, eller samma belopp som under motsvarande månader av nästlidna budgetår. I betraktande härav och med hänsyn jämväl till den förskjutning i de för närvarande rådande fraktförhallandena, som möjligen kan komma att inträda såsom en följd av den sannolika nedgången i varuimporten under innevarande budgetårs senare hälft och nästinstundande budgetår, synes, med bortseende från eventuella rubbningar i sjöfarten till följd av särskilda förändringar i det internationella läget, för vart och ett av budgetåren 1937/38 och 1938/39 kunna räknas med en bruttouppbörd av fyr- och båkmedel av omkring 3.5 miljoner kronor.
Restitutionerna av fyr- och båkmedel hava under budgetåret 1935/36 belöpt sig till 6,848 kronor, under budgetåret 1936/37 till 9,826 kronor samt under juli—oktober månader av innevarande budgetår till 2,280 kronor. På grund härav torde vid förevarande beräkning av den under vartdera av budgetaren 1937/38 och 1938/39 inflytande uppbörden av ifrågavarande medel hänsyn icke behöva tagas till blivande restitutionsbelopp.»
I efterföljande sammanställning har upptagits den månadsvis inflytande
nettoinkomsten av fyr- och båkmedel under såväl budgetåren 1932/33_
1936/37 som det nu löpande budgetårets fyra första månader.
Månad 1932/38
Juli.................... 238
Augusti................. 216
September.............. 178
Oktober................. 173
November............... 180
December............... 171
Januari................. 322
Februari................ 258
Mars................... 218
April................... 230
Maj.................... 285
Juni.................... 222
Summa 2,691 3,160 3,084 3,409
3,560
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 75
Av sammanställningen framgår, att nettoinkomsterna av fyr- och båkmedel under månaderna juli—oktober åren 1935, 1936 och 1937 utgjort respektive 996,000, 1,064,000 och 1,095,000 kronor. Den relativa stegringen uppgick alltså år 1936 till 6.8 och år 1937 till 2.9 procent. Under enbart oktober månad år 1937 utvisade inkomsttillflödet i jämförelse med motsvarande månad år 1936 en betydande nedgång.
Med ledning härav och i enlighet med de allmänna förutsättningar rörande inkomstutvecklingen, från vilka riksräkenskapsverket vid sin inkomstberäkning utgått, har ämbetsverket i likhet med generaltullstyrelsen beräknat nettouppbörden av fyr- och båkmedel för såväl innevarande som nästkommande budgetår till 3.5 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed i inkomsttabellen uppfört fyr- och båkmedel med 3,500,000 kronor. I
Lotspenningar.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1937 har lotsstyrelsen angående beräknandet av inkomsten för budgetåret 1938/39 av lotspenningar bland annat anfört följande:
»Huru lotspenninginkomsten må komma att i fortsättningen gestalta sig, sammanhänger självfallet med den allmänna konjunkturutvecklingen och de särskilda tendenser, som kunna komma att göra sig gällande beträffande sjöfartens utveckling. Lotsstyrelsen tilltror sig icke att kunna göra något bedömande härutinnan men vill dock uttala, att siffrorna för de senaste månaderna tyda på, att den allt mindre ökningen av lotspenninginkomsten möjligen kan under den återstående delen av löpande budgetår förbytas i en minskning av inkomsten vid jämförelse med motsvarande månader näst föregående budgetår. I anledning härav synes försiktigheten bjuda, att inkomsten av lotspenningar under budgetåret 1937/38 för närvarande icke bör — oaktat stegringen under budgetårets fem första månader — uppskattas till högre belopp än 3,200,000 kronor.
Vad angår budgetåret 1938/39 torde en beräkning av lotspenninginkomsten vara än mera osäker. Med hänsyn till den nyss uttalade möjligheten av en inträdande minskning i lotspenninginkomsten finner sig lotsstyrelsen för närvarande icke böra för budgetåret 1938/39 räkna med högre lotspenninginkomst än 3,000,000 kronor.»
Efterföljande sammanställning utvisar den månadsvis influtna inkomsten av lotspenningar under budgetåren 1932/33—1936/37 samt de fem första månaderna av budgetåret 1937/38.
76 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
Av sammanställningen framgår, att lotspenninginkomsterna under månaderna juli—november åren 1935, 1936 och 1937 utgjort respektive 1,190,000,
1,354,000 och 1,465,000 kronor. Den relativa stegringen uppgick alltså år 1936 till 13.8 procent och år 1937 till 8.2 procent. Inkomststegringen under år 1937
har från och med september månad utvisat en för varje månad avtagande tendens.
I anslutning till de av riksräkenskapsverket antagna allmänna förutsättningarna rörande inkomstutvecklingen har emellertid ämbetsverket ansett sig kunna beräkna nettouppbörden av lotspenningar för såväl innevarande som nästkommande budgetår1 till samma belopp, som lotsstvrelsen i sin förestående beräkning angivit för budgetåret 1937/38, eller 3,200,000 kronor.
Riksräkenskapsverket har alltså i inkomsttabellen uppfört lotspenningar med 3,200,000 kronor.
Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter.
Beräknad Behållen „.
inkomst inkomst Stegring
kronor kronor kronor
Budgetåret 1932/33 ............... 1,500,000 1,561,538 37,462
» 1933/34 1,500,000 1,643,586 82^048
* 1934/35 1,500,000 1,762,033 118,447
* 1935/36 1,700,000 1,774,163 12,130
* 1936/37 1,800,000 1,915,582 141,419
» 1937/38 1,800,000
I skiivelse till riksräkenskapsverket den 5 november 1937 har patent- och registreringsverket angående beräknandet av ifrågavarande uppbörd under budgetåren 1937/38 och 1938/39 anfört bland annat följande:
»Från och med budgetåret 1929/30 genomfördes en betydlig sänkning av
patent- och varumärkesavgifterna, vilken--—- ganska avsevärt minskat
ämbetsverkets inkomster. Den ytterligare minskning, som sedermera under
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 77
vissa år inträffat, torde däremot vara att huvudsakligen tillskriva den då rådande ekonomiska depressionen.
Ifrågavarande inkomster hava under de fyra första månaderna av budgetåren 1932/33—1936/37 uppgått till, i jämna tusental, respektive 484,000,
502,000, 525,000, 542,000 och 579,000 kronor. Under samma månader innevarande budgetår hava de uppgått till, i jämna tusental, 648,000 kronor.
Ämbetsverket anser sig kunna beräkna patent- och varumärkes- samt registreringsavgifterna för budgetåret 1937/38 till 1,900,000 kronor och för budgetåret 1938/39 till samma belopp.»
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsttiteln patent- och varumärkessamt registreringsavgifter för budgetåret 1938/39 till 1,900,000 kronor.
Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register.
Enligt från överståtliållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter beräknas inkomsterna å titeln för vart och ett av budgetåren 1937/38 och 1938/39 bliva 103,000 kronor.
Med hänsyn till inkomsttillflödet å titeln under de båda sistförflutna budgetåren får riksräkenskapsverket för sin del förorda, att inkomsten av avgifter för registrering i förenings- m. fl. register i riksstaten för budgetåret 1938/39 upptages till enahanda belopp som under nu löpande budgetår eller till 110,000 kronor. I
Bidrag till försäkringsinspektionen.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 november 1937 bar försäkringsinspektionen meddelat, att inkomsterna av bidrag till försäkringsinspektionen under innevarande budgetår enligt verkställd beräkning komma att uppgå till 118,586 kronor, samt uppskattat inkomsten för budgetåret 1938/39 till samma belopp.
Riksräkenskapsverket bar i anslutning härtill och med lämplig avrundning beräknat inkomsttiteln bidrag till försäkringsinspektionen till 120,000 kronor.
78 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39,
III. Bidrag från folkpensioneringsfonden.
Denna inkomsttitel uppfördes första gången i riksstaten budgetåret 1936/ 37. Titeln beräknades till 18 miljoner kronor, utgörande det belopp, som antogs komma att för första halvåret 1937 från folkpensioneringsfonden tillföras staten. För sagda budgetår utgjorde den behållna inkomsten å titeln 21,955,686 kronor. Å riksstaten för nu löpande budgetår hava inkomsterna av bidrag från folkpensioneringsfonden upptagits med 46 miljoner kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1937 har pensionsstyrelsen meddelat, att någon noggrannare beräkning av bidraget från folkpensioneringsfonden för budgetåret 1937/38 ännu ej vore möjlig ävensom att motsvarande bidrag för budgetåret 1938/39 i en skrivelsen bilagd, till chefen för finansdepartementet överlämnad promemoria av den 30 september 1937 beräknats till 46.6 miljoner kronor.
I den överlämnade promemorian anföres följande:
»Folkpensioneringsfonden uppgick den 30 juni 1937 till 747 miljoner kronor och kommer alltså att den 30 juni 1938 uppgå till 767 miljoner kronor.
Vad ränteavkastningen beträffar, utgjorde densamma å pensionsförsäkringsfonden budgetåret 1934/35 4.47 procent och budgetåret 1935/36 4.32 procent samt budgetåret 1936/37 cirka 4.14 procent. I anledning härav torde det vara tillrådligt att för budgetåret 1938/39 räkna med en ränta å högst 3.85 procent, vilket skulle giva en ränteavkastning under budgetåret i fråga av 29.5 miljoner kronor. Använder man vidare den uppskattning av inflytande pensionsavgifter, som återfinnes å sid. 192 i propositionen nr 217 till 1935 års riksdag — 36 miljoner kronor för år 1937 och 38 miljoner kronor för 1940 — skulle man för budgetåret 1938/39 kunna räkna med ett avgiftsbelopp av 37 miljoner kronor.
Sammanlagt skulle sålunda folkpensioneringsfonden under budgetåret 1938/ 39 komma att tillföras 66.5 miljoner kronor i räntor och pensionsavgifter. Då härav 20 miljoner kronor skall användas till fondökning, skulle till statsverket kunna inlevereras 46.5 miljoner kronor, således något mera än vad som beräknades för budgetåret 1937/38.»
Mot den i promemorian verkställda, av pensionsstyrelsen åberopade beräkningen av inkomsten av bidraget från folkpensioneringsfonden har riksräkenskapsverket ej funnit skäl till erinran.
Riksräkenskapsverket har fördenskull i inkomsttabellen upptagit inkomsttiteln bidrag från folkpensioneringsfonden till 46,500,000 kronor.
IV. Diverse inkomster.
Bötesmedel.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 79
Ifrågavarande inkomster redovisades till och med budgetåret 1935/36 under den ouppdelade huvudinkomsttiteln »Diverse inkomster». Från och med budgetåret 1936/37 hava bötesmedlen uppförts såsom en särskild titel under överrubriken »Diverse inkomster».
Enligt av riksräkenskapsverket infordrade uppgifter beräkna överståthållarämbetet och länsstyrelserna inkomsterna av bötesmedel till 2,491,000 kronor under budgetåret 1937/38 och till 2,496,000 kronor under budgetåret 1938/39.
I anslutning till överståthållarämbetets och länsstyrelsernas ovanberörda beräkning har riksräkenskapsverket ansett sig för budgetåret 1938/39 kunna beräkna inkomsterna av bötesmedel till 2,500,000 kronor.
Totalisatormedel.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 2 november 1937 har lantbruksstyrelsen beräknat statsverkets inkomster av totalisatormedel för vart och ett av budgetåren 1937/38 och 1938/39 till 1,150,000 kronor.
Inkomsterna av totalisatormedel hava under de fyra första månaderna av innevarande budgetår stigit från 483,426 kronor under motsvarande period föregående budgetår till 509,321 kronor. Även om med hänsyn till den under innevarande budgetår inträdda inkomststegringen inkomsterna av totalisatormedel under budgetåret 1937/38 synas kunna beräknas till omkring 1.30 miljoner kronor, anser ämbetsverket likväl anledning saknas att för budgetåret 1938/39 räkna med högre belopp än det, som under budgetåret 1936/37 influtit, eller —- efter lämplig avrundning — 1.25 miljoner kronor.
På grund härav har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört totalisatormedel med 1,250,000 kronor.
Inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar.
Beräknad Behållen
inkomst inkomst Stegring
kronor kronor kronor
Budgetåret 1935/36 ................ 500,000 1,216,297
» 1936/37 2,250,000 4,062,296 2,845,999
» 1937/38 6,000,000
Ifrågavarande inkomster utgöra av aktiebolaget Tipstjänst till statsverket inlevererade överskottsmedel, överskottet av bolagets rörelse — efter avdrag av allmänna skatter — under ett verksamhetsår, vilket sammanfaller med det statliga budgetåret, inlevereras till statsverket under det nästföl-
80 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
jande budgetåret. Under innevarande budgetår hava inlevererats till statsverket 5,770,290 kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 november 1937 har aktiebolaget Tipstjänst meddelat, att bolagets nettoinkomst under budgetåret 1937/38 för inleverans till statsverket, efter avdrag av allmänna skatter, approximativt torde kunna beräknas till 7 miljoner kronor, vilket belopp alltså skulle komma att inflyta i statsverkets räkenskaper under budgetåret 1938/39. Bolaget har utgått från att antalet tävlingsveckor, som under sistförflutna verksamhetsår genom en under månaderna januari—mars försöksvis tillämpad inskränkning i verksamheten nedbragtes till 36, under innevarande verksamhetsår, i likhet med vad tidigare varit fallet, kommer att utgöra 42. Medelomsättningen för innevarande säsongs sjutton första tävlingsveckor har utgjort i runt tal 775,000 kronor, vilket belopp enligt en inom bolaget upprättad promemoria lagts till grund för beräknandet av inkomsten för innevarande verksamhetsår. Till jämförelse må nämnas, att under sistförflutna budgetår medelomsättningen för de första sjutton tävlingsveckorna utgjorde
709.000 kronor.
Ehuru inkomsterna å ifrågavarande titel givetvis påverkas av i flera hänseenden oberäkneliga faktorer, har riksräkenskapsverket ansett sig kunna ansluta sig till den av aktiebolaget Tipstjänst föreslagna höjningen av riksstatssiffran.
Riksräkenskapsverket har i enlighet härmed i inkomsttabellen upptagit inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar till 7,000,000 kronor.
Lotterimedel.
För vart och ett av budgetåren 1933/34—1935/36 har under »Diverse inkomster» inräknats ett belopp av 2 miljoner kronor såsom inkomst av lotterimedel. I riksstaten för budgetåren 1936/37 och 1937/38 hava lotterimedel uppförts som en särskild titel under diverse inkomster, med ett beräknat belopp för vartdera budgetåret av 1 miljon kronor.
Riksräkenskapsverket förutsätter, att av lotterimedel kommer att för budgetåret 1938/39 för allmänna budgetändamål tagas i anspråk minst samma belopp, som ingår i riksstaten för innevarande budgetår.
Riksräkenskapsverket har fördenskull i inkomsttabellen uppfört lotterimedel med 1,000,000 kronor.
Övriga diverse inkomster.
Inkomsttiteln »Övriga diverse inkomster» har uppförts i riksstaten såsom särskild titel första gången för budgetåret 1936/37 med ett beräknat belopp av 2,032,700 kronor. Den behållna inkomsten å titeln för sagda budgetår utgjorde 2,391,996 kronor. För nu löpande budgetår har inkomsten beräknats till 1,610,400 kronor.
Rörande beräkningen av inkomsttillflödet under budgetåret 1938/39 å till titeln Övriga diverse inkomster hänförliga olika huvudposter må anföras följande.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 81
Inkomsterna av fullföljdsavgifter beräknar riksräkenskapsverket med hänsyn till uppbörden under de båda sistförflutna budgetåren till 65,000 kronor.
Expeditionsavgifter, som till största delen inflyta till utrikesdepartementet, hava av nämnda departement beräknats för vart och ett av budgetåren 1937/38 och 1938/39 till 150,000 kronor. I överensstämmelse härmed upptager riksräkenskapsverket denna inkomstpost till 150,000 kronor.
Till arméförvaltningen hava under budgetåret 1936/37 inbetalats vissa licensavgifter med tillhopa 188,593 kronor, vilket belopp tillgodoförts förevarande inkomsttitel. Enligt vad riksräkenskapsverket inhämtat, beräknas inkomsterna av dessa avgifter under vart och ett av budgetåren 1937/38 och 1938/39 till omkring 180,000 kronor. I överensstämmelse härmed upptager riksräkenskapsverket en inkomstpost licensavgifter med 180,000 kronor.
Inkomsterna av indragna sportler hava av överståthållarämbetet och länsstyrelserna för budgetåret 1938/39 beräknats till 681,500 kronor. Med hänsyn till storleken av inkomsterna under budgetåren 1935/36 och 1936/37 anser sig riksräkenskapsverket kunna beräkna indragna sportler till 700,000 kronor.
Avbetalningar å av statsverket till avlösning av frälseskatteräntor förskjutna belopp hava under budgetåret 1936/37 uppgått till 91,203 kronor. Med hänsyn härtill uppskattar riksräkenskapsverket denna inkomstpost till 90,000 kronor.
Återbetalade ackords- och stödlån åt jordbrukare hava under sistförflutna budgetår redovisats med 422,216 kronor. Riksräkenskapsverket har för budgetåret 1938/39 uppskattat återbetalningar å ackords- och stödlån till 450,000 kronor. Riksräkenskapsverket vill emellertid erinra därom, att frågan om hithörande inkomsters budgettekniska behandling är föremål för särskilda överväganden, vartill likväl hänsyn icke kunnat tagas i förevarande sammanhang.
Posten övriga inkomster slutligen, vilken utgör en sammanfattning av flera smärre poster av olika slag har under budgetåret 1936/37 uppgått till 347,554 kronor. I anslutning härtill beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna under denna delpost till 350,000 kronor.
De beräkningar, för vilka här ovan redogjorts, sammanfattar riksräken-
skapsverket sålunda:
Fullföljdsavgifter..................................... kronor 65,000
Expeditionsavgifter................................... * 150,000
Licensavgifter............................................ ’> 180,000
Indragna sportler.................................... » 700,000
Avlösning av frälseskatteräntor............................ » 90,000
Återbetalade ackords- och stödlån åt jordbrukare........... » 450,000
Övriga inkomster............................. *_350,000
Summa kronor 1,985,000
Riksräkenskapsverket beräknar med stöd av vad ovan anförts den behållna inkomsten för budgetåret 1938/39 å titeln övriga diverse inkomster till avjämnat 2,000,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1038. 1 saml. Nr 1 Del 2. 6
82 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
B. Inkomster av statens kapitalfonder.
I. Statens affärsverksfonder. Postverket.
överskottet från postverket har i riksstaten beräknats och enligt budgetredovisningen influtit med:
Beräknad Behållen Stegring +
inkomst inkomst Nedgång —
kronor kronor kronor
Budgetåret 1932/33 ............ 13,500,000 13,161,720 —1,461,539
» 1933/34 15,500,000 16,544,902 + 3,383,182
» 1934/35 17,500,000 19,133,342 + 2,588,440
» 1935/36 18,500,000 19,921,841 + 788,499
* 1936/37 20,000,000 20,989,818 + 1,067,977
* 1937/38 18,000,000
Generalpoststyrelsen har i underdånig skrivelse den 13 november 1937 med förslag till beräkning av det inkomstöverskott av postverkets rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1938/39, anfört följande:
»I det förslag till riksstat för budgetåret 1937/38, som förelädes 1937 års riksdag, hade inkomstöverskottet av poströrelsen upptagits till 19 miljoner kronor. Sedan generalpoststyrelsen, efter under april månad 1937 verkställda beräkningar, meddelat, att styrelsen med hänsyn till de utgiftsökningar, som redan inträtt eller väntades inträda, dåmera beräknade kunna under ifrågavarande budgetår inleverera 17.2 miljoner kronor i överskottsmedel, föreslog Kungl. Maj:t — med hänsynstagande jämväl till den framtidsbedömning åt vilken riksräkenskapsverket tidigare givit uttryck —- i proposition nr 324 till 1937 års riksdag, att postverkets inkomstöverskott skulle i riksstaten för budgetåret 1937/38 upptagas till 18 miljoner kronor, vilket även skedde vid riksstatens fastställande. I förenämnda belopp ingå 2 miljoner kronor av vinstmedel från postsparbanken, avseende år 1936.
De förnyade beräkningar rörande det överskottsbelopp från postverket, som kan beräknas bliva inlevererat till statskassan under budgetåret 1937/38, hava givit vid handen, att generalpoststyrelsen, trots att postverkets driftkostnader innevarande år komma att bliva högre än vad vid driftkostnadsstatens uppgörande hösten 1936 samt i april 1937 beräknats, torde bliva i stånd att under sagda budgetår till statsverket inleverera ett belopp, som föga understiger det i riksstaten upptagna beloppet. Det ekonomiska resultatet av postverkets verksamhet under år 1937 — vilket ligger till grund för beräkningen av postverkets inkomstöverskott under budgetåret 1937/38 — beräknas nämligen nu ställa sig sålunda:
inkomster ........................94.5 miljoner kronor
driftkostnader.....................77.o » »
överskott.........................17.5 miljoner kronor.
Härav utgöras, såsom ovan nämnts, 2 miljoner kronor utav postsparbankens vinstmedel. Därest detta belopp frånräknas, utgör det beräknade överskottet 15.6 miljoner kronor.
Kiksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 83
Av överskottet för år 1937 hava 3.5 miljoner kronor inlevererats till statskassan under budgetåret 1936/37. Återstoden, 14 miljoner kronor, av ovan upptagna överskott för 1937 beräknas jämte 3.5 miljoner kronor av 1938 års överskott kunna överlämnas till statskassan under budgetåret 1937/38.
Vid beräkningen av det inkomstöverskott av poströrelsen, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1938/39, har generalpoststyrelsen ansett sig kunna utgå ifrån, att nuvarande för näringslivet gynnsamma konjunkturläge skall fortfara även under hela nästkommande år samt att poströrelsen på grund härav skall förete en viss uppgång. Beträffande driftkostnaderna förutsättes, att inga väsentliga rubbningar skola inträda i den nuvarande inhemska prisnivån. Styrelsen har vidare räknat med att det procentuella dyrtidstillägget kommer att utgå efter en levnadskostnadsindex av 166 samt att nuvarande avlönings-, pensions- och dyrtidstilläggsbestämmelser komma att bibehållas oförändrade även under år 1938. Vid beräkningen av det överskottsbelopp, vilket kommer att inlevereras till statskassan under nu ifrågavarande budgetår, har, i överensstämmelse med vad som tidigare skett i motsvarande fall, generalpoststyrelsen ansett sig böra grunda beräkningen på postverkets driftresultat under kalenderåret 1938.
Av postverkets inkomster är frankoteckensuppbörderi den viktigaste. Ifrågavarande uppbörd, till vilken i detta sammanhang hänföras, förutom för försålda frankotecken influtna medel och vid postgirokontoret debiterade postavgifter, avgifter för frankostämpling och masskorsband samt ersättning för postbefordran av tjänsteförsändelser och för postverkets bestyr med skatteuppbörd i Stockholms stad, representerar mer än tre fjärdedelar av postverkets sammanlagda inkomst. Frankoteckensuppbörden är i hög grad beroende av det allmänna konjunkturläget och fördenskull vansklig att längre tid i förväg beräkna med någon större grad av säkerhet.
För år 1937 kalkyleras nu frankoteckensuppbörden till omkring 71.2 miljoner kronor. Då motsvarande uppbördssiffra för år 1936 belöpt sig till ungefär 69.4 miljoner kronor, utgör alltså ökningen cirka 1.8 miljoner kronor eller nära 2.ö °/o. Emellertid inflöto under år 1936 vissa tillfälliga inkomster, vadan den ökning av frankoteckensuppbörden, som hänför sig till dennas normala stegring, torde vara något större. De tillfälliga inkomsterna äro visserligen svåra att fixera, men den normala ökningen kan beräknas överstiga 3 °/o.
Jämväl för år 1938 torde böra räknas med en ökning av frankoteckensuppbörden. Under antagande av att nuvarande för näringslivet gynnsamma konjunkturläge kommer att fortbestå även under nästa år, vågar styrelsen räkna med en ytterligare stegring av frankoteckensuppbörden av omkring 1.8 miljon kronor, motsvarande 2.5 °/o av 1937 års frankoteckensuppbörd.
Frankoteckensuppbörden för år 1938 beräknas således till 73 miljoner kronor.
Postverkets sammanlagda inkomster i tidningsrörelsen, nämligen för postabonnerade tidningar, utgivarkorsband och tidningsbilagor, hava under innevarande år visat en fortgående ökning och torde komma att uppgå till omkring 8.5 miljoner kronor.
För år 1938 anser generalpoststyrelsen sig kunna räkna med att i tidningsrörelsen skola inflyta tillhopa 8.7 miljoner kronor.
Det belopp, som här upptages såsom inkomst an postgirorörelsen, utgöres av den ersättning, som postverket — utöver inflytande avgifter, vilka redan
84 Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
medtagits vid beräkningen av frankoteckensuppbörden -— tillgodoföres dels för täckande av de direkta utgifterna för postgirokontoret och de särskilda postgiroavdelningarna, dels ock för postgirogöromålens handläggning å postanstalterna. Denna inkomst kalkyleras nu till sammanlagt 5,050,000 kronor.
Postverkets inkomster av postsparbanksrörelsens handhavande bestå likaledes av gottgörclse för verkets direkta utgifter för rörelsegrenens räkning samt ersättning för postanstalternas handläggning av det med rörelsen förenade arbetet. De direkta utgifterna, vilka ingå i resp. anslagsbelopp å postverkets driftkostnadsstat, hava för år 1938 beräknats till 2,200,000 kronor. Ersättningen för postsparbanksgöromålens handläggning å postanstalterna, vilken utgår enligt i kungl. brev till generalpoststyrelsen den 8 december 1933 fastställda grunder, har för år 1938 kalkylerats till 2,380,000 kronor. Generalpoststyrelsen beräknar sålunda den sammanlagda inkomsten av postsparbanksrörelsen till i runt tal 4.6 miljoner kronor.
Övriga inkomster av inrikes rörelsen, nämligen avgifter för fackavläggning, registrering av värdeförsändelser, bokföring av postavgifter, expediering av lösväskor m. m., beräknar generalpoststyrelsen komma att under år 1938 uppgå till ungefär samma belopp, som nu väntas inflyta under innevarande år, eller omkring 450,000 kronor.
I inkomster av den utrikes rörelsen beräknas under innevarande år komma att inflyta i runt tal 1.2 miljon kronor. För år 1938 anses ifrågavarande inkomster kunna upptagas till 1,225,000 kronor.
I fråga om postverkets inkomster av bestyr vid sidan av postverkets egentliga verksamhet beräknas en icke oväsentlig ökning komma att inträda, främst beträffande postverkets ersättning för utbetalning av folkpensioner. Antalet dylika utbetalningar har nämligen avsevärt ökats från och med innevarande års början beroende på att ett stort antal pensionstagare, som tidigare erhöll pensionen kvartalsvis, numera till följd av pensionsbeloppens höjning bekommer denna månadsvis.
I nedanstående sammanställning upptagas de belopp, som beräknas inflyta för de bestyr, varom här är fråga, under åren 1937 och 1938.
Ersättning för
kronoskatteuppbörd på landsbygden...............
försäljning av statsstämplar.......................
centralupphandling av papper m. m. för övriga statsmyndigheter ...................................
utbetalning av folkpensioner......................
försäljning av radiolicenser.......................
Summa
År 1937 kronor
793,400
35,000
357,684
1,455,084
År 1938 kronor
810,000
30,000
1,790,000
Av medel tillhörande postverkets förnyelsefond har generalpoststyrelsen, med stöd av bemyndigande, som lämnats i kungl. brev den 20 juni 1930, med en uppsägningstid av fem år hos riksgäldskontoret deponerat ett belopp av för närvarande 10,665,901 kronor. Den under år 1938 inflytande räntan å dessa medel, vilken skall upptagas bland postverkets driftinkomster, beräknas uppgå till cirka 385,000 kronor.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 85
Under de senaste åren har en del av postsparbankens vinstmedel för nästföregående år inräknats i postverkets överskott och inlevererats till statskassan. Sålunda har under innevarande år inlevererats 2 miljoner kronor av föregående års vinst. Enligt vad nu kan förutses torde postsparbankens vinst för innevarande år på grund av ökade driftkostnader^ och lägre medelränta på det fast placerade kapitalet bliva mellan en och två^ miljoner kronor mindre än under år 1936. Vid sådant förhållande och då det under förhandenvarande omständigheter därjämte synes önskvärt, att ytterligare avsättning till reservfonden, som i förhållande till det upplånade kapitalet är alltför liten, må kunna ske, anser generalpoststyrelsen, efter överläggning med postsparbanksfullmäktige, att något belopp av postsparbankens vinst för innevarande år icke bör disponeras för riksstatsändamål.
En sammanställning av de i det föregående under olika huvudgrupper upptagna inkomstposterna för år 1938 ter sig sålunda:
frankoteckensuppbörd......................................kr. 73,000,000
inkomster i tidningsrörelsen................................. * 8,700,000
» av postgirorörelsen............................... * 5,050,000
» » postsparbanksrörelsen.......................... » 4,600,000
övriga inkomster av inrikes rörelsen......................... f> 450,000
inkomster av utrikes rörelsen............................... * 1,225,000
» » bestyr vid sidan av postverkets egentliga verksamhet » 1,790,000
ränta å förnyelsefonden................... *_385,000
Summa inkomster kr. 95,200,000.
Mot sistnämnda belopp svara utgifter, som i samtidigt härmed avgivet förslag till driftkostnadsstat för år 1938 upptagits till 83 miljoner kronor. Ett överskott å 12.2 miljoner kronor beräknas alltså uppstå å postverkets rörelse för sagda år.
Enär det belopp av 1938 års överskott, som kommer att inlevereras under budgetåret 1937/38, kan antagas bliva ungefär lika stort som det belopp av 1939 års överskott, som kommer att inlevereras under budgetåret 1938/39, kan överskottet av poströrelsen för sistnämnda budgetår beräknas till enahanda belopp som överskottet för räkenskapsåret 1938, eller 12.2 miljoner kronor.
I anslutning till vad ovan anförts föreslår generalpoststyrelsen, att inkomstöverskottet av postverkets rörelse i riksstaten för budgetåret 1938/39 upptages till 12,200,000 kronor.i>
Enligt postverkets räkenskaper för år 1936 och enligt generalpoststyrelsens förestående beräkningar för aren 1937 och 1938 skulle postverkets bokförda respektive beräknade inkomster, utgifter och överskott för vart och ett av åren 1936—1938 kunna sammanfattas sålunda:
1986 1937 1938
Beräknat
Enligt bokslutet
Miljoner kronor
Beräknat
Inkomster................... 92.4 94.5 95.2
Utgifter..................... 71.4 77.0 83.0
Överskott 21.0 17.5 12.2
1 de för åren 1936 och 1937 redovisade bruttoinkomsterna ingå vinstmedel från postsparbanken med 3.0 miljoner kronor för år 1936 och med 2.0 miljö-
86 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
ner kronor för år 1937, medan för år 1938 något ianspråktagande av postsparbanksmedel icke förutsatts skola ske. Bortser man från sistnämnda inkomstslag, räknar generalpoststyrelsen för år 1938 med en stegring av bruttoinkomsterna om 2.7 miljoner kronor. Då utgifterna för samma år beräknas stiga med 6.0 miljoner kronor, skulle minskningen av överskottet av den egentliga postverksrörelsen för år 1938 stanna vid 3.3 miljoner kronor.
Under förutsättning att någon begränsning av den för år 1938 beräknade utgiftsstegringen icke låter sig genomföra, finner riksräkenskapsverket generalpoststyrelsens beräkning av överskottet å den egentliga postverksrörelsen icke i och för sig giva anledning till erinran.
Riksräkenskapsverket anser emellertid, att ett om än minskat belopp av postsparbankens vinstmedel bör kunna tagas i anspråk för nästkommande statsreglering.
Med iakttagande härav hemställer riksräkenskapsverket, att i riksstatsförslaget för budgetåret 1938/39 inkomsten av postverket uppföres med
13,000,000 kronor.
T elegraf verket.
överskottet från telegrafverket har i riksstaten beräknats och enligt budgetredovisningen influtit med:
Stegring + Nedgång — kronor
+ 1,684,163 + 2,661,534 + 5,540,048 — 112,737 + 412,083
I underdånig skrivelse den 12 november 1937 har telegrafstyrelsen avgivit förslag i fråga om beräkning av det inkomstöverskott av telegrafverkets rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1938/39. Styrelsen har i skrivelsen anfört följande:
»Storleken av telegrafverkets inkomster och deras årliga stegring under senaste tioårsperioden framgå av efterföljande tablå:
Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 87
För år 1937 beräknar telegrafstyrelsen enligt närslutna bilaga inkomsterna till omkring 130,430,000 kronor, innebärande en ökning från år 1936 med
9.554.000 kronor eller 7.9 procent. o
För år 1938 har telegrafstyrelsen ansett sig böra räkna med någon avmattning i abonnenttillströmningen och trafikökningen jämfört med den rekordartade ökningen under innevarande år. Enligt av Kungl. Maj:t den 30 juni 1937 fastställda ändringar av telefonreglementet komma dessutom vissa taxesänkningar att genomföras dels den 1 januari, dels den 1 juli 1938, vilka sänkningar beräknas medföra en minskning av telegrafverkets inkomster för nämnda år med omkring 2,000,000 kronor. Med hänsyn härtill hava inkomsterna för år 1938 av telegrafstyrelsen beräknats till 135,280,000 kronor, motsvarande en ökning från år 1937 med 4,850,000 kronor.
Driftkostnaderna för år 1937 fastställdes den 30 december 1936 av Kungl. Maj:t till 90,430,000 kronor, vilket belopp med hänsyn till utav riksdagen beslutad provisorisk lönereglering m. m. den 23 juli 1937 höjdes till
92.340.000 kronor. De verkliga kostnaderna för året komma enligt nu verk-
ställda beräkningar att uppgå till omkring 95,650,000 kronor, ökningen utöver det beräknade beloppet har i huvudsak föranletts dels av ökade materielpriser, dels av den starkt stegrade omfattningen av telegrafverkets rörelse under året. „
I det förslag till stat för telegrafverkets driftkostnader for ar 1938, som samtidigt härmed avges, och vari styrelsen utgått ifrån dels att dyrtidstillläggen under hela år 1938 skola utgå efter en levnadskostnadsindex av 166, dels att inga väsentliga rubbningar skola inträda i nuvarande inhemska prisnivå, hava kostnaderna blivit beräknade till omkring 101,825,000 kronor.
överskottet av telegrafverkets rörelse under de senaste tio åren har utgjort:
Procent å i medeltal disponerat kapital
Enligt ovan gjorda beräkningar över inkomster och driftkostnader samt förhandsberäkningar rörande den sannolika storleken av det i medeltal disponerade kapitalet skulle överskottet för aren 1937 och 1938 utgöra.
Procent å i medeltal disponerat kapital enligt tidigare enligt av riksräken-
Är Kronor beräknings- skapsverket tillsätt lämpade nya grunder
1937 ........... 34,780,000 8.38 8.05
1938 ........... 33,455,000 7.39 7.14
Enär överskottet å telegrafverkets rörelse för första halvåret 1939, såvitt nu kan beräknas, bör utvisa en stegring jämfört med motsvarande tid året förut torde överskottet för budgetåret 1938/39 kunna beräknas till omkring
88 Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
34,000,000 kronor. Telegrafstyrelsen får därför föreslå, att telegrafverket i nksstaten för budgetåret 1938/39 upptages sålunda:
Inkomst av statens produktiva fonder.
2. Telegrafverket .............................. 34,000,000 kronor.»
I den uti skrivelsen åberopade bilagan har telegrafstyrelsen angivit telegrafverkets inkomster för åren 1936—1938 sålunda, i tusental kronor:
Telejon inkomster:
Inträdes-, anläggnings- och abonnemangsavgifter m. m........................
Samtalsavgifter........................
Telegraf inkomster.........................
Radioinkomster:
Radiolicensavgifter.....................
Radioabonnemangsavgifter m. m........
Summa
Enligt de av telegrafstyrelsen meddelade uppgifterna har förräntningen av det i telegrafverket investerade kapitalet, vilken under åren 1927—1934 oavbrutet stegrats, därefter varit stadd i nedgång, som för år 1938 skulle ytterligare accentueras. Med hänsyn till å ena sidan de taxesänkningar, som funnits lämpligt vidtaga och om vilka riksräkenskapsverket icke haft att yttra sig, samt å andra sidan de ökade kostnaderna för materiel och löner, synes det icke vara tillrådligt att mera avsevärt höja den av telegrafstyrelsen gjorda beräkningen av inkomstöverskottet för nästkommande budgetår.
Telegrafstyrelsens i dess inkomstberäkningar meddelade uppskattningar av respektive löpande kalenderårs inkomster hava emellertid under en följd av år visat sig vara uppgjorda med alltför stor försiktighet. Nedan hava sammanställts de av telegrafstyrelsen preliminärt beräknade och de i räkenskaperna redovisade nettoinkomsterna under åren 1928—1937.
Nettoöverskott
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 89
Med beaktande av den sålunda vunna erfarenheten ävensom den av telegrafstyrelsen omnämnda, rekordmässiga utvecklingen av telegrafverkets rörelse under senaste tid anser sig riksräkenskapsverket kunna göra det antagandet, att nettoöverskottet för kalenderåret 1937 kommer alt ej obetydligt överskrida 35 miljoner kronor. Med utgångspunkt härifrån synes i riksstatsförslaget för budgetåret 1938/39 telegrafverkets överskott kunna höjas med 1 miljon kronor utöver vad telegrafstyrelsen föreslagit eller till 35 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket föreslår alltså, att inkomsterna av telegrafverket för budgetåret 1938/39 beräknas till 35,000,000 kronor.
Statens järnvägar.
Överskottet från statens järnvägar har i riksstaten beräknats och enligt budgetredovisningen influtit med:
Järnvägsstyrelsen har i underdånig skrivelse den 3 december 1937 med förslag till beräkning av den behållna inkomst av statens järnvägar, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1938/39, yttrat sig sålunda:
»För innevarande räkenskapsår föreligga exakta uppgifter enligt bokföringen över inkomsternas, utgifternas och behållningens storlek till och med september månad, för oktober månad föreligga jämväl motsvarande uppgifter, om ock preliminära, för november och december slutligen finnas gjorda förhandsberäkningar. Nedanstående detaljerade sammanställning av statens järnvägars inkomster, utgifter och överskott under första och andra halvåret 1937, sådana de, på sätt nedan närmare angivits, förutberäknats och sådana de blivit, eller vad det senare halvåret angår, numera väntas bliva, lämnar vägledning för beräkning av blivande behållning under år 1938 och under budgetåret 1938/39.
Däri upptagna beräknade inkomster ligga i nivå med de senaste forutberäkningarna för innevarande budgetår, inkomsterna äro, med andra ord uttryckt, av den storlek, som erfordras för att överskottet av statens järnvägar under’ budgetåret 1937/38 skall uppgå till i riksstaten upptaget belopp 30 miljoner kronor. För därvid gjorda antaganden finnes redogjort i Kungl. Maj :ts proposition nr 324/1937; de specificerade årssummorna förekomma först i järnvägsstyrelsens skrivelse till finansdepartementet den 27 augusti 1937, ur vilken skrivelse jämväl framgår summornas i fråga fördelning pa halvår. — Utgifterna åter äro upptagna enligt av Kungl. Maj:t fastställda kostnadsstater (inklusive tillägg).
90 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
Beräknade och uppnådda ekonomiska resultat för år 1937.
Vad gäller ovanstående regleringsposter, får järnvägsstyrelsen hänvisa till
årets statsverksproposition, inkomsterna sid. 40—41. Tecknet (_) innebär
att beloppen ifråga fonderas i och för täckning av eventuella underskott under senare ar inom löpande avräkningsperiod. Uppdelningen å halvår har valts sa, att det resterande överskottet för malmbanan blir ungefär jämnt fördelat.
De under rubriken beräknade resultat anförda inkomstsummorna motsvara närmast det läge, som förefanns under första kvartalet 1937. Sammanställningen visar alltså, att sedan sagda tidpunkt trafikomfattningen ytterligare okats särskilt ifråga om godsbefordran.
För erhållande av ett mått å utvecklingen under senaste året torde emellertid vara lämpligast välja en något längre tillbaka i tiden liggande jämlorelseniva, nämligen den trafikrörelse som uppnåtts hösten 1936 och vilken
1 Beträffande november—december nu beräknade.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 91
motsvarar de reguljära förhandsberäkningarna för innevarande budgetår, vilka järnvägsstyrelsen meddelat i sin underdåniga skrivelse den 2 december 1936. Man erhåller sålunda också jämförbarhet mellan följande uppgifter för år 1937 och därmed parallellställda uppgifter för tidigare år.
Inkomster i miljoner kronor.
Jämföras de för år 1934 beräknade inkomsterna, vilka motsvarade läget hösten 1933, med motsvarande faktiska siffror för år 1937, kominer man för såväl person- som godstrafik till en stegring med drygt Vs, uppnådd successivt under 4 år. — Medan emellertid utvecklingen ifråga om persontrafiken varit särdeles jämn, har godstrafiken — som vanligt — förändrats mera stötvis.
Vad beträffar utsikterna för framtiden, kan nu som tidigare framhållas, att uppgången i järnvägstrafiken, sådan den tett sig, icke varit ett isolerat fenomen eller hänförligt till kommunikationspolitiska åtgärder utan burits upp av konjunkturvågen. Någon mer betydande tillbakagång i trafikrörelsen torde följaktligen icke vara att befara annat än i samband med en försvagning av den allmänna ekonomiska konjunkturen.
Förtecken till ett sådant omslag ha ju under senaste tid ingalunda saknats, särskilt om frågan betraktas från internationell synvinkel. Det synes emellertid finnas starka skäl antaga eller åtminstone hoppas, att tecknen ifråga icke bebåda det definitiva slutet på nuvarande högkonjunktur utan blott en mera tillfällig försvagning, sådan som uppträtt även under föregående konjunkturperioder, att man alltså närmast skulle stå inför en parallell till det bakslag, som inträffade hösten 1924 och varade under nästan hela år 1925.
I vilket fall som helst torde det icke kunna komma ifråga att för instundande budgetår räkna med fortsatt stegring av järnvägstrafiken. Även den trafikrörelse, som förefunnits under innevarande höst, synes ligga på en väl hög nivå för att denna lämpligen skulle kunna antagas hävdad under så lång tid, som det här är fråga om.
Enär emellertid å andra sidan ingen nedgång hittills registrerats vare sig inom samfärdseln eller för den industriella produktionen i vårt land, vill det synas järnvägsstyrelsen försvarligt att för 1938 antaga samma inkomstbelopp, som numera påräknas för år 1937, med justering blott för trafiken å de järnvägslinjer, vilka under sistnämnda år inlemmats i statsbanenätet. — För första halvåret 1939 skall som vanligt räknas med lika höga inkomster som för samma månader 1938.
Det nu anförda avser närmast den allmänna trafiken. Även ifråga om lapplandsmalmen synas emellertid analoga antaganden vara skäliga, trots att styrelsen där kan bygga på från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag erhållna uppgifter, vilka peka på en ännu något större trafik. — Den topptrafik, för vilken sagda bolag nu planerar och för vars möjliggörande en avtalsändring bebådats, ligger nämligen så nära övre gränsen av vad överhuvud kan presteras, att inläggandet av någon marginal för oförutsedda stör-
92 Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
ningar synes påkallat i här förevarande sammanhang. Styrelsen har alltså för år 1938 gentemot innevarande år blott inlagt en inkomstökning motsvarande den vid instundande årsskifte skeende höjningen i fraktsatserna.
Enligt föreliggande förslag till kostnadsstat har man att räkna med följande utgiftsbelopp (i runda tal).
Miljoner kronor
Statens järnvägar, exkl. malmbanan........ 187.6
Malmbanan............................ 16.3
Tillsammans 203.9
Vad beträffar första halvåret 1939, saknas ännu fasta hållpunkter för en mera exakt beräkning av utgifterna, dessa må därför, på sätt vid tidigare beräkningar brukat ske, antagas oförändrade från år 1938.
Under angivna förutsättningar beräknas 1938 års ekonomiska resultat för statens järnvägar, inklusive automobiltrafik m. m., bliva följande:
År 1938 Miljoner kronor
Statens järnvägar, utom malmbanan.
Inkomster.
Persontrafik............................ 81.3
Post.................................. 9.2
Godstrafik............................. 113.0
Övriga inkomster........................ 3.0
Summa inkomster 206.5
Utgifter 187.6
Överskott 18.9
Malmbanan.
Inkomster.
Persontrafik............................ l.o
Post.................................. 0.15
Godstrafik............................. 1,4
Lapplandsmalm......................... 33.3
Övriga inkomster............. q. 15
Summa inkomster 36.0 Utgifter 16.3
Överskott, före reglering för garantitillägg 19.7 Reglering för garantitillägg................. — 7.7
Överskott enligt bokföringen............. 12.0
Överskott för statens järnvägar.............. 30.9
För år 1938 skulle alltså det bokförda överskottet av statens järnvägar uppgå till i runt tal 31 miljoner kronor mot
42.2 miljoner kronor för år 1937,
39.2 » » » » 1936 och
35.1 » » > » 1935.
Riksrlikenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 93
Enligt ovan omförmälda antaganden beträffande inkomster och utgifter under l:a halvåret 1939 — vilka antaganden överensstämma med en praxis, från vilken avsteg gjorts endast undantagsvis — skulle jämväl budgetåret 1938/39 komma att uppvisa ett bokfört överskott av 31 miljoner kronor.
Mot detta belopp är att ställa statens järnvägars kalkylatoriska andel i riksgäldskontorets räntebörda. För kalenderåret 1937 har denna andel beräknats till 33 miljoner kronor. Härvid har, i överensstämmelse med vad tidigare plägat ske, bortsetts från de kapitalbelopp, som investerats i och för elektrifieringen av de bandelar, vilkas elektriska anläggningar ännu icke blivit tagna i bruk. För budgetåret 1938/39 har man att räkna med ett högre belopp räntepliktigt kapital än för år 1937, beroende i huvudsak av elektrifierings arbetenas fortskridande. Å andra sidan bör den sedan nagra år pågående sänkningen av den allmänna räntenivån medföra någon nedgång i den genomsnittsräntefot, efter vilken statens järnvägars andel av statsverkets totala räntebörda beräknas, varmed erhålles viss men ej fullständig kompensation. Beräkningarna sluta på en total räntebörda för budgetåret 1938/39 av 33.3 miljoner kronor.
Trots att det allmänna läget å transportmarknaden har karaktären av en fullt utbildad högkonjunktur, vilket förhållande antagits bliva bestående för här ifrågavarande kalkylationsperiod, kunna således statens järnvägar pa grund av de våldsamt stigande driftsutgifterna, främst direkta och indirekta personalkostnader, icke förväntas komma att för instundande budgetår lämna överskott tillräckligt för täckning av den kalkylerade räntekostnaden å statens järnvägars i första hand räntepliktiga kapital av lånemedel samt alltså ej heller bereda några medel till kompensation av förlusterna under senaste lågtrafikperiod.
Förestående uppgifter avse resultatet enligt statens järnvägars räkenskaper. Såsom av tablåernas sidorubriker framgår, förväntas emellertid för såväl 1937 som 1938 samtliga inkomster inflyta i vanlig ordning och således bliva disponibla för statsregleringen. Enär, å andra sidan, de sista mellanhavandena mellan statens järnvägar och Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag enligt 1934 års malmavtal blivit uppgjorda i och med räkenskapsavslutningen för år 1936, är för framtiden icke att räkna med någon s. k. fraktförhöjning enligt sagda avtal. — Från och med år 1937 äro förhållandena alltså i så måtto normala, att nödvändighet icke föreligger i inkomstkalkylerna uppehålla den tidigare under en längre följd av år iakttagna skillnaden mellan bokföringsmåssigt och kassamässigt överskott.
överskottet -— bokföringsmässigt liksom kassamässigt — för budgetåret 1938/39 skulle alltså uppgå till 31 miljoner kronor, och kan fördelningen å räkenskapsår antagas bliva ungefärligen följande:
överskott avseende år 1938............ 18 miljoner kronor
» » » 1939............ 13 » » .
Förenämnda överskott för statens järnvägar under budgetåret 1938/39 är icke identiskt med den för samma års riksstat beräkningsbara inkonrsten av statens järnvägar, vilken omfattar en något tidigare period. Enligt här gjorda antaganden ifråga om trafikutvecklingen påverkar emellertid denna förskjutning i tid icke beloppets storlek utan blott fördelningen därav å räkenskapsår. Även det inlevererbara beloppet, vilket jämlikt den nu följda ordningen för leveranserna kommer att avse tiden 1 maj 1938—30 april 1939 kan alltså beräknas till 31 miljoner kronor, varav dock 23 miljoner kronor avse räkenskapsåret 1938 och blott 8 miljoner kronor år 1939.
94 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
Under hänvisning till vad sålunda anförts, får järnvägsstyrelsen föreslå, att i riksstaten för budgetåret 1938/39 såsom inkomst av statens järnvägar upptages ett belopp av 31 miljoner kronor.»
Järnvägsstyrelsens förestående beräkning av statens järnvägars överskott finner riksräkenskapsverket i och för sig stå i överensstämmelse med de allmänna antaganden rörande konjunkturutvecklingen, från vilka riksräkenskapsverket vid sin inkomstberäkning utgått.
Beträffande den av järnvägsstyrelsen föreslagna fortsatta balanseringen av en del av vinsten å malmbanan i inkomstutjämnande syfte, vilken anord-, ning godtagits för nu löpande budgetår, får riksräkenskapsverket emellertid framhålla, att de speciella förhållanden, som innevarande budgetår motiverat en dylik fondering av vinstmedel från malmbanan, icke kunna tillmätas samma betydelse efter genomförandet av de utav riksdagen godtagna nya principerna för budgetens balansering. Enligt den nya uppställningen av riksstaten förutsättes nämligen, att om under ett budgetår uppkommer underskott budgeten för detta år även skall framstå såsom icke balanserad. Vad nu sagts skola gälla för hela budgeten, synes riksräkenskapsverket vara tillämpligt beträffande del av budgeten och sålunda även för varje särskild inkomsttitel. Riksräkenskapsverket anser sig emellertid i nuvarande läge icke böra påyrka någon omedelbar ändring i förevarande avseende.
I enlighet med vad riksräkenskapsverket sålunda anfört, får ämbetsverket tillstyrka, att i riksstatsförslaget för budgetåret 1938/39 statens järnvägars överskott uppföres med 31,000,000 kronor.
Statens vattenfallsverk.
överskottet för statens vattenfallsverk har i riksstaten beräknats och enligt budgetredovisningen influtit med:
I underdånig skrivelse den 23 november 1937 har vattenfallsstyrelsen framlagt förslag till beräkning av det inkomstöverskott å statens vattenfallsverks rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1938/39. Styrelsen yttrar sig härvid sålunda:
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 95
»Vattenfallsstyrelsen har beräknat statens vattenfallsverks driftöverskott för kalenderåret 1938 i enlighet med nedanstående tabell:
Rörande beräkningen av ifrågavarande driftöverskott får vattenfallsstyrelsen anföra följande.
Inkomsterna.
Beträffande kraftverken ha inkomsterna för år 1938 beräknats höjda med netto 3,305,000 kronor i förhållande till den för innevarande år lämnade beräkningen. Av denna ökning härröra 807,000 kronor från ökad kraftleverans till statens järnvägar för elektrisk järnvägsdrift och 2,633,000 kronor från stegrad kraftavsättning i övrigt. Övriga inkomster ha däremot minskats med 135,000 kronor, beroende på att ränteavkastningen å förnyelsefondsmedlen räknats efter 3.6 procent i stället för efter 4 procent för innevarande år.
För kanalverken har beräknats en ökning av de för innevarande år beräknade inkomsterna med 138,000 kronor, väsentligen beroende på ökad kanaltrafik. Fastighetsförvaltningens inkomster ha beräknats ökade med 110,000 kronor, bland annat på grund av tillkomsten av nya fastigheter.
Driftkostnaderna.
I sitt samtidigt avlåtna förslag till driftkostnadsstat för statens vattenfallsverk under år 1938 har vattenfallsstyrelsen beräknat driftkostnaderna för nämnda år till 23,777,000 kronor, innebärande en ökning av 3,291,000 kronor i förhållande till den för innevarande år fastställda driftkostnadsstaten, vilken emellertid är 38,000 kronor lägre än som beräknats i motsvarande statförslag.
Härvid ha kraftverkens driftkostnader beräknats ökade med 3,091,000 kronor, varav 1,570,000 kronor belöpa på drift och underhåll av särskilda förvaltningsobjekt, 686,000 kronor på allmänna omkostnader och 835,000 kronor på avsättning till förnyelsefond.
Utav ökningen i kostnaderna för drift och underhåll av särskilda förvaltningsobjekt hänför sig den övervägande delen, 1,180,000 kronor, till beräk-
96 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
nåd ökning av kostnader för bränsle vid Västerås ångkraftstation. Denna ökning beror på höjda bränslepris samt på ökad ångkraftproduktion, som betingas dels av att vattentillgången vid statens kraftstationer under år 1938 beräknas bliva något mindre än under ett normalår, dels av det stegrade kraftbehovet, som måste tillgodoses med ångkraft i ökad omfattning, intill dess den pågående utbyggnaden av ny vattenkraft kan tagas i användning.
Utav de allmänna omkostnadernas höjning hänföra sig 260,000 kronor till ökning av gemensamma driftkostnader, varjämte 185,000 kronor utgöra ökning i lokalförvaltningens administrationskostnader. Vidare ha diverse kostnader och oförutsedda utgifter upptagits till ett med 165,000 kronor höjt belopp.
Kanalverkens och fastighetsförvaltningens driftkostnader ha höjts med
200,000 kronor, bland annat på grund av vissa planerade större underhållsarbeten och nytillkomna ränteutgifter för inköpta fastigheter i Stockholm.
Under budgetåret 1938/39 torde av 1939 års överskott för kraftverken kunna inlevereras till statsverket ett belopp, som med 500,000 kronor överstiger vad som av 1938 års överskott inlevereras under budgetåret 1937/38. Den totala inlevereringen från kraftverken under förstnämnda budgetår skulle således uppgå till 20,250,000 + 500,000 = 20,750,000 kronor.
I enlighet med vad sålunda anförts får vattenfallsstyrelsen föreslå, att det inkomstöverskott å statens vattenfallsverks rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1938/39, beräknas på följande sätt:
Kraftverk............................ kronor 20,750,000
Kanalverk........................... » 450,000
Fastighetsförvaltning.................. » 300,000
Summa kronor 21,500,000.»
Vattenfallsstyrelsens förestående beräkning av statens vattenfallsverks överskott under budgetåret 1938/39 har icke givit riksräkenskapsverket anledning till annan erinran, än att det för kraftverken antagna överskottet synes kunna i någon mån höjas.
Till stöd för riksräkenskapsverkets uppfattning i angivna avseende får ämbetsverket hänvisa till efterföljande sammanställning över utvecklingen av kraftverkens till statsverket inlevererade överskott under den senast förflutna femårsperioden.
1932/33
1933/34
1934/35
1935/36
1936/37
Behållen inkomst Milj. kr.
20.05 Stegring
/o
2.89 1.69
5.89 11.54
4.21 Såsom framgår av sammanställningen har kraftverkens överskott under redovisningsperioden, som omfattar såväl budgetår under utpräglad lågkonjunktur som budgetår under utpräglad högkonjunktur, oavbrutet stegrats.
Med utgångspunkt härifrån och under iakttagande av de av riksräkenskapsverket antagna allmänna förutsättningarna rörande konjunkturutvecklingen har riksräkenskapsverket ansett sig kunna höja det av vattenfallssty-
Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 97
relsen angivna överskottet av kraftverken för nästkommande budgetar med
500,000 kronor.
Riksräkenskapsverket får fördenskull hemställa, att inkomsterna från kraftverken, kanalverken och fastighetsförvaltningen för budgetåret 1938/39 beräknas till respektive 21,250,000 kronor, 450,000 kronor och 300,000 kronor och alltså för statens vattenfallsverk såsom helhet till 22,000,000 kronor.
Domänverket.
överskottet för domänverket har i riksstaten beräknats och enligt budgetredovisningen influtit med:
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 29 november 1937 har domänstyrelsen rörande beräknandet av ifrågavarande titel för budgetåret 1938/39 anfört följande:
»Domänverkets inkomster utgöras i huvudsak av inkomster från statsskogarna samt arrendemedel. Under det att de senare äro jämförelsevis konstanta år från år, kunna däremot de förra växla betydligt allt efter utvecklingen av läget på världsmarknaden för skogsindustriens produkter. Prisläget på dessa produkter visar för närvarande en starkt sjunkande tendens. Härtill kommer att omkostnaderna äro stadda i ökning, särskilt genom arbetslönernas höjning. ..
Angående det antagliga utfallet av domänverkets rörelse under 1938 ar det givetvis vanskligt att nu uttala sig. Styrelsen anser sig emellertid böra framlägga följande beräkningar.
Inkomster från domänverkets skogar.
Dessa inkomster kunna för 1938 beräknas till följande belopp:
rotstående och upphugget virke........................... kronor 33,500,000
sågverk, sulfatfabrik och virkesmagasin..................... * 20,500,000
Inkomster från domänverkets jordbruk.
Jordbruksdomänerna.
Inkomsterna härifrån uppgingo för 1936 till omkring 2,529,000 kronor och kunna antagas uppgå till samma belopp under 1938.
Jordbruk å kronoparker.
Under 1936 uppgingo inkomsterna till omkring 1,148,000 kronor. Samma belopp beräknas inkomsterna uppgå till under 1938.
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sand. Nr l Del 2. 7
98 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
Diverse inkomster.
Under denna titel upptagas hyror för skogsstatens boställen, räntemedel m. m. De sammanlagda inkomsterna under denna titel, som för 1936 uppgingo till omkring 1,100,000, beräknas för år 1938 till samma belopp.
De utgifter, som skola bestridas av förnyelsefondens medel, beräknas att påföras fonden direkt, varför någon särskild inkomstpost icke upptages från fonden.
Sammandrag av beräknade inkomster för 1938.
Inkomster från domänverkets skogar
rotstående och upphugget virke.......................... kronor 33,500,000
sågverk, sulfatfabrik och virkesmagasin .................. > 20,500,000
Inkomster från domänverkets jordbruk
jordbruksdomänerna .................................. » 2,529,000
jordbruk å kronoparker................................ » 1,148,000
Diverse inkomster ...................................... » 1,100,000
Summa kronor 58,777,000
Inkomsterna för år 1938 beräknas alltså i avrundat tal till 59,000,000 kronor.
Vad utgifterna^ för 1938 beträffar har styrelsen i underdånig skrivelse denna dag angående driftkostnader under 1938 beräknat desamma till
47,000,000 kronor.
Överskottet för 1938 antages alltså komma att uppgå till 12,000,000 kronor.
överskottet för 1937 har i riksstaten för innevarande budgetår upptagits till 15,500,000 kronor. Styrelsen anser sig numera kunna beräkna att överskottet för år 1937 kommer att uppgå till omkring 18,000,000 kronor. I anslutning härtill får styrelsen emellertid framhålla, att styrelsen har för avsikt att hemställa hos Kungl. Maj:t att, i den mån överskottet för 1937 överstiger 15,500,000 kronor, få avsätta överskjutande beloppet till förnyelsefonden för återväxtkostnader. På grund av mindre goda konjunkturer på trävarumarknaden har nämligen under vissa år avsättningen till nämnda fond icke kunnat verkställas i den utsträckning, som angivits i kungl. brevet den 23 december 1926 angående domänverkets förnyelsefond.»
Enligt från domänstyrelsen under hand inhämtade uppgifter skulle domänverkets bokförda respektive beräknade inkomster, utgifter och överskott för vart och ett av åreh 1936—1938 kunna sammanställas sålunda:
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 99
Av sammanställningen framgår, att de samlade inkomsterna beräknats nedgå från 61.0 miljoner kronor år 1937 till 59.0 miljoner kronor år 1938, medan de samlade utgifterna beräknats stiga från 43.0 miljoner kronor år 1937 till 47.0 miljoner kronor år 1938. Vid bedömandet av den sålunda antagna inkomst- och utgiftsutvecklingen bör emellertid hänsyn tagas till den utvidgning av domänverkets industriverksamhet, som föranletts av övertagandet den 1 december 1937 av Kalix träindustriaktiebolags anläggningar (Karlsborgsverken).
Med utgångspunkt från de av riksräkenskapsverket gjorda allmänna antagandena rörande konjunkturutvecklingen har ämbetsverket funnit sig böra godtaga domänstyrelsens förestående beräkning av domänverkets överskott för år 1938.
Riksräkenskapsverket får fördenskull hemställa, att i riksstatsförslaget för budgetåret 1938/39 inkomsten av domänverket upptages till 12,000,000 kronor.
Statens reproduktionsanstalt.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 23 november 1937 har lantmäteristyrelsen beräknat inkomsten å ifrågavarande titel för budgetåret 1938/39 till
40,000 kronor.
I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört överskottet av statens reproduktionsanstalt med A0,000 kronor.
100 Riksräkcnskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
II. Riksbanksfonden.
Överskottet från denna fond, vilket hitintills redovisats under inkomsttiteln »Andel i riksbankens vinst», har i riksstaten beräknats och enligt budgetredovisningen influtit med:
Beräknad Behållen Stegring +
inkomst inkomst Nedgång —
kronor kronor kronor
Budgetåret 1932/33 ............. 14,000,000 14,000,000 —■ 2,000,000
» 1933/34 27,000,000 27,000,000 + 13,000,000
» 1934/35 7,000,000 7,000,000 —20,000,000
» 1935/36 3,000,000 4,250,000 — 2,750,000
» 1936/37 4,250,000 2,750,000 — 1,500,000
» 1937/38 1,000,000
Att den beräknade inkomsten för budgetåret 1933/34 upptagits till så stort belopp som 27 miljoner kronor sammanhänger med den av 1933 års riksdag beslutade omläggningen i fråga om riksbanksvinstens disponerande för riksstaten, varigenom vid övergången kunnat i riksstaten upptagas andel i riksbanksvinsten för såväl år 1932 som år 1933.
Enligt ett riksräkenskapsverket tillställt utdrag av protokoll hos fullmäktige i riksbanken den 28 oktober 1937 hava fullmäktige beräknat riksbankens vinst för år 1937 till 3.6 miljoner kronor och för år 1938 till 2.1 miljoner kronor.
I fråga om riksbanksvinsten för år 1938 uttalas emellertid i protokollet, att, därest räntorna på bankens engelska tillgodohavanden skulle uppgå till 7* procent mera än som vid nämnda beräkning förutsatts, vinsten skulle ökas med 1.8 miljoner kronor.
Enligt fullmäktiges i riksbanken uppfattning skulle alltså riksbankens vinst för år 1938, vilken av fullmäktige beräknats till 2.1 miljoner kronor, under viss förutsättning kunna antagas stiga till 3.9 miljoner kronor.
Vid sådant förhållande och med hänsyn till storleken av riksbanksvinsten för år 1937 har riksräkenskapsverket ansett sig böra i inkomsttabellen upptaga inkomsten av riksbanksfonden till ett belopp, motsvarande medeltalet
statuppställningar för fonden samt byggnadsstyrelsens däröver avgivna utlåtanden skulle överskottet å fångvårdsstyrelsens, utrikesdepartementets, me-
Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 101
dicinalstyrelsens och byggnadsstyrelsens delfonder för budgetåret 1938/39 kunna beräknas till 7,824,100 kronor.
Vid upprättandet av föreliggande statförslag bar byggnadsstyrelsen förutsatt, att de i dess delfond ingående byggnader, som disponerades av universiteten och direktionen för karolinska sjukhuset, skulle vid utgången av budgetåret 1937/38 överföras till särskilda delfonder av fastighetsfonden.
Riksräkenskapsverket får med anledning härav erinra, att de av cheten för finansdepartementet i propositionen till 1937 års riksdag, nr 221, med förslag till inkomst- och utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1937/38 omnämnda utredningarna rörande redovisning av de fastigheter, som disponeras av universiteten och direktionen för karolinska sjukhuset, numera äro slutförda. Genom dessa utredningar hava framlagts förslag om inrättande av nya delfonder för redovisning av ifrågavarande fastigheter, vilka förslag efter remisser till vederbörande myndigheter varit föremål för ytterligare överväganden. Sedan kanslern för rikets universitet samt direktionen för karolinska sjukhuset numera inkommit med förslag till beräkning av de nya delfondernas inkomster och utgifter för budgetåret 1938/ 39, har riksräkenskapsverket vid beräkningen av fastighelsfondens överskott ansett sig böra taga hänsyn jämväl till den inkomst, som från dessa delfonder kan komma att under nämnda budgetår tillföras inkomsttiteln >' Statens all-
männa fastighetsfond».
Beträffande beräkningen av överskottet för de fyra hittillsvarande delfonderna får riksräkenskapsverket anföra följande.
De olika inkomst- och utgiftsposterna för dessa delfonder hava av riksräkenskapsverket uppförts i anslutning till förvaltningsmyndigheternas statförslag och byggnadsstyrelsens däröver avgivna utlåtanden.
På grund av ökningen av fastighetsbeståndet och av de i riksgäldskontoret insatta likvida medlen hava inkomstposterna ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler och diverse inkomster i avsevärd mån höjts.
Ökningen av fastighetsbeståndet beräknas vidare medföra en avsevärd stegring av anslagsposterna till reparations- och underhållskostnader samt avsättning till förnyelsefond. Vid beräkningen av reparations- och underhållskostnaderna hava myndigheterna därjämte tagit hänsyn till den av stegrade materialpriser och arbetslöner föranledda kostnadsökningen.
I enlighet med vad sålunda anförts har riksräkenskapsverket beräknat inkomst- och utgiftsstaten för de hittillsvarande delfonderna av statens allmänna fastighetsfond på följande sätt, varvid ämbetsverket till jämförelse medtagit även de i staten för nu löpande budgetår beräknade beloppen:
Inkomster: Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna
Fångvårdsstyrelsens delfond...............
Utrikesdepartementets » ...............
Medicinalstyrelsens » ...............
Byggnadsstyrelsens » ...............
102 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
Hyror för till enskilda upplåtna lokaler m. m.
Fångvårdsstyrelsens delfond..............
Utrikesdepartementets » ..............
Medicinalstyrelsens » ..............
Byggnadsstyrelsens » ..............
Diverse inkomster.
Fångvårdsstyrelsens delfond Utrikesdepartementets » Medicinalstyrelsens »
Byggnadsstyrelsens »
Utgifter:
Budgetåret Budgetåret 1937/38 1938/39
kronor kronor
..... 147,900 150,000
..... 43,800 47,100
..... 798,000 798,000
..... 422,000 420,000
Säger 1,411,700 1,415,100
....... 10,900 12,800
....... 10,200 10,700
....... 80,000 103,500
....... 127,300 158,300
Säger 228,400 285,300
Summa 14,794,500 15,413,800
Reparations- och underhållskostnader tillhörande fastigheter.
Fångvårdsstyrelsens delfond......
Utrikesdepartementets » ......
Medicinalstyrelsens » ......
Byggnadsstyrelsens » ......
Avsättning till förnyelsefond.
Fångvårdsstyrelsens delfond......
Utrikesdepartementets » ......
Medicinalstyrelsens » ......
Byggnadsstyrelsens » ......
m. m. för fonden
300,000 300,000
181,400 200,000
1.100.000 1,250,000
1.700.000 2,054,000
Säger 2,843,700 2,955,600
Hyresutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler.
Fångvårdsstyrelsens delfond....................... 8,000 8,000
Utrikesdepartementets » ....................... 64,000 44 100
Medicinalstyrelsens » ....................... 14 000 14 000
Byggnadsstyrelsens » 550,’000 729*000
Säger 636,000 795,100
Avskrivning av vissa å byggnadsanslag bestridda kostnader för inventarier m. m.
Medicinalstyrelsens delfond........................ 10,000 25,000
Byggnadsstyrelsens * ........................ .85*000 10,000
Säger 95,000 35,000
Summa 6,856,100 7,589,700
överskott:
...................... 295,800 309,500
...................... 169,500 181,800
...................... 2,844,200 2,776,500
...................... 4,628,900 4,556,300
Fångvårdsstyrelsens delfond Utrikesdepartementets » Medicinalstyrelsens »
Byggnadsstyrelsens »
Summa 7,938,400 7,824,100
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 103
I fråga om de föreslagna nya delfonderna hava sådana hyresvärden, som fastställts för de å fastighetsfonden hittills redovisade fastigheterna, icke kunnat beräknas. I stället har föreslagits, att den ersättning, som över budgeten avses skola tillföras dessa delfonder, beräknas till belopp, som medgiva täckning av kostnaderna för fastighetsförvaltningen samt 4 procents förräntning å de i fastigheterna investerade riksstatsmedlen. För karolinska sjukhuset har härvid endast hänsyn tagits till de i det nu färdigställda radiumhemmet (Konung Gustaf V:s jubileumsklinik) investerade statsmedlen. Med utgångspunkt härifrån har riksräkenskapsverket ansett sig kunna preliminärt beräkna inkomsten från dessa delfonder till följande belopp:
Uppsala universitets delfond ................................ kronor 430,000
Lunds universitets delfond.................................. * 330,000
Karolinska sjukhusets delfond................................*_40,000
Summa kronor 800,000
Då frågan om sättet för redovisningen av ifrågavarande fastigheter för närvarande är föremål för Kungl. Maj:ts prövning, har riksräkenskapsverket i detta sammanhang icke ansett sig böra verkställa närmare beräkningar rörande de för dessa delfonder avsedda inkomst- och utgiftsposterna.
På grund av vad sålunda anförts torde överskottet av statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1938/39 kunna beräknas till (7,824,100 +
800,000 =) 8,624,100 kronor.
Riksräkenskapsverket har i anslutning härtill i inkomsttabellen uppfört iiteln statens allmänna fastighetsfond med ett avjämnat belopp av 8,600,000 kronor.
IV. Statens utlåningsfonder.
Överskotten från statens utlåningsfonder, inklusive den under särskild rubrik tidigare upptagna fonden för låneunderstöd, hava för nedanstående år sammanlagt beräknats till, respektive redovisats med följande belopp:
Stegring + Nedgång — kronor
— 223,357
+ 2,907,794 + 589,993
— 2,357,810
+ 936,060
I särskilda skrivelser till riksräkenskapsverket hava statskontoret och riksgäldskontoret uppskattat inkomsterna för de av dem förvaltade utlåningsfonderna för budgetåret 1938/39 till respektive 12,785,000 kronor och 1,349,200 kronor.
104 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39
Utöver nu angivna belopp torde emellertid från och med budgetåret 1938/ 39 inkomst böra beräknas från statens bosättningslånefond, vilken fond jämlikt kungörelsen den 30 september 1937 om statliga bosättningslån (nr 809) förvaltas av riksbanken. För nu löpande budgetår har under utgifter för kapitalökning anvisats ett reservationsanslag till statens bosättningslånefond å 2,000,000 kronor. Enligt förberörda kungörelse den 30 september 1937 skall låneverksamheten taga sin början den 1 januari 1938. Amortering och ränta skola erläggas var tredje månad, där ej på grund av särskilda omständigheter annat bestämmes. Av nyssnämnda stadganden framgår sålunda, att inkomst från statens bosättningslånefond kan förväntas redan under nu löpande budgetår. Då någon inkomsttitel härför ej finnes upptagen i riksstaten för budgetåret 1937/38, förutsätter riksräkenskapsverket, att den på innevarande budgetår belöpande inkomsten tillgodoföres den inkomsttitel för statens bosättningslånefond, som från och med budgetåret 1938/39 bör uppföras å riksstaten.
I avsaknad av närmare hållpunkter för beräknandet av avkastningen å denna fond har riksräkenskapsverket uppskattat inkomsten från bosättningslånefonden till 100,000 kronor.
I sin skrivelse till riksräkenskapsverket har riksgäldskontoret, bland annat, anfört:
»Såsom överskott för allmänna järnvägslånefonden hava upptagits beräknade ränteinkomster efter avdrag av beräknade kostnader för järnvägar, som måst övertagas av riksgäldskontoret eller vilkas ägare befinna sig i konkurstillstånd.
Å bibanelånefonden äro för närvarande endast bokförda två lån å sammanlagt 1,376,000 kronor, utlämnade till järnvägsaktiebolaget Dal—Västra Värmland mot säkerhet av inteckningar i järnvägarna Billingsfors—Arvika med bibana samt Åmål—Årjäng med bibana och hamnspår. Lånen äro räntefria och betalningsskyldigheten för desamma inträder först i samband med realisation helt eller delvis av ifrågavarande järnvägar. Några medel för ytterligare utlåning från fonden finnas ej anvisade. Då sålunda några inkomster från fonden icke kunna för framtiden påräknas, torde anledning saknas, att i riksstaten redovisa en särskild inkomsttitel för fonden.
Med hänsyn till den jämförelsevis obetydliga kapitalbehållning, som numera redovisas å bibanelånefonden, torde det därjämte kunna ifrågasättas, att å fonden bokförda tillgångar vid slutet av innevarande budgetår överföras till allmänna järnvägslånefonden.
Under titeln 'Fonden för låneunderstöd’ ingå, bland annat, beräknade ränteinkomster å lån till främjande av enskild företagsamhet med 250,000 kronor.»
Mot riksgäldskontor förslag att ur riksstaten utesluta inkomsttiteln bibanelånefonden har riksräkenskapsverket ej något att erinra.
Inkomsterna av statens utlåningsfonder torde följaktligen kunna beräknas till (12,785,000 + 1,349,200 + 100,000=) 14,234,200 kronor.
I anslutning till ovan angivna beräkningar har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen upptagit nedanstående belopp såsom överskott från statens utlåningsfonder.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 105
Statens bostadslånefond.................................. kronor
Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby.......... »
Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer..........................................
Lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande
samhällen............................................. ’>
Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden »
Lånefonden för lantarbetarbostäder........................ »
Statens bosättningslånefond................................ *
Allmänna järnvägslån ef onden............................. »
Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m. åt enskilda
järnvägar .............................................
Vattenkraftslånefonden...................................
Luftfartslånefonden......................................
Allmänna byggnadslånefonden.............................
Studielånefonden.........................................
Lånefonden för inköp av ädla avelsston...................
Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras......
Lånefonden för inköp av renar...........................
Statens fjäderfälånefond..................................
Gödselvårdslånefonden....................................
Statens kalkbrukslånefond................................
Statens fruktodlingslånefond..............................
Statens mejerilånefond...................................
Spannmålslagerhusfonden.................................
Spannmålskreditfonden...................................
Statens sekundärlånefond för jordbrukare..................
Statens slakterilånefond..................................
Kraftledningslånefonden..................................
Egnahemslånefonden.....................................
Jordförmedlingsfonden....................................
Arrendeegnahemsfonden..................................
Arrendelånefonden.......................................
Arbetarsmåbrukslånefonden...............................
Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bostadsförbätt-
ringslånefond..........................................
Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond...............
Statens avdikningslånefond...............................
Täckdikningslånefonden...................................
Allmänna nyodlingsfonden................................
Norrländska nyodlingsfonden..............................
Fiskerilånefonden........................................
Kommunskogslånefonden.................................
Virkesmätningslånefonden.................................
Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift......
Hemslöjdslånefonden.....................................
Industrilånefonden.......................................
Statens hantverkslånefond................................
Rederilånefonden........................................
Statens sekundärlånefond för rederinäringen.................
Fonden för låneunderstöd................................
»
»
»
»
o
»
»
»
)>
»
3.000 100,000
26.000 7,100
35.000 100 100 100
40.000 1,900
100,000
55.000 100
140.000 100 100
1.500 800
5.000 1,500
110,000
1.000 100 300
1,800
60.000 29,000
343,000
Sammanlagt beräknas sålunda överskotten från statens utlåningsfonder till 14,234,200 kronor.
106 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
V. Fonden för statens aktier.
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag.
Beräknad
inkomst
kronor
Budgetåret 1932/33 .......... 100
» 1933/34 100
» 1934/35 100
» 1935/36 100
» 1936/37 20,000,000
» 1937/38 13,500,000
Behållen
inkomst
kronor
— 1,405,217
26,495,969
Stegring + Nedgång — kronor
— 7,571,100 + 1,405,217
+ 26,495,969
Med hänsyn till den malmskeppning, som är att förutse vid ett godkännande av föreliggande förslag till nytt malmavtal mellan staten och Luossavaara- Kiirunavaara aktiebolag, lärer statens inkomst av royalty från malmbolaget kunna för nästkommande budgetår uppskattas till 16.5 miljoner kronor.
Då riksräkenskapsverket saknar möjlighet att bedöma dispositionen av den vinst å bolagets rörelse, som eventuellt må kvarstå, sedan utdelning motsvarande royaltyn skett till stamaktieägarna, bar ämbetsverket ansett sig böra i inkomsttabellen upptaga inkomst av Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag till 16,500,000 kronor.
Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet.
De höga inkomstsiffrorna för budgetåren 1933/34 och 1935/36 äro att återföra på extra utdelningar av fonderade vinstmedel.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 november 1937 bar aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet beräknat den staten under budgetåret 1938/39 tillkommande utdelningen å stamaktiekapitalet till 1,595,000 kronor.
Riksräkenskapsverket har i inkomsttabellen upptagit inkomst av aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet till 1,595,000 kronor.
Aktiebolaget Jordbrukarbanken.
Denna inkomsttitel har först med innevarande budgetår uppförts i riksstaten och härvid upptagits till 200,000 kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 29 november 1937 har aktiebolaget Jordbrukarbanken meddelat, att bankstyrelsen ämnade föreslå bolagsstäm-
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 107
man, att överskottet för innevarande års rörelse i huvudsak tillföres bankens reservfond och att utdelning till aktieägarna icke må äga rum. Beträffande överskottet av nästkommande års rörelse kunde från bankens sida på nuvarande tidiga stadium något uttalande icke göras.
Då det icke bör anses uteslutet, att under nästkommande budgetår någon utdelning å statens stora aktieinnehav i aktiebolaget Jordbrukarbanken kan erhållas, har riksräkenskapsverket ansett sig böra för budgetåret 1938/39 i inkomsttabellen upptaga inkomst av aktiebolaget Jordbrukarbanken med enahanda belopp som för nu löpande budgetår, eller med 200,000 kronor.
Aktiebolaget Industrikredit.
För tidigare budgetår har någon utdelning från detta företag icke förekommit och ej heller beräknats å riksstaten.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 20 november 1937 har aktiebolaget Industrikredit meddelat, att någon utdelning å aktierna i bolaget icke torde kunna påräknas under budgetåret 1938/39.
Riksräkenskapsverket, som emellertid anser att jämväl för statens aktier i nämnda bolag särskild inkomsttitel bör finnas i riksstaten, har i inkomsttabellen upptagit inkomst av aktiebolaget Industrikredit med ett formellt belopp av 100 kronor.
Aktiebolaget Aerotransport.
Denna inkomsttitel har först med innevarande budgetår uppförts i riksstaten och härvid upptagits till 100,000 kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 27 november 1937 har aktiebolaget Aerotransport meddelat, att enligt nu gällande subventionsavtal med svenska staten ett belopp av 125,000 kronor per år icke utan Kungl. Maj:ts medgivande finge användas för annat ändamål än utdelning på aktierna. Av detta belopp skulle 100,000 kronor per år tillfalla staten. Huruvida luftfartens utveckling nödvändiggjorde, att bolaget bleve nödsakat att hos Kungl. Maj:t hemställa, att detta för utdelning reserverade belopp finge tagas i anspråk för annat ändamål, kunde bolaget för närvarande icke avgöra.
Riksräkenskapsverket, som förutsätter, att de för utdelning å statens aktieinnehav i aktiebolaget Aerotransport avsedda medlen icke få disponeras för annat ändamål, har i inkomsttabellen upptagit inkomst av aktiebolaget Aerotransport till 100,000 kronor.
Svenska spannmålsaktiebolaget.
Denna inkomsttitel, som först med budgetåret 1936/37 uppförts i riksstaten, har för budgetåren 1936/37 och 1937/38 upptagits till 225,000 respektive
200,000 kronor. Den behållna inkomsten under budgetåret 1936/37 uppgick till 199,980 kronor.
108 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1937 har Svenska spannmålsaktiebolaget beträffande det överskott av bolagets rörelse, som kan komma att inlevereras till statsverket under budgetåren 1937/38 och 1938/39, anfört följande:
»I 4 § av nu gällande avtal mellan svenska staten och bolaget stadgas bl. a.:
För bestridande av kostnaderna för bolagets verksamhet äger bolaget av staten uppbära ersättning, som Kungl. Maj:t bestämmer. Ersättning bör utgå med visst belopp för räkenskapsår samt bestämmas så, att skälig förräntning av bolagets aktiekapital möjliggöres.
Bolaget förbinder sig, å andra sidan, att i enlighet med de föreskrifter, som Kungl. Maj :t meddelar, till statsverket inleverera vad som under ett vart av räkenskapsåren x/9 1936—31/s 1937 samt V» 1937—31/s 1938 influtit genom bolagets försäljning av spannmål, i den mån dessa medel icke under ett vart av ifrågavarande räkenskapsår åtgått för återköp av spannmål eller för täckande av kostnaderna för bolagets verksamhet i övrigt eller kunna beräknas åtgå för att uppbringa beredskapslagret till 100,000 ton.’
I skrivelse till Konungen den 1 oktober 1937 har bolaget i underdånighet anmält, att bolaget, därest Kungl. Maj :t icke annorlunda föreskreve, hade för avsikt att vid uppgörande av sitt bokslut för verksamhetsåret Vs 1936—sl/8 1937 tillämpa vissa angivna principer. Då dessa godkänts av Kungl. Maj:t jämlikt beslut den 5 november 1937, har bolaget gottskrivit staten avtalsenligt belopp med 583,184 kronor 86 öre. För samma räkenskapsår har bolaget beräknat ränta å aktiekapitalet efter 4 procent, varför under budgetåret 1937/38 kommer att till statsverket inlevereras utdelning å av staten innehavda aktier i bolaget med 199,980 kronor.
Att redan nu överblicka det ekonomiska resultatet av bolagets rörelse under löpande räkenskapsår, som avslutas den 31 augusti 1938, låter sig icke göra. På grund av ovan citerade bestämmelse i kontraktet mellan staten och bolaget kan emellertid bolaget i varje fall beräknas komma att jämväl under budgetåret 1938/39 till statsverket inleverera utdelning å statens aktier i bolaget. Under förutsättning att oförändrad räntesats tillämpas, kommer utdelningen att uppgå till samma belopp som för närmast föregående räkenskapsår.»
I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen upptagit inkomst av Svenska spannmålsaktiebolaget till 200,000 kronor.
VI. Statens pensionsfonder.
Hos statskontoret redovisas för närvarande å särskilda diversemedelskonton dels civila och militära pensionsfonderna, dels ock allmänna familjepensionsfonden. Beträffande dispositionen av inkomsterna från dessa fonder finnes för nu löpande budgetår föreskrivet, att fondernas avkastning skall såsom särskilda uppbördsmedel tillgodoföras förslagsanslagen till respektive pensionering av civila tjänstinnehavare, pensionering av militära befattningshavare och pensioner åt efterlevande till befattningshavare i statens tjänst. Enligt grunderna för det beslut, som 1934 års riksdag fattade angående ändrad uppställning av riksstatens utgiftssida, skulle emellertid, såvitt möj-
Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 109
ligt vore, under utgiftsanslag förekommande uppbördsmedel överflyttas till riksstatens inkomstsida. I enlighet härmed bör fördenskull avkastningen från de olika pensionsfonderna tillgodoföras å riksstatens inkomstsida för ändamålet uppförda särskilda inkomsttitlar. De olika anslagen till pensioner åt civila och militära befattningshavare ävensom deras efterlevande böra samtidigt uppräknas med de belopp, vilka komma att redovisas å riksstatens inkomstsida. Med nuvarande redovisning i rikshuvudboken av pensionsfonderna såsom diversemedelsfonder skulle för inkomsterna från dessa fonder avsedda inkomsttitlar uppföras å riksstaten under huvudavdelningen »Egentliga statsinkomster».
Sedan staten numera övertagit praktiskt taget hela ansvaret för utbetalandet av såväl tjänste- som familjepensionerna, lära de civila och militära pensionsfonderna samt allmänna familjepensionsfonden vara att anse såsom kapitaltillgångar av den natur, att de i rikshuvudboken böra redovisas bland statens kapitalfonder. Riksräkenskap,sverket förutsätter även, att en dylik omläggning av pensionsfondernas redovisning i rikshuvudboken genomföres från och med nästkommande budgetår. Vid sådant förhållande bör fondernas avkastning tillgodoföras å riksstaten under huvudrubriken »Inkomster av statens kapitalfonder» för ändamålet uppförda inkomsttitlar. Dessa inkomsttitlar, vilka lämpligen kunna sammanfattas under en överrubrik »Statens pensionsfonder», böra benämnas »Civila pensionsfonden», »Militära pensionsfonden» samt »Allmänna familjepensionsfonden».
Beträffande de påräkneliga inkomsterna å de nya inkomsttitlarna föx budgetåret 1938/39 får riksräkenskapsverket hänvisa till statskontorets skrivelse till chefen för finansdepartementet den 15 oktober 1937 angående beräkning för budgetåret 1938/39 av vissa anslag under elfte huvudtiteln. I nyssnämnda skrivelse har statskontoret beräknat de särskilda uppböi dsmed len å anslagen till pensionering av civila tjänstinnehavare och militära befattningshavare samt till pensioner åt efterlevande till befattningshavare i statens tjänst till följande belopp:
Från civila pensionsfonden överförda medel:
ränteavkastning......................... 1,450,000
pensionsavgifter och anslagsmedel motsvarande
pensionsavdrag........................ 2,200,000 3,650,000
Efter avdrag av domänverket tillkommande bidrag från
fonden ......................................... 150,000
Avkastningen av militära pensionsfonden........................
Avkastningen av allmänna familjepensionsfonden.................
3,500,000
175,000
3,800,000.
Vad beträffar den under civila pensionsfonden redovisade inkomstposten för pensionsavgifter och anslagsmedel motsvarande pensionsavdrag ma framhållas, att anslagsmedlen motsvarande pensionsavdrag först tillgodoföras civila pensionsfonden från anslaget till avsättning till civila pensionsfonden, varefter samma belopp överföres från fonden till förslagsanslaget till pensionering av civila tjänstinnehavare. Dessa anslagsmedel liksom pensionsavgifterna, vilka inbetalas direkt till fonden, kunna emellertid icke anses
110 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
vara uppbördsmedel av beskaffenhet att böra redovisas såsom inkomster å den föreslagna nya inkomsttiteln civila pensionsfonden. Till riksstatens inkomstsida bör sålunda överflyttas allenast fondens ränteavkastning.
I enlighet med vad riksräkenskapsverket sålunda anfört, hemställer ämbetsverket, att inkomsterna från civila pensionsfonden, militära pensionsfonden och allmänna familjepensionsfonden för budgetåret 1938/39 beräknas till respektive 1,450,000 kronor, 175,000 kronor och 3,800,000 kronor. Sammanlagt beräknas alltså inkomsterna från statens pensionsfonder till
5,425,000 kronor.
VII. Övriga kapitalfonder.
Enligt den riksstatsuppställning, som avses skola tillämpas från och med budgetåret 1938/39, bör särskild inkomsttitel upptagas i riksstaten för inkomster av statens övriga kapitalfonder.
Under den nya titeln torde för närvarande böra redovisas inkomsterna från dels statsverkets fond av rusdrycksmedel, dels ock fonden för varukredit och fonden för förlag lill statsverket.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1937 har statskontoret beräknat inkomsterna för budgetåret 1938/39 från statsverkets fond av rusdrycksmedel till 460,000 kronor.
Beträffande beräkningen av inkomsterna för övriga hithörande fonder har riksgäldskontoret i skrivelse till riksräkenskapsverket den 5 november 1937 anfört följande:
»Under titeln 'Övriga kapitalfonder’ torde för budgetåret 1938/39 böra upptagas en inkomst av 25,000 kronor, motsvarande följande ränteinkomster,
vilka beräknas inflyta till riksgäldskontoret, nämligen
å lån, utlämnade från fonden för varakredit.............. kronor 8,700
» » » » fonden för förlag till statsverket (för
uppförande och utrustning av sjukhuspaviljong vid garnisonssjukhuset i Boden)............................... » 16,300
Summa kronor 25,000.»
Några ytterligare inkomster för denna titel synas icke kunna påräknas för budgetåret 1938/39. Den sammanlagda inkomsten å titeln skulle alltså bliva (460,000 -f 25,000 =) 485,000 kronor.
I anslutning härtill har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen upptagit inkomster från statens övriga kapitalfonder med ett avjämnat belopp av
500,000 kronor.
Slutresultatet av riksräkenskapsverkets beräkningar rörande de verkliga inkomsterna för budgetåret 1938/39 jämförda med motsvarande för budgetåret 1937/38 i riksstaten upptagna, respektive av ämbetsverket nu uppskattade inkomstbelopp meddelas i efterföljande tablå:
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
Av tablåns uppgifter framgår, att de verkliga inkomsterna för budgetåret 1938/39 beräknats överstiga motsvarande för budgetåret 1937/38 i riksstaten upptagna inkomster med 81.72 miljoner kronor och av riksräkenskapsverket nu uppskattade inkomster med 20.91 miljoner kronor. Med frånräknande av de för särskilda utgiftsändamål bundna, å specialbudgeter redovisade inkomsterna ävensom inkomsterna av statens pensionsfonder stannar inkomststegringen vid 53.98 respektive 10.85 miljoner kronor.
Vid bedömandet av de sammanlagda inkomsterna för budgetåret 1938/39 bör uppmärksammas, dels att statens pensionsfonder hittills icke redovisats å riksstatens inkomstsida, dels ock att intäkten av skatterna på inkomst och förmögenhet hänför sig till de ekonomiska förhållandena under år 1937. Bortsett från dessa inkomster innebär inkomstberäkningen för budgetåret 1938/39 en reell nedräkning med omkring 19 miljoner kronor.
Stockholm den 9 december 1937.
Underdånigst Erik Stridsberg
P. S. Runemurk
112 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39,
Utfallet av riksstaten
Miljoner
Rlksrfikenskapsverkets Inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. för budgetåret 1936/37. Bilaga A.
kronor.
113 Skattebudgeten.
Allmänna budgeten.
Utgifter:
1. Verkliga utgifter:
a. Utgifter utom räntor å statsskulden m. m. . .
b. Räntor å statsskulden m. m................
Säger för verkliga utgifter
2. Utgifter för kapitalökning:
a. Statens produktiva fonder..................
b. Statens övriga fonder .....................
c. Avbetalning å statsskulden.................
Säger för utgifter för kapitalökning Säger för utgifter
Nettoökning av till inkomstsidan icke omförda reservationer å anslag.................................
Nettoöverskott tillfört kassafonden.................
Summa
Specialbudgeterna.
1. Avsättning till skatteutjämningsmedlens fond......
2. Utgifter för vägväsendet att utgå av automobilskatte medel:
a. Reservationsanslag.............................
b. Avsättning till automobilskattemedelsfonden ....
Avsättning till jordbrukets prisregleringsfond.......
Avsättning till fonden för mötande av förluster å
spannmålsregleringen...........................
Avsättning till bankinspektionens m. fl. fonder ... Utgifter att utgå av totalisatormedel:
a. Reservationsanslag..........................
b. Avsättning till stuteriväsendets fond..........
Avsättning till fonden för idrottens främjande .. Avskrivning av till allmänna arbeten m. m. anvisat lånekapital ....................................
Säger för utgifter
Nettoökning av till inkomstsidan icke omförda reservationer å anslag.................................
Summa
Sammanlagda skattebudgeten.
Utgifter........................................
Nettoökning av till inkomstsidan icke omförda reservationer å anslag................................
Nettoöverskott tillfört kassafonden................
7.
8.
Tillsammans
Lånebudgeten.
Utgifter för kapitalökning:
1. Statens produktiva fonder...................
2. Statens övriga fonder.......................
Säger för utgifter för kapitalökning
Tillsammans
Totala budgeten.
Utgifter
tioner å anslag................................
Nettoöverskott tillfört kassafonden.............
Tillsammans 1
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 samt. Nr 1 Det 2.
114 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
Bilaga B.
Beräkning rörande utfallet av riksstatens inkomstsida för budgetåret 1937/38.
1 Inkomsttitlar utan kassafondsavräkning beräknas lämna en merinkomst av 3,513,300 kronor. ’ » > >>>>> 70,000 >
Riksräkenskaps verkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 115
nettomerinkomst
43,127,300
116 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39,
Bilaga C.
Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1938/39.
Kronor
Kronor
A. Egentliga statsinkomster.
I. Skatter:
II.
1. Mantalspenningar...........................
2. Prästerskapets till statsverket indragna tionde..
3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:
a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,
bevillning................... 235,000,000
b. Särskild skatt å förmögenhet, be-
villning..................... 15,000,000
c. Extra inkomst- och förmögen-
hetsskatt, bevillning.......... 30,000,000
d. Utjämningsskatt, bevillning.... 15,000,000
e. Utskiftningsskatt och ersätt-
ningsskatt, bevillning......... 300,000
f. Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter, bevillning..................... 300,000
g. Stämpelmedel, bevillning...... 70,000,000
4. Automobilskattemedel:
a. Fordonsskatt, bevillning....... 31,500,000
b. Gummiringsskatt, bevillning____ 17,500,000
c. Bensinskatt, bevillning........ 66,000,000
5. Tullar och acciser:
a. Tullmedel, bevillning.......... 165,000,000
b. Accis å silke, bevillning....... 2,500,000
c. Accis å margarin och vissa andra
fettvaror, bevillning ......... 20,000,000
d. Tobaksskatt, bevillning........ 95,000,000
e. Brännvinstillverkningsskatt, be-
villning..................... 17,000,000
f. Rusdrycksförsäljningsmedel, be-
villning:
a. Partihandelsbolag........ 15,000,000
/S. Detaljhandelsbolag....... 21,000,000
g. Omsättnings- och utskänknings-
skatt å spritdrycker, bevillning 96,000,000
h. Maltskatt, bevillning.......... 30,000,000
Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter.......................
2. Inkomster vid fångvården...................
3. Inkomster vid statens uppfostringsanstalt å Bona
4. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk-
ringsrådet.................................
5. Bidrag till pensionsstyrelsen..................
6. Inkomster vid statens tvångsarbets- och alkoho-
listanstalter ..................
7. Inkomster vid statens skyddshem
1,200,000
660,000
365,600,000
115,000,000
461,500,000
1,400,000
200.000 200,000
943,960,000
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. H”
118 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1938/39. 119
Tabellarisk översikt över riksstatens utveckling.
1 Bilaga B.
Tabellarisk översikt över riksstatens utveckling.
Riksstatens inkomstsida.
Tabell 1.
Utvecklingen budgetåren 1929/30—1938/39.
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sand. Nr 1 Del 2.
I
2 Tabellarisk översikt över riksstatens utveckling.
Tabell 2.
Förändringar budgetåren 1937/38—1938/39.
Egentliga statsinkomster:
I. Skatter ...............................
II. Uppbörd i statens verksamhet...........
III. Bidrag från folkpensioneringsfonden ......
IV. Diverse inkomster .....................
Säger
Inkomster ao statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder................
II. Riksbanksfonden (Andel i riksbankens vinst)
III. Statens allmänna fastighetsfond..........
IV. Statens utlåningsfonder..................
V. Fonden för låneunderstöd ..............
VI. Fonden för statens aktier ...............
VII. Statens pensionsfonder..................
VIII. Statsverkets fond av rusdrycksmedel......
IX. Övriga kapitalfonder....................
Säger I